BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2014"

Transkript

1 BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2014 Bild; Colourbox

2 Ansvariga för rapporten Kunskapscentrum för barnhälsovård Ängelholmsgatan 3 A Malmö Marie Köhler Lars Olsson Marita Ståhl Margareta Berglund Kerstin Bergmark Mariette Derwig Kathy Falkenstein-Hagander Åsa Gustafsson Linda Håkansson Lisa Johansson Helena Kornfält Isberg Åsa Lefèvre Liv Lyngå-Von Folsach Micaela Nilsson Malin Skoog Ylva Thor Enhetschef/barnhälsovårdsöverläkare Vårdutvecklare/Psykolog Administratör Vårdutvecklare/distriktssköterska Utvecklare/barnsjuksköterska Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdsöverläkare Utvecklare/socionom Vårdutvecklare/distriktssköterska Folkhälsoutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare Sjuksköterska/Lic.Med.Vet Barnhälsoöverläkare Vårdutvecklare/barnsjuksköterska Vårdutvecklare/distriktssköterska Vårdutvecklare/distriktssköterska 2

3 Förord Med årsrapport för barnhälsovården i Skåne 2014 fortsätter vi beskrivningen av de yngsta barnens hälsa och deltagande i barnhälsovården i Region Skåne. Tillgång till barnhälsovård av lika hög kvalitet i hela regionen är en del i arbetet för jämlik hälsa. För att nå målet jämlik hälsa för barn behöver verksamheten ständigt mätas, utvärderas och utvecklas. Under 2014 var knappt barn noll till fem år inskrivna i barnhälsovården och kunde därmed tillsammans med sina föräldrar ta del av barnhälsovårdens erbjudande av hälsofrämjande och förebyggande insatser. I regionen arbetar ungefär 760 professionella sjuksköterskor, läkare och psykologer i barnhälsovården och de skapar i vardagen med sin kompetens och sitt engagemang möten med barn och familjer som gör skillnad! Vi vill passa på att särskilt tacka de som bidragit med att skicka in uppgifter till rapporten. Jämfört med föregående år har några nya mått inkluderats till exempel fyraårsbesök, språkundersökning och EPDS-samtal med tolk. I arbetet med rapporten har hela teamet på Kunskapscentrum för barnhälsovård varit engagerat. Lars Olsson har analyserat datauppgifterna och tagit fram diagram och kartor. För varje avsnitt i rapporten ansvarar undertecknande författare. Texterna har redigerats av Lars Olsson och Marie Köhler. Marita Ståhl står för rapportens layout. Årsrapport 2014 visar att barns hälsa skiljer sig mellan områden och befolkningsgrupper i regionen. Barnhälsovårdens erbjudande ser fortfarande olika ut i kommunerna och skiljer sig även mellan de skånska barnavårdscentralerna. Barns och familjers deltagande i barnhälsovården är olika i olika områden av regionen. Barnhälsovården behöver således utvecklas ytterligare för att ha hög och likvärdig kvalitet i hela Skåne och för att inkludera alla barn! Analyser av utvecklingen de senaste åren visar att det är möjligt att utveckla och förbättra barnhälsovården så att fler barn och familjer kan ta del av den! På så sätt kan barnhälsovården bidra i arbetet för en jämlik hälsa för barn. Marie Köhler Enhetschef/barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne 3

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 6 Barns hälsa... 6 Amning... 6 Passiv rökning... 6 Övervikt och fetma... 6 Hälsovård... 6 Hembesök... 6 Föräldrastöd i grupp... 6 Depressionsscreening med EPDS-metoden... 7 Vaccinationer... 7 Fyraårsbesöket... 7 Hörsel... 7 Syn... 7 Språk... 7 Anmälningar till socialtjänsten... 7 Samverkan med socialtjänsten... 8 Familjecentraler... 8 INLEDNING... 9 UNDERLAG... 9 BAKGRUND... 9 Barnrättskonventionen och folkhälsomålen... 9 Barnhälsovårdens organisation i Skåne Barnhälsovårdens grundläggande arbetssätt Hälsoindikatorer MATERIAL OCH METOD Analys Care Need Index (CNI) Andel barn i riskgrupp för TBC Andra analysvariabler HÄLSOINDIKATORER Barns hälsa

