ANSÖKAN Åstorp. Ji-Te gatan 1, Åstorp. ÅSTORP. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Åstorps Kommun

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (38) Utlysningens namn och diarienummer Genomförande PO2 III Uppgifter om organisationen Organisationens namn Åstorps Kommun Utdelningsadress Storgatan 7 Postnummer Webbplats Postort Åstorp Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Behörig företrädare Azad Jonczyk Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Integrationsenheten Utdelningsadress Storgatan 7 Postnummer Åstorp Besökadress SNI-kod Postort Ji-Te gatan 1, Åstorp E-postadress azad.jonczyk@astorp.se 84 Uppgifter om projektet Projektets namn Integration genom arbete Projektets besökadress Ji-Te gatan 1 Postnummer Postadress ÅSTORP Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 500 Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Män 500 Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Antal deltagare Kvinnor Män Norra Mellansverige Västsverige Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Innovativ verksamhet Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Strategiskt påverkansarbete Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (38) Kontaktperson projekt För- och efternamn Azad Jonczyk E-postadress azad.jonczyk@astorp.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Anna Stensson E-postadress anna.stensson@astorp.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Flyktingtillströmningen ökar för varje år. Under 2007 kom enligt Migrationsverket flyktingar till Sverige. Av dessa beviljades ungefär 2/3 uppehållstillstånd. Samtidigt brottas Sverige med ökad främlingsfientlighet. På grund av en sviktande förmåga att integrera mottagna flyktingar väljer många kommuner att inte teckna avtal med Länsstyrelsen i respektive län om att ta emot flyktingar. Vidare leder ett bristfälligt mottagande att ej integrerade flyktingar söker sig till områden, främst i större kommuner, med redan hög invandrartäthet. I framtiden förutspås arbetskraftsbrist i Sverige (5-8 år). Med detta som bakgrund är det synnerligen viktigt att effektivt integrera Sveriges flyktingar och snarast anpassa dem till den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället. Förprojekteringen påvisar följande problem/behov: - Det finns ett behov av en process för flyktingmottagande som har en helhetssyn från det att flyktingen har en basal förmåga att hantera det svenska språket till dess att en varaktig anställning och egenförsörjning erhållits. - Det finns ett behov av att effektivisera och förkorta flyktingens tid i olika åtgärder för att effektivt slussa dessa vidare mot arbete och förhindra passivisering. - Det finns ett behov av en process som har ett helhetsåtagande avseende integrationen av flyktingar och som effektivt och snabbt koordinerar övriga kommunala insatser samt detekterar övriga reella behov samt tillgodoser dessa inom ramen för uppdraget att hjälpa flyktingen erhålla egenförsörjning. - Det finns ett behov av att bättre tillgodose flyktingarnas medhavda yrkeskompetens. - Det finns ett behov av att socialt och ekonomsikt integrera flyktingarna så att de väljer att permanent och långsiktigt bo kvar i kommunerna och därmed bistå med både yrkeskompetens och ekonomisk drivkraft för dels kommunen men även för kommunens företagare. Detta leder vidare till ett minskat tryck främst för större städer såsom Malmö, Landskrona och Helsingborg men även andra invandrartäta kommuner i och med att kommunens

3 Sid 3 (38) flyktingar väljer att stanna kvar. - Det finns ett behov av att heltäckande kompetensutveckla flyktingar inom området Så fungerar Sverige i form av olika insatser som avser att ge flyktingen ingående kännedom om hur Sveriges historia ser ut, förvaltning och olika myndigheters funktion, lagar, privatekonomi, miljöutbildning, hälsoutbildning, det sociala samspelet i Sverige med mera. - Det finns ett behov av att heltäckande kompetensutveckla flyktingar inom område - Att erhålla ett arbete i form av olika insatser som avser att ge flyktingen ingående kännedom och förmåga att effektivt söka arbete. - Det finns ett behov för vissa flyktingar att erhålla kompetens som ger mervärde för en arbetsgivare utöver personens ursprungliga yrkeskompetens. Exempelvis bokföring, grundläggande företagsekonomi och IT. - Det finns ett behov av effektivare arbetscoachning som är speciellt anpassad för de behov som gruppen flyktingar har. - Det finns ett behov att informera och samverka om regeringens lagda integrationspaket. - Det finns ett behov av att komplettera kommunernas resursbrist avseende flyktingintegration. För fullständig information se punkt 6 och 7 i förprojekteringsbeskrivningen samt 1.1 i projektbeskrivningen. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Det finns i dagens samhälle olika former av diskriminering, såväl mellan män och kvinnor som mellan olika grupperingar såsom livsåskådning, religion och sexuell läggning. Detta i kombination med att projektets deltagare många gånger kommer från kulturer med annan syn och erfarenhet än den som är rådande i Sverige gör att projektet kommer att ha en inriktning som i samtliga led genomsyras av en strategisk påverkan avseende demokratisk jämställdhet. Förprojekteringen påvisar följande problematik/behov: - Det finns generellt ett behov i stora delar av samhället att få större insyn i de problem som en minskad jämställdhet innebär. - I de kulturer som dagens flyktingar kommer ifrån finns en annan syn på jämställdhet än den i Sverige rådande. Projektet har ett stort behov av att kontinuerligt genom hela projektet informera och implementera samt skapa acceptans för den svenska synen på jämställdhet i hemmet såväl som på arbetet. - Könsfördelningen på de flyktingar som kommer till Sverige ligger generellt på 40% kvinnor och 60 % män. Många till Sverige ensam kommande män söker sig till, och umgås med landsmän och dessa miljöer blir då mansdominerade och det patriarkaliska synsättet på jämställdhet cementeras. - En misslyckad integration av kvinnor med flykting- eller invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden för dessa personer längre bort från en lyckad jämställdhetsintegration. - Egen näringsverksamhet är underrepresenterat hos kvinnor i allmänhet och hos kvinnor med flykting- eller invandrarbakgrund i synnerhet. - Under de intervjuer som gjordes under förprojekteringen finns flera fall med intervjuade kvinnor som inte skulle/ fick arbeta i Sverige. De skulle enligt deras normer vara hemma och ta hand om man och barn. I några fall kvinnor med mycket hög utbildning från sitt hemland.

