DOM Jönköping

Transkript

1 1 Rotel 31 Jönköping Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts dom i mål T , se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART JobbXtra OÜ, , Pärnu mnt. 20, Tallin, Estland Ombud: 1. Advokaten Åsa Lennmor, Box 5305, Stockholm 2. Advokaten Henrik Bielenstein, Box 7714, Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART Södra Skogsägarna ekonomisk förening, , Skogsudden, Växjö Ombud : 1. Advokaten Stefan Wendén, Stortorget 8, Malmö 2. Advokaten Mirja Ekdahl, samma adress SAKEN Fordran HOVRÄTTENS SLUT Med ändring av tingsrättens dom i huvudsaken förpliktar hovrätten Södra Skogsägarna ekonomisk förening att till JobbXtra OÜ utge tvåmiljonerniohundranittiofyratusentrehundratjugotvå ( ) kr jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 16 juni 2005 till dess betalning sker. Hovrätten lämnar JobbXtra OÜ:s invändning om att Södra Skogsägarna ekonomisk förening åberopat nya omständigheter i målet utan bifall. Med ändring av tingsrättens dom i fråga om rättegångskostnader befriar hovrätten JobbXtra OÜ från skyldigheten att svara för Södra Skogsägarna ekonomisk förenings rättegångskostnader vid tingsrätten och förpliktar i stället Södra Skogsägarna ekonomisk förening att ersätta JobbXtra OÜ för rättegångskostnader vid tingsrätten med femhundratjugofemtusen ( ) kr samt ränta på beloppet enligt 6 Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2223 Hovrättsgränd måndag fredag Jönköping E-post: gota.hovratt@dom.se 09:00-16:00

2 2 räntelagen (1975:635) från dagen för tingsrättens dom tills betalning sker. Av beloppet avser kr ombudsarvode. Södra Skogsägarna ekonomisk förening ska betala JobbXtra OÜ för rättegångskostnader i hovrätten med sexhundratjugofemtusen ( ) kr samt ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för hovrättens dom tills betalning sker. Av beloppet avser kr ombudsarvode. Södra Skogsägarnas ekonomisk förening ska stå för sina rättegångskostnader i hovrätten. YRKANDEN I HOVRÄTTEN JobbXtra OÜ (JobbXtra) har yrkat att hovrätten ska förplikta Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) att till JobbXtra utge kr jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) på kr från den 16 juni 2005, på kr från den 16 oktober 2008 samt på kr från dagen för delfående av överklagandet till dess betalning sker. JobbXtra har vidare yrkat att hovrätten ska avvisa nya omständigheter på sätt framgår under rubriken Slutsatser beträffande JobbXtras rätt till begärd provision och rubriken Rätten till betalning för losskapning. JobbXtra har vidare yrkat att hovrätten ska undanröja betalningsansvaret för Södras rättegångskostnader vid tingsrätten och i stället förplikta Södra att ersätta JobbXtra för rättegångskostnader där med kr avseende ombudsarvode. Södra har bestritt JobbXtras yrkanden men vitsordat sättet att beräkna ränta. Södra har för egen del yrkat att hovrätten ska ändra tingsrättens domslut avseende rättegångskostnader på sådant sätt att JobbXtra förpliktas ersätta Södra för rättegångskostnader med kr, varav kr avser ombudsarvode och kr avser utlägg, jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) på kr från dagen för tingsrättens dom tills betalning sker.

