2 Muntlig information om rekrytering av kontaktfamilj/kontaktperson

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Socialnämnden Socialnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Xenter, konferensrummet Ärenden Justering 1 Motverka hemlöshet för socialnämndens målgrupper - rapport och kartläggning (SN 2011:69)- beslut 2 Muntlig information om rekrytering av kontaktfamilj/kontaktperson 3 Rapport för projektår 2 i projektet Samordning av kvinnofrid (SN 2009:78)- beslut 4 Ansökan 2012 för Paraplyprojektet till samordningsförbundet (SN 2009:111) - beslut 5 Ansökan 2012 för samborådet till samordningsförbundet (SN 2010:11) - beslut 6 Förvaltningschefen informerar om folkhälsokommitténs mfl studiebesök i Malmö, ledningsgruppens studieresa till Slovenien och Danmarksbesök 7 Yttrande över remiss - Folkhälsopolicy samt utvecklingsplan folkhälsa , KS/2011:333 (SN 2011:208) - beslut 8 Uppdrag för planering av boende i Norsborg (SN 2011:214) - beslut

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Socialnämnden Utökning av underlag för beräkning av tillsynsavgiften avseende stadigvarande serveringstillstånd (SN 2011:225) - beslut 10 Rapport om åtgärder ej verkställda beslut (SN 2011:222) - beslut 11 Förordnande vid polishandräckning (SN 2011:227) - beslut 12 Sammanträdesordning för socialnämnden år ändring (SN 2011:186) - beslut 13 Ärenden från Samordningsförbundet Botkyrka (SN 2011:13) 14 Anmälan av delegationsbeslut (SN 2011:20) 15 Anmälningsärenden (öppet) (SN 2011:12) 16 Anmälningsärenden (sekretess) Majoritetspartierna träffas på Xenter, konferensrummet kl Oppositionspartierna träffas på Xenter, mötesrummet kl OBS! serveras jultallrik före nämndens sammanträde. Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2011:69 1 Motverka hemlöshet för socialnämndens målgrupper - rapport och kartläggning (SN/2011:69) Beslut Socialnämnden antar tjänsteskrivelsen som sin egen. Socialnämnden överlämnar ärendet till Kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning Tjänsteskrivelsen redogör för socialförvaltningens pågående arbete med strategin om tryggt boende för kvinnor och män som behöver socialnämndens insatser. Arbetet utgår ifrån socialförvaltningens svar på uppdraget som socialnämnden fick i ettårsplanen 2011, att i samverkan med olika aktörer och utifrån ett effektiviseringsperspektiv, ta fram ett underlag för hur boendefrågan kan lösas för grupper som i dag står utanför bostadsmarknaden. Det initiala arbetet har bestått av att söka kunskap om hemlösheten bland socialförvaltningens målgrupper. Under våren 2011 genomförde vi en kartläggning. Våra resultat visar att bilden av vem som är hemlös behöver nyanseras. Många klarar av att bo om bostäder finns utan omfattande stöd från socialförvaltningen. Det fortsatta arbetet tar sin utgångspunkt i flera delar för att möta hemlöshetens komplexitet. En aktiv dialog med fastighetsägare om tillgång till nya bostäder, ett effektiviseringsarbete internt för kvinnor och män i kommunala boendeformer och ett strategiskt, gemensamt planarbete med andra förvaltningar i frågor om bostadsplanering och befintliga lokaler. Arbetet ska sammantaget bidra till ett tryggt boende för socialnämndens målgrupper och motverka att kvinnor och män i Botkyrka utestängs från bostadsmarknaden. Förvaltningen följer upp det fortsatta arbetet i den ordinarie uppföljningen under

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Dnr SN/2011:69 Referens Camilla Gustavsson Mottagare Socialnämnden Motverka hemlöshet för socialnämndens målgrupper rapport och kartläggning Sammanfattning Tjänsteskrivelsen redogör för socialförvaltningens pågående arbete med strategin om tryggt boende för kvinnor och män som behöver socialnämndens insatser. Arbetet utgår ifrån socialförvaltningens svar på uppdraget som socialnämnden fick i ettårsplanen 2011, att i samverkan med olika aktörer och utifrån ett effektiviseringsperspektiv, ta fram ett underlag för hur boendefrågan kan lösas för grupper som i dag står utanför bostadsmarknaden. Det initiala arbetet har bestått av att söka kunskap om hemlösheten bland socialförvaltningens målgrupper. Under våren 2011 genomförde vi en kartläggning. Våra resultat visar att bilden av vem som är hemlös behöver nyanseras. Många klarar av att bo om bostäder finns utan omfattande stöd från socialförvaltningen. Det fortsatta arbetet tar sin utgångspunkt i flera delar för att möta hemlöshetens komplexitet. En aktiv dialog med fastighetsägare om tillgång till nya bostäder, ett effektiviseringsarbete internt för kvinnor och män i kommunala boendeformer och ett strategiskt, gemensamt planarbete med andra förvaltningar i frågor om bostadsplanering och befintliga lokaler. Arbetet ska sammantaget bidra till ett tryggt boende för socialnämndens målgrupper och motverka att kvinnor och män i Botkyrka utestängs från bostadsmarknaden. Förvaltningen följer upp det fortsatta arbetet i den ordinarie uppföljningen under Förslag till beslut Socialnämnden antar tjänsteskrivelsen som sin egen och överlämnar till Kommunstyrelsen för kännedom. Lotta Persson socialchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post camilla.gustavsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Dnr SN/2011:69 Bilaga: Kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär (2011) Bakgrund I ettårsplanen2011 gav kommunfullmäktige socialnämnden i uppdrag att utifrån ett effektiviseringsperspektiv, ta fram ett underlag för hur boendefrågan kan lösas för grupper som idag står utanför bostadsmarknaden. Förvaltningen redovisade uppdraget i samband med nämndens remissvar på flerårsplan I socialförvaltningens framåtsikt redogörs för att socialförvaltningen behöver en hållbar strategi och handlingsplan för hur frågor som rör boende och hemlöshet sammantaget ska kunna lösas. Det strategiska arbetet ska visa på en sammanhållen linje för socialförvaltningens arbete med olika former av boendelösningar. En viktig utgångspunkt för strategin är kunskapen om Bostad först att en egen bostad är den primära insatsen och att se rätten till bostad som en strategisk princip. I maj 2011 fattade socialnämnden beslut om en boendestrategi med verksamhetsövergripande mål. Strategin innehåller principer och värdegrunder som arbetet ska vila på. Det redogörs för att socialförvaltningen i samverkan med andra aktörer, till exempel Botkyrkabyggen, privata bostadsvärdar och andra förvaltningar, ska ta fram en handlingsplan för tryggt boende för personer som idag står utanför bostadsmarknaden. Handlingsplanen ska bestå av lösningar och aktiviteter för hur bostadsfrågan kan lösas för målgrupper som behöver socialnämndens insatser. Definition av hemlös I arbetet med boendestrategin använder vi oss av Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Socialstyrelsen använder en bred definition av hemlöshet, som omfattar olika situationer som kvinnor och män kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetssituationerna omfattar personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som med avseende på kontraktsform inte kan jämställas med eget ett boende och ett tillfälligt och kontraktslöst boende hos vänner och familj. Verksamhetsövergripande mål Boendestrategin ska bidra till att följande verksamhetsövergripande mål uppfylls: - Tillhandahålla ändamålsenliga boendeinsatser till kvinnor och män som står utanför bostadsmarknaden och som inte själva kan ordna en bostad. - Samverkan och insatser ska bidra till att kvinnor och män behåller sin bostad. - Underlätta inträdet på ordinarie bostadsmarknaden för kvinnor och män som har boendeinsatser av socialtjänsten.