4 Sid 4 (38) Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Målgrupper som omfattas av projektet. Projektets målgrupper är: Flyktingar som mottagits av de medverkande fyra kommunerna. Dessa skall minimum behärska SFI-B för att kunna tillgodogöra sig projektets insatser. Projektet har kapacitet att emotta 50 flyktingar totalt i varje sexmånaders cykel. Totalt under projektets tre år deltagare. Förprojekteringen visar att deltagande kommuner har underlag att mer än väl fylla projektets platser. Medverkande organisationer som ser projektet som ett pilotprojekt mot förbättrad integrering av mottagna flyktingar och som har som mål att ta del av och sprida projektets erfarenheter och resultat är: - Länsstyrelsen i Skåne län - Båstad kommun - Perstorp kommun - Åstorp kommun - Örkelljunga kommun - Arbetsförmedlingarna i Ängelholm, Båstad och Örkelljunga - Arbetsförmedlingarna i Åstorp, Perstorp och Klippan - Företagarföreningarna i respektive kommun Några av projektets målsättningar är att deltagande flyktingar skall integreras i det svenska samhället och i det svenska arbetslivet så snabbt som möjligt. En snabb integrering av invandrare och flyktingar borde också leda till en minskad rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Medverkande kommuner och samarbetspartners är mycket intresserade av projektets process och resultat. Detta för att kunna ta del av detta i sin egen verksamhet samtidigt som man vill sprida resultat och erfarenheter till övriga landet. Några specificerade resultat är: - Deltagarna kommer att så snabbt som möjligt bli självförsörjande vilket oftast innebär en större frihet och bättre hälsa, självförtroende mm. - Länsstyrelsen kommer att få lättare att skriva avtal avseende mottagande av flyktingar. - Redan av stor flyktingtäthet belastade kommuner och storstäder kommer att erhålla minskat flyktingtryck i och med att de ingående kommunerna kommer att kunna integrera och behålla sina mottagna flyktingar. - Medverkande kommuner kommer att effektivisera integrationen av mottagna flyktingar som i sin tur ger minskat utanförskap, ökade skatteintäkter för kommunerna, fler självförsörjande flyktingar och minskad rasism och utanförskap. - Arbetsförmedlingarna i respektive kommun kommer att erhålla en ny samarbetspartner i processen att hjälpa flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. - Företagare och företagarföreningar i de medverkande kommunerna kommer att få en samarbetspartner i sin rekryteringsprocess och hjälp att hantera regeringens i Juni 2007 lagda integrationspaket. Målgruppernas deltagande i projektet samt hur de tar del av projektets resultat kan konkret beskrivas enligt följande: Länsstyrelsen har initierat projektet och har som mål att hitta ett koncept för optimal integrering av flyktingar i länets kommuner. De kommer att delta i projektets styrgrupp för att på detta sätt ta del av erfarenheter från process och resultat. Länsstyrelsen har kontakter med samtliga kommuner i Skåne län och skall igenom dessa sprida projektets erfarenheter. Om Länsstyrelsen finner intresse eller uppfattar att någon kommun i länet behöver ta del av projektets process och resultat kommer Länsstyrelsen att initiera dessa kontakter. Arbetsförmedlingarna medverkar också i projektets styrgrupp och kommer därmed att ta del av projektets process och resultat. Varje kommuns Arbetsförmedling kommer att ha en kontaktperson till projektet. Denna kontaktperson har till uppgift att stötta projektet och dess arbetscoacher i deras samverkan med kommunens arbetsgivare. Arbetsförmedlingens kontaktperson kommer också att stötta projektet med kunskaper om nationella arbetskraftsbehov samt nuvarande och kommande kompetensbehov. Arbetsförmedlingarna har precis som Länsstyrelsen för avsikt att sprida projektets resultat inom deras förvaltningar upptill

5 Sid 5 (38) nationell nivå. Företagarföreningarna är varje kommuns länk mellan projektet och arbetsgivarna. Företagarföreningarna blir en naturlig startpunkt för spridande av projektets mål och resultat. Projektets process och resultat skall också spridas nationellt med hjälp av dessa föreningars paraplyorganisationer. Projektets medverkande kommuner. Varje kommun har en representant från sin integrationsenhet i projektets styrgrupp. Integrationsenheternas personal kommer också att intimt samarbeta med projektledningen under hela projektets genomförande. Integrationsenheterna utser de personer som skall intervjuas för en eventuell medverkan i projektet. Efter att deltagarna startat i projektet kommer integrationsenheterna att löpande informeras om respektive deltagares framsteg. Integrationsenheternas personal kommer också att kontinuerligt delta i de insatser som projektet genomför med avsikt att efterhand överta ansvaret för respektive insatts. Kommunernas arbetsgivare. Arbetsgivarna i respektive kommun är en mycket viktiga samarbetspartners. Projektets arbetscoacher kommer att bygga upp ett så stort och brett kontaktnät med kommunernas arbetsgivare som möjligt. Detta för att kunna hitta arbete, praktikplatser och möjliga yrkesvalideringar till projektets deltagare. Arbetsgivarna skall också kunna informera projektets arbetscoacher om de behov som finns för stunder och i framtiden både gällande arbetskraft samt kompetens. Projektets resultat kommer även att delges och spridas genom arbetsgivarnas paraplyorganisationer. Syfte - avsikten med projektet. Projektet syftar till förbättra integrationen och anpassningen av flyktingar till den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället. Detta sker med hjälp av individuella analyser och handlingsplaner och utifrån dessa tillhandahålla de behov den enskilda flyktingen behöver för att så snabbt och effektivt som möjligt integreras i det svenska samhället och vara självförsörjande genom arbete eller egen näringsverksamhet. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Projektet har två mätbara huvudmål: -Minst 95 % av deltagarna som fullföljer projektet skall uppleva att de har erhållit en stor eller mycket stor ökad möjlighet att erhålla en anställning. - Minst 45 % av deltagarna som fullföljer projektet skall 90 dagar efter de fullföljt projektet erhållit arbete i form av anställning eller påbörjat egen näringsverksamhet. Projektet har utöver ovan nämnda huvudmål ett antal delmål: - Av de deltagare som fullföljer projektet skall minst 30 % av de deltagare som inte erhållit anställning eller startat egen näringsverksamhet 90 dagar efter de fullföljt projektet påbörjat ny utbildning eller projekt som leder fram emot arbete eller start av näringsverksamhet. - Projektet skall skapa riktlinjer för en framtida flexibel och långsiktigt fungerande flyktingintegration i de ingående kommunerna. - Projektet skall skapa erfarenheter och riktlinjer för en hållbar utveckling avseende samverkan och samarbete över kommungränserna. - Projektet skall skapa erfarenheter och riktlinjer för ett långsiktigt samarbete mellan kommun, företagarförening och företag. - Länsstyrelsen skall få lättare att skriva avtal avseende mottagande av flyktingar i regionen. - Redan av stor flyktingtäthet belastade kommuner och storstäder skall erhålla minskat flyktingtryck i och med att de

