Finansiering av tillväxt
|
|
- Rune Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finansiering av tillväxt Slutrapport från Finanspanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader Forskning Samhälle Näringsliv 1
2 Finansiering av tillväxt Slutrapport från Finanspanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader 2
3 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVA:s projekt, se IVA:s webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2005 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-R 455 ISSN: ISBN: Layout: Tryckfaktorn AB Tryckning: OH-Tryck AB Beställningar tas emot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Per fax: eller e-post: bokh@iva.se 3
4 Förord Finanspanelen i IVA:s projekt Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader har i denna skrift försökt besvara frågan: Vad krävs för att kapitalet ska söka sig till svenska FoU-projekt? Vilka hinder finns och hur kan dessa överkommas? Sverige satsar årligen stora belopp på forskning och utveckling, men resultaten av denna forskning leder i dagsläget inte i tillräcklig utsträckning till ökad produktivitet och tillväxt. Detta brukar benämnas den svenska paradoxen. Finanspanelen menar att det finns en god potential att kommersialisera svenska forskningsresultat i högre grad än vad som görs i dag. Tillgången på teknologi är inte problemet. Hindren för kommersialisering påträffas senare i den finansiella värdekedjan. Såddkapitalet är på väg att försvinna och FoU-projekt har mycket stora svårigheter att hitta finansiering. Det råder i dag en brist på både kapital och kompetens i den tidiga kommersialiseringsfasen. Universitetens såddfonder har minskat och privata affärsänglar lyser i stort sett med sin frånvaro i Sverige. Kan vi undanröja en del, eller till och med alla dessa hinder bör svensk forskning i mycket större utsträckning än i dag kunna bidra till att skapa sysselsättning och tillväxt. Carl Wilhelm Ros Ordförande i Finanspanelen Hampus Lindh Projektledare, IVA 4
5 Innehåll 1. Inledning 6 2. Bakgrund 7 3. Nulägesbeskrivning 8 4. Tillväxtprocessens delar och drivkrafter Förslag till åtgärder 13 5
6 1. Inledning att presentera ett antal förslag till åtgärder. Det övergripande syftet med IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader är att främja utvecklingen av teknik, system och kunskap så att denna kan bidra till näringslivsutveckling och ekonomisk tillväxt i Sverige. Under hösten 2003 syntetiserades förslagen till ett vidareutvecklat samspel mellan politik, näringsliv och FoU. Det var också under hösten som Finanspanelen adderades till projektet. Finanspanelen har försökt besvara frågorna: Vad krävs för att kapitalet ska vara berett att investera långsiktigt i svenska FoUprojekt? Vilka hinder finns? Syftet har också varit Sverige har avreglerat många offentliga monopol snabbare än andra länder. Exempel på områden är transporter, post, telekommunikationer och energi. Ett resultat av detta har blivit att forskning och utveckling i dag får mindre resurser än tidigare. Panelen har bestått av ledande företrädare för riskkapitalbranschen och industrin (se bilaga 1). Rapporten inleds med en bakgrund, följd av en nulägesbeskrivning samt en beskrivning av tillväxtprocessens delar och drivkrafter. Därefter redovisas panelens förslag till åtgärder. 6
7 2. Bakgrund När det gäller kommersialisering av svensk forskning och utveckling är det inte tillgången på teknologi som är problemet. Hindren för nyetablering påträffas senare i värdekedjan. Totala FoU-utgifter i % av BNP, 2003 Sverige 3,6 Finland 3,4 Japan 3,0 Island 3,0 Sydkorea 2,9 Israel 2,8 USA 2,8 Schweiz 2,6 Tyskland 2,5 Frankrike 2,2 Källa: IMD,2003 Det satsas stora belopp på FoU i Sverige och flera nyckeltal, bl.a. patentregistrering, visar att svensk forskning håller hög internationell klass. Tillgången på forskningsresultat med potential att kommersialiseras framgångsrikt borde således vara god. Undersökningar visar dock att forskningsresultaten inte i någon högre grad leder till ökad produktivitet och tillväxt. 1 Rankinglista av länder med flest antal patentansökningar, Patentansökningar registrerade vid European Patent Office, United States Patent and Trademark Office och Japan Patent Office; efter upphovsmannens hemland. Siffrorna från 1999 är uppskattningar. Procent USA EU Japan Tyskland Frankrike Storbritannien Sverige Nederländerna Källa: OECD, Patent Database, July Forskningen bör i större utsträckning än i dag kunna utnyttjas och exploateras för att skapa sysselsättning och tillväxt. Schweiz Italien Kanada Finland Belgien Israel Korea Svenska forskningsresultat bör kunna kommersialiseras i högre grad än i dag. Här finns en stor tillväxt- och sysselsättningspotential, men för att kunna utnyttja denna måste ett antal åtgärder vidtas. Finanspanelens åtgärdsförslag redovisas i kapitel 5. Australien 1 Edquist och Lundwall, 1993, Comparing the Danish and Swedish Systems of Innovation; Goldfarb och Henrekson, 2002, Bottom-Up vs. Top-Down Policies towards the Commercialization of University Intellectual Property. 7
