verksamhetsberättelse juli 2003 juni 2004

Transkript

1 verksamhetsberättelse juli 2003 juni

2 innehåll Intervju med Ola Alterå, Svensk Fjärrvärmes VD Slå vakt om hög leveranskvalitet och god krisberedskap Öka fjärrvärmens andel av värmemarknaden till 50 procent Öka fjärrkyleleveranser till 600 GWh Öka andelen tillförd energi som annars skulle gått förlorad Varje år bidra till minskad klimatpåverkan Visa en positiv utveckling i relation till riksdagens miljöpolitiska mål Öka den andel av värmeunderlaget som används för kraftvärmeproduktion Öka mångfalden bland branschens anställda på alla nivåer och funktioner Öka antalet ungdomar som söker till energirelaterade utbildningar Förbättra utvecklingsmöjligheterna för anställda i branschen Uppnå ökad kvalitet, innovationsvilja, konkurrens och prispress bland branschens leverantörer Uppnå ökad harmonisering av tekniska bestämmelser inom Norden och EU Nå acceptans för en värmemarknad i konkurrens och avvärja hot om prisreglering på fjärrvärme Komma ett stort steg närmare ett stabilt energiskattesystem i samstämmighet med branschens syn på resurseffektivitet och hållbarhet Få till stånd en ökning av den samlade forskningen inom fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme samt öka branschens utbyte och tillämpning av resultaten Minst 95 procent av fjärrvärmeföretagen i Sverige, motsvarande 99 procent av fjärrvärme- och fjärrkyleleveranserna, ska välja att vara medlemmar i Svensk Fjärrvärme Minst 75 procent av medlemsföretagen ska vara aktivt delaktiga i föreningens verksamhet Ett övergripande mål för Svensk Fjärrvärmes kommunikation är att vi ska vara synliga och tydliga, vinna ökat stöd och uppnå resultat så att verksamhetsmålen uppfylls Styrelse...30 Kansli Extern representation Råd och kommittéer Internationellt samarbete Besvarade remisser till departementen Verksamhetsåret 2003/ Rapporter och publikationer Verksamhetsåret 2003/

3 03-04 Verksamhetsberättelse Svensk Fjärrvärme är dess medlemmar. Styrelsen, som representerar dessa medlemmar, har satt upp ett antal mål för verksamheten. I denna verksamhetsberättelse har vi valt att under respektive mål utan inbördes ordning beskriva vad vi under året gjort för att uppnå målet. Vi vill med detta visa vilken nytta man har av ett medlemskap i Svensk Fjärrvärme och vilken utväxling man får på medlemsavgiften. Många aktiviteter kan främja mer än ett mål och under vissa mål finns fler aktiviteter som inte ryms i denna redovisning. 3

4 Ola Alterå VD på Svensk Fjärrvärme Hur vill du sammanfatta verksamhetsåret 2003/2004 för Svensk Fjärrvärme? Under detta år har ovanligt många av de grundläggande spelreglerna för fjärrvärmebranschen legat i stöpsleven; värmemarknadens villkor, introduktionen av ett europeiskt system med utsläppsrätter för koldioxid samt flera viktiga skattefrågor. Fjärrvärmebranschen ska erbjuda attraktiva energilösningar för det hållbara samhället. Fjärrvärme ska bli det mest efterfrågade alternativet på värmemarknaden. Fjärrvärmeföretagen ska erbjuda energibranschens mest eftertraktade och utvecklande arbeten. svensk fjärrvärmes vision Detta har krävt ett intensivt arbete av många och då har det visat sig vara en stor styrka att vi i fjol arbetade igenom mål, vision och inriktning för branschorganisationen. Det har givit oss ökad tydlighet och trovärdighet gentemot andra aktörer och gör att vi effektivare kan ta tillvara medlemmarnas intressen. Under året har vi kunnat fullfölja ambitionerna om ökade insatser för utåtriktad kommunikation. Vad förväntar du dig av Fjärrvärmeutredningens arbete blir det prisreglering på fjärrvärme? Nej, den svenska fjärrvärmebranschen har nått sina stora framgångar till nytta för både miljö, kunder och samhälle tack vare att fjärrvärmeföretagen fått utvecklas i konkurrens med andra uppvärmningsformer. Det vore märkligt om regering och riksdag skulle slänga bort en av energiomställningens få riktiga succéer och tvinga även fjärrvärmen in i en värld av regleringar, planstyrning och beroende av subventioner. Men utredningen kommer säkert att föreslå vissa förändringar i regelverken på värmemarknaden. Branschen kommer heller inte bara att sitta och vänta på förslag från utredningen. För att kunna bedriva en långsiktig affärsverksamhet som fjärrvärme är det viktigt med ett stort förtroende hos våra kunder. Kan du ge något exempel på egna initiativ från branschen? Det allra viktigaste är det system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer som vi försöker utforma tillsammans med bostadsorganisationerna. Jag hoppas att systemet ska kunna börja fungera under nästa verksamhetsår och ytterligare stärka fjärrvärmens ställning på värmemarknaden. 4

5 Fortsätter branschen att ta marknadsandelar på värmemarknaden? Ja, fjärrvärmens tillväxttakt låg stadigt kvar på cirka 2 procent under år 2003, och fjärrkylan har redan, ett år för tidigt, nått målsättningen om totala leveranser på 600 GWh. Gäller det även småhus? På villasidan växte fjärrvärmen med ca 8 procent men där är marknadsandelen ännu liten. Forskningsprojektet Värmegles fjärrvärme, som branschen driver i samarbete med Energimyndigheten, har kommit igång på allvar under året. Syftet är att sänka kostnaderna för småhusanslutningar och därmed öka fjärrvärmens potential att växa i framtiden. Vilka är de viktigaste skattefrågor som varit aktuella under året? Framförallt blev en ny, vettigare kraftvärmebeskattning verklighet på nyårsdagen Dessutom lyckades vi under hösten stoppa regeringens förslag om att försämra skattevillkoren för fjärrvärmeleveranser till industrin. Det hade annars kunnat bli ett bakslag för både svensk industri, fjärrvärmebranschen och miljön. Nu introduceras dessutom ett nytt styrmedel, utsläppsrätter för koldioxid inom hela EU. Hur ser Svensk Fjärrvärme på detta? Klimatfrågan är global och det är ett stort framsteg att kunna introducera gränsöverskridande styrmedel. Däremot var den svenska fördelningsplanen dumt utformad vad gäller energibranschen. Det har skapat ny osäkerhet kring kraftvärmeinvesteringar och riskerar att hämma fjärrvärmens utveckling och därmed motverka sitt syfte! Inom branschen har Svensk Fjärrvärme tagit initiativ till att vår europeiska branschorganisation Euroheat & Power påbörjat ett arbete för gemensamma tekniska bestämmelser i Europa. Vi har också fått EU-blomman att ta sig an miljöklassning av uppvärmningssystem. Och vad kommer att hända under nästa verksamhetsår? I princip alla de frågor vi arbetat med under året som gått kommer att vara högaktuella även under nästa år. Det gäller att energiskatter och utsläppsrätter ska fungera på ett vettigt sätt tillsammans och det gäller att skapa bästa möjliga villkor för en väl fungerande värmemarknad. Fjärrvärmebranschen befinner sig mitt i ett viktigt skede. Vi kommer inte att vara sysslolösa. Finns det andra frågor som varit viktiga i EU under året? Ja, EU har nu beslutat om ett direktiv för kraftvärme som kan visa sig bli en viktig grund för att ge både kraftvärme och fjärrvärme en större roll på den europeiska scenen. Till det bidrar även att flesta stora fjärrvärmeländer nu blivit medlemmar av unionen. 5

