istället för sjukpenning ska få graviditetspenning av graviditeten. LO som delvis är kritiska till förslaget, tror att förslaget

Transkript

1 Lex Sarah-anmälan orsakade omplacering Madeleine anklagades att vara ett problem sidan 4 I Upplands-Bro kommun har man påbörjat ett försök med heltid inom äldreomsorgen. sidan 6 Trots historiskt höga arbetslöshetssiffror är det tyst om de arbetslösas situation. sidan 8 nummer

2 Ledaren När är man sjuk och när saknar man arbetsförmåga... Är en bruten arm en sjukdom? Nej skulle nog de flesta svara, det är nog en skada. Om jag snubblar och får en spricka på bäckenet och inte kan gå är det en sjukdom? Nej skulle de flesta nog svara även här. Det är en skada. Kräkningar är det en sjukdom? Hm, det beror nog på. Men nog sjutton är det svårt att arbeta i alla tre fallen, i alla fall om man utgår från de flesta yrken som vi kommunalare representerar. Yrken som exempelvis köksbiträde inom skolkök, vårdbiträde/undersköterska inom äldreomsorg, ambulansförare, brandman eller skorstensfejare. Tänk dig en gravid köksa som mår illa och spyr i tid och otid under sitt arbetspass, en ambulanssjukvårdare med ryggsmärtor som inte bör lyfta eller ett vårdbiträde som inte kan gå på grund av foglossning. De är per definition inte sjuka enligt en utredning som socialdepartementet har beställt Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga sou 2009:89. Utredningen föreslår att gravida istället för sjukpenning ska få graviditetspenning i högst 30 dagar i slutet av graviditeten. LO som delvis är kritiska till förslaget, tror att förslaget ska få en negativ effekt på jämställdheten och att arbetsgivarna kommer att anta alla kvinnor som blir gravida skulle vara borta i slutet av graviditeten. Själv tycker jag hela idén är absurd och feltänkt. Vad är det som säger att man mår som sämst i slutet av graviditeten? Det finns många som mår uselt i början men som sen mår utmärkt den sista tiden (kommer ihåg en av mina bästa väninnor som jobbade in i det sista och tog tunnelbanan till BB när det var dags). Själv mådde jag uselt under hela min sista graviditet med allt från illa mående och kräkningar i början, till foglossning den senare delen. En foglossning som innebar att jag inte kunde lyfta fötterna utan var tvungen att dra fötterna längs underlaget och hasa mig baklänges dit jag nu skulle. Som Utredningen föreslår att gravida istället för sjukpenning ska få graviditetspenning i högst 30 dagar i slutet av graviditeten. LO som delvis är kritiska till förslaget, tror att förslaget ska få en negativ effekt på jämställdheten och att arbetsgivarna kommer att anta alla kvinnor som blir gravida skulle vara borta i slutet av graviditeten. tur är den tiden förbi för mig, men många av mina yngre medsystrar kan komma att hamna i den situationen. Ska de då mötas av ett hurtigt nej du lilla gumman, sjuk är du inte så det är bara att jobba på, du kan få lite penning den sista månaden. Just nu är en av mina arbetskamrater sjukskriven för hon har brutit handen och inte klarar att arbeta med vårdarbetet. Och det är helt rätt, hon kan ju faktiskt inte arbeta just nu, hennes arbetsförmåga är nedsatt, men hon är inte sjuk men hon ska ändå ha sjukpenning för den tiden. Det är under en begränsad tid. Men tänk att hon istället var gravid och hade ryggproblem eller foglossning, då skulle hon vara tvungen att arbeta, då anser man inte att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Även hos gravida kvinnor är graviditeten individuell, den ena graviditeten är inte den andra lik. Att föreslå något sådant - att man skulle få en graviditetspenning istället för sjukpenning när man har uppenbara problem/skador/sjukdomar orsakade av graviditeten ska inte göra någon skillnad mot om jag dumdristigt går ut i gatan och blir påkörd av en bil och bryter benet. Självklart ska gravida kvinnor ha sjukpenning i de fall de behöver det oavsett hur långt gånget graviditeten har gått. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR Försöken har nu pågått i landsting och kommuner sedan 1994 då Ingemar Lundh illustrerade scenariot på detta vis. Under de sexton åren som passerat har kanske bilden vänt och man har börjat använda korridorer och tvättrum för dem som söker vård. Men på en punkt har systemet lyckats över förväntan. På personalsidan har man effektiviserat så pass att allt färre får göra mer. För en deltidsanställning erbjuds man i dag 120 procents sysselsättning. Ansvarig utgivare för MT:Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com 2 MT nummer

3 Bort från landet lagom Pengar och ekonomi är viktiga när det diskuteras hur verksamhet ska kunna bedrivas. Under resan som välfärdssverige gjort sedan sextiotalet har dock synen förändrats. För femtio år sedan pratade man mer om resurser ur perspektivet personalbehov. Då var en av chefens viktigaste uppgifter att presentera en vettig bemanningsplan som sedan skulle finansieras. Visserligen påverkade kostnaderna hur budgeten utformades men i de flesta fallen var resultatet och kvaliteten viktigast. Då var de flesta anställda i kommunerna och landstinget verksamma i det som numer heter kundkontakt. Den administrativa överbyggnaden var inte särskilt omfattande, detta trots att det inte fanns datorstöd och det mesta skrevs och utfördes manuellt. Sedan dess har naturligtvis världen förändrats på många punkter, vetenskapen om vård och omsorg till exempel. Många saker har utvecklats och En strålande affärsidé! Vill du ha en bra affärsidé? Vad tror du om att starta ett företag inom ASF-sektorn? ASF står för Arbetsintegrerade Sociala Företag och de arbetar med att sysselsätta dem som inte sysselsätts på ordinarie arbetsmarknaden. Vad företagen ska syssla med är inte klart uttalat. Men det handlar om sysslor inom välfärdssektorn som i dag inte utförs eller inte konkurrerar med det som utförs inom välfärdssektorn. Från MTs sida har vi under några nummer träffat människor som är sysselsatta i företag av ovan nämnda sort. Nåväl sysselsatta är kanske att överdriva, de är snarare förvarade i något kontor eller annan lämplig plats. Ofta har inte deras sysslor något att göra med vilken kompetens eller erfarenhet de äger. Lite cyniskt, kanske elakt Var växer monstren upp? Vad är det som får en människa att begå de bestialiska beskjutningarna som nu sker i Malmö. Samma fråga ställde vi oss när Lasermannen, Asonius, härjade i Stockholm. Frågan är var detta hat växer hos gärningsmännen, det hat som exploderar i denna handling. För de allra flesta är det en fråga som inte går att besvara. Men någonstans måste det finnas störningar i dessa människors sinnen. Tyvärr har vi kanske inte ett samhälle som klarar av att se hos vilka människor sådana här avvikelser utvecklas. Men ofta så har störningarna observerats från tidiga år, redan i förskolan automatiserats och inom sjukvården har kirurgin fått betydligt effektivare medel. Men efter vägen när tekniken utvecklats har den även fått ett högre värde än då. Tekniska kunskaper tycks uppskattas mer än empati och medkänsla. Rätt eller fel är inte jag rätt person att avgöra. Men desto fler medlemmar jag träffar som arbetar inom just vård och omsorg börjar jag fundera på om landet lagom inte gått över styr. Det är alltför många som har fått sin skäppa överfylld med arbetsuppgifter. Det är allt fler som pratar om kvalitet och resultat ur ett rent teoretiskt perspektiv. Under de dryga femtio år vi utvecklat och levt i folkhemmets välfärd har vi tappat bort varför vi byggde välfärden. Det var för de som behövde stöd, omsorg, utbildning och att kliva upp ur armodet vi skapade den moderna välfärdsstaten. Nu tycks resan gå åt andra hållet, gote.axelsson@kommunal.se sagt, så sitter de av en plats för att den som driver företaget ska kunna kvittera ut ersättningar för att de sitter hos företaget i stället för hemma. Förr fanns Samhall men det blev ett affärsdrivande statligt bolag där vinstkrav gjorde det omöjligt att ha arbetskraft med till exempel funktionshinder anställda. Människor med nedsatt arbetsförmåga platsade inte längre ens i arbetsmarknadsåtgärderna. Nu kommer den nya tidens frälsning ASF, enligt uppgifter i Dagens Samhälle är marknaden värd miljarder bara i Östergötland. Med tanke på vad ett län är värt finns nog förutsättning att gräva guld för den försigkomne. gote.axelsson@kommunal.se kan personal se att något inte fungerar som det ska hos vissa barn. På den nivån, åldern, är det kanske möjligt att rätta till och rädda från ett kommande avvikande och stört beteende. Tyvärr läggs inga resurser på sådan verksamhet, barnen släpps vidare ut i samhället och utvecklar sina beteenden till i värsta fall nya lasermän Den skräck och avsky detta handlande väcker är ofattbart, men antagligen kunde vi sluppit det om signaler tolkats rätt. gote.axelsson@kommunal.se INNEHÅLLET Ulla Jöhnk är stolt över sitt yrke, dagbarnvårdare. Men det är svårt att få barn placerade. Kommunals program mönsterarbetsplatsen är en modell för bättre arbetsvillkor och inflytande. Lena Ericson Höijer blev årets vinnare i MTs skrivartävling Stockholm stad marknadsför inte dagbarnvårdare som ett alternativ inom barnomsorgen Vi satsar på vardagspedagogik och djur och natur, dessutom har vi kunskaper om barn med särskilda behov och kan teckenspråk, det borde ju Stockholm stad vara mån om att marknadsföra och berätta för föräldrar, säger Ulla. Barnen får lära sig socialt samspel och att ta hänsyn till både djur och natur. sidan 5 Kommunal presenterade mönsterarbetsplatsen för omsorgschefer Vi vill föra in våra idéer på arbetsplatserna, sa Daniel Larson. Därför jobbar vi med begreppet mönsterarbetsplatser. Det är ett sätt att förbättra villkoren på arbetsplatserna och skapa förutsättningar för en bättre helhet där sidan 7 Vinnarna i MTs skrivatävling utsedda 1:a pris 6000 kronor Lena Ericson Höijer med sin berättelse Trolovning juryns motivering: En Stockholms kärlekshistoria som ger en glimt av ungdomars liv för åttio års sedan, men den kan lika väl hända idag eller i en nära framtid med arbetslöshet, bostadsbrist och Rutavdrag, skriven av en berättare som kan sitt hantverk sidan 14 Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Madeleine Åslund blev omplacerad från sin natttjänst och blev tvungen att byta jobb på grund av inkomstssänkningen. Hon anklagades för att ligga bakom en lex Sarah anmälan MT nummer

4 Arbetsgivaren anser att lojalitet ska visas mot dem men Madeleine har en annan uppfattning Jag är lojal med de boende Tänk få ett intyg på att du kommit 3 minuter försent. Låter det absurt? Det var verklighet för Madeleine Åslund på ett äldreboende i Nykvarn.Tystnaden sprider sig och anställda vågar inte framföra kritik, skriva avvikelser, skriva arbetsskador eller anmäla enligt lex Sarah. De anställda är rädda för att säga vad de tycker och råka ut för det Madeleine råkade ut för, bli omplacerade. Under ett personalmöte på äldreboendet Lugnet, i Nykvarns kommun, framförde undersköterskan Madeleine Åslund vad några boenden berättat för henne. Efter hennes återberättelse om vad pensionärerna upplevt skrev arbetsledaren en lex Sarahanmälan om brister i vården. Brister som det finns skyldighet att Lex Sarah-anmäla. Enligt den utredning som gjordes fanns inte några belägg för några brister. Efter detta blev jag väldigt ansatt av delar av personalen och arbetsledningen - att det var mitt fel alltihop med lex Sarah och att den inte var bra för verksamhetens rykte, säger Madeleine. Eftersom det var jag som pratat mest på mötet där bristerna framkom var det jag som var boven. Blev tvungen att byta jobb MT träffar Madeleine och några av hennes f d arbetskamrater på fackexpeditionen i Nykvarn. Det är flera personer som stödjer Madeleines historia. Madeleine har tvingats att säga upp sig på grund lägre lön i och med omplaceringen och bytt arbetsplats, hon arbetar nu i en annan kommun. Men hennes forna arbetskamrater ställer upp - under anonymitet för att ge Madeleine stöd. Även Kommunals förtroendevalda Barbro Eriksson som väl känner arbetsplatsen och kontroverserna stödjer Madeleine. Vi har varit på så många möten som inte leder någonstans, säger Barbro, man har verkligen letat fel på Madeleine och tar upp småsaker. Det är fel att Madeleine var tvungen att byta arbetsplats, hon har inte gjort något fel, säger arbetskamraterna. Även den arbetsledande sjuksköterskan på avdelningen stödjer Madeleine. Madeleine visar ett dokument som sjuksköterskan har skrivit i försvar för Madeleine. Det har varit flera kontroverser under årens lopp på Lugnets äldreboende, Madeleine som har svårt att vara tyst säger vad hon tycker och kommer det fram att pensionärerna är missnöjda har hon talat om det för gruppen och för chefen, vilket inte alltid har fallit i god jord. Jag måste ju reagera när något är fel, men arbetsledningen vill skrämma personalen till tystnad. Det blir väl jobbigt om det framkommer att allt inte står bra till varken i arbetsmiljön eller i bemötandet av de boende. När det gäller de äldre tycker jag att jag har en skyldighet att föra deras talan utan att själv bli illa behandlad. Det tjatas om lojalitet mot arbetsgivaren. Det står till och med i lönekriterierna, men min lojalitet ligger först och främst hos de boende, säger Madeleine. Men understryker hon, det allra flesta gör sitt bästa för de boende. Många törs inte uttala sig Efter lex Sarah anmälan blev Madeleine omplacerad till dagtjänst, vilket hon förlorade pengar på. Det blev ohållbart, så hon kände sig tvungen att säga upp säg för att få en högre sysselsättningsgrad och mer lön. På Lugnet hade hon bara 66 procent vilket gick an på natten med ob-tillägget men med så låg sysselsättningsgrad gick det inte att leva på när hon arbetade dag. Barbro Eriksson berättar att medlemmar inte känner sig bekväma och kan tala öppet när det uppkommer problem. Medlemmar vill inte prata med oss från Kommunal från arbetsgivarens telefon då de känner sig osäkra om någon tjuvlyssnar. Det är klart att det är en otillfredsställd situation på arbetsplatsen Barbro Eriksson när medlemmar upplever att det är så. Nu har vi fått in en arbetsskada från en medlem vilket arbetsgivaren har kallat till ett möte om. Det är ju inte det vanliga tillvägagångssättet att man kallar in chefer och personalavdelningen för en skriven arbetsskada. Jag vet inte hur jag ska tolka det. Jag hoppas ju att de tar allvarligt på situationen och vill reda ut saker och ting ordentligt. Efter ett möte mellan Kommunal och arbetsgivaren den 22 oktober har man gemensamt kommit fram till ett åtgärdsprogram där all personal kommer att vara delaktiga. KERSTIN RIDDERSTEDT 4 MT nummer

