SLUTLIG BUDGET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN FÖR samt planering för

Transkript

1 SLUTLIG BUDGET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN FÖR 2014 samt planering för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2

3 Inledning Landstingsfullmäktige fastslog Mål och budget 2014 med planår 2015 till 2016 för Stockholms läns landsting vid sitt sammanträde den 12 juni Utifrån den fastlagda budgeten föreslås här en budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är det beslut som Landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011 och som sedan bekräftats vid Landstingsfullmäktiges budgetsammanträden både 2012 och 2013 beträffande fortsatt inriktning för Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Genom detta beslut har inriktningen för den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms län lagts fast och är därmed styrande för inriktningen av denna budget. Slutlig budget för 2014 och planering för 2015 till 2016 kommer efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden att överlämnas till Landstingsstyrelsen för behandling på sammanträde den 19 november 2013 och därefter anmälas till Landstingsfullmäktiges sammanträde den 3 december 2013.

4 Innehållsförteckning 1 Mål och uppdrag Mål för Stockholms läns landsting Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomi i balans Hållbar tillväxt Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Omvärldsbevakning Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Behovsanalys Framtidsplan för hälso- och sjukvården Uppdraget Programarbete Målbilder Nätverkssjukvården i framtiden Effektiviseringsområden för att möta behoven Vårdutbudskartan och dess förutsättningar Styrning av hälso- och sjukvården Patientens möte med hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk ändamålsenlig informationshantering Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap Hälso- och sjukvårdsuppdragen regleras i avtal Jämförelser av kvalitet Avtalsuppföljning Utveckling Inriktning 2014 ( ) för utveckling av hälso- och sjukvården En tillgänglig vård för alla invånare Patientsäkerhet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd Husläkarmottagningar Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Sida 2

5 6.6 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- och sjukvård för kvinnor Somatisk specialistvård Vård vid akutsjukhus Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Prehospital vård och akut omhändertagande Cancervård Läkemedel Medicinsk service Habilitering Rehabilitering och sjukskrivning Förskrivning av hjälpmedel Hälso- och sjukvård för asylsökande Tandvård Tolkverksamhet Miljöarbete i hälso- och sjukvården Verksamhetens ekonomi Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Framtidens hälso- och sjukvård Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Verksamhetstal Budget per verksamhetsområde Budget somatisk specialistvård Budget primärvård Budget psykiatrisk vård Budget hälso- och sjukvård för äldre Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budget tandvård Budget läkemedel Budget asylsjukvård Investeringar Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Riskanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sida 3

6 Bilageförteckning Bilaga 1 Översikt upphandlingar enligt LOU och LOV Bilaga 2 Budgeterad resultaträkning 2014 och planering för Bilaga 3 Budgeterad balansräkning 2014 och planering för Bilaga 4 Utökad kostnadsinformation budget 2014 Bilaga 5 Verksamhetstal budget 2014 och planering Sida 4

7 Sammanfattning Föreliggande förslag avser Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetunderlag för 2014 och planering för 2015 till Enligt direktiven från landstingsstyrelsen omfattar Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014 totalt miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets drygt två miljoner invånare. Detta innebär en ökning av landstingsbidraget 2014 jämfört med 2013 med miljoner kronor eller 3,7 procent. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. I Stockholms län bor cirka 22 procent av landets befolkning. Antalet invånare uppgick till cirka individer per den sista december Under de kommande åren förväntas befolkningen öka med cirka 1,6 procent per år. Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Med detta menas framförallt att vården ska vara tillgänglig i rätt tid, vara säker samt utformas för en hög effektivitet. Medborgarna och patienterna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. Genomförandet av Framtidsplan för hälso- och sjukvården är ett arbete som bedrivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården i denna budget är i linje med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningarna används det ökade budgetutrymmet till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för primärvårdsrehabilitering och ASiH, ökade volymer inom geriatriken, nya vårdvalsområden, satsning på specialsjuksköterskor, vaccinationsprogram rotavirus, den nya lättakuten vid Danderyds sjukhus, förstärkningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och ökat antal ambulanser. Risker finns för högre kostnader än budgeterat inom delar av budgeten. Det gäller bland annat avtalen med akutsjukhusen. Förhandlingarna för ersättningar 2014 enligt flerårsavtalen har nyligen påbörjats och signalen från akutsjukhusen är att uppräkning enligt avtal medför bekymmer med täckning för beräknad kostnadsnivå Sammantaget bedömer förvaltningen dock budgeten för 2014 som väl balanserad på totalnivå. Den hittillsvarande utvecklingen under 2013 har haft en nettokostnadsökning för Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi på 3,1 procent och prognosen för hela 2013 pekar mot 3,6 procent. Detta ska jämföras med det budgeterade utrymmet 2014 på 3,7 procent. Om man beaktar att kostnadsutfallet 2013 enligt prognos blir lägre är utrymmet ytterligare något större. Sida 5

8 Avtalen med akutsjukhusen (exklusive S:t Görans sjukhus) löper ut i slutet av Ett förslag till ny avtalsmodell presenteras under Modellen ska hantera den framtida sjukvårdsstrukturen med en gemensam avtalsmall för den specialiserade akutsjukvården och en lösning för den högspecialiserade vården. Landstingsfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om inriktningen för verksamhetsinnehållet vid NKS. Eftersom verksamhetsinnehållet vid NKS har tydliggjorts kan även en planering för det framtida verksamhetsinnehållet vid övriga akutsjukhus genomföras. Detta implementeras successivt i avtalen. Cancervården ska utvecklas inom ramen för cancerstrategin. Den av landstingsfullmäktiges beslutade nivåstruktureringsplanen för cancervården i länet ska genomföras. Inriktningen är att all hälso- och sjukvård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Den huvudsakliga inriktningen för 2014 är att utveckla formerna för att på ett ändamålsenligt sätt förvalta och vidareutveckla de redan existerande vårdvalsområdena. Utvecklingsarbetet med att införa aktiv hälsostyrning med vårdcoacher fortsätter under 2014, bland annat genom att möjligheten att införa vårdcoacher inom psykiatrin utreds. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fortsätter under 2014, bland annat genom utökat vaccinationsskydd för vissa grupper. Ansträngningarna för att öka andelen influensavaccinerade individer i medicinska riskgrupper fortsätter. Vaccinationsprogrammet på BVC utökas med vaccination mot rotavirus. Rotavirusinfektioner är den vanligaste orsaken till att små barn behöver vårdas på akutsjukhus för akut maginfluensa. Personer som har ett intravenöst missbruk samt män som har sex med män har sedan länge erbjudits kostnadsfri vaccination mot hepatit B, men kommer från och med 2014 att erbjudas ett kombinationsvaccin som även skyddar mot hepatit A. Under 2014 införs ett utökat stöd via BVC under barnets första halvår, till de familjer med missbruksproblem som redan under graviditeten fått extra stöd via MVC. För att förebygga risken för ohälsa hos de yngsta barnen utvecklas former för så kallad mental vaccination mot skakvåld, som ett samarbete mellan MVC, förlossningsklinikerna och BVC. Ett glasögonbidrag för barn införs under våren Under 2014 ges husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar möjlighet att teckna tilläggsuppdrag för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa hos barn och unga. Arbetet med att förbättra patientsäkerheten fortsätter inom ramen för Patientsäkerhetsmiljarden. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska förbättras, bland annat genomförs projekt för att mäta, rapportera och på sikt minska ledtider inom bild- och funktionsmedicin. Sida 6

9 1 Mål och uppdrag 1.1 Mål för Stockholms läns landsting Landstingets verksamhet bestäms utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras för att länets invånare ska ha en så attraktiv region som möjligt att leva i. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär för mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets olika verksamheter. I Budget 2013 gavs landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av de kortsiktiga målens indikatorer. I samband med översynen framkom behov av en mer sammanhållen bild av mål och indikatorer. Med utgångspunkt i detta antog Landstingsfullmäktige en ny målbild vid budgetsammanträdet den 11 till 12 juni Målen utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning Stockholms läns landstings mål, beslutade av Landstingsfullmäktige i juni 2013 I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Sida 7

10 Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som väl svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2 redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden. Under 2014 kommer ett arbete att genomföras som syftar till fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det inkluderar att se över de indikatorer som används för att följa och styra utvecklingen av hälso- och sjukvården. 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården För att nå målet har fyra nedbrutna mål formulerats, som vart och ett följs upp genom mätbara indikatorer. Nedan redovisas vart och ett av de nedbrutna målen samt de indikatorer som är kopplade till målet. För varje indikator återges utfall 2012, prognos för 2013 samt målvärde för Sida 8

11 1.2.1 Vård i rätt tid Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invånarna ska få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, som till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsättningar och behov. De indikatorer som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på aspekten korta väntetider till hälso- och sjukvården. Vårdgarantin i Stockholms län stipulerar att en patient som söker hjälp ska få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Detta mäts regelbundet. I tabellen nedan framgår resultaten och prognos/mål för de tre senare indikatorerna. På sikt är målet att alla patienter ska få vård inom vårdgarantins gräns. Nedbrutet mål Indikator Utfall 2012 Prognos 2013 Mål 2014 Vård i rätt tid Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos husläkare (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar (vårdgarantin) 90% 90% öka 70% 72% öka 86% 88% öka Säker vård Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till Indikatorn som används för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner bygger på de punktprevalensmätningar som görs två gånger om året, och omfattar hela slutenvården inklusive geriatriska och psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting. 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården (patienter över 65 år) En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården kan tyda på brister i hälso- och sjukvården eller i den kommunala omsorgen. Bristerna i hälso- och sjukvården kan både bestå i att vården inom slutenvården inte varit tillräcklig under slutenvårdsepisoden eller att öppenvården eller omsorgen inte fungerat tillräckligt bra efter slutenvårdsepisoden. Genom att följa återinläggningsfrekvensen och ana- Sida 9

12 lysera och åtgärda brister kan kvaliteten i hälso- och sjukvården säkras vilket därmed leder till en säkrare vård för individen. Återinläggningsfrekvensen i slutenvården av personer över 65 år mäts månatligen. Antibiotikaförskrivning Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per invånare och år. Ett långsiktigt mål är 250 uthämtade antibiotikarecept per invånare och år. Nedbrutet mål Indikator Utfall 2012 Prognos 2013 Mål 2014 Vård i rätt tid Förekomsten av vårdrelaterade Infektioner 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) 9,8% 9,5% minska 16,4% 16,1% minska minska Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdragit åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad effektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Indikatorerna speglar några av dessa utvecklingsområden. Utbyggnad av ehälsotjänster till patienter Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av ehälsotjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Det ökar dessutom möjligheten till medinflytande för patienten. Genom utnyttjandet av olika Ehälsotjänster kan uppgifter som till exempel besöksbokning, receptförnyelse med mera effektiviseras. Ett annat exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller med hjälp av ehälsotjänster och vid en avvikelse bokas ett besök hos vårdgivaren. Ett sätt att kunna ta del av ehälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Som en indikator på utbyggnaden av ehälsotjänster riktade till patienter följs andel invånare som har registrerat ett invånarkonto på Mina Vårdkontakter. Sida 10

13 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att insatser sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför mäts andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. En sammanvägd bedömning av husläkarnas arbete inom detta område görs årsvis, där bland annat andelen 75-åringar som erbjudits hälsosamtal samt andelen av besök som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, ingår i bedömningen. Löpande under år mäts andelen husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagning. På grund av att registrering av dessa besök infördes i mars 2013 finns inget utfallsvärde för Eftersom detta är ett nytt mått är prognosen för 2013 behäftad med viss osäkerhet. Effektivt kapacitetsutnyttjande Effektiviteten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Det innebär till exempel att endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Det gäller såväl akut som planerad vård, som öppen- och slutenvård. Utbyggnaden av somatisk vård utanför akutsjukhusen genom inrättandet av vårdval inom flera områden möjliggör en utflyttning av vård från akutsjukhusen. Genom en förstärkning av det akuta omhändertagandet på närakuter och på husläkarmottagningar kan vård styras från akutsjukhusens akutmottagningar. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. Nedbrutet mål Indikator Utfall 2012 Prognos 2013 Mål 2014 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel läkarbesök som utförts av läkare utanför akutsjukhus 17 % 19 % öka - 50 % öka 79 % 79 % öka Sida 11

14 1.2.4 Högt förtroende för vården Stockholms läns invånare ska känna ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Målet om högt förtroende för vården mäts genom mätningar höst och vår i den så kallade Vårdbarometern. I mätningen under våren 2013 hade fler personer än tidigare valt alternativet varken eller jämfört med tidigare år. Resultatet blev att andelen i befolkningen med ett stort förtroende för vården minskade med 7 procentenheter från föregående mätning. Detta speglades även i resultaten på nationell nivå. Målet för 2014 är att förtroendet för vården åter ska öka. Nedbrutet mål Indikator Utfall 2012 Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården Prognos 2013 Mål % 58% öka 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomi i balans Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har redovisat ett överskott 2012 och beräknas även för 2013 lämna överskott i verksamheten. Budgeten för 2014 balanserar och förväntas varken lämna över- eller underskott. Nedbrutet mål Indikator Utfall 2012 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet Prognos 2013 Mål mkr +150 mkr >/= Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden, miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. 1. Effektivt miljöarbete Landstingets verksamheters påverkan på miljön och klimatet ska kontrolleras och begränsas. Att till exempel begränsa energianvändningen, använda ekologiska livsmedel och minska klimatpåverkan från medicinska gaser är självklara val. Sida 12

15 Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer krav på miljöcertifiering och miljödiplomering 1 i avtalen med vårdgivarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är sedan flera år tillbaka miljöcertifierad. I kapitel 7 redogörs närmare för Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med miljö- och klimatfrågor. 2. Socialt ansvarstagande Stockholms läns landsting tar ett stort socialt ansvar. Verksamheten i sig innebär ett socialt ansvarstagande genom att den tillhandahåller hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget arbetar också mot diskriminering, för tillgänglighet för människor med funktionshinder, för jämställdhet, för att leva upp till Barnkonventionen och för att upphandlingar går rätt till. Likvärdig behandling alla invånare Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt inom hälso- och sjukvården, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården följs upp på olika sätt. Den viktigaste funktionen för detta är Patientnämnden dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Patientnämnden har etablerat rutiner för att analysera inkomna ärenden utifrån olika bevakningsområden som till exempel diskriminering. Dessutom analyseras regelbundet könsuppdelad statistik avseende vårdproduktionen ur ett verksamhetsperspektiv. Arbete för tillgänglighet: mer än bara trösklar Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar, ställer krav på samtliga verksamheter oavsett driftsform att arbeta för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Programmet omfattar bemötande, fysisk tillgänglighet och kommunikativ tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten följs upp av hälsooch sjukvårdsförvaltningen vid nystart av vårdverksamhet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar aktivt för att öka antalet anställda inom förvaltningen med funktionsnedsättning, se kapitel 9. Uppförandekod för leverantörer Varje år upphandlar landstinget produkter och tjänster för miljardbelopp. Många varor köps in från utvecklingsländer där det förekommer att leverantörer bryter mot internationella konventioner om arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Därför införde landstinget 2008 en uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden baseras på ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, Barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning om arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Det innebär att de företag landstinget skriver avtal med måste ta 1 för vårdgivare med låg omslutning Sida 13

16 socialt ansvar och leva upp till grundläggande mänskliga rättigheter och arbetsvillkor när de producerar varor och tjänster. Merparten av de avtal Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar, avser vårdtjänster producerade i Sverige. Genom att leverantörerna måste följa svensk lag tryggas en följsamhet mot uppförandekoden. De varuupphandlingar som Hälso- och sjukvårdsnämnden berörs av sker oftast som samordnade upphandlingar under ledning av Landstingsstyrelsens förvaltning, som då har ansvaret för att bevaka att uppförandekoden beaktas i upphandlingen. Det fall då det kan bli aktuellt för Hälso- och sjukvårdsnämnden att ansvara för att uppförandekoden tillämpas i upphandlingen och efterlevs efter avslutad upphandling är vid läkemedelsupphandlingar. 3. Säkra processer och värdeskapande tjänster Landstinget ska vara tillgängligt i alla avseenden, även när det gäller information. Det ska vara lätt att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter offentliga e-tjänster erbjuder. Samtidigt ska all information hanteras på ett säkert sätt. Genom att e- tjänster allt mer blir en integrerad del i hälso- och sjukvården ställs också krav på att dessa tjänster ska vara värdeskapande och stödja både de kliniska processerna och invånarnas möjlighet att vara delaktiga i processerna. För att skapa detta värde krävs även att tjänsterna håller en hög kvalitet där bland annat gemensamma informations- och begreppsmodeller och säkerhetslösningar utgör grunden för att kvalitetssäkra utvecklingen av tjänster Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. I likhet med stora delar av den landstingsdrivna vården genomförs årligen medarbetarenkäter på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som används som underlag för att vidareutveckla verksamheten i riktning mot målet. Som indikator används därför det årliga utfallet i medarbetarenkäten. Nedbrutet mål Indikator Utfall 2012 Prognos 2013 Mål 2014 Stolta medarbetare Medarbetarindex 2 för HSF från medarbetarenkäten (skala 1-100) Ledningsindex för HSF från medarbetarenkäten (Skala 1-100) öka öka 2 Mäts inom delområdena aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex samt motivationsindex. Sida 14

17 2 Omvärldsbevakning Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län. Ansvarsfull hälso- och sjukvård SOU 2013:44 Regeringen har fattat beslut om direktiv till en utredning av en samlad patientlagstiftning. En särskild utredare har presenterat förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Utredningen har även föreslagit en ny lag som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari Utredningen föreslår åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ur ett regionalt, system- och individperspektiv. En annan åtgärd som föreslås öka vårdens kvalitet och effektivitet är en ökad användning av patienters synpunkter på vården och att Inspektionen för vård och omsorg bör få ett uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från bl.a. anmälnings- och klagomålsärenden. I utredningens delbetänkande, SOU 2013:2 Patientlag- Delbetänkande av Patientmaktsutredningen, föreslås att vårdvalet inom primärvården och den öppna specialistvården ska utvidgas till att omfatta hela Sverige. När det gäller specialistvård ska reglerna om remisskrav från hemlandstinget gälla. Utredningen föreslår en skärpning av patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd. Patienter ska ha också ha rätt att avstå från information. En annan patienträttighet som ska stärkas i den nya lagen är rätten till second opinion. Vid allvarlig och livshotande sjukdom ska det vara patientens rättighet att få en andra bedömning och landstingens skyldighet att erbjuda det. Även patientens rätt till inflytande över valet av behandlingsmetod ska stärkas och patienten ska ha stort inflytande över valet av behandlingsmetod så länge det rör sig om metoder som inte strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. En ny patientlag kan komma att påverka arbetet med att stärka patientens ställning och göra vården mer jämlik och jämställd. Tydligare krav på vårdupplysningstjänster ligger i linje med pågående utvecklingsarbete runt ehälsa inom Stockholms läns landsting. Att tänka nytt för att göra skillnad- om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40 Regeringen har beslutat att utse ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet. Rådet lämnade sitt slutbetänkande i juni 2013, vilket innehåller förslag på åtgärder inom områdena värdeskapande hos offentliga aktö- Sida 15

18 rer, kundorientering och kundperspektiv, stöd för innovationer och förändringsarbete samt utveckling av organisationskulturen hos myndigheter. Utredningens förslag ligger i linje med Stockholms läns landstings utvecklingsarbete i samverkan med nya aktörer inom hälso- och sjukvården och för att stimulera till fler innovationer inom sektorn. Tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser m.m. Dir. 2011:121 En särskild utredare har sett över nuvarande ordning i syfte att säkerställa tillgången till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. Syftet med uppdraget har varit att se över behoven av och inriktningen på åtgärder som är nödvändiga att vidta vid allvarliga krissituationer. Utredning presenterades den 21 augusti 2013 och föreslår bland annat att det statliga ansvaret för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser bör förtydligas i lag. Vidare föreslås att en process för arbetet med en gemensam ambitionsnivå tas fram. Processen bör innehålla delprocesserna 1) vilka hot Sverige bör ha beredskap för samt med vilken målsättning, 2) till vilka läkemedel och till vilket sjukvårdsmateriel som nödvändig tillgång bör upprätthållas samt 3) vem som bör ansvara för att detta görs. En nämnd föreslås inrättas vid Socialstyrelsen med representanter från regional och nationell nivå. Nämndens uppgift skulle vara att tillämpa den ovan beskrivna processen och med uppdrag att fatta beslut om en gemensam ambitionsnivå för att upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Ansvaret för finansiering bör i enlighet med ansvarsprincipen följa det formella ansvaret om att inför, under och efter en allvarlig händelse upprätthålla nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Landstingen bör även fortsättningsvis stå för kostnaderna vid nyttjande av de statligt finansierade läkemedlen. En rättslig grund för statens möjlighet att ta ut ersättning från landstingen vid nyttjandet bör utredas vidare. Den statliga finansieringen bör utgå från ett och samma anslag för att skapa transparens och möjliggöra en mer sammanhållen uppföljning. Ett system som ger möjlighet att överblicka tillgången till läkemedel i Sverige bör utvecklas. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst Dir. 2012:72 En särskild utredare ska lämna förslag till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen är att säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa ska kunna förbättras samtidigt som individens Sida 16

19 integritet och värdighet tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april En myndighet för alarmering SOU 2013:33 Regeringen har beslutat att genomföra en översyn av samhällets alarmeringstjänst: det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslås vara inrättad från 1 januari Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet är inte tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. De mest sjuka äldre Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under perioden för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som omfattar både landsting och kommuner. Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de kommande åren kommer främst åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. Målen för äldresatsningen 2011 till 2014 är till exempel en förbättrad samverkan och samordning, god och säker läkemedelsanvändning samt god vård vid demenssjukdom. Överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren S2011/8471/FS En överenskommelse har träffats mellan staten och SKL om utveckling och finansiering av de nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012 till Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Överenskommelsen ska bland annat leda till en stabilare och snabbare utveckling av kvalitetsregistren, bättre samordning av IT-stöd och informatik samt ökad integration med vårddokumentation för att undvika dubbelarbete. Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet har undertecknat ett samarbetsavtal för ett kvalitetsregistercentrum i Stockholm, Kvalitetsregistercentrum Stockholm. Myndigheten för vårdanalys har uppdragits att utarbeta ett förslag till en utvärderingsplan för de nationella kvalitetsregistren. Förslaget kommer att ligga till Sida 17

20 grund för ett utvärderingsuppdrag, som regeringen avser att ge Myndigheten för vårdanalys. Uppdrag att utarbeta ett könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att utarbeta ett könsperspektiv i de diagnosspecifika rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialstyrelsen ska rapportera uppdraget senast den 31 december Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Ett förslag som presenteras i utredningen är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Härigenom möjliggörs att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en Tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om extraordinära lösningar, som ibland behöver tillgripas inom vården för svårt sjuka patienter, ska få vidtas eller inte. En samlad tolktjänst SOU 2011:83 Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen beskriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvalitativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändarna och att resurser för tolktjänst samlas till en tolktjänstmyndighet. Utredningens resultat kan få återverkningar på Stockholms läns landstings tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer. Enligt förslaget bör den nya tolktjänstmyndigheten inleda sin verksamhet senast 1 januari Sida 18