5 Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma Hälsovård Första hembesöket Föräldrastöd i grupp Depressionsscreening med EPDS-samtal Vaccinationer och vaccinationstäckning Fyraårsbesöket Hörsel Syn Språk Anmälan till socialtjänsten Barnhälsovårdens samverkan med socialtjänsten Karta över Skånes BVC, BMM och Familjecentraler Karta över Skånes kommuner samt Malmös tidigare stadsdelar Bild; Colourbox 5

6 SAMMANFATTNING Årsrapporten är baserad på data från knappt barn noll till fem år som är inskrivna i barnhälsovården i Region Skåne. Målet för barnhälsovården är jämlik hälsa och likvärdig hälsovård. Rapporten tydliggör att det finns geografiska och socioekonomiska skillnader för barn i Skåne. Resultaten pekar också på områden som behöver utvecklas vidare. Uppföljning över tid visar att förändring och förbättring är möjlig. Barns hälsa Amning Amningsfrekvensen har sjunkit i Sverige sedan 90-talet. Andelen barn i Skåne som enbart ammas vid sex månader har under de senaste fyra åren ökat från 7,2 till 15,6 procent. Andelen barn som får enbart bröstmjölk vid sex månaders ålder varierar mellan en och 36 procent mellan de olika kommunerna. Passiv rökning I Sverige, inklusive Skåne, minskar sedan flera år andelen barn som utsätts för rök i hemmet. Andelen barn, noll till fyra veckor, som utsätts för rökning i hemmet i de skånska kommunerna varierar mellan en procent i Lomma och 28 procent i Bjuv. Även mellan stadsdelarna i Malmö varierar nivåerna stort. Barnhälsovården har frågat efter båda föräldrarnas rökvanor när barnet är noll till fyra veckor och åtta månader, men fortfarande registreras mammors rökvanor i större omfattning än pappors rökvanor. Övervikt och fetma Andelen fyraåringar (födda 2010) med förhöjt BMI är 11,2 procent fördelat på 9,2 procent övervikt och 2,0 procent fetma. Frekvensen av övervikt och fetma varierar mellan 6,5 procent i Lomma och 19,5 procent i Örkelljunga. De fyra senaste årens statistik visar att flickor i fyraårsåldern har större risk än pojkar att få övervikt eller fetma. Andelen pojkar med fetma är generellt högre vid BVC med högt Care Need Index (CNI). Hälsovård Hembesök Trenden är ökande för både erbjudande om och deltagande i första hembesöket. Under 2014 erbjöds 96 procent av alla nyblivna föräldrar ett första hembesök och 87 procent av barnfamiljerna fick ett första hembesök. Spridningen mellan barnavårdscentralerna har minskat och frekvensen hembesök till barnfamiljerna varierar mellan 48 och 100 procent. Föräldrastöd i grupp Deltagandet i föräldragrupper är oförändrat de senaste tre åren; 49 procent av föräldrarna deltog i föräldragrupper under Andelen per kommun varierar mellan 32 procent i Åstorp och 79 procent i Lomma. 6

