INBJUDAN TILL SEMINARIUM OM FRAMTIDENS PUBLIC SERVICE OCH FRÅGAN OM TV-LICENSEN

Transkript

1 INBJUDAN TILL SEMINARIUM OM FRAMTIDENS PUBLIC SERVICE OCH FRÅGAN OM TV-LICENSEN

2 VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM 10/11 Den tekniska utvecklingen utmanar på flera sätt de svenska ambitionerna med Public Service. Bland annat därför har regeringen tillsatt en Public Service-utredning. Det finns har ett antal frågor som måste besvaras: - 3,5 miljoner svenskar betalar tv-licens till Radiotjänst. Är tv-licensen ett rimligt system i en tid då allt mer material finns på nätet och är tillgängligt oberoende av om du har en tv-mottagare? - Mycket av det material som produceras av Sveriges Television och Sveriges Radio finns inte tillgängligt och hårda restriktioner begränsar dem som vill använda det. Bör materialet istället vara fullt tillgångligt och fritt att använda? - För varje dag som går får vi tillgång till nya informationskanaler. Vad bör Public Service-företagen ägna sig åt och vad ska överlåtas åt privata aktörer på marknaden? Välkommen till ett seminarium med intressanta talare som ger sin syn på vart Sveriges Television och Sveriges Radio är på väg. Antalet platser är begränsat och det är först till kvarn! Och du - vi ses där! KARL SIGFRID Riksdagsledamot (M) för Stockholms län karl.sigfrid@moderat.se JIMMY BAKER Kommunalråd (M) i Botkyrka kommun jimmy.baker@moderat.se

3 PROGRAMMET OCH INBJUDNA GÄSTER 18:30-18:45 Välkommen 18:45-19:00 Regeringens utredare berättar vad som sker just nu 19:00-19:15 Korta kommentarer och frågor med anledning av dragningen 19:15-19:35 Paus 19:35-20:00 Paneldiskussion 20:00-20:20 Fortsatt diskussion som alla kan delta i 20:20-20:30 Tack och hej då MARIA SÖNNE Huvudsekreterare i Public Service-kommittén JIMMY AHLSTRAND Strategichef på Sveriges Television Seminariet äger rum 10 november i Sveriges Riksdag. Anmäl dig till: dennis.wedin@riksdagen.se

4 BILAGA DEBATTARTIKEL PUBLICERAD I AFTONBLADETS NÄTUPPLAGA 13 SEP 2011 GÖR TV-LICENSEN INKOMSTRELATERAD

5 GÖR TV-LICENSEN INKOMSTRELATERAD Regeringen har tillsatt en utredning som ska utforma framtidens public service. De direktiv som kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) har slagit fast ger utredarna stor frihet att utvärdera och omforma dagens system. Något de inte har fått till uppgift att omvärdera är licensfinansieringen. Detta trots att den tekniska utvecklingen har sprungit ifrån denna betalningsmodell. Det blir till exempel allt svårare att definiera vad som är en licenspliktig tv-mottagare. Ska vi i framtiden betala pengar till radiotjänst för att vi äger en dator eller mobiltelefon med internetanslutning? Bara detta gränsdragningsproblem utgör ett tillräckligt skäl för att skrota tv-licensen och övergå till regelrätt skattefinansiering av Sveriges television och Sveriges radio. 3,5 miljoner svenskar betalar i dag sin tv-licens till det statliga bolaget Radiotjänst. Avgiften är lika stor oberoende av inkomst. Att istället finansiera public service via skatten vore mer rättvist eftersom det skulle göra avgiften inkomstrelaterad. Betraktar vi tv-licensen som bara ytterligare en konsumtionsvara vid sidan av andra kan det framstå som rimligt att alla kunder betalar lika mycket lika rimligt som att kostnaden för ett hekto lösgodis på ICA är densamma oavsett vem du är men tvlicensen är inte vilken utgift som helst. Tv-licensen är obligatorisk för alla med en tv-mottagare, oavsett om du tittar på SVT:s kanaler eller inte, och bör betraktas som en skatt. Skatter är normalt inkomstrelaterade för att inte slå oproportionerligt hårt mot dem som har låga inkomster eller pensioner. Systemet med tv-licens är inte bara omodernt utan också dyrt och ineffektivt. Dessutom är det ett onödigt ingrepp i den personliga integriteten. Människor som på statens uppdrag går från hus till hus för att kontrollera vilka som äger en tv-apparat för närmast tankarna till kontrollstater som forna Östtyskland. För att minimera kostnaden för skattebetalarna bör vi utreda vad som faktiskt är att betrakta som public service, och hur omfattande public service-utbudet ska vara. Det finns till exempel ingen anledning att producera hopp-och-lek-program med offentliga medel. Enklare underhållning kan med fördel visas i de kommersiella kanalerna. En annan möjlighet vore att minska det i dag enorma antalet radiokanaler som vi tvingas betala för. Karl Sigfrid, Riksdagsledamot (M) Jimmy Baker, Ordförande (M) Botkyrka