Ericsson siar om framtidens TV

Transkript

1 Ledare: De regulatoriska frågornas höst Foto: Malin Sydne/Eurosport TV-branschen i juridisk process piratsajterna 700 MHz-frågan fortsätter att debatteras Personnyheter och statistik från de senaste mätningarna november-december Ericsson siar om framtidens TV

2 Exakt Media AB Johannesgränd Stockholm Telefon: Fax: E-post: info@exaktmedia.se Redaktionsråd Redaktionsrådet ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer: 1 3 Ansvarig utgivare: Malin Svenberg Telefon: Mobil: E-post: malin.svenberg@exaktmedia.se Chefredaktör: Mats Sjödin Telefon: Mobil: E-post: mats.sjodin@tv-nyheterna.se 1. Stefan Trampus Com Hem 2. Åsa Sundberg Teracom Boxer Group 3. Johan Brunnberg Stelacon 4. Stefan Widmark Kastell Advokatbyrå 5. Anders Sjöman Voddler 6. Helene Miksche Com Advokatbyrå 7. John Nordin Canal Digital Redaktör: Frida Nyvinger Telefon: Mobil: E-post: frida.nyvinger@tv-nyheterna.se 8. Ulrika Matsgård Telia Broadband Services 9. Märta Rydbeck DealDoneGood 2 Prenumeration: Jenny Stenberg Telefon: E-post: jenny.stenberg@tv-nyheterna.se Prenumeration kr + moms. TV-Nyheterna Analys utkommer med 6 nr/ år. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter fyra gånger/vecka. Prenumerationen betalas i förskott och kan endast avslutas vid periodens slut, det går dock bra att byta mottagare under prenumerationsperioden. TV-Nyheterna skyddas av upp hovsrättslagen. Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse. Detta nummer är presslagt 4 december 2014.

3 3 LEDARE De regulatoriska frågornas höst Nu har det hänt. Den svenska TVoch filmbranschen har gått samman och initierat en juridisk prövning av nuvarande lagstiftning i syfte att en gång för alla få bukt med piracy. Kriget mot piraterna har pågått under många år, men hittills har ingen rättslig prövning gjorts av internetleverantörernas möjlighet att förhindra olagliga tjänster som Swefilmer och Pirate Bay att nå svenska användare. I våra grannländer Danmark och Finland däremot tillämpas redan en sådan lagstiftning som film- och TV-branschen efterfrågar, en reglering som skyddar upphovsmän och lagliga innehållstjänster från illegal konkurrens. Från rättighetsinnehavarna är därför en juridisk prövning ett naturligt nästa steg och innehållsägarna har, erfar TV-Nyheterna, tillsammans budgeterat upp för de omfattande kostnader en rättsprocess innebär. Nu var tydligen plånboken tjock nog och visst har de rätt i att de olagliga sajterna används av många, främst unga, svenskar. Enligt en färsk undersökning gjord utav MMS medger nära 80 procent av de yngre TV-tittarna att de någon gång använt en pirattjänst, så kallad P-VOD. MMS kan också konstatera att det inte heller är en kostnadsfråga, som grundar sig på att de som inte har råd med lagliga alternativ vänder sig till piracy. I stället visar statistiken att storkonsumenter, TVtittare som streamar mycket och som redan betalar för legala abonnemang, är de som jämfört med befolkningen i snitt nyttjar de olagliga alternativen mest. Men trots ett mångårigt arbete med att försöka utplåna piraterna finns bevisligen ett gediget informationsarbete kvar för branschen. Att nedladdning är olagligt och att den omskrivna sajten Pirate Bay inte är reko har nog gemene man koll på, men både Sveriges Annonsörer och MMS kan konstatera att det fortfarande finns många svenskar som tror att streaming på sajter som Dreamfilm är OK. Detta till stor del på grund av att de ser ut som de lagliga alternativen och kantas av reklam från etablerade annonsörer. Så i väntan på ett juridiskt domslut i den nu inledda rättsprocessen bör kanske fokus den närmsta tiden ligga på att informera brett och tydligt, primärt till yngre tittare, om den skada P-VOD orsakar. Vid sidan av piratkriget har nätneutralitetsfrågan blossat upp igen. De fyra största TV-bolagens chefer skrev i slutet av oktober ett gemensamt brev till den nya regeringen där de uppmanade berörda ministrar att lyfta frågan om ett öppet internet. Det handlar om vem som ska styra vilket innehåll som sänds i näten: användarna och innehållsföretagen eller telekomoperatörerna, skriver de verkställande direktörerna i sitt brev. SVT ser det som en grundläggande rättighets- och demokratifråga, TV4 räds en hämmad innovationskraft om inte en ledsagande reglering upprättas och SBS Discovery är oroad för hur konkurrensen kan komma att påverkas om inte alla får samma tekniska förutsättningar. Telekombolagen, som på den andra sidan vill ha möjlighet till att ta extra betalt för snabbare innehållsleverans till sina användare, har nyligen bildat en allians för att driva frågan i EU:s institutioner. I denna allians ingår bland andra Ericsson och TeliaSonera, som tillsammans slåss för rätten att sätta skilda kvalitetsoch prisnivåer beroende på hur mycket innehållsägare är villiga att betala. Samtidigt är debatten om 700 MHzbandets framtid åter på tapeten. PTS har samlat in ännu en omgång remisssvar från TV- och telekombranschen för att kunna lägga upp en plan för myndighetens hantering av frekvensutrymmet och bland dessa remissvar fanns nya ståndpunkter bland några av aktörerna. Teracom Boxer Group har gjort en helomvändning, från att ha motsatt sig beslutet om att avsätta 700 MHzbandet till mobila bredbandstjänster till att stödja migreringen, medan telekomoperatörerna Telenor och Tele2 höjt ett varnande finger för en alltför snabb auktion av bandet. Det nu juridiska kriget mot piraterna, kampen om ett öppet internet och 700 MHz-bandets framtida hantering. Det är tre intressanta och för framtidens TV-marknad betydande debatter att följa framöver, även efter att de regulatoriska frågornas höst övergått i vinter. EU kommer förhoppningsvis att kunna ledsaga regeringen, som i sin tur nu måste visa intresse och engagemang för att film och TV i Sverige ska kunna fortsätta produceras och distribueras på ett kvalitetsstimulerande sätt. Frida Nyvinger Redaktör

4 SIMON FROST, ERICSSON Ericsson siar om framtidens TV Ericsson har det senaste året stärkt sin TV-portfölj och visade inte minst med uppköpet av Microsoft Media Room i fjol att den globala teknikleverantören vill positionera sig och se sig själva som den obestridda ledaren på framtidens TV-marknad. För att uppnå detta satsar Ericsson även på att göra djupdykande undersökningar i TV-tittarnas konsumtionsbeteenden och har presenterat en prognos för hur teknikleverantören tror att det föränderliga landskapet kommer att se ut år Simon Frost, Head of Media Marketing & Communications på Ericsson. Foto: Ericsson Ericssons produktportfölj i TV- och broadcastområdet innehåller utöver sändningstjänster också innehållsdistribution och leverans av högpresterande video, mobil-tv och IP- TV-lösningar för konsumenter. Bland teknikleverantörens kunder finns för att nämna några ITV i Storbritannien, Telenor, TV4 och C More i Sverige, NBCUniversal, NPO och NOS i Nederländerna, Canal+ och TV5 Monde i Frankrike samt MTV i Finland. TV är ett verksamhetsområde där Ericsson ser tillväxtpotential och ett prioriterat område att investera i. Det konstaterade vd och koncernchef Hans Vestberg när bolagets senaste kvartalsrapport presenterades för några veckor sedan. Men för att vara den obestridda ledaren gäller det att kontinuerligt ta strategiskt rätta beslut på en marknad som förändras snabbt. För Ericsson handlar det om att kartlägga landskapet idag för att kunna utforma en plan för kommande år. Simon Frost, Head of Media Marketing & Communications på Ericsson, har i en intervju med TV-Nyheterna delat med sig av Ericssons vision för framtidens TV