6 Sid 6 (38) ingående kommunerna kommer att kunna integrera och behålla sina mottagna flyktingar. - Medverkande kommuner skall effektivisera integrationen av mottagna flyktingar som i sin tur ger minskat utanförskap, ökade skatteintäkter för kommunerna, fler självförsörjande flyktingar och minskad främlingsfientlighet. - Kommunerna skall under och efter projektet erhålla erfarenheter och skapa rutiner för samverkan inom och mellan kommuner mellan såväl företag, företagarföreningar kommunala enheter och andra kommuner. - Dessa erfarenheter och resultat skall via strategisk påverkan att spridas till andra kommuner och organisationer som inte medverkar i projektet. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum 08 - Yrkesprövning: I samband med upprättandet handlingsplanen för respektive deltagare kommer frågor att ställas om deltagaren har tankar på att prova på ett nytt yrke. Det kommer då att anordnas studiebesök med hjälp av projektets uppbyggda kontaktnät. Deltagaren åtföljs av en arbetscoach för att få hjälp med att ställa de rätta frågorna. Deltagare som intresserat sig för ett nytt yrke kommer under tiden i projektet få möjlighet att arbetspröva 1-2 veckor. Detta sker i samarbete med resp. kommuns företagarföreningar och kontaktade arbetsgivare Kompetensutveckling - Del 1: Enligt de behov som framkommit under upprättandet av den individuella handlingsplanen kommer den enskilda deltagaren vid behov att delta i ett antal insatser av kompetensutvecklingskaraktär. De behov som framkommit under förprojekteringen tillgodoses huvudsakligen av nedanstående insatser, men det reella behovet framgår av den analys som varje deltagare initialt genomgått. I samtliga fall kravsätts och upphandlas dessa insatser fortlöpande under projektets gång Att söka arbete: Hur söker man arbete i Sverige? Vad vill en arbetsgivare veta? Vilka dokument bör medfölja en ansökan? 18 - Anställningsintervju: Hur går en anställningsintervju till? Vilka frågor bör man ställa som arbetssökande? 20 - Allmängiltig kompetens som arbetsmarknaden eftersöker: För att erhålla en anställning krävs det idag inte bara av den enskilde att denne besitter insyn i det svenska samhället, har svenska språkkunskaper och yrkeskompetens. Arbetsgivaren efterfrågar även generella kompetenser som ger mervärde i att anställa en viss person. Områden som efterfrågas är bland annat inom IT, företagsekonomi och försäljning. Insatser som kan vara aktuella för detta är:

7 Sid 7 (38) Aktivitet Startdatum Slutdatum 19 - Starta eget: Start av näringsverksamhet i kronologisk ordning. Företagsidé, företagsplan, budget, att söka bidrag för start av egen näringsverksamhet, registrering av företag, ansökan om F-skatt, momsregistrering, momsdeklaration, bokföring, finansiering, bokslut, deklaration PC Start: Utbildning för personer med liten eller ingen vana att hantera datorer Att skriva sitt C.V.: Hur man skriver sitt eget C.V. och hur man använder ett C.V. i sitt arbetssökande Arbetscoachning - Del 2 Arbetscoacherna kommer att samarbeta med företagarföreningarna i respektive kommun. I slutet av varje cykel (månad 4 till 6) kommer arbetscoachningen att intensifieras tillsammans med arbetsförmedlingen. Arbetscoacherna kommer att ha ett nära samarbete med de kontaktpersoner som projektet kommer att ha på arbetsförmedlingen i respektive kommun Mentorskap: Varje deltagare i projektet skall ha en mentor. Mentorn skall stötta och vara ett bollplank under projektets gång. Förhoppningsvis fortsätter dessa kontakter även efter avslutat projekt Arbetscoaching - Del 1: Under hela projekttiden kommer arbetscoacher från projektet att arbeta med att informera och skapa kontakter med arbetsgivare i respektive kommun. Arbetscoacherna kommer att informera företagarna om det åtgärdspaket med bidrag till arbetsgivare som anställer flyktingar, som regeringen lagt fram i juli Vidare kommer dessa personer att bistå arbetsgivare med ett potentiellt anställningsbehov att hitta lämpliga kandidater ur projektet för anställning och praktik Kompetensutveckling - Del 2: Projektets tänkta kompetensutvecklingsinsatser är av allmän karaktär. Uppkommer behov av direkt yrkeskunskap, ny eller anpassning av redan befintlig, kommer deltagaren inom projektets ram och med bistånd av arbetsförmedlingen informeras om och lotsas vidare till annan yrkesutbildning för att tillgodose detta behov. Projektets kompetensutvecklingsfas kommer vanligtvis att tillgodose tre primära behov: - Att erhålla ett arbete - Allmängiltig kompetens som arbetsmarknaden eftersöker - Integration i det svenska samhället 12 - Hälsoskola: Personlig hälsa sett ur ett arbetsperspektiv. Kost & näringslära, träningslära, stress och

8 Sid 8 (38) stresshantering. Vilka ohälsoproblem finns i Sverige och hur skall man undvika dem? Vad gör man vid sjukdom? Hur sjukskriver man sig? Vad sjukskriver man sig för i Sverige? Hälsa på arbetsplatsen, Vilka krav och skyldigheter har arbetsgivaren i samband med sjukskrivning? Ergonomi på arbetsplatsen, hälsoförebyggande åtgärder på arbetsplatsen Integration i det svenska samhället: För att integreras i det svenska samhället måste de nyanlända flyktingarna utöver förmågan att hantera det svenska språket även känna till hur Sverige fungerar och de krav och förväntningar som samhället ställer på den enskilde medborgaren. Vidare så finns även behovet att förstå hur den Svenska folksjälen ser ut, tänker, värderar och fungerar. Insatser som kan vara aktuella för detta är: 14 - Så fungerar Sverige: Denna utbildning beskriver på ett enkelt sätt hur Sverige fungerar. Exempelvis Vad gör försäkringskassan? Hur sjukanmäler man sig? Hur anmäler man vård av sjukt barn? Hur fungerar arbetsförmedlingen? Hur betalar man skatt i Sverige? Andra myndigheter man kan komma i kontakt med. Hur fungerar vårt pensionssystem? Rätt till dagis, skolgång etc. Politiska partier, Sveriges historia, politiska partier, jämställdhet i Sverige Att erhålla ett arbete: För att erhålla en anställning krävs det av den enskilde inte bara att besitta, på arbetsmarknaden, gångbar yrkeskompetens utan även förmågan att bland andra sökande framhålla den enskildes lämplighet för det aktuella arbetet. För vissa deltagare finns det redan erfarenhet, eller ett behov av att erhålla sin försörjning genom att bedriva företagande i egen regi. För dessa personer finns möjlighet att delta i insatser för att starta egen näringsverksamhet. Insatser som kan vara aktuella för detta är: 13 - Miljöutbildning: Miljöaspekter utifrån perspektivet arbetsgivare - arbetstagare. Hur tänker vi på miljön i Sverige? Hur sopsorterar vi? Vilka miljöskatter och avgifter har vi? Vad är koldioxidskatt? Arbetsmiljö, återvinning på arbetsplatsen, miljötänkande i arbetslivet ECDL: Datakörkort ECDL - Global certifieringsstandard Arbetspraktik - Del 1: De deltagare som upplever den svenska arbetsmarknaden som främmande eller som besitter begränsad erfarenhet från densamme eller behöver mer erfarenhet i sin yrkesroll under svenska förhållanden kan vara aktuell för arbetspraktik Arbetsplatsförlagd utbildning: De deltagare som har liten eller ingen erfarenhet av att arbeta på en arbetsmarknad med svenska krav kan under 1 till 4 veckor delta i en arbetsplatsförlagd utbildning där framför allt de krav som den enskilde förväntas leva upp till klargörs och belyses.