6 1 Slå vakt om hög leveranskvalitet och god krisberedskap Fjärrvärmens framtida utveckling är till stor del beroende av kundernas inställning till denna uppvärmningsform. Komfort, funktion och säkerhet är nyckelfrågor. För att upprätthålla ett högt förtroende är leveranssäkerhet och krisberedskap väsentligt. Nationella föreskrifter om tryckkärl Arbetsmiljöverkets arbete med nya föreskrifter för tryckkärl pågår och har krävt insatser från både kansliet och medlemmarna. Svensk Fjärrvärme har tillsammans med användargrupper och ackrediterade organ gett synpunkter på de förslag som Arbetsmiljöverket presenterat. Datum för när föreskrifterna ska träda i kraft har vid flera tillfällen flyttats fram. Detta orsakar problem för aktörer i branschen då de gamla reglerna gäller men inte fungerar i praktiken. Säker tryckkärlshantering är ett grundkrav för fjärrvärmebranschen och i syfte att ge branschen regler och råd vad gäller föreskrifter för tryckkärl har Svensk Fjärrvärme gett ut rapporten: Rapport 2004:2 Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar regler och råd för riskbedömning. Nya byggregler Boverkets omarbetade byggregler påverkar de tekniska bestämmelserna för fjärrvärmecentraler. Ett flertal möten har hållits med myndigheten under året. De tekniska bestämmelserna för fjärrvärmecentraler utformas nu så att de kan ingå som referenslitteratur till Boverkets byggregler. Värmemätning Värmemätningen regleras i Boverkets föreskrifter. För att följa upp tillämpningen och förändringar av föreskrifter ingår Svensk Fjärrvärme i en samrådsgrupp där Boverket är sammankallande. Certifiering i småhus Efter några års arbete med granskning och certifiering av fjärrvärmecentraler för småhus kan vi se att det har gett resultat i form av sänkta kostnader och bättre kvalitet. Fjärrvärmeföretagen har fått tillgång till ett större utbud genom att flera tillverkare av småhuscentraler kommit in på marknaden och genom att bättre bedömningsunderlag finns inför upphandlingar. Sedan certifieringen började har flera energiföretag kunnat konstatera att fjärrvärmecentralerna numera byggs rationellare och att centralernas inköpspris blivit mellan 20 till 30 procent lägre. Detta har bidragit till sänkta kostnader för anslutning av småhus. Betongkulvertar i riskzonen Antalet skador och incidenter relaterade till gamla betongkulvertar har ökat. För att belysa frågan har ett seminarium som behandlade frågor om svagheter och risker i konstruktionerna av gamla betongkulvertar hållits med deltagare från alla större, äldre fjärrvärmeföretag. Alla större städer har byggt upp sina nät med betongkulvertar av olika konstruktioner. Uppskattningsvis består nätet av kilometer betongkulvertar. Dessa är ofta huvudledningar och därmed av stor strategisk betydelse, samtidigt som de också är äldst. Det finns dock även många välbyggda betongkulvertar som har ett långt liv kvar. Skarvpass Ytterligare 6 företag som erbjuder muffningstjänster har auktoriserats under året vilket ger sammanlagt 38 företag. Vi ser en positiv trend i efterfrågan på personer med skarvpass. För att få skarvpass ska man dels genomgå ett teoretiskt prov, dels ha en godkänd utbildning hos tillverkaren av den/de skarvar man får skarvpass på. Under verksamhetsåret utfärdades 24 skarvpass vilket ger totalt 109 stycken. 6

7 Försäkringsfrågor Flera medlemsföretag vittnar om att försäkringspremierna stigit under senare år och att det i vissa fall varit svårt att försäkra produktionsanläggningarna. Flera kommuner, inklusive dess kommunägda energibolag, har också i olika konstellationer gått samman för att förbilliga försäkringsskyddet. Svensk Fjärrvärme har analyserat vägar för att förbättra förutsättningarna för medlemsföretagen att skapa kostnadseffektiva försäkringslösningar. Kontakter har också skett med möjliga samarbetspartners, utan att det ännu lett till några konkreta lösningar. OJJE Sveriges Radio har tillsammans med ett antal aktörer i samhället, med behov av att snabbt nå ut med information till allmänheten, tagit fram ett datorprogram (OJJE) som är specialanpassat för respektive verksamhet. Svensk Fjärrvärme har tillsammans med personer från medlemsföretagen och SR anpassat detta program till att även fungera för fjärrvärmeföretag. När programmet är installerat kan man enkelt nå ut med avbrottsmeddelanden, för både planerade och akuta avbrott, direkt till SR:s sändningsledning som automatiskt skickar det vidare till aktuell lokalradio. 7