5 programming formats adjust to the influences of social connection, persistence and dynamic consumer trends. Many of these changes will be additive to the continual expectation and need to deliver a very high quality of experience while ensuring interoperability with a seamless transition between devices and viewing scenarios. Moreover, while a relaxing viewing experience is important to many, Ericsson Higher definition, multiple screens and interactivity wrap seamlessly around premium content in a world where video merges with social media. Consumers will demand and be offered more relevant choice, across a broad range of content, using any device in Are you ready to satisfy the most demanding consumer ever in 2020? 5 Consumer Offer Consumer Viewing Content Discovery Content Experience SOURCE: Källa: Ericssons rapport The forever evolving experience Today Tomorrow 2020* > Many hundreds of linear TV channels > Growth in S-VOD services > 80% live and linear > 20% on-demand/time shift > Time-shift of TV using DVR/PVR > Rapid adoption of connected devices > EPG with hundreds of channels > VOD stores with large catalogues > Generally weak search > Scheduled viewing of programming > Binge viewing of series on-demand > Early use of social engagement/interaction > Consolidation of linear channels > Selective aggregation of S-VOD into packages > Rapid adoption of ondemand services over IP > Erosion of some long-tail/ +1 linear channels > DVR/PVR moving to cloud > Second screens offering search interface > Beginning of recommendation engines > Increase in social importance of linear/live content > Experimentation of second screen immersion surrounding content > Personalized content offers > Pick and mix content packages > Ultimate aggregation of sources > 50% live and linear > 50% on-demand/time shift > Smoothing of peak viewing window > Fully personalized, targeted content across live, linear and on-demand > Social recommendations drive on-demand > Virtual sofa offers socially driven live/linear recommendation > Consistent consumer interaction with content extending to social interaction, betting, gaming, live and immersive > Increase in real-time consumer content within programming *Advanced TV markets 9 och delger sin syn på de strategier han tror kommer att vara de mest framgångsrika år Ericsson har ställt en prognos för hur vi tror att marknaden för TV kommer att se ut år 2020 på mogna marknader som Sverige. En av de slutsatser vi då kunnat dra är att marknaden i stort kommer att växa. Vid slutet av 2013 värderades den globala TV-marknaden till 530 miljarder dollar, motsvande cirka miljarder kronor. År 2020 tror vi att den siffran kommer att ha stigit till 750 miljarder dollar, motsvarande miljarder kronor, berättar Simon Frost för TV-Nyheterna. Framför allt handlar det om IPTV:ns snabba utbredning i takt med att allt fler får tillgång till snabb uppkoppling via fiber. Som följd kommer vi att få se ett allt tydligare skifte av TV-tittandet från traditionellt linjärt till on demand och time shift. År 2020 kommer det globala TV-tittandet on demand ha ökat från 20 procent till 50 procent, medan linjär-tv och live-tv har minskat från 80 procent till 50 procent. År 2020 tror Ericsson att det globala landskapet kommer att innefatta 9 miljarder personer och 8 miljarder mobila bredbandsabonnemang. 1,5 miljarder hushåll

6 approach. However, many common aspects exist within the industry and there are a number of common values from consumer behaviors. In order for industry players to understand the key aspects driving change and build strategies for their journey up to and beyond 2020, Ericsson has defined the six most influential factors as Game Changers. 6 kommer att ha digital-tv, medan analog TV mer eller mindre kommer vara historia. Därtill tror Ericsson att visionen om ett så kallat Networked Society, med hjälp av IP, kommer att ha realiserats om sex år och medfört fler än 50 miljarder uppkopplade devices, varav 15 miljarder enheter kommer att erbjuda video-konsumtion. Det handlar även i grunden om ett förändrat konsumentbeteende. Om TV-tittarna för några år sedan hade för vana och föredrog att bli guidade av distributörerna till intressant innehåll, vill de idag själva bestämma över sin konsumtion. Idag ska TV-tittandet anpassas efter det liv man lever, i stället för att som tidigare anpassa sitt liv efter TV-tittandet, säger Simon Frost. Makten har förflyttats till TV-tittarna Ericssons uppfattning är dock att de flesta, om än motvilligt, insett att makten i stor utsträckning förflyttats över till TV-tittarna. Alla i hela värdekedjan har idag fått upp ögonen för att det handlar om att nå fram till kunderna där de finns, i stället för att slussa dem till de plattformar där man själv är verksam, säger han och fortsätter: Därtill har vi den sociala aspekten av TV som också har förändrats. Dialogen kring den film eller det TV-program du tittar på sträcker sig idag utanför diskussionen i TV-soffan, ut till en bredare debatt i sociala medier som The Forever The IP Facebook Evolving och Experience Twitter. Imperative När sättet på vilket man tittar har förändrats, har enligt Ericssons analys också platsen för var man tittar förändrats liksom konsumtionsmängden. Vad gäller on demand-utvecklingen har vi den senaste tiden kunnat se en framväxande trend av så Media Vision 2020 Game Changers kallad binge-watching. När möjligheten idag finns att se flera avsnitt av en TV-serie i rad har allt fler anammat ett maratontittande. Streamingleverantörer som exempelvis Netflix Brand-Casting Changing lobbar även för detta nya Consumption beteende genom en funktion som automatiskt börjar spela upp nästa avsnitt av en serie några sekunder efter att det föregående avslutats. Detta prackar på en förändrad teknologi som sömnlöst ska tillfredsställa tittarnas behov, säger Simon Frost. Enligt Ericsson ConsumerLab finns det dessutom olika typer av maratontittande. Vissa tittare upptäcker inte en TV-serie förrän mitt i en säsong, så de måste se många episoder i rad för att hinna ikapp Cloud and New Money, innan Web Approach säsongen är över. New Andra Players föredrar att to TV titta på en hel säsong i sin egen takt, vilket i stället innebär att de måste vänta tills hela säsongen finns tillgänglig. Hela 48 procent av This paper will look in depth at the first Game Changer The Forever de Evolving tillfrågade Experience. i Ericsson Consumer- Follow the series as they are released throughout Labs studie uppger att de önskar att alla avsnitt av serier som Breaking Bad och House of Cards 2 Executive Summary The Forever evolving Experience The Forever The IP Brand-Casting Evolving Consumers Experience are rapidly Imperative evolving their values and assumptions around the discovery, access, payment and experience of TV content. Even the definition of experience is broadening as the media industry loses its exclusivity in shaping many of these perceptions to device manufacturers, social networks and app ecosystems. The consumer generation of 2020 expects TV, film and gaming experiences to be even more integrated, accessible and tailored to their interests, devices and personal situations. Higher definition video, any-screen access, and deeply personal interactivity and relevancy wrap seamlessly around premium content in a world where video connects with social media. Models and Bundles Media Vision 2020 Game Changers Changing Cloud and New Money, Content Consumption owners and Web broadcasters Approach must adapt New Players Models programming and Bundles formats, distribution to TV rights and advertising models. TV service providers keen to maintain average revenue per user must adapt to consumers desires to pick a content mix to suit their own schedules, discover content in targeted ways, and find everything on anything becoming the ultimate aggregator. The Forever Evolving Experience Game Changer reveals the road to 2020 and how consumers will drive change and place demands on the technology and business models of the media industry. Are you ready to satisfy the most demanding consumer ever in 2020?