21 Gör det enklare! SOU 2012:33 Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet. Utredningen bedömer att utmaningarna inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar under de kommande åren och att allt fler frågor kommer att kräva samarbete på nationell nivå. Utredningen föreslår en ny myndighetsstruktur som bygger på de fyra huvuduppgifterna: En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen. Här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samarbete med verksamheterna och huvudmännen. En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, godkännanden och tillsyn. Denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter. En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar. En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrågor och vård och omsorg, och därigenom stärker statens förutsättningar för strategisk styrning. Baserat på utredningens förslag har Inspektionen för vård och omsorg samt Institutet för folkhälsa inrättats. Regeringen har beslutat att inte genomföra utredningens förslag om en samlad kunskapsmyndighet. Goda affärer- en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12 Upphandlingsutredningens huvudsakliga syfte har varit att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik. Utredningen har publicerat sitt slutbetänkande. I utredningens delbetänkande har ett antal svagheter i nuvarande regelverk påpekas: tillämpningen av upphandlingsregler är krångligt, kompetensen är låg och upphandlade kontrakt följs sällan upp eller utvärderas. Utredningen föreslår bland annat en ökning av möjligheterna till förhandling och dialog mellan beställare och leverantörer. Vidare anses att det kan behövas ett skifte från detaljstyrande upphandlingar till mer funktionsinriktade. Utredningen överväger även flera åtgärder i syfte att öka små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal SOU 2012:42 En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSPregistret). Delbe- Sida 19

22 tänkandets förslag innebär bland annat att Socialstyrelsen får möjligheter att göra information om de legitimerade i registret mer tillgänglig än vad som är fallet i dag. Utredningens slutbetänkande redovisas senast den 1 december Tillsynsrapport 2013 hälso- och sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Under år 2012 genomfördes ca 100 inspektioner. I tillsynsrapporten konstateras att de händelser som medfört allvarliga vårdskador oftast gäller diagnos och behandling som kan ha varit fördröjd, felaktig eller saknats helt. Allvarliga vårdskador i samband med läkemedelshantering inträffar vid ordination, iordningställande och administration. Vårdgivarna har identifierat de bakomliggande orsakerna i sina utredningar, och då framträder bristande rutiner och riktlinjer som den vanligaste orsaken, följt av brister i kommunikation och information. När det gäller rutiner handlar det i många fall om bristande följsamhet till fastställda rutiner. Bristerna avseende kommunikation och information handlar exempelvis om brister i remisshantering, anamnesupptagningar och dokumentation samt i övergångar i vårdkedjan. Den tredje vanligaste orsaken är bristande utbildning och kompetens, till exempel anges att vårdpersonalen har otillräckliga kunskaper om vissa sjukdomar såsom diabetes och demenssjukdomar. Personalen kan också ha fått bristfällig introduktion och handledning. Rekommendationer till vårdgivare är att ta ett större ansvar för kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Man behöver även förbättra arbetet med att ta hand om klagomål från patienter och deras närstående. Uppdrag att utarbeta en modell för framtagandet av underlag till beslut om nationella vaccinationsprogram med mera Mot bakgrund av den nya regleringen av nationella vaccinationsprogram (prop. 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram) har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att: a) att utarbeta en modell som beskriver arbetsprocessen vid framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november b) att ta fram en generell modell för att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av nationella vaccinationsprogram. Uppdraget redovisas senast den 1 november c) att ta fram en kommunikationsstrategi om vacciner och vaccinationsprogram som riktar sig till allmänheten och professionen. Uppdraget redovisas senast den 1 november Sida 20

23 d) att fastslå omfattning av uppföljningen av de vacciner som omfattas av nationella vaccinationsprogram samt uppskatta kostnaden för denna uppföljning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november e) att, i enlighet med den nya ordningen för nationella vaccinationsprogram, pröva de vacciner som Socialstyrelsen tidigare har utgett rekommendationer om. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november Strategi för god och mer jämlik vård Strategin för jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. Strategin innehåller följande fokusområden som regeringen arbetar med: synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda strategier och åtgärder inom särskilda områden stöd och stimulans till utveckling i vården samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. Sida 21

24 3 Befolkningsutveckling och vårdbehov 3.1 Befolkningstillväxt Stockholms län har haft en positiv befolkningsökning sedan mitten av talet. Från 2000 till 2010 har Stockholms län årligen haft en stabil befolkningstillväxt motsvarande nästan hälften av rikets totala befolkningsökning under perioden. Under 2012 ökade befolkningen med cirka personer i Stockholms län. Utvecklingen för årets första sex månader talar för att befolkningen fortsätter att öka i samma takt även under De kommande åren kan en generell årlig befolkningstillväxt kring 1,6 procent förväntas. Befolkningen i de högre åldrarna ökar något mer än i de yngre åldrarna. Vid årsskiftet 2012/2013 var personer mantalsskrivna i Stockholms län. 3.2 Behovsanalys De senaste åren har ett flertal prognoser för de kommande årens vårdbehov gjorts, bland annat inom ramen för utredningen om Framtidsplan för hälsooch sjukvård och tidigare års budgetarbete. Framskrivningarna utgår från antagandet om oförändrat sjukdomspanorama och oförändrat vårdkonsumtionsmönster i befolkningen, kallad rak framskrivning. Dessa prognoser visar samfällt att behovet av slutenvård de kommande decennierna kommer att öka mer än befolkningstillväxten, framför allt till följd av att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Behoven av öppenvård ökar inte lika mycket. Uppskattningsvis kommer vårdbehoven generellt att öka med cirka 1,8 procent per år. När befolkningen lever längre uppstår nya sjukdomsmönster. Utvecklingen talar därför för att sjukdomar som cancer och demens får större betydelse som andel av den totala sjukdomsbördan och vårdbehoven framöver. Faktorer, utöver den demografiska utvecklingen, som påverkar vårdbehovens utveckling är bland annat hälsoutvecklingen i befolkningen, utvecklingen av den kommunala omsorgen för de äldre, den medicinsk-tekniska utvecklingen och förändrade efterfrågemönster för hälsa och sjukvård i befolkningen. Vad gäller hälsoutvecklingen har utvecklingen hitintills visat att de samlade vårdbehoven har minskat successivt i varje åldersgrupp. Det finns en betydande potential för att förbättra folkhälsan ytterligare genom minskad rökning och alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor. Sida 22

25 De framtida vårdbehoven varierar dock för olika tillstånd. För en del kroniska tillstånd kan vårdbehoven i vissa fall öka i patientgruppen, när förbättrad behandling leder till förlängd överlevnad. Ökad kunskap är en viktig del i att underlätta invånarnas möjligheter till egenvård för tillstånd som inte kräver sjukvård och kan skötas i hemmet. Vårdsökningsmönster kan påverkas genom till exempel information från landstinget till invånarna via 1177 Vårdguiden 3 och andra e-hälsotjänster. Den medicinsk-tekniska utvecklingen kommer fortsatt att möjliggöra fler interventioner 4, men bidrar också till att befintliga interventioner blir mindre resurskrävande. Teknikutvecklingen kan medföra att tyngre vårdbehov kan minska till förmån för lättare. Åkommor som förr krävde kirurgisk behandling, behandlas idag medicinskt. Medicinsk teknik kan således både öka och minska vårdbehoven. Sammantaget bedöms en prognos för de närmaste årens vårdbehov baserad på en rak framskrivning utgöra en god grund för planeringen av hälso- och sjukvården. 3 Från hösten 2013 går Stockholms läns landstings invånartjänster under namnet Vårdguiden ihop med den nationella invånartjänsten 1177 och lanseras under namnet 1177 Vårdguiden 4 Åtgärder, behandlingar Sida 23

26 4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården 4.1 Uppdraget Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde den 14 till 15 juni 2011 inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting. Därmed beslutades genomförandet av Framtidsplanen, ett program som bedrivs i flera faser utifrån fastställda målbilder för 2015 och Framtidsplanens inriktning har bekräftats vid landstingsfullmäktiges budgetsammanträden såväl 2012 som Programarbete Arbetet med att genomföra Framtidsplanen leds av ett programkontor som är gemensamt för Stockholms läns landsting. Programkontoret ansvarar för att hantera, koordinera och styra ett antal större och mindre projekt som sammantaget syftar till att detaljera och utforma planer och lösningar för att kunna förverkliga Framtidsplanen. I arbetet deltar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Landstingsstyrelsen förvaltning, Locum AB, Karolinska Institutet (KI) och ett stort antal vårdgivare. Dessutom medverkar personalfunktioner, fackliga företrädare, patient-, brukarorganisationer, kommuner och representanter från universitet och högskolor. Samverkan sker även med akutsjukhusens och SLSOs programkontor till exempel programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset. 4.3 Målbilder Stockholms läns landstings övergripande mål om en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom vården, ekonomi i balans, övergripande investeringsstrategi och en säkerställd kompetensförsörjning ger vägledande förutsättningar för arbetet med Framtidsplanen. Målbild för 2015 Målbilden för 2015 är att patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla. Sida 24

27 De mål som definierats för att uppnå målbilden för 2015 är: Hög tillgänglighet: vård i rätt tid God kvalitet och delaktighet: säker vård till patient som möts med rätt resurser på rätt plats Hög effektivitet: säker vård i rätt tid, till patient som möts med rätt resurser på rätt plats och till rätt kostnad Målbild för 2025 Målbilden för 2025 står på dessa tre ovan redovisade grundpelare. Målbilden för 2025 säger dessutom att länets befolkning är friskare och har ett än större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerheten i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för ehälsa. För att nå uppsatta mål och visionen om Nätverkssjukvård lyfts ett antal strategier fram: Ökad tillgänglighet utifrån behov med individen som utgångspunkt Ett hälsofrämjande förhållningssätt Förbättrat omhändertagande nära patienten Nära samverkan mellan husläkarmottagningar och övrig specialistvård Förstärkning av vårdutbudet utanför akutsjukhusen Renodling av akutsjukhusens verksamhet Integrering av psykiatrisk vård och somatisk vård Särskilt uppdrag till Karolinska universitetssjukhuset Utveckling av ehälsotjänster och informationshantering Stärkt styrning och uppföljning Värdeskapande forskning och utveckling utifrån patientperspektiv 4.4 Nätverkssjukvården i framtiden Att uppnå Framtidsplanens målbilder är en stor utmaning och kräver förändringar såväl i vårdens struktur och organisation som i dess arbetssätt. Visionen är att vården ska utformas utifrån tankegångar runt begreppet Nätverkssjukvård, som innebär att individen med stöd av ehälsotjänster erhåller vård av vårdgivare som arbetar i en nätverksstruktur. Ett nätverk karaktäriseras av en Sida 25

28 platt struktur där alla ses som likvärdiga parter och tar ansvar för samt ger sitt bidrag till det gemensamma resultatet. Syftet med Nätverkssjukvården är också att skapa läkande vårdmiljöer och bättre arbetsmiljö för medarbetarna i en patientorienterad vård. Filosofin bakom Nätverkssjukvård är Vårdnätverk för hälsa- utifrån individens behov och baseras på fyra grundläggande principer. Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården I centrum står hälsoperspektivet utifrån individens behov och förutsättningar. Hälsan är i fokus i varje möte mellan individen och vården vid såväl återbesök vid långvarig sjukdom som besök på en barnavårdscentral eller om en person söker vård på grund av livsstilsrelaterade problem. Medinflytande, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet är nyckelord för alla besök i vården. Oavsett vart individen vänder sig ska denne få stöd att komma rätt Så få kontaktpunkter som möjligt ska involveras i patientens möte med vården. Den första kontakten initieras via individen själv, närstående eller kommunernas vård och omsorg. Om den vårdgivare som individen kontaktar inte har möjlighet att lösa individens problem hjälper man till att boka en tid hos rätt vårdgivare. För vissa utsatta grupper kan särskilda personer med uppdrag att vägleda patienten rätt behöva utses. Tillräcklig samt adekvat information och kompetens finns i hela vården Tillsammans säkerställer nätverket kompetens genom att information och kunskap skapas, delas och ackumuleras i hela vårdsystemet. Detta görs genom IT-stöd och ehälsotjänster, delade personalresurser, gemensam plan för kompetensförsörjning, patientjournaler, handledning och konsultation, telefon och mobila tjänster samt beslutsstöd med gemensamma vård- och handlingsprogram. Individens samlade behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds Patientens behov, det vill säga medicinska behov, omvårdnadsbehov och behov utifrån funktionsförmåga, ska vara utgångspunkt för den vård som erbjuds. Utifrån dessa behov och individens egna val och önskemål angående vård och behandling anpassas nätverket. Grundläggande är att vårdens alla aktörer är införstådda i, accepterar och arbetar efter konceptet Vårdnätverk för hälsa utifrån individens behov. Vården utformas i väl sammanhållna vårdprocesser runt patienterna. Vårdgivarnas uppdrag, beskrivnings- och ersättningssystem samt uppföljning av vårdens resultat ska stödja Nätverkssjukvårdens utveckling. Innovation och utveckling av nya arbetssätt och arbetsorganisation blir grundpelare i förändringsarbetet. Forskning och utbildning ska vara en integrerad del av organisationen så att innovationer säkerställs, implementeras och kompetensförsörjningen garanteras. Sida 26

29 4.5 Effektiviseringsområden för att möta behoven För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Till Landstingsfullmäktige har redovisats exempel på utvecklingsområden och åtgärder för att förbättra vårdens effektivitet. Ett framgångsrikt arbete inom dessa områden minskar behovet av en kapacitetsutbyggnad, leder till ett mer effektivt utnyttjande av resurserna och att patienten får en mer ändamålsenlig vård. Landstingsfullmäktige gett Hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att arbeta vidare med nedanstående utvecklingsområden. Framtidens utbud av hälso- och sjukvård Målbilden är att patienten ska få säker vård i rätt tid, på rätt plats till rätt kostnad. Vården ska ges av den vårdgivare som är mest lämpad att vårda patienten utifrån dennes medicinska behov, behov av omvårdnad och funktionsbehov vid varje tillfälle. Olika vårdområden har olika kompetenser och olika resurser för att möta dessa behov. Endast den vård som inte kan utföras i öppen vård eller i patientens hem ska bedrivas som slutenvård. Kostnadseffektivitet innebär att vården ska ges där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Den kostnadskrävande infrastruktur som finns på akutsjukhusen ska reserveras för de patienter vars behov kräver denna. Flera analyser har gjorts om patienterna på akutsjukhusen skulle kunna få sina behov tillgodosedda av annan vårdgivare. Resultatet visar att minst 15 procent av alla patienter som är inskrivna på akutsjukhusen skulle kunna få sina behov tillgodosedda utanför dessa. Den demografiska utvecklingen ställer krav på en ökad kapacitet inom alla vårdområden. För att få den bästa hälso- och sjukvårdsstrukturen byggs vårdområdena utanför akutsjukhusen ut relativt sett mer. Genom att bygga ut vårdstrukturen i Stockholms läns landsting i enlighet med beslutad vårdutbudskarta ges förutsättningar för ett vårdutbud av hög kvalitet och effektivitet. Patientens möte med vården Mötet ska kännetecknas av trygghet och respekt för att patienten ska känna tillit till vården. Genom ett förtroendeskapande förhållningssätt från vårdgivaren och ökat medinflytande minskar patientens behov av second opinion och onödiga remitteringar, utredningar och behandlingar kan minimeras. Det ska vara lätt att hitta rätt vård inklusive stöd till egenvård. Rätt vårdgivare utifrån patientens behov ska enkelt kunna identifieras, givet patientens fria val. ehälsotjänster riktade till patienten innebär att patienten själv kan utföra mer av sin egen vård och ökar möjligheten till medinflytande. Ett exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller och vid en avvikelse bokas ett besök hos vårdgivaren. Dessa frågor berörs vidare i budgeten under avsnitt 5.1 samt 6.1. Sida 27

30 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Varje möte med vården ska ha individens hälsa i fokus. Det finns en potential för att förbättra folkhälsan ytterligare genom minskad rökning och alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet, förbättrade kostvanor och åtgärder mot psykisk ohälsa, se vidare avsnitt 6.3. Riktade resurser till patienter med stora behov Alla vårdgivare ska identifiera och följa upp sina riskpatienter för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar. Det finns en stor potential i att identifiera patienter som har eller som kan få stora behov av hälso- och sjukvård. Tidigare erfarenheter visar att patienten upplever en ökad livskvalitet och får ett minskat behov av slutenvård som ett resultat av kontakt med en vårdcoach. Dessa ska ge stöd patienten att själv hantera sin situation och ge hjälp att koordinera eventuella vårdkontakter. Insatser ska fokuseras på att stödja stora målgrupper med kroniska sjukdomar och individer i behov av preventiva insatser. För beskrivning av utvecklingen av vårdcoachverksamheten och aktiv hälsostyrning, se avsnitt Ökad patientsäkerhet Följsamhet till riktlinjer och vårdprogram samt lokalt förbättringsarbete är viktigt för att uppnå en ökad patientsäkerhet. Exempel på detta är förbättrad läkemedelsanvändning och hygien i vården, vilket leder till minskade läkemedelskomplikationer och färre vårdrelaterade infektioner. Styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården för att öka patientsäkerheten ska förbättras, bland annat genom att värdebaserade ersättningssystem utvecklas. Se avsnitt 6.2 Bättre utnyttjande av kapaciteten på akutsjukhusen Kapaciteten på akutsjukhus och andra vårdinrättningar ska utnyttjas bättre. Befintliga vårdplatser, operationssalar, mottagningsrum med mera kan utifrån nya förutsättningar utnyttjas mer än idag. Vårdgivare kan öka sin samverkan för ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna. Olika vårdgivare kan också samordna sin kompetensförsörjning och samarbeta gällande jour och beredskap. I Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal med vårdgivarna ställs generella årliga krav på effektivisering av verksamheten, se avsnitt 8.1 Stöd för vårdgivarnas interna och externa processer Vårdgivare ska för sina interna och externa processer använda befintliga och kommande IT-stöd. Detta ger förutsättningar för förbättrad patientsäkerhet, effektivare vårdprocesser och samverkan med andra vårdgivare. Genom ett ökat fokus på kunskapsstyrning, jämförelser och benchmarking ska nya och effektivare metoder och arbetssätt spridas. Vården ska fortsätta att utvecklas mot mer öppenvård och med stöd av IT och medicinsk teknologi mot mer vård i hemmet. Detta utvecklingsområde berörs under kapitel 5. Fastighetsinvesteringar De investeringar som planeras har bland annat som mål att ge patienterna en säker vård, exempelvis minskade vårdrelaterade infektioner. Investeringarna ska även ge förutsättningar att förbättra verksamheternas logistik. Flexibilitet i fastighetsinvesteringar ska uppnås genom att lokalerna utformas så att de kan utnyttjas även om verksamhetsinnehållet skiftar. Hälso- och sjukvårdsnämnden är delaktig i landstingets investeringsprocess för hälso- och sjukvården och lämnar varje år i budgetunderlaget synpunkter på inriktningen på planerade investeringar. Sida 28

31 Styrning I styrningen av vårdgivarna ska uppdrag, uppföljning och ersättningssystem samverka för att ge rätt incitament till en effektiv vård, både för den enskilde vårdgivaren och för hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet. Engagemanget i det nationella arbetet för att utveckla vårdens termer och begrepp, beskrivningssystem samt att identifiera data om hälsoutfall fortsätter. För att sedan fånga data om vårdens innehåll och resultat krävs ett utvecklat IT-stöd. Sammantaget är dessa utvecklingsområden grundläggande för möjligheterna att kunna styra, följa upp och skapa effektiva ersättningssystem. I kapitel 5 berörs utvecklingen av styrningen av hälsooch sjukvården. 4.6 Vårdutbudskartan och dess förutsättningar I arbetet med Framtidsplanen arbetas årligen en vårdutbudskarta fram, som visar inriktningen av planerade förändringar i vårdutbudet fram till 2018 då verksamheterna vid det nybyggda Karolinska Solna ska vara i full drift. Denna har fastställts av Landstingsfullmäktige och utgör en viktig planeringsförutsättning för såväl investeringsplaner som planerade strukturförändringar utifrån Framtidsplanens mål. Vad gäller förutsättningarna för vårdutbudskartan kan noteras att bedömningar av kapacitet utifrån vårdbehoven kan bero på många variabler. Ett effektivt utnyttjande av vårdplatserna är väsentligt för att uppnå en kostnadseffektiv vård. Antalet patienter som kan behandlas inom slutenvård avgörs till exempel av antalet vårdplatser och hur dessa utnyttjas, vårdtyngden, samt möjligheterna till samverkan med andra vårdgivare. Behandlingskapaciteten inom bland annat operation och intensivvård bedöms ofta utgöra begränsande resurser. Uppskattning av hur mycket vård som kommer att kunna produceras inom ramen för det planerade vårdutbudet utgår från följande definitioner: Fastställd vårdplats: Vårdplats i slutenvård beslutad av landstinget (Socialstyrelsen 2011). Disponibel vårdplats: Vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö (Socialstyrelsen 2011). Beläggningsgrad: Mäts vanligen i relation till antalet disponibla vårdplatser. Medelvårdtid: Genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle. Inom slutenvård finns regelmässigt en skillnad mellan antalet fastställda vårdplatser och antalet disponibla vårdplatser. Detta beror på faktorer som exempelvis utbrott av smitta, fastighetsrelaterade störningar, huruvida sjukhuset har enkelrum, möjlighet att rekrytera personal, semesterstängning med mera. Det medför att antalet disponibla vårdplatser ibland är betydligt färre än fastställda vårdplatser. Medelvårdtiden har också betydelse för det antal vårdtillfällen som kan produceras. Den påverkas av många faktorer. Ökad vårdtyngd och hög andel svårt Sida 29

32 sjuka patienter förlänger medelvårdtiden. Bättre vårdprocesser, nya arbetssätt och färre vårdrelaterade skador (särskilt vårdrelaterade infektioner och fallskador) förkortar medelvårdtiden, liksom bättre samverkan med andra vårdgivare som geriatrik, rehabilitering, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt primärkommunala vårdgivare. Som planeringsförutsättning är det rimligt att utgå från att ett akutsjukhus har en beläggningsgrad på cirka 85 procent av de disponibla vårdplatserna med hänsyn taget till säsongsvariationer, arbetssätt och bemanningsmöjligheter. Slutenvårdsproduktion kan i vårdutbudskartan beskrivas i form av vårddygn och/eller vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen är ett mått på flöde i vårdkedjorna medan antalet vårddygn i större utsträckning speglar kapacitetsutnyttjandet. Framtidens mer flexibla vårdformer inom ramen för nätverkssjukvården, exempelvis gemensamt ansvar mellan vårdgivare för en vårdkedja och ökad poliklinisering, medför ett behov av utveckling av de mått som används för att beräkna kapacitetsutnyttjande. Vårdutbudskartan åskådliggörs nedan och kommenteras i den därpå följande texten. Årlig förändring av antal vårdtillfällen i sluten vård Vårdutbudskartan utgör det centrala planeringsinstrumentet för Framtidsplanens genomförande. Den utgör därmed också grunden för Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut, både om beställningar av hälso- och sjukvård och andra frågor inom nämndens ansvarsområde. Vårdutbudskartans genomförande bygger på en rad bakomliggande antaganden, och förutsättningen för en förändring av vårdstrukturen i enlighet med vårdutbudskartan är att dessa antaganden blir Sida 30

