Socialnämnden

Transkript

1 Socialnämnden Delgivning av protokoll Delegationsbeslut Budgetuppföljning Arbetsmiljö Fågelsångens lokaler Yttrande till kommunens revisorer avseende Granskning av Styrning och uppföljning av arbetsgivarfrågor Leasingbilar inom hemtjänsten Time Care presentation av modulerna Bemanningsanalysen och Resursanalysen Uppsökande verksamhet riktad till äldre under Socialnämndens sammanträdesdagar Uppföljning av införandet av nyckelfritt låssystem inom hemtjänsten - Phoniro Lock Rapport avseende ej verkställda beslut Arvode till medlemmar i kommunala pensionärsrådet (KPR) Verksamhetsuppföljning - Stab Yttrande till kommunens revisorer avseende Förstudie kring styrning och organisation av LSS-verksamheten Timersättning till assistansbolag avseende LSS-beslut personlig assistans Verksamhetsuppföljning - LSS/Socialpsykiatri Verksamhetsinformation Delgivningar... 22

2 Socialnämnden Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Deltagande tjänstemän Iris Carlsson Rustas, ordförande (s) Gudrun Eriksson (s) Hans Richaud, 2:e vice ordförande (m), , Astrid Widström (kd), 291 Anita Carlsson (s) Hans-Göran Steneryd (s) Fia Wikström (v) Christian Richaud (m) Majlis Nyberg (c) Anette Berg (c) Marianne Trana, socialchef Inger Fendinge, ekonomiansvarig Marie-Louise Snell, sekreterare Stig Eriksson, vo-chef Särskilt boende för Äldre, 279, 281 Birger Eklund, Säterbostäder, 279 Fredrik Aldeström, Time Care, 282 Inger Körstig, Kommunal Dalarna, 282 Kerstin Norman, anhörigsamordnare, 283 Ulla Hansson, avgiftshandläggare, 288 Susanne Östman, personalansvarig, 282, 288 Bengt Eriksson, utredningssekreterare, 288 Ann Henriksson, vo-chef LSS/Socialpsykiatri, Pernilla Söderlund, enhetschef LSS/Socialpsykiatri, Lena Palmborn, enhetschef LSS/Socialpsykiatri, Martin Thide, enhetschef LSS/Socialpsykiatri, Ersättare Astrid Widström (kd), ej tjänstgörande ersättare, , Utses att justera Justeringens plats och tid Anette Berg Underskrifter Sekreterare Paragrafer Marie-Louise Snell Ordförande Justerande Iris Carlsson Rustas Anette Berg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Socialnämnden Socialkontoret Kerstin Andersson Datum för anslags nedtagande

3 Socialnämnden Sn 276 Delgivning av protokoll Protokoll från socialnämndens sammanträde , har utsänts för delgivning till nämndens ledamöter och ersättare. Socialnämndens beslut Delgivningen läggs till handlingarna.

4 Socialnämnden Sn 277 Delegationsbeslut Ärendebeskrivning Redovisning av delegationsbeslut för perioden Delegationslistan anger typ av beslut, beslutsdatum, varaktighetsperiod samt namn på ansvarig handläggare. Beslut tagna under perioden: enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Beslut avseende Dagverksamhet Beslut avseende förenklad handläggning (f.h) Städning Beslut avseende förenklad handläggning (f.h) Trygghetslarm Beslut avseende förenklad handläggning Beslut avseende Boendestöd Beslut avseende Hjälp i hemmet ordinärt boende Beslut avseende Hjälp i Hemmet Särskilt boende Beslut avseende Korttidsboende Beslut avseende Städning Beslut avseende Särskilt boende Beslut avseende Trygghetslarm enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS Beslut avseende Kontaktperson Urvalslista till ovanstående delegationsbeslut Socialnämndens beslut Socialnämnden har tagit del av delegationsbesluten och lägger dem till handlingarna.

5 Socialnämnden Sn 278 Budgetuppföljning Ärendebeskrivning Inger Fendinge, förvaltningsekonom, presenterar budgetuppföljning t.o.m Äldre- och handikappomsorgen visar ett prognostiserat överskott med ca 1,8 milj. kr och individ- och familjeomsorgen visar ett prognostiserat underskott med 1,6 milj. kr. Sammanfattning Socialnämndens verksamhetsområden uppvisar totalt ett prognostiserat överskott med ca kr. Socialnämndens beslut Budgetuppföljningen läggs till handlingarna. Delges: Ekonomikontoret

6 Socialnämnden Sn 279 Dnr 11/ Arbetsmiljö Fågelsångens lokaler Ärendebeskrivning Säterbostäder har anlitat Polygon för att utreda eventuells fuktskador i Fågelsångens fastighet. Rapport Fuktutredning från Polygon Polygon har gjort en utredning för att fastsälla om samband finns mellan påpekade problem och eventuella fuktrelaterade skador i bygganden. Mätningar och kontroller har utförts på platser där personalen angett att de upplevt problem. Polygon har tagit fram fem förslag till åtgärder som presenteras i rapporten. Åtgärder från Säterbostäder Birger Eklund från Säterbostäder informerar om de insatser som har påbörjats av Säterbostäder för att åtgärda de fuktrelaterade problemen. Även ventilationen, som inte finns upptagen bland problemen i rapporten, ska ses över och åtgärdas. Säterbostäder kommer att stå för ovanstående kostnader då det klassas som underhållsfel. Socialnämndens beslut Återrapportering ska ske kontinuerligt till socialnämnden, till dess att problemen är åtgärdade. Delges: Kommunstyrelsen, Säterbostäder, Skyddsombud - Fågelsången, Kommunal Dalarnasektion 15, Stig Eriksson vo-chef särskilt boende för äldre, Liselotte Wiksell enhetschef Fågelsången

7 Uppdragsgivare Säterbostäder Birger Eklund Box SÄTER Polygons projektnummer Ert referensnummer Objekt Servicehuset Fågelsången Säter Fuktutredning Rapport Ort och datum Falun Handläggare Mikko Nieminen Polygon Sverige AB Västermalmsvägen Falun Tel: Fax: Mobil: mikko.nieminen@polygongroup.com Organisationsnummer: Styrelsens säte: Täby Fuktutredningsrapport11 PreCom

8 Polygons projektnummer: (8) Innehållsförteckning Allmänna upplysningar...3 Bakgrund...4 Konstruktionsbeskrivning...4 Mätningar och iakttagelser...4 Ytterdörr avdelning B Personal omklädningsrum...5 Kök våning Övrigt...7 Inneluft och fuktinnehåll i inneluft...7 Utvärdering...7 Förslag till åtgärd...8 Fuktutredningsrapport11 PreCom