3 3 JobbXtra har bestritt Södras yrkande. Vardera parten har yrkat ersättning för rättegångskostnader i hovrätten. HOVRÄTTENS SKÄL I hovrätten har ljud- och bildupptagningarna av förhören vid tingsrätten med Hubert Johansson, Lisen Olander, Julia Jolkin, Raivo Otti, Mats Sandgren, Urban Olsson, Björn Karlsson, Magnus Göransson, Torbjörn Andersson och Fredrik Melakari spelats upp. Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten. Parterna har väsentligen åberopat samma omständigheter som vid tingsrätten. JobbXtra har dock accepterat tingsrättens bedömning att den där omtvistade betalningen avsåg fakturorna nr och nr 15033, vilket innebär att det nu är ostridigt i målet att någon delbetalning inte har gjorts på fakturan nr Bolaget har i enlighet med det sagda frånfallit sitt yrkande om ersättning enligt fakturorna nr och om sammanlagt kr och yrkat full ersättning avseende fakturan nr i stället för den vid tingsrätten yrkade ersättningen om kr (= fakturabeloppet kr nämnda kr). Bolaget har dock satt ned sin fordran enligt fakturan från kr till kr. Detta belopp är alltså vad bolaget yrkar i hovrätten avseende faktura nr Som skäl för nedsättningen av fakturabeloppet har bolaget angett att det vid tingsrätten hävdade fakturabeloppet, kr, grundade sig på en beräkning, att JobbXtra nu har fått tillgång till fakturor från Timberstons underentreprenörer och att JobbXtra gjort en ny beräkning med utgångspunkt från dessa samt att fakturabeloppet sålunda rätteligen är kr. Det i målet yrkade beloppet, kr, fördelar sig således med kr på losskapning och kr på provision samt avser tiden från den 4 april Provision och ersättning för uthyrd personal som avser tiden dessförinnan är fakturerad och betalad. Det ska tilläggas att Södra vid tingsrätten, utan att det kommit till uttryck i tingsrättens dom, också gjort gällande att entreprenörerna senare under år 2005 krediterat Södra på grund av såväl dubbelfaktureringar som underprestation, vilket föranleder att Södra inte anser att JobbXtra har rätt till ersättning utöver vad bolaget redan har erhållit.

4 4 JobbXtra har sålunda sammanfattningsvis gjort gällande följande. JobbXtra etablerade sig som bemanningsföretag år 2004 med inriktning på att hyra ut estnisk arbetskraft. Omedelbart efter stormen Gudrun den 8 och 9 januari 2005 tog bolaget kontakt med Södra och erbjöd sig att förmedla estniska skogsentreprenörer med skördare och skotare samt att hyra ut estniska s.k. losskapare, dvs. skogsarbetare. Mellan parterna uppkom ett sammanvävt avtalsförhållande. Inledningsvis träffades en muntlig överenskommelse som kom till uttryck i mail den 14 januari Därefter träffade JobbXtra avtal, Agreement, med olika entreprenörer och slutligen handskrivna avtal om provision med Södra. Södra är också bundet av ett inte undertecknat ramavtal. Däremot görs inte länge gällande att Södra är bundet av JobbXtras allmänna bestämmelser. Kravet på provision grundar sig på vad entreprenörerna har fakturerat Södra avseende den aktuella tiden och vad JobbXtra har rätt till enligt föreliggande avtal. Till grund för kravet ligger fakturor från entreprenörerna som Södra har betalat och vidarebefordrat till JobbXtra. Den begärda ersättningen för losskapare grundar sig på den tid dessa arbetat enligt arbetsrapporter och på överenskommen ersättning. Södra har inte reklamerat till JobbXtra. Södra har sammanfattningsvis invänt att bolaget inte är bundet av andra avtal än de handskrivna avtalen med JobbXtra som i sin tur hänvisar till avtalen mellan Södra och entreprenörerna. Såvitt avser yrkandet om provision har Södra till stöd för sitt bestridande åberopat att dubbelfaktureringar förekommit och att uppsatt produktionsmål inte uppnåtts vilket medför att den redan betalda ersättningen väl motsvarar vad som är skäligt, att entreprenörerna i enlighet härmed har krediterat den av dem uppburna ersättningen för perioden samt att avtalet med Timberston upphört den 4 april 2005 och att JobbXtra därför inte har rätt till provision hänförlig till Timberston för tiden därefter. Till stöd för bestridandet av den fordrade ersättningen för losskapning har Södra invänt att den för losskapare angivna tidsåtgången varken kan vitsordas eller är visad samt att den ersättning som redan har betalats ut till JobbXtra med hänsyn till det låga resultatet av arbetet gott och väl motsvarar vad som är skäligt i sin helhet. Med skälig provisionsgrundande ersättning för entreprenörernas arbete och skälig ersättning för losskaparnas arbete har Södra främst menat ersättning i enlighet med avtalen mellan Södra och JobbXtra för det antal ersättningsgilla G15-timmar som