8 3. Nulägesbeskrivning Att statligt kapital ska finansiera grundforskningen är självklart, men det råder stora brister i det skede där ett eventuellt bolag ska börsintroduceras. Sverige befinner sig på samma kapitalanskaffningsnivå som Samtidigt håller såddkapitalet på att försvinna och för FoU-projekt finns ingen finansiering. Bland bolagen råder det i dag en akut brist på kapital och kompetens i den tidiga kommersialiseringsfasen. Vilken del av kapitalmarknaden kan/får då gå in i den tidiga kommersialiseringsfasen av FoU-projekt? Svaret är: praktiskt taget ingen. Brist på såddkapital Såddkapital kan definieras som det kapital som förmedlas till en uppfinnare eller entreprenör för att utvärdera eller pröva ett koncept eller en idé, så att en produkt kan utvecklas innan ett företag etableras. Det kan även vara finansiering av forskningsprojekt med kommersiell potential. 2 I dag råder en akut brist på kapital i den tidiga kommersialiseringsfasen. De incitament som drev riskkapitalbranschen under den senare delen av 1990-talet och de stora såddinvesteringarna som då gjordes är försvunna. Tiden från start till börsintroduktion har ökat från två tre år till i bästa fall sex åtta år. Den längre investeringshorisonten försämrar lönsamheten, vilket fått till följd att riskkapitalbolagen föredrar att gå in i en senare utvecklingsfas. Detta har lett till en avsaknad av såddkapital. Av de 200 miljarder kronor som privata riskkapitalbolag förvaltar är endast en liten del såddkapital. Problem att attrahera investerare De placeringsregler som åligger svenska pensionsinstitut utgör ett stort hinder för tillkomsten och utvecklingen av företag i de tidiga finansieringsfaserna. Dessutom har beroendet av utländska investerare ökat kraftigt. Under 2002 härrörde 85 procent av allt nytt kapital till privata riskkapitalfonder från icke-svenskar, vilket ökar kraven på både stabila spelregler för riskkapitalet och på skatteeffektiva fondstrukturer att investera i. 2 Isaksson, A, Venture Capital begrepp och definitioner, Svenska Riskkapitalföreningens medlemsmatrikel 2000, Universiteten Universitetens resurser i form av såddfonder och holdingbolag kopplade till verksamheten har minskat. Det beror på sinande anslag från Teknikbrostiftelserna i kombination med svårigheter att sälja innehav på den rådande marknaden. Statens riskkapitaltillgångar Från 1997 till 2000 minskade Almi Företagspartner sitt stöd till nya företag med 41 procent. 3 Nuteks såddfinansiering har ökat med 32 procent. Som en jämförelse kan nämnas att i USA ökade den federalt stödda SBIC-verksamheten (Small Business Investment Companies) sina investeringar med 192 procent under samma period. Nuteks såddfinansiering År Belopp, MSEK Affärsänglar Affärsängel (Business Angel) är en person som har erfarenhet och kunskap i företagande, som har tid och intresse av att delta i ett företags utveckling, samt har ett visst rörelseutrymme i sin ekonomi för att kunna investera i helt nya projekt. Affärsänglar investerar generellt i tidiga skeden och detta får en hävstångseffekt gentemot andra finansieringskällor, såsom banklån och formellt riskkapital. 4 En per capita-jämförelse mellan USA och Sverige avseende såddfinansiering (både affärsängelverksamhet och statligt stöd till nya företag) visar att Sverige endast såddinvesterar en fjärdedel så mycket. I Sverige är andelen affärsänglar liten, mycket beroende på vi saknar en tradition på området. 3 Källa: Från akademisk forskning till tillväxtföretag: Ett åtgärdsprogram (VINNOVA, Stiftelsen för Strategisk Forskning, september 2002) 4 Definition av affärsängel enligt EU. 8
9 Nätverk av affärsänglar i Europa Affärsängelnätverk Företag Nätverk 2002 % av EU totalt tusental % av EU totalt Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien EU Källa: Företagsdata ur Observatory of European SMEs (2000); Network data från EBAN och medlemsstaterna. Det informella kapitalet i Sverige, varav en del ägs av affärsänglar, kan hänföras till uppskattningsvis minst individer 5. Gjorda uppskattningar visar att det informella riskkapitalet kan vara så stort som fyra sex gånger det formella (riskkapitalbolagen), vilket ger ett informellt kapital på ca 5 miljarder kronor (år 2000). 5 Nutek, Affärsänglar var finns dom?,