5 Dagbarnvårdare en glömd och dold yrkesgrupp Efter förra numret av MT när vi skrev om dagbarnvårdare är det flera läsare som ringt och påtalat att det finns flera kommunala dagbarnvårdare än vad som angavs i nummer 7 av MT. Ulla Jöhnk var en av dem som ringde och berättade att hon finns. Men det är ett problem, säger Ulla, och det är att det inte är lätt för föräldrar att hitta rätt på Stockholms stads hemsida med det nya kösystemet. När vi går in och tittar närmare på stadens hemsida så hittar vi Ulla Jöhnk och Moa Esposito dagbarnvårdare som arbetar i team i Spånga. Men det går inte att söka plats via hemsidan utan man måste söka direkt till familjedaghemmet. Många år i yrket Ulla har arbetat sen 1974 som dagbarnvårdare, nu arbetar hon tillsammans med dottern Moa Esposito som bor på fem minuters gångavstånd. De hjälps åt med att öppna och stänga verksamheten varannan vecka, för att de inte ska få för mycket övertid. Det är en liten barngrupp de har tillsammans, det är lugnt och rofyllt i området och hemma hos Ulla Jöhnk när vi besöker dem en solig höstdag. Hemmet i radhuset är inrett för att passa barnen, de har en egen ingång som påminner om vilken förskola som helst fast mindre, barnen har eget stort lekrum, men de får vara i hela huset och i trädgården naturligtvis. I det stora köket hjälps både barn och vuxna åt när Ulla Jöhnk och Moa känner sig bortglömda som yrkesgrupp, de tror att Vincent har det bättre hos dem än i en stor barngrupp i förskolan. det är matdags. När MT är på besök leker en av husets två hundar med lilla Vincent 2 år, man har även två katter men de ligger för tillfället lojt i sängen i sovrummet. Även allergiska barn kan vistas här då hundarna har sådan päls som allergiker inte reagerar på och katterna är korthåriga. Just nu har vi plats för fyra fem barn till i gruppen men förvaltningen säger att det inte finns någon kö till familjedaghem, säger Ulla. Och Moa suckar lite och säger att de genom föräldrarna får höra att de av förvaltningen får rådet att ställa sig i kö till förskola istället då det inte finns dagbarnvårdare. En lugnare tillvaro för barn Med de stora barngrupper som de flesta förskolor har kan man önska att fler småbarn fick lite lugnare tillvaro med mindre grupp som den som Ulla och Moa kan erbjuda. Det är som om staden inte vill att vi ska finnas, säger Ulla, eller att vi blir privata. Vi känner oss inte respekterade längre som yrkesgrupp vi blir trängda i ett hörn när förvaltningen hela tiden verkar vilja bli av med oss. Och det är synd för vi vet att det är föräldrar som vill att deras barn ska gå i mindre grupper eller som har speciella behov som vi kan tillgodose här utan stress. KERSTIN RIDDERSTEDT Frisk luft och lekar finns det utrymme till även hos dagbarnvårdarna. MT nummer

6 Fungerande heltid svårt att få I Upplands-Bro kommun har man påbörjat ett försök med heltid inom äldreomsorgen. Försöket som ska pågå ett år startade den första juli i år. Det är ett politiskt beslut från kommunledningen och i verksamheten har det kanske inte blivit som det var tänkt när beslutet fattades. Meningen med försöket är att minska antalet timanställningar och förbättra villkoren för den fasta personalen. Men tillämpningen av hur heltid skapas skiljer sig från olika arbetsplatser. De flesta vill nog arbeta heltid, säger Marita Andersson som arbetar på Kungsgården. Man måste ju kunna försörja sig på sitt arbete. För Maritas del kanske förändringen hon fått av sin arbetstid kan betraktas som heltid. Hon får heltidslön men arbetar fortfarande kvar på sitt gamla schema på drygt 90 procents sysselsättning. Hon får nu samla timmar i en timbank som sedan regleras mot heltidslönen. Men många har valt att jobba kvar på den sysselsättning de har av olika orsaker. Enligt den information jag fått från chefen kan jag bli återbetalningsskyldig om jag inte fyller upp min tid, säger Marita Andersson. Gick inte att få det önskade På hemtjänsten i Bro arbetar Susanne Granath, tidigare jobbade hon 69 procent men nu är det 85 procent. Egentligen vill jag arbeta 90 procent, säger Susanne Granath. Men då sa chefen att jag skulle vara tvungen att arbeta en helg till och jag arbetar redan varannan helg. Så då blev det bara 85 procent. Jag har jobbat heltid inom äldreomsorgen tidigare och det vill jag inte göra igen, säger Susanne Granath. Det är ett alldeles för tungt arbete och jag tror inte att man orkar med det om man ska orka arbeta tills man får pension. Även i hemtjänsten i Bro arbetar man kvar på de gamla schemorna och fyller upp med de timmar som krävs. Istället för att genomföra projektet med heltid tycks resultatet mer likna möjlighet till fyllnadstid för de anställda. Så här var det inte meningen att det skulle bli, säger Gunilla Gustavsson som varit med från Kommunal och förhandlat om genomförandet. Målsättningen var riktiga heltidstjänster, inte erbjudande om ökade sysselsättningsgrader. Beroende på hur möjligheterna till 6 MT nummer Susanne Granath och Gunilla Gustavsson studerar hur schemat ser ut för Susannes del. heltid presenterats av cheferna på arbetsplatserna har många valt att inte höja sin sysselsättningsgrad. Istället för att presentera lösningar har man tryckt på de hot som finns. Det har sagts att ökad arbetstid kan medföra delade arbetspass, löneskulder, helgpass, arbete på olika arbetsplatser och andra villkor som gjort att många valt att behålla sin deltid. Många var positiva I början var de flesta positiva till möjligheten, säger Marita Andersson. Men efter hand som upplägget presenterades hopade flera av från möjligheten att öka sin arbetstid. En av de brister i heltidsprojektet som verkar genomgående är schemat. Både Marita och Susanne jobbar fortfarande efter samma schema nu som för utökningen av arbetstiden. Det är samma schema som rullat på i snart två års tid. Kunskapen att lägga schema verkar ha försvunnit, säger Marita Andersson. Jag tror det hade varit bättre att ha arbetat om schemat efter den sysselsättningsgrad de anställda vill ha istället för att som nu plussa på timmar efter behov. Att den här situationen med olika lösningar beroende på vem som är chef uppstått förvånar Gunilla Gustavsson. Meningen med försöket var att det skulle bli färre timanställda och att de som är anställda skulle få bättre villkor. Vi får ta en diskussion med arbetsledarna, säger Gunilla Gustavsson. Hur ska vi kunna utforma avtal och annat som berör anställningen om inte de som ska genomföra förändringen bryr sig om avtalen. Jag är fundersam över hur informationen som gått ut uppfattats. Hemtjänst jobbet är för tungt Eget budgetansvar på enheterna och rädsla för kostnader kan vara en av orsakerna. Det finns tomma schemarader som bemannas av timanställningar och det förekommer även att man annonserar ut tjänster istället för att följa LAS-listorna. En reflektion från personalen som Susanne Granath ger uttryck för är hur tungt arbetet inom äldrevården har blivit. Kanske är det så illa som hon säger; jag orkar inte jobba heltid, det är för tungt. Kanske är det dags att förändra arbetstidsmåttet inom äldreomsorgen, säger Susanne Granath. Sänker man det så ökar sysselsättningsgraderna automatiskt. GÖTE AXELSSON Fakta från Upplands-Bro nyckeltal för personal. Inom socialförvaltningen var 393 personer tillsvidareanställda Utöver de tillsvidareanställda använde socialförvaltningen 517 personer som timanställda, tillsammans arbetade de timanställda timmar. Det motsvarar omkring 130 stycken heltidstjänster. Lönekostnaden för de timanställda var drygt 35 miljoner kronor, då är inte alla administrativa kostnaderna för inringning, rapportering och annan administration inräknade fullt ut. Det verkar som att chefer inte förstår hur man lägger ett schema idag, säger Marita Andersson.

7 Personalen är orolig för skenande it-kostnader Osäkerheten om kostnaderna för stadens avtal med Volvo IT är stor bland kommunens medarbetare. En förskola ger exempel på att de betalar 1508 kronor i månaden för att leasa en kombinerad fax och skrivare. Det betyder att kostnaden för den på ett år är kronor. Varje månadsanställd på samma förskola kostar ungefär 250 kronor i månaden till Volvo It i support- och användaravgift. Med 53 anställda blir kostnaden runt kronor per månad, nästan per år. Informationen har varit mycket dålig om hur dessa kostnader ska tas. Vi får höra att man har samma overheadkostnad idag. Men det har tillkommit kostnader för IT som man inte hade förut. Men vi vet inte om det förhåller sig så. Än har vi inte fått klara besked. Vi får se hur det blir när bokslutet kommer, säger Bengt Olsson, förtroendevald på Södermalm. Oklart om kostnader och budget En hemtjänstgrupp med 80 anställda och en förskola med 53 anställda fördelade på fyra förskolor räknade ut sina extra it-kostnader till drygt kronor för hemtjänstgruppen och för förskolorna. Fortfarande är informationen om budgeten oklar och det finns en oro att de nya kostnaderna för datorer kommer att drabba verksamheten. Först när Stockholms stads budget är lagd går det att se om verksamheterna får kompensation för it-kostnaderna. Olaglig försäljning av verksamhet Nu har regeringsrätten slagit fast att försäljningen av de två hemtjänstenheterna i Vantör var olaglig. Två chefer på hemtjänsten fick för tre år sedan chansen att köpa två hemtjänstenheter för kronor. Dessutom ingick kunder i form av 300 pensionärer, inventarier och nästan all personal. Nio månader efter övertagandet gjorde företaget en vinst på fyra miljoner efter skatt. Miljöpartisten Jonas Eklund anmälde avknoppningen till kammarrätten som kom med fällande dom under Stockholms stad överklagade domen till regeringsrätten som också anser att försäljningen var olaglig. Jonas Eklund som sitter i Vantörs stadsdelsnämnd menar att Stockholms stad har förlorat stora summor på dessa utförsäljningar och många andra avknoppningar. Alla avknoppningar totalt sett i Stockholms stad, det har ju varit värden för hundratals miljoner kronor som gått förlorade. Det står helt klart, säger Jonas Eklund (MP) i Vantörs stadsdelsnämnd till Radio Stockholm. Dagens Nyheter lät Tomas Hjelström, ekonomie doktor i företagsvärdering på Handelshögskolan i Stockholm, att titta på Vantörs hemstjänsts årsredovisning. Hans bedömning är att marknadsvärdet för bolaget, försiktigt räknat, ligger på miljoner kronor. Från Stadshuset vill den borgerliga majoriteten inte uttala sig innan juristerna har analyserat domen. JS En orsak till oklarheten kan vara att det skiljer sig mellan förvaltningar och stadsdelar hur man fördelar dessa kostnader. Två hemtjänstgrupper på söder går med stora underskott där Kommunal nu förhandlar med förvaltningen om Den andra november beslutar Storstockholms brandförsvars fullmäktige om en ny upphandling av sotning och brandskyddskontroll, som medför en ny modell av taxan. Den nya taxan medför att det blir för lite tid för en kvalitetssäker kontroll, anser Anders Håkansson, skorstensfejaringenjör och brandskyddskontrollant och vice ordförande i Skorstensfejarna Kommunal Stockholms. Nu blir det 30 minuters grundavgift per fastighet och därefter för varje påbörjad minut. Det gör att planeringen av arbetet blir omöjlig. Stressmoment kommer att uppstå av den snålt tilltagna tiden. Att ta betalt per påbörjad minut efter den första halvtimmen leder till överbokade dagar, kunderna sist på dagen kan ha väntat förgäves på sitt besök. När arbetstiden är slut för dagen är den slut, tror Anders Håkansson. personalneddragningar. Vi ser ett samband med de nya kostnaderna på IT och underskotten, säger Bengt Olsson.. Mindre tid för sotare JS Ändrad restid Restiden blir nio minuter i den nya taxan. Tidigare har restiden beräknats inom kommunen som exempel har Lidingö haft 4 minuter och 15 sekunder och Värmdö har haft 37 minuter. Om man gör om inställelseavgiften till nio minuter kan man inte ha beräknat med de avstånd som finns i exempelvis Värmdö och Vaxholm, eller den täta trafik som är inne i Stockholm med köer på genomfartsvägar och i många fall brist på parkeringar. Dessutom ska vi köra bil och skriva protokoll på nio minuter. Brandförsvarets personal har en hel timme på sig för detta. Risk för försämringar Anders Håkansson är rädd att den nya taxan blir en försämring av kvalitén på kontrollen, försämring av förebyggandet av brand, försämring av kundbemötande och service. Det är direkta konsekvenser av taxans utformning. Arbetsmiljön för brandskyddskontrollanterna kommer att bevakas och det företag som eventuellt beräknas genomföra kontroller enligt föreslagen taxa, kommer att utsätta personalen för risker utöver vad som är tillåtet i arbetsmiljölagen, menar han. Samma sak gäller upphandlingarna av sotningen där samma taxa införs, säger han. JS MT nummer