9 Polygons projektnummer: (8) Allmänna upplysningar Uppdragsgivare Objekt Uppdrag Polygons handläggare Säterbostäder, Birger Eklund Servicehuset Fågelsången i Säter Utredning angående klagomål på innemiljökvalite n Mikko Nieminen Besöksdatum och Närvarande Birger Eklund samt Personal Anmärkning - Tillgängliga handlingar - Mätningar/analyser Fuktmätningar utförda med Protimeter MMS Fuktutredningsrapport11 PreCom

10 Polygons projektnummer: (8) Bakgrund Undertecknad kontaktades av beställare med anledning av att personal haft klagomål på innemiljökvalitén. Dels har man upplevt ohälsa vilket man sammankopplade med byggande samt att på vissa platser har personal upplevt mögellukt. Med anledning av nämnda problem fick undertecknat uppdrag att göra en utredning för att fastsälla om samband föreligger mellan anförda problem och eventuella fuktrelaterade skador i bygganden. Mätningar och kontroller utfördes på platser där personalen angett att de upplevt problem Konstruktionsbeskrivning Bygganden är ett 2- plan servicehus med delvis underliggande källarvåning och devis betongplatta på mark. Fasaden består av tegel och har en invändigt regelstommen med isolering. Mätningar och iakttagelser Ytterdörr avdelning B 1 Vid provplatsen samt angränsade miljö upplevdes en tydlig mikrobiell lukt. Mätning visade att trä under tröskel hade förhöjd fuktighet, 21 % fuktkvot, vilket tyder på att konstruktionen har bristande fuktskydd avseende markfukt, se foto nedan. Vy mot ytterdörr Tröskel/dörr konstruktionen har flyttats ut och har därmed hamnat i ett mer ogynnsam fuktklimat jämfört med tidigare placering, se foto nästa sida. Fuktutredningsrapport11 PreCom

11 Polygons projektnummer: (8) Bilden visar aktuell ytterdörr utvändigt. Dörren ligger ca 200 mm utanför tidigare väggliv varav fuktpåkänning anses ha ökat med aktuella fukt- och luktproblem som följd. Utvändig vy Här under tröskel uppmättes hög fuktighet och unken lukt kunde noteras Dörrparti är utflyttat ca 200 mm Personal omklädningsrum Mätningar visade på förhöjd fuktighet i golv och vägg närmast golv under klädskåp vilka står ställda mot köksavdelningen, se foto nedan. Omklädningsrum Här bakom ligger kyl/frys rum Vinkel golv/vägg Hög fuktighet i golv och väggvinkel under/bakom skåp Från provplatsen samt i utrymmets innemiljö enligt ovan kändes en mycket unken mikrobiell (mögel) lukt. Sannolikt har fuktig sommarluft kondenserat mot kalla golv och väggytor närmast kyl/frys med förhöjd fuktighet och mikrobiella skador som följd. Fuktutredningsrapport11 PreCom

12 Polygons projektnummer: (8) Kök våning 2 Mätning visade att golv t.h. om kyl/frys hade mindre deformation samt en klart förhöjd fuktighet, se nedan. Från provplatsen noterade en mikrobiell lukt. Orsaken till problem tyder på att kondensvatten från skåpet runnit ut på golv och orsakat nämnda problem. Kök av A2 Förhöjd fuktighet inom angiven yta Gällande aktuellt kök samt dess underliggande kök så finns golvbrunnar installerade under diskmaskiner, vilket i sig är korrekt ur fuktskadesynpunkt. Men eftersom vattenlåsen i golvbrunnarna riskerar att torka ut krävs regelbunden påfyllning av vatten. Därför är risken stor att brunnarnas vattenlås torkar ut (främst vintertid) och riskerar ge upphov till oangenäm lukt i innemiljö. Därför kan det vara lämpligt att fylla nämnda brunnar med speciell vätska som hämmar fuktavdunstning. Golvbrunn under diskmaskin Golvbrunnens renslock täcks av diskmaskinens fot! Utöver ovan noterade rikligt med skräp och smuts under diskmaskin/diskbänksskåp vilket även detta anses bidra till negativ inverkan på innemiljön, i första hand lukt. Därtill är det svårt att göra rent själva golvbrunnen som delvis är täckt av diskmaskinens fot, vilket naturligtvis är olyckligt med tanke på rengörning av ansamlad smuts= lukt. Fuktutredningsrapport11 PreCom

13 Polygons projektnummer: (8) Övrigt Med anledning av att personalen tidvis upplevt otillräckligt och unken lukt i innemiljön, främst nattetid, finns det anledning att se över ventilations drift under ett helt dygn, så att buggar inte föreligger i automatstyrning mm. Gällande tidvis upplevd unken lukt i innemiljö kan detta även bero på uttorkade vattenlås i själva ventilationsutrymmet. Eller att det kan finnas avloppsavluftningar i ventilationsintagets närhet vilket beroende på vindriktning mm kan sugas in i systemet med angenäma lukter som följd. Inneluft och fuktinnehåll i inneluft Mätning av inneluftens fuktinnehåll i paus/ tv-rum visade på jämvikt med uteluftens fuktinnehåll, dvs. fuktinnehållet uppmättes till 4,5 g/kg luft. Detta visar på en för tillfället effektiv ventilation vilket förmådde att ventilera ut verksamhetsproducerad fukt. Vidare uppmättes inomhusluften temperatur till +22 C. Sannolikt finns utrymmen där temperaturen är ännu högre. Hög inomhustemperatur kombinerat med en effektiv ventilation kommer vintertid att leda till en mycket torr innemiljö. Vid 20 C utomhustemperatur förväntas inneluftens relativa fuktighet därmed bli under 10 %, vilket många upplever som besvärande p.g.a. uttorkning av luftvägar, ögon hud mm. Med anledning av att byggnaden omfattar äldrevård är krävs en något högre innetemperatur jämförelse med tex. en normal 1- familjs bostad, vilket innebär ytterligare några % lägre relativ fuktighet. Utvärdering Utförda undersökningar anses ge stöd åt personalens klagan på innemiljökvalitén med avseende på mögellukt som förekommer på 3 olika platser vilket framgår av texten ovan. Vid dessa platser har hög fuktighet orsakat mikrobiella skador i golv men även i vägg (personalens omkl.) vilket gett negativ inverkan på innemiljön och vilket personalen upplevt besvärande. Vidare förefaller det som det tidvis föreligger problemen med ventilationen och dess flöden. Enligt personalen inträffar detta främst nattetid. Personalen anser även att innemiljön allmänt besväras tidvis av oangenäma lukter, förutom det 3 orsakerna ovan, vilket anses ge stöd åt tesen att dessa problem är förbundna med ventilationen. Ofta kan uttorkade vattenlås i golvbrunnar, t.ex. i ventilationsutrymmen eller avloppsavluftningar i närheten till ventilationens luftintag, orsaka anförda problem eftersom avloppslukter kan via ventilationen spridas vidare till innemiljön generellt. Fuktutredningsrapport11 PreCom

