Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun

Transkript

1 Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun Räddningstjänsten 2010 Antagen av kommunfullmäktige

2 2

3 Sammanfattning Svalövs kommun är en landsbygdkommun med drygt invånare och i denna riskanalys analyserades vilka risker som kan föranleda räddningstjänst som finns i kommunen. För att undersöka om det finns några risker på grund av kommunens demografi samlades statistik in över bland annat åldersstruktur, arbetslöshet, utbildningsnivå med mera. Därefter analyserades insatsstatistik för att undersöka vilka olyckor som är vanliga och var de är belägna. Det undersöktes också om det fanns några större mer krävande insatser för räddningstjänsten och om det fanns vissa tidpunkter som var mer vanligt att det hände en olycka på. Efter detta undersöktes vilka verksamheter i kommunen som kan innebära en särskild risk för omgivningen. I Svalövs kommun finns inte några farliga industrier så de verksamheter som lyftes fram här är farligt gods transporter till och från bensinstationerna i kommunen. Till sist utfördes en grovanalys där sannolikhet och konsekvens bedömdes över olika tänkbara olycksscenarier. Efter utförda analyser sammanställdes resultatet och den största risken i kommunen är trafikolycka följt av brand i bostad. Särskilt drabbade sträckor för trafikolyckor är vägarna runt Böketofta, Svalöv och Röstånga. De flesta bränder sker i villor och brandorsaken är oftast soteld. 3

4 4

5 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR METOD SVALÖVS KOMMUN BEFOLKNINGSSTRUKTUR ÖPPNA JÄMFÖRELSE BROTT ANALYS STATISTIK ÖVER RÄDDNINGSTJÄNSTHÄNDELSER KOMMUNEN I STORT JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER ÖPPNA JÄMFÖRELSE BRÄNDER ANALYS OBJEKT MED SÄRSKILDA RISKER FÖR SIN OMGIVNING GROVANALYS ALLMÄNT OM RISK GROVANALYSENS ARBETSGÅNG RESULTAT AV GROVANALYSEN SAMMANFATTANDE KOMMENTARER SVALÖVS KOMMUNS RISKBILD FRAMTIDA ARBETE REFERENSER BILAGA 1 DEMOGRAFI BILAGA 2 INSATSSTATISTIK BILAGA 3 TRAFIKTÄTHET BILAGA 4 GROVANALYSUNDERLAG

6 6

7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Denna riskanalys över Svalövs kommun har utförts med hjälp av Landskrona stads räddningstjänst. Underlaget till rapporten kommer i huvudsak från intervjuer och diskussioner med personal vid Svalövs och Landskrona räddningstjänst samt genomgång av Svalövs kommuns register Syfte Syftet med riskanalysen är att den ska ligga till grund för kommande handlingsprogram samt ge andra intressenter en möjlighet att skapa sig en samlad bild över risker i Svalövs kommun Mål Målet med riskanalysen är att presentera en samlad bild över risker i Svalövs kommun Avgränsningar Riskanalysen undersöker bara risker och händelser som kan föranleda räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor /1/. Sårbarheter i samhället med avseende på extraordinära händelser behandlas i en senare separat sårbarhetsanalys. Riskanalysen är geografiskt avgränsad till Svalövs kommun. Ingen detaljerad riskanalys görs över vilka risker industrier utsätter sin omgivning för Metod Inledningsvis insamlas statistik över Svalövs kommuns demografi och räddningstjänsthändelser samt information kring olika riskfyllda objekt. Sedan utförs en grovanalys där risker i Svalövs kommun värderas. Därefter sammanvägs resultatet av grovanalysen och räddningstjänsthändelse mot Svalövs demografi och objekt med särskilda risker. Slutsatser dras och en samlad bild över risker som kan föranleda räddningstjänst i Svalöv presenteras. 7

8 Antal individer UTKAST Svalövs kommun Svalövs kommun är en landsbygdskommun med drygt invånare. Kommunen är stor till ytan men är glest befolkad och har mycket åkerareal. Svalöv är centralorten i kommunen och övriga tätorter är Teckomatorp, Kågeröd, Röstånga, Billeberga och Tågarp. Genom kommunen löper många vältrafikerade länsvägar och två stycken järnvägssträckningar. Nedan jämförs Svalövs kommuns befolkningsstruktur med hela riket samt fyra andra skånska kommuner. Detta i syfte att få en uppfattning om kommunens demografi särskiljer sig på något sätt som i längden kan innebära en förhöjd risk för kommunens invånare. De fyra kommunerna som är utvalda för jämförelse är Bjuv, Hörby, Höör och Åstorp. Dessa kommuner valdes då de liknar Svalövs kommun med avseende på dess geografiska läge och invånarantal. Kommunen jämförs också med riket och de fyra ovan nämnda kommunerna angående antal brott och bränder. Sist i kapitlet analyseras om Svalövs kommun är utsatt för en förhöjd risk på grund av dess demografi Befolkningsstruktur Ålderstrukturen i Svalövs kommun liknar i stort den för riket förutom att Svalöv har en svacka i sin ålderstruktur bland yngre vuxna (20 35 år), se Figur 1. Denna svacka finns även bland de kommuner som jämförs med Svalöv. Detta beror antagligen på att unga vuxna flyttar från mindre kommuner för att studera eller arbeta på annan ort Kvinnor Män år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Figur 1: Åldersstruktur i Svalövs kommun, 2009 /2/. 8

9 Antal individer UTKAST Kvinnor Män år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Figur 2: Ålderstrukturen för riket, 2009 /2/. Befolkningen i Svalövs kommun har en något lägre utbildningsnivå än riket och Hörby, men har en högre utbildningsnivå än Åstorp och Bjuv, se bilaga 1. Kommunens medborgare har en genomsnittlig disponibel inkomst som är något lägre än i riket och i Höör men högre än de tre andra kommunerna, se Tabell 1. Andelen arbetslösa i kommunen var 2009 knappt 4 procent, vilket då var lägre än i Bjuv och Åstorp samt riket. Tillsammans med Höör och Hörby har Svalöv lägre andel utrikes födda än riket och kommunerna Bjuv och Åstorp, se Tabell 1. Tabell 1: Genomsnittlig disponibel inkomst, antal prisbasbelopp 2008 samt andelen öppet arbetslösa och utrikes födda 2009, uttryckt i procent av befolkningen Genomsnittlig disponibel inkomst Andel öppet arbetslösa /3/ Andel utrikes födda /2/ /2/ Riket 5,4 4,0 % 14 % Höör 5,2 3,4 % 10 % Svalöv 5,1 3,9 % 11 % Hörby 5,0 3,3 % 10 % Bjuv 4,8 4,6 % 19 % Åstorp 4,8 5,2 % 18 % 2.2. Öppna jämförelse brott I skriften Öppna jämförelser 2009 /4/ jämförs Sveriges kommuner med avseende på olika indikatorer. I 9