8 En dag i åtgärdslandet Arbetsmarknadens olika villkor Arbetsförmedlingen saknade koll på MSK Jag tycker att arbetsförmedlingen är den största boven. De har inte haft någon som helst koll på vad de har skickat folk till, säger Marianne Karmesjö. Hon syftar på verksamheten på Mångkulturella sociala kooperativet, MSK, som har gått i konkurs. Nu står Marianne återigen utan jobb. Marianne Karmesjö trodde att hon hade hittat det perfekta jobbet. Hon skulle laga mat, baka och sköta catering. Till en början anställdes hon med aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen och efter ett par månader blev hon fast anställd. Men det fanns problem upptäckte hon snart. Mångkulturella sociala företag hade många anställda, men orealistiska idéer om hur de skulle få verksamheten att gå runt. MSK hyrde flera lokaler av Folkets Hus i Rågsved. De hade 36 anställda och dessutom 40 personer som arbetade med fas 3. Arbetslösa som inte har fått något jobb efter 450 dagar ska delta i jobboch utvecklingsgarantins fas 3. De som deltog i fas 3 fick gå en kurs där de fick berätta om vad de kunde tänka sig att jobba med, berättar Marianne Karmesjö. 63 personer berördes av Mångkulturella sociala kooperativets (MSK) konkurs. 40 personer deltog i fas 3 och 36 var fast anställda. Varje månad har arbetsförmedlingen betalat kronor till MSK enbart för deltagarna i fas 3. Fas 3-verksamheten på MSK saknade ledning och innehåll. Många deltagare har berättat hur de satt av tiden utan att ha något att göra. De var inte fullt sysselsatta, men verksamheten var under uppbyggnad. Vi har haft handläggare som besökt MSK vid flera tillfällen. Verksamheten byggde på deltagarnas önskemål, möjligheter och att ta tillvara på allas personers speciella tillgångar, säger Margareta Sörqvist, chef på arbetsförmedlingen i Farsta. Det var många som deltog i MSK? 6 Dålig planering Övrig tid var dåligt planerad. Det fanns inga handledare som ledde den dagliga verksamheten, ingen kontroll på närvaron och det rådde en förvirring bland de personer som arbetade åt MT nummer Arbetsmarknadens olika villkor Några datorer står uppställda i ett litet rum. Här sitter två personer och försöker hålla sig sysselsatta. De har fas 3-placerats av arbetsförmedlingen hos Nätverket för afrikaner i Vantör, Nav. Det tråkiga är att det nästan inte pågår någon verksamhet i nätverket sedan drygt ett halvår tillbaka. En bättre struktur hade varit att föredra. Det är lättare att glida in i en verksamhet då. Men MSK ville utveckla fas 3-jobben till nystartsanställningar, vilket var bra, säger hon. Försäkringskassan betalar MSK om de var anställda eller tillhörde fas 3. Mariana Berglund tillhörde fas 3- gruppen hos MSK. Hon hade varit arbetslös länge och är sjukskriven till 50 procent. Det lät så bra när arbetsförmedlingen berättade om MSK. Jag har arbetat som kokerska och jag skulle få Mariana Berglund och Marianne Karmesjö upplevde tiden på MSK som kaotisk. fruktansvärd situation och vi har kontaktat alla i fas 3. Många FAS 3 personer Alla arbetslösa ska efter 450 ersättningsdagar anvisas till jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Anordnaren fas 3 får 225 kronor dagen från arbetsförmedlingen för varje deltagare. Försäkringskassan ersätter deltagarna. De får ett aktivitetsstöd som motsvarar a-kassa, de personer som inte har rätt till a-kassa får Försäkringskassans grundbelopp på 223 kronor för åtta timmars arbete. Efter två år erbjuds man ett nytt projekt. Hans Richardsson, projektledare på arbetsförmedlingen för Projekt fas 3 i Stockholm, har engagerat sig i MSK efter det att företaget gått i konkurs. Jag hade inte kontakt med dem som projekt. När detta hände ingrep vi omedelbart. Deltagarna hamnade i en en fast anställning efter sex månader. Men jag hade inte förväntat mig mängden av folk som fanns på MSK. Efter ett par veckor berättade jag för min kontakt på arbetsförmedlingen att vi inte hade någonting att göra. Ge det en chans, sa hon. MSK var heller ingen trygg plats. Folk med fysiska funktionsnedsätt- driva café, catering. De skulle erbjuda pensionärer att komma hem till dem och laga mat, de skulle gå promenader med pensionärer och ge tolkservice. Får inte vara illojal konkurrens Hur har arbetsförmedlingen kunnat betala ut pengar till detta projekt? Det ska du inte fråga mig om. Jag ställer mig samma fråga själv. Meningen är att handledarna ska följa upp deltagarna i fas 3. Men det måste sättas i relation till uppdraget. Idag har personer fas 3-placering i Stockholm. Det är frågan om många platser och då kan det hända att det kan bli fel någonstans. Arbetsmiljön på MSK var orolig? Jag har förstått det. Man måste ha en dialog med sysselsättningsplatsen. Det finns en målkonflikt. Politiken kräver att alla ska få en fas 3-placering. Därför kan det inträffa att vissa placeringar går för fort. MSK hade planer på att en grupp skulle utföra lokalvård i skolor och andra lokaler. De skulle erbjuda hjälp i svenska, leverera matlådor, baka och Orolig arbetsmiljö Omöjligt att kontrollera hur fas 3 fungerar ningar arbetade tillsammans med personer med svåra psykiska problem. Men det kom inga pengar och vi beslöt De sa att pengarna kommer in. Det fanns ingen huvudansvarig för att skicka ett krav på 7000 kronor vidare till kronofogden. Skattemyndig- fas 3. Jag tydde mig till Marianne, som var gruppansvarig för nio personer. heterna hade inte fått in skatteredovisning och de hade inte momsredovisat. De hyrde även en lokal till teatergruppen Ung utan pung för i Marianne Karmesjö har tidigare arbetat som boendestödjare. månaden. Plötsligt var personer som jag hade arbetat hos mina arbetskamrater. Folk med olika behov har buntats I mars i år kontaktade de fackliga organisationerna MSK och krävde för- ihop. Mariana beskriver den oroliga arbetsmiljön. de anställda i mars och april. I mitten handlingar om de uteblivna löner för En kvinna åt många mediciner. av april försatte MSK sig själva i konkurs. När hon inte hade råd att hämta ut dem skrek hon och vrålade och det var väldigt obehagligt. Vi visste inte vad för psykiska problem de hade. Dessa personer ska arbeta på en sluten verkstad och ha personal med rätt utbildning som arbetar med dem, menar Marianne. Folkets hus tar över I centrum ligger ett konditori och andra småföretag som försöker försörja sig på sin verksamhet. Kommunals medlemmar städar, arbetar i hemtjänst och lagar mat. Vilken verksamhet kan man ägna sig åt i fas 3? Det får inte bli illojal konkurrens. Det är viktigt att det lokala facket godkänner platsen. Social ekonomi handlar om medlemsnytta och allmännytta, säger Hans Richardsson. Hans Richardsson arbetar med att utveckla en hållbar arbetsmarknad i social ekonomi. Det ska handla om kvalitet och bra sysselsättningsplatser. I den sociala ekonomin är medlemsnyttan övergripande, allmännytta överordnad och vinst underordnad, säger han. 12 MT nummer JOHANNA STJERNA Begärde sig i konkurs Arbetslösa utan sysslor i FAS 3 Torbjörn Sundblad ordförande i MS Jag tror på idén fortfarande Marianne Karmesjö trodde att hon hade hittat sitt drömjobb. Roliga arbetsuppgifter och en bra lön. Men arbetet hos Mångkulturella sociala företag har varit som ett dårhus. Folk har inte fått sina löner utbetalda och allt varit en enda röra, berättar hon. Efter konkursen fick de anställda ut pengar från den statliga lönegarantin. Konkursförvaltaren har betalat ut halva marslönen i förskott från den statliga lönegarantin kronor har betalats ut för mars. Det säger något om deras kostnader, säger Leif Rönngren. Företaget hade endast tusen kronor i en handkassa. De har en miljon kronor bara i skatteskulder. Vi har gått igenom alla individuellt i hela gruppen. Vi har morgonmöten och alla de ska delta i någon sysselsättning utifrån förmåga. När MSK höll i fas 3 fick de sitta av tiden här i åtta timmar. Vi har anställt två handledare som har erfarenhet att arbeta med arbetslösa. Leif Rönngren har fullt av idéer om projekt som gruppen kan ta sig an och han sjuder av optimism. Vi driver projektet under två månader framåt under en akutfas för att de drabbade ska slippa gå tillbaka till sin respektive förmedling. Vi förbereder en fortsättning av projektet över sommaren och inför hösten. 23 personer är i dagsläget klara för att delta i projektet. Några tillkommer. Marianne Karmesjö som var fast anställ hos MSK blir däremot utan jobb. Nu tar Rågsved Folkets hus över fas 3- delen och driver den vidare. Leif Rönngren är ordförande för nya Folkets hus i Rågsved, också han aktiv socialdemokratisk politiker. MSK hade intressanta tankar och idéer och i Rågsved fanns det stora möteslokaler. Vi slöt ett avtal om att de skulle driva caféverksamheten, berättar han. Folkets hus såg fram emot ett samarbete och ville växa tillsammans med MSK. Vi hade lokalerna. Men det hände ingenting, Det var bara prat. Caféverksamhet i Folkets hus drar i bästa fall in kronor på ett helår. Folkets hus köpte fler tjänster av MSK. De bemannade exempelvis vår festverksamhet. Men vi märkte snabbt att de inte hade koll på fakturorna. MSK hade också stora månadsutgifter. De skulle betala kr i hyra till Folkets hus. Dessutom bokade de fler lokaler hos oss via idrottsförvaltningen. Det blir väldigt dyrt och de jobbade upp en skuld på kr på två månader. Hyr i folkets hus Leif Rönngren Diskuterade ekonomin Torbjörn Sundblad var ordförande för Mångkulturella sociala kooperativet, MSK. Han känner inte igen bilden som de anställda ger över verksamheten. Artikeln i Medlemstidningen om MSK berättade inte hela sanningen. Det var en bild från en anställd som jag inte känner igen mig i. Leif Rönngren diskuterade i ett tidigt stadium med MSK om hur de hanterade sin ekonomi. De sa att allt var under kontroll. Men det lät lite som ett pyramidspel på skulle tjäna pengar på fas 3-ded Folkets hus att oblem För drygt ett år sedan startade Torbjörn Sundblad tillsammans med en restaurang en ekonomisk förening. Denna förening gjorde en nystart genom att Torbjörn Sundblad kontaktades av Folkets hus i Rågsved. De berättade att de hade behov av att utveckla sin kaféverksamhet. Vi kom överens om att vi skulle göra luncher till Folkets hus gäster och dessutom göra matlådor till äldre. Det var profildelen, säger Torbjörn Sundblad. Informerade facket Jag är fortfarande övertygad om att ett socialt arbetskooperativ är en möjlig väg för personer som står långt från arbetsmarknaden. Min upplevelse är att många av deltagarna växte i sina yrkesroller I april försatte MSK sig själva i konkurs, men egentligen anser Torbjörn Sundblad att de hade läget under kontroll. Jag hade velat att vi jobbat vidare för att klara det. Vi hade koll på ekonomin och vi visste att vi hade skulder. Vi hade en diskussion med skatteverket och Folkets husstyrelsen om hur vi skulle lösa skulderna. Förstår inte kritiken Frustrerad och missförstådd Mångkulturella sociala företag drog igång sin verksamhet Tanken var att driva olika verksamheter som handlade om bland annat miljö, äldre och arbetslösa. Idag har man fast anställda och 40 personer med aktivitetsstöd. Företaget får pengar från arbetsförmedlingen, men det har inte funnits någon bärande idé om hur man för övrigt ska få in pengar för att kunna driva verksamheten. Det skulle behövas en omsättning på minst åtta miljoner för att bara kunna betala ut personalens löner. bingoaktiviteter. Första två månaderna Mångkulturella sociala företag närvarande. fick hon aktivitetsbidrag och i början drivs av tre personer Roger Karlsson, Tom Jansson frågar henne hur de av januari blev hon fast anställd. Torbjörn Sundblad (som är ordförande) och Katarina Annersjö. De två sist- Nej, jag har inte så mycket jag kan planerar att lösa situationen. Mångkulturella sociala företag hyr in Hon erbjöds kronor i månaden. Hon skulle då vara gruppansvarig nämnda är aktiva socialdemokrater. säga. Vi har kämpat hela tiden för att få sig i Rågsved Folkets hus. De har hyrt fiket, biblioteket och för nio personer. Marianne var inte ensam om att ha bra lön. Det fanns de Många anställda har en hårt pressat ihop det här. från en början två rum. I biblioteket arbetade fyra personer och ett av rummen användes av en person som skulle regel låg lönerna runt kronor. att tala om situationen har Katarina Hade jag vetat att företaget redan som hade kronor i månaden, i När personalen och facket samlas för privatekonomi efter dessa månader. ha kurser för arbetslösa i Fas två och Några har fått ut sina löner, andra Annersjö och Roger Hansson, som är hade en halv miljon i skulder när jag tre, berättar Marianne Karmesjö. har endast fått ut en tusenlapp. Ingen närvarande från styrelsen, inget svar började hade jag aldrig tagit jobbet. Kursen gick ut på att folk fick berätta vad de kunde jobba med och vad med några få undantag. Styrelsen har Jag är också drabbad. Jag har arberianne Karmesjö. har fått ut någon lön i mars och april på hur verksamheten ska drivas. Idag är skulderna än större, säger Ma- de kunde tänka sig att arbeta med. Hyran för rummet uppgick till kr Katarina Annersjö. ta för att de inte har betalat hyran. Fle- hela tiden tagit ut sin lön. tat här fyra timmar om dagen, inledde Två kollegor håller på att bli vräk- för perioden september till i början av Hur förväntar ni få intäkter? Frågar Kommunals ombudsman Tom köpa sig ett SL-kort längre. Samtidigt ra har barn och de har inte ens råd att december. Förutom matlagningen skulle Marianne även sköta catering. Jansson. låtsas styrelsen som ingenting. Det är Miljöåtervinningen bestod av att några killar sopsorterade och fick betalt. det inte fanns något kök att tillgå. Fol- på kronor, men vi söker Men det var ett problem med att Vi har förbrukat det egna kapitalet förskräckligt. Sygruppen var det enda som fungerade. Deltagarna där försörjdes av ak- men de brådskade inte med att bli klarina Annersjö. Tilltron till styrelsen är obefintlig hos kets hus hade ett kök som renoverades, pengar i olika fonder, berättade Katativeringsbidrara med detta arbete eftersom Mångkulturella sociala företag låg efter med le bygga ut catering, men vi har inget ett tidningsklipp ur Dagens Nyheter. Cafe t ger inga pengar och vi skul- de anställda och några personer visar Det fanns en städgrupp bestod av två killar och en tjej som skulle gå hem till hyran. kök, säger hon. Där står det att Katarina Annersjö pensionärer och städa. I biblioteket arbetade fyra personer. frågade sin chef (styrelsens ordföranda sina löner? Frågar Tom Jansson. re på Matteusgårdens fastighet i cen- När Marianne och hennes kollegor Hur har ni tänkt betala era anställ- nyligen fråntogs arbetet som förvalta- Det gav inga intäkter. Han som har de) om hur de skulle få in pengar till Styrelsen har inte stoppat pengar i trala Stockholm sedan föreningen fått lett företaget levde i en fantasivärld. verksamheten, svarade han: egen ficka.vi har en fantastisk idé, uppgifter om svarta hyreskontrakt. Ni måste få in kronor i som ingen vill satsa en enda krona på. Hon är kyrkopolitiker och har haft månaden för att ni ska få ut era löner Många i Mångkulturella sociala företag har nystartsjobb, aktivitetsbidrag Församlingen skulle erbjuda billiga uppdraget som förvaltare i tjugo år. Det har inte funnits några chefer närvarande. Styrelsens som består av tre även sälja frukt på torget. Men ni mås- eller ingår i Fas 2 eller 3 vilket ger fö- bostäder till behövande, men i stället den 25:e. Ni kan bland annat baka och personer har varit där strötimmar. De te marknadsföra er själva, sa han. retaget i månaden minst. ryktades det om svarthandel. anställda har fått försöka klara av Många här har varit utanför arbetsmarknaden och att marknadsföra undrar en av företagets anställda. som alla andra sade hon till DN. Vad har dessa pengar använts till? Jag känner mig lika grundlurad verksamheten själva så gott det går. Marianne anställdes för att laga husmankost till pensionärer och hålla i lite man klarar av då. och ett upprört mummel hörs bland sig själva är väl inte precis det som Till löner, säger Katarina Annersjö de Cheferna har saknats Socialt projekt konkursmässiga Arbetslösa lurades jobba gratis åt förening Ordna egen inkomst JOHANNA STJERNA Kritiken mot att miljön var orolig förstår han inte. Det var ju det som var vitsen. Vi bygger verksamheten tillsammans, en kooperativ tanke. Gruppen byggde på att var och en arbetade utifrån sina förutsättningar. Torbjörn Sundblad menar att det som fick styrelsen att ge upp var alla missförstånd och att orken tog slut. Jag har lagt ner enormt mycket tid på detta. Till sist kostade det mer än det smakade. Innan han startade MSK drabbades han av sjukdomar. Det är en anledning till att det blev slitsamt att arbeta med projektet så mycket som han gjorde. Jag är inte ute efter att jag inte har något ansvar. Jag har lika stort ansvar som alla andra. Jag var godtrogen och trodde att personerna som deltog förstod vad socialt företag innebar. Att vi skulle ägna oss åt hjälp till självhjälp. MSK tog kontakt med de fackliga organisationerna för att informera om verksamheten. Alla som jobbade på MSK rekryterades från arbetsförmedlingen. Tanken var att bilda små verksamhetsgrupper som efter sex månader skulle generera anställningar. Vi var tydliga till arbetsförmedlingen att de personer som kom till oss skulle delta i jobb- och utvecklingsgarantins steg 3. När det fanns utrymme skulle vi anställa dem. Vi i styrelsen trodde också att de personer som blev anställda som gruppledare i ett socialt arbetskooperativ skulle förstå sitt ansvarsområde. Jag var naiv. Torbjörn Sundblad har arbetat i tio år på arbetsförmedlingen. Jag har sett hur svårt det är för folk att få anställning. Här försökte vi stötta och vägleda. Vår verksamhet byggde på hjälp till självhjälp. Det var ju det som var vitsen. Vi bygger denna verksamhet tillsammans en kooperativ tanke. Gruppen byggde på att var och en arbetade utifrån sina förutsättningar. Folk har inte fått sina löner utbetalade och allt har varit en enda röra, säger Marianne Karnesjö. Inga svar att ge till personalen Det är en möjlig väg Finns inget förtroende kvar JOHANNA STJERNA Jag känner mig frustrerad över att jag inte blev förstådd och att det uppstod kommunikationsproblem med Folkets Hus styrelsen. Ett exempel på det var att vi blev lovade ett kök fö verksamheten vi skulle bedriva m det fick vi inte. Vår cateringverks het var helt beroende av detta kök Han känner sig sviken av all hejade på MSK när de startad som sedan har vänt ryggen åt d I samråd med Arbetsförm gick Folkets hus in och tog samheten inom jobb och garantin. Anledningen till de Vi lade grunden och bö set. Vad tar de över? vi slutade, säger han Men han tycker bra med denna lö Jag hela tide som huvudman Tre personer är placerade hos Nav som fas 3-anställda. De har inte själva valt placeringen och de måste vara närvarande för att få ut sitt aktivitetsstöd som motsvarar vad de skulle haft i a- kassa. Efter två år erbjuds de ett nytt projekt. Nav får 225 kronor per dag för de anställda. Den ena personen är iransk kärnkraftingenjör. Han har forskat och un- En dag med arbetslösa dervisat på engelska, men har fortfarande vissa svårigheter att uttrycka sig på svenska. Kvinnan har arbetat som administratör i trettio år. Nav har ytterligare en fas 3-anställd som enbart arbetar på kvällar. På NAV:s hemsida visar Ewa Samuelsson (kd) sitt stöd till organisationen. Sedan i mitten av sommaren 2009 har de arbetat hos Nav i Rågsved. boendes lokal) där gymnastiken för är att några kvinnor kommer till lokalerna och syr ibland, en del lånar deras lisk kulturförening, Music aid, Nsako (Maximian är kontaktperson), Soma- De tar hand om lite bokföring och kvinnor bland annat ska vara. Men tar emot 3-7 besökare om dagen. Den personalen på Salongerna berättar att datorer och en grupp kommer på kvällarna och spelar kort. ningcenter, Somaliska föräldrar och (dansgrupp), Gambia chossan lear- som arbetar kväll städar. Så småningom när äldreverksamheten kommer Hemsidan berättar om Navs verk- Vi fick reda på att vi får pengar modersmålsförening, Zakala kultur de inte har haft samarbete på många år. igång ska kvinnan undervisa i lätt samhet: en kulturfestival, filmvisning först i april så det har varit svårt att planera någon verksamhet. Jag är fortfa- kulturella förening, Sierra leone fri- och musikförening, Banyarwanda svenska berättar Maximian Muwuluzi, projektledaren för dagcentret för rätt i Senigal med detta genomfördes rande i chock att vi fick vänta så och ett föredrag om att bilda bostads- människor som länge endship association, Kongo förening i äldre afrikaner på besked. Det vi framför allt ska satsa Stockholm (ansöker också bidrag Förklaringen till de dåliga uppdateringarna är att det är för dyrt att änd- hemmen. De som inte kan ta sig hit. lagt kronor) och Ugandisk för- på nu är att börja besöka gamlingar i för verksamhet för äldre i år, samman- Pengar till dagverksamhet Nav har under ett par år fått pengar ra på hemsidan, berättar Maximian ening. till dagverksamhet för äldre afrikaner. Muwuluzi. 19 föreningar ingår 2009 fick de kronor i projektbidrag. Inga aktiviteter pågår nu hundra besökare. De kommer främst Varför har så många kultur- och ung- Varje månad rapporterar man in ett par Börjar sent på dagen Dessa pengar tog slut och vi hade Idag pågår det inte några aktiviteter på kvällar och helger. domsföreningar intresse av ett dagcenter för äldre? ingen verksamhet för äldre från november och vi har ännu inte kommit gjort sedan i oktober nat sång och läxläsning. Det finns också gamla i ungdoms- alls för äldre afrikaner. Det har de inte Vi har haft fullt upp med bland an- igång eftersom vi inte beviljades nytt Vi ska ha samma aktiviteter i år Två av de som arbetar som fas 3-anställda arbetar veckodagar nio till fem. dersgränser. föreningar. Det finns inte sådana ål- bidrag förrän i april, säger Maximian som förra året samt besöksverksamhet Muwuluzi, när vi besöker honom i för de som är äldre som inte orkar ta Av våra 25 organisationer var det Han berättar att det är ingen idé mitten på maj. sig ned hit, berättar han. 16 föreningar som ville skapa en dagverksamhet för äldre, berättar Max- att ha någon verksamhet på dagtid för då kommer ingen utan sysselsätts Vid äldrenämndens sammanträde i Han visar ett schema över fasta aktiviteter för afrikanska seniorer över imian Muwuluzi, som förutom enga- de börjar ganska sent på da- till varje pris mars i år beviljades Nav kronor för sitt andra år med projektet. femtio år. gemanget i Nav, är nämndeman (s) gen. Men vilka ingår då i nätverket? Det visar på en bred verksamhet: afrikansk kultur, gudstjänst, filmvis- Rågsved Folkets hus. kommer hit och spelar och sitter med i styrelsen för Nya Runt 15 personer Kommunens handläggare vet inte säkert utan hänvisar till Nav själva. I en ning, syverkstad, kvinnogympa, kör, Han visar vilka föreningar som ingår i Nav. Det är 19 föreningar och ortar han. framför allt kort, berät- ansökan från Nav 2008 står det att de undervisning i gitarr och trummor, datakurs för seniorer, läxhjälp och afriganisationer. Då är en av medlemmar- Hur många äldre består av 25 föreningar och att de har medlemmar. kansk dans. na även ett företag Rolfs Media production. finns i Vantör har afrikaner som 2009 inviger äldreborgarrådet Ewa När vi går igenom schemat tillsammans faller dock den ena aktiviteten Av de 16 som ville ha ett dagcenter NAV inte kart- Samuelsson deras dagverksamhet. Men vad är det egentligen hon inviger? nedlagd på grund av för få deltagare Det är: Somalisk svenska ungdom efter den andra bort och visar sig vara är det idag tolv föreningar kvar. lagt. På Navs hemsida tackar man för eller att aktiviteten bara har runnit ut i kultur sports, Kabaka insamlingsförening som hjälper barn i Uganda samarbetet med Salongerna (ett äldre- sanden efter ett par gånger. Kvar idag 8 MT nummer MT nummer Trots historiskt höga arbetslöshetssiffror är det helt tyst om de arbetslösas situation.valrörelsen, regeringens budgetproposition, tidningarnas debattsidor eller diskussionssajter på nätet är upptagna av andra ämnen. Frilansjournalisten Johanna Stjerna har därför återvänt till de arbetsmarknadsprojekt som MT tidigare har berättat om. Det blir en resa till ett Sverige där rädsla och uppgivenheten dominerar. VARNING! Så inleds brevet till den arbetslösa kvinnan som vi kan kalla Anna. Efter att ha städat i många år har kroppen tagit slut och hon har nu varit arbetslös i nio år. Idag ingår hon i jobboch utvecklingsgarantins fas tre. Eftersom hon är ensamstående med små barn kan hon inte arbeta kvällar och helger. Därför skickar arbetsförmedlaren ut en varning till henne. Hon måste omedelbart åtgärda detta. Annars blir hon avskild från fas tre. Alla arbetslösa vet vad det betyder. Då står du helt utan bidrag. Du får inte ens socialbidrag. Visar på speciell attityd Brevet från handläggaren avspeglar den attityd som flera av de arbetslösa upplever som vanlig från jobbcoacher, handledare och arbetsförmedlare som jag möter för detta reportage. För ett år sedan skrev MT en serie artiklar där vi träffade arbetslösa som var satta i arbetsmarknadsåtgärder. Nu reser jag runt för att träffa dem igen för att höra vad som har hänt under denna tid. De flesta vi träffar är kommunalare. De anordnare som tar emot någon i fas tre får 225 kronor om dagen. Det ställs en hel del krav på de arbetslösa men däremot är det små eller ibland inga krav på anordnarna. Åtminstone förhåller det sig så i de åtgärder där MT råkar besöka. Företag i konkurs Vi åker först till Folkets hus i Rågsved. I våras gick företaget Mångkulturella sociala kooperativet, MSK, i konkurs efter att ha sjösatt ett fantasiprojekt med hjälp av pengar från arbetsförmedlingen. Minst 20 fast anställda och 35 personer i fas tre skulle driva café, bibliotek, städning, catering och mycket annat. MSK tog emot dem med nystartsjobb, folk med aktiveringsbidrag som ingick i jobb- och utvecklingsgarantins fas två eller tre vilket gav företaget minst i månaden. Marianne Karmsjö anställdes som gruppansvarig för matgruppen. Idag är hon arbetslös. Hon grämer sig att hon tackade nej till ett annat jobb samtidigt som hon anställdes av MSK. Ett drömjobb Det här var ett drömjobb. Vi skulle i första hand sälja matlådor till äldre. Matgruppen kom dock aldrig riktigt igång med sitt arbete. De hade inget kök för matlagning, det saknades tillstånd och MSK hade inte grepp om budgeten. Efter ett tag kom en av cheferna och sa att vi måste dra in en halv miljon i månaden för att täcka lönekostnaderna. Då var inte hyran inräknad. Vi serverade luncher för max fyrtio personer från PRO, men det skulle inte generera sådana vinster. Vi gör ett besök till Rågsved och hennes gamla arbetsplats. Hon visar mig biblioteket i Folkets hus som består av ett par hyllor med gamla böcker som har skänkts. Det anställdes fyra personer för att sköta det här biblioteket. Idéerna var många men de ekonomiska förutsättningarna för att driva MSK med vinst var lika väl underbyggda som hos rusiga Monopolspelares. Betalade inte ut lön Till sommaren försattes MSK i konkurs. De hade då inte betalat ut löner till personalen. Det skapade stora problem. En av kollegorna hotades av vräkning, andra hade inte råd att köpa SL-kort. På MSK blandades långtidsarbetslösa med personer med missbrukaroch psykiska problem. Det blev en stökig och kaotisk arbetsmiljö. Trots att deltagarna berättade till sina förmedlare om att verksamheten inte fungerade möttes de med svaret: Ge det tid. Största boven i dramat är arbetsförmedlingen som inte kontrollerade företaget utan bara skickade iväg folk dit, anser Marianne. Efter konkursen tog Folkets hus i Rågsved över projektet med de personer som ingick i fas tre. De införde att deltagandet var frivilligt. De som var anställda av MSK blev arbetslösa. 8 MT nummer