7 Pappors deltagande i föräldragrupper är generellt lågt. Endast 3,5 procent av nyfödda barn har pappor som deltagit i föräldragrupp. Andelen per kommun varierar mellan noll procent i Osby och Perstorp och 16,7 procent i Ängelholm. Depressionsscreening med EPDS-metoden I Skåne deltar 85 procent av mammorna i screening för postpartumdepression när barnet är två månader gammalt. Vid 99 av 146 barnavårdscentraler uppnåddes målsättningen att 85 procent av mammorna deltar i EPDS-samtal. Efter screening får nästan 10 procent av mammorna uppföljning i form av stödsamtal eller remiss. Vid BVC med hög andel invandrarfamiljer är deltagandet i EPDS-samtal lägre än vid BVC med låg andel. Vaccinationer Vaccinationstäckningen vad gäller det allmänna barnvaccinationsprogrammet ligger runt 97 till 98 procent. Den riktade delen av vaccinationsprogrammet, vaccination mot tuberkulos och hepatit B, gäller ungefär en tredjedel av barnen i Skåne. Täckningsgraden för vaccination mot tuberkulos är 91 procent av barnen med ökad risk. Cirka 42 procent av alla barn är vaccinerade mot hepatit B. Fyraårsbesöket Hörsel Syn Språk Av fyraåringarna i Skåne var det 4,3 procent av barnen som inte tog del av fyraårsbesöket. Orsakerna som angivits i kommentarer växlar, men handlar till största delen om att barnen inte kommit trots upprepade kallelser till familjen. Andelen barn som inte tog del av fyraårsbesöket var störst vid BVC där barnfamiljerna i genomsnitt har mindre socioekonomiska resurser. Från 2012 till 2014 har andelen fyraåringar som genomgått lekaudiometri ökat kraftigt, från 64 till 90 procent. Ökningen är ett resultat av utbildningsinsatser i områden som tidigare upphört med hörselscreening hos fyraåringar. Synprövning gjordes på 91 procent av fyraåringarna i Skåne och av dem remitterades 7,4 procent till ögonspecialist. Uppgifter om språkscreening vid fyra års ålder har inhämtats för första gången i år. I Skåne finns ingen enhetlig metod för att bedöma barnets språkutveckling. Bland barn födda år 2010 erbjöds 87,3 procent språkscreening och 83,4 procent av alla barn genomförde screeningen, varav 8,2 procent skickades vidare till logoped. Bortfallet i språkscreeningen är 3,6 gånger större i den socioekonomiskt minst gynnade fjärdedelen av barnfamiljerna än i den mest gynnade fjärdedelen av barnfamiljerna. I Malmös stadsdelar varierar bortfallet mellan fyra och 71 procent. Anmälningar till socialtjänsten Det gjordes anmälan enligt SoL kap 14 1 avseende barn som far illa från BVC till socialtjänsten för 321 barn, motsvarande 3,4 promille; en ökning med 50 barn och 0,5 promilleenheter sedan föregående år. Den vanligaste orsaken till anmälan var omsorgssvikt. 7

8 Sedan 2011 har kontaktpersoner för Barn som far illa utsetts och utbildats och finns nu vid 109 BVC i Skåne. Anmälningsfrekvensen var vid dessa BVC 3,9 promille att jämföra med 1,5 promille vid de BVC (37 enheter) som saknar kontaktperson. Samverkan med socialtjänsten Samverkan runt barn mellan BVC och socialtjänsten rapporterades ha skett för 772 barn varav 755 barn var listade vid barnavårdscentralen (0,79 procent av alla barn listade på BVC). Familjecentraler Under 2014 var 28 barnavårdscentraler med tillsammans närmare listade barn belägna vid familjecentraler. BVC vid familjecentraler har högre deltagande av barn och familjer vad gäller föräldragrupper och depressionsscreening av mammor, än icke-samlokaliserade barnavårdscentraler i socioekonomiskt jämförbara områden. Vid familjecentraler är andelen barn för vilka anmälningar görs högre (5,3 promille) än vid ickesamlokaliserade BVC (2,7 promille). Detsamma gäller samverkan kring barn som sker i betydligt högre omfattning; 2,21 procent, jämfört med 0,30 procent på traditionella BVC. Bild; Colourbox 8

9 INLEDNING Kunskapscentrum för barnhälsovård är den regionala utvecklingsenheten för barnhälsovården i Region Skåne och har en övergripande funktion för kvalitetsutveckling i verksamheten. I uppdraget ingår att följa upp, sammanställa och presentera barnhälsovårdens kvalitets- och verksamhetsmått för att på ett systematiskt sätt kunna identifiera utvecklingsområden inom verksamheterna, samt följa upp indikatorer på hälsan hos barn noll till fem år i regionen och hur dessa förändras över tid. Årsrapport 2014 presenterar hälsoindikatorer och kvalitets- och verksamhetsmått sammanställda på region- och kommunnivå. UNDERLAG Årsrapporten för 2014 bygger på data inrapporterade från de 146 barnavårdscentralerna (BVC) i Region Skåne. Kunskapscentrum för barnhälsovård administrerar insamlingen. Datauppgifterna gäller de barn som den 31 december 2014 var listade på BVC. Barnen kan vara födda olika år och arbetsuppgifterna kan vara utförda olika kalenderår. Som exempel gäller första hembesöket hos barnen födda år 2014 när arbetsuppgiften är utförd under samma år. Amningsuppgifter kan inte sammanställas förrän barnet blivit över ett år, därför gäller dessa datauppgifter barn födda år 2013 och journaluppgifter dokumenterade under åren Uppgifter om amning, rökning och vaccinationer efterfrågas av Socialstyrelsen respektive Smittskyddsinstitutet. Dessa uppgifter är inrapporterade från 145 barnavårdscentraler medan data saknas från en BVC. Bortfallet motsvarar cirka 0,35 procent av barnen födda år 2013 vad gäller amning och rökning och cirka 0,21 procent av barnen födda år 2012 vad gäller rökning. Insamlingen av övriga uppgifter är regionalt beslutad (första hembesök, föräldrastöd i grupp, EPDSsamtal, mätning av övervikt och fetma, hörselscreening, synundersökning, språkscreening, sjuksköterskornas specialistutbildning, tjänstgöringsgrad och tjänsteår, anmälningar om barn som far illa till socialtjänsten och samverkan med socialtjänsten). BAKGRUND Barnrättskonventionen och folkhälsomålen Grundläggande och vägledande principer för barnhälsovården är att arbeta utifrån FN:s Konvention om barnets rättigheter. Sverige ratificerade konventionen Barnrättskonventionen säger att varje barn ska behandlas med respekt, få komma till tals och barnets bästa ska alltid komma i första hand i alla beslut och insatser som rör dem. FN:s Konvention om barnets rättigheter fastslår bland annat: Artikel 2: Alla barn har lika värde och samma rättigheter Artikel 3: Vid alla åtgärder ska barnets bästa komma i främsta rummet Artikel 5: Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utöver sina rättigheter Artikel 6: Varje barn har rätt till liv och utveckling Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det Artikel 19: Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra personer Artikel 24: Varje barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård 9