7 släpptes samtidigt så att möjligheten ges att se avsnitten när de själva vill. Men medan 41 procent av konsumenterna uttryckte en önskan om att kunna titta på sina favoritprogram var som helst, finns två stora hinder för detta: kostnader för datatrafik och kostnaden för själva innehållet. Undersökningar Ericsson gjort visar också att många inte var beredda att kompromissa om kvaliteten, då 43 procent säger att Ultra High Definition, UHD, var viktigt för dem. Dessa högt ställda krav från konsumenterna på leveransen av OTT kräver en oerhört effektiv teknik som är pålitlig både för distributörerna och för kunderna. Det tycks alla, i hela värdekedjan, ha tagit till sig nu och insett att de måste redigera sina affärsmodeller efter detta. Nu handlar det om att hålla samma tempo som konsumenterna och att se möjligheterna med utvecklingen. TV-tjänsteleverantörerna de mest utsatta Ericsson ConsumerLabs globala studie visar även att mängden streamat videoinnehåll nu nästan är ikapp mängden traditionellt TVtittande, då hela 75 procent av de tillfrågade konsumenterna i den globala undersökningen uppger att de streamar innehåll flera gånger i veckan. Detta kan jämföras med att motsvarande 77 procent tittar på traditionell TV ett flertal gånger varje vecka. Studien visar därtill att mängden tid TV-tittarna spenderar på att konsumera innehåll på smarta telefoner och surfplattor ökar mest, medan de traditionella programbolagen ses som ett innehållsförråd dit TV-tittarna kan gå för att ta del av utvalt innehåll vid ett senare tillfälle. Studien, som Ericsson Consumer- Lab i år sammanställt för femte året i rad, bygger på intervjuer med över personer i 23 länder och understryker den förändring i TV-tittarnas beteenden som utmanar branschens affärsmodeller. Den visar också att många tittare helt flyttat över till enbart abonnemangsbaserade vod-tjänster såsom Netflix och valt bort de traditionella alternativen med kanalpaket från TVoperatörer. Det största trycket ligger just nu på den så kallade mellanmannen, den distributör som levererar innehållsproducenternas och innehållsägarnas content till 7

8 8 kunderna. När fristående tjänster som, igen, exempelvis Netflix går direkt till TV-tittarna utan att först ta vägen via mellanmännen måste dessa legitimera sin existens. Vad vi på Ericsson tror att detta kommer att leda till i vår prognos för TV-marknaden år 2020 är att vi kommer att få se allt fler variationer av bundling-strategier gentemot kunderna, säger Simon Frost. Kabel-TV-leverantörerna, som enligt Ericsson ConsumerLabs rapporter har det allra kämpigast just nu, har försökt hitta metoder att tillgodose detta genom att plocka in streaming-tjänster och Den som inte håller sig nära sina kunder och uppdaterad om hur deras beteende förändras, har anledning att känna sig oroad addera deras bibliotek till sitt eget utbud. I Sverige finns flera exempel på detta, senast när Com Hem skrev kontrakt med Netflix för att addera tjänsten till sin TiVo-tjänst och Telias samarbete med HBO. Bundling är vad Ericsson och Simon Frost tror kommer att bli lösningen dessa utsatta TVtjänsteleverantörer, liksom för konsumenterna som kan närma sig en önskvärd one billing solution. Com Hem är den första svenska operatören som under hösten lanserat bundling, en modell med fler ihopbuntade erbjudanden till kunderna. Bundling innebär en möjlighet för såväl konsumenterna som för distributörerna. Som marknaden ser ut idag krävs en tjock plånbok för att få tillgång till allt innehåll man vill ha från olika abonnemang, leverantörer och tjänster. Med bundling-modellen kan konsumenterna i stället få möjligheten att plocka ihop ett paket där allt man vill titta på hamnar under ett enda abonnemang. För distributörerna, och då främst mellanmännen, kan detta innebära ett framtida existensberättigande, säger Simon Frost och fortsätter: År 2020 tror vi att vi fortfarande kommer att se bundling-modeller på marknaden. Viktigt kommer även vara att kunna erbjuda en all in-lösning, med smarta rekommendationsfunktioner och bra sökfunktioner. I sin prognos för TV-landskapet 2020 är Ericssons slutsats att HD, multi screen och interaktivitet kommer att röra sig sömlöst i en värld av premiuminnehåll, där rörlig bild strålar samman med sociala medier. Och Ericsson hoppas att genom att kartlägga sin vision för hur teknikleverantören ser på framtidens TV-upplevelse ge sina kunder den insikt de behöver, för att i sin tur kunna ge krävande konsumenter vad de efterfrågar år För att kunna utforma en mo- Foto: Ericsson dell som konsumenterna kommer att vilja använda behövs en förståelse för hur konsumtionen idag ser ut. Där spelar mätningar och analyser, som bland andra Ericsson ConsumerLab producerar, en viktig roll. Alla vill och behöver veta var någonstans TV-tittarna tar del av innehållet, hur länge de tittar, vad de gör samtidigt och så vidare. Denna information är idag oumbärlig för att kunna utforma en hållbar affärsmodell för framtiden, säger Simon Frost och avslutar: Den som inte håller sig nära sina kunder och uppdaterad om hur deras beteende förändras, har anledning att känna sig oroad.

9 FRAMTIDEN FÖR 700 MHZ-BANDET Från: Ämne: PTS: Konsultation förstudie 700 MHz-bandet Datum: 16 september : MHz-bandets öde fortsätter att debatteras Post- och telestyrelsen, PTS, har under hösten inlett en förstudie inför arbetet med 700 MHz-bandet. Förstudien kartlägger och utreder förutsättningarna inför den kommande tilldelningen av frekvensutrymmet, särskilt avseende möjliga användningar, bandplan och tekniska regler, så att migreringen kan genomföras i enlighet med PTS spektrumstrategi. Som en del i denna förstudie har PTS inhämtat remissvar från aktörer i såväl TV- som telekombranschen där vissa står fast vid sina åsikter om migreringen av frekvensutrymmet, medan andra presenterar andra åsikter än för ett år sedan då Myndigheten för radio och TV senast inhämtade deras synpunkter. Sveriges Television är fortsatt kritiskt till förra regeringens beslut att avsätta bandet år 2017 och varnar för att en forcerad migrering kan resultera i en marknad där utbudet styrs av telekomoperatörerna. Det skriver public service-bolaget i sitt remissvar till Post- och telestyrelsen. Om en övergång forceras är risken påtaglig att Sverige får en situation där frekvenser ligger för fäfot, med betydande omställningsproblem och där onödiga kostnader uppstår för både hushållen och samhället, skriver SVT i sitt remissvar. Sveriges Television ser även en risk för att utbudet, och därigenom konkurrensen, på marknaden kan bli hämmad när telekomoperatörerna blir de som styr utbudet. SVT lyfter även fram vikten av nätneutralitet. En utveckling där en allt större del av frekvensutrymmet dessutom används för ett utbud som kontrolleras av telekomoperatörerna försvårar i praktiken förekomsten av andra, fria och innovativa internettjänster, däribland public service-utbudet och tjänster från olika digitala entreprenörer. Det är mot den bakgrunden än viktigare att en eventuell ny användning av 700 MHz-bandet kombineras med krav som säkerställer internets öppenhet, skriver SVT och fortsätter: Till: info@telekomnyheterna.se Ett svenskt beslut om 700 MHzbandet bör ta hänsyn till behovet att säkerställa ett fritt och öppet internet. SVT anser även att alternativa användningar av utrymmet än för kommersiellt finansierat och utbyggt Dokument publicerat på Konsultation förstudie 700 MHz-bandet Regeringen beslutade den 27 februari 2014 att göra 700 MHz-bandet ( MHz) tillgängligt för annan användning än marksänd digital-tv från och med den 1 april Vilken användning bandet frigörs för står inte uttryckligen i regeringsbeslutet men 700 MHz-bandet ses som en nyckelresurs för framtida utbyggnad av mobiltelefoni och mobilt bredband. PTS inleder nu en förstudie inför arbete med nytilldelning av bandet efter det att frekvensbandet inte längre upplåts för marksänd tv. Förstudien kartlägger och utreder förutsättningarna inför den kommande tilldelningen av 700 MHz-bandet, särskilt avseende möjliga användningar, bandplan och tekniska regler, så att den kommande tilldelningen kan genomföras i enlighet med PTS spektrumstrategi. För att PTS ska få ett bättre underlag för fortsatt analys efterfrågar myndigheten marknadsaktörernas synpunkter kring bandet och dess presumtiva framtida användningsområden. PTS vill i detta skede särskilt ha svar på följande frågor: 1. Vilka behov ser ni som frekvensutrymme i 700 MHz-bandet skulle kunna tillgodose? 2. Vad ser ni som möjliga användningar av frekvenser i 700 MHz-bandet? 3. För vilka användningar/tjänster/områden tror ni att 700 MHz-bandet skulle kunna nyttjas i er verksamhet? 4. Vilka alternativ ser ni till att använda frekvensutrymme i 700 MHz-bandet utifrån er verksamhets perspektiv? 5. Vilket frekvensutrymme inom 700 MHz-bandet skulle vara mest lämplig för er verksamhets behov? 6. Vilken frekvensmängd inom 700 MHz-bandet skulle vara mest lämplig för er verksamhets behov? 7. Hur beroende är den tänkta användningen av internationell harmonisering? 8. Hur ser teknikutveckling och tillgång på utrustning ut för den tänkta användningen? 9. Ev. övrig information som ni vill framföra till PTS inför analys av möjliga användningar och bandplan. PTS tar gärna emot skriftliga svar till 700MHzbandet@pts.se. Sista svarsdag är 24 oktober Svaren på konsultationen kommer att publiceras på PTS webbplats Det går att följa PTS arbete med 700 MHz-bandet på Frågor angående denna konsultation kan ställas till Jonas Wessel Dokumentet hittar du på mobilt bredband kan vara tänkbara att undersöka. TV4 vill inte stå för övergångskostnaderna TV4 står likt SVT fast vid åsikten att en migrering av 700 MHz-bandet bör ske tidigast år 2020 för att det