10 Tabell 2 redovisas hur Svalövs kommun står sig i jämförelse med riket med avseende på brott. Kommunen jämförs med övriga kommuner i Sverige utifrån om antalet brott är bland de 25 procent lägsta eller högsta eller bland de mittersta 50 procent. Antalet brott jämförs också med ett förväntat antal vilket är framräknat av SKL och bygger på vad kommunen borde ha med hänsyn till dess demografi och andra lokala förhållanden. Antalet brott i Svalöv jämförs också med antalet brott i Höör, Hörby, Åstorp och Bjuv. 10

11 Tabell 2: Förekomsten av brott enligt SKL, baserade på årsmedelvärden för /4/ Typ av händelse Svalöv Jämfört med Förväntad Höör Hörby Åstorp Bjuv riket värde Antal våldsbrott per ,5 Mittersta 50 % 8,0 10 9,9 9,5 13 inv (likvärdigt) Antal stöld och tillgrepp per 1000 inv 44 Mittersta 50 % 46 (likvärdigt) Antal brott i Svalövs kommun tillhör de mittersta 50 procenten av Sveriges kommuner och är likvärdigt med det förväntade antalet brott. Vid jämförelse med de fyra andra kommunerna har Svalövs kommun minst antal brott Analys Flera sociala studier visar på att det finns ett samband mellan olika sociala faktorer och förhöjd risk för ohälsa. Till exempel visar en studie att det finns ett samband mellan en lägre utbildningsnivå och sämre hälsa. Studien visar också att risken för psykisk ohälsa tycks följa inkomstnivån och särskilt höga samband med psykiskt ohälsa fanns hos arbetslösa, de med sjukbidrag, förtidspension och de långtidssjukskrivna /5/. En annan studie visar att det även finns en förhöjd risk för sämre hälsa bland utrikes födda i jämförelse med inrikes födda /6/. Svalövs kommun har en genomsnittlig disponibel inkomst som ligger strax under rikets, vilket är väntat då även dess utbildningsnivå ligger strax under. Att den genomsnittliga inkomstnivån bland Svalövs invånare är så pass hög som den är kan också bero på den låga arbetslösheten i kommunen. Det låga antalet brott i kommunen kan också de vara en följd av den låga arbetslösheten. Sammanfattningsvis kan det sägas att i dagsläget så finns det ingen förhöjd risk i Svalövs kommun på grund av dess demografi. Det kan dock vara viktigt att få reda på varför det finns en svacka i ålderstrukturen bland unga vuxna då en utflyttning av dessa personer på sikt kan påverka kommunen negativt. 11

12 Antal händelser UTKAST Statistik över räddningstjänsthändelser I detta kapitel redovisas antal räddningstjänsthändelser som sker i kommunen. Detta är inte samma sak som antalet larm eller uppdrag som räddningstjänsten i Svalöv har, utan all hjälp till polis och ambulans (som inte klassats som räddningstjänst) är bortgallrade, likaså sjukvårdstransporter, larm i grannkommuner med mera, se bilaga 2. Således kan inte de värden som presenteras användas för att mäta arbetsbelastningen på utryckande styrkor i räddningstjänsten. Om inget annat anges så är insatsstatistiken hämtad från insatsregistret Daedalos /7/ mellan åren 2005 och Kommunen i stort Figur 1 visar antalet händelser som föranlett räddningstjänst år i Svalövs kommun. Antalet händelser har varierat mellan åren med en topp på över 120 händelser Den dominerande olyckshändelsen har under de flesta åren varit trafikolyckor och inträffar lite fler brand ej i byggnader än brand i byggnad. Övriga händelser är till exempel stormskada, översvämning, nödställt djur eller person med mera Trafikolycka Brand i byggnad Brand ej i byggnad Övrigt Figur 3: Händelser som föranlett räddningstjänst i Svalövs kommun /7/. Vid en närmare undersökning av de olika räddningstjänsthändelserna visade det sig att personbilsolyckor är den dominerade trafikolyckan. För brand i byggnad är det villor som är det enskilt största brandobjektet, hela 44 procent av alla bränder i byggnader är brand i villa, se Figur 4. Den vanligaste brandorsaken i villa uppges vara soteld följt av tekniskt fel och annan orsak, se bilaga 2. Enligt MSB:s statistikdatabas IDA /8/ så är det flest personbilar eller övriga fordon som brinner i kategorin brand ej i byggnad och den vanligaste brandorsaken är anlagd med uppsåt följt av eldning och okänd orsak, se bilaga 2. En viss andel av de bränder som anges som okänd orsak är också troligen anlagda /9/. 12

