Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst"

Transkript

1 Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805 Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Helena Hellstén Helsäker Konsult AB i

2 Förord Studien Pilotprojekt av MC och mopedförares synbarhet genom användning av reflexväst har genomförts av Helena Hellstén, Helsäker Konsult AB. Studien har skett i samarbete med Östgöta Brandstodsbolag (Länsförsäkringar) och deras kunder som kör motorcykel eller EU-moped som erbjudits gratis reflex/varselväst för att öka deras synbarhet i trafiken. Jag vill tacka de personer som svarat på de frågor som ingick i enkäten. Jag vill också tacka Sonja Forward, VTI för analys av resultaten och kritiskt granskande av rapport samt till Anna Vadeby, VTI för tips till skadeanalysen. Tack även till Skåne Länsförsäkringar för deras hjälp med kontrollgrupp och till vaktmästarna på Östgöta Brandstodsbolag. Ett sista tack till Peter Moberg på Östgöta Brandstodsbolag för ett gott samarbete för att få denna studie till stånd. Linköping mars 2010 Helena Hellstén ii

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Disposition... 2 Bakgrund till projektet... 3 Del 1 Enkätstudie... 4 Metod... 4 Urval... 4 Genomförande... 4 Resultat... 5 Motorcyklister... 5 En jämförelse mellan de som använder och inte använder varselväst/reflexväst... 6 Motorcyklister som använder väst: En jämförelse mellan försöksgrupp och kontrollgrupp... 8 Motorcyklister som använder väst... 9 Mopedister En jämförelse mellan de som använder och inte använder varselväst/reflexväst Mopedister som använder väst: En jämförelse mellan försöksgrupp och kontrollgrupp..12 Motorcyklister och mopedister som fick ta del av erbjudandet Egna kommentarer från dem som deltog i studien Del 2 Skadeutveckling Metod Genomförande Kontrollän Resultat Skadeutvecklingen innan och efter projektet Slutsatser Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultat

4 Bakgrund De senaste åren har antalet motorcyklister och mopedister som dödats i trafiken ökat enligt Vägverkets statistik. Enligt polisens källor gäller detta även antalet lindrigt och svårt skadade. Mopedisterna är den grupp som har ökat mest bland skadade (VTI minibasstatistik, 2008) I figurerna 1 och 2 visas antalet döda och svårt skadade mopedister under perioden Figur 1: Antal svårt skadade mopedister Figur 2: Antal omkomna mopedister källa: polisrapporterade trafikolyckor källa: Vägverkets statistik Antalet dödade motorcyklister har ökat med 38 % när man jämför åren mot I tabell 1 visas antalet döda och svårt skadade motorcyklister i relation till antalet motorcyklister i trafik under perioden Svårt skadade Dödade Antal MC i trafik Tabell 1. Antal svårt skadade och dödade motorcyklister samt antal motorcyklar i trafik mellan 1998 och 2008 (SIKA, 2008) Om man jämför risken att dödas med olika färdmedel har man funnit att motorcykel är det mest riskfyllda färdmedlet både i Sverige och internationellt (Björketun & Nilsson, 2007). Risken att dödas som motorcyklist är nästan 20 gånger högre än att dödas som förare av personbil. Figur 3 visar risken att dödas fördelat på de olika färdmedlen. 1

5 Figur 3. Antal dödade per miljon personkilometer fördelat på olika färdmedel (Björketun & Nilsson, 2007) Olika faktorer kan förklara olycksrisken för dessa grupper och studier har visat att risken är störst att skadas i en olycka om man är ung, oerfaren samt om man kör en motorcykel med hög effekt i förhållande till dess vikt (Björketun & Nilsson, 2007). En stor andel olyckor händer i korsningar och studier har visat att nästan 3 av 10 motorcykelolyckor var korsningsrelaterade. Vid dessa tillfällen kunde man i hälften av fallen konstatera att föraren kört mer än 30km/h över skyltad hastighet. Vid dessa olyckor har motparten inte haft möjlighet att upptäcka motorcyklisten i tid och därför inte lämnat företräde (Strandroth & Persson, 2005). En annan orsak till korsningsrelaterande olyckor är motorcyklistens brist på synbarhet. Detta medför onödigt mycket lidande för de inblandade i olyckorna och ökade kostnader för bl.a. samhället och försäkringsbolag. Syfte Syftet med projektet var att utvärdera vilken effekt erbjudandet av en gratis reflex/varselväst fick på motorcyklisters och EU-mopedisters syn och användning av västen. Ett ytterligare syfte var att med hjälp av olycksdata följa skadeutvecklingen från 2008 till 2009 för försäkrade motorcyklister och mopedister hos Östgöta Brandstodsbolag. Disposition Studien presenteras i två delar; den första delen presenterar resultaten från en enkätstudie riktad till MC och mopedister. Den andra delen presenterar en analys av olycksutvecklingen av MC och mopedolyckor bland Östgöta Brandstodsbolags kunder. I båda delarna jämförs resultaten med motsvarande kontrollgrupp från Skånes Länsförsäkringar. 2