10 10 ska finnas tillräckligt med tid för att säkerställa en kontrollerad övergång till den nya utsändningstekniken T2. Och TV4 vill inte stå för kostnaderna för vad denna migrering kan komma att kosta. Det skriver programbolaget i sitt remissvar till PTS. 700 MHz-bandet utgör idag en betydande del utav det utrymme som finns tillgängligt för marksänd TV. Ett utrymme som redan tidigare har krympt i och med överföringen av 800 MHz-bandet till telekomändamål. TV4 anser därför att det är viktigt att man i de mobila bredbandsnäten säkerställer några viktiga egenskaper som idag endast går att finna i marksänd TV i samband med att ytterligare utrymme nu flyttas över från marksänd TV till att stärka en framtida utbyggnad av mobiltelefoni och mobilt bredband, skriver TV4 och listar i sitt remissvar de kriterier programbolaget anser nödvändiga att säkerställa innan marksänd TV utryms ur 700 MHz-bandet. Dessutom vill TV4, med hänvisning till den studie som Pascal Lamy upprättat på uppdrag av EU-kommissionen, att broadcasting-industrin ska slippa betala övergångskostnaderna en migrering kommer att medföra. Under alla omständigheter och oavsett för hur tidplanen för en nytilldelning av 700 MHz-bandet till slut utformas är det av vikt att, precis som Lamy-rapporten från EUkommissionens tillsatta High Level Group påpekar i punkt 4, broadcasting-industrin inte själva skall behöva stå för de övergångskostnader som skapas utav detta beslut, utan att dessa kostnader fångas upp och behandlas som en del i utformningen av utdelningen av de nya tillståndsvillkoren, avslutar TV4. Teracom ändrar åsikt, från kritisk till välkomnande Teracom Boxer Group gör däremot nu en helomvändning i 700 MHz-frågan och välkomnar ett samhällsnät istället för att kämpa för fortsatta TV-sändningar i bandet. Bolagets vd Åsa Sundberg har tidigare i 700-debatten likt programbolagen velat skjuta fram en migrering till år 2020 och sade till TV-Nyheterna tidigare i år att Teracom naturligtvis hellre sett att regeringen beslutat sig för att frigöra banden 2020 i stället. Då hade processen kunnat ske i lugn och kontrollerad takt. Nu välkomnar Teracom i stället den förra regeringens beslut att frånta marksänd TV 700-bandet redan 2017, till förmån för vad Teracom kallar ett samhällsnät. När Myndigheten för radio och TV samlade in synpunkter till beslutsunderlaget till regeringen ansåg Teracom att hela frekvensutrymmet skulle användas för marksänd TV. Andra beslut riskerar att få stor påverkan i konsumentledet och kan påverka marknätets position och konkurrenskraft negativt, skrev Teracom då. I den nya omgången remissvar som Post- och telestyrelsen nu inhämtat i sin förstudie inför nytilldelningen av 700-bandet låter Teracom desto mer positivt till migreringen. Teracom Boxer Group anser att hela eller delar av 700 MHz-bandet bör avsättas för ett mobilt bredbandsnät ett samhällsnät som täcker hela landet och som fungerar även under stor påfrestning och vid krissituationer, skriver Teracom i sitt remissvar. Teracom väljer att lyfta fram katastrofer som de senaste åren drabbat Sverige däribland skogsbranden i Västmanland, som bevis för att ett mobilt kommunikationsnät är nödvändigt. Här spelar givetvis marksänd radio och TV en betydande roll, men den snabba bredbandsutbyggnaden och det ökande användandet av mobilt bredband har delvis förändrat mångas beteende. Människor i katastrofdrabbade områden söker och förväntar sig att hitta information via andra kanaler, inte minst på olika hemsidor och via andra informationskanaler som endast finns tillgänglig i bredbandsnäten, skriver Teracom i sitt remissvar och fortsätter senare: Behovet av broadcastad radio och TV på den svenska marknaden som har och kommer att ha TV4: Broadcast-industrin ska inte själva behöva stå för övergångskostnaderna behov av att hela eller delar av 700 MHz-bandet avsätts som ett robust samhällsnät. Tele2: Sverige bör invänta CEPTs arbete med de tekniska villkoren Tele2 skriver i sitt remissvar att operatören generellt ser mycket positivt på ambitionen att 700 MHz-bandet kommer att öppnas för mobila bredbandstjänster, eftersom efterfrågan och förväntningarna på sådana tjänster ständigt ökar. Samtidigt vill dock Tele2 i sitt remissvar till PTS påpeka att det finns en uppenbar risk att tilldelningen kommer alltför tidigt, innan det står klart att det finns en tydlig acceptans i

11 11 övriga länder i Europa för en harmoniserad allokering av 700 MHz-bandet. Såsom PTS väl känner till genomförs det för närvarande ett arbete inom CEPT för att harmonisera de tekniska villkoren för en eventuell allokering av det aktuella frekvensbandet för mobila bredbandstjänster Telenor: En internationell harmonisering måste vara klar i god tid inför en auktion, annars kan inte spektrumet värderas inom Europa i syfte att bl.a. undvika störningar mellan grannländer och i förhållande till nuvarande användning för marksänd TV. Detta arbete kommer, såvitt Tele2 förstår, inte att vara slutfört förrän under Det är av yttersta vikt att PTS inväntar utkomsten av detta arbete innan arbetet med en eventuell allokering av 700 MHz-bandet påbörjas. Att gå före övriga Europa i detta avseende riskerar medföra att Sverige implementerar tekniska villkor som ej säkerställer tillgång till utrustning i stor skala såväl på infrastruktur som på kundenhetssidan. Det kan inte nog betonas vikten av att ha internationellt harmoniserade lösningar, för att genom de skalfördelar detta ger i tillverkarleden kunna ha tillgång till utrustning både för nätutbyggnad och för slutanvändare till konkurrenskraftiga priser, skriver Tele2 i remissvaret. Tele2 hänvisar likt TV4 även till den studie som Pascal Lamy upprättat på uppdrag av EU-kommissionen där kritik riktas mot Sverige och övriga medlemsländer som har fattat beslut att redan innan år 2020 frigöra 700 MHz-bandet för mobila bredbandstjänster i stället för att först arbeta fram en gemensam europeisk strategi och Tele2 anser att PTS bör avvakta med en tilldelning till dess att det finns en sådan överenskommelse i Europa. Telenor: Utan en harmonisering kan inte spektrumet värderas Telenor är inne på samma linje som Tele2 i sitt remissvar till PTS och anser att utökad kapacitet för mobil data på landsbygd behövs, men vill likt sin konkurrent se ett gemensamt europeiskt beslut i 700 MHz-frågan innan bandet auktioneras ut. Telenor ser att den tänkta användningen är helt beroende av internationell harmonisering för att säkra tillgång till utrustning/terminaler till rätt volym och pris, vilket är en förutsättning för ett lågt slutkundspris. En internationell harmonisering måste vara klar i god tid inför en auktion, annars kan inte spektrumet värderas, skriver Telenor i sitt remisssvar. Telenor uppger att det inte finns någon stabil prognos för tillgång till utrustning att använda i 700 MHzbandet och bedömer att tillgången till sådan utrustning blir säkrare om en EU-harmoniserad bandplan sammanfaller med den asiatiska bandplanen. Dessut- om anser Telenor att PTS bör ta hänsyn till våra grannländers framtida planer för 700-bandet. Om t.ex. Norge och Danmark kommer fortsätta använda 700 MHzbandet för utsändning av TV fram till ca 2020/2021 kommer det att ge stora begränsningar på hur bandet kan användas i Sverige och dessutom påverka värdet på 700 MHz-bandet negativt, avslutar Telenor. Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag från näringsdepartementet att utreda hur 700 MHz-bandet ska användas i framtiden. Rent formellt rör det sig om två separata utredningar där den ena handlar om hur nätet ska användas så effektivt som möjligt utifrån det politiska mål som gäller för itpolitiken, som innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det andra uppdraget är att planera om näten för marksänd TV. Syftet med det uppdraget är att säkerställa att frekvensutrymmet för marksänd TV utnyttjas effektivt, när 700 MHzbandet görs tillgängligt för annan användning.