6 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Dnr SN/2011:69 - Öka tillgängligheten till socialtjänstens insatser för kvinnor och män i tillfälliga och akuta, externa lösningar. - Flickor och pojkar under 18 år ska inte vräkas. Värdegrund och principer för arbetet I arbetet med boendestrategin är principen om Bostad först vägledande. Egen bostad ses som en förutsättning för att en hemlös kvinna eller man ska kunna ta emot andra insatser. Strategin ska till bidra till att motverka inlåsningseffekter för målgrupper och till att öka flödet från boendeformer inom socialtjänstens regi, till ordinarie bostadsmarknad. Vi ska arbeta vräkningsförebyggande och skapa goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar. Vårt arbete ska bygga på principer om - ett differentierat utbud - samarbete - förebyggande perspektiv - kontinuitet - professionalism. Kartläggning av hemlösheten i Botkyrka s arbete med boendestrategin är kunskapsbaserat. Som ett uttryck för att söka kunskap, har vi genomfört en kartläggning som studerat hur många av socialförvaltningens målgrupper som saknar bostad och i vilken hemlöshetssituation de befinner sig i. Vi har särskilt studerat i vilken utsträckning flickor och pojkar berörs av föräldrars hemlöshet. Kartläggningen genomfördes i maj 2011 inom socialförvaltningens kärnverksamheter. Resultaten i sin helhet redovisas i rapporten Kartläggning av hemlöshet omfattning och karaktär (se bilaga). Resultat och diskussion i korthet Kartläggningen visar att hemlöshet är ett stort problem för många av socialförvaltningens klienter i Botkyrka kommun. Var fjärde klient, 18 år och över, som var aktuell på socialförvaltningen den 1 maj 2011, var hemlös. Något fler män än kvinnor var hemlösa (53 % respektive 47 %). Männen tenderar att ha varit hemlösa längre än kvinnorna. Endast män är uteliggare och en större andel kvinnor bor i träningslägenhet och/eller kommunkontrakt. Den främsta gruppen hemlösa i Botkyrka kommun finns i den tredje hemlöshetssituationen, som innebär med ett av kommunen ordnat boende. Detta visar att vår boenhet, med ett stort utbud av kontraktsformer och träningslä-

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Dnr SN/2011:69 genheter fyller en viktig funktion och att kommunen bedriver ett aktivt hemlöshetsarbete. Vi vet från hemlöshetsforskningen (se Knutagård, 2009) att långvarig vistelse i tillfälliga boendelösningar emellertid tenderar att stärka utanförskapet i samhället för den enskilda kvinnan eller mannan, vilket socialförvaltningen måste arbeta för att förhindra. Resultaten visar att 296 barn direkt berördes av sin/sina föräldrars hemlöshetssituation, dvs. dessa barn bodde helt eller delvis ihop med en hemlös förälder. Vi kan trygga oss med att många av dessa barn finns i kommunens egna boendeformer. Sambandet mellan hemlöshet och ett ekonomiskt utanförskap bekräftas i vår kartläggning. De två största orsakerna till hemlöshet uppges vara arbetslöshet/avsaknaden av regelbunden inkomst och brist på bostäder. Kartläggningen visar att många av socialförvaltningens klienter inte är i behov av vård, behandling eller annat socialt stöd från socialförvaltningen för att klara ett eget boende. Många klarar av att bo om bostäder finns. 64 procent av de hemlösa männen och kvinnorna skulle klara ett eget boende om bostäder fanns. Vi kan följaktligen se från kartläggningen att frågan om hemlöshet inrymmer samhälleliga och strukturella mekanismer som konjunktur och segregation. Det fortsatta arbetet med hur vi kan motverka hemlöshet och hitta bra boendelösningar för människor, behöver mot bakgrund av resultaten ta sin utgångspunkt i flera delar för att möta hemlöshetens komplexitet. Ett arbete som består av aktiv dialog med fastighetsägare om tillgång till nya bostäder, ett effektiviseringsarbete internt för att öka genomströmningen i tillfälliga boenden och ett gemensamt, strategiskt planarbete med andra förvaltningar i frågor om bostadsplanering och befintliga lokaler. Det fortsatta arbetet beskrivs under avsnittet Boendestrategins tre huvudområden. Workshop om hemlöshet Vi har arrangerat en workshop på temat motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. På workshopen i september 2011, deltog lokala bostadsföretag, samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen och Hyresgästföreningen. Dagen får ses som ett startskott för det fortsatta, gemensamma arbetet med att hitta bra boendelösningar för kvinnor och män som behöver socialtjänstens hjälp. Utifrån utgångspunkten att boendestrategin ska utgå från kunskap och forskning, medverkade forskare från Socialhögskolan i Lund. Socialhögskolan har en