5 5 entreprenörerna faktiskt har utfört respektive det antal ersättningsgilla timmar som losskaparna faktiskt har arbetat. I detta får även, som framgår av Södras talan, anses ligga en invändning om fel i arbetena p.g.a. underprestation. Södra har vidare gjort gällande att bolaget har reklamerat. Hovrätten gör följande bedömning. Allmänt I målet har åberopats en omfattande bevisning. Hovrätten anmärker att de hörda personerna framstår som partslojala, detta med hänsyn till att de är mer eller mindre starkt knutna till åberopande part. I den mån hörda personer lämnat motstridiga uppgifter är det svårt att säga att den ena versionen framstår som så mycket säkrare än den andra att den kan läggas till grund för dom. Avgörande blir därför i huvudsak vad som kan utläsas ur skriftliga handlingar. Avtalen I mail och fax den 14 januari 2005 godkände Södras Björn Karlsson och Urban Olsson ett erbjudande från JobbXtra som bl.a. innebar att Södra skulle kontraktera entreprenör från Estland som JobbXtra skulle skaffa fram, att Södra skulle betala totalt kr per timma för en skördare jämte skotare samt att JobbXtra skulle hyra ut skogsarbetare mot en ersättning av 250 kr per timma, allt exklusive mervärdesskatt. Det är ostridigt i målet att Södra, genom JobbXtra, kom i kontakt med de estniska företagen Aroko New (Aroko), OÜ Setler Trans (Setler), OÜ Timberston (Timberston), OÜ M.M.M.E. (MMME), OÜ Baltic Forest Group (BFG) och A.M. Metsastööd OÜ (AMM) samt att JobbXtra tillhandahållit ett 50-tal utrustade skogsarbetare. JobbXtra gör i målet gällande att det ovan beskrivna godkännandet den 14 januari 2005 utgör första ledet i en avtalskonstellation medan Södra förnekar att godkännandet

6 6 medför en avtalsbindning. Lika med tingsrätten (s. 94 n) finner hovrätten att fråga är om anbud och accept men att det inte redan därigenom har ingåtts ett fullständigt avtal. Av i målet åberopat skriftligt material framgår att JobbXtra träffat avtal med de estniska företagen om att de skulle utföra arbete åt ett svenskt företag mot i avtalen angiven ersättning. Avtal (Agreement) slöts med Aroko den 17 januari 2005, med Setler den 17 januari 2005, med Timberston den 17 januari 2005, med MMME den 17 januari 2005, med BFG den 28 januari 2005 samt med AMM den 4 februari I några fall har, enligt vad JobbXtra angett sakframställningsvis, avtalen undertecknats två gånger, dels i Estland och dels i Sverige. Vidare föreligger i målet handskrivna avtal, undertecknade av Björn Karlsson för Södras räkning. I en handling förbinder sig Södra att betala 500 kr per G-15 timme samt görs hänvisning till ett avtal med Setler den 17 januari På samma sätt förbinder sig Södra i en handling daterad den 18 januari 2005 att betala 500 kr per G- 15 timme till JobbXtra och hänvisas till ett avtal den 17 januari 2005 med Timberston. Den 19 januari 2005 förbinder sig Södra att betala 350 kr per G-15 timme till JobbXtra och hänvisas till avtal med MMME samma dag. Den 1 februari 2005 förbinder sig Södra att betala 100 kr kr per G-15 timme till JobbXtra och hänvisas till avtal samma dag med BFG. Den 10 februari 2010 förbinder sig Södra att betala 180 kr kr per G-15 timma till JobbXtra och hänvisas till avtal med AMM. I avtalet den 10 februari 2005 anges också att Södra ska betala 300 kr per timme för losskapare. Några krav på en lägsta produktionsnivå anges inte i något av avtalen. Slutligen föreligger avtal mellan Södra och fem av de estniska entreprenörerna benämnda Agreement for Clearing Wind-Felled Forest samt Contractors agreement regarding clearing wind-felled forest mellan Södra och MME. Dessa avtal är mera utförliga och reglerar till synes fullständigt vad som ska gälla mellan Södra och entreprenören. Här ska nämnas att avtalen i punkt 4 uppställer ett prestationskrav som en förutsättning för att den avtalade ersättningen ska utgå. Vidare åtar sig entreprenören i punkt 5 i alla avtalen utom det med MME att vara arbetsledare för de losskapare som följer maskinerna. Det ska nämnas att som parter i avtalen endast anges Södra och respektive entreprenör, men att Hubert Johansson undertecknat