14 Polygons projektnummer: (8) Förslag till åtgärd Skadade golv och väggar i personalutrymmen mot kök rivs ut och en fördjupad undersökning utföras av skadeplatsen innan ytterligare åtgärder vidtas. Sannolikt krävs återställning med oorganiskt material för att förebygga återkommande problem, efter erforderlig uttorkning av skadade ytor Skadat golv i kök ( A. 2.) rivs ut och ersätts med nytt material samt att orsak till läckage åtgärdas samt att ytskikt under kyl/frys förses med erforderligt fuktskydd Skadat material under aktuell ytterdörr (B. 1.) rivs ut och ersätts med nytt. Innan återställning bör en fuktkontroll av underlag samt angränsade väggar utföra så att skadeorsak och dess omfattning helt fastställs En fördjupad kontroll av ventilationen med avseende på flöden samt möjliga luktkällor vilket via ventilation kan spridas vidare till innemiljön. Främst bör uttorkade golvbrunnar eller eventuella avloppsluftning i anslutning till ventilationsintag kontrolleras Rengörning av golv/golvbrunnar under diskmaskiner samt att dessa förses med lämplig vätska som förhindrar uttorkning av vattenlås= avloppslukt. Även i vissa lägenheter har avvikande lukt av avloppskaraktär förekommit. Vid besöket påträffades en lägenhet där avloppslukt förekom. Detta anses bero otäta avloppsanslutningar/skarvar (wc- stol eller tvättfat), vilka bör åtgärdas. I vissa fall anses även anförd lukt beror på att vattenlås i avlopps som inte används torkat med avvikande lukt som följd Utvärdering av utförda åtgärder ca 2 månader efter dess verkställande Polygon Sverige AB Mikko Nieminen mikko.nieminen@polygongroup.com Bilagor. Fuktutredningsrapport11 PreCom

15 Socialnämnden Sn 280 Dnr Sn 11/ Yttrande till kommunens revisorer avseende Granskning av Styrning och uppföljning av arbetsgivarfrågor Ärendebeskrivning KPMG har på uppdrag av revisorerna i Säter kommun granskat hur styrning och uppföljning sker avseende arbetsgivarfrågorna överlämnade revisorerna i Säters kommun resultatet av det uppdrag, som KPMG har genomfört enligt deras beställning. Granskningens syfte Syftet med projektet har varit att granska på vilket sätt kommunstyrelsen och nämnderna styr och följer upp arbetsgivarfrågorna samt om ansvarsfördelningen är tydlig och dokumenterad. I granskningen har särskilt fokus lagts på: Nämndens arbetsformer för sin arbetsgivarroll Ansvarsfördelningen avseende arbetsmiljöuppgifterna Hur kommunen har organiserat det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen Vilka insatser görs för att motverka ohälsa samt vid behov rehabilitera arbetstagare Yttrande Marianne Trana, socialchef, ha skrivit ett yttrande i ärendet. Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden antar tjänstemannayttrandet som sitt eget. 2. Tjänstemannayttrandet översänds till kommunrevisorerna. Delges: Kommunrevisorerna, Stab, Vo-chefer

16 SOCIALFÖRVALTNINGEN Dnr SN Yttrande till kommunens revisorer i ärendet med ovan angivna diarienummer. Granskning av styrning och uppföljning av arbetsgivarfrågor Bakgrund överlämnade revisorerna i Säters kommun resultatet av det uppdrag, som KPMG har genomfört enligt deras beställning. Granskningsrapporten har överlämnats till kommunstyrelse och kommunfullmäktige för kännedom. Revisionen vill ha socialnämndens yttrande senast KPMG:s uppdrag var att särskilt belysa: Nämndens arbetsformer för sin arbetsgivarroll Ansvarsfördelningen avseende arbetsmiljöuppgifterna Hur kommunen har organiserat det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen Vilka insatser görs för att motverka ohälsa samt vid behov rehabilitera arbetstagar. Av KPMG:s rapport sid kan utläsas i socialnämndens verksamhetsplan vilka arbetsmiljömål som finns avseende anställda inom nämndens verksamhetsområden. Revisionen har i sin skrivning formulerat följande synpunkter att: En årlig planering görs av det systematiska arbetsmiljöarbetet där aktiviteter och åtgärder fastställs Hur skyddskommittén ska utformas I planeringen bör fastställas när de olika aktiviteterna ska genomföras, vem som ansvarar för det och hur uppföljning och återrapportering ska ske till skyddskommitté i kommunstyrelse/nämnd Kommunstyrelsen inom ramen för sitt övergripande ansvar säkerställer att det finns dokumenterade rutiner hur denna årliga planering ska utformas samt utveckla dokumentationen avseende tex riskbedömningar och handlingsplaner Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Ytterligare förslag är att kontrollpunkter avseende arbetsmiljöarbetet bör inkluderas i den årliga internkontrollplanen. Yttrande: Utifrån socialnämndens perspektiv kommer följande kommentarer att avges för varje enskild punkt och område. Socialnämnden har sedan ett flertal år tillbaka en strukturerad arbetsform med arbetsmiljöfrågor. Socialnämndens arbetsmiljökommitté sammanträder två gånger per termin. Finns det behov av fler mötestillfällen så utökas antalet möten. Vid verksamhetsårets sista möte fastställs kommande verksamhetsårs mötesagenda. En verksamhetsplan för skyddskommitténs arbete tas årligen fram. Kommentar: De brister som kan konstateras är att den självklara återkopplingen till socialnämnden har inte gjorts genom delgivning av kommitténs protokoll. Bristerna är åtgärdade genom att kommitténs protokoll delges socialnämnden efter varje sammanträde och en punkt med arbetsmiljöfrågor har lagts upp på socialnämndens sammanträdesagenda som en stående punkt. Socialnämnden har i sin delegationsordning klart angivet hur arbetsmiljöarbetet är delegerat. Detta finns i avsnitt Delegation av arbetsmiljö och brandskyddsansvar. Socialnämnden arbetar i enlighet med Arbetsmiljölagens föreskrifter och de kommunövergripande arbetsmiljöpolicy som finns att tillgå. Socialnämnden följer de kommunövergripande insatserna för att förebygga ohälsa. Utöver kommunens erbjudande om friskvårdsinsatser har socialnämnden beslutat att införa rökfri arbetstid. Socialnämnden erbjuder den anställde hjälp och stöd med rökavvänjning. Rehabiliteringsinsatser vid sjukfrånvaro eller omplacering erbjuds i samtliga förekommande fall. Dessa insatser förutsätter den enskilde anställdes medverkan. För socialnämnden Marianne Trana Socialchef Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