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Dnr SN/2011:69 etablerad hemlöshetsforskning. 1 Bostad först presenterades som en metod som har visat sig fungera bra för att hjälpa människor ur en hemlöshetssituation. Boendestrategins tre huvudområden Resultaten från hemlöshetskarläggningen är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med hur boendefrågan kan lösas för grupper som i dag står utanför bostadsmarknaden. Det konkreta arbetet med hur boendestrategin ska realiseras har identifierats till tre huvudområden som sammantaget utgör vår handlingsplan. Huvudområdena svarar mot de verksamhetsövergripande målen i boendestrategin. Arbetet med strategin förutsätter en effektiv intern, kommunal samverkan. har en pågående dialog med kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen om strategiska frågor som rör bostadsplanering och lokalförsörjning. Det handlar om ett processinriktat arbetssätt, utveckla nya samarbetsformer och att bygga en struktur för gemensam planering på kort och lång sikt. I det kortsiktiga perspektivet ingår att etablera och upprätthålla samarbete med möjliga fastighetsägare och hyresvärdar om olika boendeformer. Här ingår också att inventera möjligheten att bygga om befintliga lokaler till olika former av boende. Det långsiktiga perspektivet innebär att socialförvaltningen behöver träda in och samverka i kommunens arbete med detaljplaner, för att säkra det långsiktiga behovet av olika boendeformer. Centralt för det fortsatta arbetet är att skapa incitament för fastighetsägare och exploatörer att investera i Botkyrka kommun och se kommunen som en attraktiv förvaltare. Ett tredje område handlar om ett internt effektiviseringsarbete som bland annat ska stärka kvinnors och mäns övergång från ett boende i socialtjänstens regi till ett hyreskontrakt på ordinarie bostadsmarknad. kommer att bedriva ett aktivt vräkningsförebyggande arbete. Nedan beskrivs områdena närmare. Gemensam flerårsplanering om bostadsplanering Våra målgruppers behov av bostäder under kommande flerårsplaneperioder, ska förankras och synkroniseras med kommunens exploateringsprocess som 1 Se Barn utan hem olika perspektiv av Andersson & Swärd (2007), Skälens fångar. Hemlöshetsarbetets organisering, kategorisering och förklaringar. Knutagård (2009), Utvärdering av Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar av Denvall, Granlöf, Knutagård, Nordfeldt & Swärd (2011).

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Dnr SN/2011:69 kommunledningsförvaltningens ansvarar för. I strävan att få fler bostäder för att bland annat kunna tillämpa principen om Bostad först, kommer socialförvaltningen tillsammans med kommunledningsförvaltningen utveckla avstämningstillfällen inför framåtsikten. Vi kommer att ta fram en modell för det gemensamma arbetet inför framåtsikten Aktiv medverkan i lokalförsörjningsprocessen Parallellt med principen om Bostad först har vi behov av fler bostäder som kan användas och byggas om till tillfälliga boenden (jourboende och gruppträningsboenden) för att möta våra målgruppers behov av boende och stöd. kommer tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, att effektivisera användandet av befintliga lokaler som kommunen själv förvaltar, inom ramen för samarbetet i lokalförsörjningsprocessen. s planarbete och den kartläggning som genomförts av hemlöshet, är viktiga kunskapskällor för att beskriva vårt behov av tillfälliga bostäder kortsiktigt och på några års sikt. Internt effektiviseringsarbete Vårt hemlöshetsarbete ska bidra till att öka människors inträde på ordinarie bostadsmarknad och skapa goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar. Centralt är att öka genomströmningen från våra egna boenden till ordinarie bostadsmarknad och att arbeta vräkningsförebyggande. För det arbetet har vi identifierat några förbättringsområden som påbörjas våren Vi stärker vårt stöd till kvinnor och män med kommunkontrakt så att fler kan överta ett eget förstahandskontrakt. Det handlar om att följa upp uteblivna och sena hyresinbetalningar. Vi kommer att ta fram rutiner för återställningskostnader vid kommunkontrakt för att möjliggöra att den enskilde kan överta kontraktet. Våra genomförandeplaner i samband med träningslägenheter stärks så att de är målstyrda och präglas av ändamålsenliga insatser. Våren 2012 inrättar vi en tjänst som kommer att arbeta vräkningsförebyggande riktat mot barnfamiljer med hyresskulder. Budget- och skuldrådgivning ingår som en del av tjänsten. Arbetet kommer att ske i nära anslutning till Botkyrkabyggen, medborgarkontoren och mottagningen för ekonomiskt bistånd. Pågående samverkan med fastighetsägare I januari 2011 uppdaterads vårt samverkansavtal med Botkyrkabyggen Avtalet reglerar ett gemensamt ansvar för ökat kvarboende för kvinnor och män som har en bostad, förhindra att barn berörs av vräkning och att under-

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Dnr SN/2011:69 lätta inträdet på ordinarie bostadsmarknad för kvinnor och män. Dialog är initierad med Riksten Friluftsstad och Wilhem i frågor om förvärvning av nya bostäder och att utöka antalet lägenheter som socialförvaltningen förvaltar. Uppföljning av boendestrategiarbetet Arbetet med handlingsplanens olika delar samordnas av stöd- och utvecklingsenheten. Vi kommer att följa upp arbetet i socialförvaltningens socialförvaltningens ordinarie uppföljning under 2012.