7 7 samtliga avtal betecknade Agreement for Clearing Wind-Felled Forest. Såvitt framgår av kontraktshandlingarna är kontraktet med Aroko undertecknat den 24 januari 2005, kontraktet med Setler den 24 januari 2005, kontraktet med Timberston den 25 januari 2005, kontraktet med MMME den 19 januari 2005, kontraktet med BFG den 25 januari 2005 samt kontraktet med AMM den 14 februari Andra datum anges dock i början av flertalet av avtalen nämligen den 21 januari 2005 i avtalen med Aroko, Setler och Timberston och den 1 februari 2005 i avtalet med BFG. JobbXtra har också påstått att ett av bolaget den 17 januari 2005 upprättat, av Södra inte undertecknat, avtal (utom såvitt avser punkten 8) är gällande mellan parterna. På av tingsrätten anförda skäl (s. 95) finner hovrätten att vad som anges i denna handling inte utgör avtalsinnehåll. Bevisbörda och bevisvärdering såvitt avser rätten till provision enligt avtalen Parterna är överens om att de har träffat avtal innebärande att JobbXtra skulle förmedla skogsentreprenörer och tillhandahålla losskapare samt att JobbXtra har presterat. I den situationen åligger det Södra att visa att det föreligger villkor som likväl befriar bolaget från betalningsskyldighet (se Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2005, s. 483 ff. med hänvisningar). Vidare ska Södra visa att de betalningsbefriande omständigheterna faktiskt föreligger. Följden av detta blir att vid osäkerhet ska JobbXtras version gälla. JobbXtra har påstått att förfarandet såvitt avser entreprenörerna gick till så att JobbXtra tog reda på vad Södra var villigt att betala, att JobbXtra därefter sökte upp och förhandlade med villiga entreprenörer, att skillnaden mellan Södras pris och entreprenörens pris blev JobbXtras provision, att entreprenören presenterades för Södra först sedan Södra skrivit under det handskrivna avtalet samt att hänvisningarna i de handskrivna avtalen syftar på avtalen mellan JobbXtra och entreprenören. JobbXtra är därför enligt dess uppfattning inte bundet av det prestationskrav som anges i avtalen mellan Södra och entreprenörerna.

8 8 Södra har i stället gjort gällande att hänvisningen i de handskrivna avtalen avser de avtal som Södra ingick med entreprenörerna och att JobbXtra därför är bundet av vad som anges i dessa avtal. Det kan konstateras att det handskrivna avtalet beträffande Setler hänvisar till ett avtal den dag då Setler och JobbXtra slöt avtal medan Setler slöt avtal med Södra först en vecka senare. På samma sätt förhåller det sig med avtalet beträffande Timberston, dock att avtalet mellan det bolaget och Södra ingicks först åtta dagar senare. Det handskrivna avtalet beträffande MMME ingicks samma dag som Södra ingick avtal med bolaget och det avtal som det hänvisas till i det handskrivna avtalet anges till den dagen, medan avtalet mellan JobbXtra och MMME ingåtts ett par dagar tidigare. Den 1 februari 2005 utfärdade Södra den handskrivna handling som omfattar åtagandet beträffande BFG medan JobbXtras avtal med BFG är daterat den 28 januari 2005 och Södras kontrakt med BFG är daterat den 25 januari 2005, dvs. före utfärdandet av åtagandet att betala provision. Slutligen har Södra förbundit sig att betala provision beträffande AMM den 10 februari 2005 medan avtalet mellan AMM och Södra ingicks först den 14 februari Arbetet med att upprätta avtal har knappast skett med önskvärd noggrannhet. Den ovan gjorda sammanställningen ger ingen entydig bild av händelseförloppet men talar för att avtalsbindningen skett på det sätt JobbXtra påstår; flera av de handskrivna avtalen mellan JobbXtra och Södra har ingåtts före upprättandet av respektive avtal mellan Södra och entreprenören. JobbXtras påstående om turordningen vinner vidare stöd av innehållet i de avtal (Agreement) som JobbXtra ingått med entreprenörerna. JobbXtras påstående vinner också stöd av vad Hubert Johansson uppgett under sanningsförsäkran medan Björn Karlsson i sitt vittnesmål har förklarat att han inte minns turordningen. Det av JobbXtra beskrivna förfaringssättet framstår också som naturligt i en situation där bolaget ville försäkra sig om att få betalt för förmedlingen. Södra är ett stort bolag som rimligen ingår ett stort antal avtal angående avverkning och det föreligger knappast någon anledning att låta JobbXtra bära ett särskilt ansvar för de brister i de upprättade avtalen som föreligger. Det anförda medför att Södra inte kan anses ha visat att avtalen ingåtts på det sätt bolaget har påstått. I stället ger utredningen stöd åt JobbXtras version av hur avtal slöts. Det förhållandet att JobbXtras Hubert Johansson