6 Bakgrund till projektet Förfrågan Under februari 2009 skickades ett erbjudande ut till Östgöta Brandstodsbolags st. MC/EU mopedkunder där även de som har en fyrhjuling och snöskoter ingick. Brevet skickades ut via fordonens reg. nr vilket kan betyda att ett hushåll kan ha flera MC/mopeder och därmed gör det att antalet personer blir mindre än antalet fordon. I erbjudandet erbjöds försäkringstagaren en gratis reflexväst mot att han/hon alltid (både dag och nattetid) använde denna reflexväst när de kör sin MC/moped under perioden maj-september Östgöta Brandstodsbolag har mellan åren 2007 till 2009 legat på en marknadsandel mellan %. Snittet i Länsförsäkringar ligger runt 27 % under samma år. Utskick av brev I samband med utskicket av brevet till Östgöta Brandstodsbolags kunder ombads de att anmäla sitt intresse via en webbsida med adress; synbarhet@lfostgota.se. Denna mailadress visade sig kunna tolkas på flera olika sätt; det som skulle vara ett L tolkades många gånger som en etta och då fungerade inte adressen. Ett ytterligare utskick fick göras där mailadressen förtydligades. Detta resulterade i att hela Östgöta Brandstodsbolaget ändrade sina mailadresser Reflexvästar Västen som skickades ut till alla kunder kom i en storlek (XL). Västen hade en extra stark dragkedja för att passa till MC/Mopedåkning och inte fladdra upp som t.ex. kardborreband kunde göra. I de flesta fall fungerade detta bra men för vissa var den för stor eller för liten. Det löstes genom att Östgöta Brandstodsbolag köpte ut några väldigt stora/små västar för utskick till dessa kunder. Totalt var det 3291 personer eller 29 % av Östgöta Brandstodsbolags kunder som ville delta i projektet och som därför erhöll varsin reflexväst. De har då förbundit sig att använda reflexvästen vid all MC/Mopedkörning samt att i slutet av säsongen svara på en enkät. 3

7 Del 1 Enkätstudie Metod Urval I studien deltog totalt 2476 personer, vilket ger en total svarsfrekvens på 43 % av de som tackat ja att vara med i projektet. Bland dessa var 1568 från Östergötland och 909 från Skåne. Andelen män var högre än andelen kvinnor, 81 % män och 19 % kvinnor. Fördelningen mellan MC och moped är MC 70 % och moped 30 %. Tabell 2 visar fördelningen bland de olika åldersgrupperna. Åldersgrupper Antal % ,9 31,7 38,8 13,6 Totalt 2450 Tabell 2. Åldersgrupper antal och procent Genomförande En enkät skickades ut till de personer som anmält sitt intresse att deltaga i studien. Totalt var detta 2811 personer vilket kan beror på att flera kunder har haft både två och tre MC/mopeder försäkrade hos Östgöta Brandstodsbolag. De har då erhållit det antalet västar som det fanns fordon försäkrade för men bara svarat på en enkät. Den 19 oktober mailades det ut 2289 st. webbenkäter till dem som i första kontakten hade lämnat sin mailadress. Det skickades även ut 522 st. brevenkäter till de östgötar som inte hade anmält någon mailadress. Detta totalt blir 2811 personer. En påminnelse skickades ut 2 veckor efter till dem som hade lämnat en webbadress. Kontrollgrupp För att kunna jämföra med en grupp som inte har fått detta erbjudande togs kontakt med Skåne läns Länsförsäkringar. Ett urval av deras MC/EU moped kunder gjordes genom att ta samma fördelning MC/EU mopeder som vi hade i Östergötland. Fördelningen mellan MC och mopeder var i undersökningen; 70 % MC och 30 % mopedister som svarat ja på erbjudandet. En enkät tillsammans med en reflexväst skickades ut till 3000 kunder från Länsförsäkringar i Skåne under oktober 2009; efter MC säsongen För att minimera kostnaden så skickades reflexvästen med direkt som tack för hjälpen med enkät och med hopp om att så många som möjligt skulle svara på enkäten. Ingen påminnelse skickades ut till denna grupp där svarsfrekvensen hamnade på 919 st. svar som svarat på enkäten; 843 st. via brev och 76 st. via webben; dvs. 31 % av utskicket. 4