33 verklighet. Det förutsätter till exempel att investeringar i hälso- och sjukvården genomförs i den takt och omfattning som planeras, att beslut om omflyttning av hälso- och sjukvård mellan vårdgivare fattas som planerat och inte minst att de ekonomiska resurser som krävs för utökade vårdbeställningar ställs till Hälsooch sjukvårdsnämndens förfogande. Som framgår av tabellen sker en relativt sett större utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen. Detta beror på att det idag vårdas patienter på akutsjukhusen som bättre kan få sina behov tillgodosedda av andra vårdgivare. Således utökas kapaciteten hos dessa vårdgivare utöver den utökning som föranleds av befolkningsutvecklingen. Skillnaden i kostnad är stor mellan olika vårdområden. Med föreslagen vårdutbudskarta eftersträvas en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvårdsstruktur och en bättre vård för patienterna. På Nya Karolinska Solna (NKS) och utifrån det av landstingsfullmäktige fastslagna beslutet om NKS verksamhetsinnehåll så bedöms den årliga volymen av slutenvård uppgå till vårdtillfällen när sjukhuset är i full drift Detta innefattar såväl den nya NKS-byggnaden som andra intilliggande byggnader (ALB-huset och ny behandlingsbyggnad). Det innebär att kapaciteten sammantaget vid NKS i stort bedöms komma att uppgå till dagens volymer. För samtliga övriga akutsjukhus utom Norrtälje sjukhus finns beslutat eller planerat en utbyggnad på totalt 220 vårdplatser. Vid Norrtälje sjukhus bedöms finnas möjligheter att vid behov omdisponera vårdplatser mellan olika områden. När det gäller utbyggnad av övrig somatisk specialistvård utanför akutsjukhus har en planering av en utbyggnad av specialistverksamheten vid Sabbatsbergs sjukhus inletts. Planeringen av övriga sjukhus fortsätter i enlighet med fastställd vårdutbudskarta. Tänkbara platser för ytterligare utbyggnad av somatisk specialistvård utanför akutsjukhus är Löwenströmska sjukhuset, Sollentuna sjukhus, Nacka Närsjukhus och Dalens sjukhus. Genom de vårdval som införts och kommer att införas ökar den somatiska specialistvårdens volymer kontinuerligt, både inom öppen- och sluten vård. Inom alla vårdområden finns privata vårdgivare som planerar för utökade verksamheter i egna lokaler. Arbetet med att etablera stödjande vård pågår och planeras innebära att cirka vårdtillfällen från akutsjukhusen skulle kunna överflyttas. Den särskilda satsning på utbyggnad av geriatrisk vård som redovisades i föregående års vårdutbudskarta kvarstår. Satsningen innebär en ökning med cirka vårdtillfällen mellan 2010 och 2019 och avser patienter från akutsjukhusen. Utbyggnaden sker bland annat vid Bromma sjukhus, Dalens sjukhus, Löwenströmska sjukhuset och Jakobsbergs sjukhus samt av den geriatrik som idag bedrivs vid Danderyds sjukhus. Även geriatriken vid Handens sjukhus byggs ut. Därtill kommer utökningar inom geriatriken under perioden för befolkningsutvecklingen på vårdtillfällen. I vårdutbudskartan ovan redovisas endast den del Sida 31

34 av utbyggnaden som avser perioden 2012 till 2018 omfattande knappt vårdtillfällen. Även utbyggnaden av palliativ vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad rehabilitering kvarstår i enlighet med tidigare beslutad vårdutbudskarta. Den väntas innebära att patienter som idag vårdas på akutsjukhus skulle kunna få sina behov tillgodosedda inom dessa vårdområden. Antalet slutenvårdstillfällen inom dessa vårdområden ökas också med anledning av befolkningsökningen. Detaljplaneringen gällande psykiatrins behov av slutenvårdsplatser fortsätter under 2013 och Sammantaget innebär den planerade utbyggnaden i enlighet med vårdsutbudskartan en ökning av slutenvården med sammanlagt cirka 16 procent eller cirka vårdtillfällen till Förändringen i antalet vårdtillfällen ska läsas som att det är den inriktning på utbyggnaden av kapaciteten som föreslås. Beräkningarna har gjorts baserade på antaganden om bland annat medelvårdtider och utgår från det kapacitetsutnyttjande vårdgivare hade Ett ökat antal vårdkedjor och ett högre kapacitetsutnyttjande förändrar antalet vårdtillfällen. Med den beräkning som gjorts innebär den sammanlagda ökningen en viss överkapacitet, vilken väntas tas i anspråk då ombyggnationer med mera kan komma att innebära ett behov av evakueringslokaler. Sida 32

35 5 Styrning av hälso- och sjukvården Utmaningen att inom ramen för det framtida finansiella utrymmet säkerställa god hälso- och sjukvård till en ökande och åldrande befolkning ställer höga krav på att hälso- och sjukvårdssystemet i alla delar har en effektiv utformning. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdragit åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad effektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen (se avsnitt 4.5). Nedan redovisas hur hälso- och sjukvården under 2014 utvecklas vidare inom de områden som särskilt berör styrning av hälso- och sjukvården: Hälso- och sjukvården ska erbjudas invånarna på ett tillgängligt och ändamålsenligt sätt (5.1) Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk, vilket ställer nya krav på bland annat IT-stöd (5.2) Hälso- och sjukvården ska baseras på kunskap (5.3) Hälso- och sjukvården styrs via avtal (5.4) Medborgarna ska kunna välja vård bland annat utifrån kvalitetsjämförelser mellan vårdgivarna (5.5) Avtalsuppföljningen ska vara kvalitetssäkrad (5.6) I en föränderlig omvärld måste finansiären/beställaren av hälso- och sjukvård vara proaktiv och ta tillvara möjligheter till utveckling av vårdtjänsterna och vara lyhörd för innovationer (5.7) 5.1 Patientens möte med hälso- och sjukvården Patienten ska uppfatta vården som tillgänglig, trygg och tydlig i alla dess delar samt vara en medaktör i sin vård. Patienten ges stöd att göra informerade val för att få rätt vård, på rätt plats i rätt tid. Det ska vara lätt för patienter och invånare att hitta information om hälso- och sjukvården och egenvård. Målet är att patienten ska kunna följa sin väg genom vården helt med stöd av Mina Vårdkontakter (MVK) samt 1177 Vårdguiden på internet och i mobilen. Olika ehälsotjänster som utvecklas ökar patientens tillgång till journalinformation, exempelvis journalanteckningar, prov- och undersökningssvar. Detta skapar förutsättningar för att patienter i större utsträckning kan bli delaktiga i sin vård och behandling. Sida 33

36 För att uppnå detta utvecklas olika typer av IT-stöd, för både patienter och vårdgivare, som gör det möjligt att hitta i och till hälso- och sjukvården. Information om vårdgivare, vilka vårdtjänster vårdgivare kan utföra, öppettider och väntetider är exempel på information som görs tillgänglig för invånarna Vårdguidens olika kanaler, inklusive Vårdguiden på telefon, har tillgång till samma information för att kunna guida och hänvisa patienten rätt. För att öka tillgängligheten kommer sjukvårdsrådgivning via trepartsamtal med tolk att införas under Vårdguiden på telefon ska ha möjlighet att efter bedömning direktboka patienter på samtliga närakuter och husläkarmottagningar. Vårdgivare ska vara anslutna till MVK och ha journalsystem som är anslutna till de nationella öppna gränssnitten för att kunna erbjuda patienter tjänster genom MVK. Möjligheten för patienten att ta del av remisser och följa remissflödet ska vara breddinfört inom hälso- och sjukvården Patienter ska via MVK kunna direktboka tid hos husläkarmottagningar, barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar samt om- och avboka hos samtliga vårdgivare. En rad självservicetjänster via MVK har skapats och fler är under utveckling. Vårdgivare ska successivt erbjuda patienterna allt fler av dessa. Flera ehälsotjänster för individens egen kontroll och vid behov rapportering av hälsostatus och levnadsvanor planeras, till exempel är en hälsodeklaration inför operation under utveckling. Försök där patienter själva kan initiera provtagning och ta del av provsvar pågår, och planer finns på ett breddinförande under 2014 inom den reumatologiska specialistvården. 5.2 Hälso- och sjukvården ska bedrivas i nätverk ändamålsenlig informationshantering I en nätverkssjukvård ingår alla vårdgivare i ett nätverk kring den enskilda patienten. I den decentraliserade vårdstruktur som planeras inom ramen för arbetet med Framtidsplanen kommer ofta flera vårdgivare att utföra olika delar i vården av samma patient. Detta ställer bland annat ökade krav på informationshanteringen. I syfte att möta de nationella kraven, de regionala strategierna samt de vårdgivar- och patientrelaterade ehälsotjänsterna är följande programområden aktuella under 2014 för att säkerställa ändamålsenlig informationsinfrastruktur: Elektronisk samverkan: Fortsatt utveckling av delad information mellan olika organisatoriska enheter inom och utanför Stockholms läns landstings gränser. Ett exempel är arbetet med elektroniska remisser. Arbetet bedrevs inledningsvis i projektform. Projektet slutfördes under våren 2013 för att istället övergå i förvaltning. Under 2014 breddinförs elektroniska remisser i Stockholms läns landsting och avtalskraven kommer successivt anpassas, med krav på vårdgivarna att använda elektroniska remisser. En integrering med beslutstödet Viss.nu planeras under 2014 (se nedan). Andra arbeten som fortgår under 2014 är en regional gemen- Sida 34

37 sam bild- och funktionstjänst, elektronisk överföring av sjukintyg samt Nationell Patientöversikt (NPÖ) Säkerhet/samordning: Syftar till att stödja arbetet kring stark autentisering och följsamhet mot patientdatalagen (PDL) Strukturerat vårdutbud: Behov av nya informationsmängder från och mellan vårdgivare till patienter utifrån vårdutbudet. Detta är nödvändigt för att förenkla för medborgaren och vårdgivarna att hitta det mest effektiva omhändertagandet (LEON- principen) Lärtorget: Interaktiva lärometoder som kunskapsstöd till vårdgivare Informationssäkerhet: Arbetet med att ha en säker informationshantering enligt informationssäkerhetspolicyn Regional tjänsteplattform: En väl fungerande informationsinfrastruktur innehållande nationella och regionala tjänster möjliggör övergångar i vården 5.3 Hälso- och sjukvårdsuppdragen ska bygga på kunskap Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården är den del av styrningen där val och beslut i hälso- och sjukvården i största möjliga utsträckning baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Det bidrar till att hälso- och sjukvården kan utföras med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel. Kunskapsstyrningen inom Stockholms läns landsting bedrivs på såväl lokal som nationell nivå. Stockholms läns läkemedelskommitté och Stockholms medicinska råd, med sina stödjande enheter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och nätverk i vården och med Karolinska Institutet, tar fortlöpande fram evidensbaserade rapporter, översikter och råd till vården samt granskar och värderar nya medicinska metoder och läkemedel. En viktig del av kunskapsstyrningen är att kontinuerligt utveckla och underhålla olika kunskaps- och beslutsstödstjänster till vårdgivarna, samt att säkerställa en ökad användning av dessa. Förutom befintliga tjänster såsom viss.nu 5 och elektroniska beslutsstöd för läkemedel kommer Vårdgivarguiden under 2014 att ge vårdgivarna ett samlat stöd för lättillgänglig kunskap. Under 2014 kommer elektroniska remisser att integreras med viss.nu, för att förstärka kunskapsstyrningen kring remisshanteringen. Vårdgivare som skriver en remiss får genom kopplingen till viss.nu till exempel information om vilka utredningar som ska vara genomförda innan vårdgivaren remitterar patienten vidare. Detta kan minska andelen ofullständiga remisser som skickas tillbaka. 5 Vårdinformation i Stor-Stockholm, ett webbaserat medicinskt stöd för i första hand primärvården. Sida 35

38 Kunskapsstyrningen integreras i allt högre grad med arbetet för att utveckla vårdavtalen och följa upp dessa. Eftersom kunskaperna och kompetensen utvecklas fortlöpande ska forskning och utbildning alltid beaktas vid framtagande av nya avtal. 5.4 Hälso- och sjukvårdsuppdragen regleras i avtal Hälso- och sjukvården i Stockholms län är baserad på avtal med ett stort antal vårdgivare, såväl landstingsdrivna som externa. Avtalen anpassas och utvecklas successivt för att stödja en utveckling av hälso- och sjukvården i Stockholms län mot den målbild som finns beskriven i Framtidsplanen. Detta sker till exempel genom att fler vårdområden upphandlas i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV), genom utveckling av ersättningsmodeller för förbättrad styrning samt genom större flexibilitet av beställda volymer i direktavtal och upphandlade avtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Avtal som främjar effektivitet En viktig utmaning för finansiären/beställaren av hälso- och sjukvården i Stockholms län är att både ta tillvara konkurrensen på marknaden och i avtalen bygga in incitament för att tillhandahålla hög kvalitet på ett sätt som är säkert och patientfokuserat. Lagarna för upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster reglerar avtalen med externa aktörer. Beskrivnings- och informationssystem ger förutsättningarna för ersättningsmodeller som i sin tur stimulerar kvalitet, produktivitet och innovationer. Former för att sluta avtal När nya avtal tecknas, nya vårdval införs eller upphandlingar planeras ska dessa utformas efter de förändringar av vården som följer av Framtidsplanen. Nya avtal ska vara flexibla på sådant sätt att strukturer som behöver förändras inte är fastlåsta, samtidigt som stabila förutsättningar finns för vårdgivare och finansiär/beställare. När avtal med vårdgivarna tecknas sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och Lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS), används för ersättningsetablering av läkare och sjukgymnaster som arbetar enligt statliga taxan Med den vård som drivs av landstinget i egen regi och som inte omfattas av vårdval tecknas direktavtal. Inriktningen är att all hälso- och sjukvård där det är lämpligt ska omfattas av vårdval. Vårdval syftar till att utveckla patientens möjlighet att påverka sin hälso- och sjukvård och öka kvaliteten i vården genom att patienterna har möjlighet att välja var de vill få sin vård utförd. Vårdval är den viktigaste strategin i arbetet med att renodla akutsjukhusens verksamhet mot den vård som kräver Sida 36

39 dess resurser och föra ut annan vård till andra vårdgivare. Med nya vårdval inom den specialiserade somatiska vården kommer denna utveckling att stärkas. Under 2014 fortsätter arbetet med att ta fram former för att på ett ändamålsenligt sätt förvalta och vidareutveckla de redan existerande vårdvalsområdena. För vårdområden där vårdval inte är lämpligt är upphandlingar enligt LOU den metod som används om vårdavtal ska tecknas med privata vårdgivare. Vid upphandlingar ska alltid kvalitetsaspekterna beaktas. Tydliga krav ska ställas på att vårdgivarna uppfyller de kvalitetskrav som ställs på verksamheten. Se bilaga 1 för en uppställning över genomförda och planerade vårdtjänstupphandlingar enligt LOV samt de större vårdtjänstupphandlingar i enlighet med LOU som planeras att genomföras under Beskrivningssystem Ett enhetligt beskrivningssystem för hälso- och sjukvård, med väl definierade termer och begrepp, är en förutsättning för den framtida utvecklingen av ersättningsmodeller och uppföljning av utförd vård. Under 2014 fortsätter arbetet med att införa nationella beskrivningssystem i de vårdområden som ännu inte tillämpar detta samt att medverka till en fortsatt vidareutveckling av systemet och dess regelverk både regionalt, nationellt och internationellt. Utvecklingen av öppenvårds-drg kommer särskilt att prioriteras. För att säkerställa prissättningen i vårdavtal behövs en ökad tillgång till kostnadsdata per patient (KPP) för olika vårdkontakter som komplement till beskrivningssystemet. En utveckling där allt fler vårdgivare involveras i detta arbete prioriteras under Ersättningsmodeller Utveckling av nya ersättningsmodeller sker i samband med att avtal tecknas eller förlängs. Strävan är att ersättningsmodellerna ska utformas så att de stödjer vården att arbeta med kvalitet för patienten, hög produktivitet och vård på rätt nivå. De ska också vara konkurrensneutrala, enkla att förstå och lätta att hantera för både vårdgivaren och finansiären/beställaren. Inom området ses en tydlig utveckling mot värdebaserade ersättningsmodeller. Det innebär en förskjutning från att ersättningen till vårdgivarna till allra största delen baseras på produktionsdata till värdebaserade modeller som väger in helhetseffekten av en behandling eller annan insats. Under 2014 fortsätter arbetet med värdebaserade modeller. Utfallet av de redan införda modellerna inom vårdområdena knä- och höftledsoperationer och ryggkirurgi följs noga. Vidare sker ett utvecklingsarbete i ett nationellt nätverk tillsammans med andra landsting, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialdepartementet. Nya ersättningsformer för e-hälsotjänster kommer att införas under Sida 37

40 Informationssystem till stöd för ersättningsprocessen Kopplat till beskrivningssystemen behövs även väl fungerande informationssystem för hantering av den information som ligger till grund för ersättning. Informationssystemen måste utvecklas till att kunna hantera beskrivning av vårdepisoder och vårdkedjor där flera aktörer är involverade kring samma patient. Det måste vara möjligt att ge ersättning för vårdprocesser där flera aktörer är involverade. Vidare måste uppföljning och ersättning kunna ske utifrån flera dimensioner än idag, bland annat är det angeläget att i utökad omfattning kunna följa upp hälsoutfall och ge ersättning utifrån detta. Utmaningarna kring framtida ersättningsformer kräver en särskild satsning under 2014 för att rationalisera hanteringen av de IT-system som stödjer ersättning så att kostnaderna för fortsatt förvaltning kan hållas nere. Avtalsstyrning och omställning av hälso- och sjukvårdsstrukturen Avtalen med akutsjukhusen (exklusive S:t Görans sjukhus) löper ut i slutet av Ett förslag till ny avtalsmodell presenteras under Modellen ska hantera den framtida sjukvårdsstrukturen med en gemensam avtalsmall för den specialiserade akutsjukvården och en lösning för den högspecialiserade vården. Modellen ska också hantera såväl forskning som omstruktureringskostnader för perioden fram till det att Nya Karolinska Solna är helt etablerat. Dessutom behöver ett arbete göras som tar fram en ändamålsenlig kombination av avtalsstyrning och ägarstyrning. Ett sådant arbete sker i samverkan mellan alla berörda aktörer. I och med att vård successivt flyttas ut från akutsjukhusen till andra former av specialistvård ställs nya krav. En utredning genomförs om hur en utveckling av de olika vårdvalen kan ske till exempel genom tilläggsuppdrag inom särskilda specialområden, vilket kan stödja kompetensutvecklingen inom den specialiserade vården utanför akutsjukhusen. Områden som utreds är bland annat växeltjänstgöring, gemensam utbildning och bemanning av jourlinjer, särskilt för personal som är verksam inom områden som omfattas av vårdval. För att säkerställa den medicinska kvaliteten när mer avancerad vård kan utföras utanför sjukhusen kommer de somatiska vårdvalen att utvecklas med förtydligade krav på vårdgivarna avseende erfarenhet, bredd, volymer, samverkan med flera specialiteter, deltagande i forskning och utbildning med mera. Minska den administrativa belastningen Under 2014 fortsätter arbetet med att se över kraven avseende bland annat inrapportering för att därigenom minska den administrativa belastningen på vården. Vidare fortsätter utvecklingen av Vårdgivarguiden för att ytterligare förbättra stödet till vårdgivarna. 5.5 Jämförelser av kvalitet Kvalitetsjämförelser avser att underlätta för patienterna att göra kunskapsbaserade val, bidra till kvalitetsförbättringar och öka den demokratiska insynen. Inom samtliga pågående vårdval planeras publicering av information om vårdutbudet på 1177 Vårdguiden, som underlag till patienter och deras närstående. Sida 38

41 Planerad publicering inkluderar patienterfarenheter, tillgänglighet samt vårdspecifika och medicinska resultat. Fler vårdområden med fler resultat kommer att redovisas för allmänheten. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med de nationella jämförelserna fortsätter och Stockholms läns landsting deltar aktivt i utvecklingen av Öppna jämförelser. 5.6 Avtalsuppföljning De vårdavtal som Stockholms läns landsting har tecknat följs upp och granskas i enlighet med den strategi med därtill hörande handlingsplan som tagits fram för uppföljning och granskning. Inga oegentligheter med skattebetalarnas pengar får förekomma. Avtalsuppföljningen omfattar den löpande uppföljningen med månatlig uppföljning av produktion, tillgänglighet och ekonomi via fakturor och statistik ur de gemensamma vårddatabaserna. Uppföljningen ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt avtalet med en hög tillgänglighet, hög kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Kontinuerlig utveckling av rutiner och signalsystem ska prioriteras liksom analys av hälso- och sjukvårdens resultat. Särskilda uppföljningsmöten sker med vårdgivarna minst en gång per år. Då avtalsuppföljningen, signalsystemen eller stickprovskontroller indikerar fel och brister tas en åtgärdsplan fram och det kan bli aktuellt med fördjupade uppföljningar och revisioner. 5.7 Utveckling Mot bakgrund av det finansiella utrymmet och den demografiska utvecklingen behöver finansiären/beställaren av hälso- och sjukvård ha ett proaktivt förhållningssätt och ta tillvara nya möjligheter att på ett effektivt sätt tillhandahålla hälso- och sjukvård till invånarna. Det kan handla om såväl ändrade förutsättningar i lagstiftning och regler som nya innovationer beträffande e-hälsotjänster. 4D- projektet är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och läkemedelsindustrin. Projektet syftar till att snabbare kunna omsätta resultat av forskning till nya och förbättrade behandlingar genom ökad standardisering och genom att stärka patientens insyn, delaktighet och ansvar genom utveckling av till exempel ehälsotjänster. Projektet ska även bidra till ny forskning och till att göra Stockholm till ett ledande life science-kluster 6 genom förbättrade kvalitetsregister och utökade biobanker. Därutöver är informatik en central del i 4D-projektet. Fyra diagnoser inom våra vanliga folksjukdomar in- 6 Ett kunskapsintensivt (geografiskt) område med starkt fokus på life science där sjukvård, forskning, innovationer, näringsliv och kommuner utvecklas i nära samspel Sida 39

42 går i projektet. De är diabetes, bröstcancer, hjärtsvikt/tromboembolism samt artriter. 6 Inriktning 2014 ( ) för utveckling av hälso- och sjukvården 6.1 En tillgänglig vård för alla invånare Alla invånare ska ha samma möjligheter att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Den personliga integriteten ska värnas. Hälso- och sjukvården ska präglas av hög tillgänglighet i form av exempelvis korta väntetider, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till var och ens förutsättningar och behov. De senaste åren har stora ansträngningar gjorts inom Stockholms läns landsting för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Det ledde till att Stockholms läns landsting under 2012 och första halvåret 2013 delvis fick del av den prestationsbaserade stimulansersättningen som går under namnet Kömiljarden 7. Med koppling till 2013 års krav i Kömiljarden påbörjas ett projekt för att mäta och rapportera ledtider inom bild- och funktionsmedicin. Arbetet vidareutvecklas under Under 2013 görs försök med automatiserad inrapportering av väntade till husläkare. Försöken genomförs på ett mindre urval av länets husläkarmottagningar, för att under 2014 breddas till en större krets. Vidare ska den elektroniska rapporteringen av väntetider för den somatiska specialistvårdens vårdvalsområden utvecklas. Även uppföljningen av väntetider till återbesök ska utvecklas. Avtalskraven på akutsjukhusen att leva upp till en tillgänglighet i enlighet med vårdgarantin har skärpts. Vite utfaller för varje patient som stått i kö utöver vårdgarantins gränser. Akutsjukhusen har också en informationsplikt gentemot patienterna om vårdgarantin, samt ett betalningsansvar i det fall vårdgarantin inte kan hållas. Det innebär att om en patient vänder sig till vårdgarantikansliet, och erhåller vård enligt dess försorg, debiteras akutsjukhusen den faktiska kostnaden för patientens vård. 7 Överenskommelsen mellan regeringen Sveriges kommuner och landsting tecknades för första gången i slutet av Kömiljarden var från början en treårig satsning med syfte att korta väntetiderna. Satsningen har sedan förlängts genom årliga omförhandlingar mellan parterna. För år 2013 har 988 miljoner kronor avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Under senare delen av 2013 fattas beslut om satsningen fortsätter Ställning tas även till hur villkoren i så fall ska se ut. Sida 40