11 RAPPORT 1 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Referens Staffan Wallier Camilla Gustavsson Socialnämnden Kartläggning av hemlöshet omfattning och karaktär SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post staffan.wallier@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

12 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 2 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Sammanfattning...3 Inledning...4 Metod...6 Definition av hemlös...6 Undersökningsmetod...7 Bortfall...7 Dubbletter...7 Resultat...7 Diskussion...12 Referenser...14 Bilaga 1 (enkäten)...16 Bilaga 2 (tabeller)...23

13 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 3 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Sammanfattning I ettårsplanen 2011 gav kommunfullmäktige i Botkyrka kommun socialnämnden i uppdrag att utifrån ett effektiviseringsperspektiv ta fram ett underlag för hur boendefrågan kan lösas för grupper som idag står utanför bostadsmarknaden. I socialförvaltningens framåtsikt redogörs för att socialförvaltningen behöver en hållbar strategi och handlingsplan för hur frågor som rör boende och hemlöshet sammantaget ska kunna lösas. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för personer som står utanför bostadsmarknaden och som behöver socialnämndens insatser ska bygga på kunskap. En kartläggning inom socialförvaltningens kärnverksamheter i Botkyrka kommun har genomförts i syfte att få kunskap om hemlöshetens omfattning och karaktär. Resultaten från aktuell karläggning blir ett viktigt kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med handlingsplanen. Kartläggningen hade som mål att söka svar på följande frågor: 1. Hur många saknar bostad och är enligt Socialstyrelsens definition hemlös av socialförvaltningens klienter? 2. I vilken utsträckning berörs barn av föräldrars hemlöshetssituation? 3. Vilket behov av stöd och hjälp behöver socialförvaltningens klienter för att klara av ett eget boende? Av totalt 1909 enskilda klienter uppgav socialförvaltningens handläggare att 1407 ej var hemlösa och att 494 var hemlösa enligt Socialstyrelsens definition. Detta betyder att totalt var fjärde klient med en ålder på 18 år och över, som var aktuella den 1 maj 2011 på socialförvaltningens enheter som beviljar bistånd, var hemlös. Av de hemlösa klienterna som hade barn under 18 år så levde 75 procent helt eller delvis ihop med dessa barn. Resultaten visar utöver detta att 296 barn direkt berörs av sin/sina föräldrars hemlöshetssituation, dvs. dessa barn bor helt eller delvis ihop med en hemlös förälder. Vad gäller behov av stöd och hjälp för att klara av ett eget boende visar resultaten att 64 procent av de hemlösa upplevs klara av ett eget boende och att drygt hälften av dessa inte skulle behöva några insatser, klienten skulle kunna klara sig själv. Kartläggningen visar tydligt att hemlöshet är ett stort problem för många av socialförvaltningens klienter och att de två största orsakerna till hemlöshet var arbetslöshet/ej fast inkomst och bostadsbrist. Kartläggningen visar även att många av socialförvaltningens klienter inte är i behov av vård, behandling eller annat socialt stöd från socialförvaltningen för att klara ett eget boende. Det som fattas verkar vara förmågan att leva upp till de allt högre krav som ställs från fastighetsägare och hyresvärdar.

14 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 4 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Inledning Hemlöshet är en utmaning för det svenska välfärdssamhället. Det handlar både om att se till att de som idag är hemlösa får ett värdigt boende och att förhindra att hemlöshet uppstår. Orsakerna till hemlöshet är många och ofta komplicerade. Under de senaste 20 åren har hemlöshet diskuterats flitigt inom svensk politik vilket lett till ett antal politiska initiativ på nationell som lokal nivå. Exempel på satsningar och utredningar med beröringspunkter till hemlöshet har varit Hemlöshetskommittén, Nationell narkotikahandlingsplan, Ekonomiskt utsatta barn, Utredningen nationell psykiatrisamordning, Kommittén för vräkning av barnfamiljer samt Utredningen om en vårdöverenskommelse om missbrukarvården (Socialstyrelsen, 2006). Socialstyrelsen har gjort nationella mätningar gällande hemlöshet tre gånger; 1993 var antalet hemlösa 9903, 1999 var antalet 8440 och 2005 hade antalet ökat till Hemlöshet har således ökat kraftigt under 2000-talets första hälft. Regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (Hemlöshet, många ansikten mångas ansvar) löpte under åren och byggde delvis på Socialstyrelsens kartläggning från Syftet med strategin var att skapa en struktur som gör det tydligt att många aktörer på såväl nationell, regional som lokal nivå har ett ansvar och en roll att spela i arbetet mot hemlösheten. Socialstyrelsens kartläggning från 2005 gällde hemlösheten i landet under en mätvecka (25 april 1 maj 2005). Syftet var att beskriva hemlöshetens omfattning och karaktär. Undersökningen gjordes i samarbete med olika myndigheter och organisationer som dagligen var i kontakt med hemlösa (exempelvis socialtjänsten, behandlingshem, kriminalvårdsmyndigheter, frivården, beroendekliniker, psykiatriska kliniker etc). Totalt inrapporterades personer som hemlösa. Tre fjärdedelar av dessa var män och en fjärdedel var kvinnor. Trots att den stora merparten av de hemlösa personerna var födda i Sverige fanns det en överrepresentation av personer födda utanför Sverige, i relation till deras andel av befolkningen i stort. Att vara hemlös är en mycket utsatt situation och en riskfaktor för ökad sjukhusvård, ökad alkohol- och drogkonsumtion och ökad psykisk och fysisk ohälsa. Men trots de hemlösas svåra livssituation är dock inte alla hemlösa missbrukare, allvarligt psykiskt eller fysiskt sjuka, (Beijer, 2007). Boverket lyfter fram att hemlöshetsfrågan har förskjutits från att vara en bostadspolitisk fråga till att bli ett ansvar för socialtjänsten. Boverket menar att bostads- och hemlöshet allt mer behandlas som en individuell fråga, utifrån den hemlöses sociala, psykiska och fysiska problem, där kommunerna ges ett stort ansvar att motverka den enskildes hemlöshet. Hemlöshet är emellertid många gånger relaterade till andra orsaker än problem hos den hemlöse själv.