18 Socialnämnden Sn 281 Dnr Sn 11/ Leasingbilar inom hemtjänsten Ärendebeskrivning Enligt gällande avtal med Bilmetro i Hedemora kan 16 av hemtjänstens bilar bytas ut i början av år Bilansvariga för varje grupp inom hemtjänsten har under september i år varit och titta på de modeller som finns inom ramen för upphandlingen. Den modell som hemtjänsten fann mest lämplig utifrån önskemål om köregenskaper, lastutrymme, kostnader och säkerhet är en modell som heter Skoda Yeti Ambition TSI 105. Den bilmodellen fanns inte tillgänglig i samband med leasingen för tre år sedan, dvs. den var inte med i upphandlingen och just den modellen är inte klassad som en miljöbil. (bilen tankas med 95 oktanig bensin) Dessutom blir årskostnaden högre än för de nuvarande bilarna om Yeti modellen väljs. Ärendehistorik Vid socialnämndens sammanträde deltog Stig Eriksson, vo-chef för Särskilt boende för Äldre (SäBo), Inger Fendinge, förvaltningsekonom och Klas Jansson, IT-chef, och informerade om den förestående upphandlingen av leasingbilar till Hemtjänsten i Säters kommun. De redovisade olika alternativa bilmodeller med tillhörande kostnader. Frågeställning För att kunna gå vidare med handläggningen av ärendet vill man att socialnämnden tar ställning till om det är möjligt att inom ramen för upphandlingen leasa den av hemtjänsten föreslagna bilmodellen och hur tungt vägs miljöklassningen in av socialnämnden? Socialnämndens beslut Bilar som leasas av socialförvaltningen ska uppfylla kraven i Principer för krav som skall ställas vid upphandling av fordon ur miljö och säkerhetsaspekt, fastställd av kommunstyrelsens arbetsutskott i 286, Delges: Stig Eriksson vo-chef SäBo, Klas Jansson IT-enheten, kommunstyrelsen

19 Socialnämnden Sn 282 Dnr Sn 11/ Time Care presentation av modulerna Bemanningsanalysen och Resursanalysen Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde närvarar Fredrik Aldeström från Time Care och informerar om bemannings- och resursanalysen. Bakgrund Verksamheten SäBo vill genomföra en Bemannings- och resursanalys av verksamheten på SäBo inom ramen för Time Care. Den syftar till att ge en bild av arbetets struktur och hur mycket av arbetstiden som direkt eller indirekt kommer omsorgstagarna tillgodo. Hemtjänsten i Säter har en annan modell för detta, men den är inte applicerbar på SäBo på samma sätt. Ärendehistorik Vid socialnämndens sammanträde deltog Inger Fendinge, förvaltningsekonom, och informerade om analyser som kan göras på Särskilt boende för Äldre (SäBo), för att visa den faktiska arbetstiden, samt hur man sedan bäst kan använda de resurser som finns. Analyserna utförs av Time Care. Socialnämndens beslut 1. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra bemannings- och resursanalysen. 2. Analyserna ska utföras inom befintlig budgetram. 3. Återrapportering ska ske till socialnämnden efter sammanställd rapport av analyserna. Delges: Stig Eriksson vo-chef SäBo, Inger Fendinge förvaltningsekonom

20 Socialnämnden Sn 283 Dnr Sn 11/ Uppsökande verksamhet riktad till äldre under 2011 Ärendebeskrivning Vid socialnämndens sammanträde , 253, redogjordes en sammanställning av svaren från den enkät som delades ut i samband med den uppsökande verksamheten under Vid dagens sammanträde närvarar Kerstin Norman, anhörigsamordnare, och besvarar de frågeställningar som uppkommit från socialnämndens sida. Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna.

21 Socialnämnden Sn 284 Socialnämndens sammanträdesdagar 2012 Ärendebeskrivning Förslag till sammanträdesdagar för socialnämnden har tagits fram enligt följande: Månad för sammanträde Januari Socialnämnd (ÄHO) Socialnämnd (IFO) 25 jan - Gemensam ÄHO+IFO Februari 15- feb heldag 29-feb Mars 14-mar 28-mars April 11-apr 25-apr heldag Maj 9-maj 23-maj Juni 13- juni heldag 20-jun Juli - - August 22-aug Gemensam ÄHO+IFO September 12- sept heldag 26-sep Oktober 10-okt 24-okt heldag November 07- nov heldag 21-nov December 12-dec Gemensam ÄHO+IFO Övrig verksamhet 12 januari Upptaktsmöte för socialnämndens politiker - heldag 7 mars Uppföljning av verksamhetsplan heldag med vo-chefer september Verksamhetsdagar runt verksamhetsplan heldagar vo-chefer ansluter dag 1 vid lunch Socialnämndens beslut Datum för socialnämndens sammanträden för år 2012 fastställs enligt lagt förslag. Delges: Kommunkansliet, Stab, Vo-chefer

22 Socialnämnden Sn 285 Dnr Sn 11/ Uppföljning av införandet av nyckelfritt låssystem inom hemtjänsten - Phoniro Lock Ärendebeskrivning i 292 beslutade socialnämnden att införa nyckelfri hemtjänst inom hela verksamhetsområdet. Syftet med införandet av nyckelfri hemtjänst var att arbeta i enlighet med kommunens övergripande miljömål, omvandla restid till omsorgstid, förebygga stress i arbetsgrupperna och därmed tillförsäkra en bättre arbetsmiljö. Åtgärden skulle finansieras genom avveckling av en resurs motsvarande 1,0 årsarbetare samt genom minskade kostnader för drivmedel. Uppföljning 2011 Underlag för uppföljningen har tagits fram av förvaltningsekonomen och assistent inom kommunens hemtjänst. Syfte/mål Uppföljning Uppnå kommunens miljömål/krav Förebygga stress En minskning har skett med sammanlagt mil = besparing på ca kr Ingen förfrågan har gjorts till hemtjänstens omsorgsteam, men kan vara en viktig faktor vid kommande uppföljningar. Prioritera och frigöra omsorgstid framför tid för bilkörning Öka pensionärens trygghet Integrera nyckelfri hemtjänst med befintligt SMITH-system Verkningsgraden* har ökat mellan 2009 och 2010 med 14 %. Ytterligare ökning har skett med 5 % mellan 2010 och Verkningsgraden har över tid ökat med 19 %. *Faktisk tid hos omsorgstagaren Hänvisas till socialstyrelsens enkätundersökning gällande nöjd kundindex Integreringen av det nyckelfria systemet med befintligt SMITH-system är genomfört Socialnämndens beslut Informationen läggs till handlingarna. Delges: Stig Eriksson, kommunstyrelsen