43 Utbyggnaden av vård utanför akutsjukhusen har lett till en ökad tillgänglighet inom den somatiska specialistvården, framför allt när det gäller tillgänglighet till mottagningsbesök. Kommunikationen med länets invånare ska stödja enklare och snabbare kontakt med hälso- och sjukvården samt öka tillgängligheten genom att underlätta för patienten att välja rätt vårdgivare. Kunskapshöjande kommunikationsinsatser genomförs, bland annat om hur vården och vårdgarantin fungerar samt om hur patienten väljer hälso- och sjukvård som passar det egna behovet. Kommunikationsinsatser om patientens rättigheter fortsätter. Invånare och patienter vill vara allt mer aktiva och delaktiga i den egna vården. En särskild satsning ska göras på kommunikation om vilka rättigheter man har som patient. Syftet är att ge invånare och patienter ökad egen kraft att välja den vård som passar bäst utifrån det egna behovet. Vårdgivarnas kommunikation med patienterna har stor betydelse när det gäller förtroendet för sjukvården. Satsningen ska fokusera på patientens rättigheter och på vårdgivarens ansvar att informera och göra patienterna delaktiga. Vårdgivarna ska tillse att information om patienternas rättigheter finns lätt tillgänglig på mottagningarna. Arbetet med jämställd och jämlik hälso- och sjukvård inriktas på kartläggning, analys, implementering av handlingsprogram och verksamhetsutveckling. Fördjupade uppföljningar av hälso- och sjukvårdens insatser baseras på könsuppdelad statistik och beskrivs ur ett jämlikhetsperspektiv. Inom ramen för Sveriges Kommuners och Landstings projekt Hållbar Jämställdhet planeras fortsatta satsningar för att ta fram kunskapsunderlag och analyser av könsskillnader inom bland annat läkemedelsanvändningen. Vårdgivare kommer under perioden 2014 till 2015 att erbjudas utbildning och kompetenshöjning i hbt-policyn genom Stockholms läns landstings framtagna webbutbildning. Patientrörlighet i EU ny lagstiftning En ny lagstiftning träder i kraft den 1 oktober Syftet är att genomföra det så kallade patientrörlighetsdirektivet, vilket reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land. Syftet är att åstadkomma en mer allmän och effektiv tilllämpning av de principer som EU-domstolen utarbetat när det gäller fri rörlighet för vårdtjänster. Lagstiftningen reglerar bland annat villkoren för ersättning för utlandsvård och hur ersättningens storlek ska beräknas. En patient som fått vård i ett annat EUland ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa som samma vård skulle ha kostat i Sverige, exklusive den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när personen senare ansöker om ersättning. I samband med detta kommer landsting och Sida 41

44 kommuner att överta kostnadsansvaret för viss utlandsvård från staten. Utvecklingen följs under Prioriterade områden Öka tillgänglighet till somatisk specialistvård på och utanför akutsjukhusen Stärka patientens tillgång till information om rättigheter och valmöjligheter inom vården. 6.2 Patientsäkerhet Vården i Stockholms läns landsting ska vara säker. Målsättningen är att vårdskadorna ska minimeras i syfte att på sikt nå den nationellt fastställda nollvisionen. Stockholms läns landsting deltar sedan 2007 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete för att utveckla patientsäkerheten i vården. Arbetet från 2011 och fram till och med 2014 bedrivs inom ramen för Patientsäkerhetssatsning en överenskommelse mellan staten och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Överenskommelsen, som omfattar all landstingsfinansierad vård, syftar till att med hjälp av ekonomiska incitament minska antalet vårdskador. Under 2013 med fortsättning 2014 kommer följande insatser att prioriteras: Fortsatt införande och uppföljning av Strategi och Handlingsprogram för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget, ett nationellt ITstöd i arbetet med vårdrelaterade infektioner, införs vid akutsjukhusen i länet under 2014 Breddinförande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ) Årlig minskad överförskrivning av antibiotika i öppenvård med tio procent vilket innefattar att följa, analysera och återkoppla data om antibiotikaresistens och - användning till vårdgivare, samt att utarbeta och följa införandet av lokalt anpassade rekommendationer för antibiotikabehandling och profylax. Ytterligare insatser som genomförs inom den nationella satsningen är fortsatt arbete med patientsäkerhetsberättelser och markörbaserad journalgranskning, uppföljning av vårdgivarnas arbete med utveckling av patientsäkerhetskulturen, minskad trycksårsförekomst, ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt minskning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Inom satsningen för de mest sjuka äldre och inom läkemedelsområdet kommer aktiviteter som även rör patientsäkerhetsarbetet att genomföras. Ett webb-baserat utbildningsprogram för kompetensutveckling inom patientsäkerhetsområdet för medarbetare och ett utbildningsprogram för chefer är upphandlat för att starta Stockholm läns landsting patientsäkerhetskonferens, Patientsäkerhetsdagen, genomförs även 2014 arrangerad av Patientsäkerhets- Sida 42

45 kommittén. Särskilda kommunikationssatsningar ska också bidra till att nå målen för patientsäkerhet. Att utveckla uppföljningen av säker vård är ett viktigt satsningsområde. Strategiskt viktiga uppgifter är därmed användningen av nationella verktyg och metoder som risk- och händelseanalyser, databasen NITHA (Nationellt IT-stöd för händelseanalyser) samt metoder för att öka patienternas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Kostnadsytterfall ska följas upp för att hitta metoder för att minska undvikbara komplikationer och vårdskador. Prioriterade områden: Följa upp införandet av handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner samt uppnå målvärde för 2014 Fortsätta arbetet för att klara kraven i överenskommelsen mellan staten och SKL Delta i uppföljning av kostnadsytterfall för att hitta metoder för att minska undvikbara komplikationer och vårdskador 6.3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd Ett aktivt och framgångsrikt hälsofrämjande arbete, som på sikt leder till minskade sjukvårdsbehov i befolkningen, är en viktig förutsättning för utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. För att nå framgång förutsätter det aktiva insatser för såväl befolkning och patienter som för hälso- och sjukvårdens egna medarbetare. Aktuella hälsoutmaningar enligt Folkhälsorapport 2011 rör ungas psykiska hälsa, riskabla alkoholvanor, övervikt och fetma, rökning samt ojämlikheten i hälsa. Prioriterade insatser anges i handlingsplanen till landstingets folkhälsopolicy, Handling för hälsa Handlingsplanen innehåller 27 insatser som var och en innehåller en mängd aktiviteter. Huvudstrategierna i handlingsplanen är hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samverkan kring hälsa med andra aktörer i länet samt kommunikation. Under 2015 ska arbetet med handlingsplanen följas upp och en ny plan tas fram för kommande period. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är ett viktigt stöd i hälso- och sjukvårdens arbete för att stödja människors förändring av ohälsosamma levnadsvanor. För framgång i den pågående implementeringen av riktlinjerna krävs utveckling inom såväl avtals- som kunskapsstyrning. Flertalet vårdgivare berörs och stora personalgrupper behöver ökad kunskap för arbete med riktlinjerna. Särskilt fokus läggs på kunskaper i samtalsmetodik som behövs för att kunna förmedla innehållet i riktlinjerna med ett hälsofrämjande och patientcentrerat förhållningssätt. Vidare ska kvalitetsindikatorer, ersättningsmodeller, dokumentationssystem och beslutsstöd utvecklas under kommande år. Implementeringen av riktlinjerna ska följas upp under Sida 43

46 Primärvårdens förebyggande arbete mot rökning stärks och hälso- och sjukvårdsnämnden tar under 2014 fram en nollvision för hela det förebyggande arbetet mot rökning. Handlingsprogram övervikt och fetma med fokus på förebyggande och behandlande insatser för barn och unga samt för den psykiatriska vården genomförs, framför allt i områden med stor ohälsa. Utbildningsinsatser och stöd till vårdgivare kring förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) fortsätter. Följsamhet till och effekt av förskrivning av FaR följs upp med början Sedan 2012 utgår stöd till landstingets folkhälsoarbete från tre centrumbildningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Centrumbildningarnas uppdrag innefattar kunskapsutveckling, kunskapsspridning samt patient- och befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Under 2014 ska ett nytt avtal om uppdragets detaljer träffas. Inom Stockholms läns landsting bedrivs utveckling inom olika områden för att minska ojämlikheten i hälsa, bland annat genom en pågående satsning på befolkningsinriktade hälsofrämjande insatser vid sex vårdcentraler. I uppdraget ingår att samverka med kommunen, andra myndigheter, organisationer och föreningar. Avsikten är att erfarenheter från denna satsning ska integreras i den dagliga hälso- och sjukvården runt om i länet. Under 2014 fortsätter också arbetet med att öka andelen asylsökande, tillståndslösa och anhöriginvandrare som genomgår en hälsoundersökning. Behovet av kunskaps- och metodutveckling för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga är stort. Ett effektivt självmordspreventivt skolprogram behöver utvecklas. Under 2014 görs en inventering och kunskapssammanställning för att lyfta fram prioriterade områden och insatser för att skapa förutsättningar till strategiskt tidiga insatser och preventivt arbete med barn och ungdomar som lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och suicidproblematik. Befintliga strukturer behöver stödjas och utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Högt blodtryck räknas som en av våra folksjukdomar och är en betydande orsak till stroke, för tidig död i hjärt-kärlsjukdom samt utveckling av demens. Nya riktlinjer för diagnostik och behandling ska tas fram och implementeras. En satsning på utbildning om högt blodtryck och betydelsen av förebyggande arbete och tidig upptäckt av sjukdomen planeras och genomförs under 2014 och Att vaccinera individer i medicinska riskgrupper mot influensa är ett effektivt sätt att minska sjukvårdsbehovet för redan utsatta individer. Andelen influensavaccinerade individer i dessa grupper ska öka genom kommunikationsinsatser som ökar riskgruppernas kunskap om säsongsinfluensavaccinets skydd och samtidigt stärker befolkningens tilltro till att säsongsinfluensavacciner är säkra och skyddande. Sida 44

47 Personer som har ett intravenöst missbruk, samt män som har sex med män, löper ökad risk för att smittas med inte bara hepatit B (inokulationsgulsot), utan också hepatit A. Dessa grupper har sedan länge erbjudits kostnadsfri vaccination mot hepatit B, men kommer från och med 2014 att erbjudas kombinationsvaccin som skyddar mot båda dessa gulsotstyper. En övergripande strategi för sexuell hälsa tas fram. Implementering av landstingets Hbt-policy fortsätter, bland annat genom lansering av en webbaserad utbildning i hbt-frågor och genom extra stöd till kompetensutveckling för hälsooch sjukvårdspersonal. Kondomanvändning ska främjas, framför allt bland unga, för att minska spridningen av STI. Prioriterade områden: Genomföra prioriterade insatser enligt handlingsplanen för folkhälsa Handling för hälsa inklusive implementera socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Genomföra prioriterade insatser enligt Handlingsprogram övervikt och fetma Öka andelen av personer i medicinska riskgrupper som vaccineras mot influensa genom adekvat information om den stora nyttan och säkerheten hos vaccinet 6.4 Husläkarmottagningar Genomförandet av Framtidsplanen ställer ökade krav på att den primära hälsooch sjukvården utgör en fungerande bas i det framtida sjukvårdssystemet. Husläkarverksamheten har en central roll i invånarnas kontakt med vården och därför kommer huvuddelen av utvecklingsarbetet inom den primära hälso- och sjukvården att fokuseras på denna verksamhet. Uppdraget för husläkarverksamheten måste kontinuerligt anpassas till de planerade förändringarna i Framtidsplanen och 2014 införs därför ett reviderat förfrågningsunderlag för verksamheten. Av särskild vikt är att ytterligare förtydliganden görs när det gäller husläkarverksamhetens roll i det akuta omhändertagandet, bland annat att precisera det uppdrag som ska ingå i närakuterna som drivs av länets husläkarmottagningar. Förändringar kommer också att införas för att förstärka förutsättningarna för omhändertagandet av vårdtunga och resurskrävande patientgrupper, till exempel första linjens vård av patienter med psykiskt ohälsa. Under 2014 kommer bland annat kompetenshöjande utbildningsinsatser inom områdena KBT och IPT 8 att erbjudas husläkarverksamheterna. Inför 2014 genomförs en kartläggning av kompetensen hos den personal som i dag ger psykosociala insatser på länets husläkarmottagningar. Åtgärder för att stimulera att antalet psykologer i husläkarverksamheten utökas kommer att föreslås. Under 2014 kommer vidare 8 Kognitiv beteendeterapi samt interpersonell psykoterapi Sida 45

48 en utvärdering att ske avseende den särskilda ersättning som infördes under 2013 för att stimulera samverkan med den psykiatriska specialistvården. Därefter tas ställning till eventuella ytterligare åtgärder för att utveckla samverkansarbetet. Under 2014 utreds även förutsättningarna för ett vårdval gällande psykosocial insatser inom husläkarverksamheten. Hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa stärks genom att husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ges möjlighet att teckna ett särskilt tilläggsuppdrag till sina grunduppdrag. Genom den ersättning som införts för distriktssköterskans rådgivande samtal om levnadsvanor har husläkarmottagningarnas förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande arbete kraftigt förbättrats. Ytterligare förstärkningar kommer att göras under Det blir även viktigt att utveckla uppföljningen av det faktiska innehållet i det hälsofrämjande arbetet. Husläkarverksamheten kan med rätt förutsättningar ta ett större helhetsansvar för sina listade patienter. Ett projekt, vars syfte är att pröva en alternativ modell som stimulerar till ett ökat helhetsansvar för husläkarmottagningens listade patienter, kommer under 2014 att genomföras vid några av länets husläkarmottagningar. Med anledning av Framtidsplanen kommer projektet att fokusera på att minska de listade patienternas besök på akutsjukhusens akutmottagningar samt inskrivningar och återinskrivningar i slutenvården. Stockholms läns landsting och Kommunförbundet i Stockholm län (KSL) har utrett möjligheten att föra över hela eller delar av hemsjukvården i kommunal regi. Landstingets och KSL:s gemensamma bedömning är att en överflyttning av ansvar till kommunen inte är aktuell under Inför 2014 kommer landstinget tillsammans med KSL att diskutera hur det fortsatta arbetet ska bedrivas och vilka frågor som är aktuella för fortsatt dialog. Prioriterade områden Anpassa uppdraget för husläkarverksamhet med fokus på att utveckla verksamhetens roll i det akuta omhändertagandet Utveckla husläkarverksamhetens omhändertagande av resurskrävande patientgrupper med fokus på patienter med psykisk ohälsa Genomföra ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för att stimulera husläkarverksamhetens helhetsansvar för sina listade patienter med fokus på att minska behovet av vård på akutsjukhusen 6.5 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Vårdstrukturen för barn och unga ska preciseras. Sluten barnsjukvård bedrivs idag vid Sachsska barnsjukhuset på Södersjukhuset och vid Astrid Lindgrens Sida 46

49 barnsjukhus i Solna och Huddinge. Förändringar i barnsjukvårdens struktur kommer att ske till följd av Framtidsplanen. Den högspecialiserade barnsjukvården kommer att bedrivas vid Nya Karolinska Solna (NKS), där också en akutmottagning för barn kommer att finnas, med ett mer högspecialiserat uppdrag än vad akutmottagningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna har idag. Vård kommer då att behöva styras om till andra vårdgivare. Den nya lättakuten i Danderyd, som även tar emot barn, innebär en avlastning för den akuta barnsjukvården. Hittills har cirka 25 procent av besöken vid lättakuten varit barnbesök. Uppdraget för barnsjukvårdens akutmottagningar förtydligas. Möjligheterna till bättre samverkan och samlokalisering med vuxenakuterna övervägs. Under 2014 görs en översyn av tillämpningen av åldersgränser för att skapa bättre övergångar mellan barn- och vuxensjukvården. Inriktningen ska vara en ökad valfrihet för tonåringar vid val mellan barn- eller vuxensjukvården. Ungdomar i gruppen 15 till 17 år föreslås i framtiden kunna söka akutsjukvård vid både barn- och vuxenakut. När de planerade förändringarna inom barnmedicinsk öppenvård kan införas ges förutsättningar att succesivt överföra öppenvård från barnsjukhusen till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. För att ta emot den planerade överföringen av patienter kommer en utökning och kompetensförstärkning av verksamheterna inom den medicinska öppenvården att krävas. Arbetet med att utarbeta en välfungerande rörlig ersättning fortsätter. Ett nära samarbete mellan landstingets och kommunernas verksamheter är extra viktiga under graviditet och de första barnaåren. I ersättningsmodellen för barnavårdscentralerna (BVC) ges redan i dag möjlighet att erbjuda besök på annan plats om behov skulle finnas. Det kan till exempel gälla öppna förskolor. Riktlinjerna för dessa besök tydliggörs under En utredning genomförs för att se hur BVC kan ge ett tydligare stöd till de barn och familjer som har ett stort behov av stöd under de första månaderna efter förlossningen. Det gäller speciellt familjer där missbruk förekommer och som under graviditeten fått särskilt stöd via MVC. Stockholms läns landsting, åklagarmyndigheten, polismyndigheten, Stockholms stad samt kommunerna Solna, Sundbyberg, Lidingö och Ekerö finns representerade i det barnahus som flyttar in i nya lokaler 2013/2014. Barnahuset möjliggör att barn och ungdomar som har varit utsatta för brott, kan utredas i en barnanpassad miljö. De barn och ungdomar som utsatts för våld eller övergrepp av nära anhöriga är prioriterade. Uppdraget för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa hos barn och unga, som väntas starta som tilläggsuppdrag till husläkarmottagningarna och de barnoch ungdomsmedicinska mottagningarna under 2014, följs nära under Sida 47

50 Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll i det preventiva arbetet kring ungdomars hälsa. Under 2012/2013 infördes kvällsöppna mottagningar samt två lördagsöppna mottagningar. Detta utvärderas och utvecklas vidare under Besöken hos logoped har ökat kraftigt. Under 2013 påbörjas en revision av vårdval logopedi samt en uppföljning av den nya ersättningsmodellen. Utifrån resultatet av uppföljning och revision kommer eventuellt en justering av ersättningsmodellen och uppdraget för logopedi att föreslås under Under 2014 kommer samverkan kring barn med särskilt behov av stöd (BUS) att fokusera på att följa upp och stötta de lokala BUS-grupperna, förbättra arbetet med avvikelserapportering, tydliggöra processerna kring neuropsykiatriska utredningar samt ge stöd till kommunerna vid framtagande av individuella planer. Ett glasögonbidrag för barn införs under första kvartalet Trots förbättringar av tandhälsan hos barn och ungdomar är skillnaderna fortfarande påtagliga mellan områden med bättre respektive sämre tandhälsa. För att ytterligare förbättra tandhälsan fortsätter preventionsprogram med bland annat fluorsköljningar riktade till barn i områden med sämst tandhälsa. Därutöver startades år 2011 ett forskningsprojekt, Stop Caries Stockholm, med ytterligare förstärkta förebyggande åtgärder riktade till 1-åringar i områden med sämre tandhälsa. Projektet utvärderas i en delrapport våren Rotavirusinfektioner är den vanligaste orsaken till att små barn behöver vårdas på sjukhus för akut maginfluensa. Vaccination mot rotavirus ger skydd i cirka 90 procent av fallen. Under våren 2014 införs vaccination mot rotavirus i vaccinationsprogrammet på BVC i Stockholms län. Det innebär såväl en ökad informationsinsats för BVC som en utökning av antal besök som ingår i det basprogram som BVC erbjuder. Prioriterade områden Fortsätta arbetet med att föra ut barnmedicinsk öppenvård utanför barnsjukhusen Införa ett fortsatt utökat tydligt stöd via BVC under barnets första halvår, till familjer med missbruksproblem som redan under graviditeten fått extra stöd via MVC Införa ett tilläggsuppdrag till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt husläkarmottagningar att upptäcka och behandla psykisk ohälsa hos barn och unga Införa vaccination mot rotavirus i vaccinationsprogrammet på barnavårdscentralerna Sida 48

51 6.6 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Utvecklingen av den psykiatriska vården fortsätter inom ramen för Framtidsplanen. En handlingsplan för att förbättra slutenvården gällande lokalernas vårdmiljö och ändamålsenlighet tas fram under Som en del av handlingsplanen fortsätter detaljplaneringen för flytten av den psykiatriska vården från S:t Göransområdet till Sabbatsbergs sjukhus. Här kommer grund- och specialistutbildning att ske i nära samverkan med både den geriatriska vården och den övriga somatiska specialistvård som bedrivs på sjukhuset. Den psykiatriska vårdens innehåll samt forskning, utveckling och utbildning på Nya Karolinska Solna detaljplaneras också i samband med detta. Rättspsykiatriska kliniken på Löwenströmska sjukhuset färdigställs och utvecklas för att kunna fullgöra sitt uppdrag och frigöra vårdplatser på S:t Görans sjukhus. Nya statliga medel har tillförts psykiatrin och inom ramen för dessa tas angelägna utvecklingsområden fram. Samtidigt fortsätter utbildningsinsatserna för att förbättra slutenvårdens innehåll och vårdprocesser. Samtliga kliniker är berörda inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri, beroendevård samt specialiserad ätstörningsvård. Även 2014 förstärks vården för självskadebeteende för att bättre möta vårdbehovet. Psykiatrin och den somatiska specialistvården tar tillsammans fram en plan med särskilt fokus på utvecklande av en modern konsultationsverksamhet på akutsjukhusen. Samarbete och kunskapsöverföring kring bedömning, behandling, och rehabilitering utvecklas mellan psykiatrin och andra vårdgivare. Psykiatrins konsultinsatser inom geriatriken ska öka och möjligheten att införa vårdcoacher inom psykiatrin utreds. För ytterligare beskrivning av vårdcoachverksamheten och aktiv hälsostyrning, se avsnitt Sambanden stärks mellan öppen- och slutenvård för grupper där behovet av geografisk närhet är av särskild betydelse. Nya vårdformer, som till exempel nya former för öppenvård som alternativ till heldygnsvård, kan behöva utvecklas. Behov finns också av specialinriktad kompetens för omhändertagande av personer med bipolär sjukdom, ADHD och ångesttillstånd. En utredning tillsätts för att se över möjligheten att etablera flera gemensamma team mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Syftet är att åstadkomma en smidigare övergång mellan verksamheterna. Fler mottagningar för unga vuxna i åldersgruppen 18 till 25 år etableras successivt. Under 2014 utreds möjligheten att erbjuda ett differentierat barn- och ungdomspsykiatriskt vårdutbud till ungdomar som kräver specifik kompetens kring psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och sociala svårigheter. Tillgänglighet, behandling och rehabilitering för lättare och medelsvår psykisk ohälsa ska fortsatta att utvecklas under Förutsättningar för att öka till- Sida 49