8 2 Öka fjärrvärmens andel av värmemarknaden till 50 procent Baserat på det underlag vi har tillgängligt genom bland annat vår egen statistik har fjärrvärme en andel av värmemarknaden på strax under 50 procent. Om man även inkluderar mindre fjärrvärmeorter som inte är medlemmar i Svensk Fjärrvärme blir siffran något högre. Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden En undersökning bland medlemsföretagen har gjorts i syfte att få fram en prognos som visar på framtida utbyggnad av fjärrvärme och kraftvärme till år Resultatet som sammanfattats i rapporten Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden visar bland annat att fjärrvärmeleveranserna väntas öka med ca 10 TWh fram till år 2010, från 50 TWh idag till omkring 60 TWh. I rapporten framkommer också att fjärrvärmen har potential att ta 75 procent av värmemarknaden. Primärenergibegreppet Under hösten 2003 kom första utkastet till EU-direktivet End-use efficiency and Energy services. Detta direktiv syftar till att minska energianvändningen i byggnader. Svensk Fjärrvärme har via EuroHeat arbetat aktivt för att införa begreppet Primary Energy Factor (primärenergi) vars syfte är att likställa energibesparingar i fjärrvärmesystemen med motsvarande åtgärder som vidtas i fastigheterna. Svensk Fjärrvärme har arbetat med att få till en bra definition av detta begrepp, vettiga nivåer för respektive bränsle/ inkommande energi samt implementeringen av detta i Sveriges och EU:s regelverk. Primärenergibegreppet ingår nu i standardiseringsarbetet inom CEN där syftet är att skapa standard för alla former av uppvärmning. Svensk Fjärrvärme har lämnat synpunkter till den första läsningen av standarden för beräkningen av fjärrvärmens primärenergifaktor. Vi kommer att delta aktivt i detta standardiseringsarbete och primärenergibegreppet kommer sannolikt även att användas i den kommande miljömärkningen av uppvärmningssystem. (CEN är en förkortning av Comité Européen De Normalisation eller European Committee for Standardization.) Forskning och Utveckling Grundförutsättningen för vår FoU-verksamhet är att den ska leda till att öka fjärrvärmens konkurrenskraft. Ökad konkurrenskraft möjliggör en ökad andel av värmemarknaden genom att det blir mer ekonomiskt intressant att expandera fjärrvärmen. Genom att nyttiggöra resultaten av vår FoU kan fjärrvärmen bli ännu mer effektiv. Nedan följer ett antal FoU-projekt relaterade till fjärrvärme som avslutats under verksamhetsåret. District heating pipes heat losses and environmental impacts. Licentiatavhandling från Camilla Holmgren på CTH, institutionen för byggnadsteknik Self-diagnosis techniques and their applications to error reduction for ultrasonic flow measurement. Doktorsavhandling från Jonathan Berrebi på LTU vid EISLAB på institutionen för systemteknik FoU 2003:89 Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar FoU 2003:90 Total kontra utförandeentreprenad FoU 2003:93 Minskade distributionsförluster med diffusionstäta fjärrvärmerör FoU 2003:96 EPSPEX-kulvert Utveckling, utförande och uppföljning FoU 2003:97 EPSPEX-kulvert Funktion under och efter vattenindränkning FoU 2003:98 Fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering Inventering av mätmetoder och gränsvärden FoU 2003:99 Undersökning av skarvar med isolerhalvor efter nio år i drift FoU 2003:100 Strategier för framtidens fjärrvärme FoU 2003:101 Fjärrvärmevärmda torkrumsanläggningar FoU 2003:103 Reglerdynamik, tryckhållning och tryckslag i stora rörnät FoU 2003:104 Energimätning i småhus Förstudie 8

9 FoU 2004:106 Inventering av inspektionsinstrument för statuskontroll av fjärrvärmerör FoU 2004:107 Kopplingar i fjärrvärmesystem Inventering av alternativ och utvecklingspotential FoU 2004:113 Markradar fältförsök FoU 2004:114 EcoTrench läggning av fjärrvärmerör Värmegles Fjärrvärme Forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme, som nu kommit halvvägs, syftar till att sänka kostnaderna för att ansluta småhus till fjärrvärme. Bakgrunden är att endast 11 procent av alla småhus har fjärrvärme som uppvärmning. En teknisk marknadspotential på 50 procent av småhusmarknaden visar att här finns ett av branschens största expansionsområden. Följande marknadsprojekt har avrapporterats inom Värmegles Fjärrvärme under året: VG 2003:01 Nulägesanalys Värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus. Fjärrvärmen ur ett samhällsperspektiv Större delen av kansliets resurser på marknadssidan har gått till att bevaka Fjärrvärmeutredningen, vilket har gjort att andra områden inom marknadssegmentet har fått stå tillbaka under detta år. Några projekt har dock genomförts. Det mest omfattande projektet är en undersökning om fjärrvärmens roll i samhället Fjärrvärmen ur ett samhällsperspektiv som visar att fjärrvärmen har en stor påverkan på kringliggande verksamheter i samhället. Det visar sig att fjärrvärmen inte bara har positiva effekter på miljöområdet utan även för sysselsättning och företagsutveckling. Det är första gången som en undersökning av denna typ genomförts men mycket talar för att liknande undersökningar ska göras även i fortsättningen i syfte att visa omvärlden vad fjärrvärmen kan bidra med. Energirådgivarna Energirådgivarna har under året genomfört en rad utbildningar för sina medlemmar. I samband med detta har Svensk Fjärrvärme fått möjlighet att informera om fjärrvärmens fördelar och möjligheter. I år deltog föreningen även för första gången som utställare på deras årsmöte. Dessa aktiviteter är avsedda att gynna utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige. Energiledargruppen Energiledargruppen är en förening för energiledare från en mängd olika branscher och myndigheter. Avsikten är att utgöra ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte inom energiområdet. Svensk Fjärrvärme har en medarbetare med i styrelsen. % Årlig tillväxt på värmemarknaden för småhus % Panna för biobränslen och el (d och v)* Fjärrvärme Panna för olja och el (d och v)* * direktverkande och vattenburen Värmepumpar Panna för enbart olja Panna för olja och biobränslen 9

10 3 Öka fjärrkyleleveranser till 600 GWh Under 2003 levererades sammanlagt 640 GWh fjärrkyla i Sverige och om förväntningarna slår in kommer nivån att ligga på GWh år Det första fjärrkylenätet i Sverige togs i drift i Västerås Sedan dess har utbyggnaden varit snabb och nästan varje år har ett eller flera nät tillkommit. I slutet av 2003 fanns fjärrkyla på 30 orter i Sverige, och ytterligare några är under planering. Fjärrkylenätet i Stockholm är ett av Europas största. Med allt fler nät och allt fler kunder ökar naturligtvis fjärrkylaleveranserna stadigt. Mellan 1992 och 1997 mer än fördubblades leveranserna varje år, och mellan 1998 och 1999 ökade leveranserna med nästan 60 procent. Mellan 2001 och 2002 ökade leveranserna med ytterligare drygt 20 procent. Det senaste året har ökningen mattats av till 7 procent, vilket troligen beror på brist på produktionskapacitet i de största näten. Framöver väntas dock efterfrågan leda till att utvecklingstakten ökar igen. Temadag I april anordnade Svensk Fjärrvärme en välbesökt temadag om fjärrkyla i Umeå. Under dagen delade många föredragshållare med sig av sina erfarenheter och spred kunskap till de många åhörare som stod i begrepp att titta på möjligheten att erbjuda även fjärrkyla. Forskning och Utveckling Fjärrkyla är på stark frammarsch och understöds av vår forskningsverksamhet. Tillämpade forskningsresultaten ger möjlighet till kostnadseffektiviseringar och därmed etablering av nya nät och en fortsatt expansion av de befintliga. Med förändrade elpriser växer absorptionskyla sig starkare. Under året har följande forskningsrapporter relaterade till fjärrkyla färdigställts: FoU 2003:91 Tryckväxlare för fjärrkyla teknik och funktion FoU 2003:92 Kylning av kylmaskiners kondensorer med fjärrkyla i livsmedelsbutiker FoU 2003:102 Kyllager i befintligt kylnät GWh/år Fjärrkyla FoU 2004:108 Gradtid för kyla FoU 2004:110 Mikrobiell aktivitet i fjärrkylenät FoU 2004:111 Effektivare distribution av fjärrkyla Stockholm (Fortum) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Lund (Lunds Energi AB) Göteborg (Göteborg energi AB) Västerås (Mälarenergi AB) Uppsala (Vattenfall Värme Upppsala AB) Övriga (25 st) 10