9 Sid 9 (38) Denna utbildning är inte specifikt yrkesinriktad utan utgör snarare en social inskolning i den svenska arbetsmarknadens krav och behov Arbetspraktik - Del 2 Upp till åtta veckor kan en deltagare praktisera hos en arbetsgivare i syfte att få erfarenhet från sitt yrkesval under svenska krav och förhållanden. Ytterst stärker detta del-tagarens möjligheter att få visa upp sin duglighet och lämplighet för en arbetsgivare och i förlängningen öka sina möjligheter till en senare anställning. Denna åtgärd kan också vara ett incitament där arbetsgivare och arbetstagare i en dialog finner samförstånd till en vidare anställning Svenska för invandrare (SFI): Deltagarna kommer att fortsätta studera svenska, SFI under ca 3-4 timmar per dag Ny utbildning: Om det under projektets gång framkommer att deltagaren har ett behov av kompletterande yrkesutbildning eller en helt ny utbildning kommer projektet i samarbete med kommunens yrkesvägledning att informera om olika utbildningsalternativ och vara be-hjälplig med ansökan till denna utbildning samt informera om olika studiefinansieringar. Exempelvis kan gymnasiala studier, komvux, KY och högskolestudier vara aktuella för den enskilde Yrkesinriktad SFI: Under projektperiodens senare del kommer deltagarnas SFI att yrkesinriktas beroende på individuellt yrkesval. Detta sker i samarbete med respektive kommuns komvux samt projektets kontaktnät av företagare och företagarföreningar. Detta för att underlätta varje deltagares inträde på den svenska arbetsmarknaden inom respektive yrkesområde Behovsprövning: Innan en person antas till projektet sker en trepartsdialog mellan den aktuella kommunen, projektledningen och den enskilda potentiella deltagaren som syftar till att utröna om detta projekt är en lämplig insats för den enskilde deltagaren samt att denna har förutsättningar att framgångsrikt genomgå projektet Upprättande av individuell handlingsplan: Varje deltagare skall upprätta en individuell handlingsplan där individens erfarenheter, förutsättningar och önskemål om framtida sysselsättning dokumenteras samt de aktiviteter deltagaren behöver delta i för att nå det individuella målet. Avslutningsvis avgörs via en tidsplan när olika aktiviteter skall ske och deltagarens behov av tid i projektet. Denna handlingsplan kommer kontinuerligt att uppdateras efter deltagarens utveckling och de eventuella förändrade behov och förutsättningar som framkommer under projektets fortskridande Validering av yrkeskompetens - Del 1: Många flyktingar kommer till Sverige med gedigna yrkeskunskaper. I de flesta fall är

10 Sid 10 (38) dessa yrkeskunskaper ej dokumenterade. Svenska arbetsgivare har under en lång tid varit dåliga på att tillvarata dessa kunskaper. Oftast beroende på att det ej funnits utarbetade riktlinjer och instrument för detta. Om det vid upprättandet av den individuella handlingsplanen framkommer att deltagaren besitter yrkeskompetens som ej finns dokumenterad, finns det möjlighet att kunna få denna validerad under tiden i projektet Start och slutdatum för respektive insats: Eftersom deltagarnas medverkan bygger på en individuell handlingsplan innebär det att varje individ befinner sig i en process under respektive sexmånaderscykel. Detta gör att exakt start och slutdatum för respektive insats ej kan anges, beroende på att deltagarnas olika behov av insatser och logistik förändras i varje cykel. För fullständig information se punkt 2 i projektbeskrivningen. 02- Projektets koncept: Projektet bygger på, och utgår från den enskilda deltagarens personliga behov för att så snabbt och smidigt som möjligt integreras i det svenska samhället genom att erhålla en varaktig anställning. Detta innebär att varje deltagares insatser är olika beroende på deltagarens behov. Deltagarens förutsättningar, målsättning och behov av insatser kommer via upprättande av en individuell handlingsplan att ge det personliga projektinnehållet som individen har Tidsaspekter: Varje deltagare bedöms i snitt ha ett behov av sex månaders deltagande i projektet innan de uppnår projektets målsättning Validering av yrkeskompetens - Del 2: Detta genomförs tillsammans med respektive kommuns företagarföreningar och kontaktade arbetsgivare. Yrkesvalideringen kommer att genomföras hos en arbetsgivare där deltagaren under en erforderlig tid kommer att få visa sin yrkeskompetens i de för den aktuella yrkesrollens ingående kompetensområden. Arbetsgivaren utfärdar därefter ett intyg på uppvisad yrkeskompetens och rekommendation efter avslutad validering. En valideringsperiod kommer att vara 1-2 månader beroende på yrke. Validering via högskolor, fackföreningar kan även vara aktuella. Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Förprojekteringen har beaktat behovet av att projektet har en anpassningsbarhet efter personer med funktionshandikapp. Fyra områden har härvid detekterats: - Fysisk tillgänglighet - Alla fyra medverkande kommuner har lokaler anpassade för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Projektet avser att i första hand använda dessa lokaler vid uppkommet behov.

11 Sid 11 (38) - Tillgänglig verksamhet - Projektet kommer att genomsyras av tankar och värderingar kring jämställdhet, jämställdhetsintegrering, demokrati och alla människors lika värde oavsett färg, ras, trosinriktning eller sexuell läggning. - Kommunikativ tillgänglighet - Alla fyra medverkande kommuner har tillgång till teckentolk, teleslinga, intranät samt tolkservice. Varje kommun har också handikappanpassade lokaler med god akustisk och belysningsriktig arbetsmiljö. Kommunernas lokaler kan vanligtvis nås via ordinarie kollektivtrafik, vid behov kommer projektet att ombesörja resor till aktuell lokal för personer som ej på grund av sitt handikapp kan transportera sig till dessa med ordinarie kollektivtrafik. - Informativ tillgänglighet - Informationen till projektets deltagare kommer att spridas via olika media. Projektets webbplats kommer att ha information på flera olika språk. Projektet har även tillgång till tolkservice. För vidare information se förprojektering punkt samt projektbeskrivning 1.7. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Könsfördelningen på tillkommande flyktingar i de medverkande kommunerna är generellt på 40 % kvinnor och 60 % män. Målsättningen är att samma könsfördelning skall gälla för deltagarna i projektet, om möjligt även upp till 50 % / 50 %. Projektet kommer också att arbeta mot de könsfördelningsskillnader som finns i Sverige. Konkreta exempel på detta är att kvinnor skall uppmuntras och stöttas till eget företagande. Om möjligt skall det skapas utbildningar i egenföretagande endast för kvinnor. Projektet i allmänhet och insatsen Hur fungerar Sverige kommer att betona synsättet på jämställdhet i Sverige genom att ta upp frågor såsom föräldraledighet, den sneda fördelningen gällande löner och kvinnor på chefspositioner. Deltagarna kommer också att informeras om den ökande möjligheten till arbete om man väljer yrken där det egna könet är underrepresenterat. Den höga andelen kvinnor som deltidsarbetar kommer också att belysas. Kvinnorna i projektet kommer också att stöttas med hjälp av barnomsorg och andra familjerelaterade problem eftersom andra kulturer i vissa fall har en annan syn på jämställdhet. Projektet kommer att arbeta fram en jämställdhetspolicy för projektets verksamhet och deltagarna skall utbildas i denna. Projektet kommer också att sträva efter att utöva en strategisk påverkan hos deltagarna för att erhålla en acceptans och förståelse för en långsiktig insyn i samhällets behov av jämställdhet. Projektet skall även föregå med gott exempel och strävar efter att i projektets ledningsgrupp ha en fördelning på 50 % män och 50 % kvinnor. Det finns i dagens svenska samhälle olika former av diskriminering, såväl mellan män och kvinnor samt mellan olika grupperingar såsom livsåskådning och sexuell läggning. Detta i kombination med att projektets deltagare många gånger kommer från kulturer med en annan syn och erfarenhet än den som är rådande i Sverige gör att projektet kommer att ha en inriktning som i samtliga led i projektets olika insatser genomsyras av en strategisk påverkan avseende demokratisk jämställdhet. Projektet är öppet för alla flyktingar oavsett kön eller funktionsnedsättning. Kommunerna har redan i förprojekteringen och projektplanering utlovat stöd med alla de hjälpmedel och resurser gällande tillgänglighet som kommunerna har tillgång till såsom lokaler anpassade för personer med funktionsnedsättning, hörslingor, teckentolkar etc. Som grund för projektets jämställdhetsarbete kommer metodboken Jämstöds praktika att ligga till grund. Projektledningen har sökt kontakt med personerna bakom EU-projektet Tankens trädgård för att säkerställa