10 4. Tillväxtprocessens delar och drivkrafter För att tydligt kunna beskriva tillväxtprocessen kan det vara på sin plats att definiera och klarlägga dess olika delar, aktörer och viktigaste drivkrafter. Framför allt vill vi klargöra de åtgärder som har möjlighet att sätta fart på processen genom att öka samverkan mellan delarna. Schematisk bild över tillgång på kapital för värdekedjans olika länkar. Tillväxtprocessen kan beskrivas som en triangel i vars nedre högra hörn riskkapitalet befinner sig. I nedre vänstra hörnet finner vi det offentligfinansierade regionala näringslivet/nätverket. I triangelns topp finns högskolor och universitet. Högskola/universitet En förklaringsmodell till hur riskkapitalet finansierar ett företags utveckling från innovationen och de tidiga såddfaserna fram till ett moget företag. Finansieringskälla A FF Stockholmsbörsen (årlig omsättning 2500 miljarder kronor) Staten Ä RS Ä N GL 100 riskkapitalbolag (förvaltar 110 miljarder kronor) 30 buy out-företag (förvaltar 100 miljarder kronor) Regionala näringslivet /Nätverket Riskkapital Företag FoU Änglar A R Sådd (kommersialiserad) Staten Start-up (kommersialiserad) Universitet Privat Ett antal större internationella företag Expansion Mognad För att växa behöver företag riskvilligt kapital i samtliga utvecklingsfaser. Normalt erbjuder det offentliga samt affärsänglar kapital i de riktigt tidiga faserna. Detta tidiga såddkapital används för att formulera affärsplaner, göra en första marknadsundersökning etc. Först därefter tar de privata riskkapitalisterna över. En riskkapitalist erbjuder finansiering inom en rad utvecklingsskeden från sen sådd och företagets uppstartsfas till tidig kommersialisering, utveckling och sedan kanske till internationell expansion. När företaget därefter nått en viss mognad tar andra aktörer över: buy outfonder som företrädesvis omstrukturerar mogna företag, aktiemarknaden via en börsintroduktion eller storföretag som förvärvar hela bolaget. Likviditeten i den enskilda länken avgör om hela riskkapitalkedjan fungerar och bestämmer även den takt systemet som helhet håller. För att fungera måste också den finansiella riskkapitalkedjan vara skatteneutral, dvs. behandla den enskilda investeraren på samma sätt som det stora internationella investmentbolaget. Privat riskkapital Det privata riskkapitalet, som omfattar riskkapitalfonder samt buy out-fonder, har under en relativt kort period växt och består i dag av ett hundratal aktörer i Sverige. Totalt förvaltas drygt 200 miljarder kronor, varav knappt hälften är s.k. limited partnership (i Sverige kommanditbolag) i form av slutna fonder (closed end funds), dvs. deras liv är ändligt och i normala fall ca tio år. Att skaffa kapital till en sådan fond tar mellan ett och två år. Investeringsperioden utgörs av de första fyra fem åren eller fram till dess ca 6 procent av det förvaltade kapitalet är investerat. Därefter följer den avslutande perioden med följdinvesteringar i portföljbolagen samt överlämnande av stafettpinnen till nästa led av ägarkrets i det enskilda bolagets levnad och utveckling. Kapitalet som fonden har att använda ropas av, allteftersom kapitalet investeras. Vid ägarbyten exits och när fonden stängs, återgår kapitalet till investerarna. Riskkapitalaktörerna, ungefär 100 till antalet, och buy out-aktörerna, 30 stycken, är i dag ägare till ca portföljbolag, som omsätter knappt 200 miljarder kronor samt sysselsätter ca anställda. De förvaltar sammanlagt drygt 213 miljarder kronor 6. Riskkapitalaktörerna förvaltar drygt 100 miljarder kronor, och så gott som allt detta kapital 6 Svenska Riskkapitalföreningen,