10 I artikel 4 förbinder sig staterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (Barnombudsmannen). Folkhälsomålen Det övergripande folkhälsoarbete som barnhälsovården bedriver syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla barn. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa som anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden och därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning (Folkhälsomyndigheten). Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol mm Barnhälsovårdens organisation i Skåne Region Skåne införde 1 jan 2009 ett medborgarstyrt kundval, Hälsoval Skåne. För barnhälsovården innebär det att alla vårdnadshavare till barn mellan noll till fem år, och barn fyllda sex år som ännu inte lämnats över till skolhälsovården, ska välja BVC. Hälsoval Skåne, som är uppdragsgivare gentemot verksamheterna, formulerar i ackrediteringen de krav som ställs på BVC. Verksamhetschefen för en BVC ansvarar för att ackrediteringsvillkoren uppfylls. Vid slutet av år 2014 var 146 BVC ackrediterade. När BVC bedrivs samlokaliserat, och i en fördjupad samverkan, med öppen förskola, socialtjänst och mödrahälsovård benämns verksamheten familjecentral (Socialstyrelsen, 2008). I december 2014 fanns det 28 BVC vid familjecentraler i Skåne, med sammanlagt listade barn. Barnhälsovårdspsykologerna är en tillgänglig resurs för barnhälsovården och tillhör primärvårdsorganisation (Kryh och SUS) respektive specialiserad närsjukvård (Sund). Kunskapscentrum för barnhälsovård har en regionalt övergripande och producentneutral funktion för kvalitetsutveckling av barnhälsovården i Skåne och tillhör organisatoriskt Kompetenscentrum för primärvård i Skånevård Sund. Referenser o Socialstyrelsen. (2008). Familjecentraler kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm. 10