52 gängligheten finns till exempel när det gäller behandling via internet, tidig och snabb psykiatrisk bedömning samt utveckling av mobila team och andra öppna vårdformer. Arbetet med nollvision suicid fortsätter och förstärks. Framförallt krävs insatser inom primärvården för att upptäcka och behandla depressioner. Centrum för allmänmedicin ges i uppdrag att implementera slutsatserna från rapporten om förstämningssyndrom från SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. Den specialiserade beroendevården ska kännetecknas av ett snabbt, samordnat och effektivt omhändertagande. Samarbetet kring beroendepolicyn mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län fortsätter. Syftet är bland annat att fortsätta utvecklingen av väl fungerande vårdkedjor och förebyggande insatser. Inför avtalet med beroendevården 2014 ges Beroendecentrum i uppdrag att etablera ytterligare en beroendemottagning enligt modell Riddargatan. Mottagningen på Riddargatan vänder sig till personer med ett begynnande missbruk som erbjuds stöd och hjälp för att minska sin alkoholkonsumtion. Under 2014 planeras för nya regionala vårdprogram inom spelberoende och personlighetsstörningar. Prioriterade områden En handlingsplan för att förbättra slutenvårdslokalernas vårdmiljö och ändamålsenlighet tas fram under Som en del av handlingsplanen fortsätter detaljplaneringen för flytten av den psykiatriska vården från S:t Göransområdet till Sabbatsbergs sjukhus. Den psykiatriska vårdens innehåll samt forskning, utveckling och utbildning på Nya Karolinska Solna detaljplaneras. Rättspsykiatriska kliniken på Löwenströmska sjukhuset färdigställs och utvecklas för att kunna fullgöra sitt uppdrag och frigöra vårdplatser på S:t Görans sjukhus. Psykiatrin och den somatiska specialistvården tar tillsammans fram en plan med särskilt fokus på utvecklande av en modern konsultationsverksamhet på akutsjukhusen. 6.7 Hälso- och sjukvård för äldre Andelen äldre ökar i länet och hälso- och sjukvården för de äldre kommer att behöva förstärkas de kommande åren. I enlighet med Framtidsplanen kvarstår inriktningen att styra de äldre från akutsomatisk slutenvård till geriatrisk slutenvård i den mån de inte behöver akutsjukhusets resurser. Fram till 2020 förväntas ökningen av geriatriska vårdplatser uppgå till cirka 300, vilket motsvarar cirka vårdtillfällen. I enlighet med Framtidsplanens vårdutbudskarta (se avsnitt 4.6) planeras de största ökningarna av vårdplatser under 2015 och Sida 50

53 Under 2014 detaljeras den planerade utbyggnaden. I den nya ersättningsmodellen för geriatrisk vård som infördes 2013 finns en årlig uppräkning av beställda volymer kopplat till demografisk tillväxt. Avtalen ger också möjligheter till att avropa ytterligare volymer utöver detta, varför en utökning av vården kan ske inom ramen för avtalen. En kartläggning inom ramen för arbetet med Framtidsplanen har visat att det finns patientgrupper med behov av stödjande vårdinsatser, som i dag inte får den vård de behöver. Landstingsfullmäktige har gett Hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utveckla ett nytt vårduppdrag för stödjande vård. Genom att utveckla en sådan vårdform kan onödiga inskrivningar på geriatrisk klinik och akutsjukhus undvikas. Under 2014 utreds frågan. Planering av flytt av den geriatriska vården på Danderyds sjukhus till Sollentuna sjukhus fortsätter under 2014 för att vara genomfört när Nya Karolinska Sjukhuset i Solna (NKS) tas i drift. Förslag tas fram under 2013 på hur vård för geriatriska patienter som samtidigt har behov av somatisk slutenvård och psykiatrisk vård bör utformas. Under 2014 påbörjas planeringen utifrån det framtagna förslaget för att denna vård ska vara i drift Avancerad hemsjukvård och specialiserad palliativ slutenvård Under 2013 infördes vårdval för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Under 2014 fokuseras arbetet på att följa upp och utvärdera effekterna av det förändrade uppdraget, som innebär ett helhetsansvar för patientens hälso- och sjukvård, för vårdprocessen för de målgrupper som ingår i uppdraget för ASiH. Samarbetet mellan ASiH, basal hemsjukvård, slutenvård och aktiv hälsostyrning med vårdcoacher utvecklas, med utgångspunkt från de effekter som förändringar i uppdraget för ASiH och geriatrisk slutenvård genererat. Under 2013 infördes även vårdval för specialiserad palliativ slutenvård. Målgruppen och uppdraget är inte förändrat och gäller för patienter i livets slutskede. Under 2014 utreds huruvida denna vårdform även kan ta emot patienter i ett tidigare palliativt skede i syfte att trygga tillgång till slutenvård för denna målgrupp när akutsjukhusens resurser inte krävs. Utredning kring ett palliativt kunskapscentrum pågår och ett förslag presenteras i början av Arbetet fortsätter därefter under 2014 med uppbyggnad av ett palliativt kunskapscentrum. Arbetet sker i samverkan mellan vårdgivare, kommuner och stadsdelar samt Regionalt CancerCentrum (RCC). Det nationella vårdprogrammet för palliativ vård och Socialstyrelsens kunskapsstöd för en god palliativ vård i livets slutskede fortsätter att implementeras under Samverkan mellan vårdgivare och med kommunerna Samarbetet med länets kommuner för att trygga omhändertagandet av de äldre ska stärkas. Ett fortsatt gemensamt arbete med kommunerna i länet sker under Sida 51

54 2014 för att uppfylla målen i överenskommelsen som finns mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL), En sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En länsövergripande samverkansöverenskommelse om vård och omsorg om äldre mellan landstinget och kommunerna i Stockholms län är under utarbetande och kommer att beslutas och implementeras under I ovannämnda överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har läkemedelsanvändningen en framskjuten plats. Läkemedel är en av de viktigaste behandlingarna för de äldre, men med patienternas ökade ålder krävs också stor noggrannhet i uppföljningen av läkemedelsordinationerna. Aktiviteter som kommer att genomföras under 2014 är fördjupad analys och uppföljning av läkemedelsanvändningen med återföring av information till vårdgivarna samt krav på läkemedelsgenomgångar, förskrivarstöd, fortbildning samt effektiv läkemedelsförsörjning. För säkrare läkemedelsbehandling och för att medvetandegöra förskrivarna kommer under 2014 ett systematiskt arbetssätt för läkemedelsgenomgångar att utvecklas och implementeras med stöd av föreskrifterna från Socialstyrelsen, som trädde i kraft under Lokala samverkansöverenskommelser kring läkemedel kommer att träffas. De lokala samverkansprogram och överenskommelser för personer med demenssjukdom som tagits fram i flertalet kommuner under 2013 ska följas upp med fokus på lokal organisation, följsamhet till programmen samt behov av fortsatt utvecklingsstöd. Uppföljningen blir underlag till revidering av den länsövergripande överenskommelsen. Implementering av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom fortsätter med bland annat fortbildningar och konferenser. En utvärdering av Överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivningar i slutenvården har gjorts 2012/2013. Ett gemensamt förslag på en revidering av överenskommelsen kommer att lämnas utifrån de synpunkter som framkommit. Under 2014 sker en uppföljning av bland annat erbjudandet om Trygghetskvitto, inkluderade läkemedelsberättelse och läkemedelslista vid utskrivning från slutenvårdsenhet till patienter där samordnad vårdplanering genomförts. Regionalt vårdprogrammet för nutrition uppdateras under 2014 och nya nationella riktlinjer för astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) publiceras under hösten 2014 och ska därefter implementeras. Arbete med att utveckla samordnad individuell vårdplanering i hemmet (SIP) fortsätter under För en god vård av äldre är samverkan mellan olika vårdnivåer av största vikt. Under 2014 genomförs nästa del av utvecklingsarbetet Informationsöverföring från akutsjukhusen till andra vårdgivare i närsjukvården. Det innebär bland annat att akutsjukhusens akutmottagningar ska utarbeta system och rutiner för informationsöverföring till husläkarmottagningar då en person som är 85 år och äldre, besökt akutmottagning vid två tillfällen inom sex månader. Sida 52

55 Landstinget ansvarar sedan 1999 för uppsökande verksamhet med munhälsobedömning till personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Under 2014 genomförs ett projekt med syfte att belysa hur kommuner och landsting kan samverka för att uppnå en god tandhälsa för personer med ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Prioriterade områden: Bygga ut hälso- och sjukvården för äldre med utgångspunkt från intentionerna i Framtidsplanen Utveckla mer sammanhållna vårdprocesser inom hälso- och sjukvården för de äldre Genomföra aktiviteter i samverkan med länets kommuner och stadsdelar för att nå målen att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre i enlighet med statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL):s överenskommelse 6.8 Hälso- och sjukvård för kvinnor Med anledning av stigande förlossningstal och Karolinska Solnas inriktning mot ett mer högspecialiserat uppdrag inom förlossningsvården behöver kapaciteten inom den övriga förlossningsvården öka. I syfte att möta det ökande behov utreds om förlossningsverksamhet kan lokaliseras till S:t Görans sjukhus lokaler. Möjlighet finns för vårdgivare att ansöka om godkännande att bedriva verksamhet inom vårdval förlossning. Fortsatt utveckling av förfrågningsunderlaget sker under Ett nära samarbete mellan landstingets och kommunernas verksamheter när det gäller barn- och mödravården, ibland kombinerat med samlokalisering, bidrar till en bättre vård för barnen och ett stabilare föräldrastöd. MVC ges i uppdrag att utveckla arbetet med att tidigt hitta de familjer som befaras behöva extra stöd och insatser efter förlossningen. En utredning görs avseende möjligheten att vid stort behov av stöd erbjuda hembesök av barnmorska/mvc innan och efter förlossningen. För att redan under graviditeten hitta kvinnor som riskerar att drabbas av nedstämdhet i samband med förlossning införs skattningsformuläret EDS (Edinburgh Depression Scale) på MVC. Det regionala vårdprogrammet Psykisk sjukdom i samband med graviditet, förlossning och spädbarnstid implementeras under 2013 och utvärderas under Idag ges information om skakvåld till alla föräldrar på BVC. Som ett resultat av projektet Mental vaccination kommer även blivande föräldrar på MVC och nyblivna föräldrar på BB att få information om skakvåld. Personal vid berörda vårdverksamheter kommer att få kompetensutveckling kring skakvåld och ett särskilt informationsmaterial kommer att tas fram. Under 2014 fortsätter Stockholms läns landsting arbetet med uppbyggnad av ett kunskapscentrum om våld i nära relationer. Utbildningsinsatserna kommer att Sida 53

56 breddas och omfatta samtliga målgrupper som berörs. Handlingsprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor kommer att omarbetas och då omfatta allt våld i nära relationer och inkludera samtliga berörda målgrupper. Handlingsprogrammet förväntas bli klart under Hedershuset Origo, som startades första kvartalet 2013 inom ramen för Operation Kvinnofrid, är en samverkan mellan Länsstyrelsen, Länspolisen, Stockholms län landsting, Stockholms stad och Kommunförbundet Stockholms län. Origo är en gemensam resurs för frågor som rör hedersrelaterat våld och ska vända sig till åldersgruppen 13 till 26 år. Under 2014 kommer verksamheten att följas för att se vad som behöver utvecklas i den del av uppdraget som Stockholms läns landsting ansvarar för. Landstinget medverkar aktivt i skapandet av ett virtuellt hedershus 9 som ökar tillgängligheten till stöd för individer som lever med hedersförtryck. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en nationell riktlinje för subventionerade preventivmedel. I nuläget gäller subventionen till och med hela det året då patienten fyller 22 år. Sveriges kommuner och landsting föreslår att ytterligare tre åldersgrupper (23-25 år) omfattas av subventionen. Stockholms läns landsting anpassar subventionen efter de nya åldersgrupperna. Egenavgiften är sedan tidigare maximalt 60 kronor om året. Förändringen genomförs under Prioriterade områden: Öka kapaciteten inom förlossningsvården Bygga upp ett kunskapscentrum om våld i nära relationer Implementera vårdprogrammet rörande psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod 6.9 Somatisk specialistvård Vård vid akutsjukhus Den högspecialiserade vården i länet ska, enligt Framtidsplanen, i största möjliga mån koncentreras till Nya Karolinska Solna (NKS). Landstingsfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om inriktningen för verksamhetsinnehållet vid NKS. Grunden för verksamhetsinnehållet är en målsättning är att, i så stor utsträckning som möjligt, samla den högspecialiserade vården på NKS. Eftersom verksamhetsinnehållet vid NKS har tydliggjorts kan även en planering för det framtida verksamhetsinnehållet vid övriga akutsjukhus genomföras. Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge respektive Solna, samt de övriga akutsjukhusen kommer att successivt att anpassas till respektive akutsjukhus framtida profil, verksamhetsinnehåll och volym i enlighet med inriktningen 9 Det virtuella hedershuset är en internetbaserad portal och en mötesplats som ska stödja Origos verksamhet kring hedersrelaterat våld Sida 54

57 i Framtidsplanen. Nedan beskrivs övergripande respektive sjukhus framtida profil. Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att få en central roll i ett nationellt och regionalt akademiskt sjukvårdssystem. Sjukhuset ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus för den mest avancerade sjukvården med patientperspektiv och patientsäkerhet som utgångspunkter för all verksamhet. NKS kommer att ha ett sjukvårdsuppdrag som fokuserar på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forskningsoch/eller investeringstung. Planeringsarbetet för NKS har utgått från att sjukhuset kommer att ha en temaindelad sjukvård vilket innebär att olika specialiteter och professioner samverkar i vårdens processer. Utgångspunkten är att vården ska organiseras kring patienten och dennes behov. Akutmottagningen ska vara utformad efter sjukhusets högspecialiserade uppdrag. Förslag till uppdrag och verksamhetsinnehåll för Karolinska Universitetssjukhuset, i Solna respektive Huddinge, har tagits fram och kommer att fastställas i avtal och ägardirektiv. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges framtida verksamhet renodlas precis som övriga akutsjukhus, vilket innebär att patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska ges vård hos andra vårdgivare. Vårdvolymerna bedöms dock förbli väsentligt oförändrade till följd av befolkningstillväxt och därmed ökade vårdbehov. Forskning och utvecklingsverksamhet präglar i stort vårdinnehållet, och forskningen kommer att stärkas ytterligare den kommande femårsperioden. Karolinska Huddinge har redan idag ett stort utbildningsuppdrag och sjukhusets betydelse för klinisk grundutbildning kommer i framtiden att öka. Danderyds sjukhus kommer även i framtiden att ha hög andel akut vård och får utökade vårdvolymer som en effekt av NKS och befolkningsökningen, inom bland annat neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Sjukhuset föreslås därutöver få ett ökat uppdrag inom infektionssjukvård och kolorektal cancerkirurgi. Investering sker i en ny behandlingsbyggnad med akutmottagning för att möta kommande behov och skapar förutsättningar för effektiviseringar. Capio S:t Görans sjukhus får en ökad andel akuta vårdtillfällen och i likhet med övriga akutsjukhus utökade volymer inom neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Sjukhuset ges utökat uppdrag inom bröstcancer. Ett nytt uppdrag inom gynekologi utreds. Utifrån den demografiska utvecklingen och Karolinska Solnas högspecialiserade uppdrag behöver kapaciteten i förlossningsvården öka. I syfte att möta det ökande behov utreds om förlossningsverksamhet kan lokaliseras till S:t Görans sjukhus lokaler. Södersjukhuset kommer också att få en ökad andel akut vård. Sjukhuset föreslås få ett uppdrag inom den öppna och slutna öron-näsa-halssjukvården som flyttas från Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Bröstcancervården föreslås också att utökas. Det högspecialiserade uppdraget inom handkirurgin föreslås överföras till Karolinska Solna. Slutenvård av viss hudsjukvård, vård av kroniska hudsår, föreslås koncentreras till Södersjukhuset. Sida 55

58 Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus utvecklas till integrerade sjukhus med inslag av akut- och närsjukhus. Den investering som nu genomförs på Södertälje sjukhus och det fortsatta profileringsarbetet kommer att innebära ytterligare förändringar av sjukhusets uppdrag. S:t Eriks ögonsjukhus behålls som ett sammanhållet ögonsjukhus med högspecialiserad sjukvård och forskning. Bedömningen är att det kommer att bli en tyngdpunktsförskjutning mot en högre andel ögonsjukvård som behöver ögonsjukhusets kompetens och resurser men att det inte blir någon nettoökning av patientvolymerna. Landstingsstyrelsens arbetsutskott och Hälso- och sjukvårdsnämnden har förordat att S:t Eriks ögonsjukhus i framtiden lokaliseras till nybyggda lokaler i nära anslutning till Karolinska Solna-området. Särskilda utvecklingsområden En av strategierna för att uppnå det långsiktiga målet En ekonomi i balans är att öka effektiviteten med fokus på ständiga förbättringar, forskning och utveckling för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Jämförelser med andra landsting visar till exempel att andelen dagkirurgi inom Stockholms läns landsting kan öka. Dagkirurgi kan vara resurseffektivt och minskar behovet av slutenvårdsplatser. Inom vissa vårdval finns uppdrag att utföra dagkirurgioperationer. Utveckling pågår av incitament för öka andelen dagkirurgi/dagvård på akutsjukhusen för de patienter som kräver akutsjukhusets resurser. Behandlingen av personer med könsidentitetsproblem förstärks och samordnas i och med etablering av ett högspecialiserat centrum för dessa patienter. Målet med ett sådant centrum är att erbjuda patienter med könsidentitetsproblematik en bättre sammanhållen vårdkedja med en verksamhet som integrerar somatisk, psykiatrisk och psykoterapeutisk kompetens. En översyn av inkontinenssjukvården görs under 2013 och 2014 i form av en fokusrapport som belyser rutiner och handläggning. Målet är att utredning och operation ska erbjudas patienter inom inkontinenssjukvården där så erfordras. Varje år inträffar i Sverige cirka frakturer som har samband med osteoporos (benskörhet). Under 2014 ses osteoporosvården över. Bland annat kommer vikten av remiss till primärvården för uppföljning vid misstänkt osteoporosrelaterad fraktur att uppmärksammas. Målet är att säkerställa att uppföljning och behandling erbjuds där så erfordras. Prioriterade områden: Fortsätta arbetet med att ta fram förslag till och detaljering av uppdrag och verksamhetsinnehåll för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna respektive Huddinge samt de övriga akutsjukhusen Anpassa avtalen med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge respektive Solna, och de övriga akutsjukhusen till dess framtida profil, verksamhetsinnehåll och volym Öka andelen dagkirurgi inom Stockholms läns landsting Sida 56

59 6.9.2 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen behöver byggas ut för att klara framtida behov med anledning av befolkningsökningen och de strukturella förändringar som kommer att ske inom främst akutsjukvården. Den viktigaste strategin för att föra ut hälso- och sjukvård från akutsjukhusen är ett fortsatt införande och utveckling av vårdval inom de somatiska specialiteterna, såväl inom öppen- som slutenvård. En utredning genomförs om hur en utveckling av de olika vårdvalen kan ske genom till exempel tilläggsuppdrag inom särskilda specialområden, vilket kan stödja kompetensutvecklingen inom den specialiserade vården utanför akutsjukhusen. För att vidmakthålla en hög kvalitet vad gäller forskning, utveckling och utbildning (FoUU) även när vården i ökad utsträckning bedrivs utanför akutsjukhusen, måste vårdgivare verksamma i de somatiska vårdvalen stimuleras att delta i detta arbete. Förstärkt samverkan mellan olika delar av sjukvårdsystemet i länet, så kallat partnerskap, utvecklas för att ge förutsättningar för en samverkan i en nätverkssjukvård. Olika sjukhus kan ges speciella profiler och inriktas särskilt mot till exempel geriatrisk eller psykiatrisk vård, ortopedi/kirurgi, smärta och smärtrehabilitering eller gynekologi. Vid Sabbatsbergs sjukhus införs en profil med geriatrik och psykiatrik i samverkan med den somatiska vården. Ett av de sjukhus för specialistsjukvård som öppnas ska vara inriktat på internmedicin med diabetes. Profilering av hälso- och sjukvården vid sjukhusen är en förutsättning för att bedriva utbildning och forskning vid dessa sjukhus. Genomförandet av Framtidsplanen förutsätter att hela hälso- och sjukvården engageras i forskningen och i utbildningen av vård- och medicinstuderande. Utvecklingsarbetet med att införa aktiv hälsostyrning med vårdcoacher fortsätter under Syftet är att bättre tillgodose vård- och omsorgsinsatser hos patienter med komplexa och omfattande vårdbehov. Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet syftar till att utvärdera långtidseffekter av aktiv hälsostyrning med vårdcoach både ur ett patientperspektiv och utifrån effekter på hälso- och sjukvårdssystemet. Samtidigt utökas identifieringen av eventuella nya målgrupper samt antalet deltagande patienter i befintliga målgrupper. Möjligheten att införa vårdcoacher inom psykiatrin utreds. Likaså fortsätter utvecklingen av vårdcoachtjänstens innehåll och dess organisation samt hur konceptet aktiv hälsostyrning ska integreras i Framtidsplanen. Prioriterade områden: Fortsatt utveckling av den somatiska öppenvården utanför akutsjukhusen genom vårdval samt utveckling av former för partnerskap mellan olika delar av sjukvårdsystemet i länet Utveckling av tilläggsuppdrag inom vårdvalen för särskilda specialområden Fortsatt utveckling av vårdformer för patienter med komplexa och omfattande vårdbehov, exempel aktiv hälsostyrning Sida 57

60 6.10 Prehospital vård och akut omhändertagande Akut omhändertagande Inom ramen för arbetet med Framtidsplanen pågår ett utvecklingsarbete med syfte att utveckla strukturen för det akuta omhändertagandet. Utgångspunkten är den kommande anpassade akutmottagningen vid NKS. Det anpassade uppdraget kommer att innebära betydligt färre patienter än idag. För barn kommer akutmottagningen att kombineras med en enhet för akut omhändertagande av barn med mindre komplexa tillstånd i Q-huset (nuvarande ALB Solna). Med hänsyn till den kommande befolkningsökningen är det nödvändigt de övriga akutsjukhusens akutmottagningar optimeras för patienter som behöver akutsjukhusets resurser, vilket innebär att många av dagens besökare behöver omhändertas av andra vårdinstanser. Patienterna måste informeras och stödjas att söka andra alternativ. För att på sikt göra det möjligt för patienterna att söka andra vårdalternativ än akutsjukhusens akutmottagningar, kommer arbetet med att utveckla det akuta omhändertagandet ges hög prioritet. Målet är ett akut omhändertagande som skapar tillgänglighet, med en kapacitet som täcker befolkningens behov av vård och som är tydlig för vården, patienterna och allmänheten. Verksamhetsinnehållet vid Nya Karolinska Solna och den övriga strukturen för akut omhändertagande fortsätter att preciseras. Inom ramen för arbetet med Framtidsplanen ska den prehospitala styrningen utvecklas i syfte att stödja Nya Karolinska Solnas och övriga vårdgivares uppdrag. Husläkarverksamheten är basen i det akuta omhändertagandet utanför akutsjukhusen. Inför 2014 kommer därför ytterligare förtydliganden angående verksamhetens roll i det akuta omhändertagandet att göras. Fokus för dessa kommer att vara de närakuter som bedrivs av länets husläkarmottagningar. Under 2014 kommer ett förslag till en enhetlig struktur för länets närakuter att utarbetas. Inriktningen är att de framtida närakuterna ska ha ett större och mer enhetligt uppdrag, öppethållandetider, bemanning, organisation samt tillgång till röntgen. Det kommande förslaget kommer också innehålla lokalisering av nya närakuter, vilket medför en förbättrad tillgänglighet för länets invånare. En genomgång av situationen vid akutsjukhusens akutmottagningar har genomförts under Utifrån gjorda iakttagelser kommer det i samråd med akutsjukhusen att initieras ett förbättringsarbete vad gäller omhändertagandet av patienter på akutmottagningarna. En viktig åtgärd för att förbättra den prehospitala styrningen är att skapa en ändamålsenlig och överskådlig vårdstruktur för akut omhändertagande. Andra viktiga delar är utveckling av telefonrådgivningsfunktioner, e-hälsotjänster för invånare och patienter och andra typer av tjänster som kan tillhandahållas via 1177 Vårdguiden och Mina vårdkontakter. Sida 58