11 är redan investerat eller öronmärkt för befintliga investeringar. Under de kommande två tre åren kommer dessa aktörer att behöva starta nya fonder för framtida investeringar när de befintliga fonderna antingen har stängts för nyinvesteringar eller för slutligt återlämnande av kapitalet till deras investerare. Denna kapitalanskaffning äger rum på den internationella marknaden, och av de anskaffningar som gjorts under 2002 och 2003 totalt 30 miljarder kronor kommer hela 85 procent från internationella investerare från USA, Europa och Asien. Tidigare stod svenska investerare för 50 procent. Investerarna är akademiska institutioner, pensionsfonder, försäkringsbolag, banker, fund of funds etc. För att locka utländskt kapital måste riskkapitalaktörerna erbjuda ett skatteeffektivt investeringsalternativ. I det normala fondalternativet (kommanditbolaget) beskattas utländska investerare såsom rörelsedrivande, varför utlandsetablerade s.k. limited partnerships (motsvarande kommanditbolag) används. Att starta ett kommanditbolag kostar runt 7 miljoner kronor och att driva det ca 1,7 miljoner kronor per år. Detta är alldeles för dyrbart för små och medelstora fonder, varför ett alternativ behövs. Om kedjan av riskkapital från det tidiga såddkapitalet till det sista börskapitalet på någon punkt brister, så utsätts övriga länkar för mycket negativ påverkan, vilket vi under de senaste två åren kunnat konstatera. Vi föreslår att staten utreder och tar beslut om att skapa en organisationsstruktur som kan användas för dessa riskkapitalbolag och därmed kunna attrahera det internationella kapitalet. Det svenska kommanditbolaget bör således göras skattemässigt transparent genom att den sedan 30/ påförda skatteplikten för kommanditdelägarna för kapitalvinster tas bort. På så sätt blir det ett rationellt alternativ att förlägga verksamheten i Sverige. Kommanditbolaget kan tjänstgöra som den logiska organisationsformen för att samla svenska och internationella investerare under ledning av komplementären/managementbolaget. Denna ändring har inte någon negativ inverkan på statens finanser. Skälet är att investerarna till övervägande del är skattebefriade, som t.ex. pensionsfonderna, eller att rörelserna redan i dag bedrivs utanför Sverige men har potential att flytta in i landet. Högskolor och universitet Högskolor och universitet har under 1990-talets början ålagts att utveckla den s.k. tredje uppgiften, nämligen att även professionalisera arbetet med att skapa en process internt, där forskare och studenter även utvecklas i företags- och kommersialiseringsfrågor. Detta skulle ske genom inrättande av holdingbolag inom högskolor och universitet samt Teknikbrostiftelser, som skulle finansiera bl.a. dessa processer, men även skapa närmare kontakter mellan näringsliv, högskolor och universitet. I begreppet näringsliv inkluderades då också det regionala, mindre och medelstora företagandet. Syftet var att skapa ett alternativ för kontakterna mellan forskningen och storföretagen i dessa nya mindre och medelstora företag. Allt säkert med tanke på den förändring av företagandet i Sverige som skulle komma, med mindre och färre storbolag och därmed större behov av fler s.k. SMEs. Sveriges spjutspetsposition inom flera områden såsom IT, kommunikation, bioteknik och industriautomation är i fara om inte kompetensen och resurserna skapas för att få forskningen och riskkapitalet att mötas. Nödvändiga samarbeten mellan högskolor och universitet på viktiga kompetensområden såsom patent, m.m. kräver också resurser och kompetens. Det offentliga kapitalet i det regionala näringslivet/nätverket Eftersom Sverige de senaste åren har upplevt stora svårigheter när det gäller att attrahera riskvilligt kapital till de tidigaste skedena i företagens utveckling, finns ett behov av att staten vidtar marknadskompletterande åtgärder. Dessa insatser behövs i första hand i de tidiga såddfaserna. Ansträngningar har gjorts för att öka samarbetet mellan högskolor/universitet och det regionala näringslivet/nätverket för att söka nyttiggöra de möjliga forskningsprojekt som finns på högskolan, men kanske framför allt att få tillgång till kompetens, forskning och analys av möjliga industriella tekniksatsningar. Teknikparker och inkubatorer har växt upp där just mötet mellan näringsliv och högskola och universitet kännetecknar de mest framgångsrika. Aktörerna är många på regional nivå (Connect som rådgivare, Almi Företagspart- 11