8 I enkäten ingick en rad olika frågor som handlade om hur ofta de använde väst, hur vanligt det var att de använde reflexväst då olika förhållanden rådde, hur de upplevt bilisternas syn på dem med reflexväst på mot tidigare år då de åkt utan att använda reflexvästen, om de hade för avsikt att använda väst inom den närmaste framtiden samt några frågor som rent allmänt handlade om deras syn på väst och vilket socialt tryck de upplevde från andra. Frågorna besvarades på en skala från 1 till 7 där 1 stod för tar helt avstånd och 7 att de instämmer helt. För att svara på frågan om hur ofta de använde väst gavs fem olika alternativ, från varje gång till aldrig. Enkäten avslutades med frågor om deras ålder och kön samt en uppskattning av hur långt de kört mc/moped under perioden maj till september Resultat Detta avsnitt börjar med resultaten från enkäten som visar hur ofta deltagarna i studien använder väst. Därefter kommer gruppen som använder väst och de som inte använder väst att jämföras. Eftersom vi i denna studie har med en kontrollgrupp, dvs. en grupp som inte fått samma erbjudande som de i försöksgruppen, kommer även en jämförelse mellan dessa grupper att presenteras. Motorcyklister och mopedisters resultat kommer att presenteras separat förutom då det handlar om hur man upplevde initiativet från försäkringsbolaget. Hela avsnittet avslutas med några kommentarer från dem som deltog i studien. Motorcyklister Den första frågan i enkäten handlade om hur ofta de använt västen under senaste säsongen. De i Östergötland hade fått en gratisväst från försäkringsbolaget där de lovat att alltid använda västen under kommande MC säsong (maj-sept.2009) medan de i Skåne inte fått ta del av samma erbjudande utan fick enkät och väst efter säsongens slut. Tabell 3 nedan visar att det är 61,8% av MC- åkande östgötar som uppger att de har använt västen varje gång eller nästan alltid under den gånga säsongen. Motsvarande andel i Skåne är 13,2%. Genom att erbjuda en väst gratis ser man att ökandet av att använda reflexväst har ökat markant när man jämför med dem som inte fått samma erbjudande. I Östergötland är det ändå 21,1% som inte använder väst trots att de skrivit på ett avtal om att alltid använda västen under säsongen och aktivt gjort ett val. De i Skåne som inte haft tillgång till gratis väst under säsongen säger sig mer än 80 % aldrig eller nästan aldrig använt väst. Det är därför av intresse att försöka förstå varför man inte använder väst. I nästa avsnitt kommer därför de som använder väst att jämföras med dem som inte använder väst. 5

9 Östergötland Skåne Varje gång 349 (23,4) 49 (5,5) Nästan alltid 463 (30,9) 74 (8,3) Ungefär hälften av gångerna 368 (24,6) 52 (5,8) Nästan aldrig 116 (7,8) 74 (8,3) Aldrig 198 (13,3) 645 (72,1) Tabell 3. Hur ofta använde du väst senaste säsongen? En jämförelse mellan de som använder och inte använder varselväst/reflexväst I figurerna nedan presenteras skillnaden mellan de två olika grupperna och hur de ser på reflexväst. Figur 4. Skillnader mellan de som använder väst och inte Figur 4 visar att de som använder väst i högre grad än de som inte använder väst anser att västen ger den en känsla av trygghet, att det är enkelt att använda och att den kan minska deras risk att råka ut för en olycka. Figuren visar även att de som använder väst ser sig själv som en god förebild för andra som kör mc. På frågan om 6

10 stil var det en större andel bland dem som inte använder väst som svarade att västen inte var deras stil. Figur 5. Skillnader mellan de som använder väst och inte Figur 5 visar att de motorcyklister som använder västen är mer oroliga för en olycka än de som inte väljer att använda väst. Denna ökade oro för en olycka kan vara ett tecken på att de är mer benägna att använda västen än de utan. De som använder väst har också fler i sin omgivning som åker MC och använder väst. Det är helt enkelt mer accepterat bland denna grupp. I enkäten ställdes även frågor kring framtida bruk av reflexvästen detta för att bl.a. se om västen kommer att användas efter att försöket. Region Medelvärde % instämmer Östergötland 5,79 67,2 Skåne 4,64 42,1 Medelvärden 1=tar helt avstånd; 7=instämmer helt Tabell 4. Kommer du att använda väst i framtiden? I tabellen ovan visas om de som kör MC från Östergötland och Skåne har för avsikt att använda väst inom den närmaste framtiden. De som deltog i försöket (Östergötland) med gratis västar var mer benägna att använda västen i framtiden än de andra. 7