9 9 också undertecknade Agreement for Clearing Wind-Felled Forest och var angelägen om att det skulle framgå vem som ansvarade för arbetsledningen föranleder inte till en annan bedömning. Detta innebär att JobbXtra inte är bundet av de prestationskrav som anges i avtalen mellan Södra och entreprenörerna. Betydelsen av redan gjorda betalningar Det är ostridigt i målet att Södra för tiden före den 4 april 2005 har fakturerats och betalat ca kr avseende losskapning och cirka kr avseende provision. Södra har inte ens påstått att bolaget i samband med betalningarna till JobbXtra framförde att dessa skedde à conto. Inte heller anger de tidigare genomgångna avtalen att betalningarna av timersättning skulle ske à conto. Påståendet att det följer av branschpraxis att betalning alltid sker à conto vinner heller inte stöd av annan utredning än uppgifter från Södras anställda. Det kan inte därigenom anses visat att det är branschpraxis att betalning av timersättning regelmässigt sker à conto. Betalningarna till JobbXtra har mot bakgrund av det anförda varit att anse som slutliga. Södra har uttryckligen förklarat att bolaget inte gör gällande att bolaget har rätt att få tillbaka en del av vad som har betalats enligt reglerna om betalning av misstag (condictio indebiti). Slutsatser beträffande JobbXtras rätt till begärd provision Det ankommer på JobbXtra att visa att bolaget har rätt till den provision bolaget begär betalt för. Beträffande faktura om kr, faktura om kr och faktura om har JobbXtra uppgett att kravet grundar sig på G-15 timmar som entreprenörerna i sin tur har fakturerat Södra och fått betalt för. Södra har inte bestritt att det förhåller sig på det sättet men har påstått att entreprenörerna krediterat ersättningarna senare år I övrigt har Södra inte invänt mot dessa fakturor.

10 10 Det måste ankomma på Södra att visa att entreprenörerna slutligt inte har fått någon ersättning för den tid varom nu är fråga. Detta hade enkelt kunnat ske genom att Södra åberopat kreditfakturorna. I denna del har Södra emellertid inte förebringat annan utredning än uttalanden av Magnus Göransson (s. 82 i tingsrättens dom). Hans uppgifter kan knappast knytas till Södras påstående om en allmän återbetalning på grund av underproduktion. I stället synes det vara fråga om återbetalningar på grund av misstag i faktureringen. Inte heller är det klart när återbetalningarna skedde eller av vilket företag. Magnus Göranssons uppgifter är inte sådana att de ger ett påtagligt stöd för Södras påstående om återbetalning på grund av underprestation eller faktureringsmisstag. Södras invändning om att kreditering skett kan således inte vinna beaktande. Södras avtal med entreprenörerna innebär att dessa ska tillhandahålla maskiner med förare mot betalning per G-15 timma. I avtalet anges också ett prestationskrav och till detta är knutet en rätt för Södra att säga upp avtalet om entreprenören inte uppfyller prestationskravet. Däremot anger avtalen ingenting om att timersättningen, om prestationskravet inte uppfylls, ska reduceras på det sätt Södra nu gör gällande. Södras inställning att entreprenörernas timersättning ska reduceras har således inte stöd i avtalen. Södras talan innebär emellertid också att bolaget gör gällande att det föreligger fel i den tjänst entreprenörerna utfört och att de därför inte har rätt till full ersättning för de arbetade G-15 timmarna. I vad mån denna reducering också kan överföras till JobbXtra är en fråga för sig. Södra har bevisbördan för sitt påstående att det föreligger fel i det arbete entreprenörerna har utfört. Till stöd för påståendet att fakturerad tid innebär att entreprenörerna har underpresterat har Södra åberopat sammanställningar över vad som har avverkats på de fastigheter som är aktuella samt ställt detta i relation till vad som är en normalprestation dels enligt Södras egen uppfattning, dels enligt en arbetsrapport från Skogsforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut om upparbetning av stormskadad skog. Det kan emellertid också konstateras att det inte finns någon objektiv utredning om de förhållanden under vilka de i målet aktuella systemen har arbetat. Detta medför att en jämförelse med normalvärden inte utan