61 Ett nytt system och utrustning för journalföring samt EKG-undersökningar är under införande inom ambulanssjukvården. Tillsammans med ett nytt avtal för tjänsten Prioritering och dirigering, ges förutsättningar för ett effektivare prehospitalt omhändertagande och styrning. En viktig del av uppdraget är att säkerställa patientsäkra bedömningar och dirigering av hög kvalitet. Under 2014 fortsätter utvecklingen av ambulanssjukvården med prioriterad inriktning på ökad andel direktintag till geriatriska avdelningar och andra alternativa vårdenheter, samt utveckling av direktintag till avdelningar på akutsjukhus. Under november 2014 kommer kapaciteten att utökas med ytterligare tre ambulanser. Sammanlagt innebär detta en förstärkning av kapaciteten under 2013 och 2014 med tio nya ambulanser. Prioriterade områden: Utifrån den genomlysning som gjorts på länets akutmottagningar under 2013, öka effektiviteten och patientsäkerheten på länets akutmottagningar Fortsätta utvecklingen av ambulanssjukvården med inriktning mot ökad andel direktintag till geriatrik och andra alternativa vårdenheter, samt utveckla direktintag till avdelning på akutsjukhus Fastställa uppdraget för den anpassade akutmottagningen vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och dess roll i den nya vårdstrukturen för akut omhändertagande. Utveckla husläkarmottagningarnas uppdrag för det akuta omhändertagandet som ökar tillgängligheten, täcker befolkningens vårdbehov och som är tydlig och entydig för vården, patienterna och allmänheten. Sida 59

62 6.11 Cancervård Stockholms läns landstings cancerplan för åren 2013 till 2015 ska säkerställa att målen i den nationella cancerstrategin uppnås inom angiven tid. Den regionala cancerplanen, som innehåller ett stort antal projekt och delprojekt (drygt 100 delprojekt), inriktas på tre huvudsakliga områden: patientens perspektiv med jämlik, effektiv vård av högsta kvalitet utbildning och kunskapsstyrning samt väl sammanhållna patientfokuserade vårdprocesser, där FOUU har en framträdande plats En central uppgift är att fortsätta utvecklingen och implementeringen av nivåstruktureringsplanen (lokalisering av länets akuta cancervård) enligt beslut av landstingsfullmäktige juni 2013 och förväntas vara genomförd 2016 till 2017, se tabell nedan. Sös DS St NTS ST K K G * S* Huddinge Solna Bröstcancer Specialist -sjh Lungcancer Prostatacancer(utredning pågår) Kolorektalcancer (+) + (Ersta) Gynekologisk cancer ÖAK Head-neck Tumörer Sarkom Canter Sällan förekommande cancer Barncancer respektive + anger en viljeriktning i dimensionering som kommer att beslutas i detalj senare Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidig upptäckt av cancer ingår i patientprocessarbetet och utvecklas i samverkan med såväl primärvård som folkhälsovetenskap. Cancerscreeningsprogrammen utvecklas successivt genom att fler personer inkluderas och känsligare testmetoder införs. Arbetet med att utveckla väl sammanhållna patientprocesser fortsätter under Processerna innefattar bland annat vård i rätt tid, given av personal med rätt kompetens och där alla patienter erbjuds individuell vårdplan, stöd från Sida 60

63 kontaktsjuksköterska samt vid behov tillgång till cancerrehabilitering. Projekt pågår inom samtliga dessa områden för alla tumörpatienter och utvärderas kontinuerligt för att uppnå målen. Bland de tumörspecifika patientprocesserna kan nämnas vårdprocessen för barncancer, där en uppföljningsmottagning för seneffekter 10 ska utredas, och breddinförande av teledermatoskopi 11 ska utredas. För de tre större tumörsjukdomarna (bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer) pågår arbetet med att skapa en samlad kompetens vid mer än ett av de större akutsjukhusen förutom Karolinska universitetssjukhuset. Arbetet inom ramen för bröstcancerprocessen och 4D-projektet bildar modell för resten av patientprocessarbetet. Analysen inkluderar samtliga av de viktigaste aspekterna inom bröstcancervården som kvalitet, effektivitet, tillgänglighet, kompetensförsörjning och FoUU. Kontaktsjuksköterskefunktionen har genomlysts under 2013 och resultaten kommer ligga till grund för en förändring av uppdraget som ska genomföras under Förändringar av arbetssätten, som till exempel förbättrade rutiner för aktiv överlämning, behöver initieras för att säkerställa att patienter får lika tillgång till stöd från kontaktsjuksköterska oavsett vilken klinik patienten befinner sig. Utveckling av sammanhängande patientprocesser innefattar även utveckling av IT-stöd och IT system. Detta är viktigt bland annat för att underlätta för patienter och närstående att kunna vara delaktiga, och att utveckla system som underlättar återföringen av data från kvalitetsregister till bland annat utförare av vård. Under 2014 kommer ett diagnostiskt centrum att starta i projektform. Ett diagnostiskt centrum utreder patienter med symtom på allvarlig sjukdom. Det lokaliseras i eller i närheten av ett av akutsjukhusen i regionen. Vidare ska en sammanhållen informationstjänst för cancerfrågor utredas. En utredning för att skapa ett centrum för specialiserad cancerrehabilitering har startat och slutförs under 2014 med förslag till åtgärder. Det finns behov av att kunna erbjuda nya former av högspecialiserad rehabilitering för patienter med mer avancerade behov och även möjlighet att vårda patienter inneliggande på en rehabiliteringsenhet. En förbättrad struktur för att underlätta och effektivisera arbetet med second opinion kommer att utarbetas. Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan för cancervården är påbörjat och kommer att fortsätta under Seneffekter kallas de sena biverkningar som drabbar vissa barn och ungdomar efter cancerbehandling och som på olika sätt och i olika utsträckning kräver hälso- och sjukvård 11 Ett sätt att skicka bilder på misstänkta hudförändringar till specialist för bedömning Sida 61

64 Prioriterade områden: Fortsätta utvecklingen och implementeringen av nivåstruktureringsplanen av den akuta cancervården Implementera cancerplanen i samverkan med samtliga berörda aktörer i väl sammanhållna patientfokuserade processer där FOUU har en central plats Utveckla och IT-stödsystem och uppföljningsmetoder för att förbättra återföring av kvalitetsregisterdata samt arbeta för att öka följsamheten till nationella vårdprogram 6.12 Läkemedel Läkemedelsarbetet inom Stockholms läns landsting bygger på kvalificerad värdering av läkemedel och spridning av kunskap som kombineras med ekonomiska incitament för bästa resultat mätt i kvalitet och kostnadseffektivitet. Utgångspunkten för läkemedelsarbetet är Läkemedelsstrategi för Stockholms läns landsting I läkemedelsstrategin betonas vikten av att identifiera och agera mot underbehandling och ojämlik vård. Under 2014 görs en särskild satsning på att utveckla och implementera en process där Stockholms läns läkemedelskommitté och dess expertråd identifierar terapiområden där underbehandling och ojämlik vård är särskilt prioriterade att åtgärda. Processen ska också inkludera aktiviteter som till exempel kompetensutveckling för att stärka och stödja samt höja kunskapen hos förskrivarna. En satsning görs även på att förbättra tillgången till strukturerade vårddata för att följa upp effekt och säkerhet med läkemedelsbehandlingen oavsett var patienterna vårdas. I läkemedelsstrategin betonas vidare vikten av patientens medverkan för att nå en mer ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning. Under 2014 analyseras de områden där följsamhetsproblem är störst, och följsamheten förbättras genom aktiviteter som ökar patientens medverkan i läkemedelsbehandlingen. Den förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen som genomförandet av Framtidsplanen innebär ställer krav på utveckling av stödstrukturer kring läkemedel. En särskild satsning görs för att utveckla strukturer för kommunikation om evidensbaserad kunskap om läkemedelsbehandling. När specialiserad vård flyttas ut från akutsjukhusen till andra vårdgivare måste det också säkerställas att läkemedelsförsörjningen fungerar på dessa sjukhus. En statlig utredning har föreslagit att landstingen bör ha möjlighet att överenskomma med läkemedelsföretag om uppföljning, utvärdering och rabatt för vissa läkemedel. Under 2014 kommer en särskild satsning att genomföras för att klara av det uppdraget. Kostnadsansvaret för läkemedel utvecklas och tydliggörs i avtalen med vårdgivarna. Regelbunden uppföljning av effekter och bieffekter av kostnadsansvaret genomförs. Sida 62

65 För att ge förskrivaren bästa möjliga förutsättningar vid val av läkemedelsbehandling fortsätter utvecklingen av förskrivarstöd under Implementering och användning av elektroniskt förskrivarstöd som till exempel doseringsrekommendationer vid nedsatt njurfunktion och olämpliga läkemedel och dess kombinationer för äldre kommer att ge kvalitetsförbättringar och stödja vårdgivaren i bekämpning av läkemedelsrelaterade problem. I samband med satsningar inom äldreområdet kommer dessa utgöra ett starkt stöd för ökad kvalitet i läkemedelsbehandlingen. Prioriterade områden: Utveckla och implementera en process för att identifiera terapiområden där underbehandling och ojämlik vård är särskilt prioriterade att åtgärda Utveckla stödstrukturer kring läkemedel föranledda av den förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen som genomförandet av Framtidsplanen innebär. Genomföra åtgärder för att möjliggöra överenskommelser med läkemedelsföretag om uppföljning, utvärdering och rabatt för vissa läkemedel Medicinsk service Under 2014 planeras införandet av vårdval inom bland annat klinisk neurofysiologi, och även inom andra områden påbörjas förberedelse för vårdval. Inom klinisk laboratoriemedicin och medicinsk röntgen påbörjas arbetet med förberedelse inför nya avtal de närmaste åren. Utifrån den så kallade Kömiljarden fortsätter arbetet med att följa ledtider inom medicinsk service i syfte till att förbättra vårdflöden och korta vård- och väntetider. Utvecklingen fortsätter av IT -stöd inom framför allt medicinsk röntgen och klinisk laboratoriemedicin för att därigenom få möjlighet till snabbare och säkrare flöden mellan remittent och utförande enhet för medicinsk service. I och med utveckling och införande av vårdval inom andra specialiteter fortsätter införandet av kostnadsansvar för medicinsk service till medicinskt ansvarig vårdgivare. Prioriterade områden: Inför vårdval inom klinisk neurofysiologi samt genomföra förstudie inför införande av vårdval inom andra områden inom medicinsk service Implementera nytt IT-stöd avseende bild och funktionsmedicin i syfte att korta ledtider inom hälso- och sjukvården Sida 63

66 6.14 Habilitering En satsning på att ge habiliteringens målgrupper ökad tillgång till jämlik vård genomförs under Inom ramen för satsningen kommer övriga verksamheter inom hälso- och sjukvården att informeras om målgruppens särskilda behov. Utvecklingen inom habiliteringen ska ha fortsatt fokus på att göra brukarna delaktiga i sin habilitering. Insatserna ska ges i samverkan med andra berörda vård- och omsorgsgivare. Vidare utreds en utvidgning av målgruppen för habilitering. Det sker en fortsatt satsning på det hälsofrämjande arbetet inom habiliteringen. Gruppen barn och ungdomar prioriteras särskilt. Habilitering för personer med flerfunktionsnedsättning och för dem med förvärvad hjärnskada ska utvecklas ytterligare. En koordinator/lots för personer med förvärvad hjärnskada permanentas och en koordinator/lots för personer med flerfunktionsnedsättning inrättas. Habiliteringen har ett fortsatt stort inflöde av personer som har fått diagnosen ADHD och/eller ett autismspektrumtillstånd. En fortsatt satsning och utveckling av habiliteringen för att tillgodose målgruppens behov av individuella insatser görs. Under 2013 genomförs en upphandling enligt LOU för de två områdena intensivträning för vuxna med rörelsenedsättning samt intensivträning för förskolebarn med autismspektrumstörning. Verksamheterna planeras att starta Ett vårdval inom intensivträning för barn och ungdomar med rörelsenedsättning genomförs under 2013 och planeras att starta En volymökning kommer att ske på grund av stor efterfrågan på vårdtjänsterna inom de tre områdena. Under 2014 startar Sundbyberg och Upplands Bro språkförskolor med logopedstöd från Stockholms läns landsting. Prioriterade områden Fortsätta utveckla habiliteringsinsatser till personer med flerfunktionsnedsättning Säkerställa och utveckla habiliteringsinsatser för personer med neuropsykiatriska diagnoser Sida 64

67 6.15 Rehabilitering och sjukskrivning Rehabiliteringsinsatser genomförs i stora delar av sjukvårdssystemet. En översyn som gjorts inom ramen för Framtidsplanen visar att rehabiliteringsinsatser bör styras till primärvården, specialiserad rehabilitering, specialistvården utanför akutsjukhusen och till den geriatriska vården. Tidig bedömning av rehabiliteringsbehov behöver förbättras såväl på akutsjukhusen som i primärvården. Vårdkedjan för rehabilitering ska vara sammanhållen från första kontakten med vården tills ett stabilt funktionstillstånd uppnås eller tills patienten kan klara sin rehabilitering på egen hand. För att uppnå detta måste samverkan mellan vårdgivare stärkas, tydligt definieras och ingå i respektive vårdgivares uppdrag. I översynen av rehabilitering inom Framtidsplanen framgår också ett behov av att i framtiden utöka uppdraget avseende specialiserad rehabilitering i sluten vård efter vård på akutsjukhus. En sådan förstärkning skulle förutom den direkta patientnyttan även kunna vara ett effektivt sätt att avlasta akutsjukhusen. Ställningstagande om förnyad upphandling alternativt införande av vårdval för akut specialiserad rehabilitering (i direkt anslutning till vård på akutsjukhus) görs och ett förfrågningsunderlag tas fram. Avtalen för rehabilitering inom klimatvård och reumatologi samt utbildnings- och behandlingsprogram för astma och KOL upphör att gälla den 31 december Ställningstagande till förnyad upphandling görs under Vårdval för primärvårdsrehabilitering och specialiserad sjukgymnastik kommer att följas upp under 2013, framförallt avseende effekterna på tillgänglighet till rehabilitering, följsamhet till det prioriterade uppdraget (hemrehabilitering) och det utökade uppdraget för neuroteamen. Utifrån resultatet av uppföljningen införs vid behov justeringar i förfrågningsunderlaget Planering pågår för ett införande av naprapati som tilläggstjänst i vårdvalet primärvårdsrehabilitering. Aktiviteterna fortsätter inom rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsprocessen utifrån de överenskommelser som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer att teckna. Inom rehabiliteringsgarantin går arbetet vidare med att främja evidensbaserad vård för målgrupperna. För personer med långvarig smärta med eller utan psykisk ohälsa samt stressrelaterad ohälsa kommer vårdval att införas. Ryggcentrums verksamheter och försöksverksamheter för stressrelaterad ohälsa kommer att fasas ut i takt med att vårdvalet införs. Resultaten från projekten KBT och arbetsåtergång i primärvården samt Koordinatorfunktion för rehabilitering och sjukskrivning i primärvården ska successivt integreras i ordinarie uppdrag. Karolinska Universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus/me/cfsmottagningen diagnostiserar, vårdar och rehabiliterar patienter med kroniskt trötthetssyndrom. Verksamheten fortsätter i projektform med fokus på utvärdering under Sida 65

68 Under 2014 ska det utredas hur tillgången till så kallad grön rehabilitering 12 ska öka. För sjukskrivningsprocessen intensifieras insatserna genom kompetensutveckling i försäkringsmedicin, handläggningsrutiner för en jämställd sjukskrivningsprocess, leverans av försäkringsmedicinska utredningar och införandet av elektroniska sjukintyg. Nya satsningar är till exempel insatser på den webbaserade lärplattformen och interaktivt elektroniskt beslutsstöd vid läkarintyg. Arbete ska ske för att långsiktigt överföra utbildning i försäkringsmedicin för läkare och andra yrkesgrupper till utbildningsenheter. Landstinget deltar i den nationella utvecklingen av elektroniska intygstjänster. Prioriterade områden: Fortsätta arbetet med utformningen av strukturen för rehabilitering i enlighet med Framtidsplanen samt integrera den successivt i ordinarie uppdrag Genomföra vårdval för långvarig smärta med eller utan psykisk ohälsa samt stressrelaterad ohälsa Genomföra identifierade åtgärder för att skapa en hållbar, kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess 6.16 Förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsguiden, som är ett webbaserat förskrivarstöd, kommer att införlivas i Vårdgivarguiden. Utbildning i Hjälpmedelsguidens regler och riktlinjer kommer att genomföras för förskrivare. Nya avtal för ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet, hjälpmedelscentral för medicinteknisk apparatur i hemmet samt hjälpmedelscentraler för rörelsehjälpmedel med mera implementeras under Utvecklingen inom områdena kognition och kommunikation har medfört att hjälpmedel blivit mer tekniskt avancerade. Som resultat av en genomförd översyn av hjälpmedelsverksamheten kommer en länsövergripande hjälpmedelscentral för dessa områden att startas Vissa synhjälpmedel inkluderas också i verksamheten. Verksamheten har ett utökat uppdrag jämfört med annan hjälpmedelscentralsverksamhet. Förutom sedvanlig hjälpmedelscentralsverksamhet kommer det bland annat att bedrivas inträningar och utbildningar direkt till brukare. En utredning genomförs under året för att analysera organisationsstrukturen för hörselhjälpmedel. Upphandling av hörapparater kommer att påbörjas under Grön rehabilitering baseras på naturens förmåga att ge återhämtning och minskad stress. Med grön rehabilitering kombineras vistelse och aktiviteter i naturen med annan terapi. Sida 66

69 Avtal om hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel har förlängts till och med den 31 december En upphandling av verksamheten genomförs under Avtalsstart planeras till första kvartalet Personer med sömnapné rekommenderas ofta kontinuerlig övertrycksbehandling, Continuous Positive Airway Pressure, CPAP. Behandlingen är påvisat effektiv och tar bort såväl dagtrötthet som andningsuppehåll och snarkningar. CPAP-apparaten är avgiftsbelagd för brukaren. En översyn av landstingets hantering av CPAP kommer att genomföras under Prioriterade områden: Implementera nya avtal för hjälpmedelscentralsverksamhet för rörelsehjälpmedel, medicinteknisk apparatur i hemmet samt för kognition-, kommunikation- och vissa synhjälpmedel Implementera nya avtal med ortopedtekniska verksamheter Slutföra upphandlingen av hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel 6.17 Hälso- och sjukvård för asylsökande Antalet asylsökande i Stockholms län minskar. En av orsakerna är bristen på bostäder. Trots minskningen av antalet asylsökande ökar sjukvårds- och tandvårdsbehovet eftersom många asylsökande har en eftersatt hälsa. Arbetet för att underlätta de administrativa rutinerna runt målgruppen fortsätter. Samverkan sker med Migrationsverket och andra landsting. Den 1 juli 2013 infördes lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagändringen innebär ett utökat åtagande för landstinget i och med att tillståndslösa får samma rätt till hälso- och sjukvård som asylsökande. Det innebär att barn som lever utan tillstånd har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård på samma sätt som bofasta barn. Vuxna får rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan vänta, mödrahälsovård, hälsoundersökning, preventivmedelsrådgivning samt vård i samband med abort. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att föreslå hur begreppet vård som inte kan anstå kan tillämpas i bedömningar om vård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Vägledningen blir klar i mars Det informationsmaterial som har delats ut till hälso- och sjukvårdspersonal i Stockholms läns landsting kommer då att uppdateras. Regeringen kommer att ersätta Stockholms läns landsting för de ökade kostnaderna. De statliga medlen betalas ut under Under 2014 fortsätter hälsokommunikatörernas insatser i några av länets kommuner. Möjlighet finns för fler kommuner och språkgrupper att delta. Samverkan kring målgruppen sker även fortsättningsvis med Migrationsverket, Ar- Sida 67

70 betsförmedlingen, Länsstyrelsen, Försäkringskassan samt övriga landsting. Arbetet följs och utvecklas fortlöpande utifrån behovet hos de medverkande kommunerna. En utredning har tillsatts för att ta fram förslag på hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras. Arbetet beräknas starta senast i början av Prioriterade områden: Följa konsekvenserna inom SLL efter införandet av lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Utreda och ta fram förslag på hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras Tandvård Sedan 2003 ersätts tandvården för barn och ungdomar med en områdesdifferentierad efter förväntat vårdbehov tandvårdspeng med vårdbehovstillägg. Syftet med att införa ett vårdbehovstillägg var att ge vårdgivare i länet ekonomiska förutsättningar att ge vård på lika villkor och därmed minska bortfallet i områden med sämre tandhälsa. Dessa syften har till stor del uppnåtts. En översyn genomförs med syfte att klargöra om nuvarande vårdbehovsindelningen fortfarande speglar skillnaderna i tandhälsan. Under 2014 startade ett projekt inom barn och ungdomstandvården där 13- åriga barn med stort vårdbehov kommer att följas till och med 19 års ålder med avseende på tandhälsoutvecklingen. Ett av syftena är att bedöma om den vård som utförts varit adekvat i förhållande till behoven. Prioriterade områden: Förbättra tandhälsan för barn och ungdomar i områden med sämst tandhälsa 6.19 Tolkverksamhet Språktolkverksamhet Under 2013 implementeras den beställningsportal som utvecklats för att skapa en mer effektiv beställnings- och faktureringshantering. Genom införandet av beställningsportalen ökar möjligheterna att följa upp verksamheten. Fokus 2014 blir att följa upp nyttjandet av språktolk via portalen, effekter på kostnader och tillgänglighet samt att analysera en fortsatt utveckling av portalen. Under 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en enhetlig ersättningsmodell för vårdgivare där språktolk krävs för att kunna utföra hälso- och sjukvård. Under 2014 fortsätter det påbörjade arbetet. Sida 68

71 Nya avtal gällande tolkförmedling av språktolk startar i september I upphandlingen ligger tonvikten på en ökad användning av telefontolkning samt en förbättrad ersättningsmodell som stärker möjligheten till auktoriserad språktolk inom hälso- och sjukvården. Tolk för personer med dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning Efterfrågan av tolk för personer med dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning har ökat under en längre tid. Under 2014 kommer förvaltningen att följa upp att tolkverksamhetens kapacitet anpassas till efterfrågat behov. Prioriterade områden Följa upp effekterna av tolkportalen för språktolktjänster Följa upp hur tolkverksamhetens kapacitet anpassas till efterfrågat behov Följa upp effekterna av tolkportalen för personer med dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning. Sida 69