12 KRIGET MOT PIRATERNA TV-branschen inleder juridisk prövning mot Swefilmer och Pirate Bay Film-, TV- och musikbranschen går nu samman i en gemensam process för att stoppa piracy. Tillsammans har parterna inlett en juridisk prövning vid Stockholms tingsrätt för att få en svensk internetoperatör att förhindra Swefilmer och The Pirate Bay från att nå svenska användare. 12 Film och TV-branschens samarbetskommitté, där TV4, SVT, MTG TV, SBS Discovery och C More ingår samt Svenska Videodistributörers förening och IFPI Sverige, har tillsammans inlett en juridisk prövning vid Stockholms tingsrätt för att få en svensk internetoperatör att förhindra att Swefilmer och The Pirate Bay ska nå svenska användare. Arbetet med att stoppa dessa illegala tjänster har pågått under lång tid, där Swefilmer tidigare polisanmälts och The Pirate Bay dömts i domstol. Trots detta är båda tjänsterna fortfarande tillgängliga på nätet och därför har branschen nu valt att ta nästa steg. Prövningen bygger på svensk lagstiftning som funnits på plats sedan 2005 och som gör det möjligt att med internetleverantörers hjälp stoppa illegala tjänster från att nå svenska internetanvändare. Liknande lagstiftning tillämpas redan i ett stort antal EU-länder, bland annat i grannländerna Danmark och Finland, för att skydda upphovsmän och lagliga innehållstjänster från illegal konkurrens. Ett förhindrade av The Pirate Bay och Swefilmer att rikta sig till svenska användare är enligt branschens aktörer ett viktigt steg för att skapa en fungerande konkurrenssituation för svenska innehållstjänster och skapa långsiktiga förutsättningar för branscherna att växa. Kulmen av ett mångårigt arbete Initiativtagare och drivande i processen är Film-och TV-branschens samarbetskommitté, IFPI Sverige och Sveriges Videodistributörer. I Filmoch TV-branschens samarbetskommitté är producenter, distributörer, biografägare och TV-kanalerna SVT, TV4-Gruppen, MTG TV, SBS Discovery och C More representerade. Det här ska ses som kulmen av ett arbete som vi har genomfört under flera år men där vi nu efterfrågar juridiska åtgärder för att stoppa dessa olagliga tjänster, säger Per Strömbäck, sakkunnig inom digitala näringsfrågor, Film- och TVbranschens samarbetskommitté, till TV-Nyheterna. Per Strömbäck är talesperson för de parter som nu gått samman för att initiera en juridisk process, likt motsvarande branschorganisationer gjort i våra grannländer berättar han. Liknande prövningar har gjorts i Danmark och Finland och vi vill pröva om juridiken fungerar på samma vis i Sverige. Att det idag finns lagliga alternativ fungerar bevisligen inte, eftersom de olagliga tjänsterna fortfarande är så pass starka, säger han. I sin stämningsansökan yrkar film-, TV- och musikbranschen att Stockholms tingsrätt med vite om kronor, eller annat belopp som tingsrätten finner verkningsfullt, ska förbjuda Bredbandsbolaget att medverka till tillgängliggörande av upphovsrättsskyddade verk och att internetleverantören ska vidta åtgärder så att abonnenterna förhindras tillgång till tjänsten Swefilmer. Att parterna valt att stämma just Bredbandsbolaget ska dock inte ses som en aktivitet riktad mot en enskild aktör förklarar Per Strömbäck. Det är viktigt att framhålla att det inte är telekombolagen vi vill komma åt här, de råkar bara vara länken mellan tittarna och de olagliga tjänsterna. Det här är en del i ett mycket större sammanhang och

13 den här stämningsansökan föregicks av diskussioner med motparten. Processen ska snarast ses Det är inte telekombolagen vi vill komma åt, de råkar bara vara länken mellan tittarna och de olagliga tjänsterna som ett skott för att testa juridiken i den här frågan, säger han. 13 Stämda telekomoperatören tar det hela med ro På Telenor, där Bredbandsbolaget ingår, tar man film-, TV-, och musikbranschernas stämningsansökan med någorlunda ro och ser inte att det finns något juridiskt stöd för den. Våra kunder har rätt att fritt kommunicera och ta del av information över internet. Vi som internetoperatör har ingen skyldighet att förhindra innehåll baserat på önskemål från enskilda organisationer. Vi följer svensk lag och det finns idag ingen skyldighet att blockera varken The Pirate Bay eller Swefilmer. Vi välkomnar en rättslig prövning, säger Telenors pressansvarige Jenny Åström till TV-Nyheterna.