12 Sid 12 (38) jämställdhetskompetensen i projektet. Projektets utvärdering som sker både i process och resultat kommer att övervaka och följa upp hur jämställdhetsarbetet påverkar deltagarna på kort och lång sikt. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Då projektet avses att pågå under tre år i form av sex sexmånaderscykler avses projektet kontinuerligt utvärderas. Utöver projektets egna interna utvärderingar avses sex externa utvärderingar genomföras: - Utvärdering ett - Utförs efter cykel ett. Denna utvärdering avser att även ta fram riktlinjer för dels interna utvärderingar och dels för kommande externa utvärderingar. Behov av denna utvärdering bedöms till 60 timmar. - Utvärdering två till fem - Utförs efter nästkommande fyra cykler. Dessa utvärderingar bygger på de riktlinjer som utarbetats i utvärdering ett. Behov av dessa bedöms till fyra gånger 30 timmar, totalt 120 timmar. - Utvärdering sex - Utförs efter projektets sjätte och sista cykel och kommer att utöver utvärdering av den sista cykeln även sammanställa och dokumentera hela projektet. Behovet för denna utvärdering bedöms vara 120 timmar. De i respektive utvärdering framkomna synpunkter kommer att ligga till grund dels för styrgruppens strategiska beslut och i förlängningen dels för ledningsgruppens operativa arbete. En av projektets intentioner är att skapa nya samverkansformer och långsiktigt lärande för att erhålla en effektivare kommunal verksamhet och service åt kommunernas medborgare, såväl inom som mellan kommuner i kombination med att kommunernas företag och företagarföreningar skall naturligt vara med i denna process. Samtliga aktörer ser med stor framförsikt fram emot att ta del av dessa resultat och erfarenheter vilket projektets utvärderingsprocess är en del av. Vidare kommer projektets utvärdering att ligga till grund för den verksamhet av strategiskt påverkan som projektet avser att ha. Behovet av en extern aktör baseras på behovet av att opartiskt kunna bedöma såväl projektets levererade resultat såväl som dess processer och kontinuerliga förbättringsarbete och kalibreringar utifrån tidigare gjorda utvärderingar. Utöver utvärdering av själva projektet skall projektets resultat jämföras och ställas i relation med kommunernas idag befintliga verksamhet varvid konkreta förslag på åtgärder skall via projektets styrgrupp skriftligen delges respektive kommuns representant tillsammans med ett förslag på åtgärdslista och tidsplan. Det är projektets intention att respektive kommun, utifrån dessa förslag och tidsplaner, successivt införlivar dessa erfarenheter, resultat och processer i sin ordinarie verksamhet för att senast vid projektets utgång helt självständigt kunna arbeta vidare enligt de erfarenheter som projektet skapat. Detta kommer att ske genom att de ingående kommunerna och dess arbetsförmedlingar skapar en förändrings- och utvecklingsorganisation som arbetar på två plan. Dels lokalt inom kommunen för att intrakommunalt utveckla och förankra det nya arbetssättet, dels regionalt för att säkerställa att den interkommunala samverkan och dess erfarenhetsutbyte säkerställs kommuner och arbetsförmedlingar emellan.

13 Sid 13 (38) Exempel på sammansättning av dessa grupper är: Intrakommunal grupp: - Representant för lokal arbetsförmedling - Representant för kommunal flyktingmottagande - Representant för kommunal socialenhet - Representant för SFI-undervisning Interkommunal grupp: - Respektive arbetsförmedlingschef - Respektive kommuns integrationsansvarig Se vidare punkten Strategiskt påverkansarbete. För fullständig information se punkt 7.12 i förprojekteringsbeskrivningen samt punkt 3.7 samt 4.8 i projektbeskrivningen. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Eftersom projektägaren är en kommun kommer de externa tjänsterna att upphandlas genom Lagen om offentlig upphandling (LOU). Preliminära upphandlingar har gjorts med företag som Åstorps kommun har ramavtal med. Dessa avtal har preliminärts gjorts i första hand för att få ett konkret underlag till lagd budget. Under ansökningstiden kommer avtal att upprättas med externa företag enligt lagen om offentlig upphandling med tillägget - under förutsättning att projektet blir prioriterat. Dessa upphandlingar skall garantera att projektet kan starta sin process från dag ett. Initialt kommer huvuddelen av projektets insatser att upphandlas externt eftersom kommunerna idag inte har kapacitet att genomföra dessa. Under projektets gång kommer de externa tjänsterna efter hand att överföras och implementeras till kommunens tjänstemän som kommer att ta en aktiv del i processen från första början för att delge sina erfarenheter och ta del av den utifrån tillförda kompetensen. En av projektets målsättningar är att kommunens tjänstemän efter projektet skall ha kapacitet och kunskap att i helhet fortsätta arbeta i projektets anda. För att detta skall ske kommer kommunernas integrationsenheter att kontinuerligt medverka i projektets insatser och efterhand överta ansvaret för respektive insatts. Insatser som skall upphandlas är av utbildningskaraktär: (se aktivitetsplan.) Så fungerar Sverige. Hälsoskola, Miljöutbildning, att erhålla ett arbete, att söka arbete, att skriva sitt C.V, anställningsintervju, starta eget, Pc start, ECDL. Arbetscoacher kommer att projektanställas alternativt upphandlas. Projektets mentorer kommer att verka utan ersättning. Projektet intention är att externa aktörer inte skall behövas i projektets slutfas utan då skall projektets resultat och processer fullt ut vara implementerade i kommunernas ordinarie verksamhet varvid dessa hoppas på arr dessa förändringar skall göra kommunernas flyktingmottagning praktiskt och ekonomiskt effektivare och på så sätt öppna upp för möjligheten att ta emot en större numerär flyktingar om det politiska klimatet så tillåter. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Projektet kommer att tillföra projektets intressenter två typer av kompetens och erfarenhetsutveckling.