72 7 Miljöarbete i hälso- och sjukvården I enlighet med målen i landstingets miljöprogram Miljöutmaning 2016 höjs successivt miljökraven i vårdavtalen. Det gäller bland annat nyttjandet av förnyelsebart bilbränsle, energi- och kemikalieanvändning samt avfallshantering. Insatser genomförs för att begränsa miljöbelastningen från läkemedel inklusive klimatpåverkande medicinska gaser. En ny krav- och ersättningsmodell för miljö utvecklas successivt för att implementeras i avtalen med akutsjukhusen från och med Den innebär att insatserna följs upp och preciseras kontinuerligt i nära samarbete med sjukhusen. Effekten blir att nya nyckeltal succesivt utarbetas vilket ökar en konkurrensneutral bedömning av miljöprestanda. Sjukhusens miljöbelastning förväntas därmed att minska på sikt. De nya adekvata nyckeltalen kan även överföras till avtal med andra vårdverksamheter. För att stimulera vårdgivarna till att bedriva ett aktivt miljöarbete finns det i vårdavtalen ett ekonomiskt incitament som motsvarar 0,5 procent av ersättningen. En särskild ekonomisk påföljd är kopplad till krav på destruktion av lustgas. Särskilda ansträngningar görs för att halterna av miljöbelastande läkemedelsubstanser ska minska i naturen. Implementering förbereds av ett nytt nationellt miljöbedömningssystem. Det har utarbetats i samverkan med bland andra Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Apoteksföreningen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) enligt uppdrag 7.2 i Nationella läkemedelsstrategin. Databasen för miljöklassificering och utseendet på Janusinfo.se uppdateras och vidareutvecklas för att förbättra användbarheten. Liksom tidigare år erbjuds förskrivare kunskapsstöd i form av lärarledd och webbaserad undervisning. Den webbaserade utbildningen genomgår en grundlig uppfräschning. Stockholms läns landstings arbete med att stävja läkemedels miljöbelastning har uppmärksammats internationellt och samarbete med FN via UNDP/WHO pågår. Nya vårdgivare erbjuds information för att komma igång med sitt miljöarbete. Ett öppet seminarium arrangeras med fokus på mindre och medelstora vårdgivare. Utveckling av miljönätverk, där vårdgivare kan diskutera gemensamma spörsmål inom området, uppmuntras. På 1177 Vårdguiden kompletteras uppgifterna om vilka vårdgivare som är miljöcertifierade och miljödiplomerade. Uppföljningsbesök hos miljödiplomerade vårdgivare genomförs liksom tidigare år. Sida 70

73 8 Verksamhetens ekonomi 8.1 Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Förslag till slutlig budget 2014 bygger på landstingsfullmäktiges beslut i juni 2013 om budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden. I tabellen nedan redovisas intäkter och kostnader på övergripande nivå 2014 och som jämförelse redovisas bokslut 2012 och budget för Mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Förslag 2014 Förslag 2014 vs budget 2013 Förslag 2014 vs prognos 2013 Landstingsbidrag ,8% 3,7% Övriga intäkter ,6% 11,6% Summa intäkter ,2% 3,8% Summa Kostnader ,2% 4,0% Resultat Landstingsbidraget för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår för 2014 enligt budgetbeslutet till ,5 miljoner kronor. Därtill kommer budgetväxlingar med Trafiknämnden på 7,4 miljoner kronor avseende reglering av överföringen av sjukresor samt 10,2 miljoner kronor med landstingsstyrelsens förvaltning avseende överföring av vissa administrativa tjänster. Landstingsbidraget för 2014 uppgår därmed till ,9 miljoner kronor. Ökningen av övriga intäkter 2014 avser främst det nationella uppdraget för invånartjänsten 1177 Vårdguiden. Rensat för budgetväxlingar ökar Hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag 2014 med miljoner kronor eller 3,7 procent jämfört med budget Som jämförelse redovisas i diagrammet nedan faktiska kostnadsökningar i procent för perioden 2009 till 2013 och utrymme för kostnadsökningar åren 2014 till Sida 71

74 Kostnadsökningen i bokslutet 2012 uppgick till 4,1 procent jämfört med 2011, vilket är högre än de två senaste åren då kostnadsökningen varit omkring 3 procent. Den höjda kostnadsökningstakten 2012 förklaras främst av beslutade höjda ersättningar till vårdgivarna bland annat för husläkare, MVC och BVC samt ökade vårdvolymer inom geriatrisk vård och inom nya vårdvalsområden. Eftersom landstingets kostnader för läkemedel på recept under 2012 sjönk med 2,4 procent och kostnader för privata specialister på nationella taxan minskade på grund av ett lägre antal besök jämfört med 2011 kunde ändå kostnadsökningen under 2012 rymmas inom budget. Budget 2013 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med bokslut 2012 på 3,9 procent. Inriktningen är dock att redan under 2013 dämpa kostnadsökningstakten för att närma sig det långsiktiga utrymmet på 3,0 procent som gäller för 2015 och framåt. Till och med augusti ligger också kostnadsökningen lägre, 3,1 procent, och prognosen för hela 2013 pekar mot 3,6 procent. På övergripande nivå gäller kalkylen enligt tabellen nedan för disponering av det ekonomiska utrymmet Landstingsprisindex 2014, LPIK, prognos SKL augusti ,7 % Befolkningsökning prognos (SCB 2012) 1,7 % Läkemedel i öppenvård 3 % (genomslag på total 0,3 %) 0,3 % Medicinsk utveckling, ökat vårdutbud, riktade satsningar 1,0% Generella effektiviseringar -2,0 % Sammanvägd total 3,7 % Sida 72

75 I likhet med tidigare år förutsätter de ekonomiska ramarna generella effektiviseringar i storleksordningen 2 procent. Generellt har i budgetförslaget inte lagts in ökade kostnader för prisuppräkning av ersättningar inom vårdvalsområdena. I samband med kommande uppdateringar av förfrågningsunderlag får bedömas om viss uppräkning av priserna ska ske för i första hand de tidigast införda vårdvalen där uppräkning inte skett under flera år. Detta är en kalkyl på övergripande nivå för hälso- och sjukvårdsnämndens samlade kostnadsbild som inte kan appliceras direkt på uppräkningar för specifika vårdområden eller enskilda vårdavtal. Varje vårdområde måste betraktas utifrån sina specifika förutsättningar Framtidens hälso- och sjukvård Den ekonomiska utmaningen för Stockholms läns landsting uppstår framför allt under perioden 2015 till Huvudorsaken är att kostnaderna för Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (NKS) börjar falla ut under perioden samtidigt som landstinget fortsatt har kostnader för produktion vid nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vidare tillkommer kostnader för investeringar och utökad produktion hos övriga producenter för att hantera den vård som idag finns på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna men som inte kan bedrivas på NKS. Under perioden 2015 till 2018 förväntas även betydande omstruktureringskostnader att belasta landstingets budget. Beslut har ännu inte fattats hur kostnaderna hänförliga till genomförandet av Framtidsplanen ska fördelas mellan berörda aktörer inom Stockholms läns landsting. Det innebär att en kostnadskalkyl för Hälso- och sjukvårdsnämnden inte kan beräknas. På kort sikt har för 2014 avsatts en mindre reserv på 211 miljoner kronor inom Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för kostnader kopplade till Framtidsplanen. Sida 73

76 8.1.2 Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt I tabellen nedan redovisas budget 2014 översiktligt med fördelning per verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Förslag 2014 Ändring % mot budget Ändring % mot prognos (Samtliga % % belopp i mkr) Intäkter Landstingsbidrag , , , ,9 3,8% 3,7% Övriga intäkter 613,6 542,8 746,0 796,0 46,7% 11,7% Summa intäkter , , , ,9 4,2% 3,8% Kostnader Somatisk specialistvård , , , ,5 2,8% 3,2% Primärvård , , , ,7 5,8% 5,6% Psykiatri , , , ,9 3,6% 3,6% Äldresjukvård , , , ,2 8,2% 2,1% Läkemedel , , , ,7-2,7-0,1% Tandvård -820,0-875,7-870,7-915,3 4,5% 4,5% Hjälpmedel inklusive näringsprep ,5 16,5% etc , , ,0 10,6% Habilitering -458,3-478,9-475,9-494,1 3,2% 3,2% Övrig sjukvård , , ,0-3450,2 22,4 10,8% Avskrivningar och Finansnetto 72,6 33,0 40,4 32,2-2,3% -6,4% Summa kostnader , , , ,9 4,2% 4,0% Resultat ,0 0 Sammantaget ökar landstingsbidraget 2014 med miljoner kronor (exklusive tekniska justeringar) eller 3,7 procent. Sida 74

77 Medelsbehovet 2014 för respektive område har beräknats utifrån prisökningar, volymökningar med utgångspunkt från befolkningsökningar, medicinsk utveckling samt kostnadsökningar för beslutade eller kända förändringar i övrigt. Exempel på kostnader av det senare slaget är ökade kostnader för ASiH och ökade volymer inom geriatriken nya vårdvalsområden satsning på specialsjuksköterskor utbyggnad psykosociala team inom primärvården listningsersättning för vissa utlandsfödda primärvårdsrehabilitering vaccinationsprogram rotavirus lättakut vid Danderyds sjukhus förstärkningar inom barnoch ungdomspsykiatrin rättspsykiatrin och beroendevård glasögonbidrag till barn ökat antal ambulanser ny framtida IT-plattform för prehospitala tjänster samt tredje steget i tandvårdsreformen Budgeten innehåller också en reserv för satsningar inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) Budgeten kommenteras vidare under respektive verksamhetsområde. Ytterligare redovisning av budgeten finns i bilaga 4, utökad kostnadsredovisning. Sida 75

78 8.2 Verksamhetstal I tabellen nedan redovisas budgeterade verksamhetstal för Verksamhetstal Bokslut Budget Prognos Budget Ändring Änd % ring mot % mot budget prognos Antal % % Läkarbesök totalt ,2% 3,5% Övriga besök totalt ,2% 1,6% Vårdtillfällen totalt ,7% 2,1% Somatisk specialistvård Läkarbesök inklusive ARV ,0% 6,4% Övriga besök ,7% 7,5% Vårdtillfällen ,4% 1,8% Primärvård Läkarbesök inklusive ARV ,3% 2,3% Övriga besök, exklusive sjukgymnaster ,4% 3,6% Sjukgymnastik inklusive ARV ,4% -3,5% Psykiatri Läkarbesök inklusive ARV ,0% -2,1% Övriga besök ,7% -2,2% Vårdtillfällen ,2% 0,2% Geriatrik, äldresjukvård Läkarbesök inklusive ARV Under de senaste åren har antalet läkarbesök fortsatt att öka. Jämfört mot budget 2013 är den totala förväntade ökningen drygt 1 procent. Förväntad ökning av antalet vårdtillfällen är cirka 1,7 procent jämfört med budget, ökningen är dock lägre än tidigare års volymförändringar. Somatisk specialistvård ,3% -7,1% Övriga besök ,0% - 10,7% Vårdtillfällen ,9% 6,2% Tandvård Nödvändig tandvård för vuxna ,0% 2,2% Andelen barn och ungdomar som är listade hos vårdgivare ,0% 0,0% Sida 76

79 Läkarbesöken inom somatisk specialistvård har under 2013 fortsatt öka och ökningen beräknas accelerera beroende på de nya vårdvalsområdena under Läkarbesöken ökar med cirka 6 procent jämfört med budget Effekterna av införda vårdval innebär omfördelningar av besöksvolymerna från de privata specialisterna på nationella taxan till de nya vårdvalsområdena. Läkarbesöken hos privata specialister beräknas 2014 minska med 12 procent jämfört med budget 2013 och med 10 procent jämfört med prognos Antalet vårdtillfällen förväntas öka med cirka 1,4 procent jämfört med budget Primärvård Ökningen av antalet husläkarbesök har inte varit lika stor 2013 som tidigare år. Besöksökningen förväntas fortsatta hålla en låg nivå och budgeten 2014 har sänkts med besök till besök vilket motsvarar en ökning med 2 procent mot prognosen för Budgeten för övriga besök inom MVC har höjts med 8,6 procent eftersom antalet gravida har ökat och förväntas öka även under Sjukgymnastbesöken inom primärvårdsrehabilitering ökar på grund av vårdvalet och budgeten har ökats med 4 procent. Övriga besök inom vårdvalet har ökat kraftigt, framför allt gäller det kiropraktorbesök. Budgeten 2014 har justerats mot prognos för Psykiatri Budgeten för slutenvården 2014 ligger på samma nivå som Budgeten för läkarbesök har anpassats till beräknat utfall enligt prognos för Den största förändringen avser läkare på nationella taxan som minskar med 18 procent jämfört med budget Geriatrik Antalet geriatriska vårdtillfällen förväntas öka kraftigt i länet, cirka 6 procent under perioden, till följd av den demografiska utvecklingen och utbyggnad av den geriatriska vården i linje med Framtidsplanen. Fram till 2020 förväntas behovet av geriatriska vårdplatser öka med cirka 300 till 1 280, vilket motsvarar en ökad vårdproduktion med cirka vårdtillfällen till totalt Mellan 2014 och 2016 planeras en utökning med 160 vårdplatser, varav omkring hälften av utökningen beräknas ske i Norra länet, främst vid Jakobsbergsgeriatriken. En tidigareläggning av en del av utökningen vid Jakobsberg sker redan från september Helårseffekten från januari 2014 beräknas där ge en utökning med ca 23 vårdplatser eller 700 vårdtillfällen under Budgeten för antalet vårddygn inom ASiH har ökats från till vilket följer stora ökningen av antalet patienter som har noterats under Sida 77

80 Tandvård Antalet behandlade inom nödvändig tandvård förväntas öka med två procent jämfört med prognos För utökad redovisning av verksamhetstalen, se bilaga 5. Sida 78

81 8.3 Budget per verksamhetsområde Budget somatisk specialistvård Budgetförslaget 2014 för somatisk specialistvård räknas upp med 2,5 procent jämfört med 2013 vilket motsvarar cirka 602 miljoner kronor och ger en total ram på miljoner kronor där cirka 50 miljoner kronor övriga intäkter ingår. Ramen ökar med cirka 2,8 procent motsvarande cirka 610 miljoner kronor, exklusive läkemedel i öppen vård. Somatisk specialistvård Mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Ändring % mot budget Intäkter % Kostnader (specifikation) Akutsjukhusen % Större privata enheter % Privat specialistläkare inklusive medicinsk service % Utomlänsvård % Läkemedel i öppenvård % Övrig akut- och asylsjukvård samt övrig köp vård % Summa kostnader % Resultat Flerårsavtalen med akutsjukhusen Budget 2014 uppgår till miljoner kronor för flerårsavtalen exklusive Tiohundra AB. För Tiohundra AB har 31 miljoner kronor avsatts i budget Budgeten har utrymme för uppräkning av ersättningarna till sjukhusen 2014 i enlighet med flerårsavtalens ersättningsmodell. En förutsättning för att budgetutrymmet ska räcka är dock att anpassning av ersättningarna görs till den lägre volymutveckling som noterats under Sidoavtalen med akutsjukhusen Budgeten för sidoavtalen med akutsjukhusen 2014 ökar med 59 miljoner kronor jämfört med 2013 varav 17 miljoner kronor för pris- och volymökning. Budgeten uppgår 2014 till miljoner kronor. Merparten av dessa förändringar sker redan under Sida 79

82 Förändringarna per akutsjukhus enligt nedan: Mkr Område Danderyds sjukhus 3,8 Karolinska Universitetssjukhuset 42,5 Södersjukhuset 13,3 St Erik -1,1 Summa 58,5 Vårdval förlossning För 2013 prognostiseras ett underskott med 13 miljoner kronor för vårdval förlossning, varav 4,5 miljoner kronor beror på ett tilläggsavtal om kapacitetsökning vid Södertälje sjukhus för att klara sommarsituationen. Avtalet för kapacitetsökningen vid Södertälje sjukhus avser både 2013 och 2014 med 4,5 miljoner kronor per år. Budgeten för 2014 har ökats med 61 miljoner kronor, varav 28 miljoner kronor avser förväntad volymökning under 2014 med 2,6 procent. Under 2013 har slutenvården inom vårdvalet ökat med cirka 3,5 procent, varav antalet förlossningar ökat med 3 procent. Budgeten uppgår 2014 till miljoner kronor. Vårdval höft- och knäledsoperationer Budgeten för vårdval höft- och knäledsoperationer har anpassats till prognos över utfall 2013 samt befolkningsökning Det leder till en nettoökning 2,2 miljoner kronor i budget Budgeten för 2014 uppgår till 176 miljoner kronor. Vårdval katarakt Budgeten för vårdval katarakt anpassats till prognos för 2013 och förväntad befolkningsökning Det innebär en nettominskning av budgeten med 2,3 miljoner kronor. Budgeten uppgår till totalt 99 miljoner kronor för Nya vårdvalsområden 2012 För vårdvalsområden som startat under 2012 (vårdval ögon slutet av 2011) har budgeten justerats uppåt med 233 miljoner kronor för 2014 jämfört med budget 2013, enligt nedan. En anpassning har gjorts till prognos 2013 samt beräknade effekter av revideringar av förfrågningsunderlagen. Vårdval gynekologi kommer att revideras den 1 september 2013 och övriga vårdval under Vårdval katarakt kommer att lyftas in i vårdval ögon. - Ögon 29 miljoner kronor - Gynekologi 57 miljoner kronor - Hud 80 miljoner kronor - ÖNH 67 miljoner kronor Sida 80

83 Nya vårdvalsområden 2013 och 2014 För vårdvalsområden som startar 2013 och 2014 har sammantaget avsatts ytterligare 304 miljoner kronor enligt nedanstående fördelning. Finansiering sker genom omfördelning från privata specialister och större privata vårdgivare. - Allergologi 14 miljoner kronor - Neurologi 11 miljoner kronor - Ryggkirurgi 126 miljoner kronor - Ortopedi/handkirurgi 179 miljoner kronor - Urologi -2 miljoner kronor Större privata vårdgivare Budget för avtal med större privata vårdgivare, som inte rör vårdvalsområdena, för 2014 uppgår till 411 miljoner kronor. Budgeten har reducerats med 270 miljoner kronor för omfördelning till nya vårdvalsområden. För löne- och prisökningar har 7 miljoner kronor avsatts och för volymökningar 5 miljoner kronor. Privata specialister Budget för privata specialister har reducerats med 121 miljoner kronor avseende finansiering av vårdval. För pris- och volymökningar har budgeten förstärkts med 18 miljoner kronor. Budgeten för 2014 uppgår till 604 miljoner kronor. Medicinsk service Budget för medicinsk service har förstärkts med 94 miljoner kronor, vilket är en anpassning till prognos För pris- och volymökningar 2014 har 13 miljoner kronor avsatts. Budgeten för 2014 uppgår till 487 miljoner kronor. Utomlänsvård I budgeten för utomlänsvård ingår kostnaderna för riksavtalet och avtalet med Lunds Universitetssjukhus om barnhjärtanverksamhet. Budgeten har reducerats med 80 miljoner kronor som en anpassning till prognos Uppräkning för pris- och volymökningar 2014 summerar till 20 miljoner kronor. Budgeten för 2014 uppgår till 662 miljoner kronor. Mammografier För pris- och volymökning under 2013 har budgeten för mammografier förstärkts med 18,4 miljoner kronor för pris- och volymökning varav 16,6 avser volymökning. Budgeten för 2014 uppgår till 105 miljoner kronor. Övrig akutsjukvård Budget för övrig akutsjukvård uppgår till 289 miljoner kronor för Förutom viss övrig akutsjukvård budgeteras under denna rubrik medel där slutlig vårdgivare eller ersättningsnivå ännu inte fastställts. Inom ramen för övrig akutsjukvård hanteras risken för högre kostnader för akutsjukhusens huvudavtal än budgeterat. Budgeten för akutsjukhusens huvudavtal har reducerats med 320 miljoner kronor med anledning av förändringar i vårdproduktionen 2013, bland annat på grund av införande av vårdval. Sida 81

84 Enligt uppdrag från Landstingsfullmäktige ska en särskild satsning göras under 2014 och 2015 för att åstadkomma en tydligare lönespridning bland specialistsjuksköterskor. Satsningen omfattar totalt 90 miljoner kronor, fördelat på 45 miljoner kronor 2014 och ytterligare 45 miljoner kronor 2015, och syftar till att tydligare uppvärdera specialistutbildade sjuksköterskor och andra inom definierade bristyrken på akutsjukhusen. Ett regelverk tas fram av landstingsdirektören i dialog med ledningarna för akutsjukhusen, inklusive Capio S:t Görans sjukhus. Regelverket fastställs sedermera av landstingsstyrelsen efter samråd med Hälso- och sjukvårdsnämnden och Produktionsutskottet. Lönesättande chefer ansvarar för fördelning av satsningen och ekonomiska medel förmedlas via Hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 82

85 8.3.2 Budget primärvård Budgeten för primärvård 2014 räknas upp med 273 miljoner kronor, eller 2,9 procent jämfört med Det ger en total ram på miljoner kronor. Ramen för läkemedel inom primärvården har sänkts med 202 miljoner kronor vilket främst beror på anpassning till utfall och omfördelning av budgeten mellan de olika vårdgrenarna. Uppräkningen för primärvården exklusive läkemedel uppgår till 5,8 procent. I detta ingår även en omflyttning av vårdvalen hörselsamt synrehabilitering från övrig vård till primärvård med 86,6 miljoner kronor. I budgetramen har hänsyn tagits till beräknade kostnader 2013, befolkningsutveckling samt förväntad besöksutveckling. Primärvård Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Ändring % mot budget Mkr Intäkter ,9% Kostnader (specifikation) Mkr Husläkarverksamhet ,3% Jour/Närakut verksamhet ,7% Hemsjukvård ,5% Psykosociala insatser ,4% Läkarinsatser i Säbo ,3% MVC ,6% BVC ,4% BUMM ,4% Primärvårdsrehab exklusive privata sjukgymnaster ,1% Riksavtal/utomlänsavtal ,1% Privata specialistläkare inklusive barnläkare Arv ,5% Privata sjukgymnaster ,7% Asylsjukvård ,9% Läkemedel i öppenvård ,9% Övrig verksamhet ,0% Summa kostnader ,9% Resultat Husläkarverksamhet Budgeten har räknats upp med 3,3 procent jämfört med budget Antalet husläkarbesök har under 2013 ökat med cirka 2 procent vilket är betydligt lägre än tidigare år. Listningsersättningen för personer födda i vissa länder utanför 13 Barnläkarmottagningar, kvälls- och nattpatrull, logopeder, fotsjukvård Sida 83

86 EU kommer att höjas 2014 och i budgeten har 25 miljoner kronor avsatts för detta. Psykosocial verksamhet Utbyggnaden av de psykosociala teamen har fortsatt under Under 2014 budgeteras för en ökning med cirka 15 procent jämfört med prognosen för De enheter som arbetar enligt rehabiliteringsgarantin har ett höjt besökstak samt får en stimulansersättning vid avslutad KBT-behandling vilket ger kostnadsökningar. Närakuter och jourbil I april 2013 startade en ny lättakut vid Danderyds sjukhus. Verksamheten beräknas ta emot cirka patienter årligen. I budget för 2014 har 20 miljoner kronor avsatts för detta. I juni 2013 trädde ett nytt avtal i kraft med jourläkarbilarna med en utökning av antalet hembesök. Under 2013 har inte besöken ökat i den takt som förväntats, men besöken beräknas öka under MVC Budgeten har förstärkts med 5,6 procent jämfört med budget Antalet gravida kvinnor har ökat under 2013 vilket avspeglar sig i kostnaderna för både MVC och obstetriska ultraljud. Budgeten har förstärkts med 0,5 miljoner kronor för vårdprogram avseende mödrar med psykisk sjukdom. BVC Antalet barn beräknas öka under 2014 och budgeten har förstärkts med 4,9 procent. Vaccination mot rotavirus har införts i barnhälsovårdens vaccinationsprogram från Budgeten har förstärkts med 25 miljoner kronor för detta. Totalt 1,2 miljoner kronor har budgeterats för de barn och familjer som har behov av ett utökat stöd de första månaderna efter förlossningen. Detta gäller speciellt familjer med missbruksproblem som fått stöd redan under graviditeten. Ungdomsmottagningar och STI (Sexually Transmitted Infections) Två ungdomsmottagningar har haft lördagsöppet under 2013 vilket har fallit väl ut. Under 2014 har ytterligare 2 miljoner kronor avsatts för att utvärdera och utveckla verksamheten. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) De neuropsykiatriska utredningarna ökar konstant och budgeten har förstärkts med 5 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering samt specialiserad sjukgymnastik Kostnaderna för vårdval primärvårdsrehabilitering har ökat kraftigt under 2013 och ett underskott med 45 miljoner kronor prognostiseras. Budgeten har förstärkts med 11 procent jämfört med budget 2013 och är i nivå med beräknade kostnader Under 2014 beräknas ökningstakten avta något. Underskottet 2013 avser bland annat en kraftig ökning av antalet kiropraktorbesök. Orsakerna till ökningen kommer att analyseras under hösten Sida 84