11 Barnhälsovårdens grundläggande arbetssätt Barnhälsovården ska bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att förbättra hälsotillståndet för såväl grupper som enskilda individer. Det handlar om att främja och stödja hälsa både på gruppnivå och individuellt. Det grundläggande i hälsofrämjande arbete är att stärka föräldrarnas förmåga att ta mer kontroll över det som påverkar deras och barnens hälsa. Dessa två komponenter att ge stöd till förbättrad hälsa och ökad kontroll över hälsan är kärnan i det hälsofrämjande arbetets mål och metoder. Detta framgår också klart i WHO:s definition av hälsofrämjande arbete; Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den (Ewles & Simnet, 2005). Det preventiva arbetet syftar till att förebygga sjukdom eller skador och brukar delas in i universell, selektiv eller indikerad insats. De universella insatserna syftar till att förhindra utveckling av sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till samtliga barn och föräldrar. Genom hälsoundersökning och screening kan tidig upptäckt göras av begynnande hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och optimal insats/behandling, selekterade insatser, initieras. Med indikerade insatser skapas förutsättning för ett så normalt liv som möjligt vid etablerad ohälsa eller funktionshinder genom att ge stöd och hjälp. Referenser o Ewles, L., Simnet, I.( 2005). Hälsoarbete. (2.uppl.). Lund. Studentlitteratur. Hälsoindikatorer De flesta av de hälsoindikatorer som används i denna rapport föreslogs vid en konferens om barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2005), (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009). Indikatorerna kan delas in i olika typer av variabler eller mått: Strukturmått/variabler mäter bakgrundsfaktorer i befolkningen och inom barnhälsovården till exempel Care Need Index (CNI), barnantal, tjänstgöringsgrad för sjuksköterska på BVC, läkartid på BVC. Processmått/variabler mäter hur barnhälsovården uppfyller sina uppdrag till exempel andel hembesök till nyfödda, andel EPDS-samtal (med screening av post-partum-depression), andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, andel vaccinerade barn. Resultatmått/variabler avser att mäta resultaten av insatserna inom barnhälsovården på folkhälsan det som kommer barnen till godo. Hit hör amningsfrekvens, andel barn som exponeras för tobaksrök, andel fyraåringar med övervikt/fetma, vaccinationstäckning. Barnhälsovårdens möjlighet att påverka dessa mått varierar. Det beror på hur många barnhälsovården når med sin insats, hur specifikt syftet med insatsen är och om barnhälsovården är den enda som erbjuder insatsen. Andra påverkansfaktorer har stor betydelse hälsans bestämningsfaktorer är många och hälso- och sjukvården är en bland många samhällsaktörer som påverkar människors levnadsvanor (Dahlgren & Whitehead 1991). Referenser o Stiftelsen Allmänna Barnhuset. (2005). Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer. o Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård att främja barns hälsa. o Dahlgren, G., Whitehead, M. (1991). Hälsans bestämningsfaktorer. 11

12 MATERIAL OCH METOD På varje BVC finns en utsedd person som lämnar in uppgifter via ett digitalt formulär. Vissa typer av inmatningsfel uppmärksammas automatiskt i första ledet och även på Kunskapscentrum för barnhälsovård görs kontroller vid avvikande värden genom uppföljning per telefon/e-post. Analys Vid analysen har ett av syftena varit att mäta ojämlikhet i både hälsa och hälsovård. Geografisk fördelning studeras för att identifiera skillnader mellan kommuner. Malmö är en stor kommun med 28 barnavårdscentraler och nästan 30 procent av barnen noll till fem år i Skåne. För att ge en tydligare bild av skillnader inom staden redovisas ibland data för stadsdelarna i Malmö. Den 1 juli 2013 blev de tio stadsdelarna genom sammanslagningar till fem. I rapporten har vi använt den äldre indelningen i tio stadsdelar. En annan form av ojämlikhet som analyserats är skillnader i familjernas sociala och ekonomiska resurser som påverkar barns hälsa och i vilken omfattning barnhälsovårdens resurser nyttjas. Care Need Index (CNI) Som socioekonomiskt mått används i första hand Care Need Index (CNI). Det är forskningsmässigt utprovat som ett relevant mått för ökad risk för ohälsa. För barnfamiljer gäller följande fem variabler: o förälder född utanför Europa o arbetslös förälder o ensamstående förälder o nyinflyttade familjer o förälder med låg utbildning CNI beräknas för varje barn på genomsnittet av föräldrarnas socioekonomiska status utifrån dessa variabler. En viss del av barnhälsovårdsersättningen viktas efter CNI vid barnavårdscentralen. För varje BVC beräknas månatligen ett CNI som är genomsnittet av de listade barnens CNI, relaterat till genomsnittet i Skåne (som alltid får indexvärde 1,0). CNI över 1,0 innebär lägre socioekonomiska resurser än genomsnittet i Skåne, CNI under 1,0 innebär högre socioekonomiska resurser än genomsnittet i Skåne. I december 2014 varierade CNI för barnavårdscentralerna i Skåne mellan 0,33 och 2,62. Medianvärdet var 0,78. Orsaken till skillnaden mot medelvärdet (CNI 1,0) är en ojämn fördelning av de aktuella socioekonomiska variablerna. Genom att CNI är knutet till de listade vid varje BVC möjliggörs jämförelser mellan verksamhetsmåtten vid BVC och CNI med stor precision. Andel barn i riskgrupp för TBC En annan social bakgrundsvariabel som gäller för varje BVC är andelen tvååriga barn som tillhör riskgrupp för tuberkulos (tbc) (2014 års vaccinationsuppgifter gäller barn födda 2012). Riskgruppen omfattar barn i invandrarfamiljer från länder med hög tuberkulosförekomst. Vid analysen används variabeln som ett mått på andelen barn med utländsk bakgrund eftersom det tämligen väl motsvarar variabeln förälder född utanför Europa i CNI. En lista med länder med hög förekomst av tbc publiceras av WHO ( Andra analysvariabler Vid analys på kommunnivå har kvinnors utbildningsnivå använts. En viktig invändning är att hälsovalet innebär att BVC:s lokala förankring i sitt upptagningsområde inte är lika tydlig som förr. När data så medger har en analys baserad på kön gjorts. Både hälsa och delaktighet i barnhälsovårdens erbjudande kan variera beroende på könstillhörighet. Övriga analyser berör verksamheternas förutsättningar att bedriva barnhälsovård. Det handlar om antalet barn per sjukskötersketjänst och om man delar sin tjänst med vårdcentralen eller enbart arbetar på BVC. 12