9 Största boven i dramat är arbetsförmedlingen som inte kontrollerade företaget utan bara skickade iväg folk dit, anser Marianne Karmsjö. Sysselsättning istället för jobb Idag handlar projektet bara om sysselsättning och leder inte till jobb berättar ordförande för Folkets hus och aktiva socialdemokraten Leif Rönngren. Precis som i andra projekt så bakas det, sys, städas och krattas det till stor del av tiden. Här finns ett loppis och det går att köpa nysydda grytlappar. De deltagare som MT möter är kvinnor i övre medelåldern som berättar att de har det svårt att komma tillbaks till arbetslivet. Jag kan ingenting om datorer. I rummet intill står flera datorer och det är svårt att förstå varför de inte kan få lära sig det i detta projekt. I Arbetsförmedlingens värld verkar datorkunskap fortfarande uppfattas som något komplicerat som kräver en lång kurs. Moderna datorer är användarvänliga och lätta att lära sig att förstå om någon bara visar hur man sätter igång dem. I dagens Sverige känner sig de som inte klarar av att arbeta med en dator som en analfabet. Det är nästan lite genant att berätta. Även om det är kaotiskt är det skönt att ha något att gå till. Men ofta är det svårt eftersom många här har missbrukar- och psykiska problem, berättar en kvinna som är rädd för några av de andra deltagarna. Söker många olika jobb Marianne söker nu jobb och redovisar för arbetsförmedlingen en gång i månaden om vilka arbeten som hon har sökt. Jag söker som fritidsledare, kökspersonal, hemtjänst men där fordras det ofta körkort. Det är jättesvårt. Hon har fått rådet från sin arbetsförmedlare att söka jobb som ligger över hennes meriter. De är väldigt trevliga på arbetsförmedlingen men att söka bara för sökandets skulle känns meningslöst. En ung förmedlare undrade varför jag inte startade eget i Rågsved och lagade mat. Jag förklarade för henne att hyran är väldigt hög där och dessutom har jag problem med hjärtat och skulle inte klara av att driva eget. Söka jobb är för övrigt ett krav som alla arbetslösa har. Varje månad måste de redovisa för sin handläggare vilka jobb som de har sökt. Men jobbsökeri är ingen mekanisk process. Det är slitsamt att söka arbete efter arbete. År efter år. De som är placerade i fas tre har varit arbetslösa länge, en del har inte ens varit inne på arbetsmarknaden. Alla nobbade ansökningar tär på självkänslan. Skrämda till tystnad Problemet med att skriva om arbetslösa är att få vill uttala sig. De är rädda att få bidragen indragna eller att det ska försvåra deras chanser att få ett arbete. Förutom Marianne vågar ingen ställa upp i tidningen med namn. Även fast de vet att MT alltid läser upp alla texter. I våras berättade MT om två andra personer som också är med i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. De är placerade hos en ideell organisation, men som MT kunde berätta redan i våras så bedriver organisationen inte någon verksamhet. När jag besöker deras lokaler i oktober är de fortfarande kvar. Ingenting har hänt. Båda två har imponerande CV. Men de måste varje dag infinna sig till ett ställe där det inte finns något att göra. Annars kan de åka ut ur jobb- och utvecklingsgarantin. Den tredje som är fas tre-anställd är inte här på dagen utan kommer på kvällen när några i organisationen träffas för att spela kort. Hur bemöts de arbetslösa Jag ringer chefen för Farsta arbetsförmedling Margareta Sörqvist-Reidle. Vi talades vid i samband med MSKs konkurs och idag har hon inget mer att tillägga säger hon. Jag frågar henne om att jag ofta får höra att de arbetslösa blir bemötta dåligt, att arbetsförmedlare ägnar sig åt att skicka ut såväl varningar i mejl som i brevform. Hon hänvisar mig då att tala med den handläggare som har gjort detta. Det är frågan om en tjänsteman som stod på moderaternas valsedlar till fullmäktige, men han kom inte in i detta val. Jag ringer upp honom. Varningarna kan han inte uttala sig om eftersom han inte kan gå in på enskilda fall. Som tjänsteman har jag lagar och regler att följa. Kraven i fas tre är mer MT nummer