14 HÄNT SEDAN SIST 14 Aftonbladet lämnar tillbaka sitt sändningstillstånd i marknätet I våras fick Aftonbladet tillstånd att sända linjär-tv i det digitala marknätet. Därefter ansökte kvällstidningen om att få senarelägga utrullningen och flytta fram sista startdag från den 1 oktober i år till den 1 februari Myndigheten för radio och TV avslog ansökan och efter att processen försenats ytterligare meddelade Aftonbladet att man lämnar tillbaka sändningstillståndet. Sedan vi fick tillståndet i våras har förutsättningarna för linjär TV förändrats radikalt. Jag har lång erfarenhet av TV-branschen och har inte upplevt något liknande. Strukturomvandlingen går fortare än vi kunnat förutse, säger Jan Scherman, affärsområdeschef för Aftonbladet TV, i en kommentar. Han uppger att Aftonbladet var övertygad om att en linjär kanal skulle vara ett bra komplement för Aftonbladet när det gäller utgivingen, men att man har sett att det traditionella TVtittandet har minskat drastiskt medan online-tittandet har ökar dramatiskt. Jan Scherman bedömer därför att det är en för hög risk att dra på sig de kostnader och den gamla teknik och produktionsapparat som krävs för en traditionell TV-kanal. Beslutet vi tagit nu efter moget övervägande och noggrant utredande är viktigt strategiskt och skapar klarhet. Inte minst i fortsatta diskussioner med intressanta partners, säger Jan Scherman. Han uppger också att Aftonbladet ska fokusera på områden där det finns tillväxt och tackar för sändningstillståndet, men lämnar nu tillbaka det med varm hand. Vi vill leda utvecklingen online istället för att riskera att backa in i framtiden. Vår snabba nyhetsbevakning håller världsklass och vi har utvecklat en rad programformat som är mycket uppskattade av våra tittare. Aftonbladets tillstånd att sända TV från det digitala marknätet gällde under perioden 2014 till TV4-Gruppen skickade i början av oktober in en ansökan till Myndigheten för radio och TV om att få nyttja det sändningsutrymme som Aftonbladet tilldelats i marknätet, men som aldrig började utnyttja. Programbolaget valde dock att dra tillbaka sin ansökan Det är på vår begäran som ärendet nu avskrivs. Vi tycker att det var synd att inte Aftonbladet utnyttjade sändningsutrymmet, men efter att de nu lämnat tillbaka tillståndet tycker vi att det är bättre att MRTV får inleda processen med att hitta en mer permanent lösning, säger David Österlund, distributionschef på TV4-Gruppen, till TV-Nyheterna. Vad anser ni om myndighetens sätt att hantera ärendet? Vi är jätteglada över att MRTV agerade så snabbt i sin tillsyn och tycker att de har gjort ett bra jobb. Är det rätt gissat att ni kommer skicka in en ny ansökan om att få nyttja detta sändningsutrymme hela tillståndsperioden ut? Ja, vi har ju inte hymlat med att vi är intresserade av att få tillbaka det utrymme vi förlorade för TV4 Fakta och TV4 Film, så vi arbetar nu internt med att utforma innehållet i eventuella ansökningar, säger David Österlund. SVT:s vd Eva Hamilton lyfter på nytt nätneutralitetsfrågan: Det är alarmerande Sveriges Televisions vd Eva Hamilton var inbjuden som talare under Ericssons Business Innovation Forum 2014, EBIF, som ägde rum i Stockholm för en tid sedan och där TV-Nyheterna fanns på plats. En fråga som blossat upp på nytt inom TV- och telekombranschen i Sverige är frågan om nätneutralitet och där var Eva Hamilton tydlig med var hon står. Vad som händer just nu och som är ganska alarmerande är att de stora telekomoperatörerna överväger att kunna garantera vissa av sina innehållsägare en snabbare fil för leverans av innehåll fram till sina användare, till exempel Netflix som har råd att betala för detta. Samtidigt får då de innehållsägare som inte kan eller har råd att betala extra till operatörerna nöja sig med den långsamma filen, eller till och med blockeras från internet. Så snälla ni som arbetar som oberoende journalister, sätt er in i denna fråga. Det öppna internetet är något som har varit stimulerande för samhällets utveckling, för demokrati och detta hotas faktiskt just nu, säger Eva Hamilton. Europeiska kommissionen har lyft denna fråga och Eva Hamilton hoppas på ett kommissionsbeslut som stödjer fortsatt nätneutralitet och som i sin tur kan ge en hänvisning om hur den svenska regeringen ska agera nationellt. Det meddelande jag skulle vilja skicka till Europeiska kommissionen är att det finns ett värde i att bevara och skydda det öppna internetet. Jag skulle inte vara vd på ett TVbolag om jag satt på expertisen om hur en sådan här legal struktur ska se ut, men de kommersiella programbolagen och SVT skickade i

15 15 förra veckan ett brev till den svenska regeringen där vi uttryckte vår ståndpunkt i frågan och det mottogs med stort intresse, säger hon och avslutar: Det är en fråga som är lika aktuell för globala aktörer som Google och Facebook, som för små aktörer i ett litet land som Sverige. Tio europeiska telekombolag bildar allians i nätneutralitetsfrågan Tio europeiska telekombolag, bland dem TeliaSonera, Telenor och Ericsson, har bildat en allians för att tillsammans driva nätneutralitetsfrågan gentemot EU:s institutioner. De tio bolagen har åtagit sig att upprätthålla ett öppet internet och att behandla leverantörer av liknande innehåll och tjänster på ett ickediskriminerande sätt. Men i samma andetag tillkännager bolagen att de även har åtagit sig att tillhandahålla en rad tjänster på olika kvalitets- och prisnivåer. Vi är verkligen glada att våra partners håller med TeliaSoneras sätt att göra affärer, åta sig att öppenhet och rättvisa när det gäller de tjänster som finns i vårt nät. Det är en hörnsten för oss att se till att våra kunder fortsätter få en uppkoppling i världsklass och tillgång till innehåll och tjänster som de är vana vid idag och som de kommer att få av oss och andra i framtiden, säger Johan Dennelind, vd och koncernchef för TeliaSonera, i en presskommentar. Initiativet anger också ett åtagande att skydda kundernas integritet och säkerhet. De undertecknande företagen pekar på branschens bidrag och ambitionsnivå för att främja ett verkligt digitalt Europa och att detta beaktas vid utformningen av politik och lagstiftning. Telekombranschen är positiv till ett regelverk och politisk miljö som främjar de stora kapitalinvesteringarna som planeras av branschen. Förutom TeliaSonera ingår även Telenor, Vodafone, Deutsche Telekom, Alcatel-Lucent, Orange, Telefonica, Telecom Italia, Ericsson och Liberty Global i parnterskapet Make The Network. De tio företagen planerar att investera över 150 miljarder euro under de kommande fem åren varav minst 5 miljarder euro per år inom avancerad forskning och utveckling. Budgetpropositionen: SVT får 4,566 miljarder kronor 2015 Regeringen ger Sveriges Television 4,566 miljarder kronor år 2015 i medelstilldelning från rundradiokontot. Därtill avser regeringen att närmare utreda frågan om programföretaget ska få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Det framgår av budgetpropositionen för 2015 som den rödgröna regeringen lade fram tidigare i höst. Riksdagen beslutade den 21 november 2013 att medelstilldelningen till SR, SVT och UR höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden under förutsättning att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning. I sin budgetproposition godkänner regeringen därmed förslaget till medelstilldelning från radiokontot till Sveriges Television med kronor år Därtill skriver regeringen i propositionen att riksdagen ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Regeringen avser att närmare utreda frågan, bl.a med avseende på konsekvenserna av den förändring som riksdagen lyfter fram, skriver regeringen i propositionen. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Nedan redovisas den medelstilldelning regeringen tillskrivit SVT från rundradiokontot år 2011 till 2015 i miljoner kronor, Mkr. 2011: : : : : Regeringen lägger förslaget om evenemangslista på is I budgetpropositionen för 2015 ber regeringen om att få återkomma i frågan om införandet av den så kalllade evenemangslistan. Senast i maj i år uttryckte riksdagen ett önskemål om att regeringen bör beakta vissa synpunkter konstitutionsutskottet anfört i frågan, bland annat om att kraven på andel av allmänheten som kan ta del av de listade evenemangen bör sättas högre än 80 procent. Radio- och TV-lagens (2010:696) bestämmelser om hur exklusiva rättigheter till TVsändningar får utnyttjas innebär en möjlighet för regeringen att utforma föreskrifter om vilka evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället (evenemangslista). Bestämmelserna har funnits i svensk lag sedan 1999, utan att någon lista har införts. Det har inte ansetts finnas behov av en lista över skyddade evenemang. Reger-