14 Sid 14 (38) Dels kommer de personer som deltar i projektet genom olika behovsprövade insatser att kompetensutvecklas inom valda områden, samt att de kommer att få kännedom och erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Den stora erfarenheten kommer dock att vara de erfarenheter och den kunskap som bestående kommer att finnas mellan kommunen - företag - företagarförening både inom och mellan kommuner. De senaste åtta månadernas arbete med framtagande, samordning och förprojektering av det tänkta projektet Integration genom Arbete har gett vid handen en händelsekedja eller process för att integrera flyktingar till det svenska samhället som förenklat kan summeras enligt: Integrationen i det svenska samhället underlättas betydligt för en person med utländsk bakgrund om man kommer in på arbetsmarknaden så fort som möjligt. För att få och behålla ett arbete bör man obehindrat kunna kommunicera med sina medmänniskor. För att kommunicera bör man kunna hantera det svenska språket effektivt och känna till, och hantera, det kulturella och sociala samspelet som finns i det svenska samhället och i arbetslivet. För att lära sig det svenska språket på ett effektivt sätt behöver man tala, prata, lyssna, och agera i en svensk miljö. För att lära sig hur det kulturella och sociala samspelet som finns i det svenska samhället behöver man utbildning, att umgås i svenska miljöer samt att erhålla förståelse och acceptans för hur detta samspel fungerar. För att få denna process att fungera måste de organisationer som har ansvar för denna integration samverka långsiktigt och skapa varaktiga relationer med dels kommunens interna aktörer i form av olika kommunala enheter, företagare samt företagarföreningar, dels med samma aktörer i kringliggande kommuner och med berörda myndigheter på regional nivå. Delar av ovanstående process utförs av landets kommuner mer eller mindre effektivt, men ofta brister denna kedja på grund av bristande resurser eller på grund av avsaknad av samverkan inom och mellan kommuner. Projektet Integration genom Arbete har för avsikt att tillföra de i projektet ingående kommuner, dess flyktingar och företag en process där ovanstående kedja och dess ingående parters behov tillgodoses genom en verksamhet med helhetsansvar och anpassning för just målgruppen flyktingar. Nedanstående behov av insatser av kompetensutvecklande karaktär är baserat på de resultat och behov som finns redovisade i i projektbeskrivningen. Förprojekteringen bedömer att genom effektiv samordning behöver inte samtliga insatser bedrivas i varje kommun. Hälsoskola - 3 utbildningar Miljöutbildning - 3 utbildningar Så fungerar Sverige - 3 utbildningar Den svenska arbetsmarknaden - 3 utbildningar Att söka arbete - 3 utbildningar Att skriva sitt CV - 3 utbildningar Anställningsintervju - 3 utbildningar Starta eget - 3 utbildningar PC-Start - 3 utbildningar ECDL Light - 3 utbildningar Ovanstående insatser finns i detalj beskrivna i huvudprojektets projektbeskrivning.

15 Sid 15 (38) Under hela projektet och i alla dess insatser kommer ett antal ämnen finna med som en röd tråd. Ämnen såsom jämställdhet, språkets betydelse, svenska värdegrunder såsom synen på man/kvinna, möjligheten för personer med funktionshinder att ta plats i samhället etc. Enligt de behov som framkommit under upprättandet av den individuella handlingsplanen kommer den enskilda deltagaren vid behov att delta i ett antal insatser av kompetensutvecklingskaraktär. De behov som framkommit under förprojekteringen tillgodoses huvudsakligen av nedanstående insatser, men det reella behovet framgår av den individuella handlingsplan som för varje deltagare initialt upprättats. I samtliga fall kravsätts och upphandlas dessa insatser fortlöpande under projektets gång. Projektets tänkta kompetensutvecklingsinsatser är av allmän karaktär. Uppkommer behov av direkt yrkeskunskap, ny eller anpassning av redan befintlig, kommer deltagaren inom projektets ram och med bistånd av arbetsförmedlingen informeras om och lotsas vidare till annan yrkesutbildning för att tillgodose detta behov. Projektets kompetensutvecklingsfas kommer vanligtvis att tillgodose tre primära behov: Att erhålla ett arbete Allmängiltig kompetens som arbetsmarknaden eftersöker Integration i det svenska samhället Projektledningen kommer under hela projektets gång att implementera vunna erfarenheter hos medverkande kommuner, andra intresserade kommuner samt de projekt som finns med som samarbetspartners. Projektet kommer också att före och under projektets tid att ta del av andra liknande projekts erfarenheter. Målgruppernas deltagande i projektet samt hur de tar del av projektets resultat kan konkret beskrivas enligt följande: Länsstyrelsen har initierat projektet och har som mål att hitta ett koncept för optimal integrering av flyktingar i länets kommuner. De kommer att delta i projektets styrgrupp för att på detta sätt ta del av erfarenheter från process och resultat. Länsstyrelsen har kontakter med samtliga kommuner i Skåne län och skall igenom dessa sprida projektets erfarenheter. Om Länsstyrelsen finner intresse eller uppfattar att någon kommun i länet behöver ta del av projektets process och resultat kommer Länsstyrelsen att initiera dessa kontakter. Arbetsförmedlingarna medverkar också i projektets styrgrupp och kommer därmed att ta del av projektets process och resultat. Varje kommuns Arbetsförmedling kommer att ha en kontaktperson till projektet. Denna kontaktperson har till uppgift att stötta projektet och dess arbetscoacher i deras samverkan med kommunens arbetsgivare. Arbetsförmedlingens kontaktperson kommer också att stötta projektet med kunskaper om nationella arbetskraftsbehov samt nuvarande och kommande kompetensbehov. Arbetsförmedlingarna har precis som Länsstyrelsen för avsikt att sprida projektets resultat inom deras förvaltningar upptill nationell nivå. Företagarföreningarna är varje kommuns länk mellan projektet och arbetsgivarna. Företagarföreningarna blir en naturlig startpunkt för spridande av projektets mål och resultat. Projektets process och resultat skall också spridas nationellt med hjälp av dessa föreningars paraplyorganisationer. Projektets medverkande kommuner. Varje kommun har en representant från sin integrationsenhet i projektets styrgrupp. Integrationsenheternas personal kommer också att intimt samarbeta med projektledningen under hela projektets genomförande. Integrationsenheterna utser de personer som skall intervjuas för en eventuell medverkan i projektet. Efter att