10 En dag i åtgärdslandet En arbetssökande kan aldrig tacka nej till en åtgärd. Då får du inte det stöd som du har rätt till, Fredrik Bannelöv, handläggare på Arbetsförmedlingen. fyrkantiga än alla program innan. Det kan komma som en chock för de arbetssökande, säger arbetsförmedlaren ifråga. Men jag håller med om att våra brev skulle kunna vara smidigare. Jag tar gärna emot synpunkter och uppskattar om kunderna har det. kontrollen av anordnarna Det finns många krav på arbetssökande, men hur följer ni upp anordnarna? Om den ideella organisationen som du berättar om inte har någon verksamhet är det inte bra. Det ska jag genast kolla upp. Han menar att fas tre bygger på aktivitet. Vi ska kolla att kunderna följer sin aktivitet och att de söker arbete. Det bästa med att ha en heltidsaktivitet är att man blir sedd som individ. Att söka jobb under tiden är en succéfaktor till att få ett arbete. Vilka krav har arbetsförmedlingen rätt att ställa på personer som deltar i fas tre? Det kan inte chefen för Farsta arbetsförmedling svara på utan hänvisar till hemsidan. Men just denna information går inte att finna. Jag får tala med Fredrik Bannelöv som är handläggare på arbetsförmedlingen. En arbetssökande kan aldrig tacka nej till en åtgärd. Då får du inte det stöd som du har rätt till. Ersättningen varierar. Att vara placerad i fas tre innebär inte att alla får aktivitetsstöd. En del kan få ingenting mer än socialbidrag. Gratis arbetskraft Det betyder med andra ord att de arbetar gratis. Men deltar man inte i aktiviteten dra socialbidraget in. Vi erbjuder platsen och den kan i sin tur leda någonvart. Att du ska får en varning för att du inte kan arbeta kväll och helg ställer han sig frågande till. Alla program ska i huvudsak bedrivas på dagtid. Jag har aldrig varit med om verksamheter som är på andra tider. Förutom inom viss utbildningsverksamheten som kan förekomma på kvällar och helger. Det är en svår balansgång att skapa fas tre-åtgärder. Det får inte vara frågan om ett ordinarie arbete och det ska inte konkurrera med det lokala näringslivet. Det är ett delikat problem att hitta vettig sysselsättning när du inte får utföra ordinarie arbetsuppgifter. Det är lättare att göra arbetsgivarkontroller på företag och offentlig verksamhet. Det är lite mer grannlaga med organisationer som lever på att sysselsätta andra. Fas tre är också lös i kanterna om vad som ska ingå. Man ska följa arbetsmiljölagen annars bryts engagemanget. Det ska inte heller vara på platser som inte tillför någonting. Ökande antal Hur många finns det då5 i dessa åtgärder och hur ser det ut framåt? Jag ringer upp Andreas Nygren verksamhetssamordnare på arbetsförmedlingen som gör en prognos till MT. Han understryker att siffrorna är preliminära. I början av 2010 var det 1700 i fas tre i Stockholms län och det har ökat successivt under året. I september är det personer och i slutet av året omkring ser vi en fortsatt ökning. För riket ligger prognosen på en ökning med 40 procent. Här i Stockholms län bedömer vi att handlar om personer för fas tre och det blir cirka i slutet av året. Men siffrorna är som sagt var osäkra. Jag sitter med Marianne och några andra kvinnor som deltar i fas tre i Rågsved. Ingen av kvinnorna vill framträda med namn. Det enda jag vill ha är ett riktigt arbete, men jag börjar tappa hoppet om det, säger en av dem. Drivs allt längre från arbete I ett annat reportage för ett år sedan besökte vi ytterligare en fas tre-åtgärd där några av dem som vi intervjuade var sysselsatta med att fylla plåsterlådor. Trots att den person som jag intervjuade hade gedigen erfarenhet från kontorsarbete. Idag har ingenting hänt för dem som deltog i reportaget. De är alla kvar. I stället för att få en fot in på arbetsmarknaden känner många som vi möter att de bara kommer längre från de arbeten som de är utbildade till. Jag kan förstå att vi inte är intressanta för arbetsgivarna. De vill ha folk som är uppdaterade inom yrket. Det är inte vi som finns i dessa projekt, säger en kvinna som vill vara anonym. När jag ringer för att läsa upp texten för en av kvinnorna som jag intervjuat berättar hon att hon mår väldigt dåligt. Jag blev hemskickad idag för att jag såg sur ut. Jag skulle komma igen imorgon och vara glad. Men jag har varit arbetslös i så många år. Det tär på självkänslan. De tycker vi är värdelösa. Betydelselösa. Det vore bättre om de sa det rakt ut i stället att vi kan inte hjälpa er, säger hon. JOHANNA STJERNA 10 MT nummer