12 ner som finansiär och rådgivare, regionala riskkapitalbolag kring högskolor och universitet), men totalt är resurserna alldeles för små, framför allt på kapitalsidan. Sverige har ett stort behov av att bredda företagandet regionalt, tekniskt och entreprenöriellt för att kunna balansera internationaliseringen och storföretagens minskande betydelse. Holdingbolagen och Teknikbrostiftelserna utvecklades på olika sätt under åren och är i dag i stort behov av kapital för att kunna utföra sitt viktiga arbete med att skapa mötesplatser för professionella forskarprojekt och riskvilligt kapital av olika slag. Men framför allt är deras insatser väsentliga för att tillföra företagarkompetens. Många projekt har startats för att skapa dessa mötesplatser i form av teknikparker, inkubatorer etc. Vad som kännetecknar de mest framgångsrika projekten är att de samlat både näringslivsföreträdare och akademiker på samma plats. Nu står dessa satsningar inför stora problem i och med en akut kapitalbrist. För att uppnå mångfald och decentralisering som kombineras med regionala samarbeten på områden med behov av stora kritiska massor som patentkunskap och entreprenörskap, bör de statliga insatserna ske via ett regionalt nätverk. Detta nätverk bör också konstrueras för att utjämna de geografiska ojämnheter som uppkommer i och med att flertalet privata investerare är koncentrerade till Stockholmsregionen. Men en lösning för finansieringen av de tidiga faserna måste också vara långsiktig. Därför är det av största vikt att såväl de pre-kommersiella som de kommersiella aktörerna får sina roller preciserade, och sin finansiering säkrad. Vi föreslår att kapital (från exempelvis Industrifonden tillsammans med pensionsfonder och European Investment Fund, EIF) tillförs en enhet med tydligt definierat ändamål. Via regionala aktörer, exempelvis sex sju regionala investeringsteam, används kapitalet till såddfinansiering samt annan marknadskompletterande verksamhet som exempelvis specialiserade fonder eller regional marknadskomplettering. Dessutom bör Teknikbrostiftelserna och Almi Företagspartner kunna komplettera och samverka med denna enhet. De sju Teknikbrostiftelserna har under åren byggt upp erfarenhet och kompetens när det gäller såddfinansiering. Almi har dessutom resurser som gäller kundsystem, administrativ infrastruktur och kompetens inom lånehantering. En sådan regional kraftsamling tar till vara befintlig kompetens och ger synergier. En sådan lösning förutsätter att Teknikbrostiftelsernas krav på återlämning av sitt kapital per 2007 hävs. En lösning måste också garanteras långsiktighet. Krav ska också ställas på att kraftfullt arbete riktas mot att finna kompletterande privat kapital. Satsningar måste göras för att bygga upp den privata kapitalbindningen i samhället för att kunna ansvara för framtida nyföretagande vid sidan av staten eller kompletterande staten speciellt under svårare ekonomiska tider, som vi nu upplever. I syfte att stimulera utvecklingen av svensk privat finansiering vill vi även underlätta för finansiering genom affärsänglar. De åtgärder vi här föreslår är borttagande av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten för att därmed öka tillgången på kapital för användande till investeringar i morgondagens företag. Men vi vill också stödja det förslag som Svenska Riskkapitalföreningen för fram om att skapa ett Tillväxtkonto där privatpersoner på samma sätt som skogsägare via Skogskonto kan fördela intäkter/kostnader under flera år. Detta innebär att kapital på tillväxtkonto som sedan investeras i onoterade företag inte beskattas när vinster skördas och återinvesteras i nya onoterade företag. När kapital tas ut från konto kan beskattning övervägas. Detta förslag skulle kunna hjälpa alla typer av företag och tillfredsställa det tidiga behovet av både kapital och kompetens/delaktighet. Familjemedlemmar och regionala nätverk får chansen att bli aktiva i det nya företagandet. Våra åtgärdsförslag sammanfattas nedan i kapitel 5. Förslag till åtgärder. 12
13 5. Förslag till åtgärder Skapa förutsättningar för en långsiktig riskkapitalbransch Den svenska riskkapitalsektorn måste utvecklas. Om landet får en öronmärkt lagstiftning för riskkapitalbranschen och systemförändringarna garanteras långsiktighet kan nya aktörer lockas till den svenska marknaden, samtidigt som svenska riskkapitalaktörer får det lättare att locka utländska investerare. Riktade insatser mot utlandet Sverige kan också arbeta för att sprida kunskaperna om vårt finansiella system och den potential som finns hos svensk forskning. Vi föreslår också riktade insatser mot utländska institutioner, där budskapet är att Sverige jobbar med tillväxtfrågorna, högskolorna och regionerna. Översyn av kommanditbolagsregelverket Kommanditbolagsregelverket är nyckeln till framgång. Den stora institutionella verksamhetsformen för allt riskkapital är kommanditbolagsstyrda fonder, där fonderna är kommanditbolagen och komplementären är förvaltare. Vi föreslår att staten utreder och fattar beslut om att skapa en organisationsstruktur som kan användas för kommanditbolag och därmed kunna attrahera det internationella