13 Med möjlighet att jämföra fyra års data analyseras även trender avseende vissa områden. I de fall nationella data finns görs vid behov jämförelser med dessa. HÄLSOINDIKATORER Varje indikator presenteras, liksom i föregående årsrapport, med en bakgrund samt hur målen enligt ackrediteringen uppfyllts. Resultaten redovisas för Skåne som helhet samt mestadels på kommunnivå i Skånes 33 kommuner. Resultaten kommenteras med fördjupade analyser av hälsoindikatorerna och vad som kan tänkas påverka dem belyses i diskussionen. Referenser ges separat för varje indikator. Barns hälsa Amning Av Margareta Berglund och Micaela Nilsson Bakgrund Amning en folkhälsofråga Att skydda, främja och stödja amning är en global folkhälsofråga och kan ses som en indikator på hälsan hos barn och kvinnor. Att amma är det mest naturliga och enklaste sättet att ge ett barn idealisk föda. Varje mammas mjölk är unik och anpassad till just hennes barn och bröstmjölken innehåller all den näring och vätska ett barn behöver för gynnsam tillväxt, utveckling och hälsa under barnets sex första levnadsmånader (Kramer & Kakuma, 2009). Enligt WHO:s globala folkhälsorekommendation bör spädbarn få enbart bröstmjölk under de första sex månaderna i livet för att uppnå optimal tillväxt, utveckling och hälsa. Därefter rekommenderas att amningen kompletteras med näringsmässig adekvat och säker tilläggskost samtidigt som amningen fortsätter upp till två års ålder eller längre (WHO, 2003). "Global Strategy on Infant and Young Child Feeding" (WHO, 2003) är godkänd av alla medlemsstater i WHO och utgör en bas för ett viktigt folkhälsoinitiativ för att skydda, främja och stödja amning. Innocenti-deklarationen (WHO/UNICEF 1990, 2005) betonar att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att försäkra den bästa starten i livet för barn och för att realisera mänskliga rättigheter, särskilt de som kommer till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter (UN, 1989). Hälsoeffekter av amning Intresset för amning har under de senaste årtiondena varit stort och ny forskning publiceras kontinuerligt om modersmjölkens och amningens betydelse och positiva hälsoeffekter (Kramer 2009, Ip et al., 2007). Amning ger många hälsofördelar för både barnet och mamman både på kort och på lång sikt (Horta & Victor 2013, 2014). Genom den nära kroppskontakten får barnet, förutom näring, sina behov av värme, närhet och trygghet tillfredsställda. Amning stimulerar till samspel och underlättar anknytning. En omfattande kunskapsöversikt (Ip et al., 2007) har bland annat visat på minskad risk för barnet att insjukna i akut öroninflammation, akut gastroenterit, allvarlig luftvägsinfektion, att drabbas av plötslig spädbarnsdöd samt att utveckla övervikt och fetma och att kvinnor som ammat löper minskad risk att insjukna i bröstcancer, äggstockscancer och typ 2-diabetes. Forskning visar att amning har positiva hälsoeffekter flera år efter avslutad amning. Barn som ammas löper mindre risk att bli överviktiga som vuxna, att insjukna i diabetes samt att få högt blodtryck (Horta & Victor, 2013). Samverkan i vårdkedjan kring amning och uppfödning av spädbarn Studier har visat att hälso- och sjukvårdspersonal spelar en stor roll när det gäller att skydda, främja och stödja amning (WHO, 1998). Personal inom barnhälsovård, mödrahälsovård samt BB/förlossning (vårdkedjan) bör vara väl förtrogen med aktuella riktlinjer om uppfödning av spädbarn och hur vägledning anpassas utifrån individuella behov (Hörnell et al, 2013). För att kunna ge evidensbaserad 13