23 Sn xxx/ Dnr Sn 11/ Dnr Sn 08/ Nyckelfri hemtjänst Uppföljning SÄTERS KOMMUN Socialförvaltningen

24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Syfte Uppföljning Analys Bedömning... 2

25 1 Sammanfattning i 292 beslutade socialnämnden att införa nyckelfri hemtjänst inom hela verksamhetsområdet. Förvaltningsledningen initierade ett uppföljningsuppdrag under våren Underlag för uppföljningen har tagits fram av förvaltningsekonomen och assistent inom kommunens hemtjänst. Syftet med införandet av nyckelfri hemtjänst var att arbeta i enlighet med kommunens övergripande miljömål, omvandla restid till omsorgstid, förebygga stress i arbetsgrupperna och därmed tillförsäkra en bättre arbetsmiljö. Åtgärden skulle finansieras genom avveckling av en resurs motsvarande 1,0 årsarbetare samt genom minskade kostnader för drivmedel. Uppföljningen ger vid handen att målet för finansieringen är uppnådd. Frigörande av omsorgstid genom sänkt restid har skett, vilket kan noteras genom den ökade verkningsgraden. 2 Uppdraget Att genomföra en uppföljning av Nyckelfri hemtjänst. 3 Bakgrund Beslutet hade föregåtts av utredningar, studiebesök i andra kommuner och konsultation av produktansvariga. Hemtjänsten hade ansvar för ca 600 nycklar till kommunmedborgare som hade någon form av insats från kommunens hemtjänst. Genom det nyckelfria systemet kunde antalet nycklar minskas med ca 75 %. Helt nyckelfritt är inte realistiskt med motivering att en garanti för att nå den enskilde måste finnas ifall de tekniska lösningarna skulle slås ut. En andra motivering är att dörrlåsningarna ute i kommundelarna är inte alltid i modern tappning. Finansieringen av det nyckelfria systemet bedömdes möjligt genom avveckling av en årsarbetare (resursanställning) motsvarande 450 tkr. Minskade kostnader för drivmedel motsvarande 50 tkr. En sammanlagd kostnad med 500 tkr. 4 Syfte Syftet med den nyckelfria hemtjänsten var att: Uppnå kommunens miljömål/krav Förebygga stress Prioritera och frigöra omsorgstid framför tid för bilkörning Öka pensionärens trygghet Integrera nyckelfri hemtjänst med befintligt SMITH-system 5 Uppföljning Den resurs som motsvarade 1,0 årsarbetare avvecklades omedelbart till förmån för finansiering av det nyckelfria systemet. Vad gäller förbrukning av drivmedel var bedömningen att 50 tkr i besparing skulle täcka finansieringen. Kontroll av körjournaler 2009 och kördes mil och 2010 kördes mil 1

26 Det kan konstateras att en minskning har skett med sammanlagt mil. Vi beräknar att drivmedelsförbrukningen är 0,75 l/mil. Kostnaden för drivmedel beräknas med 10 kr/l exkl moms. Summan av den totala besparingen blir med denna beräkning kr. Eftersom verksamhetsåret 2011 fortgår tillåter inte denna uppföljning att inkludera Den uppföljning som kan göras under samtliga verksamhetsår är att jämföra förändringar av verkningsgraden inom hemtjänsten samt antalet pensionärer hemtjänstinsatser t o m april månad åren 2009, 2010 och Följande resultat kan redovisas: Årtal o månad Verkningsgrad i % Pensionärer och beviljade timmar % 188 personer och timmar % 186 personer och 5057 timmar % 197 personer och timmar Kommentar: Verkningsgraden har ökat mellan 2009 och 2010 med 14 %. Ytterligare ökning har skett med 5 % mellan 2010 och Verkningsgraden har över tid ökat med 19 %. Vi kan konstatera att antalet pensionärer med insatser från hemtjänsten har under samma period ökat med 9 personer och antalet behovsbedömd tid har ökat med 877 timmar/månad. 6 Analys Förutsättningarna för att införa och att finansiera det nyckelfria systemet var att kostnaden motsvarande en årsarbetare (resursanställd) avvecklades ca 450 tkr, samt att kostnaden för drivmedel kunde minskas med ca 50 tkr. Avvecklingen av resursen genomfördes omgående. Drivmedelskostanden har minskats med kr, vilket är kr mer än beräknat. Antalet pensionärer och beviljad tid har ökat Behovet tillgodoses med den tid som har frigjorts genom det låsfria systemet Integreringen av det nyckelfria systemet med befintligt SMITH-system är genomfört 7 Bedömning Uppföljningen av det nyckelfria systemet visar att tre av fem mål är uppfyllda. Ökad trygghet hos pensionärerna kan inte redovisas i denna uppföljning, med motivering att ingen direkt undersökning har gjorts av målet. Den uppföljningen hänskjuter jag till socialstyrelsens enkätundersökning gällande nöjd kundindex. Vad gäller förebyggande av stress är mitt antagande att den bör ha minskat med motivering att bilkörningen har minskat. Ingen förfrågan har gjorts till hemtjänstens omsorgsteam, men kan vara en viktig faktor vid kommande uppföljningar. För socialnämnden Marianne Trana Socialchef 2

27 Socialnämnden Sn 286 Rapport avseende ej verkställda beslut Ärendebeskrivning Från den 1 juli 2006 ska biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader rapporteras till socialstyrelsen, kommunrevisionen och till kommunfullmäktige. Det gäller beslut enligt 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)socialtjänstlagen. Rapport avseende ej verkställda beslut För nedanstående perioder har socialförvaltningen rapporterat till socialstyrelsen att man inte har haft några gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum: juli-sept 2011 Socialnämndens beslut Socialnämnden har tagit del av informationen och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. Delges: Kommunfullmäktige, kommunrevisionen