kapitalet. Det svenska kommanditbolaget bör göras skattemässigt transparent genom att den påförda skatteplikten för kommanditdelägarna för kapitalvinster tas bort. Detta bör inte påverka statens finanser negativt, eftersom investerarna till stor del redan är skattebefriade. En lämplig modell kan vara den brittiska. År 1987 tecknades avtal mellan brittiska staten och riskkapitalbranschen om tolkning av lagstiftning och undanröjande av skatteoklarheter vid projektstart. Allt beskattas som reavinster. Behålla svenskt kapital i Sverige Vi måste få svenska pensionsfonder att investera i riskkapital. Riskkapital har på 20 års sikt gett högre avkastning än de flesta investeringsalternativen på de noterade marknaderna och bör locka pensionsfonder med möjligheten att få ökad avkastning. Det är även en långsiktig investering, vilket är i linje med pensionsfondernas investeringsstrategi samtidigt som det ger riskspridning. Offentliga riskkapitalaktörer bör fokusera på investeringar i tidiga utvecklingsstadier, där stödbehoven är som störst. De offentliga medlen bör delas ut i samråd med de privata riskkapitalaktörerna för att dra nytta av dessas kunskaper och erfarenheter. På så sätt används kommersiella kriterier vid beslutsfattandet och därigenom en effektiv användning av de offentliga medlen. Skapa fler affärsänglar Den finansiella värdekedjan måste vara skatteneutral från den enskilde investeraren till det stora internationella investmentbolaget. En översikt av de s.k. 3:12-reglerna måste göras. Ett borttagande av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ökar tillgången på kapital bland privatpersoner och ökar de privata finansieringsalternativen för innovatörer. 13
14 BILAGA 1 Projektdeltagare, Finanspanelen Carl Wilhelm Ros (ordförande) Monica Caneman, AB Monica Caneman Konsult Björn Carlsson, Ackkaerrs Bruk Matts Ekman, Vattenfall AB Johan Hernmarck, IT-Provider Adviser 1 AB Björn Savén, Industrikapital Jan Sundberg, SEB Kai Hammerich, Invest in Sweden Agency 14
15 BILAGA 2 Kort beskrivning av projektet Sverige har avreglerat många offentliga monopol snabbare än andra länder. Exempel på områden är transporter, post, telekommunikationer och energi. Försvarsmaterielområdet kan sägas ha gått igenom en liknade utveckling även om denna marknad inte varit formellt reglerad. Syftet med detta projekt har varit att studera hur innovationskraften förändrats när dessa sektorer omreglerats och utifrån det dra lärdomar om hur Sverige kan behålla en fortsatt stark teknikindustri och därmed säkra en fortsatt god tillväxt. Genom att lyfta fram, diskutera och sprida erfarenheter från sektorerna el, försvar, järnväg och telekom i Sverige de senaste 20 åren har följande tre aspekter särskilt analyserats: teknikutveckling och FoU företagens strategiska utvecklingsförlopp statens och myndigheternas agerande. Projektet syftade också till en framtidsinriktad dialog som ska lägga grunden till en strategi för ett bra innovationsklimat på av-/omreglerade marknader. I dialogen har förslag utvecklats till hur sam- spelet teknik näringsliv stat kan vidareutvecklas på ett från innovationssynpunkt effektivt sätt för att bidra till en god tillväxt i Sverige. Projektet har bestått av tre delar: Att studera och analysera de tre kategorierna teknikutveckling, företagsutveckling och statlig styrning. Analyserna är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Att öppna en dialog för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan sektorerna energi, försvarsmateriel, järnväg och telekom. Att syntetisera resultaten i förslag till ett vidareutvecklat samspel mellan politik, näringsliv och FoU, för att i en förlängning bidra till en god teknikutveckling och tillväxt i Sverige. Projektet har drivits av IVA under perioden hösten 2002 hösten Ordförande för projektet har varit Jan-Åke Kark och huvudprojektledare Henrik Blomgren, IVA. Mer information finns på 15
16 Finansiering av tillväxt Finanspanelen har i denna skrift försökt besvara frågan: Vad krävs för att kapitalet ska söka sig till svenska FoUprojekt? Vilka hinder finns och hur kan dessa överkommas? Finanspanelen menar att det finns en god potential att kommersialisera svenska forskningsresultat i högre grad än vad som görs i dag. Tillgången på teknologi är inte problemet. Hindren för kommersialisering påträffas senare i den finansiella värdekedjan. Såddkapitalet är på väg att försvinna och FoU-projekt har mycket stora svårigheter att hitta finansiering. Det råder i dag en brist på både kapital och kompetens i den tidiga kommersialiseringsfasen. Universitetens såddfonder har minskat och privata affärsänglar lyser i stort sett med sin frånvaro i Sverige. I rapporten ger panelen förslag på åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för en fungerande finansiering och kommersialisering av svenska forskningsresultat. IVA-R 455 ISSN ISBN
Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar
Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande
Läs merEtt ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson
Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet
Läs merInnovationsbron SiSP 17/11
Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer
Läs merSkriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn
Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merSWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.
SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna
Läs merInformellt riskkapital och affärsänglar
Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden
Läs merSvensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data
Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008
Läs merFinansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland
Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ
Läs merFormellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se
Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital
Läs merHållbart värdeskapande genom aktivt ägande
Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Smögen 23 juni 2015 FTABs uppdrag enligt bolagsordning Fouriertransform ABs FTAB s uppdrag enligt bolagsordning Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att
Läs merOmställningskontoret+
Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst
Läs merSammanfattning. Mitt uppdrag
Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur
Läs merFöretag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?
1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134
Läs merNa ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt
N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96
Läs merI HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS
I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out
Läs merEstradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?
Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se
Läs merALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag
ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån
Läs merInternationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet
Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet SWElifes förslag till finansiering av utveckling av LS bolag i tidig fas 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius
Läs merAlmega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.
Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet
Läs merInnovationsbron AB Anders Nilsson, manager Incubation development www.innovationsbron.se 2012 INNOVATIONSBRON
Innovationsbron AB Anders Nilsson, manager Incubation development www.innovationsbron.se 2012 INNOVATIONSBRON Vår vision Sverige är internationellt ledande på att omsätta forskning & innovation till framgångsrika
Läs merYttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet
Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet
Läs mer- ett västsvenskt perspektiv
Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på
Läs merKalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se
Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt
Läs merPresentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon
Presentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon 072-516 38 04 fisnik.nepola@almi.se Om Almi Uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag och därigenom bidra till hållbar tillväxt.
Läs merLjus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009
Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket
Läs merRotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges
Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande
Läs merFINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer
MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag Dir. 2007:169 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska
Läs merHur tänker och agerar Private Equity vid förvärv? Niklas Edler, Skarpa AB
Hur tänker och agerar Private Equity vid förvärv? Niklas Edler, Skarpa AB Skarpa En svensk transaktionsrådgivare med internationell räckvidd Skarpa grundades 2007 som en rådgivare till främst entreprenörer.