11 11 vidare kan bli utslagsgivande. Av än större betydelse är emellertid att Södras uppgifter om vad som avverkats avser hela den period som entreprenörerna har arbetat medan hovrätten tidigare har konstaterat att den betalning som redan skett är slutlig. Den i målet presenterade utredningen ger inte underlag för hur mycket timmer som har avverkats under de G-15 timmar som nu är aktuella. Det kan förhålla sig så att entreprenörerna har presterat mindre under den period som redan är betald och mer under den period som nu är aktuell. Redan på grund härav kan Södras invändning att provisionen ska sättas ned på grund av underproduktion inte vinna beaktande. Sammantaget finner hovrätten att JobbXtra har visat att bolaget har rätt till provision i enlighet med vad JobbXtra har fordrat enligt fakturorna 15042, och Vad gäller JobbXtras krav på ersättning hänförligt till faktura har JobbXtra uppgett att den begärda ersättningen motsvarar vad som beräknas ha utbetalats till entreprenörer som tidigare var underentreprenörer till Timberston. JobbXtra har emellertid också ifrågasatt om uppsägningen av Timberston gått rätt till. Södra har invänt att bolaget sade upp avtalet med Timberston per den 4 april 2005, att kravet på provision avser tiden därefter samt att det förhållandet att entreprenörer som tidigare arbetat för Timberstons räkning efter den 4 april 2005 i viss utsträckning må ha arbetat direkt åt Södra inte grundar rätt till provision. Hovrätten konstaterar att det avtal som ligger till grund för kravet på provision i denna del har avsett arbete utfört av Timberston samt att JobbXtras krav på provision inte grundar sig på fakturor utställda av och betalade till detta bolag utan på en beräkning av vad underentreprenörerna har rätt till. Huruvida Södras uppsägning av Timberston var korrekt och befogad kan inte prövas i detta mål. Det sätt på vilket JobbXtra räknat fram sin fordran bygger emellertid på att avtalet mellan Timberston och Södra har upphört. Utredningen ger inte tillräckligt stöd för slutsatsen att beräkningen är riktig eller att JobbXtra har rätt till provision på vad som må ha utbetalats till enskilda bolag som tidigare har arbetat åt Timberston. JobbXtras talan kan därför inte bifallas såvitt avser faktura nr

12 12 Faktura om kr avser provision hänförligt till avverkning av MMME och Timberston. Södra har vid slutförande av sin talan invänt specifikt dels att det delvis är fråga om belopp som omfattas av den betalda fakturan 15033, dels att avtalet mellan Södra och Timberston hade upphört och att den begärda ersättningen kan vara beräknad utan att det framgår hur. JobbXtra har gjort gällande att det är fråga om nya omständigheter och i sak dels att fakturan beaktats, dels att det i fakturaunderlaget angivna datumet den 6 april 2005 syftar på dagen för Timberstons faktura till Södra och således inte på när arbetet har utförts. Södras invändning grundar sig på tidigare åberopade omständigheter och invändningen ska därför prövas. Av fakturan och underlaget för denna framgår att tidigare gjorda betalningar har beaktats. Av det enligt fakturan fordrade beloppet avser kr provision hänförligt till Timberstons arbete utöver vad som har betalats till JobbXtra enligt faktura Det framstår emellertid som osäkert om beloppet är hänförligt till fakturor från Timberston som har betalats av Södra (jämför ovan beträffande fakturorna m.fl.) eller om fråga är om beräkningar av JobbXtra. Hur dessa beräkningar i så fall är gjorda är inte klarlagt. Bolaget kan inte anses ha styrkt sin fordran i denna del. Södra är därför inte betalningsskyldigt enligt fakturan med högre belopp än kr. Södra ska således sammantaget betala JobbXtra kr i provision. Föreliggande avtal beträffande losskapare Vad därefter gäller ersättningen för losskaparna kan konstateras att det skriftliga underlaget beträffande vad som har avtalats är begränsat. Förutom tidigare nämnt mail från den 14 januari 2005, där det anges att Södra ska betala 250 kr per timma, förekommer endast det handskrivna avtalet beträffande AMM av den 10 februari 2005 där det anges att JobbXtra har rätt till 300 kr per timma för losskapare.