14 och individuellt anpassad amningsvägledning krävs både på vetenskapligt underlag och på beprövad klinisk erfarenhet (Örtenstrand, 2011). Under de senaste decennierna har amningsfrekvensen minskat i Sverige och förhoppningen är att samverka utifrån Strategisk plan för samordning av amningsfrågor (Konsumentverket m fl 2013) för att stödja och uppmuntra mammor att amma så länge de önskar. Barnhälsovården är en av flera viktiga aktörer som samverkar i folkhälsoarbetet för att skydda, främja och stödja amning. Rekommendation WHO har sedan 2001 rekommenderat exklusiv (enbart) amning under de första sex levnadsmånaderna följt av fortsatt amning kompletterad med tillägg av annan föda i två år eller längre (WHO, 2001). WHO:s amningsrekommendation bör ses utifrån ett folkhälsoperspektiv där små förbättringar i hälsoutfall kan få stor samhällelig betydelse för folkhälsan men ibland vara av begränsad betydelse för den enskilde (WHO, 2011). I Sverige rekommenderas exklusiv amning i sex månader och fortsatt amning, under det första levnadsåret eller längre, kombinerat med långsam introduktion till annan föda, först som små smakprov och därefter som smakportioner (SLV, 2011). WHO:s definition av amning tillämpas för barn födda från och med 2004: Enbart ammade barn som har fått enbart bröstmjölk, vitaminer eller läkemedel Delvis ammade barn som förutom bröstmjölk även har fått ersättning, välling eller annan kost Ej ammade barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget Föräldrars rätt till ett informerat val Blivande och nyblivna föräldrar har rätt till korrekt och objektiv information om spädbarnsuppfödning, inkluderande riktlinjer för långsam introduktion till annan föda, så att de kan göra informerade val (SOSFS 2008:33). Föräldrars val ska självklart respekteras så att mamman/föräldrarna får det stöd och den information som krävs oavsett val. All personal bör ha en öppen, hälsofrämjande och lyhörd attityd inför de kvinnor som av olika anledningar inte ammar så att de får optimalt stöd för en säker och ändamålsenlig uppfödning av sitt barn (Hörnell et al., 2013). Mål enligt Ackreditering för BVC procent av barnen bör ammas helt vid två månaders ålder. 80 procent av barnen bör ammas helt vid fyra månaders ålder. 50 procent av barnen bör ammas helt vid sex månaders ålder. Resultat (Barn födda 2013) Vid två månaders ålder ammades 62 procent av barnen helt, vid fyra månaders ålder ammades 50 procent av barnen helt, vid sex månaders ålder ammades 58 procent av barnen helt eller delvis. Amningen vid sex månader i Sverige har varit i avtagande sedan i mitten av 90-talet. 14

15 100% 90% 80% 70% Sverige Skåne 60% 50% 40% Diagram 1: Andel barn, födda år , som ammades, enbart eller delvis, vid sex månaders ålder. Siffror för riket är ännu inte publicerade för barn födda När det gäller barn som enbart ammades vid sex månaders ålder så var andelen som lägst för barnen födda 2009 (7,2 procent). Sedan dess har frekvensen ökat för varje år. En jämförelse mellan barn födda 2011 och 2013 visar att andelen barn som enbart ammades vid sex månaders ålder ökade från 14,1 till 15,6 procent. Andelen ammade varierar mellan kommunerna. Diagram 2 visar spridningen för enbart ammade vid sex månaders ålder Diagram 2: Andel barn, födda 2013, per kommun, som enbart ammades vid sex månaders ålder. Den röda stapeln visar genomsnittet i Skåne. Inga kommuner når upp till målen för amning enligt WHO:s rekommendationer. Enligt Global Targets 2025 (WHO, 2014) är målet 50 procent för enbart amning vid sex månader. 15