13 21% 10% 10% Flerbostadshus Villa Allmän byggnad Industri Övriga byggnader 44% 15% Figur 4: Brand i byggnad fördelat på olika brandobjekt, /7/ Större insatser Under åren 2005 till 2009 genomfördes det nästan 640 insatser till följd av räddningstjänsthändelser /7/. För att få reda på hur många av dessa som varit större mer resurskrävande insatser har antalet mantimmar studerats. Mantimmar är ett mått på den sammanlagda tiden för samtliga inblandade individer i en insats. Till exempel har en insats tagit två mantimmar om det totalt har varit sex personer involverade och insatsen tagit 20 minuter. Antalet mantimmar är baserat på vad som är ifyllt i insatsrapporterna och tiderna ska inte ses som exakta och bör betraktas med försiktighet. Av alla 640 insatser var det 18 stycken som tog mer än 50 mantimmar i anspråk och de flesta av dessa insatser var brand i byggnad. Av dessa 18 insatser var det 12 stycken som tog mer än 100 mantimmar i anspråk, varav sex stycken brand i byggnad och tre brand ej i byggnad. Övriga insatser som tog mer än 100 mantimmar var en trafikolycka, en stormskada (stormen Gudrun) och en annan olycka/tillbud där tidsangivelserna antagligen är felaktigt ifyllda (står att de blev återkallade i insatsrapporten). Två av insatser tog dessutom mer än 200 mantimmar i anspråk varav den ena var stormskador efter Gudrun och den andra var en brand i uthus där det verkar som om tidsangivelserna blivit felaktigt inskrivna. Statistiken över hur många mantimmar som har tagits i anspråk blir likt alla annan statistik inte bättre än den information som matas in. Hur nära sanningen värdena som presenteras ovan ligger är svårt att avgöra och de bör användas med försiktighet När händer olyckor Antalet räddningstjänsthändelser är inte jämt fördelat över dygnet. Det sker mer än fyra gånger så många händelser under senare delen av eftermiddagen (15-18) som under sen natten (03-06), se Figur 5. Alla olyckstyper följer i stort denna trend. Att trafikolyckorna är flest mellan kan kanske förklaras med pendlingstrafiken. 13

14 Antal händelser Antal händelser UTKAST Trafikolycka Brand i byggnad Brand ej i byggnad Övrigt Figur 5: Händelsernas fördelning över dygnet , uppdelat på tretimmarsperioder /7/. Brand i byggnad minskar under natten men är annars den olyckstyp som varierar minst under dygnet. Intressant att notera är att brand ej i byggnad har som lägst frekvens under morgontimmarna (06-09) och inte under natten vilket kanske normalt kan vara förväntat. Brand ej i byggnad är den olyckstyp som har störts frekvens av olyckstyperna mellan Det totala antalet händelser i Svalövs kommun ligger tämligen jämt fördelade över året. Ingen tydlig puckel finns i statistiken. Vid beaktande av de vanligaste olyckstyperna finns dock viss variation, se Figur 6. Antalet brand ej i byggnad är högre under det varmare halvåret än det kallare halvåret, medan brand i byggnad har en viss nedgång under augusti, september och oktober. Trafikolyckorna är något fler under årets sista kvartal. Övriga olyckor har något högre frekvens under maj, juni, juli och augusti samt januari Trafikolyckor Brand i byggnad Brand ej i byggnad Övrigt 10 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6: Händelsernas fördelning över året , uppdelat månadsvis /7/. 14

15 Var händer olyckor Statistiken över räddningstjänsthändelser har bearbetats och lagts in i Svalövs kommuns GIS-portal. Figur 7 till Figur 9 visar var i Svalövs kommun som olika olyckstyper har inträffat. Bilaga 2 redovisar var olyckor skedde 2008 till och med juni 2010 och i GIS-portalen finns ytterligare år redovisade. Föga förvånande är bränderna lokaliserade till tätorterna i kommunen. Brand i byggnad är mer koncentrerad till tätorterna medan brand ej i byggnad är lite mer utspritt över hela kommunen. Trafikolyckorna är utspridda över kommunen och de större riksvägarna syns i statistiken. De senaste 2,5 åren har det hänt flest trafikolyckor runt Böketofta och väg 106 vid Svalöv. Även vägarna runt Röstånga är drabbade av många trafikolyckor. Figur 7: Brand i byggnad

16 Figur 8: Brand ej i byggnad Figur 9: Trafikolyckor

17 Antal bränder i byggnad per 1000 inv Insatser/1000 inv UTKAST Jämförelse med andra kommuner Nedan jämförs Svalövs kommun med riket i sin helhet och med de kommunerna som presenterades i kapitel 2. För att göra jämförelsen rättvis har all statistik hämtats från MSB:s statistikdatabas IDA /8/. Vid jämförelse med övriga riket har Svalövs kommun ungefär lika många räddningstjänsthändelser per invånare som riksmedelvärdet, se Figur Riket Svalöv Figur 10: Antal räddningsinsatser per 1000 invånare /8/. Antalet brand i byggnad varierar kraftigt över åren i kommunerna och i Svalövs kommun sjönk antalet bränder 2007 för att sedan stiga och närma sig riskgenomsnittet. Svalövs kommun skiljer sig inte nämnvärt från de andra kommunerna som också varierar kraftigt kring riksgenomsnittet, se Figur 11. 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Bjuv Hörby Höör Svalöv Åstorp Riket 0,4 0, Figur 11: Brand i byggnad per 1000 invånare /8/. 17

18 Antal trafikolyckor per 1000 inv Antal bränder ej i byggnad per 1000 inv UTKAST Även för brand ej i byggnad så liknar insatsstatistiken de övriga kommunerna och antalet bränder per 1000 invånare ligger runt riksgenomsnittet, se Figur ,5 3 2,5 2 1,5 Bjuv Hörby Höör Svalöv Åstorp Riket 1 0, Figur 12: Brand ej i byggnad per 1000 invånare /8/. För trafikolyckor så ligger dock Svalövs kommun över riksgenomsnittet. Detta är något som även gäller för samtliga av de jämförda kommunerna, se Figur ,5 3 2,5 2 1,5 Bjuv Hörby Höör Svalöv Åstorp Riket 1 0, Figur 13: Trafikolyckor per 1000 invånare /8/ Skadade och omkomna Antalet individer som omkommer eller skadas svårt i samband med räddningstjänsthändelser redovisas i Tabell 3. Värdena bygger på det som fyllts i av insatsrapportskrivaren. Personer som bedömts som svårt skadade på olycksplatsen kan senare ha avlidit på sjukhus men detta är i så fall inte registrerat i statistiken. Det är få personer 18