16 16 ingen konstaterar att remissutfallet är delat när det gäller frågan om en evenemangslista bör införas eller inte. Av dem som är för införandet av en lista anser dock flertalet, i likhet med konstitutionsutskottet, att myndighetens förslag till täckningskrav är otillräckligt. Regeringen avser att återkomma i denna fråga, skriver regeringen i budgetpropositionen. Branschen kan komma att få självreglera frågan om åldersgräns för film Regeringen och branschen enades den 8 september i år om att förlänga 2013 års filmavtal i ett år till och med den 31 december Att fortsatt stödja utvecklingen av unika berättelser och nyskapande projekt är något som också den nuvarande regeringen anser är viktigt för att stärka den svenska filmen. Utvecklingen av bredbandskapacitet har inneburit att utbudet av video-on-demand-tjänster, såväl legala som illegala, växer snabbt på bekostnad av en minskad DVDmarknad. Samtidigt ligger biografbesöken på en relativt stabil nivå. Sammantaget innebär utvecklingen stora möjligheter men också nya utmaningar för den svenska filmproduktionen. Den minskande DVD-försäljningen och den ökande illegala streamingen av film har inneburit försämrade ekonomiska förutsättningar för filmproduktion och distribution, skriver regeringen i propositionen. Vad gäller åldersgränser för film inleddes i september i år en utredning som på sikt kan leda till en självreglering av frågan, även om regeringen inte vill förhasta en sådan övergång. Till följd av barns och ungas förändrade medievanor behöver systemet dock utvecklas för att det ska behålla sin trovärdighet och bli mer ändamålsenligt och effektivt. Utredningen bedömer bl.a. att fler distributionsplattformar än biograf bör omfattas men konstaterar att en sådan förändring ska baseras på egenåtgärder från branschen, skriver regeringen i propositionen och fortsätter: Utredningen bedömer vidare att det finns goda möjligheter att på sikt gå över från lagreglering till självreglering när det gäller att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt. En sådan övergång bör dock ske stegvis och först när branschen byggt upp en organisation för detta ändamål som har bred acceptans inom sektorn. Utredningen om åldersgräns för film bereds inom Regeringskansliet. Regeringens prognos för utgiftsutvecklingen inom filmområdet kommande år Nedan redovisas den utgiftsutveckling regeringen i sin budgetproposition spår för filmområdet kommande år, i miljoner kronor, Mkr. Budget 2014: 317 Prognos 2014: 302 Förslag 2015: 310 Beräknat 2016: 295 Beräknat 2017: 295 Beräknat 2018: 295 Radiotjänsts vd: All time high för radio- och TV-avgiften Knappt hälften av de TVavgifter som Radiotjänst hämtat in från datorer, surfplattor och internetanslutna telefoner har återbetalats sedan Högsta förvaltningsdomstolens dom innan sommaren fastslog att dessa skärmar inte längre anses vara en avgiftspliktig TV-mottagare. Men trots domen, som fick Radiotjänsts telefoner att gå varma under sommaren, är det idag fler än någonsin som betalar sin radio- och TV-avgift. HFD:s dom, som den 13 juni i år fastslog att de små skärmarna skulle fråntas TV-avgift, fick stort genomslag i media och under veckorna som följde tvingades Radiotjänst ha kvällsöppet för att kunna ta emot de tusentals samtalen från privatpersoner som ville få sin TV-avgift återbetalad. Efter en intensiv sommar kan dock Radiotjänst vd Carl-Gustav Johansson konstatera att arbetstakten under hösten, i stort sett, återgått till den normala. Det var en överraskande dom som domstolen meddelade i juni och därefter blev det en anstormning av avgiftsbetalare som hörde av sig. Under hela juni, juli och augusti arbetade vi intensivt med återbetalningsarbetet, men nu har det lugnat ner sig till att vi får några få samtal per dag, säger Carl-Gustav Johansson till TV-Nyheterna. Maximalt är det möjligt att få återbetalning från den 1 februari 2013, då Radiotjänst påförde avgift på datorer och surfplattor. De avgiftsbetalare som blivit påförda avgift för sitt datorinnehav, och som kunnat identifieras, har fått ett brev som i detalj beskriver hur man går tillväga. I debatten som följde efter domslutet uppgavs att det rörde sig om ett fyrtiotal miljoner kronor som Radiotjänst skulle betala tillbaka, men det är långt ifrån alla som till dags dato har hört av sig för att få igen sina pengar. Bland de cirka personer som påförts avgift för datorer har hittills knappt hälften hört av sig för att få TV-avgiften återbetald,

17 17 berättar Carl-Gustav Johansson. Vad tror ni anledningen är till att långt ifrån alla hört av sig? En del av de avgiftsbetalande kan nog tycka att det är berättigat att de betalar TV-avgift trots att de inte har en traditionell TV hemma eftersom de kanske tar del av public service utbud på sin dator eller surfplatta. En annan orsak kan vara att de som betalat avgift för en dator faktiskt har en TV-apparat utöver sin dator eller surfplatta och att de då kommit till insikt om att det finns skäl i att betala sin avgift, och inte kräva återbetalning på falsk grund. säger Carl-Gustav Johansson. Vi har trots HFD:s dom aldrig haft så många TV-innehavare som betalar sin radio- och tv-avgift som idag all time high. Det vittnar om stort förtroende och uppskattning av public service utbud, inte minst via SVT:s och Sveriges Radios internettjänster. Det är värt att lyfta fram och betona, avslutar han. Rikard Steiber hoppas att projektet Women in Tech ska bli en folkrörelse Tidigare i år anordnade MTGx tillsammans med Spotify och Google den första upplagan av Women in Tech, WIT. Evenemanget ägde rum på internationella kvinnodagen i Stockholm och gästades av drygt 400 deltagare. Initiativtagare till WIT-konceptet är Rikard Steiber, vd på MTGx och Viaplay, som nu fått teknikbranschen att sluta upp för att tillsammans vidareutveckla WITprojektet. Bakgrunden är mina två döttrar, 5 och 9 år gamla, som är min inspiration till projektet. Jag vill att de ska växa upp i ett jämlikt samhälle där vi har 50/50 kvinnor och män i styrelserummen och utan något glastak som stoppar dem i karriären. Så jag fick en idé om att anordna ett seminarium på internationella kvinnodagen tidigare i år. Jag hade då redan en lokal bokad men inte mycket mer, bara några veckor kvar innan seminariet skulle gå av stapeln. Men jag ville inte släppa idén, utan drog iväg några mejl till mina vänner på Google och Spotify och fick även Cristina Stenbeck med på projektet, berättar Rikard Steiber för TV-Nyheterna under seminariet Sime. Cristina Stenbeck från Kinnevik, Michelle Guthrie från Google och Rochelle King från Spotify fanns bland talarna under WIT-seminariet den 8 mars och Women in Tech fick så bra gensvar att Rikard Steiber vände sig till företag i teknikbranschen, stora och etablerade bolag liksom start-ups, för att få dem att stödja konceptet. Idag finns förutom Google och Spotify även Microsoft, TeliaSonera, Bonnier, Shibstedt och Samsung bland WIT:s partners. Det finns onekligen ett intresse för att driva frågan och många har velat hjälpa till. Att skapa ett nätverk av den här typen kan förhoppningsvis leda till att kvinnor kan erbjudas trainee-tjänster och på andra sätt få in en fot i teknikbranschen, säger Rikard Steiber. Att plocka in kvinnor som exempelvis utvecklare möjliggör även för attraktivare produkter och tjänster som tilltalar en bredare publik, menar han. Om vi tar Viaplay som exempel var tjänsten tidigare lite grabbig. Den erbjöd främst ett innehållsutbud av sport och actionfilmer. Nu har vi breddat utbudet med barnprogram, TV-serier och ett utökat filmarkiv men också arbetat fram ett utseende som tilltalar fler användare, säger Rikard Steiber. Till seminariet på Sime gav WIT bort femtio gratisbiljetter till de kvinnor som först registrerade sig. Hela 600 kvinnor ansökte om att få delta, vilket Rikard Steiber ser som ännu ett tecken på att denna typ av nätverk behövs i teknik- och mediebranschen. Hittills är WIT något jag har ägnat mig åt på fritiden utanför arbetstid, men förhoppningsvis kommer vi tillsammans att skapa en folkrörelse, avslutar Rikard Steiber.