87 Kostnaderna för privata sjukgymnaster enligt ARV beräknas till samma nivå som Kostnaderna för vårdvalet för specialiserad sjukgymnastik förväntas fortsätta att öka och budgeten har förstärkts med 5 miljoner kronor. Övrigt Verksamheten vid Barnahusen utökas och ett gemensamt Barnahus för Stockholms stad samt Solna, Sundbyberg, Lidingö och Ekerö kommer att öppna. Stockholms läns landsting är en av de partners som kommer att var del i verksamheten. Barnahusen är till för att barn som varit utsatta för brott ska kunna förhöras i en barnanpassad miljö med möjlighet till akut krisstöd. Budgeten har utökats med 2 miljoner kronor Budget psykiatrisk vård Budgeten 2014 för psykiatri räknas upp med 3,8 procent jämfört med 2013 vilket motsvarar 207 miljoner kronor och ger en total ram på miljoner kronor. En utökning av budgeten för läkemedel med 20 miljoner kronor har gjorts. Exklusive utökningen för läkemedel har ramen för psykiatrin räknats upp med 3,6 procent. Psykiatri Bokslut Budget Förslag Ändring % mot budget Mkr % Intäkter Kostnader (specifikation) ,8% Basåtagande allmän psykiatri ,0% Beroendevård ,5% BUP ,6% Rättspsykiatri ,3% Ätstörningsvård ,0% Riksavtal/ utomlänsvård ,2% Privata specialistläkare ,7% Asylsjukvård ,9% Läkemedel i öppen vård ,1% Övrig verksamhet ,4% Summa kostnader ,8% Resultat Allmänpsykiatri Inom allmänpsykiatrin kan vissa justeringar behöva göras i avtalen på grund av den nya ersättningsmodell som införts under Utfallet följs upp kontinuerligt och eventuella justeringar kommer ske inom den befintliga budgetramen. Sida 85

88 En omfördelning av medel från beroendevården till allmänpsykiatrin motsvarande 10 miljoner har gjorts på grund av att ett avtal med integrerad vård mellan vuxenpsykiatri och beroendevård startat under Utbildningssatsningen som syftar till fler specialistsjuksköterskor fortsätter under 2014 och 8 miljoner kronor avsätts liksom Drygt 70 personer avslutade eller påbörjade utbildningen 2012 och motsvarande antal prognostiseras för 2013 och Fler mottagningar för unga vuxna 18 till 25 år etableras successivt under planeringsperioden. Under 2014 startar tre mottagningar och budgeten har förstärkts med 8 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Medel har avsatts för en volymökning med besök motsvarande 11 miljoner kronor. Utöver detta har budgeten förstärkts med 13 miljoner kronor för att anpassa budgeten till nivå med gällande avtal. Beroendevård Beroendecentrum Stockholm kommer ges ett utökat uppdrag att etablera fler kompetenscentrum/beroendemottagningar enligt modell Riddargatan, som är en beroendemottagning för personer utan sociala problem. Medel motsvarande 4 miljoner kronor har avsatts för detta. Rättspsykiatri Rättspsykiatriska kliniken på Löwenströmska sjukhuset kommer färdigställas under 2014 och utvecklas för att kunna fullgöra sitt uppdrag och frigöra vårdplatser på S:t Görans sjukhus. Verksamheten samordnas och effektiviseringsvinster förväntas. Förstärkningar har skett för avtalet med Karsudden med 17 miljoner kronor. Budgeten har inte indexuppräknats under de tre år som gått sedan priset frystes på 2010 års nivå, i väntan på skiljedom som pågått. Utöver prisskillnaden per vårddygn omfattar avtalet för 2014 även kostnader för eftervård. Den rättspsykiatriska öppenvården har flyttat in i nya lokaler på Helix vid karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. I förhållande till 2013 års budget avsätts 8 miljoner kronor för detta, främst till följd av utökad lokalyta med kringkostnader för att uppnå högre säkerhetsklass. Privata specialister Budgeten för privata specialister har dragits ned vilket beror på färre verksamma läkare och därmed färre besök då nyetablering vid pensionsavgångar sker i mycket liten omfattning. Övrig verksamhet Övrig verksamhet omfattar utomlänsvård enligt riksavtal, ST- läkare, psykoterapi samt sexualmedicin. Sida 86

89 För riksavtalet utökas budgeten med 15 miljoner kronor. Antal besök inom öppenvården ligger i stort sett på samma nivå som tidigare år. Däremot ökar vårddagarna inom slutenvården stadigt och därmed kostnaderna. Åtgärder har vidtagits under 2013 och utredning pågår. För ST-läkare har ytterligare 9 miljoner kronor avsatts. Antalet ST- läkare för de privata vårdgivarna ökar medan antalet inom landstingsdriven verksamhet kvarstår på samma nivå Budget hälso- och sjukvård för äldre Budgetförslaget 2014 för äldresjukvården räknas upp med 6,8 procent jämfört med 2013 vilket motsvarar 164 miljoner kronor och ger en total ram på miljoner kronor. Budgeten för läkemedel har sänkts med 27 miljoner kronor. Uppräkningen exklusive läkemedel uppgår till 8,2 procent. Geriatrik och äldresjukvård Bokslut Budget Förslag Ändring % mot budget Mkr Intäkter ,8% Kostnader (specifikation) Geriatrik ,4% Specialiserad palliativ vård ,0% ASIH ,4% Läkemedel i öppen vård ,0% Övrig verksamhet ,9% Summa kostnader ,8% Resultat Geriatrik Utökning av beställningar av slutenvård inom geriatriken genomförs 2014 i linje med Framtidens Hälso- och Sjukvård (FHS). Utökningar görs främst vid Jakobsbergsgeriatriken och budgeten har utökats med 30 miljoner kronor. För planerad förlängning av tilläggsavtalet om 12 vårdplatser vid Nackageriatriken ökas budgeten med 20 miljoner kronor. Specialiserad palliativ slutenvård Det nya vårdvalet inom Specialiserad palliativ sjukvård har inte ökat i samma omfattning som beräknats och budgeten ligger kvar på samma nivå som Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) ASiH har ökat kraftigt efter införandet av vårdval Budgeten för 2014 har förstärkts med 118 miljoner kronor i förhållande till budget Uppdraget har utökats till att ta emot patienter som tidigare vårdats på annan vårdnivå. Sida 87

90 8.3.5 Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budgetramen för övrig hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet har ökat med 13,9 procent eller 756 miljoner kronor jämfört med budget 2013 och uppgår nu till miljoner kronor totalt. Av den ökade ramen är 153 miljoner kronor avseende hjälpmedel hänförliga till en teknisk justering där medel överförts från läkemedelsbudgeten till budget för hjälpmedel. I övrigt innehåller budgeten ökningar inom ambulanssjukvård och en budgeterad reserv för satsningar inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS). Övrig sjukvård och övrig verksamhet Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Ändring % mot budget Mkr % Intäkter % Kostnader (specifikation) Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård % Sjukresor % Ambulanssjukvård % Läkemedel i öppenvård % Hjälpmedel, näringspreparat, förband och inkontinensartiklar % Habilitering % Asylsjukvård % Övrig verksamhet % HSN-förvaltningen % Finansiella poster % Summa kostnader % Specialiserad rehabilitering och vårdgarantier via Vårdgarantikansliet Budgeten 2014 har anpassats till utfall 2012 och prognos Ambulanssjukvård Den prehospitala vårdens budgetram har ökat med 97 miljoner kronor, motsvarande 12 procent, jämfört med budget I uppräkningen ingår prisökningar med 13,7 miljoner kronor samt volymökningar med 35,6 miljoner kronor. I övrigt kan 42,3 miljoner kronor av utökningen hänföras till framtida IT-plattform för prehospital vård (FRAPP) och till ökade kostnader till följd av nytt avtal inom prioriterings- och dirigeringstjänsten. Den under 2013 beslutade utökningen med 10 ambulanser (Ambulanslyftet) innebär en volymökning och ökade kostnader med 17 miljoner kronor. Antalet sjukresor förutsätts öka med 3 procent jämfört med Språktolkverksamhet, vårdgaranti, hemsjukvårdsbidrag, sjukvårdsrådgivning,, Vårdguiden, konsulter, IT-utveckling med mera. Sida 88

91 Hjälpmedel inklusive förbrukningshjälpmedel (inkontinensartiklar med mera) Budgeten för hjälpmedel har utökats med 16,4 procent. Den största delen avser tekniska justeringar, dels 93 miljoner kronor avseende diabetesmaterial som tidigare budgeterats som läkemedel och som nu har budgeteras som hjälpmedel, dels 60 miljoner kronor omfördelning från budgeten för somatisk specialistvård avseende insulinpumpar och mobila syrgaskoncentratorer. Upphandlingen av hjälpmedelscentralsverksamheterna med avtalsstart 2014 har resulterat i lägre ersättningsnivåer än tidigare. Delar av verksamheterna vid de två stora hjälpmedelscentralerna Norr och Syd har brutits ut och två länsövergripande enheter har bildats. En SLSO-driven länsövergripande hjälpmedelscentral med utökat uppdrag för kommunikations- kognitions- och vissa synhjälpmedel driftsätts första kvartalet Verksamheten finansieras inom befintlig budget. Ytterligare en länsövergripande enhet har upphandlats för medicinskteknisk apparatur i hemmet (MAH). Driftstart är oklar på grund av att upphandlingen överklagats. Under första kvartalet 2014 kommer glasögonbidrag för barn att införas. Förutsättningarna och ersättningsnivåerna är ännu inte helt klara. Budgeten har tillförts 25 miljoner kronor 2014 för detta ändamål. Framtidens Hälso- och sjukvård Under övrigt har för 2014 reserverats 211 miljoner kronor ofördelat för satsningar inom ramen för Framtidsplanen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ökningen av budgeten för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beror främst på det nya uppdraget 1177-Vårdguiden där Stockholms Läns landsting sedan 2013 ansvarar för detta uppdrag nationellt. Kostnaderna, som täcks med intäkter från övriga landsting och regioner, ökar med cirka 50 miljoner kronor mot budget 2013 (kostnaderna var inte budgeterade 2013). Sammanslagningen till ett nationellt uppdrag för 1177-Vårdguiden har inneburit samordningsvinster motsvarande 16 miljoner. Budgeterade kostnader för programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) ökar med 14 miljoner kronor i enlighet med fullmäktiges budgetbeslut. Ökade kommunikationsinsatser för FHS samt ökade lokalkostnader och driftkostnader i övrigt till följd av senare års verksamhetstillskott till förvaltningen (RCC, 1177 Vårdguiden, överföringar från LSF) är andra orsaker till ökningen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget. För verksamhetsöverföringar från landstingsstyrelsens förvaltning har budgetväxling skett med landstingsstyrelsens förvaltning med 10,2 miljoner kronor. Samtliga avdelningar har i budget 2014 uppdrag att genomföra kostnadsreduceringar. Sida 89

92 8.3.6 Budget tandvård Budgetförslaget 2014 för tandvård är en uppräkning med 4,5 procent (inkl justeringar och tredje steget i tandvårdsreformen) jämfört med 2013 vilket motsvarar 39 miljoner kronor och ger en total kostnadsram på 915 miljoner kronor. Tandvård Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Ändring % mot budget Mkr Intäkter ,5% Kostnader (specifikation) Tandvård för barn och ungdomar ,0% Tandvård för vuxna ,7% Asylsjukvård ,9% Övrigt ,1% Summa kostnader ,5% Resultat Tandvård Inom barn- och ungdomstandvård ligger ökningen på 3,1 procent och inom vuxentandvården på 8,2 procent. Den relativt höga uppräkningen inom vuxentandvård förklaras av att Tredje steget inom landstingets tandvårdsstöd startade Erfarenheter från införandet av landstingets tandvårdsstöd 1999 är att efter en försiktig inledning ökade tempot betydligt i ett senare skede. Samma utveckling kan förväntas för Tredje steget. Tredje steget har utökat ramen med 12,9 miljoner kronor. Vid full utbyggnad av Tredje steget beräknas kostnaden till 42,8 miljoner kronor per år Budget läkemedel Mkr Läkemedel Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Förslag 2014 Intäkter Kostnader för läkemedel i öppen vård Resultat läkemedel Observera att intäkter och kostnader för läkemedel ingår i ekonomitabellerna för de olika verksamhetsområdena. Ovanstående tabell är endast en specifikation av läkemedel och kan inte summeras med tabeller för verksamhetsområdena I budget för 2014 föreslås miljoner kronor avsättas för läkemedel. Det är en sänkning mot budgetramen för Sänkningen är dock enbart nominell. Mellan 2013 och 2014 kommer sammantaget 153 miljoner kronor att föras över från budgeten för läkemedel till budgeten för hjälpmedel. Om man jämför med Sida 90

93 prognostiserad kostnad för 2013 och tar hänsyn till överföring till hjälpmedelsbudget innebär budgetförslaget 2014 en ramökning med 3,2 procent. Under 2012 och under de första sju månaderna 2013 har kostnaderna för läkemedel sjunkit. Faktorer som bidragit till den låga kostnadsutvecklingen 2012 och 2013 är få nyintroduktioner av läkemedel med stor marknadspotential, flera stora patentutgångar samt ökad följsamhet till Kloka Listan, delvis som en effekt av införandet av decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel. Höjningen av frikortsgränsen 2012 innebär också sänkta kostnader för den landstingsfinansierade delen av öppenvårdsläkemedlen under delar av 2012 och Budget asylsjukvård Asylsjukvård per verksamhetsområde Budget 2013 Prognos 2013 Förslag 2014 Ändring % mot budget Mkr % Somatisk specialistvård ,9 % Primärvård ,3 % Psykiatri ,6 % Tandvård ,3 % Övrig vård % Summa ,2 % Kostnaderna för asylsjukvård ska finansieras med statliga medel. Antalet asylsökande och därmed ersättningen från Migrationsverket har sjunkit medan kostnaderna inte sjunkit i samma utsträckning, vilket innebär att budgeten måste kompletteras med 18 miljoner kronor av landstingsbidraget. Den totala budgeten uppgår nu till 192 miljoner kronor, vilket är en utökning med 6 miljoner kronor. Intäkterna från Migrationsverket för patienter med varaktigt vårdbehov kommer att öka då förvaltningen fått tekniska möjligheter att återsöka dessa medel. 8.4 Investeringar Hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet den 11 till 12 juni 2013 beslut om investeringar i hälso- och sjukvården i Stockholms län. Beslutet följde huvudsakligen den investeringsbudget för 2014 samt planår 2015 till 2018 som presenterades i Budgetunderlag för hälso- och sjukvårdsnämnden 2014 samt planering den 18 mars Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni beslutades att objektet Teknisk upprustning operation vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt objektet FRIO 15 ska utgå. Ny in- 15 Utanför Investeringsbudget 2014 samt planår 2015 till 2018 Sida 91

94 riktning beslutades för objektet Ny- och ombyggnation av operation vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Objektet Påbyggnad U2:8 (strålhuset) specificerades Hälso- och sjukvårdsnämnden För kompletteringar och reinvesteringar av inventarier och utrustning för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen budgeteras 5 miljoner kronor. I avvaktan på klargörande av ägarskapet av framtida IT-plattform för prehospital vård (FRAPP) budgeteras tills vidare investeringar för detta ändamål under hälsooch sjukvårdsnämnden med 27 miljoner konor för Riskanalys En framskrivning av nuvarande verksamhet med prisökningar, generella effektiviseringar, effekter av befolkningsökningar samt beslutade och kända förändringar i övrigt pekar på ett medelsbehov motsvarande en kostnadsökning på 4,5 procent. Detta överstiger planeringsramen enligt direktiven med cirka 0,8 procent. I förhållande till förutsättningarna enligt den övergripande kalkylen som skulle ge en kostnadsökning på 3,7 procent är skillnaden hänförlig dels till den generella effektiviseringen på 2 procent som inte är möjlig att applicera rakt av på samtliga budgetposter och dels att kostnadsökningarna utöver generella prisoch befolkningsökningar är större än det givna utrymmet. Förvaltningen bedömer att delar av skillnaden mot budgetramen kan hanteras genom att inte göra prisuppräkningar för befintlig verksamhet, till exempel för vårdvalsområden som startat under de senaste åren och för verksamheter i övrigt där prisjusteringar inte redan är fastställda i gällande avtal. Förvaltningen gör vidare bedömningen erfarenhetsmässigt att en del av de beräknade kostnadsökningarna inte kommer att få fullt genomslag eller kommer att kunna balanseras med lägre kostnader i andra delar. Det ska också noteras att prognosen för 2013 pekar mot en lägre kostnadsnivå 2013 vilket också minskar gapet mot utrymmet Det är av stor vikt att under återstoden av 2013 och 2014 fortsatt ha en ekonomistyrning med inriktning mot att närma sig ökningsutrymmet på 3 procent enligt tilldelade ramar i direktiven för 2015 och i nivå med det långsiktiga ekonomiska utrymmet. Akutsjukhus Budgeten har utrymme för uppräkning av ersättningarna till sjukhusen 2014 i enlighet med flerårsavtalens ersättningsmodell. En förutsättning för att budgeten ska räcka är att anpassning görs till den lägre volymutveckling som noterats under Förhandlingarna för ersättningar 2014 enligt flerårsavtalen har nyligen påbörjats och signalen från akutsjukhusen är att uppräkning enligt avtal medför bekymmer med täckning för beräknad kostnadsnivå Om avsteg Sida 92

95 görs från modellen och anpassning till 2013 års lägre volymer inte görs och akutsjukhusen därmed medges högre ersättning innebär det högre kostnader för Hälso- och sjukvårdsnämnden än budgeten medger. Flerårsavtalen med akutsjukhusen medger viss ersättning för produktion över målvolym. Modellen innebär att 40 procent av den rörliga ersättningen för upp till 4 procents produktion över målvolym utbetalas. Sammantaget kan detta innebära en merkostnad om cirka 258 miljoner kronor om avtal 2014 följer budget Som nämnts har förhandlingar för 2014 ännu inte avslutats vilket innebär att risken kan öka eller minska. Vårdval inom somatisk specialistvård Volymerna inom vårdval förlossning har ökat med 3,5 procent under 2013 och budgeten för 2014 medger en volymökning på 2,6 procent. Inom detta område finns en betydande risk för budgetöverskridanden. Psykiatri Antalet patienter som får sin vård i andra landsting enligt riksavtalet har stadigt ökat från och med hösten Det är framförallt antalet vårddygn inom heldygnsvården för vuxna samt placeringar inom rättspsykiatri som ökar. Åtgärder har vidtagits under 2013 och utredning pågår i samarbete med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för att klargöra på vilka grunder patienter vårdas i andra landsting och om ytterligare åtgärder kan vidtas. Budgeten utgår från att utredningen kommer fram till orsaker och bättre lösningar samt att kostnadsökningen dämpas. Risken beräknas till cirka 10 miljoner kronor. Primärvård Ett förslag finns om att även integrera naprapater inom vårdvalet för primärvårdsrehabilitering. Kostnaden för detta är idag svår att beräkna då villkoren ännu inte är fastställda. Geriatrik Inom ASiH finns risk att antalet patienter fortsätter att öka då fler remitterande vårdgivare blir medvetna om möjligheterna att skriva ut patienter till ASiH. En analys pågår för att säkerställa att de nya patienterna tillhör målgruppen för vårdvalet. Detta sker bland annat genom uppföljning av lagrat data avseende antal besök per patient, diagnoser, typ av besök och vilka vårdgivare till exempel läkare eller sjuksköterska som gör besöken. Journalgranskningar kan komma att göras för att åstadkomma en fördjupad analys. En risk inom geriatriken är överproduktion då klinikerna enligt avtalen ersätts med 30 procent av kostnaden för upp till 4 procents produktion över avtalade volymer. Risken bedöms till 10 miljoner kronor. Övrigt Närsjukvårdens budget är underbalanserad med 132 miljoner kronor (0,6 prorent). Erfarenhetsmässigt och mot bakgrund av nuvarande kostnadsutveckling och utrymme 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt, bedömer förvalt- Sida 93

96 ningen att detta kan balanseras inom Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade budgetomslutning men det innebär i sig en risk för underskott. Kostnadsutvecklingen för vård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd är osäker och risken är svår att bedöma. Sida 94

97 9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska vara en effektiv organisation med en tydlig styrning för att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har elva avdelningar uppdelade på drygt 40 enheter och 620 medarbetare. De senaste åren har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vuxit bland annat på grund av verksamhets- och resursöverföringar från landstingsstyrelsen förvaltning. Vidare har ett Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) och ett Kvalitetsregistercentrum (QRC) inrättas. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen har även övertagit det nationella uppdraget att ansvara för och driva invånartjänster Programkontoret för Framtidsplan för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting startade i sin nuvarande form 2012 och har sin fysiska placering på Hälso- och sjukvårdförvaltningen. Programkontorets huvudsakliga uppdrag är att hålla ihop, driva och samordna utveckling enligt intentionerna i Framtidplan för hälso- och sjukvården. Utgångspunkter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet Utgångspunkter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet Politiskt styrd organisation som får uppdrag av nämnden Har uppdrag från myndigheter och andra regioner/landsting Styr och följer upp hälso- och sjukvården Samordnar avtals- och kunskapsstyrning för kvalitet och effektivitet Realiserar framtidens hälso- och sjukvård Arbeta efter ny vision med tydliga mål Arbeta efter beslutade och samordnade processer Tar tillvara och använder den samlade kunskapen Utvecklar medarbetarna och är en attraktiv arbetsplats Sida 95

98 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation och huvudsakliga uppdrag Beställar- och produktionsstyrning Närsjukvårdens uppdrag innebär att tillgodose behovet av närsjukvård i Stockholms län. Närsjukvården omfattar huvudsakligen områdena primärvård, geriatrik, ASiH, specialiserad palliativ slutenvård, psykiatri, beroendevård, primärvårdsrehabilitering, specialiserad sjukgymnastik, habilitering, privata specialister, asylfrågor, hjälpmedel och tolkverksamhet. Avdelningen svarar också för tjänstemannaresurser till sjukvårdsstyrelserna City, Norr och Söder samt flera av programberedningarna. Somatisk specialistvårds uppdrag är att förhandla, teckna och följa upp avtal för den somatiska specialistvården både inom och utanför Stockholms läns sjukhus, avtal med de stora akutsjukhusen till mindre avtal med privata vårdgivare. Särskilda vårdfrågors uppdrag omfattar flera vårdområden, ett vårdgarantikansli, privata specialister och sjukgymnaster som arbetar på nationella taxan, tandvård för barn och ungdomar och till vissa äldre och funktionshindrade personer, ambulanssjukvård, liggande persontransporter, sjukresor samt transport av avlidna, medicinsk service, högspecialiserad vård utanför länet eller utomlands, rehabilitering efter vård på akutsjukhus och rehabilitering av patienter som kommer från eget boende. Sida 96