15 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 5 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Bristen på bostäder, fördelningen av bostäder och fastighetsägares formella krav och villkor för att kvalificera sig som hyresgäst, försvårar för människor att etablera sig på bostadsmarknaden. Dessa faktorer vidgar frågan till något större än en angelägenhet för den kommunala socialtjänsten (Boverket, 2010). Bostadssökanden kan kategoriseras i två grupper. Personer som är nya på bostadsmarknaden och personer som hamnat utanför och behöver återetablera sig. Personer som hamnat utanför bostadsmarknaden, exempelvis som följd av vräkning och betalningsanmärkningar, har stora svårigheter att få en ny bostad igen. Förebygga och motverka vräkning är centralt i kommuners hemlöshetsarbete (Boverket, 2010 och Denvall, Granlöf, Knutagård, Nordfeldt & Swärd, 2011). För det svenska välfärdssamhället är det ändå en central uppgift att motverka hemlöshet för att medborgarna ska kunna ha goda livsvillkor och leva ett så drägligt liv som möjligt. Kommunen har, genom socialtjänsten, det yttersta ansvaret för människors välfärd. Detta anges i socialtjänstlagen (SoL). Bostadsfrågan lokalt i Botkyrka I ettårsplanen 2011 gav kommunfullmäktige i Botkyrka kommun socialnämnden i uppdrag att utifrån ett effektiviseringsperspektiv ta fram ett underlag för hur boendefrågan kan lösas för grupper som idag står utanför bostadsmarknaden. I socialförvaltningens framåtsikt redogörs för att socialförvaltningen behöver en hållbar strategi och handlingsplan för hur frågor som rör boende och hemlöshet sammantaget ska lösas. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för personer som står utanför bostadsmarknaden och som behöver socialnämndens insatser ska bygga på kunskap. Inom ramen för arbetet har en kartläggning genomförts om hemlöshetens omfattning och karaktär inom socialförvaltningens kärnverksamheter i Botkyrka kommun. Resultaten från karläggningen blir ett viktigt kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med handlingsplanen. Kartläggningen hade som mål att söka svar på följande frågor: 1. Hur många saknar bostad och är enligt Socialstyrelsens definition hemlös av socialförvaltningens klienter? 2. I vilken utsträckning berörs barn av föräldrars hemlöshetssituation? 3. Vilket behov av stöd och hjälp behöver socialförvaltningens klienter för att klara av ett eget boende?

16 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 6 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Metod Definition av hemlös I denna kartläggning använde vi oss av Socialstyrelsens definition av hemlöshet från Socialstyrelsen använder en bred definition av hemlöshet som omfattar olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. Fyra situationer definierar de personer över 18 år som betraktas som hemlösa: 1. Klienten är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 2. Klienten är intagen eller inskriven på antingen - kriminalvårdsanstalt - behandlingsenhet eller - stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVBhem eller SiS-institution och planeras att skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de klienter som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. 3. Klienten bor i en av kommunen ordnad boendelösning (tex. försökslägenhet /träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. 4. Klienten bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Socialstyrelsen har även en femte hemlöshetskategori, barn 18 år eller yngre som av olika skäl lever under hemlösa förhållanden utanför familjen. Detta gäller inte barn och ungdomar (18 år eller yngre) som är placerade utanför hemmet av socialtjänsten enligt socialtjänstlagen eller enligt lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Vår kartläggning omfattar inte denna hemlöshetskategori.

17 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 7 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Undersökningsmetod I syfte att få så stor kunskap som möjligt om hemlöshetens omfattning och karaktär i Botkyrka kommun skickades i april 2011 en enkät ut till alla handläggare i socialförvaltningen som beviljar bistånd (socialbidragsenheten, vuxenenheten, socialpsykiatriska enheten, utredningsenheten och boenheten). Varje handläggare fick i uppdrag att fylla i en enkät för varje enskild klient som var 18 år och över som var aktuella på socialförvaltningen och där han/hon var huvudhandläggare. Enkätfrågorna skulle besvaras under vecka 18 och gällde den enskilde klientens situation och förhållande den 1 maj 2011 (se enkäten i sin helhet i bilaga 1). Bortfall Huvudhandläggarna har fått besvara enkäten utifrån deras kunskap om sina klienter, klienterna skulle också vara aktuella på socialförvaltningen. Det är emellertid möjligt att handläggarna haft kännedom om hemlösa personer som inte varit aktuella på socialförvaltningen. Hur många hemlösa personer i Botkyrka kommun som inte har kommit med i undersökningen är därför okänt då kartläggningen endast berört de aktuella klienterna på socialförvaltningen. I de inkomna enkäterna är inte alltid alla frågor besvarade. Det interna bortfallet redovisas vid sidan av varje tabell i tabellbilagan (se bilaga 2). Varför det finns ett internt bortfall på enskilda frågor i enkäten kan man fundera över. En förklaring kan vara att vissa frågor varit dåligt formulerade, en annan förklaring kan vara att handläggaren råkat glömma just den frågan eller inte haft tillräcklig med kunskap för att kunna besvara frågan. Dubbletter Eftersom många klienter var aktuella på flera enheter samtidigt, kontrollerades alla enkäter för dubbletter och alla klienter under 18 år togs bort. Efter rensning kvarstod totalt 1909 enkäter med information om enskilda klienter. Resultat I denna del presenteras resultaten på aggregerad nivå och utifrån de tre frågeställningarna som kartläggningen hade som mål att besvara. Alla resultat på enkätens frågor uppdelat på kön och totalt presenteras i bilaga 2 (tabeller). Av totalt 1909 enkäter med information om enskilda klienter uppgav socialförvaltningens handläggare att 1407 ej var hemlösa och att 494 var hemlösa enligt Socialstyrelsens definition. Detta betyder att totalt var fjärde klient med en ålder på 18 år och över, som var aktuella den 1 maj 2011 på socialförvaltningens enheter som beviljar bistånd, var hemlös (tabell 1).

18 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 8 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Tabell 1. Totalt antal och andel (procent) hemlösa Antal Procent Ej hemlös Hemlös ,5 Vet ej/inget svar 8 0,5 Totalt Uppdelat på hemlöshetssituation (vet ej/inget svar exkluderat) stod situation 3 för den största andelen hemlösa (tabell 2). Med situation 3 menas att klienten bor i en av kommunen ordnad boendelösning på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Tabell 2. Hemlöshet uppdelat på situation (utifrån Socialstyrelsen definition) Antal Procent Situation Situation Situation Situation Totalt Av de totalt 494 hemlösa klienterna fattades det information om kön på två. Uppdelat på kön visar resultaten att något fler män än kvinnor var hemlösa (53% respektive 47%). Könsfördelningen totalt sett, på alla klienter den 1 maj, visar dock att fler kvinnor än män var aktuella på socialförvaltningen (tabell 3). Dessa resultat bekräftar delvis tidigare kartläggningar att hemlöshet främst drabbar män (Socialstyrelsen, 2006). Könsskillnaderna i denna kartläggning var emellertid inte lika stor som i kartläggningarna gjorda av Socialstyrelsen 1993, 1999 och 2005 (i Socialstyrelsens kartläggning 2005 var exempelvis tre fjärdedelar av de hemlösa män).