11 4 annars Öka andelen tillförd energi som skulle gått förlorad Svensk Fjärrvärme arbetar för att andelen bränslen i fjärrvärmeproduktionen som annars skulle gått förlorad till exempel industriell spillvärme, energi ur avfall eller värme från elproduktion i kraftvärmeverk ökar. Till detta räknar vi även olika slag av biobränslen, som skulle vara svåra att nyttiggöra på annat sätt. Utnyttjande av industriell spillvärme Svensk Fjärrvärme har initierat och startat ett samarbete med SKGS (Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet) avseende industriell spillvärme. Avsikten har varit att öka uttaget då det fortfarande finns stora mängder som går till spillo. Ett branschgemensamt seminarium har genomförts samt en mindre utredning om framgångsfaktorer för givande samarbeten mellan energiföretag och industri. Värmegles Fjärrvärme Inom forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme har ett flertal alternativ till traditionell fjärrvärme till småhus diskuterats. Följande projekt har under året avslutats: VG 2003:03 Solfjärrvärme för villaområden VG 2003:06 Nyttiggörande av kall fjärrvärme Samförbränning Svensk Fjärrvärme arrangerade tillsammans med Svenska Renhållningsverksföreningen ett seminarium för driftledning och miljöansvariga om kraven kring samförbränning som träder i kraft år Vid seminariet gick man igenom kraven som ställs på samförbrännare genom den nya lagstiftningen om avfalls- och samförbränning. Samförbränningskraven gäller för alla avfallsklassade bränslen, med undantag för vissa ej förorenade strömmar som till exempel bark och sågverksspill. För våra medlemmar betyder detta bland annat att RT-flis (4 procent av förbrukat bränsle 2002) kommer att omfattas av samförbränningskraven. Seminariet är ett sätt för oss att förbättra möjligheterna för medlemmarna att möta de nya kraven och kunna fortsätta elda RT-flis. Kartläggning av övriga avfallsfrågor Energiutvinning ur avfall är kringgärdat av en rad olika bestämmelser, framförallt på EU-nivå. Flera förändringar kommer också att ske inom den närmaste framtiden. Svensk Fjärrvärme har analyserat vilka olika regleringar som berör avfallshanteringens olika steg i fjärrvärmeföretagen. Utifrån denna analys har Svensk Fjärrvärme under verksamhetsåret framförallt jobbat med samförbränningsfrågorna och kommer att gå vidare med vissa andra kritiska frågor kring nyttiggörande av energi i avfall och möjligheten att utnyttja nya bränslen som inte har någon alternativ användning. 11

12 5 Varje år bidra till minskad klimatpåverkan Fjärrvärmens utbyggnad och bränsleomställning är en av de allra viktigaste faktorerna bakom att Sverige idag har relativt sett låga koldioxidutsläpp från energisektorn. Rapporten Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden visar att en fortsatt utbyggnad av svensk fjärrvärme kan bida till ytterligare betydande minskningar av både de svenska och europeiska koldioxidutsläppen. Klimatfrågan har på flera sätt varit central under verksamhetsåret, bland annat i ansträngningarna med att forma styrmedel som kan förena framtida konkurrenskraft för fjärrvärme och fjärrkyla med högt ställda klimatmål. EU-blomman Svensk Fjärrvärme har under året tagit initiativ till att försöka få igång en miljömärkning av uppvärmningssystem. Diskussioner har förts med SIS Miljömärkning och detta har nu resulterat i att EU:s miljömärkning Blomman beslutat genomföra detta. Sverige har goda chanser att få leda detta internationella arbete, vilket preliminärt kommer att starta hösten Även värmepumpsbranschen har varit framgångsrik i att få till en liknande miljömärkning. Detta arbete kommer nu troligen att inordnas i ett övergripande system för alla uppvärmningsformer. EuroHeat har även tillsatt en arbetsgrupp för arbetet med miljömärkning av uppvärmningsformer. Denna grupp leds av Sverige. Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden Den rapport som togs fram (se mål 2) visade även vilken positiv klimatpåverkan en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och kraftvärme skulle få. I princip skulle riksdagens klimatmål för hela Sverige kunna nås enbart genom att prognosen om en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme uppnås. Utnyttjande av industriell spillvärme Samarbetet med SKGS (se mål 4) leder i förlängningen till fler spillvärmeleveranser och mindre klimatpåverkan från fjärrvärmen. TWh Värmemarknadens utveckling TWh Oljepannor Elvärme Fjärrvärme Biopannor Övrigt Källa: SCB 12

13 6 riksdagens Visa en positiv utveckling i relation till miljöpolitiska mål I skriften Fjärrvärmen och Miljön sammanställs vilken påverkan fjärrvärme har på de femton nationella miljömålen. För att uppnå två av målen behövs fjärrvärme, för åtta av målen har fjärrvärme en positiv påverkan och för övriga fem har fjärrvärme liten betydelse. Energiindikatorer Regeringen har konstaterat att det finns ett behov av systematisk uppföljning av de energipolitiska målen med hjälp av indikatorer och givit Energimyndigheten i uppdrag att arbeta fram dessa. Svensk Fjärrvärme deltar årligen i en referensgrupp som knutits till detta uppdrag. Hållbar fjärrvärme En rapport med titeln Hållbar fjärrvärme har sammanställts. I denna görs en oberoende genomgång av fjärrvärmens miljöpåverkan. Här visas områden där förbättringar kan och måste göras. Dessutom föreslås miljöindikatorer som fjärrvärmebranschen kan använda för att mäta branschens utveckling jämfört med de svenska nationella miljökvalitetsmålen. Miljödatabasen Arbetet med att upprätta en branschgemensam miljödatabas har fortgått under året. Avsikten är att på ett systematiskt sätt visa omvärlden och de egna energiföretagen att branschens miljöpåverkan kontinuerligt minskar. Avsikten är även att denna databas ska kunna vara ett benchmarkingverktyg i medlemsföretagens eget arbete. Databasen har under året omformats till att bli en helt integrerad del av vår normala statistikinsamling. En kommande utveckling kan vara att koppla den hårdare till vårt nya pannregister och inte som idag till bränslet. Kväverening med fjärrvärme Under året har ett projekt löpt som syftar till att med fjärrvärme möjliggöra en kostnadseffektiv reduktion av kväveutsläppen från avloppsreningsverken. Utsläppen är ett problem som måste lösas av Naturvårdsverket. Svensk Fjärrvärme deltar tillsammans med Svenskt Vatten i detta projekt, som startade förra året. Praktiska försök har även genomförts i Karlstad, med hjälp av industrin. Slutrapport väntas hösten Miljönätverk Tillsammans med Svensk Energi startades under våren ett kompetensnätverk om miljö. Intresset var stort bland våra medlemmar och vid verksamhetsårets slut hade ett femtiotal personer anmält sig. Tanken är att miljönätverket ska vara kontaktskapande medlemmarna emellan, samt underlätta för oss på kanslierna att snabbt kunna få experthjälp inom diverse områden, som till exempel miljölagstiftning eller fastbränslemiljöfrågor. Miljökörkort Samtliga anställda på Svensk Fjärrvärmes kansli har genomfört en miljöutbildning och tagit miljökörkort. Bakom utbildningen står bland annat IVL. Miljöpolicy för Svensk Fjärrvärmes kansli En miljöpolicy för kansliet fastställdes under året. Den gäller både vårt interna arbete på kontoret samt resor, konferensbokningar och liknande. 13