19 som blir svårt skadade eller omkommer per år och därför går det inte att se någon trend i statistiken även om den varierar kraftigt mellan åren. Det ska också nämnas att det räcker med en allvarlig olycka med många inblandade för att antalet skadade det året ska bli väldigt många fler än tidigare år. Om man jämför medelvärdena för åren 2005 till 2009 med riket så har Svalöv 3,2 svårt skadade och 2,1 omkomna per invånare medan riket har 3,7 svårt skadade och 0,7 omkomna per år och invånare. Tabell 3: Antal svårt skadade och omkomna per år /8/. År Svårt skadade Omkomna Öppna jämförelse bränder I skriften Öppna jämförelser 2009 /4/ jämförs Sveriges kommuner med avseende på olika indikatorer. I Tabell 4 redovisas hur Svalövs kommun står sig i jämförelse med riket med avseende på bränder. Kommunen jämförs med övriga kommuner i Sverige utifrån om antalet bränder är bland de 25 procent lägsta eller högsta eller bland de mittersta 50 procent. Antalet bränder jämförs också med ett förväntat antal, vilket är framräknat av SKL och bygger på vad kommunen borde ha med hänsyn till dess demografi och andra lokala förhållanden. Tabell 4: Förekomsten av bränder och brott enligt SKL. Bränder baseras på årsmedelvärden för /4/ Typ av händelse Svalöv Jämfört med riket Förväntad värde Antal bränder med egendomsskador per 1000 inv 0,75 Mittersta 50 % 0,75 (likvärdigt) Antalet bränder i Svalövs kommun tillhör de mittersta 50 procenten av Sveriges kommuner och dessutom är antalet bränder likvärdiga med det förväntade antalet Analys Sett till invånarantalet är Svalövs kommun liten men det finns många riksvägar som leder genom kommunen. Därför är det inte konstigt att antalet trafikolyckor per 1000 invånare ligger över riksgenomsnittet. Inom kommunen är trafikolyckor den dominerande olyckstypen. Vägarna runt Böketofta, Svalöv och Röstånga är det flest olyckor på och detta kan möjligtvis bero på trafiktätheten (se bilaga 3) i kombination med skicket på vägarna. Även om den dominerande olyckstypen är trafikolyckor så är det bränder som tar mest mantimmar i anspråk och är därmed mer resurskrävande för räddningstjänsten. Antal bränder per 1000 invånare i kommunen är likvärdigt med övriga kommuner och riksgenomsnittet. Svalövs kommun har mycket villor så därför är det inte konstigt att det också är denna typ av byggnad som det brinner mest. Då många av dessa bränder orsakades av soteld är det viktigt att se över hur det går att minska risken för just soteld. 19

20 För brand ej i byggnad är det istället anlagd brand som orsakar flest bränder och det kan vara av intresse att undersöka vilka som anlägger och varför. På grund av att många av brand ej i byggnad är anlagda så är det troligen därför dessa bränder dominerar under natten. Enligt statistiken händer det flest olyckor under eftermiddagarna, detta mycket på grund av trafikolyckorna. Det är dock brand i byggnad som tar mest mantimmar i anspråk och dessa händelser är ganska jämt fördelade över dygnets timmar (förutom natten). Detta kan tolkas som att den operativa belastningen på räddningstjänsten är ganska jämt fördelat under den vakna tiden på dygnet. Problemet med att ha korrekt indata är genomgående för all statistik, men den statistik som bedöms som mest osäker är antalet mantimmar och antalet svårt skadade och döda. Till exempel i statistiken om antalet svårt skadade eller döda så redovisas räddningsledarens uppfattning på plats och inte hur i slutändan det gick med de som transporterades till sjukhus, avled de där eller var de bara mindre skador. 20

21 4. Objekt med särskilda risker för sin omgivning I kapitlet presenteras en sammanställning över objekt med särskilda risker för sin omgivning samt vilka områden som är behov av mer detaljerade riskanalyser. Rapportens definition på objekt med särskilda risker för sin omgivning är: Anläggningar eller verksamheter som vid en olycka kan medföra större konsekvenser för sin omgivning, det vill säga utanför sitt eget område. Exempel på detta är verksamheter som kan orsaka större utsläpp av farligt ämne, större explosioner med mera. Objekten med särskilda risker för sin omgivning är framtagna med hjälp av Svalövs kommuns verksamhetsregister. I Svalövs kommun finns inga industrier som är klassade som 2:4 anläggningar och det finns heller inte andra industrier som anses medföra större konsekvenser för sin omgivning. Därför belyses här de bensinstationer som finns i kommunen. De risker för oönskade konsekvenser som dessa bensinstationer medför är främst transport och omlastning av bränsle till stationerna. Bensinstationerna sammanfattas i Tabell 5. MSB har utgett en handbok för hur brandfarliga vätskor och gaser ska hanteras vid en bensinstation. Ett av kraven i handboken är att avståndet mellan platser där människor vanligen vistas (bostad, kontor, butik med mera) och lossningsplatsen för tankfordon är minst 25 meter /10/. Förutom bensinstationerna finns det farligt godsleder och järnvägar i kommunen och enligt Länsstyrelsen i Skåne län/11/ bör riskanalyser göras vid detaljplanering inom 150 meter från en farligt godsled. Figur 14 visar vilka leder som MSB rekommenderar att man transporterar farligt gods på. Vid nybebyggelse inom 150 meter från dessa leder så bör en riskanalys göras. Tabell 5: Bensinstationer i Svalövs kommun Station Adress Ort Bilisten Industrigatan 2 Svalöv St1 Ekebogatan 1 Svalöv Pump Torrlösa Torrlösa Pump Möllarpsvägen 12 Kågeröd Din-X Olstorpsvägen 2 Kågeröd Bilisten Övre Röstånga Skäralidsvägen 1 Pump Billingevägen 13 Röstånga Din-X Riksvägen 3 Tågarp (Oj oj Storgatan Teckomatorp) 21

22 Figur 14: Rekommenderade farligt godsleder i Svalövs kommun. Röd markering är vägtrafik och blå markering är järnvägstrafik /12/. 22