11 Avslutningsvis genomfördes en analys för att se vad som påverkade de motorcyklister som inte hade för avsikt att använda väst inom den närmaste framtiden. Resultaten visade att det främst handlade om följande: Västen är inte enkel att använda Att bära väst är inte deras stil Deras vänner som kör mc använder inte väst De känner inte att de är en god förebild för andra mc åkare De är inte lika oroliga som för att en olycka skall inträffa jämfört med dem som använder väst. Motorcyklister som använder väst: En jämförelse mellan försöksgrupp och kontrollgrupp I denna studie ingick även en kontrollgrupp dvs. en grupp som inte fått ta del av samma erbjudande som de i försöksgruppen (försäkrade i Östergötland). En anledning till att ha en kontrollgrupp var att se om de i Östergötland avvek från andra. Som vi tidigare sett är det betydligt fler i Östergötland som använder väst, projektet har haft betydelse i denna fråga med ökningen av antalet användare av väst. Frågan är om de som använder väst i Skåne skiljer sig från de i Östergötland? Svaren på frågorna jämfördes och resultaten visade att det var endast i några enstaka fall där de två grupperna skiljde sig åt. Figuren nedan visar vilka som skiljde sig åt på ett signifikant sätt (inte enbart beroende av slumpen). Figur 6. Hur vanligt var det att du använde västen Figur 6 visar att skillnaden var signifikant mellan de två olika grupperna när det handlar om att köra en lång sträcka, dagtid och utanför tätort. Detta innebär att det var lika vanligt för båda grupperna att använda väst då de körde under kvällstid, en kort sträcka och i tätort. Vidare visade resultaten att attityden till väst såg lika ut. De som använde väst upplevde att den ökade tryggheten, minskade chansen att råka ut för en olycka, att de var en god förebild till andra och att den var enkel att använda. 8

12 Eftersom det fanns så pass få skillnader mellan grupperna kommer nästa avsnitt att presentera resultaten från hela urvalet. Motorcyklister som använder väst I enkäten ingick en rad påståenden om hur bilisterna agerade då de använde västen. Figur 7 nedan visar resultaten från denna analys. Figur 7. Bilisternas agerande vid användning av väst jmf. med utan I figuren går det att utläsa att mc-förarna med reflexväst anser att bilisterna tar mera hänsyn när det har använt väst mot när de inte har haft väst. Till viss del håller bilisterna även ett ökat avstånd och bländar av mer när de använder västen jämfört med då de kör utan reflexväst. 9

13 Mopedister I detta avsnitt redovisas svaren från dem som körde EU-moped. Denna grupp utgjorde cirka 30 % av de svarande. Tabell 5 visar hur ofta deltagarna från Östergötland och Skåne använder väst. Östergötland (%) Skåne (%) Varje gång 68 (17,6) 16 (5,2) Nästan alltid 105 (27,2) 31 (10,0) Ungefär hälften av gångerna 128 (33,2) 18 (5,8) Nästan aldrig 32 (8,3) 29 (9,4) Aldrig 53 (13,7) 215 (69,9) Tabell 5. Hur ofta använde du väst senaste säsongen? I tabellen utläses att det är nästan 45 % av de moped åkande östgötarna som uppger att de har använt västen varje gång eller nästan alltid under den senaste säsongen trots att de har gjort ett aktivt val i att ingå i denna studie och alltid använda västen. Motsvarande andel i Skåne är 7,2 % som under säsongen 2009 använt väst utan att vara med i vårt projekt och fått en gratis väst inför säsongen. Precis som med MC kan man dock se att de som erbjudits en gratis väst under säsongen har i större utsträckning än de som inte fått en väst använt den. Ungefär en femtedel (22 %) av de i Östergötland som svarat använder nästan aldrig eller aldrig väst medan det för Skåne handlar om en betydligt högre andel (79,3%). Vid jämförelse med MC har moped åkarna totalt en mindre användning av reflexväst. 10

14 En jämförelse mellan de som använder och inte använder varselväst/reflexväst Figur 8 visar jämförelser mellan de moped åkare som använder och som inte använder väst. Figur 8. Skillnader mellan de som använder väst och inte Figuren visar att båda grupperna tycker att det ger dem en trygghet och att det är enkelt att använda västen där de som väljer att använda västen har en liten positivare syn på detta. Den som väljer att använda väst ser sig mer som en förebild än de utan. Den stora skillnaden mellan grupperna är att de som inte använder väst känner sig betydligt löjligare och att det inte är deras stil att använda väst än de som väljer att använda väst. Figur 9. Skillnader mellan de som använder väst och inte 11

15 Figur 9 fortsätter att visa skillnaderna mellan moped åkarna som använder och de som inte använder väst. De som väljer att använda en väst är mer oroliga för olyckor och har fler vänner som använder väst. Båda grupperna har en stor acceptans av sina närmaste att använda väst, där gruppen som använder väst har en liten större acceptans. Mopedister som använder väst: En jämförelse mellan försöksgrupp och kontrollgrupp Resultaten som presenteras nedan är bara då skillnaden mellan försöksgrupp (Östergötland) och kontrollgrupp (Skåne) är signifikant. 7 6 Öst Skåne Kvällstid U tätort Figur 10. Skillnad mellan försöksgrupp och kontrollgrupp Skillnaden mellan de två olika grupperna var väldigt liten. Den enda skillnaden var att de som använde väst i Östergötland i högre grad än de i Skåne gjorde så under kvällen och utanför tätort. I enkäten ställdes även frågor kring framtida bruk av reflexvästen detta för att bl.a. se om västen kommer att användas även efter försöket. Region Medelvärde % Instämmer Östergötland 5,61 62,4 Skåne 4,92 48,4 Medelvärden 1=tar helt avstånd; 7=instämmer helt Tabell 6. Kommer du att använda väst i framtiden? 12