16 Sid 16 (38) deltagarna startat i projektet kommer integrationsenheterna att löpande informeras om respektive deltagares framsteg. Integrationsenheternas personal kommer också att kontinuerligt delta i de insatser som projektet genomför med avsikt att efterhand överta ansvaret för respektive insatts. Kommunernas arbetsgivare. Arbetsgivarna i respektive kommun är en mycket viktiga samarbetspartners. Projektets arbetscoacher kommer att bygga upp ett så stort och brett kontaktnät med kommunernas arbetsgivare som möjligt. Detta för att kunna hitta arbete, praktikplatser och möjliga yrkesvalideringar till projektets deltagare. Arbetsgivarna skall också kunna informera projektets arbetscoacher om de behov som finns för stunder och i framtiden både gällande arbetskraft och kompetens. Projektets resultat kommer även att delges och spridas genom arbetsgivarnas paraplyorganisationer. Projektets utvärderingar kommer kontinuerligt att delges projektets styrgrupp för att optimera en lärande miljö för alla inblandade samverkansparter. Projektet kommer också att kontinuerligt sprida projektets resultat och process externt genom föreläsningar via samverkanspartnernas paraplyorganisationer såsom kommunförbundet, Länsstyrelsen i Skåne Län etc. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Projektet har ett helhetskoncept och samverkan med samtliga berörda parter i flyktingars integrationsprocess som med dagens organisation och mottagande ej eller bara delvis existerar. Projektet har med detta helhetskoncept skapat en process som dedicerat, främjar och tillgodoser flyktingarnas behov för en lyckad integrationsprocess samtidigt som detta fyller ut de luckor i kommunernas ordinarie mottagning som idag existerar på grund av resursbrist. Utöver projektets stora uppskattning hos de inblandade parterna avseende samverkan dem emellan och möjligheterna till startegisk påverkan ser de ingående parterna följande områden som speciellt innovativa: - Förprojekteringens analys påvisar behovet av att flyktingarna har ett behov för att underlätta processen av att erhålla en anställning genom att delta i utbildningsinsatsen Så fungerar Sverige. Denna del ha ej tidigare provats och analysen påvisar ett stort behov av denna insats. - Många arbetsgivare tvekar att anställa personal med utländsk härkomst om de inte fullt ut är medvetna om hur det svenska samhället fungerar. Arbetsgivaren har i många fall fått bistå med allt från ifyllande av blanketter, deklarationer och telefonsamtal till rena informationskampanjerna om hur Sverige fungerar. Detta tillkorta kommande kommer projektet kraftfullt att adressera. - Möjligheten att stimulera, engagera och katalysera processen att få kvinnor med flykting- eller invandrarbakgrund att starta egen näringsverksamhet. - Möjligheten av ge dessa kvinnor stöd och vägledning upp till sex månader efter det att de startat sin näringsverksamhet. - Att projektet fullt ut genomsyras av processen att få invandra att förstå vikten av att vilja och behovet av att kunna det svenska språket. - Att projektet kommer att ha en profil där endast svenska kommer att få användas i syfte att ge deltagarna så mycket övning i att dels vistas i svenska miljöer och dels tala, skriva och förstå det svenska språket. - Att hitta former för arbetsplatsbaserad SFI där olika arbetsplatser och yrkesrollers behov av det svenska språket utvecklas och kalibreras i samförstånd och gemensamt med den ordinarie SFI-undervisningen.

17 Sid 17 (38) - Att projektets utbildningsinsatser är inriktade mot de tre områdena Att integreras i det svenska samhället, Att erhålla ett arbete samt Mervärde för arbetsgivaren. - Att projektet har en hälsoprofil som går ut på att för att kunna fungera bra i såväl hemmet som på en arbetsplats måste man även må bra både fysiskt och fysiskt. - Att projektet har en helhetssyn, från ax till limpa, avseende hela processen där flyktingarna har en basal förmåga att hantera det svenska språket till de är fullt integrerade i och med att de har erhållit en anställning. - Att projektet har ett mentorskap där nyanlända flyktingar skall ha en mentor, gärna från en likabesläktat kultur, som redan gjort den svenska integrationsresan och kan katalysera och förklar hur saker och ting fungerar i det svensxka samhället och på den svenska arbetsmarknaden. Respektive kommun, dess företagare och invånare har önskemål, reella eller upplevda, avseende flyktingmottagning och integration som kan uttryckas i ett antal visioner. Kommunens flyktingar skall läras sig svenska effektivt. Kommunens flyktingar skall snabbt integreras i samhället. Kommunens flyktingar skall snabbt erhålla egenförsörjning och minskat bidragsberoende. Kommunernas flyktingar skall erhålla ett arbete och social integration i kommunen så att de väljer att stanna kvar och bidra till en social mångfald samt bidra till den ekonomiska motor i kommunen som ett boende och arbete innebär. Kommunens flyktingar skall få insyn i, acceptera och verka för samhällets värderingar avseende jämställdhet mellan könen. Den främlingsfientlighet och motvilja att ta emot flyktingar som finns i kommunen skall motarbetas genom att påvisa ett effektivt och fungerande flyktingmottagande. Snabbare integrering ger kommunerna minskade kostnader genom mindre bidrag. Fler av kommunens invånare i anställning ger ökade skatteintäkter. Ökade inkomster hos kommunens invånare ger ökad handel i kommunens närområde. Kommunens arbetsgivare skall effektivt kunna få hjälp med rekryteringen av kompetent personal. Kommunens arbetsgivare skall effektivt kunna validera lämpligheten hos en potentiell arbetstagare och på så sätt tillvarata den stora yrkeskompetens som dessa personer för med sig till det svenska samhället. Kommunens arbetsgivare skall effektivt få information om vilka ekonomiska villkor och stöd som finns vid anställande av flyktingar, exempelvis de ekonomiska bidrag som regeringen presenterade juli 2007 i form av instegsjobb. Kommunen och kommunens arbetsgivare behöver snabbt och effektivt kunna validera yrkeskunskap hos flyktingar från deras hemland då eventuella handlingar av detta ej finns. Kommunerna skall under och efter projektet erhålla erfarenheter och skapa rutiner för samverkan inom och mellan

18 Sid 18 (38) kommuner mellan såväl företag, företagarföreningar kommunala enheter och andra kommuner. Dessa erfarenheter och resultat skall via strategisk påverkan spridas till andra kommuner och organisationer som inte medverkar i projektet. Arbetsförmedlingarna i respektive kommun skall erhålla en ny samarbetspartner i processen att hjälpa flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Företagarföreningar och företag i medverkande kommuner skall få en samarbetspartner i sin rekryteringsprocess och hjälp att hantera regeringens i juni 2007 lagda integrationspaket. De flesta av projektets insatser har provats förut i enskilda projekt, men alla dessa insatser har aldrig provats i ett och samma projekt tidigare. Där av det stora intresset från kommunernas arbetsförmedlingar. Det har inte heller förekommit att flera kommuner samarbetat med arbetsförmedlingar, företagar-föreningar, Länsstyrelse och arbetsgivare så samlat och strukturerat som inom projektet Integration genom arbete. Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Ett av de ingångsvärden och behov som varit upprinnelsen till projektet har just varit det uttalade behovet att både inom kommunens olika enheter såväl som mellan företag och företagarföreningar samt kringliggande kommuner både hitta och skapa nya former och forum för samverkan. En av de mest önskvärda situationerna har varit att öppna upp nya möjligheter att samverka över kommungränserna. Redan under förprojekteringen har redan stora delar av projektets nätverk och kontakter etablerats. Projektet är uppbyggt med en unik samverkan mellan fyra kommuner i Nordvästra Skåne, kommunernas Arbetsförmedlingar, kommunernas företagarföreningar samt kommunernas arbetsgivare. Länsstyrelsen i Skåne Län stöttar projektet och är intresserade av att sprida resultat och utvärdering till andra kommuner i och utanför Skåne. Projektet har för avsikt att redan tidigt börja implementera uppnådda resultat och erfarenheter till berörda tjänstemän inom kommunerna samt med Länsstyrelsens och kommunförbundet hjälp delge även icke medverkande kommuner resultat och erfarenheter. Enligt deltagande Arbetsförmedlingar är detta det första projektet i Sverige som har en så bred förankring med samarbete mellan olika aktörer inom området samt en sådan bredd på möjliga insatser för deltagarna. Projektet kommer också att samarbeta med andra projekt som tangerar Integration genom arbete. Utbyte av erfarenheter och resultat är grundläggande för samarbetet men även samarbete gällande deltagare kommer att initieras. Se vidare pkt. Koppling till andra projekt och program. I ett projekt med en så pass stor mängd medverkande organisationer är vikten av att strukturerat låta all kompetens från dessa komma fram och att samordna många viljor. Detta har projektet tacklat genom att ha en genomtänkt projektorganisation som kommer att arbeta strukturerat utifrån detta behov. De delar av projektorganisationen som berör programkriteriet samverkan är: - Styrgrupp - Projektet avser att ha en styrgrupp som strategiskt koordinerar projektets verksamhet, dess innehåll och tar långsiktiga beslut samt effektivt underlättar för projektets framgång i respektive intressents verksamhetsområde. Styrgruppen avses att träffas kvartalsvis eller vid behov.