23 5. Grovanalys Grovanalysen över riskerna i Svalövs kommun har utförts av en analysgrupp bestående av personal från räddningstjänsten och Team Lokalplanering i Svalövs kommun 5.1. Allmänt om risk Begreppet risk används flitigt i vårt dagliga tal och kan ha en rad olika betydelser och innebörder. I dagsläget finns ingen allmänt accepterad definition av risk men i riskanalyssammanhang brukar man definiera risk som en funktion av: Sannolikheten för att en viss händelse ska inträffa och Konsekvensen av att denna händelse inträffar Sannolikhet är ett mått på hur ofta en händelse inträffar. Den inträffade händelsen får en viss konsekvens som ofta är i form av skada på liv, miljö eller egendom. Risken kan uttryckas som en sammanvägning av de av både sannolikhet och konsekvens. Detta innebär att risken kan vara lika stor/liten för helt olika typer av händelser. Risken för en olycka som får stora konsekvenser med flertalet skadade/omkomna men som inte händer särskilt ofta (liten sannolikhet) kan därför vara lika stor som en händelse som inträffar relativt ofta (hög sannolikhet) men där endast någon enstaka skadas eller omkommer Grovanalysens arbetsgång Med hjälp av en grovanalys utförs en översiktlig genomgång av riskerna i Svalövs kommun. Grovanalys är en kvalitativ riskanalysmetod som möjliggör analys av risker utan att känna till tekniska detaljer. Denna analys kan sedan kompletteras med mer detaljerade analyser där hänsyn tas till de tekniska detaljerna om så behövs. I analysen bedöms både sannolikhet och konsekvens för olika riskscenarier och det är endast scenarier som kan föranleda räddningsinsats som bedöms Riskgrupper och scenarier För att kunna bedöma riskerna i kommunen så studerades ett antal scenarier, se bilaga 4. Scenarierna har sedan kategoriserats i följande riskgrupper: Vägtrafik Järnväg Utsläpp farligt ämne Publika lokaler Bostäder Skolor Vårdanläggningar Kulturbyggnader Industri Naturolyckor Arrangemang Övriga risker Riskbedömning För de utvalda scenarierna och riskgrupperna utfördes en kvalitativ bedömning av sannolikhet och konsekvens av analysgruppen. Vid bedömningen har det tagits hjälp av statistik på både lokal och regional nivå. Sannolikheten bedömdes utifrån kriterier enligt 23

24 Tabell 6. Noterbart är att det för den lägsta och högsta sannolikheten inte finns några yttre gränser på intervallet. Detta medför att händelser som hamnar i klass 1 eller 5 kan variera stort i frekvens. Tabell 6 Sannolikhetskriterier vid grovanalys. Klass Frekvens 1 Liten sannolikhet Mindre än en gång per 1000 år 2 En gång per år 3 Sannolik En gång per år 4 En gång per 1 10 år 5 Mycket sannolik Mer än en gång per år Konsekvenser för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv, miljö samt egendom. I Tabell 7 till Tabell 9 ses de kriterier som användes för att bedöma konsekvensen för olika scenarion och riskgrupper. Tabell 7 Konsekvenskriterier för liv vid grovanalys Klass Karaktär 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 4 Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade. Tabell 8 Konsekvenskriterier för miljö vid grovanalys Klass Skada 1 Små Ingen sanering, liten utbredning 2 Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 3 Stora Enkel sanering, stor utbredning 4 Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 5 Katastrofala Svår sanering, stor utbredning Tabell 9 Konsekvenskriterier för egendom vid grovanalys Klass Total skadekostnad. (Mkr) 1 Små <0,1 2 Lindriga 0,1-1 3 Stora Mycket stora Katastrofala > Riskmatris Resultatet av bedömningarna för sannolikhet och konsekvens för de olika riskgrupperna presenteras i en riskmatris, se Figur 15. Från matrisen kan det utläsas vilka riskgrupper som bidrar med störst risk enligt bedömningen. Det röda partiet i matrisen markerar vilka risker som bör minskas. Det är enbart den sammanfattande bedömningen för riskgrupperna som presenteras i riskmatrisen. Bedömningen för de individuella scenarierna redovisas i bilaga 4. 24

25 Sannolikhet Sannolikhet UTKAST Konsekvens Figur 15 Riskmatris, risken ökar i pilens riktning Resultat av grovanalysen Resultatet av grovanalysen redovisas i Figur 16 till Figur 18, där risker för liv, miljö respektive egendom presenteras i form av riskmatriser. I avsnitt till redovisas kortfattat resonemanget bakom värderingen av respektive riskgrupp. Mer detaljerad värdering av scenarion och riskgrupper återfinns i bilaga 4. I bilagan återfinns även gruppen övriga olyckor där flera scenarier som inte passat in i andra riskgrupper har placerats. Grovanalysen ger resultatet att de största riskerna för liv i Svalövs kommun är vägtrafik och bostäder. Lika stor konsekvens som vägtrafik och bostäder anses vårdanläggningar, järnväg, publika lokaler och arrangemang ge men dessa risker anses vara mindre sannolika. Konsekvens Figur 16 Riskmatris, risker för liv i Svalövs kommun. 25

26 Sannolikhet Sannolikhet UTKAST Naturolyckor, industri och utsläpp av farligt ämne är de olyckor som anses ge störst konsekvens på miljön i Svalövs kommun. Naturolyckor anses vara mest sannolikt av dessa tre riskgrupper. Bostäder ger lindriga konsekvenser på miljön men är desto mer sannolik. Inga risker för miljön hamnar i det röda intervallet. Konsekvens Figur 17 Riskmatris, risker för miljö i Svalövs kommun. För egendom är de största riskgrupperna bostäder, skola och naturolycka. Skola och naturolycka anses ge större konsekvenser än bostäder, men sannolikheten är större i den senare. Störst konsekvens på egendom anses kulturbyggnader ge eftersom en sådan byggnad är oersättlig, men sannolikheten för att det ska inträffa anses liten. Konsekvens Figur 18 Riskmatris, risker för egendom i Svalövs kommun Vägtrafik Vägtrafik är en risk med hög sannolikhet eftersom det finns många riksvägar som leder genom kommunen. Konsekvensen vid en olycka bedöms som stor framförallt vad avser liv. I riskgruppen ingår såväl olyckor i stadsmiljö som olyckor på landsväg. 26