16 Tabell 6 visar att det är en större sannolikhet att de från Östergötland kommer att använda västen i framtiden jämfört med de från Skåne. Avslutningsvis genomfördes en analys för att se vad som påverkade de mopedister som inte hade för avsikt att använda väst inom den närmaste framtiden. Resultaten visade att det främst handlade om följande: Det känns löjligt att använda väst De känner inte att de är en god förebild för andra mopedister De är inte lika oroliga som för att en olycka skall inträffa jämfört med de som använder väst. Deras vänner som kör moped använder inte väst Motorcyklister och mopedister som fick ta del av erbjudandet Deltagarna i Östergötland fick ytterligare några frågor om själva väst projektet. En handlade om deras inställning till väst innan och efter projektet, denna skillnad presenteras i Figur 11. Figur 11. Inställning till väst före och efter försöket - gäller både MC och moped Östergötland I figur 11 ser man att inställningen bland Östergötlands MC och EU- moped åkare har en mer positivare inställning till väst efter att ha använt den under en säsong. Skillnaden är signifikant och det känns positivt att de har en bättre inställning till västen nu en innan projektet. Redan 50 % hade en positiv syn på västen innan projektet men det har ökat till nästan 80 % efter projektet. Dels kan detta ha att göra med att de faktiskt fick en gratis väst och att någon, i detta fall deras försäkringsbolag brydde sig om deras trafiksäkerhet. Man har fått en positivare attityd till att använda västen. 13

17 Den avslutande frågan till alla som svarade på enkäten, både MC och EU-moped åkarna i Östergötland handlade om deras syn på att ett försäkringsbolag engagerade sig i deras trafiksäkerhet genom att dela ut västar gratis, se Figur 12. Figur 12. Inställning till projektet Det var intressant för försäkringsbolaget att få reda på hur deras försäkringstagare hade för syn på att man som försäkringsbolag brydde sig om deras trafiksäkerhet. Resultatet som visas i figur 12 ger en otrolig positiv bild på att man som försäkringstagare tycker att det är positivt att försäkringsbolag bryr sig om sina försäkringstagare. Egna kommentarer från dem som deltog i studien I slutet av enkäten för både kontroll och försöksgrupp fanns två öppna frågor; d.v.s. frågor där den svarande inte har några givna svarsalternativ. Dessa frågor var; Vad är den främsta anledningen till att du skulle använda väst i framtiden? och Om du inte kommer att använda väst i framtiden, vad är den främsta anledningen?. I stort sett har alla som svarat på enkäten även fyllt i dessa svarsalternativ beroende på om man i fortsättningen skall använda västen eller ej. Bland de personer som skriver vad den främsta anledningen till varför de kommer att använda väst i framtiden säger majoriten; För att synas bättre. Några kommenterar att den minskar risken för en olycka, för min egen säkerhet samt skriver ett par stycken om det skulle vara en lag. En kvinna född mellan åren 67-76, som kör 150 mil skriver Att ni gjort mig uppmärksam på att det kan vara vettigt. Bland de som skriver under vad den främsta anledningen till att de inte kommer att använda väst i framtiden är det mer blandade svar än de som valt att använda den. De som utnämner sig mest är dock; kör mest på dagtid, ful, obekväm, töntig, lathet. Bland en del MC- åkare är stilen viktig då man bland kommentarerna kan utläsa att vissa absolut inte kan tänka sig att använda väst tillsammans med just deras 14

18 motorcykel eller MC-ställ. De har köpt dyra MC-ställ som ska täckas med en töntig reflexväst eller som någon skriver dagisvarning. Någon skriver att det tyvärr har gått inflation i varselkläder; alla har det joggare, dagisbarn, arbetare på vägen, polis. Nedan redovisas några av de kommentarerna kring västen; Sporthoj-väst. Nej tack. Finns reflexer på MC-stället. Har alla i samhället reflexväst så bryr man sig inte. Vad ska då vägarbetarna ha då, lampor? Har fått enkät om reflexväst men sålde moppen så jag har inte andvänt den till moppekörning men vid kvällspromenader är den bra Ser ut som en MC polis Kompistryck-töntvarning Jobbar inte på vägverket Jobbarkompis sa att han nog inte sett mej i en rondell om inte västen synts, halvdager Tack för västen. Länge tänkt på att köpa, men det blev aldrig av. Nu skall jag börja MC var frihet Hjälmar o annat tar bort detta. Kört MC sedan 1963 utan kondom Jag syns bättre i trafiken Fåfäng Man ser ful ut (sagt av tonårige mopedföraren) Det har även inkommit en del bra förslag Ett förslag är att när man nytecknar en MC försäkring hos er så skulle det kunna ingå en väst. Man kommer nog aldrig få hela kollektivet att ta på sig en väst, på samma sätt som det är svårt att få samtliga att inse att en fullständig skyddsutrustning förhoppningsvis är en billig livförsäkring, men det skulle nog alltid vara en del som faktiskt använder västen. Om inte annat kanske den hamnar i bilen och räddar ett liv när man byter ett däck en mörk regnig kväll. Jag hoppas att ni fortsätter med försöken och det vore även intressant att se hur många som om ett år svarar att de har använt västen även säsongen efter detta test Reflex på hjälmen 15