19 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 9 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Tabell 3. Könsfördelning hemlösa samt på socialförvaltningen totalt Man Kvinna Hemlösa Totalt Soc. (aktuella 1 maj) % 49% % 51% Statistiska centralbyråns definition av utländsk bakgrund från 2009 lyder att en person som är född utomlands har utländsk bakgrund. Detsamma gäller person född i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Person som är född i Sverige har svensk bakgrund om minst en av föräldrarna är född i Sverige. Utifrån denna definition visar resultaten att 61 procent av de hemlösa hade utländsk bakgrund och 28 procent svensk bakgrund (i 12% av fallen var det oklart vilken bakgrund klienten hade). Jämfört med alla klienter aktuella på socialförvaltningen går det att hitta en viss skillnad, främst gällande klienter med svensk bakgrund, skillnaden är emellertid liten (tabell 4). Tabell 4. Bakgrund hemlösa samt på socialförvaltningen totalt (18 år och över) Klientens bakgrund Klienten är född utomlands Klienten är född i Sverige, båda föräldrarna är födda utomlands Klienten är född i Sverige, en av föräldrarna är född i Sverige Klienten är född i Sverige, båda föräldrarna är födda i Sverige Vet ej Hemlösa Totalt Soc. (aktuella 1 maj) % 61% % 3% % 3% % 19% % 15%

20 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 10 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Av de hemlösa klienterna var totalt 192 stycken förälder till barn under 18 år. I 27 fall hade handläggarna ingen information huruvida klienterna hade några barn under 18 år. Jämfört med alla klienter aktuella på socialförvaltningen hade de hemlösa i någon minde utsträckning barn under 18 år, skillnad är dock liten (tabell 5). Tabell 5. Är klienten förälder till barn under 18 år, hemlösa samt på socialförvaltningen totalt Ja Nej Vet ej Hemlösa Totalt Soc. (aktuella 1 maj) % 42% % 56% % 4% Av de hemlösa klienterna som hade barn under 18 år så levde 75 procent helt eller delvis ihop med dessa barn (tabell 6). Resultaten visar utöver detta att 296 barn direkt berörs av sin/sina föräldrars hemlöshetssituation, dvs. dessa barn bor helt eller delvis ihop med en hemlös förälder (se bilaga 2: tabell 8c). Tabell 6. Lever klienten helt eller delvis med något/några av sina barn under 18 år Antal Procent Ja Nej Vet ej Vad gäller behov av stöd och hjälp för att klara av ett eget boende visar resultaten att 64 procent av de hemlösa upplevs klara av ett eget boende (tabell 7) och att drygt hälften av dessa inte skulle behöva några insatser, klienten skulle kunna klara sig själv (tabell 8). En viss könsskillnad går att se där männen i högre utsträckning inte bedöms klara av en egen bostad och i högre utsträckning skulle vara i behov av insatser.

21 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 11 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Tabell 7. Bedömer du att klienten klarar av en egen bostad Ja Nej Vet ej Klientens kön Man Kvinna Total % 70% 64% % 16% 20% % 14% 16% % 100% 100% Tabell 8. Om du bedömer att klienten klarar egen bostad, vilken typ av insats behövs Inga insatser behövs, klienten skulle klara sig själv Tillsyn Boendestöd Kontaktperson Case manager Hemtjänst Annat Percentages and totals are based on responses. Klientens kön Man Kvinna Total % 58% 47% % 6% 11% % 13% 17% % 9% 10% % 5% 6% % 2% 2% % 7% 7% % 100% 100%

22 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 12 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Diskussion Kartläggningen hade som primärt mål att söka svar på hur många som saknade bostad och som var hemlös av socialförvaltningens klienter. Den metod som har används i denna rapport fångar inte upp alla individer som är hemlösa inom kommunen. För att få en helhetsbild av kommunens totala hemlöshetssituation behövs kompletterande mätmetoder tillsammans med andra myndigheter och frivilligorganisationer, något som socialförvaltningen inte har haft möjlighet att göra (observera att Socialstyrelsens fjärde nationella kartläggning genomfördes under samma period där andra myndigheter och frivilligorganisationer deltog, resultaten från denna kartläggning kommer presenteras inom kort). Kartläggningen visar emellertid tydligt att hemlöshet är ett stort problem för många av socialförvaltningens klienter i Botkyrka kommun. Var fjärde klient, 18 år och över, som var aktuell på socialförvaltningen den 1 maj 2011 var hemlös. Om orsakerna till att människor stängs ute från bostadsmarknaden endast vore relaterade till sociala, psykiska eller fysiska problem hos den hemlöse själv, är hemlöshet otvivelaktigt en socialtjänstfråga. Vår kartläggning visar dock att de två största orsakerna till hemlöshet var arbetslöshet/ej fast inkomst och bostadsbrist (se bilaga 2: tabell 19) och att 64 procent av de hemlösa upplevs klara av ett eget boende. Kartläggningen visar att många av socialförvaltningens klienter inte är i behov av vård, behandling eller annat socialt stöd från socialförvaltningen för att klara ett eget boende. Den främsta gruppen hemlösa i Botkyrka kommun finns i den tredje hemlöshetssituationen, med ett av kommunen ordnat boende. Detta visar att vår boenhet, med ett stort utbud av kontraktsformer och träningslägenheter fyller en viktig funktion och att kommunen bedriver ett aktivt hemlöshetsarbete. Samtidigt menar forskare på Lunds universitet att socialtjänstens vilja att göra gott med ett kommunalt hemslöshetsarbete, riskerar att både skapa och vidmakthålla hemlöshet istället för att motverka den (Knutagård, 2009). Här behöver vi vara vaksamma på huruvida våra egna tillfälliga boendelösningar leder människor i riktning mot den ordinarie bostadsmarknaden. Det leder oss till frågeställningen; gör vi rätt saker i rätt ordning? Det som fattas verkar vara människors förmåga att leva upp till de allt högre krav som ställs från fastighetsägare och hyresvärdar. Kommunens tillfälliga boendelösningar, via främst boenheten, har i många fall utvecklats till varaktiga lösningar. Vi vet från forskningen att kommuners boendeformer i låg utsträckning leder människor in på den ordinarie bostadsmarknaden (Knutagård, 2009). Långvarig vistelse i tillfälliga boendelösningar tenderar att stärka utanförskapet i samhället för den enskilde, vilket socialförvaltningen och andra berörda myndigheter måste arbeta för att förhindra.