13 13 Arbetsledning Det är ostridigt att losskaparna har varit anställda av JobbXtra, att det bolaget hållit dem med arbetsredskap samt att bolaget lämnat viss tolkservice och haft viss annan personal på plats. De ovan nämnda avtalen avser uppenbarligen inte skogsentreprenad på löpande räkning. Det måste ha stått klart för Södra att JobbXtra, som antyds redan av namnet, var ett förmedlingsföretag och inte ett entreprenadföretag. Bedömningen av rätten till betalning ska ske mot bakgrund att fråga var om uthyrning av arbetskraft. Någon utredning som visar vem som enligt branschpraxis har det arbetsledande ansvaret vid personaluthyrning har inte förebringats. En rimlig utgångspunkt torde dock vara att den som hyr in personal i stället för att anställa sådan har den arbetsledande rollen. Det kan också konstateras att Södra i sina avtal med entreprenörerna delegerar arbetsledaransvaret till entreprenörerna. Södra kan ju inte gärna i avtalet delegera JobbXtras arbetsledaransvar; JobbXtra är inte part i de avtalen. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion den 17 februari 2005 anges också entreprenörens representant som arbetsledare. Vidare har Södras Magnus Göransson i mail den 22 april 2005 godkänt hur många losskapare som fick användas vid en viss maskin (tab. 308). Det framgår också av vittnesförhöret med honom att han har haft inflytande över hur losskaparna användes (tingsrättens dom s. 79). Sammantaget finner hovrätten att det är utrett att Södra har haft det arbetsledande ansvaret för losskaparna, inbegripet ansvaret för att samordna dem i förhållande till de olika maskingrupperna. Södra har därför att betala för den tid som losskaparna har stått till Södras förfogande. Någon begränsning som ger JobbXtra rätt till betalning endast den tid då motorsågarna var i gång följer inte av avtalen. En annan slutsats av det förhållandet att Södra är arbetsledare för losskaparna är att Södra självt har ansvaret för att dessa kanske inte utnyttjats effektivt. Rätten till betalning för losskapning Till stöd för sitt krav på betalning för losskaparna har JobbXtra, förutom avtalen, åberopat s.k. ajatabeller som anger var och när de olika losskaparna har arbetat samt sammanställningar.

14 14 Södra har förklarat att bolaget inte kan vitsorda den angivna tiden, att fråga i vart fall inte enbart är om tid när losskaparna har utfört losskapning samt att losskaparna kraftigt underpresterat. Däremot har Södra inte invänt mot den fordrade ersättningen per timme. Hovrätten konstaterar att JobbXtras krav vinner stöd av ajatabellerna samt att Södra utan invändning tidigare har betalt fakturor på motsvarande underlag. Detta torde motsvara vad som ofta lämnas vid arbete på löpande räkning. Det har också uppgetts att samma ajatabeller har legat till grund för JobbXtras betalning till losskaparna. Något skäl att ifrågasätta att losskaparna stått till Södras förfogande under den aktuella tiden finns knappast. Som anmärkts under föregående rubrik begränsas inte JobbXtras rätt till betalning till den tid då losskaparna haft motorsågarna i gång. Mot kravet på full betalning har Södra också invänt att losskaparna underpresterat. Som ovan anförts under rubriken Slutsatser beträffande JobbXtras rätt till begärd provision innebär detta att Södra gör gällande att det föreligger fel i tjänsten därigenom att losskaparna inte har arbetat med rimlig effektivitet. Även beträffande losskaparna har Södra bevisbördan för sitt påstående om fel i tjänsten och vad som under den ovan nämnda rubriken sagts om bevisningen gäller även här. Södra har inte visat att det föreligger fel i tjänsten. För att Södra, mot kravet på betalning ska kunna göra gällande att losskaparna har underpresterat, krävs också under alla förhållanden i analogi med vad som gäller inom köprätten att Södra har reklamerat hos JobbXtra. Huruvida så skett eller inte föreligger det olika uppgifter om. Hovrätten finner inte att det genom den av Södra åberopade muntliga bevisningen klarlagts att reklamation framförts. Protokollet från genomgång den 19 februari 2005 (tingsrättens aktbilaga 175) kan inte anses innehålla uppgifter om reklamation. På samma sätt som beträffande rätten till provision har Södra under slutanförande av sin talan invänt mot vissa fakturor avseende ersättning för losskapning och JobbXtra gjort gällande att invändningarna framställts först i hovrätten och därför inte kan