19 Del 2 Skadeutveckling Metod Varje skada som innebär ersättningsanspråk rapporteras in till försäkringsbolaget. I Östergötland är det i huvudsak tre personer som hanterar skador för MC och EUmopeder. Dessa skador rapporteras in av kunden till försäkringsbolaget och förs in i deras skadestatistik. Vid samtal med kunden frågar man efter deras reg. nr, samt hur olyckan skedde, tid på dygnet, om det var singel eller kollisionsolycka, personskador samt hur vädret var vid den aktuella tidpunkten. Till detta projekt gjordes även en manuell hantering för att fråga kunderna om de hade använt reflexväst eller ej vid skadetillfället under perioden maj sept. Denna manuella statistik fördes även under året Skadestatistik förs även på övriga försäkringsbolag inom Länsförsäkringar men där finns inte den manuella funktionen med reflexväst eller inte. Denna manuella information lades till för att kunna se om det fanns många som använde reflexväst innan försöket och var inblandade i skadestatistiken. Genomförande Under MC säsongen 2008 och 2009 fördes skadestatistiken in som vanligt hos försäkringsbolaget med den ytterligare manuella funktionen om försäkringstagaren hade använt reflexväst eller ej under perioden maj-september. Kontrollän För att kunna jämföra hur Östgöta Brandstodsbolags kunder låg till i jämförelse med andra så användes Skånes Länsförsäkringar som kontrollän. Länen jämförs inte med varandra i förhållandet till antalet skador utan en jämförelse görs mellan de olika åren inom resp. län; om skadesiffrorna hade ökat eller minskat. Detta för att se om man i Östergötland har minskat sina skador under säsongen då projektet genomfördes. Resultat I detta avsnitt redovisas resultaten av skadeutvecklingen för MC och EU-mopeder för Östgöta Brandstodsbolagets kunder under åren I skadeutvecklingen redovisas även Skånes siffror kring dessa olyckor för åren 2008 och Skadeutvecklingen innan och efter projektet För att kunna mäta antalet olyckor under flera säsonger så registrerade Östgöta Brandstodsbolaget olyckor under säsongen 2008 där de även skrev om personen hade använt reflexväst eller ej. För att kunna följa utvecklingen under flera säsonger så har även olyckorna från 2006 och 2007 använts. Från 2006 och 2007 finns dock inte anteckningar om personen har använt reflexväst eller inte. Skånes siffror redovisas från åren 2008 och Dessa redovisas inom parentes i tabellen nedan. I siffrorna nedan har de kollisions olyckor utan relevans för synbarheten tagits bort, detta gäller för båda länen. I tabellerna nedan redovisas skadeutvecklingen för MC i tabell 7 och för EU-moped i tabell 8. 16

20 Inom parentes % (2008 mot 2009) (Skånes siffror) Singelolycka (31) 21 (38) +23 % Singelolycka med (9) 15 (18) +50 % personskada Kollision (12) 5 (19) - 55 % Kollision med personskada (14) 7(11) - 30 % Tabell 7. Resultat olycksutveckling MC/Östergötland - Skåne Inom parentes % (2008 mot 2009) (Skånes siffror) Singelolycka (59) 46 (68) +24 % Singelolycka med (15) 40 (15) +54 % personskada Kollision (43) 19 (42) - 27 % Kollision med personskada (29) 25 (26) - 19% Tabell 8. Resultat olycksutveckling EU-moped/Östergötland - Skåne I tabell 7 och 8 kan utläsas att singelolyckorna har ökat mellan åren 2008 och I kollisionsolyckorna där reflexvästens betydelse spelar en roll jämfört med singelolyckorna kan man se att i Östergötland mellan åren 2008 och 2009 har dessa minskat både för MC och EU-moped. Allra mest för MC men man ser också att det varierar ganska mycket mellan åren. I Östergötland har det totala antalet kollisionsolyckor för både MC och EU moped minskat mer i antal än för Skåne. Det är i det stora hela ett litet antal olyckor/skador som rapporterats till försäkringsbolaget i jämförelse med det antal som finns ute på våra vägar. I tabellen kan man utläsa att olycksantalen varierar över åren och för att säkerställa åt vilket håll skadeutvecklingen pekar behövs fler år i analysen. Underlaget är alldeles för litet för att kunna utläsa vilken effekt reflexvästarna fått på olycksutvecklingen. I undersökningen framkommer dock en tendens som visar på att kollisionsolyckorna går åt rätt riktning men det behövs fler år med reflexbärande motorcyklister/eumopedister för att kunna säkerställa om denna förändring har med västarna att göra eller inte. Bland de rapporterade olyckorna för Östergötland för åren 2008 och 2009 var det endast en inrapporterad singelolycka där personen på fordonet bar en reflexväst. Eftersom det var en singelolycka har reflexvästen ingen relevans i just detta fall. 17