28 Socialnämnden Sn 287 Arvode till medlemmar i kommunala pensionärsrådet (KPR) Ärendebeskrivning Vid senaste KPR-mötet lyftes frågan om arvode ska betalas ut till medlemmarna i KPR. Socialnämndens sekreterare har varit i kontakt med Dalarnas övriga kommuner och undersökt hur man där hanterar frågan. Av de 14 tillfrågade kommunerna har 9 svarat enligt följande: Kommun Hedemora Inget utbetalt arvode Malung-Sälen Inget utbetalt arvode Leksand Inget utbetalt arvode Orsa Inget utbetalt arvode Avesta Arvode betalas ut Rättvik Arvode betalas ut Ludvika Arvode betalas ut Älvdalen Arvode betalas ut Vansbro Arvode betalas ut Socialnämndens beslut Inget sammanträdesarvode ska betalas ut till KPR:s medlemmar, endast reseersättning. Motivering till beslut KPR har ingen beslutanderätt utan är ett rådgivande organ. Delges: KPR, kommunstyrelsen

29 Socialnämnden Sn 288 Dnr Sn 11/ Verksamhetsuppföljning - Stab Ärendebeskrivning Staben fungerar som en sammanhållande resurs för nämnd och förvaltning och som ett informerande och rådgivande organ gentemot förvaltning och allmänhet. Vi dagens sammanträde närvarar staben för att presentera sig och sitt arbete. Stabens medlemmar Socialförvaltningens Stab består av: Marianne Trana, socialchef Inger Fendinge, ekonom Ulla Hansson, avgiftssekreterare Marie-Louise Snell, nämndsekreterare Susanne Östman, personal- och utbildningsansvarig Bengt Eriksson, utredningssekreterare Stabens övergripande uppgifter Inriktningsmål Effektmål Metod Staben ska fungera som en sammanhållande resurs för nämnd och förvaltning. Stabens arbetsuppgifter ska genomföras på uppdrag av förvaltningschefen. Staben ska fungera som ett informerande och rådgivande organ gentemot förvaltning och allmänhet. Stabens mål skall vara förenliga med övergripande ekonomiska mål Stabens mål skall vara förenliga med nämndens övergripande mål Stabens personal skall vara professionella och ha en adekvat utbildning för sina respektive uppdrag. Att tagna beslut och planer verkställs enligt tidplan. Att eventuella klagomål från allmänheten hanteras och besvaras inom 1 månad. Socialförvaltningens och kommunens övergripande ekonomiska mål skall vara kända och förankrade hos de anställda i staben. Socialförvaltningens och nämndens övergripande mål skall vara kända och förankrade hos de anställda i staben. Alla anställda i staben har genomgått någon form av vidareutbildning inom sina respektive områden. Bereda och planera ärenden. 1. Lättillgängligt och aktuellt informationsmaterial. 2. Bra bemötande 3. God tillgänglighet Att hantera eventuella klagomål från allmänheten enligt förvaltningens kravpärm 7.3 Rutiner för synpunkter/klagomål och beröm. Fortlöpande information inom det ekonomiska området. Fortlöpande information inom respektive område. Utvecklings- och lönesamtal. Forts.

30 Socialnämnden Sn 288 forts. Individuell presentation Socialchef Marianne Trana Styrning och ledning inom socialförvaltningen. Samarbete med övriga förvaltningschefer. Utreder och avger yttrande i ärenden. Utredningssekreterare Bengt Eriksson Ansvarar för datasystemet Procapita. Arbetar även med anställningsintervjuer, ersätter socialchefen vid frånvaro, ersätter enhetschefer i förvaltningen om behov uppstår, kontaktperson vid ansökan om stimulansmedel, sekreterare för samverkansberedningen m.m. Nämndsekreterare Marie-Louise Snell Är socialnämndens sekreterare och sekreterare för kommunala pensionärsrådet. Arbetar även i kommunens webbredaktion med kommunens hemsida och intranät. Är en av två systemansvariga för programmet SiteVision som webbsidorna är byggda i. Arbetar också med diarieföring och är backup för avgiftshandläggaren. Systemansvarig Procapita. Ekonomiansvarig Samordnar förvaltningens budgetarbete. Har ett tätt samarbete med socialförvaltningens chefer i det kontinuerliga arbetet. Tar fram och sammanställer budget inklusive personalbudget enligt direktiv från kommunens budgetberedning. Personal- och utbildningsansvarig Arbetar med förvaltningens arbetsmiljö och hälsa. Genomför personalrehabilitering tillsammans med enhetschefer. Samordnar även kompetensutvecklingsplaner. Arbetar även som VFU-samordnare, sitter med i Programrådet, är ansvarig för utannonsering av tjänster och är huvudansvarig för Time Care. Förvaltningsassistent Ulla Hansson Ansvarar för avgiftshanteringen inom äldreomsorgen. Handlägger fakturakonteringen samt ansvarar för socialförvaltningens posthantering på Rådhuset. Ulla är även arkivansvarig och ansvarar för att journaler kommer ner i arkivet i rätt tid. Systemansvarig för Procapita. Socialnämndens beslut Informationen läggs till handlingarna.

31 Socialnämnden Sn 289 Dnr 11/ Yttrande till kommunens revisorer avseende Förstudie kring styrning och organisation av LSS-verksamheten Ärendebeskrivning KPMG har på uppdrag av revisorerna i Säter kommun gjort förstudie angående LSS överlämnade revisorerna i Säters kommun resultatet av det uppdrag, som KPMG har genomfört enligt deras beställning. Förstudien Syftet med förstudien är att översiktligt bedöma hur Socialnämnden styr och kontrollerar sin LSS-verksamhet och bedöma möjligheter och förmåga att driva en effektiv verksamhet. Resultatet av den översiktliga översynen kan tjäna som underlag för en fördjupad granskning inom någon del av LSS-verksamheten i kommunen. I projektet har särskilt belysts: Nämndens ansvar och roll gällande LSS-verksamhet Styrning och ledning av LSS-verksamheten Kostnadsutveckling Uppföljnings- och utvärderingssystem inkl. kvalitetssäkring Yttrande Marianne Trana, socialchef, ha skrivit ett yttrande i ärendet. Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden antar tjänstemannayttrandet som sitt eget. 2. Tjänstemannayttrandet översänds till kommunrevisorerna. Delges: Kommunrevisorerna