14 7 Öka den andel av värmeunderlaget som används för kraftvärmeproduktion EU:s kraftvärmedirektiv Svensk Fjärrvärme har aktivt deltagit i utformningen av EU:s kraftvärmedirektiv (2004/8/EG) som antogs i februari Bland annat har föreningen varit engagerad i ett initiativ från EuroHeat som inneburit att ett CEN Working Agreement tagits fram. Detta dokument, som är en manual för beräkning av energiflödet i kraftvärmeverk och hur dessa ska jämföras med separat eloch värmeproduktion, kommer att vara grunden för det fortsatta arbetet inom kommissionen. (CEN är en förkortning av Comité Européen De Normalisation eller European Committee for Standardization). Det har under arbetets gång visat sig viktigt att den nordiska synen på kraftvärme kommer in i EU eftersom kraftvärme i övriga Europa i huvudsak gäller industriellt mottryck med helt andra förutsättningar än vår kraftvärme. Forskning och Utveckling Målsättningen för vår forskning är att den ska leda till ekonomisk nytta för branschen. Inom vår fjärrvärmeforskning har under året genomförts ett antal projekt som när de tillämpas leder till effektivare drift av fjärrvärmesystemen. Genom att nå en bättre avkylning i näten ges bland annat möjligheten till ökad kraftvärmeproduktion. Avkylning har identifierats som ett av branschens viktigaste områden att arbeta med för effektivisering av fjärrvärmen. Ingen annan insats tycks kunna mäta sig med avkylningsarbetet vad gäller ekonomisk vinst för branschen. Nedan följer några exempel på FoU-rapporter som understödjer denna målsättning. 14

15 FoU 2003:88 Långtidsegenskaper hos lågflödesinjusterade radiatorsystem FoU 2003:94 Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump FoU 2003:95 Funktion hos 1-rörs radiatorsystem Avkylning, komfort och stabilitet FoU 2004:105 Konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät FoU 2004:109 Effektivare rundgångar FoU 2004:115 Tappvarmvattenanvändning på hotell Svensk Fjärrvärmes FoU-medel går inte bara till forskningsprogram som vi själva bedriver. Som delfinansiär i andra forskningsprogram får vi till stånd en bra utväxling av våra FoU-medel. Detta sker bland annat i Värmeforsk, som bedriver tillämpad FoU inom kraftvärmeområdet. Resultaten från denna verksamhet publiceras av Värmeforsk och aktuella nyheter redovisas kontinuerligt på Svensk Fjärrvärmes hemsida. Mer detaljerad information kan hämtas från Värmeforsks hemsida Svensk Fjärrvärme medverkar även i TPS, Termiska Processers branschforskningsprogram för energiverk, som under cirka tio år arbetat med effektivisering av biobränsleeldning med roster-, fluidbädds- och brännarteknik samt teknikoberoende FoU. Ett tjugotal av föreningens medlemmar medverkar i programmet. Deltagande företag styr programinriktningen via en styrgrupp och det detaljerade projektgenomförandet formas via respektive teknisk projektgrupp. I detta program har vi även fått till stånd ett mycket bra och aktivt referensgruppsarbete. Programmet torde vara det enda i branschen där driftpersonal från anläggningarna deltar. Information om verksamheten kan hämtas från TPS hemsida Vid planering av nya produktionsanläggningar för fjärrkyla diskuteras i dagsläget allt oftare lösningar baserade på absorptionskyla. Absorptionskyltekniken utgår från att man använder värme för att producera kyla. I samband med billig spillvärme har länge absorptionskyla varit aktuell men med ökande elpriser och förfinad teknik finns nu även intresse för att tillämpa tekniken i samband med biobränsleeldad kraftvärme. Fjärrkylan ger därmed ett ökat värmeunderlag under årets varmaste tid då det annars är svårt att få avsättning för kraftvärmen. Följande projekt har genomförts inom hetvattenprogrammet. Heat-driven cooling in district energy systems. Licentiatavhandling från Magnus Rydstrand på KTH, institutionen för kemiteknik/energiprocesser FoU 2004:112 Värmedriven kyla Kraftvärmeforum Svensk Fjärrvärme har tillsammans med Svensk Energi bildat ett gemensamt organ, Kraftvärmeforum, för hantering av kraftvärmefrågor. Arbetet inom Kraftvärmeforum har börjat ta form under året. En kortsiktig aktivitetslista och en mera långsiktig verksamhetsplan har tagits fram. Svensk Fjärrvärme har tillsammans med Svensk Energi tagit fram en kraftvärmepolicy som Svensk Fjärrvärmes styrelse antagit. Kraftvärmeforum har en egen hemsida som är tillgänglig för medlemmar. 15

16 8 Öka mångfalden bland branschens anställda på alla nivåer och funktioner Vi kan konstatera att det här är ett område där vi behöver hitta fler och bättre redskap för att uppnå målet. På Fjärrvärmedagarna gjorde vi ett försök att stimulera tankar kring mångfald genom att som inledningstalare låta Alexandra Pascalidou med kraft visa att vi inte har råd vare sig i pengar eller kompetens att behålla enfalden och stänga ute mångfalden i våra företag. I våra egna arrangemang, som konferenser och liknande, strävar vi aktivt efter att hitta medverkande som bidrar till spridning och att bjuda in på ett sätt som når många. Könsfördelningen i Svensk Fjärrvärmes styrelse och dess råd och kommittéer var under verksamhetsåret 11 procent kvinnor och 89 procent män. Kommande verksamhetsår är fördelningen 21 procent kvinnor och 79 procent män. Fjärrvärme Unga Det nystartade nätverket för unga medarbetare i branschen (beskrivs utförligare under mål 10) har för avsikt att stödja målet för ökad mångfald genom att yngre medarbetare ska vilja stanna och utvecklas inom branschen. 16