21 Slutsatser Resultaten från denna studie visar att de flesta av motorcyklisterna/mopedisterna har en positivare inställning till användandet av reflexväst efter försöket än innan. De i Skåne som fick reflexvästen efter säsongen säger sig nästan 50 % komma att använda reflexvästen nästa gång de skall köra MC/moped och hela 70 % i Östergötland. Det finns en skillnad mellan motorcyklisterna och mopedisternas användning av reflexväst där motorcyklisterna har en högre grad av användning. Många ger kommentarer att den främsta anledningen till att de använder västen är att de syns bättre samt att de nu har fått en väst och är då beredda att använda den. Tillgängligheten spelar stor roll i detta fall; man inser nyttan men det finns inte tillräckligt med incitament att man själv går ut och köper en reflexväst. Genom att skicka hem en reflexväst gratis har man ökat användandet markant. Även de som har skrivit att de ställt av sin MC/EU-moped eller på annat sätt inte har den kvar tackar för västen och tänker använda den vid promenader eller cykling. Kommentar [SF1]: Inom båda grupperna (MC+ EU-moped) är den största skillnaden att de som inte använder väst tycker inte att det är deras stil och att det känns löjligt att använda den. De som använder västen upplever att det är enkelt och att det ger dem en ökad trygghet, samt har de fler vänner som använder väst än de utan. Genom att jämföra med Skåne som kontrollän kan man se att attityden till västen såg lika ut i de båda länen. Det fanns en liten skillnad när man använde västen och det var när man skulle köra en lång sträcka, dagtid eller utanför förort. I övrigt fanns det får skillnader mellan kontrollgrupp och försöksgrupp. För att få ett tydligare samband med reflexvästens betydelse för trafiksäkerheten och minskandet av olyckor skulle man behöva genomföra en undersökning på ett mycket större antal motorcyklister/eu-mopedister för att säkerhetsställa sambandet. De siffror som finns i denna rapport är för små för att kunna dra några slutsatser dock kan de ge en indikation att reflexvästen kan minska/undvika kollisionsolyckorna. Synbarheten kan dock ha en betydelse och det är många av de svaranden av enkäten som ser stor nytta med bärandet av reflexväst i trafiken för både MC och mopedister. En slutsats i denna undersökning är att det är av stort värde att samarbeta med ett försäkringsbolag som har stor kunskap kring olyckor; var och när samt hur olyckorna sker. De har också ett stort kundunderlag samt att kunderna i denna undersökning i stort bara såg positivt till att deras försäkringsbolag engagerade sig i deras trafiksäkerhet. Här finns en stor potential att öka samarbetet för att minska trafikolyckor i framtiden. I en ev. framtida utökning av detta projekt skulle det även vara intressant att dela in motorcyklisterna i olika grupper beroende på vilken motorcykel de kör. Detta för att se vilken grupp som är mest benägna att använda reflexväst kontra inte. 18

22 Trafiksäkerhetsnytta och spridning av resultat Trafiksäkerhetsnyttan Projektet har visat att gratisvästar ökar användandet och olycksdata under perioden ger vissa indikationer på att kollisionsolyckor har minskat. Förhoppningsvis kan detta ligga till grund för framtida insatser inom detta område. Att samarbeta tillsammans med ett försäkringsbolag och få spridning till just en speciell grupp har gett ett positivt resultat då kunderna upplever försäkringsbolagets engagemang positivt. Under och efter projektet har projektet spridits med hjälp utav ett pressmeddelande, en artikel och resultaten från studien presenterades vid en konferens. Pressmeddelande Den 28 januari, 2009 gick Östgöta Brandstodsbolag ut tillsammans med Helsäker Konsult i ett pressmeddelande med rubriken Rädda de oskyddade trafikanterna! där vi berättar om vårt pilotprojekt med syfte att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna på motorcykel och EU-moped. Med reflexväst ska de göras mer synliga i trafiken, för att på så vis minska risken att de blir inblandade i en olycka. Artiklar Den 29 januari, 2009 i NT (Norrköpings Tidningar) publicerades en artikel om Rolf som blev påkörd av en bilist när han körde sin Motorcykel. Han uppfattade att bilisten inte alls såg honom. Rolf uppmuntrar projektet med reflexvästar och hoppas att detta skall göra att fler ser motorcyklister och mopeder i trafiken. I Östgöta Correspondenten fanns en artikel kring projektet infört efter Transportforum i Linköping den 14 januari, Seminarium Vid Transportforum i Linköping den 13 januari, 2010 presenterades studien vid ett seminarie. Kontaktperson Helena Hellstén Helsäker Konsult AB Alpstigen Linköping helena@helsaker.se 19