32 SOCIALFÖRVALTNINGEN Dnr SN Yttrande till kommunens revisorer i ärendet med ovan angivna diarienummer. Förstudie kring styrning och organisation av LSS-verksamheten Bakgrund överlämnade revisorerna i Säters kommun resultatet av det uppdrag, som KPMG har genomfört enligt deras beställning. Granskningsrapporten har överlämnats till kommunstyrelse och kommunfullmäktige för kännedom. Revisionen vill ha socialnämndens yttrande senast KPMG:s uppdrag var att särskilt belysa: Nämndens ansvar och roll avs LSS-verksamhet Styrning och ledning av LSS-verksamhet Kostnadsutveckling Uppföljnings- och utvärderingssystem inkl kvalitetssäkring. Av förstudien kan konstateras att Säters kommun har en relativt låg andel funktionshindrade med insatser enligt LSS. Jämförelsen är gjord med övriga kommuner i länet och med riket. Det kan vidare konstateras att det finns fastställda mål för verksamheten, riktlinjer och ledningssystem för kvalitet som följer socialstyrelsens (författningar) föreskrifter och riktlinjer. Revisionen påpekar avsaknaden av lokala riktlinjer, vilka ska ligga till grund för nämndens prioriteringar och ställningstagande vid bedömning av insatser enligt LSS. De lokala riktlinjerna bedöms även kunna utgöra ett hjälpmedel för att skapa rutiner för uppföljning av fattade beslut. Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

33 SOCIALFÖRVALTNINGEN Yttrande: Rapporten innehåller en del uppgifter, i avsnitt 6.1 stycke två, som är oklara och är svåra att förstå för en läsare utan kunskap om organisationsstrukturen. Jag lägger ingen större vikt vid denna skrivning utan ska i mitt yttrande bemöta de synpunkter som har framförts av kommunens revisorer. Jag kan konstatera och bekräfta att det i Säters kommun saknas lokala riktlinjer för insatser enligt LSS. Motivering till rådande förhållande är att LSS-lagstiftningen är en rättighetslag och är i sin utformning och i sitt budskap tydlig med vad den enskilde har rätt till. Frågan om lokala riktlinjer har varit föremål för diskussion i ledningsorganisationen under ett flertal gånger och år, men har stannat med hänvisning till lagens tydlighet. Vid Socialnämndens planeringsdagar i september 2011med verksamhetsplanen för 2013 återkom frågan om mål som är uppföljningsbara och mätbara. Verksamhetsplan för 2012 var redan reviderad i förhållande till planen för Verksamhetsplanen som ska ligga till grund för 2013-års budget har således utvecklats och genomgått ytterligare en revidering. Arbetet fortgår i organisationen under hösten och kommer att fastställas av socialnämnden under våren Parallellt med detta arbete har frågan om lokala riktlinjer åter väckts. Revisionens påpekande och avsaknad av riktlinjer har lett till att en arbetsgrupp är tillsatt med uppdrag att utarbeta lokala riktlinjer med LSS - lagstiftningen som grund. Gällande kvalitetssäkring finns i dag ett Ledningssystem för kvalitét som har sin grund i socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Ledningssystemet revideras en gång per år och vid behov vid förändringar i lagar och förordningar. En omfattande omarbetning av befintliga kvalitetssystem kommer att genomföras under första delen av 2012 när socialstyrelsens nya riktlinjer är publicerade. Uppföljning av fattade beslut görs regelbundet med motivering att de beslut som tas är tidsbegränsade. Uppföljning och omprövning sker i möte med den enskilde och den/de personer som är berörda av aktuellt beslut. Rutiner kring utredning, bedömning, beslut och uppföljning är självklara när lagstiftningen följs. Enligt socialnämndens delegationsordning skall en månatlig redovisning göras till nämnden av beslut som är fattade av delegat i organisationen. Socialnämnden sammanträder två gånger per månad, vilket innebär att delgivning av delegationsbeslut inom ÄHO redovisas vid ett av dessa mötestillfällen. För socialnämnden Marianne Trana Socialchef Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

34 Socialnämnden Sn 290 Dnr Sn 11/ Timersättning till assistansbolag avseende LSS-beslut personlig assistans Ärendebeskrivning Det ekonomiska stödet från kommunen för personlig assistans med LSS-beslut skall motsvara skäliga kostnader för personlig assistans, normala lönekostnader och vissa administrativa kostnader. Det belopp som regeringen varje år fastställer är den högsta ersättningen per assistanstimme och bör vara vägledande i fråga om det ekonomiska stödet från kommunen, enligt regeringens proposition 1992/93:159. Det innebär att kommunen inte är skyldig att utbetala ersättning för personlig assistans med samma timbelopp som försäkringskassan betalar enligt SFB (Socialförsäkringsbalken, tidigare LASS). Försäkringskassans ersättning för 2011 är 258 kronor och för 2012 uppgår den till 267 kronor per assistanstimme. Ersättning för personlig assistans utgår vid tillfällig utökning, för assistans med LSS-beslut samt vid överklagan och i väntan på SFB-beslut från försäkringskassan då privata assistansanordnare utför assistansen. Om försäkringskassan fattar beslut om LASS för samma tid som ersättning betalats ut av Säters kommun skall ersättningen snarast återbetalas. Beräkningen görs utifrån Försäkringskassans beräkning avseende timbelopp SFB Förvaltningens förslag Alternativ 1 Att ersättning för ekonomiskt stöd enligt 9 2 LSS uppgår till en summa av högst 233 kronor per assistanstimme. I timbeloppet ingår grundlön, ob-tillägg, semesterlön och arbetsgivaravgifter. Övriga kostnader är 5 %. I övriga kostnader ingår administration, utbildning, arbetsledning och assistentomkostnader. Sovande jour ersätts med faktisk kostnad per timme. Avtal skrivs med varje assistansanordnare. Alternativ 2 Beräkning enligt beslut i Socialnämnden Sn 231 Dnr Sn 09/000069: Att ersättning för ekonomiskt stöd enligt 9 2 LSS kvarstår till en summa av högst 231 kronor per assistanstimme enligt försäkringskassans beräkningar. I timbeloppet ingår grundlön, ob-tillägg, semesterlön och arbetsgivaravgifter. Övriga kostnader är 4 %. I övriga kostnader ingår administration, utbildning, arbetsledning och assistentomkostnader. Sovande jour ersätts med faktisk kostnad per timme. Avtal skrivs med varje assistansanordnare. Socialnämndens beslut Ersättning för ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 2:a punkten LSS, för år 2012 uppgår till en summa av 233 kronor per assistanstimme. Delges: Ann Henriksson vo-chef LSS/Socialpsykiatri, Inger Fendinge - förvaltningsekonom