23 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 13 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Sambandet mellan hemlöshet och ett ekonomiskt utanförskap bekräftas i vår kartläggning. Från resultaten av Socialstyrelsens öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 1 kan vi även utläsa att Botkyrka är en av kommunerna i Sverige där den relativa risken är hög (10 på en skala 1-10) för ekonomiskt bistånd jämfört med landets kommuner i stort (detta är baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomst- och utbildningsnivå, en sk. socioekonomisk sorteringsnyckel framtagen av SCB). Det ekonomiska biståndet utgjorde också 3 procent av kommunens totala kostnader Boverket (2010) lyfter fram att utlandsfödda personer är en sårbar grupp. De tenderar att som nya i Sverige ha svårigheter att komma in på bostadsmarknaden. Vi kan se denna tendens också i vårt material. I exempelvis situation 1, hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare, är majoriteten (var tredje) av klienterna födda utomlands (se bilaga 2: tabell 5b). Hemlöshet i relation till ett ekonomiskt utanförskap och villkor för etablering i Sverige, visar att frågan om hemlöshet inrymmer samhälleliga och strukturella mekanismer som konjunktur och segregation. I kartläggningen ingick även uppdraget att undersöka i vilken utsträckning barn berörs av föräldrars hemlöshetssituation. Resultaten visar att 296 barn direkt berörs av sin/sina föräldrars hemlöshetssituation, dvs. dessa barn bor helt eller delvis ihop med en hemlös förälder (se bilaga 2: tabell 8c). Dessa siffror är dock ganska osäkra pga. risken för dubbelräkning. Dvs. två hemlösa föräldrar som tillsammans har 3 barn kan ha blivit dubbelräknade och den sammanställande siffran blir då istället 6 barn. Resultaten visar likväl att av de hemlösa klienterna som hade barn under 18 år så levde 75 procent helt eller delvis ihop med sina barn. Många barn berörs således av föräldrarnas hemlöshet vilket är bekymmersamt. Fler kvinnor än män är förälder i vår kartläggning och fler kvinnor än män lever helt eller delvis ihop med sina barn (se bilaga 2: tabell 7 och 8a). Från resultatet kan vi också se att antalet kvinnor med en insats på boenheten (dvs. träningslägenhet eller kommunkontrakt) är högre än hos männen (se bilaga 2: tabell 10). Av de barn som direkt berörs av föräldrars hemlöshetssituation, finns flertalet av barnen följaktligen i den tredje hemlöshetssituationen och har en förälder i en av kommunen ordnad boendelösning (se även bilaga 2: tabell 8b). Vi kan trygga oss med att dessa barn har en ordnad boendelösning. Vad som är mer bekymmersamt är att 36 procent av klienterna som lever helt eller delvis ihop med något/några av sina barn under 18 år är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 1

24 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 14 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Kvinnor framträder som en växande grupp hemlösa i vår kartläggning. I vår kartläggning tenderar även barnen att i stor utsträckning leva med sin hemlösa mamma. Ett hemlöshetsarbete och dess insatser behöver således främja barns tillträde till och umgänge med bägge föräldrarna. En viss skillnad mellan könen går även att se gällande tid som hemlös där männen tenderar att ha varit hemlösa längre. Något som Socialstyrelsens också uppmärksammande i sin kartläggning 2005 (se bilaga 2: tabell 9). Ett annat resultat som man också bör lägga märke till är skillnaden mellan könen gällande boendesituation där uteliggare endast är män och en större andel kvinnor bor i träningslägenhet och/eller kommunkontrakt. Frågan man kan ställa sig är om kommunen omedvetet stödjer kvinnorna och är mer omhändertagande i deras hemlöshetssituationer än vad man är gentemot männen? Våra resultat visar att bilden av den hemlöse behöver nyanseras. Många klarar av att bo om bostäder finns (som tidigare nämnts så finns även här vissa könsskillnader där kvinnorna i större utsträckning upplevs klara av ett eget boende, se bl.a. bilaga 2: tabell 20). Det fortsatta arbetet för hur vi kan motverka hemlöshet och hitta bra boendelösningar för människor, kommer att ta sin utgångspunkt i flera delar för att möta hemlöshetens komplexitet. Ett arbete som består av aktiv dialog med fastighetsägare om tillgång till nya bostäder, ett effektiviseringsarbete internt för att öka genomströmningen i tillfälliga boenden och ett gemensamt, strategiskt planarbete med andra förvaltningar i frågor om bostadsplanering och befintliga lokaler. I samband med att denna rapport slutförs medverkar socialförvaltningen på en dag på Socialstyrelsen för att gemensamt med andra kommuner diskutera hemlöshetsfrågan nationellt utifrån våra lokala erfarenheter och kunskaper i Botkyrka.

25 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 15 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Referenser Beijer, U. (2007). Forskning om hemlösa i Sverige: En kunskapsöversikt. Forsknings- och Utvecklingsenheten Stockholms stad. Boverket (2010). Trösklar till bostadsmarknaden. Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem. Karlskrona: Boverket Denvall, V., Granlöf, S., Knutagård, M., Nordfeldt, M., & Swärd, H,. (2011). Utvärdering av Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Lunds universitet. Knutagård, M. (2009). Skälens fångar. Hemlöshetsarbetets organisering kategoriseringar och förklaringar. Lund: Egalite. Socialstyrelsen (2006). Hemlöshet i Sverige Omfattning och karaktär. Stockholm: Socialstyrelsen.