27 Järnvägstrafik I gruppen järnvägstrafik ingår både större olycka på grund av urspårning och mindre olycka som till exempel korsningsolycka. I Svalövs kommun finns det två vältrafikerade järnvägsspår och därför anses en olycka på järnväg vara relativt vanlig. En större olycka är mindre sannolik än den mindre korsningsolyckan men ger större konsekvens Utsläpp farligt ämne Utsläpp av farligt ämne påverkar främst miljö och egendom. Små utsläpp från vägfordon är mycket sannolikt men konsekvenser för ett sådant scenario anses vara lindriga. Lite mindre sannolikt bedöms farligt godsolycka vara men konsekvenserna av en sådan olycka blir stora. Konsekvenserna för utsläpp i bensinmack kommer att bli relativt små eftersom det finns skydd för läckage runt bensinmackar Publika lokaler I riskgruppen publika lokaler ingår hotell, restauranger, Bed & Breakfast med mera. Sannolikheten för bränder har inte bedömts som hög och konsekvenserna anses vara lika stora som vid en bostadsbrand. Detta eftersom Svalövs kommun inte har några större hotell eller lokaler för restaurang med mera. Brand i affär är den lokal som anses få störst konsekvens vad gäller egendom eftersom det finns mycket värdefullt på liten yta Bostäder Bostäder är en av de största riskerna i Svalövs kommun vad avser liv. Miljöpåverkan är inte stor men risken för egendom är större. Var enskild bostadsbrand ger måhända ingen större egendomsskada men många bränder gör att det förlorade värdet ökar Skola Brand i skola är en risk som analysgruppen har gett tämligen hög sannolikhet. Konsekvenserna för en skolbrand är oftast större egendomsskador, medan konsekvenserna för liv och miljö är lägre Vårdanläggningar Vårdanläggningar är en riskgrupp med stor konsekvens för liv och egendom. Sannolikheten för att något skall inträffa är högre för äldreboenden och gruppboende än på en vårdcentral. Detta beror bland annat på att äldreboende mer liknar vanligt boende med risker som matlagning, levande ljus med mera Kulturbyggnader Värdet av kulturbyggnader är oftast oersättligt varför konsekvenserna för egendom är hög. Sannolikheten för händelser är dock låg eftersom det inte finns så många kulturbyggnader i kommunen Industrier I Svalövs kommun finns inga större riskfyllda industrier utan endast mindre industrier. Detta gör att konsekvenserna inte blir så höga vid en olycka. Mindre industrier har ofta inte ett lika utbrett säkerhetsarbete varför sannolikheten för att någonting ska hända har bedömts som medel istället för låg. 27

28 Naturolyckor De naturolyckor som analysgruppen sett som troligast i Svalövs kommun är stormar och översvämningar, vilka framförallt ger konsekvenser för egendom. Översvämningar påverkar miljön indirekt genom att avloppssystem med mera riskerar att slås ut och föroreningar kan spridas. Stormar har bedömts vara de naturolyckor som har högst konsekvens för liv, men sammantaget för hela riskgruppen bedöms dock risken för liv vara låg Arrangemang Inga större arrangemang finns i kommunen, men de som nämns är olika arrangemang i Ring Knutstorp och utomhuskonserten vid Odensjön. Risken i Ring Knutstorp är främst motorolycka med personskador till följd. Största risken vid konserten vid Odensjön är trängsel med klämskador till följd, men konsekvenserna bedöms som låga då det är utomhus Övriga risker I gruppen övriga risker ryms scenarion som drunkning, större arbetsplatsolycka och brand på lantgård. Risken för drunkningsolycka i kommunen bedöms som låg då det finns få sjöar och vattendrag. Sannolikheten för brand på lantgård bedöms som hög då det finns gott om lantgårdar i kommunen. Konsekvensen för detta scenario är främst stor för egendom eftersom en brand i en ladugård kan sprida sig snabbt och förstöra mycket som är värdefullt. Även sannolikheten för större arbetsplatsolyckor bedöms som hög och konsekvenserna är stora främst för liv och egendom Sammanfattande kommentarer Grovanalysen visar att vägtrafik och bostäder är de största riskerna vad avser i liv i kommunen. Insatsstatistiken visar också att dessa så kallade vardagsolyckor är de mest frekventa i samhället. För en verksamhet är sannolikheten för att en olycka skulle hända mycket mindre än att en vardagsolycka händer. Att vardagsolyckor, som bostadsbränder, trafikolyckor med mera händer är mer frekvent än till exempel industriolyckor kan bero på att den enskilde individen inte ser riskerna som finns i hemmet eller trafiken. I många verksamheter finns det en medvetenhet kring konsekvenserna av en olycka och åtgärder vidtas för att minska risken. Bostadsbränder är även en stor risk vad gäller egendom vilket mycket beror på att det är en frekvent händelse. Naturolyckor är en annan risk som kan ge omfattande egendomsskador och även påverka miljön negativ. Det är troligt att naturolyckor ökar i framtiden i och med klimatförändringar. Skolorna i Svalövs kommun har hittills varit förskonade från några större bränder, men anlagda skolbränder i Sverige är mycket vanligt och därför är det viktigt att förstå att anlagda bränder även kan hända i Svalöv. 28