11 Den sociala ekonomin växer Kanske kan den sociala ekonomin vara vägen tillbaka till arbetslivet för arbetslösa? Sedan ett år tillbaka driver arbetsförmedlingen projektet Tre fas som handlar om att hitta meningsfull sysselsättning för arbetslösa inom denna sektor. Hans Richardsson, är projektledare på arbetsförmedlingen för Tre fas i Stockholm. Vi försöker hitta arbeten som annars inte skulle utföras, berättar Här ska socialt utsatta individers stärkas, genom matchning och coachning som ska leda till att förändra deras livssituation. Tanken är att engagera organisationer som arbetar med medlems- och allmännytta. Nyckelordet är människors möjligheter att utveckla sig, att bli delaktiga och få inflytande. Det ska kännas att du går vidare och ger ett mervärde. De som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder är vingklippta eftersom det är frågan om personer som har fått många nej. Vi vill få igång ett nätverk om den sociala ekonomin. säger Hans Richardsson Att få människor att växa Nu arbetar man för att arbeta fram sysselsättningsplatser som får människor att växa och komma närmare sin egen försörjning. Inom den sociala ekonomin kan man hitta platser som inte tränger undan ordinarie jobb. Vi ska se till att utveckla metoder för att hitta rätt person till rätt plats. Arbetsförmedlingen samarbetar med organisationer inom den sociala ekonomin. Vi måste ha en dialog med anordnaren. Vi vill utveckla platser som blir hållbara över tid. Prognoserna för jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas visar på att snart hamnar över personer i Stockholms län i denna åtgärd. Vi talar då om en stor arbetsplats. Även om konjunkturen blir god, kanske förutsättningarna för dem som är arbetslösa inte är lika goda. Det kan handla om äldre med kompetens som inte passar in. Skapar nätverk Nu arbetar arbetsförmedlingen med att få in deltagare i projekt Tre fas. Vi vill få igång ett nätverk om den sociala ekonomin. Hans Richardsson menar att den sociala ekonomin ligger i tiden och har kommit för att stanna. Ju mer välfärden förändras växer behoven av denna sektor. Vi har inte råd att ha folk som står utanför arbetsmarknaden. Andra grupper än arbetslösa kan ha behov av denna sektor som långtidssjukskrivna och nyanlända, säger han.. Projektet pågår under hela nästa år och utvärderas under hela tiden det pågår. JOHANNA STJERNA Fakta: Social ekonomi är verksamhet som hamnar mellan offentlig och privat sektor. I den sociala sektorn hittar man exempelvis: Svenska kyrkan, kooperativ, föreningsliv, organisationer, hjälporganisationer, folkbildning, nykterhets- och intresseorganisationer och ideella föreningar. Inom den ideella sektorn finns exempelvis idrottsrörelsen. Vinsterna i de sociala företagen ska återinvesteras i verksamheten. Social ekonomi får inte ta bort jobben Vi måste bevaka att det inte plockas bort kommunalare från exempelvis vård och hemtjänst och ersätts med dem från den sociala ekonomin, säger Benita Westin, ombudsman på Kommunal. Företaget Mångkulturella sociala kooperativet, MSK, fick mycket stöd av arbetsförmedlingen. MSK beskrev sig som ett socialt företag. Mycket av deras verksamhet låg väldigt nära kommunal verksamhet och även i viss mån om konkurrens med småföretag i området. Hur agerar Kommunal De planerade att ägna sig åt bland annat sömnad, städning av lokaler, skolor, kontor, lägenheter samt grovstädning. De skulle leverera matlådor till äldre och erbjöd sig att komma hem till de äldre och laga maten. Hur ska Kommunal kunna försvara medlemmarnas intressen om det finns personer som göra samma arbete till väldigt låg ersättning? Vi måste granska alla anvisningar och godkänna dem, säger Benita Westin, ombudsman på Kommunal. Arbetsförmedlingens anvisning ska ske i samråd med facklig organisation. Antalet personer som hamnar i arbetsmarknadsåtgärder ökar hela tiden. Kommunal måste kontrollera att de sociala företagen inte får undanträngningseffekter. Jag misstänker att det finns saker som vi inte hittar. Om man från den sociala ekonomin exempelvis vill köra ut mat till äldre så är det vanliga ordinarie arbetsuppgifter för någon annan, säger Benita Westin. JOHANNA STJERNA MT nummer

12 Innan snö Efter en frostnupen natt och kylslagen morgon i slutet av oktober skiner solen med sina sneda strålar över Brandbergen centrum i Haninge. Träden fäller stillsamt sina vackert höstfärgade löv. För arbetslaget från Azalea mark och trädgård är det bråda dagar. Det blir några ton löv som ska samlas in och komposteras, säger Tina Björklund som ingår i arbetslaget tillsammans med fyra tjejer till och en kille. Det blir många vändor för att samla alla löv, det faller allt fler för varje dag och det gäller att ta reda på dem efter hand. Tunga maskiner Utrustade med blåsapparater som bärs på ryggen går de metodiskt genom sitt område och blåser rent. Det är ganska tungt med maskinen, säger Rittva Sandra Larsson blåser på... Karttonen. Den väger 13 kilo och det blir några timmar om dagen. När väl insamlandet av löven är klart för denna höst blir det andra uppgifter att sköta. När vintern kommer blir det snöskottning och sandning, säger Tina. Alla i laget som arbetar med utemiljön på bostadsområdet i Brandbergen centrum trivs med jobbet. Visst finns det dagar när det blåser snålt och regnar som det kan ta emot att gå ut, säger Gunilla Dahls. Men det vägs upp av att vi har stort inflytande över hur vi lägger upp jobbet. Sedan är det ett fritt arbete och man får gott om frisk luft och fysiska aktiviteter. Trevligt på jobbet Man måste ha trevligt och trivas på jobbet även om det är tungt och kallt ibland, fyller Tina i. Arbetslaget är välkända i området och det är många som kontakter med dem som bor där. Ibland måste man kunna ta sig tid att prata med folk, säger Gunilla. Men när man klämmer dem på pulsen lite så kryper det fram vilka arbetsuppgifter som känns tunga. Sandblåsningen på våren är nog det värsta, säger Tina. Det dammar och många av dem som bor här blir irriterade på det. Sätta upp julgranarna är inte heller så roligt, säger Gunilla. Eftersom vi måste fästa ljusslingorna med band så blir det mycket pyssel. Man kan inte ha handskar på sig och blir blåfrusen om fingrarna Mer nedskräpning ibland Lönehelgerna ställer till det också, säger Tina. Då är det extra mycket skräp att plocka efter allt festande. Men de trivs i Brandbergen och med sitt jobb. När jag började för tio år sedan trodde jag att det var ett tillfälligt jobb, skrattar Gunilla. Men jag är fortfarande kvar och trivs med det. GÖTE AXELSSON

13 n faller... Gunilla Dahls kör uppsamlaren Tina Björklund kan hantera blåsröret.

14 I år vann Lena! Med motiveringen En Stockholms kärlekshistoria som ger en glimt av ungdomars liv för åttio år sedan, men den kan lika väl hända idag eller i en nära framtid med arbetslöshet, bostadsbrist och Rutavdrag, skriven av en berättare som kan sitt hantverk, vann Lena Ericson Höijer, vårdbiträde, MT:s skrivtävling år 2010 med sin berättelse Trolovning. gü Det är jätteroligt att ha vunnit skrivtävlingen, temat Löftet fick mig att först tänka på det fackliga löftet, sen blev jag inspirerad av min morfars berättelser som tillfällighetsarbetare i 1920-talets Stockholm. Är det någon som kan arbetarrörelsens historia och skriva så är det Lena Ericson Höijer, första gången jag mötte henne var ett tidigt 1980-tal, då var hon facklig i Vällingby. Hon var då liksom nu lika engagerad i det arbetet och hon peppade oss som arbetade inom hemtjänsten att hålla ihop om vi ville förändra våra arbetsvillkor. Hennes ideal har inte ändrats sedan dess. Lena Ericson Höijer är glad över sin vinst i MTs skrivartävling. Historiskt bevandrad Jag träffar Lena i ett av hennes rätta element en facklig kurs i ABF-huset på Sveavägen. Lena blev fackligt förtroendevald 1978 som kontaktombud året efter blev hon sektionens ordförande, nu är hon studieorganisatör i sektion 28 i västra Stockholm. Den fackliga historien är hon väl bevandrad i, och det märks i hennes berättelse. Trolovning är en berättelse med många bottnar och man kan dra paralleller med dagens arbetsliv. Det finns likheter med dagens timanställda och företag som inte har kollektivavtal med dåtidens daglönare. Vill vi ha dem som är villiga att satsa på yrket och anständiga arbetsvillkor är det viktig att vi håller ihop och att så många som möjligt är organiserade. När jag håller kurser, som nu i arbetsrätt om lagar och avtal, får jag höra mycket från medlemmar hur arbetsgivare försöker kringgå avtalen och gärna anställer timanställda som är i arbetsgivarens händer och godtycke. Morfar inspirerade Jag har ofta tänkt på det min morfar berättade för mig, hur det var när han var ung, hur de fick kämpa och hur arbetarna var tvungna att hålla ihop och inte ta arbete som låg under avtalet som de kommit överens om. Fast de var många som behövde varje krona till sina familjer för att överleva så höll de ihop. Det var en man som tog arbete som låg under avtalet och den mannen blev totalt utfryst av de andra arbetarna, det var det enda sättet för dem att hålla lönerna någorlunda uppe. Lena berättar att hon tänkt på sina morföräldrar när hon skrivit men att historien är påhittad. Miljöbeskrivningarna har hon hämtat hjälp ifrån arkiv på nätet där man kan hitta gamla kartor över staden. Jag har gått skrivarkurser och vet att det är viktigt med detaljer när man skriver, då har det varit bra att titta på hur det såg ut på Kungsholmen under tiden då min historia utspelar sig. Jag önskar bara att jag hade frågat morfar om mera detaljer medan han levde, men det är sånt man alltid tänker på efteråt. Nu blir det ny dator Men Lena har även fått en del detaljer från sin mormor som arbetade som hembiträde. Hade man sönder något i disken som hembiträde fick de avdrag på lönen. Prispengarna på sex tusen kronor kommer väl till pass, då datorn behöver förnyas där hemma. Det kom ju precis lägligt det här, säger Lena glatt, dagen innan MT ringde och berättade om att jag vunnit diskuterade vi hemma att vi måste ha en ny dator och att den fick kosta högst sex tusen kronor. Dagen efter ringer du och berättar om detta, är det inte lustigt? KERSTIN RIDDERSTEDT Läs Lenas Trolovning här intill. Pristagarna offentliggörs i detta nummer av MT och kommer att presenteras och prisas på Kommunals representantskap den 25 november. Och vinnarna i 2010 års skrivartävling är... MT:s skrivtävling 2010 är avgjord.temat var Löften och det lockade 29 medlemmar till att skriva. Det var många fina, dramatiska och gripande berättelser som juryn fick ta del av. Juryn som bestod av Gunnar Klaesson från En bok för alla, Anki Walldén von Essen studieorganisatör Kommunal Stockholms län och Kerstin Ridderstedt chefredaktör MT. Årets vinnare är: 14 MT nummer :a pris 6000 kronor Lena Ericson Höijer med sin berättelse Trolovning juryns motivering: En Stockholms kärlekshistoria som ger en glimt av ungdomars liv för åttio års sedan, men den kan lika väl hända idag eller i en nära framtid med arbetslöshet, bostadsbrist och Rutavdrag, skriven av en berättare som kan sitt hantverk 2:a pris 3000 kronor Anne-Lie Pettersson med Glömda löften juryns motivering: En ögonblicksbild från ett äldreboende, med både realism och poetisk känsla omfamnar författaren åldrandets vardagsdramatik 3:e pris 1000 kronor Marcus Wiberg med Du, jag lovar juryns motivering: En historia om en familjs upplösning i åldrande och sjukdom, sakligt och osentimentalt skriven som berör på djupet

15 ÉÄÉäÇ Çz av Lena Ericson Höijer 1:a pris i MTs skrivartävling 2010 Han stod i den lilla parken nedanför Stadshagsberget och väntande, långt där nere på Fleminggatan kom elvan skramlande. Han gick några steg fram och tillbaka i den gräsklädda sluttningen. Att han svettades berodde inte enbart på att augustikvällen var varm, trots att klockan var över sex denna onsdagskväll Nyss hade fabriksvisslorna tjutit i området ner mot Karlbergssjön. När spårvagnen startade efter uppehållet vid S:t Eriksgatan gick han över och ställde sig en bit från hållplatsen, utanför folkskolan. Han hade redan väntat två vagnar, den här gången måste hon vara med. I söndags hade de haft en korg med kaffe och smörgåsar och tillbringat hela dagen i Stadshagsskogen, men det hade inte varit som de brukade. Lisa hade varit så tyst och fjär. Han hade knappt fått krama henne. Kanske började hon tröttna på deras enkla nöjen. Han borde naturligtvis bjuda henne på lokal eller en danskväll på Skansen. Men hur skulle han ha råd med det när han var arbetslös? Det senaste halvåret hade han bara haft enstaka påhugg. En malande känsla växte i magen. De hade träffats i början av juni, när han för en gångs skull haft ett arbete några dagar. Det var en verkstad som skulle flytta från lokaler på Drottninggatan till Sundbyberg. Han och Jonne arbetade med att packa verktyg och reservdelar. Det var varmt och svettigt, träullen dammade och satte sig som en kliande hinna över kroppen. På middagsrasten sköljde de av sig och satt med sin matsäck på bakgården som verkstaden delade men en hyresfastighet. Där var svalt och skönt, en ensam syren blommade och sträckte sina grenar mot den strimma av sol som letade sig ner mellan de höga huskropparna. Han hade sett henne redan första dagen, en ung kvinna som verkade göra sig ärende ut på gården bara för att lukta på syrenen. Att hon trots sina enkla kläder kom från gathuset tydde på att hon arbetade i någon av familjerna där. Nästa dag såg han henne igen, då kom hon ut genom porten med ett barn i vardera handen, en pojke i koltåldern och en flicka som var lite äldre. Han släppte trälåren han bar och skyndade att hålla upp porten medan hon tog sig ut med barnen, och en korg över armen. Hon tittade tacksamt på honom och nickade. Sen dröjde det flera veckor innan han fick något mer. Han besökte förmedlingen varje dag, men på eftermiddagarna gick han ofta runt på stan, tittade efter anslag om butiker och verkstäder som sökte folk, men drogs obönhörligen till Drottninggatan 82. Han stötte ihop med henne ibland och de började växla några ord. De hördes på dialekten att hon var från landet och hon bekräftade att hon var uppvuxen i Nyköpingstrakten. När våren och försommaren kom, hade hon känt sig gräsligt hemsjuk. Här fanns varken vitsippsbackar eller blomsterängar. Hennes enda glädje var en ensam syren på bakgården och lindarna i parken, dit hon brukade gå med familjens barn. Han berättade att naturen inte var så långt borta. Han bodde på S:t Eriksgatan 59, precis nere vid bron över till Rörstrand. Därifrån var det bara några kvarter upp till Stadshagen och landet. Ja, det var inte fullt så lantligt längre, som för en tjugo år sedan, när han var barn. Nu hade sjukhuset och kapellet ätit sig upp för bergssluttningen och nödbostäderna växt upp längs Finsens och Warfingers väg, men fortfarande fanns gårdarna och hagen kvar söder om sjukhuset och i väster, mot Ulvsundasjön, fanns alla koloniträdgårdarna. fortsättning på nästa uppslag MT nummer