19 Sid 19 (38) - Ledningsgrupp - Projektet avses ledas av en mindre grupp personer som operativt utför styrgruppens strategiska beslut. Ledningsgruppen avser att träffas veckovis. - Projektets styrgrupp: Projektet kommer att ha en styrgrupp som arbetar strategiskt och effektivt tillvaratar de i projektet ingående intressenters behov i form av: - Representant för ESF - Representant för Länsstyrelsen i Skåne Län - Representant för AF i Båstad och Örkelljunga, Carina Månsson AF Ängelholm - Representant för AF i Åstorp och Perstorp, Marit Nordstrand, AF Åstorp - Representant för integrationsenheten i Båstad - Representant för integrationsenheten i Perstorp - Representant för integrationsenheten i Åstorp - Representant för integrationsenheten i Örkelljunga - En eller fler representanter för företagare i kommunerna - Representant från projektet avseende logistik och kompetensutveckling - Representant från projektet avseende arbetsmatchning och företagskontakter - Representant från deltagarråd Projektets ledningsgrupp: Projektets ledningsgrupp kommer att träffas varje vecka och vid behov kommer ytterligare personer, främst från styrgruppen, vid behov att kallas in. Ledningsgruppen avser att ta operativa beslut för att projektet skall leverera projektets utsatta huvud- och delmål. Ledningsgruppen avses bestå av: - Projektledare, ekonomisk controller och administrativt ansvarig - Ansvarig för logistik och kompetensutveckling - Ansvarig för arbetsmatchning och företagskontakter Projektet har för avsikt att redan tidigt börja implementera uppnådda resultat och erfarenheter till berörda tjänstemän inom kommunerna samt med Länsstyrelsens och kommunförbundet hjälp delge även icke medverkande kommuner resultat och erfarenheter. Enligt deltagande Arbetsförmedlingar är detta det första projektet i Sverige som har en så bred förankring med samarbete mellan olika aktörer inom området samt en sådan bredd på möjliga insatser för deltagarna. Detta kommer att ske genom att de ingående kommunerna och dess arbetsförmedlingar skapar en förändrings- och utvecklingsorganisation som arbetar på två plan. Dels lokalt inom kommunen för att intrakommunalt utveckla och förankra det nya arbetssättet, dels regionalt för att säkerställa att den interkommunala samverkan och dess erfarenhetsutbyte säkerställs kommuner och arbetsförmedlingar emellan. Exempel på sammansättning av dessa grupper är: Intrakommunal grupp: - Representant för lokal arbetsförmedling - Representant för kommunal flyktingmottagande - Representant för kommunal socialenhet - Representant för SFI-undervisning Interkommunal grupp:

20 Sid 20 (38) - Respektive arbetsförmedlingschef - Respektive kommuns integrationsansvarig Resultatet av dessa grupper arbete syftar till att med kommunledningens bifall och uppmuntran förändra nuvarande arbetssätt och organisation för att tillföra kommunerna projektets resultat och processer. Beträffande Länsstyrelsen i Skåne län är det projektets förhoppning att projektet med sitt resultat kommer att kunna påverka deras förhållningssätt och uppmaningar till andra kommuner att förändra och förbättra sitt arbetssätt. Detta kommer att ske genom dels kontinuerlig information om projektets resultat dels genom projektets styrgrupp. Projektet kommer också att samarbeta med andra projekt som tangerar Integration genom arbete. Utbyte av erfarenheter och resultat är grundläggande för samarbetet men även samarbete gällande deltagare kommer att initieras. Projektet har redan och kommer att öka samverkan och erfarenhetsutbytet med andra projekt som jobbar inom liknande områden eller där det finns ett mervärde för projektet att hämta. Se vidare punkten Koppling till andra projekt och program. För fullständig information se punkt 2.4 i förprojekteringsbeskrivningen samt punkt i projektbeskrivningen. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Projektets syn på strategisk påverkan kan generellt delas in i förändringsarbete inom och mellan de aktuella kommunerna samt dels mot externa aktörer och organisationer som ej är medverkande i projektet. Strategiskt påverkansarbete gentemot ej medverkande aktörer och organisationer: Då samtliga ingående aktörer ser detta som ett pilotprojekt dels avseende flyktingmottagande och dels för samverkan och erfarenhetsutbyte kommuner emellan finns en unison vilja att sprida dessa kunskaper och erfarenheter vidare. Projektet har en ambition att via föreläsningar och besök sprida dessa kunskaper till berörda intressenter. Förprojekteringen har visat att följande aktörer kan vara aktuella att förmedla kunskap och erfarenheter till: - Olika kommuner och enskilda kommunala instanser - Kommunförbundet - Företagarföreningar - Olika sociala nätverk - Andra projekt av motsvarande art Om det finns behov och vilja kommer projektledningen kunna bistå andra kommuner i den process som leder fram till ett motsvarande projekt. Samtliga i projektet ingående aktörer och de personer förprojekteringen samverkat med ger en unison bild av att dagens flyktingmottagande, dess integration av dessa personer i samhället och dess förmåga att hjälpa dessa personer erhålla en varaktig försörjning genom arbete eller egen näringsverksamhet, inte är optimerad. De ingående parterna är övertygade om att detta projekt har alla förutsättningar att bli framgångsrikt då samtliga parter medverkat i framtagningen och skapandet av projektet, och via projektets flexibla ledning kommer att kunna påverka det så att alla ingående parters behov kontinuerligt kalibreras och tillgodoses. Detta i kombination med att alla ingående aktörer och tillfrågade personer tror på konceptet och kommer att stödja det gör att projektet kommer att vara framgångsrikt.