17 9 energirelaterade Öka antalet ungdomar som söker till utbildningar Energi i Skolan Under hösten 2003 anställdes en projektledare för Energi i Skolan som är ett tvåårigt samarbetsprojekt med inriktning på elever i årskurs 7 9. I projektet tittar man på olika sätt att nå ut med kunskap om energi till eleverna. Övriga medlemmar i projektet är Statens Energimyndighet, Svenska Petroleuminstitutet, Svenska Gasföreningen och Svenska Bioenergiföreningen. Klimatgreppet Svensk Fjärrvärme är med och finansierar samt ingår i referensgruppen i projektet Klimatgreppet vid Teknikens Hus vid Luleå Tekniska Universitet. Projektet syftar till att öka lärares och skolelevers medvetande och kunskap om miljön under rubriken Temperaturen stiger och klimatet ändras vad kan vi göra? En vandringsutställning Klimatgreppet en solskenshistoria finns på Teknikens Hus under perioden 2 april 7 november Inom projektet ges även en kostnadsfri fortbildning för lärare som omfattar tre heldagar och tre kvällsföreläsningar. Heta Högskolan Heta Högskolan är ett samarbetsprojekt mellan Mitthögskolan, Mälardalens högskola, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och aktörer i energibranschen. Syftet är att öka antalet sökande till energiutbildningar på dessa skolor. Tyvärr har inte avsedd effekt kunnat uppnås och arbetet i projektet lades tills vidare ner under året. Ungdomens Miljöriksdag (UMR) Under året inledde Svensk Fjärrvärme ett samarbete med Det Naturliga Stegets ungdomsaktivitet Ungdomens Miljöriksdag. UMR:s arbete syftar till att vara en resurs åt högstadier och gymnasieskolor i deras undervisning kring hållbar utveckling. Varje år når UMR ca ungdomar på lektionstid. Genom detta samarbete kommer kunskap om fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla spridas till eleverna under läsåret Anna Larssons examensarbete Tillståndsansökan för pannanläggning belönades med ett förstapris på kronor i tävlingen om Årets Exjobb Examensarbetet har utförts vid institutionen för samhällsteknik vid Mälardalens Högskola i samarbete med FVB (Fjärrvärmebyrån) Sverige AB i Västerås. Som underlag för styrelsens beslut granskades insända bidrag till tävlingen Årets Exjobb 2003 av en jury utifrån tre huvudkriterier relevans, kvalitet och tillgänglighet för verksamma i fjärrvärmebranschen. Pristagaren presenterade själv sitt examensarbete i samband med årsmötet i oktober årets ex-jobb 17

18 10 för Förbättra utvecklingsmöjligheterna anställda i branschen Forskning I vår forskningsverksamhet har vi idag ett aktivt deltagande i referensgrupper till olika projekt. Här ges en mycket bra möjlighet till utveckling för branschens anställda. Dessutom skapas goda förutsättningar för att öka kontaktnäten för de som deltar i referensgrupper. Idag deltar hundratalet anställda aktivt i FoU-projekten, både i våra egna forskningsprogram och i andra forskningsprogram som Svensk Fjärrvärme är med och finansierar. Vi har även ambitionen att öka det aktiva deltagandet från ytterligare företag i medlemskretsen. Ett aktivt deltagande medför dessutom ofta att resultaten kommer till praktisk användning, och att tillämpningen av resultaten leder till kostnadsbesparingar för företaget. Nätverket bildades den 27 april Det är öppet för alla unga som verkar inom fjärrvärmebranschen, antingen som anställd vid ett företag eller som doktorand/forskare och student vid högskolan. Möten hålls minst två gånger per år, i anslutning till Fjärrvärmedagarna och Svensk Fjärrvärmes årsmöte. Egna arrangemang På de konferenser, temadagar med mera som Svensk Fjärrvärme arrangerar finns rika tillfällen för anställda i branschen att förutom att inhämta ny kunskap i sakfrågor utbyta erfarenheter med kolleger, stimulera kontakter och utvidga sina nätverk. Svensk Fjärrvärme Unga Svensk Fjärrvärme Unga är ett nätverk för unga medarbetare inom fjärrvärmebranschen. Nätverket har som mål att underlätta att kontakter knyts mellan unga inom branschen. Syftet är att ett ökat idé- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna i nätverket ska hjälpa deltagarna att utvecklas och sporra andra unga att satsa på branschen och vilja jobba i den. 18

19 19

20 11 Uppnå ökad kvalitet, innovationsvilja, konkurrens och prispress bland branschens leverantörer Regelverk Det tekniska regelverk som Svensk Fjärrvärme tillhandahåller för sina medlemmar är till för att användas vid upphandling, drift och underhåll och viktigt att följa för att nå de krav som ställs på ett väl fungerande försörjningssystem av värme och tappvarmvatten till bostäder och övriga byggnader. Det är vid inköp som grunden läggs för hur systemet kommer att fungera. Fjärrvärmecentralmoduler Framtagning och fältprov har genomförts av behovsanpassade och modulbyggda fjärrvärmecentraler för bostadshus. Ett högt standardiseringsutförande har genomförts och kontrollfunktionerna föreslås integrerade i regler och mätprocessen. Förutom representanter från Sverige finns även Helsingfors Energi och Viken Energi Oslo representerade. EuroHeat följer med intresse projektet som går under arbetsnamnet Matilda. Utökad certifiering av fjärrvärmecentraler Planering och projektering pågår för att bygga upp en testrigg för funktionstest av större fjärrvärmecentraler för bostadshus med upp till 80 lägenheter. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut bygger provriggen i Borås. Möjligheter att certifiera större fjärrvärmecentraler kommer att finnas inom ett år. Kvalitetssäkring av distributionssystem En milstolpe passeras nu i och med att hela distributionssystemet kan kvalitetssäkras genom certifiering även skarvar och montage. Inom Svensk Fjärrvärmes verksamhet har provningar genomförts av ett hundratal rör och ventiler. Detta har lett fram till att det nu finns ett provningsprogram och rutiner för certifiering av tillverkningsföretag. Certifieringen utförs av SP, Sveriges Provnings och Forskningsinstitut, som även genomför provningar av komponenter. Svensk Fjärrvärme har under verksamhetsåret tecknat ett avtal med SP, som reglerar arbetssättet. Detta förenklar och ger klara spelregler för branschen och uppfyller de krav som medlemmarna önskar i fråga om kvalitet. Det är nu upp till medlemmarna att efterfråga kvalitetssäkrade produkter redan vid upphandling. Tillverkarna utnyttjar även denna verksamhet för att testa sina produkter innan de sätts på marknaden. Vid flera tillfällen har produkter fått modifieras innan de finns tillgängliga på marknaden. Branschens krav på opartisk kontroll har därmed bidragit till kostnadsbesparingar både för Svensk Fjärrvärmes medlemmar och tillverkningsindustrin. Flera certifieringar har genomförts under året och resultat finns att ta del av på hemsidan Svensk Fjärrvärmes basverksamhet möjliggör erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna och när det gäller teknik kompletteras detta med standardisering och forskning som fångas upp i de tekniska bestämmelserna. Småhus För att belysa hur kostnaderna fördelas vid anslutning av fjärrvärme till småhus har man inom forskningsprogrammet Värmegles Fjärrvärme låtit jämföra kostnader och arbetsmetoder från ett antal småhusprojekt. Detta har resulterat i en rapport och en broschyr som kan användas av fjärrvärmebolagen vid kontakter med konsulter och entreprenörer samtidigt som det ges konkreta tips på hur man lönsamt bedriver småhusprojekt. 20