35 Socialnämnden Sn 291 Dnr Sn 11/ Verksamhetsuppföljning - LSS/Socialpsykiatri Ärendebeskrivning Varje år revideras och fastställs socialnämndens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen innehåller politikernas inriktningsmål, förvaltningens effektmål samt förslag till metod för hur man ska uppnå målen. Redovisning av verksamhetsmålen Vid dagens sammanträde närvarar Ann Henriksson, vo-chef för LSS/Socialpsykiatri, Lena Palmborn, Pernilla Söderlund och Martin Thide, enhetschefer, och redovisar för verksamhetsområdets fastställda effektmål för 2011 och hur man har arbetat med att uppnå dem. LSS/LASS Inriktningsmål SN:s Effektmål VO-omr:s effektmål 2011 Bostad med särskilt stöd och service LSS Har rätt boendeform och erbjuds möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Har rätt boendeform och erbjuds möjlighet att delta i fritidsaktiviteter Skall ge omsorgstagarna möjlighet att leva som andra i samhället utifrån sina egna förutsättningar. Har goda boendemiljöer och kommunikationer. Har goda boendemiljöer och kommunikationer. Skall vara av god kvalité och ge trygghet. Beslut och verkställighet överensstämmer till 100 %. Beslut och verkställighet överensstämmer till 100 %. Personlig assistans Skall ge en professionell, engagerad och kontinuerlig assistans. Anställa assistenter med kompetens som motsvarar brukarens behov av stöd och service. Anställa assistenter med kompetens som motsvarar brukarens behov av stöd och service. Brukarens behov och önskemål styr verksamheten. Brukarens behov och önskemål styr verksamheten Daglig verksamhet, (LSS - beslut) Skall erbjudas personer tillhörande personkrets 1 och 2 utifrån sina egna förutsättningar/behov. Dagcenter har resurser för att motsvara efterfrågan av platser. Ett antal personer har en annan individuell lösning utanför dagcenters lokaler. Beslut om daglig verksamhet ska verkställas till 100 % De flesta målen är uppfyllda men man kommer under 2012 att fortsätta arbeta med att ompröva besluten så att beslut och verkställighet överensstämmer till 100%. Forts.

36 Socialnämnden Sn 291 forts. PSYKISKA FUNK- TIONSNEDSÄTT- NINGAR Gruppboende För personer med psykiska funktionsned-sättningar Inriktningsmål SN:s Effektmål VO-omr:s effektmål Skall erbjuda kvalificerad omsorg och boende efter behov Beslut och verkställighet överensstämmer till 100 %. Beslut och verkställighet överensstämmer till 100 %. Daglig verksamhet (Arbetshandledarna, psykisk funktionsnedsättning) Skall ha förutsättningar att erbjuda sysselsättning till personer med tvångsvård i öppenvård i samverkan med landstinget. Skall utveckla daglig verksamhet. Utifrån den individuella planen har den boende ett meningsfullt liv utifrån sina egna förutsättningar. Ge individen förutsättningar att återgå till ett ordinärt liv. Ca 15 personer stöds av arbetshandledare. De yngre skall prioriteras till sysselsättning. Utifrån den individuella planen ska den boende uppleva att den har ett meningsfullt liv utifrån sina egna förutsättningar. Ge individen förutsättningar att återgå till ett ordinärt liv. Ca 15 personer stöds av arbetshandledare Socialpsykiatriskt team (SPT) (i dag Boendestödet) Skall erbjuda en god livskvalité för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fortsatt samverkan med andra aktörer. Skall ge trygghet i omsorgstagarens boende och skapa social samvaro. Utveckla samarbetet med landstinget. Skall ge trygghet i omsorgstagarens boende och skapa social samvaro. Verka för ökad självständighet och god livskvalite. Fortsatt samverkan med Landstinget De flesta målen är uppfyllda men man kommer under 2012 att fortsätta arbeta med att ompröva besluten så att beslut och verkställighet överensstämmer till 100%. Information om verksamheterna Pernilla redovisar med hjälp av PowerPoint-presentation, ärendegången från ansökan till verkställighet av LSS-beslut. Forts.

37 Socialnämnden Sn 291 forts. Gruppbostäder Enhetschef: Lena Palmborn Lena Palmborn informerar om hur man arbetar mot målen i gruppbostäderna. Mål för 2012 är att implementera genomförandeplaner och få igång social dokumentation som det i dag finns brister i. Under våren kommer man att ha utbildningsdagar för personalen. Lena kommer även att fortsätta driva frågan om självständighet för omsorgstagarna och handledning för personalen. Personalen har behov av att utveckla tekniker/metoder föra att bemöta olika problematiker hos omsorgstagare tillhörande en personkrets kan det tänkas att det finns behov av en till gruppbostad. Man vet i dag att det kommer tre personer med behov av ansökan samt att det är överbeläggning på två at gruppbostäderna i dag. Dagcenter Gärdet, Arbetshandledarna, Boendestödet och Björkgården Enhetschef: Pernilla Söderlund Dagcenter Gärdet är den dagliga verksamheten enl LSS. De 23 deltagarna har varierande funktionsnedsättningar som gör att det kan vara svårt att tillgodose allas behov av sysselsättning. De unga i dag som tillhör en personkrets och ska ha sysselsättning, vill i dag söka sig ut på arbetsmarknaden och inte till Dagcenter Gärdet. Arbetshandledningen har under en längre tid varit under en förändringsprocess. Det har hittills endas varit en anställd och man vill omfördela en personal från Dagcenter Gärdet till Arbetshandledningen vilket ger 2,0 personal och en kvalitetshöjning. I Boendestödets verksamhet har antalet beslut ökat samtidigt som man har separerats från landstinget som arbetsgrupp. En fråga som man har arbetat hårt med är definitionen av egenvård. Under Pernillas ansvarsområde ligger även Björkgården, en del av den personliga assistansen och ledsagning. Personlig assistans Enhetschef: Martin Thide All rekrytering av personliga assistenter är noggrann och görs i samarbete med den enskilde och även den närstående vid behov. Assistansanvändaren är i regel aktiv i sin egen planering. En kommande utmaning är att samtliga beslut om personlig assistans som ej genomgått omprövning de senaste åren, ska omprövas innan den 31 maj Man förbereder sig noga inför detta med bl.a. noggrann dokumentation. Assistenterna kommer att gå den planerade dokumentationsutbildningen under våren. Styrkor och svagheter inom pers ass är kommunikationen. På den positiva sidan är att avstånden är små, det är snabbt till beslut. Svagheten är brister i dokumentationen. En bidragande orsak är att personalgruppen inte har åtkomst till kommunens system från sin arbetsplats hos assistansanvändaren. Socialnämndens beslut Informationen läggs till handlingarna.