26 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 16 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Bilaga 1 (enkäten) Kartläggning av hemlöshet omfattning och karaktär Så här fyller du i frågeformuläret Du ska fylla i ett frågeformulär för varje enskild klient som är 18 år och över där du är huvudhandläggare. Bakgrundsfrågorna och frågan gällande Typ av hemlöshetssituation (fråga 9) fylls i för alla dina klienter. Frågorna i formuläret gäller den enskildes situation och förhållanden den 1 maj Kartläggningen genomförs under vecka 18. Den genomförs inom de verksamheter som beviljar bistånd - socialbidragsenheten, vuxenenheten, socialpsykiatriska enheten och utredningsenheten samt boenheten. Omfattningen av barn som berörs av hemlöshet ska särskilt framgå av undersökningen, frågorna 5 8 är därför av särskild vikt. Bakgrundsfrågor 1. Klientens personnummer: 2. Klientens kön: 1 Man 2 Kvinna 3. Klientens ålder: Klientens bakgrund: 1 Klienten är född utomlands 2 Klienten är född i Sverige, båda föräldrarna är födda utomlands 3 Klienten är född i Sverige, en av föräldrarna är född i Sverige 4 Klienten är född i Sverige, båda föräldrarna är födda i Sverige 5 Vet ej 5. Klientens familjesituation: 1 Klienten lever ensam 2 Klienten lever tillsammans med en make/maka eller sambo 3 Klienten är ensamstående med barn 4 Klienten lever tillsammans med en make/maka eller sambo och barn 5 Vet ej 6. Är klienten förälder till några barn under 18 år? 1 Ja, ange hur många: 2 Nej - gå vidare till fråga 9 3 Vet ej - gå vidare till fråga 9 7. Är klienten vårdnadshavare till barnet/barnen? 1 Ja, ange hur många: 2 Nej 3 Vet ej 8. Lever klienten helt eller delvis med något/några av sina barn under 18 år? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej

27 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 17 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Typ av hemlöshetssituation (enligt socialstyrelsens definition av hemlöshet 2011) 9. Ange vilken situation klienten befinner sig i (endast ett alternativ ska anges): 1 Situation 1 Klienten är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 2 Situation 2 Klienten är intagen eller inskriven på antingen - kriminalvårdsanstalt - behandlingsenhet eller - stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SiS-institution och planeras att skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de klienter som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. 3 Situation 3 Klienten bor i en av kommunen ordnad boendelösning (tex. försökslägenhet /träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. 4 Situation 4 Klienten bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. 5 Ej hemlös (enligt socialstyrelsens definition) Klienten uppfyller inga av dessa ovanstående situationer och är således inte hemlös enligt socialstyrelsens definition. Obs: Om du har angett detta alternativ behöver inga fler frågor besvaras, tack för dina svar!

28 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 18 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Boendesituation 10. Under hur lång tid har klienten varit hemlös (enligt socialstyrelsens definition)? månader månader månader år år år 7 10 år eller längre 8 Vet ej 11. Hur gammal var klienten vid hemlöshetsdebuten, dvs. första hemlöshetstillfället? 1 Klienten var: år 2 Vet ej 12. Vilken var klientens boendesituation den 1 maj 2011? Ange endast ett alternativ (det primära): 1 Uteliggare 2 Akutboende/lågtröskelboende (härbärge, jourboende, korttidsboende) 3 Hotell/camping/vandrarhem 4 Kvinnojour 5 Ungkarlshotell/hotellhem 6 Boendekollektiv/gruppboende/kategoriboende/inackorderingshem 7 Träningslägenhet/kommunkontrakt 8 Institutionsboende (ex behandlingsenhet, HVB-hem) 9 Kriminalvårdsanstalt/häkte 10 Tillfälligt, kontraktslöst boende hos familj/släktingar/hos egna barn 11 Tillfälligt, kontraktslöst boende hos kompisar/bekanta 12 Tillfälligt, andrahands- eller inneboendekontrakt som är kortare än 3 månader 13 Annat, ange vad: 14 Vet ej 13. Vilka av följande frivilliga boendeinsatser har klienten haft under det senaste året? Flera alternativ kan anges: 1 Inga insatser 2 Akutboende/lågtröskelboende (härbärge, jourboende, korttidsboende) 3 Hotell/camping/vandrarhem 4 Kvinnojour 5 Ungkarlshotell/hotellhem 6 Boendekollektiv/gruppboende/kategoriboende/inackorderingshem 7 Träningslägenhet/kommunkontrakt 8 Institutionsboende (ex behandlingsenhet, HVB-hem) 9 Boendestöd i egen bostad 10 Vet ej

29 BOTKYRKA KOMMUN RAPPORT 19 [40] Stöd och utvecklingsenheten Dnr SN/2011:69 Sysselsättning och inkomst 14. Vilket var klientens sysselsättning/arbete den 1 maj 2011? Ange endast ett alternativ (det primära): 1 Arbete på öppna marknaden 2 Studerande/elev 3 Skyddat arbete 4 Sysselsättning som insats (ex. daglig verksamhet, daglig sysselsättning, sysselsättning/studier inom behandlingsprogram/öppenvård eller inom kriminalvårdsanstalt) 5 Arbetssökande, arbetslös 6 Annat, ange vad: 7 Vet ej 15. Vilket var klientens inkomstkälla den 1 maj 2011? Ange endast ett alternativ (det primära): 1 Lön från regelbundet arbete 2 Lön från tillfälliga arbeten 3 Studiemedel 4 AMS/ALU-bidrag, aktivitetsstöd, rehabiliteringsersättning 5 A-kassa, Alfa-kassa 6 Sjukpenning, föräldrapenning 7 Sjukersättning, aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag, förtidspension) 8 Anstaltslön (ersättning för intagna inom kriminalvården) 9 Ålderspension 10 Introduktionsersättning för flyktingar 11 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag, försörjningsstöd) 12 Saknar inkomstkälla 13 Annat, ange vad: 14 Vet ej