Läs merDen nationella innovationsstrategin
Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development
Läs merFÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond
FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen
Läs merEU:s regionala utvecklingsfond
EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020
Läs merCONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag
CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merFINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.
Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk
Läs merEUs lägsta arbetslöshet till 2020
EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna
Läs merAnalys och sammanfattning av riskkapital marknaden Q3 2008
Analys och sammanfattning av riskkapital marknaden 28 Analys och sammanfattning av riskkapital marknaden 28 2 december 28 Marie Reinius VD Svenska Riskkapitalföreningen Linus Dahg Analytiker Svenska Riskkapitalföreningen
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merAgenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar
Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier
Läs merSamverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor
Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3357 av Penilla Gunther (KD) med anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Förslag till
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merFinansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland
Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla
Läs merHur blir innovationer affärer i smarta elnät?
Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn
Läs merFRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson
FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson Bakgrund Partner i Theia Investment AB, 2006 - Internationella ekonomlinjen; Linköpings Universitet 1980-1984 Entreprenör
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4
Läs merEU:s regionala utvecklingsfond
EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Småland och Öarna Uppstartsmöte Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna
Läs merAlmi Företagspartner AB
Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merHur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet
Riskkapital Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Lite om ALMI INVEST Vårt investeringsfokus Life Science, varför
Läs merBeslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merwww.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013
Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merINVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency
INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015
Läs merInternationella portföljinvesteringar
Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs merFÖRSTA KVARTALET 2011
Analys av riskkapitalmarknaden FÖRSTA KVARTALET 211 Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning samt sex diagram. 2 FÖRSTA KVARTALET 211 Riskkapitalbranschen skiftar fokus från
Läs merInnovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid
Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling
Läs merErfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson
Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merDetta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses
Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merStiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merwww.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014
Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merKunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad
Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merTillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag
Tillväxtkartläggning 2019 Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag 1 Innehålls- förteckning Förord En undersökning som ger kunskap om små och medelstora företags verklighet 3 Förord
Läs mer+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council
BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merEnergimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen
Energimyndigheten Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,
Läs merÄgaranvisning för ALMI FÖRETAGSPARTNER AB, org. nr
Bilaga till Protokoll den 10 mars 2017, 5, N2016/03278/BSÄ (delvis) Näringsdepartementet Ägaranvisning för ALMI FÖRETAGSPARTNER AB, org. nr. 556481-6204 A. Bolagets uppdrag 1 Bakgrund Syftet med Almi Företagspartner
Läs merBokslutskommuniké 2014
Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform
Läs merÅrsstämma 2016 Årsstämma 2016
Årsstämma 200 bolag Verksamhet i 27 länder i 4 världsdelar Över 5 000 anställda Årlig tillväxt på 17% i genomsnitt sedan starten 1978 Nettoomsättning 12 miljarder SEK God tillväxt i omsättning och vinst
Läs merPortföljbolagsstudie Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag
Portföljbolagsstudie 2006 Utvecklingen för riskkapitalbolagens portföljbolag 2000-2005 2. Portföljbolagsstudie 2006 Slutsatser Totalt sysselsatte de svenska portföljbolagen i studien drygt 152 000 personer
Läs merÄgardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB
1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merRapport Exitskatten
Rapport Exitskatten 218-2-27 Om undersökningen Bakgrund: Regeringen planerar att lägga fram ett förslag om beskattning av orealiserade vinster på kapitaltillgångar för personer som lämnar Sverige, en så
Läs merThe current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms
The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital
Läs merERUF och finansieirngsinstrument 2014-2020. Wilhelm von Seth wilhelm.vonseth@tillvaxtverket.se 20 november 2014
ERUF och finansieirngsinstrument 2014-2020 Wilhelm von Seth wilhelm.vonseth@tillvaxtverket.se 20 november 2014 Finansieringsinstrument inom ERUF I gamla strukturfondsperioden, främst Almi Invest För att
Läs merErt dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt
1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende
Läs merSKL 2018-02-08 2 https://www.youtube.com/user/almiforetagspartner1 3 Vi investerar i framtida tillväxt 4 En stark ekonomi och en positiv inställning till konjunkturutveckling Konjunkturen var fortsatt
Läs mer