29 6. Svalövs kommuns riskbild Nedan redogörs en sammanställning över de risker som framkommit i kapitel 2 till 5. Demografi Det finns en dipp i åldersstrukturen bland unga vuxna, men det kan diskuteras om detta innebär en risk eller inte. Om unga vuxna flyttar ifrån kommunen för att plugga eller jobba ett tag men sedan kommer tillbaka, finns det inget negativt i detta. Problemet är om unga vuxna flyr kommunen för att inte komma tillbaka. Trafik De största riskerna för liv i kommunen är att drabbas av trafikolycka vilket framgår av både insatsstatistiken och grovanalysen. Särskilt drabbade sträckor är vägarna runt Böketofta, Svalöv och Röstånga, se bilaga 2. Brand Brand i byggnad är en annan stor risk i kommunen vilket framgår av grovanalysen. Insatsstatistiken visar att det är fler villor än flerbostadshus som brinner och att brandorsaken i villor ofta är soteld. Kommunen har även problem med anlagd brand, men dessa är mestadels brand ej i byggnad och ofta är det fordon som brinner. Farligt Gods I kommunen finns det inga industrier eller andra verksamheter som vid en olycka kan medföra större konsekvenser för sin omgivning. Det som istället framlyft som mest riskabelt är de farligt gods leder som löper genom kommunen. En olycka med farligt gods kan ge stora konsekvenser men som grovanalysen visar är sannolikheten för en sådan olycka liten. Naturolyckor Hittills har det varit sällsynt i Svalövs kommun med naturolyckor. I insatsstatistiken finns det inte många händelser som har sitt ursprung i en naturolycka, och som grovanalysen visar så är risken för naturolycka låg. Denna typ av händelser är dock något som kan förväntas öka i framtiden på grund av extremare väder. Denna typ av händelser analyserar vidare i en senare gjord sårbarhetsanalys Framtida arbete Utöver det kommande arbetet med ett kommunalt handlingsprogram, till vilket denna riskanalys utgör ett underlag, ges följande förslag på fortsatt arbete: Insatsstatistiken bör årligen läggas in i kommunens GIS-portal, En inventering av kommunens industrier för att få reda på om det finns industrier som utsätter invånare för högre risker än vad som är känt i dagsläget, Vid kommande förebyggande arbete bör sambandet mellan olika sociala förklaringar och andelen anlagda bränder bland brand ej i byggnad utredas. 29

30 7. Referenser /1/ Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. /2/ Statistiska Centralbyråns statistikdatabaser. augusti-september /3/ Arbetsförmedlingens statistikregister, september 2010 /4/ Öppna Jämförelser 2009, Sveriges kommuner och landsting, Västerås /5/ Samband mellan vissa livsvillkor och psykisk ohälsa (lågt välbefinnande, depressivitet och låg funktionsnivå), Epidemiologiska enheten, Stockholms läns landsting, Stockholm /6/ Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län, Centrum för folkhälsa, Stockholm /7/ Insatsstatistikregistret Daedalos. /8/ MSB statistikdatabas, augusti september /9/ Brandstatistik Vad vet vi om anlagd brand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås /10/ Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, Karlstad /11/ Riskhantering i detaljprocessen, Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län, /12/ Väginformation om farligt gods, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, /13/ Arbetsskadestatistik, Arbetsmiljöverktet, oktober

31 Antal individer Antal individer UTKAST Bilaga 1 Demografi I bilaga 1 redovisas ålderstrukturen i de jämförda kommunerna samt arbetslöshet och utbildningsnivå. Åldersstruktur Bjuv Kvinnor Män år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Figur 19: Åldersstruktur i Bjuvs kommun 2009 /2/. Hörby Kvinnor Män år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Figur 20: Åldersstruktur i Hörbys kommun 2009 /2/. 31

32 Antal individer Antal individer UTKAST Höör Kvinnor Män år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Figur 21: Åldersstruktur i Höörs kommun 2009 /2/. Åstorp Kvinnor Män år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Figur 22: Åldersstruktur i Åstorps kommun 2009 /2/. 32

33 Procent av befolkningen år Procent av befolkningen UTKAST Arbetslöshet och utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Bjuv Hörby Höör Svalöv Åstorp Riket Figur 23: Befolkningens utbildningsnivå 2009 /2/. 6,0 5,0 4,0 3,0 Andel öppet arbetslösa Andel i arbetsmarknadsprogram 2,0 1,0 0,0 BJUV HÖRBY HÖÖR SVALÖV ÅSTORP RIKET Figur 24: Andel arbetslösa och andel personer i arbetsmarkandsprogram 2009 /3/. 33

34 Bilaga 2 Insatsstatistik I bilagan redovisas först brandorsaken för olika brandobjekt. Sedan redovisas var olyckor hände 2008 och sist i bilagan redovisas hur rådatan i Daedalos och IDA bearbetades. Brand Tabell 10: Brandobjekt, brand i byggnad /7/ Objekt Flerbostadshus Villa Allmän byggnad Industri Övriga byggnader Antal Tabell 11: Brandorsak i villa /7/ Orsak Antal Anlagd med uppsåt 2 Annan 8 Glömd spis 2 Gnistor 2 Levande ljus 2 Okänt 4 Soteld 14 Tekniskt fel 7 Värmeöverföring 4 ej angiven 4 Tabell 12: Brandobjekt, brand ej i byggnad /8/ Objekt Antal Andel % Papperskorg/soptunna 10,0 8,6 Container 17,0 14,7 Personbil 25,0 21,6 Övriga fordon 19,0 16,4 Soptipp/deponi 4,0 21,1 Annan trädbevuxen mark 4,0 3,4 Ej trädbevuxen mark 8,0 6,9 Annat 27,0 23,3 Tabell 13: Brandorsak, brand ej i byggnad /7/ Brandorsak Antal Anlagd med uppsåt 36 Annan 13 Barns lek med eld 3 Blixtnedslag 1 Eldning 17 Friktion 1 Fyrverkerier 4 Grillning/lägereld 1 Okänd 26 34

35 Brandorsak Antal Självantändning 5 Tekniskt fel 14 Värmeöverföring 8 Återantändning 2 Övriga gnistor 2 Ej angiven 15 Lokalisering av olyckor Nedan redovisas var olyckor skedde under 2008 till och med juli Bilderna är hämtade ur Svalövs kommuns GIS-portal. Figur 25: Brand i byggnad januari juli

36 Figur 26: Brand ej i byggnad januari 2008 till juli

37 Figur 27: Trafikolyckor januari 2008 till juli Gallring av data Den rådata som har presenterats har gallrats enligt nedan för att ge en så rättvis bild som möjligt av räddningstjänsthändelser. Händelser som är sparade som insatser utanför kommunen är bortgallrade, Makulerade händelser borttagna, Händelser sparade som annat uppdrag (39 uppdrag) är borttagna, Automatlarm ej brand (184 stycken) och felindikerat automatlarm ( 15 stycken) borttagna, Falsklarm brand (3 stycken) borttagna, Hjälp till polis och ambulans (21 stycken) borttagna, Sjukvård under delegation (21 stycken) borttagna, I väntan på ambulans (33 stycken) borttagna, Inbrottslarm (7 stycken) och hiss ej nödläge (2 stycken) borttagna, Dubbelrapporterade händelser (98 stycken) borttagna. 37