16 Nu stannade spårvagnen vid håll-platsen. Han såg henne direkt, där hon stod inne i vagnen och väntade på att få stiga av. Sist av alla klev hon ner i gatan. Han skyndade fram, tog henne om armen och hälsade. Han sökte hennes blick och när hon äntligen tittade upp på henne såg han oro i hennes ögon. Det kändes naturligt att erbjuda sig att visa, och hon tackade ivrigt ja. De till bringade ett par söndagar i det som var kvar av stadens hage och skogen på bergssluttningen, de upptäckte koloniområdet och vandrade ner mot Karlbergsbron. En söndag letade dig sig ända ut till Ingetingskogen i Solna. Hit hade han ofta dragit med kompisarna medan Folkparken fanns. Nu var den nedlagd sedan ett par år, så det hade inte funnits anledning att gå hit, för än nu, när han ville se Lisas ögon glittra. De hade kommit varandra nära under sommaren och han var rädd att allt skulle ta slut. Nu stannade spårvagnen vid hållplatsen. Han såg henne direkt, där hon stod inne i vagnen och väntade på att få stiga av. Sist av alla klev hon ner i gatan. Han skyndade fram, tog henne om armen och hälsade. Han sökte hennes blick och när hon äntligen tittade upp på henne såg han oro i hennes ögon. Det drog något kallt genom bröstet på honom. Utan att prata med varandra korsade de Fleminggatan och började gå, inte uppför berget som de brukade, utan utmed den dåligt stensatta Igeldamsgatan. När de passerat Pumpseprators industrilokaler tog bebyggelsen snart slut och de närmade sig Mariedal. Nu kunde han inte vara tyst längre. Hur är det fatt Lisa? Hon höll huvudet nerböjt och svarade inte, men efter en stund såg han hennes axlar skaka. Han la sin hand på hennes rygg och förde henne bort från gatan, in i skogspartiet till vänster om dem. Nu grät hon öppet. Du måste berätta vad det är! Han hörde själv att han lät arg och för att mildra sina ord tog han fram sin näsduk och räckte henne. Hon snöt sig hårt, titta upp på honom men vände snabbt bort blicken igen. Jag är på det viset sa hon tyst. Först förstod han inte. Sen rullade verkligheten in över honom som ett ånglok. Herregud! Han mindes en natt i början av juli. Hennes herrskap var bortresta på bröllop och hon blev fri att träffa honom redan på lördagskvällen. De började regna under deras promenad och de tog skydd uppe vid vattentornet på Stadshagsberget. Regnet gav sig inte, och det blev långsamt att stå där under takutsprånget. Då berättade hon att hon hade våningen för sig själv, att till och med kokerskan hade passat på att be om ledigt för att åka till sin syster i Södertälje. Lisa bet sig i läppen sen sa hon, Jag kan steka korv och potatis, om du lovar att gå tyst så inte grannarna hör dig. De blev genomblöta trots att de sprang nedför slänten och hade turen att spårvagnen kom precis. Folke tyckte det var ännu mer tur att han hade femton öre till biljetten. Hon höll sitt löfte och lagade mat, iklädd bara linne och underkjol. Han var också tvungen att ta av sig och satt i undertröjan vid bordet. De skrattade och hon rufsade honom i det blöta håret. Du kan inte gå förens dina kläder har torkat sa hon triumferande. De satt där vid köksbordet och åt, kände sig nästan som ett gift par. Tidigare hade de kramats och kyssts i skydd av sommarskymning, buskar och snår. Han hade fått in handen under hennes klänningsliv och smekt hennes ben upp under kjolen, mer hade det aldrig blivit. Den natten kom de varandra nära. Nu stod hon här och grät. Jag går i sjön Men Lisa han visste inte vad mer han skulle säga. Jag blir utslängd från Bouvengs och Britta som har rekommenderat mig får skämmas. Hem kan jag inte åka, hellre dör jag. Men vi gifter oss. Nu log hon bakom tårarna samtidigt som hon skakade på huvudet. Hur skulle vi försörja oss, och var ska vi bo? Det reder sig sa han, men hon suckade och skakade på huvudet. Vi förlovar oss försökte han, ett trolovningsbarn är ingen skam. Hon höll med, men en förlovning förutsatte ringar och var skulle de få pengar ifrån? Annars är det som något man bara säger, för att dölja skammen. Om jag får jobb i morgon och resten av veckan, kanske kan jag lägga undan så vi kan köpa en ring nästa vecka. Hon tittade på honom och suckade igen. Han visste själv, att chansen att få jobb en hel vecka var nästan obefintlig. Fick han ändå det skulle hans mor också förvänta sig att han betalade hemma. Nu hade han och brodern Kalle levt på mamma och systern i flera månader. Hade de inte haft en inneboende hade inte klarat hyran. Jag lovar att vi hittar en lösning. Han tryckte hennes hand och hon log utan att det nådde ögonen. Nästa morgon var han och John nästan först i kön vid förmedlingen. Innan föreståndaren öppnade ringlade den runt halva kvarteret. Det varma och soliga augustivädret hade förbytts i ett grått duggregn. Inne i väntrummet luktade det av fuktigt ylle. Någon skickade iväg en tobaksbrun loska som missade spottkoppen i hörnet. Strömmen av basar som sökte folk var som störst före sju. John och Folke stod som packare och flyttkarlar i registret. De flesta firmor hade börjat använda lastbilar och de var tvungna att skaka på huvudet åt förmännens frågor, något körkort hade ingen av dem. Det smällde i dörren därute och ytterligare en förman anmälde sig hos föreståndaren. Det gick en rörelse genom väntrummet. Håll ihop nu var det någon som väste, innan det blev knäpptyst. Föreståndaren anmälde arbetet, två personer till ett lager för sex dagar. Folke kände jublet växa, äntligen ett jobb som passade honom och John, och sex dagar! Han visste vad de andra skulle tycka men det struntande han i. Han var på väg att resa sig men John drog honom bestämt ner på bänken igen. Han försökte dra åt sig armen men kamraten höll den så hårt att hans knogar vitnade. En äldre arbetare som satt i hörnet började vissla en stump och andra stämde in. Någon skrattade. Förmannen blev röd i ansiktet, vände om och lät dörren slå igen bakom sig. Hans sorti följdes av applåder och busvisslingar. Föreståndaren skakade på huvudet. Jaha, ni har råd att tacka nej till arbete. Vi har inte råd att tacka ja om vi inte får skäligt betalt sa mannen i hörnet. Vi ska ha enligt avtalet och det vet du att de där slavdrivarna inte betalar. Föreståndaren kröp tillbaka i sin kur och flera kom fram och klappade om mannen som talat. Men känslan av seger mattades under de kommande timmarna, det dök bara upp enstaka ströjobb. Vid frukosttid började de arbetssökande droppa av, det var ingen mening att vänta längre. När de kom ut på gatan rykte Folke tag i Jonnes arm. Varför lät du mig inte ta kneget på lagret? Du hörde vad de andra sa, de betalar inte enligt avtalet. Men det är väl bättre att få lite pengar, än inga alls, och en hel vecka hade vi fått arbeta. Vad fan har du mellan öronen? Ingen firma skulle betala mer, om någon slipper undan. Men om du har dina principer hade du kunnat låta mig ta det. Jag behöver pengarna! Nu skrek Folke så folk på gatan vände sig om och tittade. Och det är bara du som behöver pengar förståss. John tittade stint på honom. De flesta gubbarna där inne har barn att försörja, som Gustavsson, hans yngsta har fått lungsot och de har inte råd att skicka henne på sanatorium. John började gå igen. Du hade aldrig kunnat komma tillbaka till förmedlingen om du hade tagit jobbet sa han över axeln. Folke skyndade efter. Jag är desperat, försökte han förklara och berättade allt, att Lisa var gravid och att pengar till en ring måste fram. Du får väl stampa på något, sa John och ryckte på axlarna. Pantbanken var ofta en lösning, men Folke skakade på huvudet, han hade inget av värde att låna på. Du har ju skåpet sa John. Det var sant, Folke hade ett fint dragspel som han köpt i USA när John och han var där och arbetade under ett par år. Han hade tänkt lära sig spela, men det hade inte blivit mer än två låtar sedan hade spelet blivit stående 16 MT nummer

17 De satt där vid köksbordet och åt, kände sig nästan som ett gift par. Tidigare hade de kramats och kyssts i skydd av sommarskymning, buskar och snår. Han hade fått in handen under hennes klänningsliv och smekt hennes ben upp under kjolen, mer hade det aldrig blivit. Den natten kom de varandra nära. längst in i garderoben. Det hade känts som ett misslyckande eftersom det var så dyrt, tjugofem dollar, mer än en veckolön. Du får säkert en hundring på skåpet, John var entusiastisk och erbjöd sig följa med till stampen. Folke fick ingen hundring men väl nittio kronor och det kändes som en tung säck lyfts från hans rygg. Jag bjuder på en pilsner nästa gång vi får ett kneg han sträckte fram handen och John tog den med ett skratt. Uppgjort, men vi säljer oss inte. Efter sex stod Folke utanför Drottninggatan 82. Han tryckte upp den tunga porten och tog trapporna i några kliv, kapten Bouveng stod det på dörren men Folke valde naturligtvis att knacka på köksingången. Kokerskan synade honom uppifrån och ner. Vi köper inget vid dörren, sa hon. Jag söker Lisa. Hon arbetar. Det gäller ett angeläget familjeärende, sa Folke bestämt. Lisa stod i dörren i samma ögonblick som kokerskan ropade på henne. Hon hade redan tagit av förklädet och försökte fästa upp hårslingorna som lösgjort sig under arbetet. Lisa får väl gå en stund, men högst en kvart. Tänk på att teet skall serveras. När de kom ut på gården tog Folke Lisas hand i sin. Lisa blev röd om kinderna och sneglade upp mot köksfönstret men lät honom behålla handen. Det ordnar sig. Jag har pengar så vi kan köpa en ring. Du får be om ledigt en eftermiddag. En ring Lisa skrattade lite, vi måste väl ha två. Så mycket har jag inte, jag får ta en i mässing så länge. Det är klart att du också skall ha en guldring. Jag har ett par tior, om vi lägger ihop kanske det räcker. Lisa rynkade pannan. Jag hade haft mer om jag inte slagit sönder ett glas. När vi diskar efter herrskapets middagar får vi avdrag på lönen om vi slår sönder något, och ett kristallglas kostar femton kronor. Femton kronor! Hur mycket tjänar du? Sextio kronor i månaden, förutom mat och husrum. Folke skakade på huvudet. Det blir inte mer än femton kronor i veckan, men så har ni väl inget avtal. Nu skulle Lisa gå upp och tala om att hon snart skulle sluta sin plats, hellre det än att bli utslängd. Hon skulle söka något annat Jag kanske kan få arbete som sömmerska eller på chokladfabriken. Så fort Folke fick arbete skulle de gifta sig. Inte kunde det dröja så länge De log mot varandra. Visst skulle det ordna sig. LENA ERICSON HÖIJER MT nummer