21 Följande rapporter har tagits fram: VG 2003:04 Vad kostar småhusanslutningen Uppföljning av kostnader i nuläget. Sammanställning av erfarenheter från genomförda projekt VG 2003:05 Goda exempel Sammanfattning av goda exempel baserade på dagens praxis Kontakter med branschens aktörer Regelbundna kontakter har under året förekommit med tillverkare av komponenter i fjärrvärmesystemet och installationsföretag. Kvalitetsfrågor och utförandefrågor diskuteras och ett ömsesidigt utbyte av information sker som bland annat vävs in i nya utgåvor av tekniska bestämmelser. Fjärrvärmemässan Hösten 2003 genomfördes fjärrvärmebranschens stora mässa i Älvsjö i Stockholm den nionde i ordningen. På mässan gavs möjlighet att träffa aktörer inom branschen och se den senaste tekniken. 125 utställare fick besök av drygt besökare under tre dagar. Utställaryta och besökarantal var i nivå med föregående mässa trots att vi nu ordnar mässa med två års intervall i stället för som tidigare tre. I viss mån bidrar mässan till ökad konkurrens mellan branschens leverantörer och därigenom prispress. Tekniska bestämmelser och rapporter En uppdatering och nytryck av tekniska bestämmelser och rapporter har gjorts under året. Fjärrvärmecentralen Utförande och installation F:101*) Fjärrkylecentralen F:102 Utförande och installation Certifiering av fjärrvärmecentral Program för provning och kontroll F:103-3 Värmemätare F:104 Tekniska branschkrav och råd om mätarhantering Provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare F:109 Värmemätare F:111 Dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus Din fjärrvärmecentral 2004:1 Handbok för dig som sköter huset Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar 2004:2 Regler och råd för riskbedömning Fjärrvärmecentralen 2004:3 Kopplingsprinciper Certifiering av fjärrvärmerör och komponenter i fasta system D:202 Fjärrvärmerör D:203 Fjärrvärmerör och komponenter i fasta system Avstängningsventiler i fjärrvärme- och fjärrkylesystem D:209 Certifiering av avstängningsventiler D:210 Program för provning och kontroll *) F:101 är omarbetad men kommer att publiceras under september 2004 på grund av försenat föreskriftsarbete på Arbetsmiljöverket. 21

22 12 bestämmelser Uppnå ökad harmonisering av tekniska inom Norden och EU Certifiering av fjärrvärmerör Det arbete som genomförts i Sverige beträffande certifiering av fjärrvärmerör har under året startats även på europeisk nivå på initiativ av Svensk Fjärrvärme. Arbete bedrivs inom Euroheat & Powers nybildade arbetsgrupp Transport & Distribution. Fjärrvärmecentraler Svensk Fjärrvärme har tagit initiativ till att tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler nu tas fram på europeisk nivå genom Euroheat. Svensk Fjärrvärme bidrar med underlag och kompetens. Standardisering Tillgången på relevanta standarder blir alltmer viktig för att hålla nere kostnaderna för energiföretagen. Elforsk samordnar på uppdrag av Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi energiföretagens standardiseringsverksamhet inom SIS. Inom detta projekt finns en svensk grupp och man deltar dessutom i de motsvarande europeiska kommittéerna inom CEN. Viktiga frågor för vår bransch att bevaka och påverka är bland annat europastandarder inom fjärrvärmerör, värmemätare, fjärrkommunikation med debiteringsmätare, fasta biobränslen, karaktärisering av avfall, miljöledning, energivarubalanser samt yttre miljö och mätmetodik. En ny tabell för manteltjockleken i standarden för fjärrvärmerör har tagits fram under året, vilket gör att problemen med olika tjocklekar hos leverantörerna försvinner och felaktiga upphandlingar med hot om stämningar blir ett passerat kapitel. Rör med den nya standarden blir billigare att producera och kvaliteten fullgod. Kvaliteten på PEH-materialet har förbättrats under åren, samtidigt som tjockleken hållits oförändrad. EU-direktiv för kraftvärme Föreningen har aktivt deltagit i att ta fram ett CEN working agreement vars syfte är att standardisera beräkningar av energiflödet i kraftvärmeverk och hur dessa ska jämföras med separat el och värmeproduktion. EU-direktiv för mätinstrument Ett EU-direktiv (2004/22/EG) för mätinstrument, som även behandlar värmemätare, har antagits. Svensk Fjärrvärme har under flera år bevakat arbetet med direktivet och kunnat påverka utformningen. Från och med den 30 oktober 2006 ska direktivet tillämpas och innan dess ska medlemsstaterna ha anpassat sin lagstiftning så att man kan följa detta direktiv. 22

23 13 Nå acceptans för en värmemarknad i konkurrens och avvärja hot om prisreglering på fjärrvärme Fjärrvärmeutredningen Under det gångna året har fjärrvärmeutredningen utfört merparten av sitt arbete. Bengt Owe Birgersson är utsedd av regeringen att leda denna utredning. Svensk Fjärrvärme har bedrivit ett intensivt arbete under hela det föregående året i syfte att ge utredningen och andra intressenter vederhäftiga och trovärdiga underlag. Tack vare ett stort intresse hos medlemmarna har arbetet med att ta fram underlag av olika slag gått snabbt och effektivt. Fjärrvärmeutredningen kom med ett delbetänkande den 3 december Delbetänkandet innehöll i korthet tre huvudpunkter. Dessa var: Krav på särredovisning från annan verksamhet Juridisk separation Funktionell separation Det två senare förslagen kan komma att ställa till bekymmer för de små energiföretagen om de blir verklighet eftersom ett litet företag inte kan bära kostnaden för detta på samma sätt som ett stort. Svensk Fjärrvärme verkar för att en gräns ska införas, som innebär att de minsta företagen undantas från kravet om juridisk och funktionell uppdelning. Värmemarknadsdag En värmemarknadsdag genomfördes i februari med gott resultat. Där gick man bland annat igenom konsekvenserna av Fjärrvärmeutredningens förslag. Många intressanta ämnen avhandlades och deltagarnas initierade frågor visade tydligt att marknadsfrågor idag berör alla anställda i ett fjärrvärmeföretag. Kvalitetsmärkning av fjärrvärmeföretag Svensk Fjärrvärme har fortsatt sin dialog med kunderna i värmemarknadskommittén (VMK). Redan förra året presenterade VMK ett förslag till riktlinjer för hur ett fjärrvärmeföretag ska uppträda på värmemarknaden. VMK har nu kommit så långt att det finns ett material som bildar grunden för ett kvalitetsmärkningssystem. Systemet bygger på tre värdeord; öppenhet, jämförbarhet och förtroende. Meningen är att kunderna till fjärrvärmeföretag som deltar i systemet ska känna trygghet i relationen till företaget. Det som återstår är att ta fram den hangripliga arbetsgången för det organ som blir ansvarigt för utveckling och uppföljning av systemet. Förhoppningsvis kommer VMK att kunna presentera ett färdigt material under första halvan av nästa verksamhetsår. Detta arbete är ett sätt att bjuda in kunderna till ett djupare samarbete, vilket förhoppningsvis ytterligare stärker fjärrvärmens position på värmemarknaden. Vad kostar värmen? Vad kostar värmen? är ett beräkningsprogram som VMK tagit fram. Programmet är nu uppdaterat och förhandlingar förs med Statens Energimyndighet om att de ska överta ansvaret och göra programmet åtkomligt för allmänheten via STEM:s hemsida. 23