38 Även MSB:s statistik har gallrats enligt nedan Olyckstyp saknas, Automatlarm, Falsk larm, Annan kommunal räddningstjänst. 38

39 Bilaga 3 Trafiktäthet Trafiktäthetskarta över Svalövs kommun. Tjockleken på de gröna strecken visar trafikflödet, desto tjockare streck desto fler fordon per dygn. Figur 28: Trafiktäthet. Mätningen är utförd av trafikverket och bokförd

40 Bilaga 4 Grovanalysunderlag I bilagan redovisas ett mer detaljerat resultat av den grovanalys som har genomförts över risker som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun. Fetstil markerar riskgrupperna och vanlig text är olika scenarion som analyserats. Pos. nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekv SLH Vägtrafik Trafikolycka stadsmiljö Ouppmärksamhet, stress, köbildning, alkohol, irritation, halka Från ringa materiella skador till dödsfall Trafikolycka landsväg/motorväg Ouppmärksamhet, stress, köbildning, alkohol, irritation, halka Från ringa materiella skador till dödsfall Järnväg Större olycka med persontåg Urspårning, signalfel, mänskligt fel, brand Personskador Olycka vid järnvägsövergång Ej planskilda korsningar, signalfel, mänskligt fel Personskador Utsläpp farligt ämne Utsläpp i bensinmack Fel vid lastning och lossning mm Egendomsskador, personskador Trafikolycka med farligt gods inblandat 3 Järnvägsolycka med farligt gods inblandat 4 Utsläpp av farligt ämne av vägfordon Ej planskilda korsningar, urspårning, signalfel, mänskligt fel, underhålls problem Ej planskilda korsningar, urspårning, signalfel, mänskligt fel, underhålls problem Olika tillbud Personskador, materiella skador Personskador, materiella skador Egendomsskador, miljöskador

41 Pos. nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekv SLH Publika lokaler Brand i idrottshallar Anlagd brand, elfel, slarv mm Materiella skador, personskador Brand i restaurang/ danslokal/ teater Anlagd brand, elfel, slarv mm Materiella skador, personskador, dödsfall Brand i affär Anlagd brand, elfel, slarv mm Materiella skador, personskador, dödsfall Brand i pensionat/hotell Rökning på rum, ljus, elfel mm Personskador, dödsfall Bostäder Brand i villa El, matlagning, dator, rökning, levande ljus mm 2 Brand i flerbostadshus El, matlagning, dator, rökning, levande ljus mm Person och materielaskador Person och materielaskador Skolor Brand i skola/förskola Anlagd brand, mm Person och materielaskador, omlokaliserig av verksamheten Vårdanläggningar Brand på vårdcentral Anlagd brand, El, matlagning, dator, rökning, levande ljus mm 2 Brand på äldreboende El, matlagning, dator, rökning, levande ljus mm Person- och materiella skador Person- och materiella skador Brand i Gruppboende med mera El, matlagning, dator, rökning, levande ljus mm Person- och materiella skador Kulturbyggnader Brand i kyrka Elfel, ljus, anlagd brand mm 2 Statligt byggnadsminne Elfel, matlagning, öppna spisar, ljus, anlagd brand mm Egendomsskador, personskador, oersättlig byggnad Egendomsskador, personskador, oersättlig byggnad

42 Pos. nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekv SLH Industrier Industri - brand liten industri (mindre än 10 anställda) Fel i processerna, elfel, mänskliga faktorn Mindre rökskada totalskada, personskador Industri - Explosion Fel i processerna, elfel, mänskliga faktorn, brand, fel vid lastning/lossning ämnen. Stora materiella skador, dödsfall Industri Utsläpp vanliga ämnen 4 Brand i silo, Svenskt foder Fel i processerna, elfel, mänskliga faktorn, brand, fel vid lastning/lossning ämnen. Slarv med antändningskällor, självantändning, gnistor från maskin Sanering, miljöpåverkan Omfattande rökutveckling Kraft/värmeverk Fel i processerna, elfel, mänsklig faktor 6 Renvattenverk Fel i processerna, elfel, mänsklig faktor Kalla hus, frysta ledningar med mera Ej drickbart vatten, sanering, miljöpåverkan Naturolyckor Ras/skred Omfattande regn, gruvgångar 2 Översvämning Omfattande regn & stormar Egendomsskador, sättningar, Egendomsskador, samhällspåfrestningar Stormar Egendomsskador, samhällspåfrestningar (elnätsbortfall mm), personskador Arrangemang Ring Knutstorp Brand, trängsel mm Klämskador, personskador, dödfall Utomhuskonsert Odensjö, Röstånga Elfel, anlagd brand, panik, trängsel med mera Klämskador, personskador

43 Pos. nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekv SLH Övriga risker 1 Drunkning Alkohol, bil över kaj, oaktsamhet, strömt vatten, bristande simkunnighet 2 Byggnadsras/ större arbetsplatsolyckor 4 Brand på lantgård med djurhållning Bristande rutiner/säkerhet, stress, storm, byggfusk Åsknedslag, elfel, ljus, fläktar, maskiner, metangasåtervinning, självantändning foder mm Personskador Person- och egendomsskador, dödsfall Egendomsskador, personskador, sanering döda djur, nödslakt Statistikunderlag Nedan redovisas delar av den statistik som ligger som underlag till bedömningarna i grovanalysen. Tabell 14: Antal olyckor med utsläpp av farligt ämne i Sverige /8/ År Ej Lastning/lossning Mellanlagring vägfordon tåg fartyg angiven Tabell 15: Antal arbetsolyckor med dödlig utkomst /13/ Län Total Blekinge Län Dalarnas Län Gotlands Län Gävleborgs Län Hallands Län Jämtlands Län Jönköpings Län Kalmar Län Kronobergs Län Norrbottens Län Skåne Län Stockholms Län Södermanlands Län Uppsala Län Värmlands Län Västerbottens Län Västernorrlands Län Västmanlands Län Västra Götalands Län Örebro Län Östergötlands Län Total

44 Svalövs kommun, Svalöv Besöksadess Herrevadsgatan 10 Tel Fax e-post 44