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden

Läs mer

Vägtrafikskador 2018

Vägtrafikskador 2018 Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.   Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017. Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad # VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 24-4-1 24-9- Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man utifrån denna

Läs mer

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor. Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen

Läs mer

Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor. Bakgrund Motorcyklister är trafiksäkerhetsmedvetna och majoriteten tar inte onödiga risker utan njuter av att köra motorcykel. Det är en självklarhet för motorcyklister att ha ett giltigt körkort när man

Läs mer

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 2004/05-09-30 Sammanfattning Resultaten i denna rapport

Läs mer

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH

Läs mer

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon!

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! 15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! Tredje Körkortsdirektivet är ett regelverk som reformerar hela körkortssystemet i Europa. Är beslutat inom EU och ska vara fastställt i medlemsstaterna år 211

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla.

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Odödlig O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status

Läs mer

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 2012-10-01 Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 Avd. för verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx britt.kronberg@kalmar.se

Läs mer

Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status hos

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Unga förares trafikolyckor

Unga förares trafikolyckor Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden

Läs mer

Sammanställning av trygghetsenkät

Sammanställning av trygghetsenkät 2017-10-04 Sid 1/6 Sammanställning av trygghetsenkät 1. Bakgrund Enkäten låg ute på Lysekils kommuns hemsida under september 2017. Flera kommunikationsinsatser gjordes under tiden via sociala medier, både

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka!

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Ny gemensam strategi ska visa vägen Jörgen Persson Trafikverket Peter Lundqvist SLU Alnarp 2 2015-03-17 300000 264 455 250000 200000 150000 148 216 ATV Quad Snöskoter

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Trafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30

Trafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30 En trafikolycka medför många gånger problem för de inblandade och deras anhöriga. Vissa problem kanske kan lösas med ett enkelt telefonsamtal. Detta gäller även för Dig som är anhörig eller vittne. Trafikskadestöd

Läs mer

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade 1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon

Läs mer

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar FORSKNINGSRAPPORT Cykling och gående vid större vägar Resultat av enkät Sebastian Arnehed, Charlotta Johansson Slutlig version ISSN: 1402-1528 ISBN 98-91-439-396-5 Luleå 2012 www.ltu.se FÖRORD Denna rapport

Läs mer

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

Alla måste betala trafikförsäkring.

Alla måste betala trafikförsäkring. Alla måste betala trafikförsäkring. Trafikförsäkringen är ditt skydd om olyckan slår till. Tänk dig att du helt utan skuld blir påkörd av en bilförare som saknar trafikförsäkring. Då vore det inte rätt

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka

Läs mer

Mopedolyckor. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 585

Mopedolyckor. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 585 Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2 Rapport nr. 8 Mopedolyckor - Ungdomars attityder till mopeder Daniel Andreou Pär Danielsson Abstract Antalet

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor

Läs mer

Pejling jag och andra

Pejling jag och andra Mål Målet är att få fram vilka faktorer som inverkar på ungdomarnas trafikbeteende. I synnerhet strävar man till att lyfta fram missuppfattningar som leder till riskbeteende. Barn och ungdomar tror att

Läs mer

PUBLIKATION 2009:76. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö

PUBLIKATION 2009:76. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö PUBLIKATION 2009:76 Hastigheter motorcykeltrafik 2008 från Luleå till Malmö Register 1 Mätplatser s.3 2 Genomförda mätningar s.3 3 Bearbetning s.4 4 Analyser av mätningarna s.4 5 Resultat s.6 Bilagor 6

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt

Läs mer

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykling TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet 1 (6) INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet För att få en ökad trafiksäkerhet är det viktigt att vi alla börjar prata om

Läs mer

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov

Moped klass II Kunskapsprov Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Innehåll Motioner 2012... 1. 1. Kullsbackavägen - Pilegårdsvägen... 2. 2. Kullsbackavägen/Ärlavägen/Sandvipevägen... 3. 3. Kullsbackavägen...

Innehåll Motioner 2012... 1. 1. Kullsbackavägen - Pilegårdsvägen... 2. 2. Kullsbackavägen/Ärlavägen/Sandvipevägen... 3. 3. Kullsbackavägen... Motioner 2012 Innehåll Motioner 2012... 1 1. Kullsbackavägen - Pilegårdsvägen... 2 2. Kullsbackavägen/Ärlavägen/Sandvipevägen... 3 3. Kullsbackavägen... 5 4. Pilegårdsvägen... 6 1. Kullsbackavägen - Pilegårdsvägen

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare

Läs mer

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa 28.6.2018 Bakgrund och svar Enkäten genomfördes på finska och svenska som en del av projektet Trafiksäkerhetsaktör i Lovisa. Enkäten förverkligades som

Läs mer