18 18 PERSONNYHETERNA Teracom-vd gör comeback på punkscenen Teracoms vd Stephan Guiance kommer i sommar att äntra scenen på Sveriges största rockfestival Bråvallafestivalen i Norrköping, då hans gamla punkband KSMB återförenas för en konsert. Bandet, som ursprungligen bildades som Skärholmens Gymnasiums Punkensemble och som sedermera bytte namn till Kurt Sunes Med Berit, vilket förkortades till KSMB. Under åren gav man ut ett antal skivor innan man splittrades. Därefter har delar av bandet återförenats ett antal gånger. Sommarens spelning blir dock den första där även trummisen Johan Johansson kommer att vara med på en åter föreningskonsert. Stephan Guiance har varit anställd på Teracom sedan 2008 och innan det var han med och grundade FastTV, som han även var vd för. Michael Werner bekräftar: Jag har tagit över Headweb Boxer-grundaren Michael Werner har tagit över Headweb efter bolagets rekonstruktion i somras. Det bekräftar Michael Werner kortfattat på telefon, för TV-Nyheterna. Det stämmer. Jag är med och utvecklar en ny tjänst och vi behövde en plattform, därav intresset säger Michael Werner kortfattat till TV- Nyheterna. Några ytterligare kommentarer vill han inte ge, trots att TV-Nyheterna ställer en mängd frågor om rekonstruktionen och vad som nu är planen. Enligt obekräftade rykten planerar Michael Werner, som i våras fick lämna posten som ordförande i Magines styrelse, en SVOD-tjänst tillsammans med mediehus som Uppsala Nya Tidning och NTM-koncernen, som bland annat driver Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten och Folkbladet. Det var i slutet av juni i år som Headweb, som är en svensk online-filmtjänst, valde att inleda en rekonstruktion. Detta sedan bolagets ekonomi varit ansträngd en tid. I den årsredovisning som bolaget lämnade till Bolagsverket den 30 juni i år, skrev bolaget följande i sin förvaltningsberättelse: Bolagets finansiella läge är ytterst an-

19 19 strängt. Styrelsen undersöker olika åtgärder för att komma till rätta med situationen innefattande bland annat strukturlösningar inom branschen. Headwebs vd sedan i somras, Per Möller, skriver i ett mejl till TV-Nyheterna att inget egentligen har hänt med bolaget sedan rekonstruktionen i somras. Videobutiken på nätet fortsätter som den alltid gjort, inget nytt, det som skett är att det varit en legal företagsrekonstruktion under tiden juli-oktober, och leverantörerna har gått med på att skriva ner en del fordringar, i ett formellt av tingsrätten beslutat ackord. Filmtjänsten har fortsatt fungera oklanderligt hela tiden och utan avbrott och fortsätter som tidigare, till nöje för de många tusen som varje månad hyr filmer på headweb.com. Så, inte så mycket att skriva om egentligen, skriver han. Thomas Nilsson kliver in som tf vd för SVT den 1 december Det är än så länge oklart exakt när Hanna Stjärne tar över rodret på SVT. Fram tills dess blir kanal- och tablåchefen Thomas Nilsson tillförordnad vd för public service-bolaget. Från och med den 1 december kommer Thomas Nilsson att inneha posten som tillförordnad vd på SVT. Eva Hamilton slutade officiellt dagen innan, den 30 november. Jag känner mig glad och trygg över att Thomas Nilsson tar på sig ansvaret att leda bolaget perioden fram till att Hanna Stjärne tillträder. Thomas kan hela SVT:s organisation och kommer att leda SVT utmärkt under övergångsperioden, säger Anna-Karin Celsing, SVT:s styrelseordförande, till svt.se. Distributionsveteranen Per Norman tar plats i SVT:s styrelse Per Norman, som tidigare har varit vd för både Boxer och SES Sirius samt teknikdirektör för MTG, har utsetts till ny ledamot i SVT:s styrelse. Det framgår av en anmälan hos Bolagsverket. Sedan 2010 är det Förvaltningsstiftelsen, som äger public servicebolagen, som utser styrelserna för SVT, SR och UR. Till skillnad från övriga ledamöter i SVT:s styrelse har Per Norman en lång karriär bakom sig när det gäller distributionsfrågor kring TV, något som antagligen har legat till grund för rekryteringen av honom till styrelsen. Här är SVT:s styrelse: Anna-Karin Eliasson Celsing (ordförande), Kerstin Alnebratt, Lars Burman, Astrid Engelbrektsson Aseffa, Lars Ilshammar, Per Norman, Dag Tuvelius och Svante Weyler. TV-Nyheterna har utan framgång sökt Per Norman för en kommentar. Rung och Dernevik utsedda till politiskt sakkunniga på kulturdepartementet Emma Rung och Ulf Dernevik har utsetts till politiskt sakkunniga på kulturdepartementet, under kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes ledning. Det bekräftar kulturdepartementets pressinformatör Eleonor Johansson för TV-Nyheterna. Både Emma och Ulf har funnits med sedan Alice Bah Kuhnke kom till departementet och har nu axlat rollerna som politiskt sakkunniga, säger Eleonor Johansson. Emma Rung var kampanjledare för Miljöpartiet i valrörelsen och klev tillsammans med Ulf Dernevik in som tillfällig pressekreterare åt nye kulturministern direkt efter valet. Hon har sedan fler år tillbaka arbetat med Fairtrade Sverige. Sedan ett år tillbaka har hon rollen som interim generalsekreterare och har sedan 2007 arbetat som projektledare på samma organisation. Dessförinnan hade Emma Rung ett projektledaransvar på Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. Ulf Dernevik är politisk sekreterare för kultur och utbildning inom Miljöpartiet (mp). Kristoffer Talltorp blir kulturministerns pressekreterare Kristoffer Talltorp har utsetts till kultur-, medie- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes nya pressekreterare. Kristoffer Talltorp har bland annat haft en liknande tjänst åt Miljöpartiets förra språkrör Maria Wetterstrand. Han kommer närmast från Naturskyddsföreningen, där han hade en liknande roll.

20 20 Teracom Boxer Group rekryterar ny CFO Helena Nathhorst har rekryterats som ny CFO på Teracom Boxer Group. Hon har en flerårig bakgrund inom koncernen och kommer närmast från rollen som Head of Business Control & Treasury och tf. CFO för koncernen. Förutom olika roller inom Teracom Boxer Group har Helena Nathhorst ett förflutet som revisor och transaktionsrådgivare på KPMG. Helena har en gedigen erfarenhet som sträcker sig över en rad olika positioner inom redovisning och finansiering. Hon har dessutom flerårig erfarenhet inom koncernen och därmed god inblick i den förändringsresa som hela radio- och TVbranschen genomgår. Jag är övertygad om att Helena kommer att vara en stor tillgång i arbetet med att säkerställa koncernens lönsamhet, säger Åsa Sundberg, vd och koncernchef Teracom Boxer Group, i en kommentar Jag är mycket glad över att ha fått det här förtroendet. Koncernen är inne i en spännande och utmanade konkurrenssituation och jag ser fram emot att få vara med och fortsätta utveckla verksamheten, säger Helena Nathhorst. Helena Nathhorst tillträdde som CFO för Teracom Boxer Group den 1 november Emma Svalin Sahlman blir ny operationsdirektör på Com Hem Emma Svalin Sahlman, idag chef för customer experience på Com Hem, kommer att ta över Krister Tånneryds jobb som direktör för operations. Hon kommer därmed att ingå i Com Hems ledningsgrupp och ansvara för 230 personer inom drift och underhåll av Com Hems nät. I samband med detta tar Linda Påhlsson, idag kundservicechef, över efter Emma Svalin Sahlman som chef för customer experience, med 700 anställda. Morten Morgensen ny innehållschef på MTG TV Morten Mogensen blir ny innehållschef för MTG TV i Sverige, Norge och Danmark. Han har arbetat på MTG sedan 2005 och kommer nu att arbeta nära programdirektörerna i Sverige, Norge och Danmark för att säkerhetsställa att de får det bästa, senaste och mest relevanta programinnehållet på respektive marknad. Jag och MTG delar visionen om att vi kan använda våra gemensamma styrkor bättre när så krävs och den lokala expertisen när den är som mest fördelaktig. Naturligtvis ska de lokala programdirektörerna i första hand säkra programinnehåll på sina respektive marknader, min uppgift blir att säkerhetsställa synergieffekter när det är möjligt, säger Morten Mogensen i en kommentar och fortsätter: Tillsammans med de lokala programdirektörerna ska vi sträva efter ett nära samarbete och för att nå stordriftsfördelar som kan positionera oss i en lokal kontext med unika program till våra olika kanaler i Sverige, Norge och Danmark. Com Hem petar Krister Tånneryd Caddeo får större ansvar Com Hems direktör för operations och kund-service, Krister Tånneryd, har petats. Det medger operatören för TV- Nyheterna. Tånneryd, som tidigare även varit COO på Telenor i Sverige, ersätts delvis av Henri Caddeo, som idag är Chief Technology and Informations Henri Caddeo, Com Hem Officer. Det stämmer att Krister Tånneryd har lämnat Com Hem efter åtta år. Vi har slagit ihop den avdelning som Krister ansvarade för, Operations, med