24 14 branschens Komma ett stort steg närmare ett stabilt energiskattesystem i samstämmighet med syn på resurseffektivitet och hållbarhet Kraftvärmebeskattning Det beslut om ändrad kraftvärmebeskattning som lades fram i budgetpropositionen hösten 2002 sköts upp i väntan på EU-notifiering. I budgetpropositionen hösten 2003 upprepades förslaget, som ursprungligen utarbetats i samråd mellan Svensk Fjärrvärme och finansdepartementet, men då med ett olyckligt tillägg gällande fjärrvärmeleveranser till industri. Föreningen fick arbeta hårt för att detta inte skulle få de negativa effekter som ett införande skulle innebära, bland annat genom att uppvakta skatteutskottet. Föreningen fick till glädje för branschen gehör för sina synpunkter och tillägget ändrades. Den 1 januari 2004 trädde den nya kraftvärmebeskattningen i kraft. Detta var Svensk Fjärrvärmes högst prioriterade fråga för politisk påverkan under året. Elcertifikat Svensk Fjärrvärme har hållit ett antal föredrag, bland annat på Energitinget där man presenterat konsekvensanalyser av ny kraftvärmebeskattning och det nya systemet för elcertifikat. Föreningen har kontaktats under utvärderingen av elcertifikatsystemet för att bidra med erfarenheter från medlemskretsen. Bland annat deltog föreningen i Energimyndighetens arbete med att utarbeta en enkät till medlemsföretagen med frågor om hur de nu och i framtiden påverkas av systemet med elcertifikat. Utsläppsrätter Enligt EU:s direktiv rörande handel med utsläppsrätter ska systemet införas 1 januari Arbetet med implementering av alla regler i svensk lagstiftning har varit omfattande. Arbetet har dels skett genom direkt kontakt med FlexMex2-utredningen, och dels inom en referensgrupp tillsammans med Svensk Energi. Påverkan har också skett i direktkontakt med myndigheter och departement, bland annat genom att Svensk Fjärrvärme medverkat i en referensgrupp tillsatt av Näringsdepartementet. I detta arbete har föreningens medlemsstatistik varit till ovärderlig hjälp. Fjärrvärme och fjärrkyla skapar effektiva och miljöanpassade energilösningar som tar tillvara resurser som annars går förlorade och ger kunden enkel, trygg och bekväm uppvärmning och kylning. fjärrvärmens idé 24

25 25

26 15 Få till stånd en ökning av den samlade forskningen inom fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme samt öka branschens utbyte och tillämpning av resultaten Världsledande forskning Under året har vi varit lyckosamma med att sätta igång den del av forskningsverksamheten som släpat efter. Värmegles Fjärrvärme har fått igång projektverksamheten med full kraft. Ett antal doktorander har slutat inom Hetvattenprogrammet men nya har tillkommit. Resurser har satsats på att åtgärda försenade FoU-projekt och verksamheten flyter nu bra. Vårt forskningsprogram är idag världsledande, tack vara de resurser som byggts upp och återfinns hos alla kompetenta utförare på högskolor, forskningsinstitut och privata företag. Finansiering Genom utväxling med bland annat stöd från Energimyndigheten ligger forskningsprogrammen på betydligt större omfattning än medlemsmedlen. Idag förbrukar de fasta forskningsprogram som Svensk Fjärrvärme är verksamma i Hetvattenprogrammet, Värmegles Fjärrvärme, Värmeforsk och TPS branschforskningsprogram cirka 11,5 Mkr per år av medlemmarnas medel. Den FoU-avgift som idag tas ut av medlemmarna ligger dock bara på 9 Mkr per år. Verksamheten har tillfälligt klarats på denna nivå tack vare utnyttjande av fonderade medel. Nyttan med forskning Under året har en oberoende utvärdering av Hetvattenprogrammet genomförts. Resultatet var mycket gott. Dessutom har studien Nyttan med svensk fjärrvärmeforskning genomförts. Nyttostudien visar att det finns miljardbelopp att tjäna på att tillämpa forskningsresultaten från Svensk Fjärrvärmes forskningsprogram. Ny forskningsstrategi Det nuvarande hetvattenprogrammet har haft en huvudsaklig inriktning på teknik och systemfrågor inom fjärrvärmedistribution, fjärrvärmecentralteknik och mätning samt även täckt in fjärrkyla. Inför framtiden har vi i dialog med Energimyndigheten påbörjat diskussion om ett breddat forskningsprogram som även skulle innehålla till exempel marknadsfrågor och vidgade systemrelaterade frågor. Målet, att få till stånd en ökning av den samlade forskningen inom fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme, går sannolikt inte att uppfylla om inte ökade resurser ställs till förfogande från branschens företag. Digitala rapporter Tidigare trycktes våra forskningsrapporter. De som ville ta del av resultaten fick beställa rapporterna och spridningen blev därmed begränsad. Vanligtvis låg försäljningen på rapporter med ett medelvärde på cirka 15 exemplar. Vi har nu helt gått över till att lägga ut rapporterna digitalt på vår hemsida, vilket har varit en mycket lyckad lösning ur spridningssynpunkt. Genom en effektiv nyhetsspridning via länk från vårt veckobrev Kort-Kort laddas numera FoU-rapporterna snabbt hem cirka 100 gånger per rapport. Vi tillhandahåller även Print on demand för den som inte själv har möjlighet att skriva ut rapporterna. Behovet av denna service har dock hittills varit mycket begränsat. Genom den kraftigt ökade spridningen av FoU-rapporterna bör resultaten från forskningen framgent komma till ännu snabbare tillämpning. Informationsspridning Det finns idag inget svenskt energiforskningsprogram som har en bättre informationsspridning än våra två flaggskepp hetvattenprogrammet och Värmegles Fjärrvärme. Det har konstaterats att information från dessa nått fram bra till företagen. Mycket har dock ännu inte kommit att tillämpas och exakt vad detta beror på har inte analyserats. Kontinuerligt redovisas under året aktuellt från forskningen på vår hemsida, samt i nyhetsbladen Resultat från FoU-projet och FoU i FOKUS. Mer detaljerad information om resultaten från Hetvattenprogrammet kan hämtas från årsrapporten Projekt och resultat