18 För bättre villkor och ny titel Att utveckla yrkesgrupper har stor betydelse för verksamheterna. I Stockholms pågår projektet Carpe vars syfte är att ge dem som arbetar inom omsorgen med funktionshindrade ett bättre läge och högre status. Det är bra att vi bjudits in för att delta i det här utvecklingsarbetet, säger Daniel Larson från Kommunal Stockholms län.vi samarbetar gärna i olika utvecklingsfrågor som rör medlemmarna. privata aktörerna som nu tar över, sa en deltagare. De som fattar besluten pratar om kvalitetshöjningar och annat men de glömmer bort att det är kommunerna som byggt upp verksamheterna med sin kompetens. Carpe jobbar vidare Men Carpes mål att lyfta fram de som arbetar med funktionshinder går vidare. Förhoppningsvis lyckas man hitta framkomliga vägar som höjer nivåerna för verksamheterna. Diskussionerna om de olika möjligheterna har kommit en bit på väg och färden fortsätter. GÖTE AXELSSON Carpe är ett EU-projekt som ska utveckla de anställdas yrkesroller och försöka sätta en mer rättvisande yrkestitel på de som i dag i de flesta fall kallas för vårdare. Vi arbetar inte med vård utan som stödpersoner, konstaterade Daniel Larson. På Lidingö där jag arbetat har vi bytt titeln till boendehandledare på omsorgsboendena. Det visar tydligare vad arbetet handlar om, att hjälpa och handleda de med funktionsnedsättning. Daniel Larson berättade om mönsterarbetsplatsen. Kommunals idéer på jobbet Det var i mitten av oktober som representanter från flera av länets kommuner samlades till en träff för att diskutera hur roller och utbildning kan utvecklas. Träffen var i Kommunal Stockholm läns lokaler och på dagordningen fanns även att Daniel Larsson presenterade Kommunals program Mönsterarbetsplatsen för deltagarna. Vi vill föra in våra idéer på arbetsplatserna, sa Daniel Larson. Därför jobbar vi med begreppet mönsterarbetsplatser. Det är ett sätt att förbättra villkoren på arbetsplatserna och skapa förutsättningar för en bättre helhet där. Deltagarna på träffen bestod till största delen av arbetsledare och chefer och intresset för Kommunals inställning till förändringsarbetet var stort. Många har även upptäckt den utveckling som gjorts i Nynäshamn med personalpooler och heltidsmöjlighet för de anställda. Möjligheten till heltid är en viktig fråga för Kommunal, berättade Daniel Larson. Problemet är att många tjänster krymper med utgångspunkt från de resurser som finns. När jag började jobba inom omsorgen var jag anställd på 57 procent men arbetade aldrig mindre än 100 procent. Möjligheter finns Det exemplet som Daniel gav visar att det finns möjligheter att förändra anställningarna. Det finns ett behov av bemanning som i dag täcks av timanställningar och fyllnadstid. En annan fråga som diskuterades var hur privata företag tar över verksamheten för de funktionshindrade. Fler av de närvarande upplevde att kommunens egen verksamhet inte uppskattades för den kompetens som finns på de olika gruppboendena eller personliga assistansen. Som det är i dag är Carpe bara en möjlighet för kommunerna, de privata aktörerna ryms inte inom projektets ramar. Vi som jobbar i kommunerna har dukat bordet och det är serverat för de Fakta Mönsterarbetsplatser Mönsterarbetsplatsen bygger på ökat inflytande och lärande för de anställda. Bra arbetsvillkor är en förutsättning för att skapa bra verksamhet och ekonomi både för förvaltningar och olika företag. Programmet är uppbyggt av tio punkter. - Gemensam värdegrund på varje arbetsplats. - Nya samverkansmodeller mellan arbetsgivare och facket. - Trygga anställningsvillkor. Heltid en rättighet deltid en möjlighet. - Ansvar, tillit och arbetsglädje. - Friska arbetsplatser: Ett tydligt ledarskap och bra jobb. - Ta ansvar för personalpolitiken En tydlig arbetsgivarroll tjänar alla på. - Utbildning och kompetensutveckling. - Möjlighet att påverka den egna arbetsplatsen. - Inflytande över arbetstidsmodeller! Målsättningarna i CARPE finns på olika nivåer: INDIVIDUELL NIVÅ varje enskild anställd deltar i kompetensutveckling i den utsträckning som är lämplig och möjlig utifrån den egna arbetsplatsens förutsättningar samt får möjlighet att använda sin kompetens. Kompetensutveckling kan innebära studiebesök, deltagande i studiecirklar på arbetsplatsen, i kontinuerliga eller temporära arbetsgrupper eller i kurser och föreläsningar. ARBETSGRUPPS NIVÅ aktiv teamutveckling sker för att skapa grupper med hög grad av tillit, som har 18 MT nummer hög kunskap om varandras kompetens och tar tillvara den. Den utveckling som sker bygger på att resultat av tidigare utvecklingsarbete tas tillvara. Den enskildes kompetensutveckling ökar gruppens kompetens och all kompetensutveckling grundas i verksamhetens behov, dvs brukarnas behov. STRUKTURELL NIVÅ en påverkan sker så att verksamhetsområdet blir mer synligt och förändringar kan ske. Möjligheten till strukturell påverkan ökar med projektets storlek och deltagarnas aktivitet. Därför finns ett kvantitativt mål att projektet ska beröra månadsanställda eller fler. Projektet startade 1 januari 2009 med månadsanställda. Vidare ska minst 75% av deltagarna den 30 juni 2011 ha deltagit i någon av de gemensamt genomförda kompetensutvecklingsinsatserna. Fram till och med den sista juni 2010 Den sista juni hade personer hade genomfört kompetenutvecklingsinsatser på sammanlagt timmar. Det innebär att 37,8% deltagit i någon kompetensutveckling. Från och med 1 januari 2010 deltar 19 kommuner med totalt månadsanställda. Detta innebär att målet med minst är uppfyllt. Samverkansparter i styrgruppen - Socialstyrelsen - Handikapp & Habilitering, Stockholms Läns landsting - Kommunal - Kommunförbundet Stockholms Län Vill du veta mer om Carpe finns det på

19 Ordförande har ordet Nya tag och nya utmaningar väntar Är du nöjd med valresultatet? Fler av Kommunal Stockholm läns sektioner har politiska klubbar som är anslutna till socialdemokratiska partiet. Det är ett sätt att påverka även i de beslutande församlingarna när det gäller våra villkor på jobbet. Den bästa och Självklart... Jag vill gå med i någon Kommunal Stockholm läns Socialdemokratiska föreningar Namn Adress Hösten är här, sommaren är nu oåterkalleligt slut för i år. Mörkret rullar in och vi har nu en vinter framför oss igen. I november genomförs avdelningen höstmöte då vi ska fastställa budget och besluta om riktlinjer för nästa års arbete. Det är stora utmaningar vi har framför oss under 2011 med bland annat det fortsatta arbetet med organisationsutvecklingen som påbörjats under året. De privatanställda medlemmarnas situation i vår organisation måste få samma service som kommun och landstingsanställda och det kommer att betyda förändringar i vårt sätt att arbeta och vi måste få en tydligare organisation med förbättrad tillgänglighet för alla medlemmar. Arbetet med Arbeta Rätt börjar också ta form och sektionerna är nu väl förtrogna med verktyget. I väntan på snö och minusgrader har jag börjat summera det gångna året. Hela vår organisation har varit fullt sysselsatta med avtalsrörelse, valet och det kanske enda möjligheten att vara med att forma politiken är att på något sätt organisera sig politiskt. Vi kommunalare är kunskapsbärare, vi känner till verkligheten och vet hur arbetsplatserna, bostadspolitiken och lokaltrafiken med mera fungerar i praktiken. Vi har på representantskapet hösten vardagliga traditionella fackliga arbetet, dessutom har vi på flera sätt uppmärksammat att Kommunal fyllt 100 år. Det sistnämnda firades bland annat med en fantastisk dag på ett sommarsoligt Marholmen i maj. Avtalsrörelsen har dragit ut på tiden, Kommunal och arbetsgivare har vid ett antal tillfällen stått så långt ifrån varandra att Kommunal legat i startgroparna för konfliktåtgärder. Det har tack o lov löst sig på mållinjen, men då har redan det förberedande arbetet utförts av sektioner och ombudsmän, mycket energi har lagts på att organisera och förbereda inför eventuell konflikt. Kommunal har förhandlat för de flesta av våra yrkesgrupper i år, (51)femtioen avtal fanns att förhandla under 2010 och alla är fortfarande inte klara. Mitt i den heta avtalsrörelsen hade vi dessutom ett val att ta hänsyn till. Sektionerna i Kommunal Stockholms län har gjort ett fantastiskt arbete under hela valrörelsen, jag har sagt det förr men det kan inte upprepas nog många gånger. Nu gick det inte som vi önskat i riksdagsvalet och landstingsvalet, och i flera kommuner har borgarna stärkt sin ställning. Efter det svidande nederlaget i valet har vi att kavla upp ärmarna knyta näven och ägna oss åt traditionellt fackligt arbete och opinionsarbete i fyra år framöver. Det gäller nu att värna kollektivavtalet, få bred acceptans för de fackliga idéerna och informera om samhällets vinst av att utveckla den Svenska modellen. Starka krafter vill ju som bekant försvaga fackföreningarna och stärka arbetsgivarnas position. Nu fortsätter kampen här hos Sveriges största kamporganisation. MARGARETA BOHMAN ORDFÖRANDE STOCKHOLMS LÄN beslutat att vi ska bilda nys s-föreningar, det arbetet är i full gång och många kommunalare har varit med att bilda nya föreningar både i kommuner och på arbetsplatser. Kommunals (s)-klubbar finns bland annat i sektionerna: Lidingö, Karolinska sjukhuset Solna, Botkyrka kommun, Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening (kommunal sossen), Carema Södertälje, Norrtälje, Tyresö, Nynäshamn, Sektion 28 Stockholm, Lokaltrafiksossen Om du använder talongen här nedan så slussas du till den klubb som är rätt för dig! Kommunal. aktuellt Postnummer Ort Personnummer Telefonnummer Medlem i sektion ev. e-postadress: Skickas till: Daniel Larson, Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm eller faxa till För mer information kontakta Daniel på tel / MT nummer

20 Mötesplats Kommunal NORRTÄLJE Sektion 21 kallar till Nomineringsmöte NYNÄSHAMN Sektion 1 kallar till Nomineringsmöte SIGTUNA Sektion 17 kallar till Nomineringsmöte SEKTION 26 skolklubben kallar till Nomineringsmöte Tisdagen den 23 november Klockan Plats: Folkets hus i Norrtälje Ur dagordningen: Nomineringar till sektionens styrelse samt till andra fackliga uppdrag Övrig aktuell information Underhållning Eftersom vi kommer att bjuda på förtäring så vill vi gärna att du anmäler dig till sektionsexpeditionen senast den 17-e november Tel.nr. 0176/71177 eller HANINGE Sektion 4 Kallar till nomineringsmöte Torsdag 18 november Klockan Plats: Skärgårdssalen /Kommunhuset Ur Dagordningen: Nomineringar till styrelsen för sektionsstyrelsen Nomineringar till avdelningens representantskap Nomineringar till Haninge/Tyresö ABF:s representantskap Nomineringar till Haninge/Tyresö LO-sektion representantskap Nomineringarna avslutas Information från Styrelsen Kommunal bjuder på buffé Om Du vill delta på buffén eller har några allergier är det viktigt att Du anmäler dig senast Fredagen 12 november. Telefon: E-post: sektion4.stockholm@kommunal.se Onsdagen den 24 november Klockan plats Folkets Hus, lokal Kusten Ur dagordningen -Nomineringar till uppdrag i sektionen -Övrigt Vi bjuder på soppa, bröd och ost Baren är öppen Underhållning, Gamla goá låtar med två populära musiker. Kommunal Nynäshamn sektion SOLNA Sektion 11 Kallar till Nomineringsmöte Onsdag10 november Klockan Plats: Skoga ÄC Jungfrudansen 17, Solna mötet börjar kl Vägbeskrivning: Ta buss 123 från Solna centrum eller från Vreten till Skoga eller t-banans Blå linje 10 till Huvudsta, gå höger och under gångtunnel, gå höger fram till Jungfrudansens infart, gå vänster till Jungfrudansen 17. På dagordningen: Nominering/förslag på person till sektionsuppdrag Allmän facklig information Lotteri Sektionen bjuder på pyttipanna/kaffe och kaka från kl Anmälan kan ske på e-post adress sektion11.stockholm@kommunal.se eller på telefon nr senast den 1 november Telefonsvarare finns, ange namn och personnummer. Nominerings/förslagsblankett finns att hämta på expeditionen Solna stadshus 1.tr. eller på sektionens hemsida på Onsdagen 17 november Klockan 18:30 Plats: Kommunals expedition i Holken Ur dagordningen: Nomineringar till styrelse/sektionsuppdrag Aktuell information Då vi bjuder på lättare förtäring vill vi veta hur många som kommer. Anmäl senast 11 november. Telefon: /84 E-post sektion17.stockholm@kommunal.se! SÖDERTÄLJE Sektion 8 Kallar till Nomineringsmöte! Torsdag 18 November Klockan18.00 Plats:Stadshuset plan 1, Lokal Symfonin På mötet: Vi skall anta nomineringar till styrelseuppdrag 2011 Övriga frågor Vi bjuder på: Kaffe och bulle Anmälan senast den 10 November På tel.nr: ! VALLENTUNA Kallar till medlemsmöte Onsdag13 oktober Plats: Gymnasiets matsal Klockan På agendan: Löpande information om Löneförhandlingar. Facklig/politiskt information Folksam informerar om du har pengar att hämta. Frågestund för medlemmar Tisdag 9 november Klockan Plats: Halmstadsvägen 32, T-bana Björkhagen. Alla medlemmar i grundskolorna i stadsdelarna Norrmalm, Farsta, Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör är välkomna. Ur dagordningen: - Nomineringar av ordinarie och ersättare till klubbstyrelsen. - Nomineringstidens längd. - Verksamhetsplan och budget för skolklubben Aktuell information. Vi bjuder på kaffe och goda mackor + utlottning av lite av varje! Klubbstyrelsen Tel: ! BOTKYRKA Kallar till nomineringsmöte Tisdag 9 november Plats: Nisellsalen på Xenter i Tumba Klockan På dagordningen: Nomineringar till ordförande, styrelse ordinarie, styrelse suppleanter, avdelningens representantskap, övriga nomineringar. Vi bjuder på frukt. Väkomna HS/SÖDRA LÄNET sektion 77 Kallar till Nomineringsmöte torsdag den 9 december Klockan Plats: Fackliga expeditionen, Röntgenv 3 12 tr, Flemingsberg sektion77.stockholm@kommunal.se sektion77 Södra Länet stockholm tel: teltid: vard & Telefon: , Dags för nomineringsmöte 20 MT nummer