15 15 tillåtas. Enligt hovrättens bedömning är det dock inte fråga om nya omständigheter och invändningarna måste prövas. Faktura belöper på kr och avser losskapning till AMM under perioden 10 maj fram till kontraktsbrott. JobbXtra har uppgett att kravet grundar sig på det handskrivna avtalet angående AMM, att detta innehåller en fristående överenskommelse om losskapning samt att det avtalet inte sagts upp den 8 maj Södra har invänt att alla avtal med JobbXtra om losskapning var uppsagda från och med den 9 maj Södras invändning vinner stöd av vad Hubert Johansson har uppgett under förhöret under sanningsförsäkran (s. 46 f. i tingsrättens dom). JobbXtras talan kan därför inte vinna bifall såvitt avser det i faktura upptagna beloppet. Faktura avser ersättning för losskapning under tiden 1 9 maj 2005 och anger beloppet kr. Södra har invänt att ledningen för bolaget då hade fattat beslut om produktionsstopp för att hinna köra undan det timmer som redan fällts varför faktureringen inte kan vara riktig. JobbXtra, som vidhållit sina krav, har uppgett att produktionsstoppet inte avsåg alla skördare samtidigt. Som hovrätten tidigare har anfört har det av JobbXtra åberopade underlaget trovärdighet. JobbXtras påstående att produktionsstoppet inte innebar att samtliga skördare stått stilla samtidigt vinner stöd av mail mellan Hubert Johansson och Södras Crister Lindh (tingsrättens aktbilaga 333). Hovrätten finner att JobbXtra har rätt till det fordrade beloppet. Faktura gäller kr och avser losskapning för tre av Timberstons system den 10 maj 2005 enligt särskild överenskommelse mellan Janek Nelsson (anställd hos Timberston) och Södras Crister Lind. Södra har invänt att beloppet inte grundar sig på det i målet aktuella avtalsförhållandet och inte kan utgå. Hovrätten finner att Södra har fog för sin invändning och att beloppet inte kan dömas ut. JobbXtra har därutöver rätt till ersättning för losskapning enligt fakturorna 15040, 15047, och ( kr kr kr kr = kr). Sammanlagt har bolaget rätt till ersättning för losskapning med kr.

16 16 Sammanfattning av Södras betalningsskyldighet I enlighet med det ovan anförda är Södra skyldigt att betala JobbXtra kr i provision och kr för losskapning, sammanlagt kr. På beloppet ska utgå ränta enligt vad parterna är överens om. Rättegångskostnader Södra har gjort gällande att JobbXtra, oavsett utgången, ska svara för Södras rättegångskostnader. Till stöd för yrkandet har bolaget åberopat brister i JobbXtras processföring, bland annat att bolaget föranlett att en planerad förhandling fick ställas in genom att på ett sent stadium åberopa ny bevisning. Av handlingarna framgår att handläggningen av målet vid tingsrätten har tagit osedvanligt lång tid i anspråk. Det framgår emellertid inte att detta förhållande i huvudsak kan tillskrivas JobbXtra. Det är visserligen riktigt att en utsatt huvudförhandling fick ställas in på ett sent stadium på grund av att JobbXtra åberopade ny bevisning. Nödvändigheten att ställa in förhandlingen framstår dock inte som uppenbar. Det kan också konstateras att även Södras processföring har varit behäftad med brister, bland annat på det sättet att bolaget synes först vid tingsrättens huvudförhandling ha gjort gällande att entreprenörerna betalat tillbaka den ersättning Södra redan betalat för den första tiden. Sammantaget finner hovrätten att det inte framgår att JobbXtras processföring har varit sådan att det finns skäl att frångå huvudregeln i 18 kap. 1 rättegångsbalken. Hovrättens bedömning av målet i huvudsaken innebär att JobbXtra vunnit stöd för sina ståndpunkter i tvisten men inte lyckats styrka sin fordran fullt ut. Vad bolaget har förlorat, cirka kr, kan dock inte anses vara av ringa betydelse. Hovrätten finner att kostnaderna bör fördelas så att Södra får svara för sina kostnader och cirka två tredjedelar av JobbXtras kostnader såväl vid tingsrätten som i hovrätten. Den av JobbXtra fordrade ersättningen framstår som skälig i och för sig. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B.

17 17 Överklagande senast den 22 mars I avgörandet har sedan tf. hovrättsassessorn Carolina Gustavsson insjuknat under huvudförhandlingen och denna fortsatt med stöd av 2 kap 4 första stycket rättegångsbalken hovrättsrådet Carl-Gustav Ohlson, f.d. lagmannen Krister Nordberg och f.d. hovrättsrådet Göran Olsson (referent) deltagit. Hovrätten är enig.