16 Andelen barn som ammas, enbart eller delvis, varierar under det första levnadsåret: 100% SKÅNE 80% 60% 40% 20% 0% 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ej amn 5% 19% 30% 42% 66% 80% delv amn 16% 19% 20% 42% 34% 20% enb amn 79% 62% 50% 16% 0% 0% Diagram 3: Andel barn, födda 2013, som var enbart ammade, delvis ammade eller inte ammade vid olika åldrar i Skåne Variationen mellan olika kommuner är stor. 100% 80% 60% 40% Lund 100% 80% 60% 40% Bjuv 20% 0% 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ej amn 6% 14% 21% 32% 53% 72% delv amn 18% 16% 20% 50% 47% 28% enb amn 76% 70% 59% 18% 0% 0% 20% 0% 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ej amn 9% 24% 56% 65% 84% 92% delv amn 14% 19% 14% 22% 16% 8% enb amn 77% 57% 30% 13% 0% 0% Diagram 4 och 5: Andel barn, födda 2013, i Bjuv respektive Lund, som enbart ammades, delvis ammades eller inte ammades vid olika åldrar. De två kommunerna har valts ut för att illustrera skillnaderna eftersom de ligger högt respektive lågt bland Skånes 33 kommuner vad gäller amningsfrekvens. Det framkommer tydliga samband mellan barnfamiljernas socioekonomiska resurser och amningsuppgifterna från barnhälsovården i Skåne. 16

17 Barn till föräldrar med socioekonomiskt mer gynnsam belägenhet, mätt i CNI, har större chans att bli enbart ammade de första sex månaderna i enlighet med WHO:s rekommendationer. Barn i socioekonomiskt mindre gynnade familjer blir oftare delammade under första halvåret. I den socioekonomiskt mest gynnade fjärdedelen (fjärdedelen listade vid barnavårdscentraler med lägst CNI) av barnfamiljerna var det vid två månaders ålder 70 procent av barnen som enbart ammades, vid fyra månaders ålder var det 58 procent av barnen som enbart ammades. I den socioekonomiskt minst gynnade fjärdedelen var det vid två månaders ålder 54 procent som enbart ammades och vid fyra månaders ålder 39 procent av barnen som enbart ammades. Efter sex månaders ålder ändras bilden. I socioekonomiskt mindre gynnade familjer ammas barnen i högre omfattning upp till ett års ålder, vilket överensstämmer med WHO:s rekommendationer. I den socioekonomiskt mest gynnade fjärdedelen barnfamiljer ammades 16 procent av barnen, i den socioekonomiskt minst gynnade fjärdedelen ammades 27 procent av barnen vid 12 månader. Ett mycket starkt samband finns mellan barn som inte ammas och kvinnors utbildningsnivå. I kommuner med hög andel kvinnor år med maximalt 2-årig gymnasieutbildning är det fler barn som inte ammas. Sambandet är särskilt starkt till och med sex månaders ålder. Diskussion Amningen i Sverige har gått upp och ned genom åren. I början av 70-talet ammades enbart 35 procent av barnen vid två månaders ålder och sju procent vid sex månaders ålder. Under senare delen av 70-talet fördes amningens sociala och medicinska betydelse fram och vårdrutiner kring tilläggsmatning och separation mellan mamma och barn började ifrågasättas. Kvinnorna började amma längre (Svensson & Nordgren, 2002). Efter en minskning av amningsfrekvensen på 1980-talet steg åter amningsfrekvensen i början av 1990-talet. År 1996 låg nivån som högst då mer än 81 procent av de två månader gamla barnen enbart ammades. Uppgången sammanföll med det globala amningsfrämjande initiativet Baby Friendly Hospital Initiative (WHO, 2009) de svenska benämningarna är Amningsvänliga sjukhus och Amningsvänlig vårdkedja. Flera studier visar att mammor som har lägre socioekonomisk status ammar i lägre utsträckning än mammor med hög socioekonomisk status (Flacking, Hedberg, Nykvist & Ewald, 2007). Mammans utbildningsnivå, ålder, relation till arbetsmarknaden, familjesituation och etnicitet är faktorer som påverkar amningsbenägenheten (Lande et al., 2003). En nyligen publicerad studie från Uppsala kunde dock inte belägga någon inverkan av social position eller etnicitet på amningsbenägenheten (Wallby, 2012). Datauppgifterna från Skåne åren överensstämmer med de studier som visar samband mellan socioekonomisk status och amning. Kunskapscentrum har under tiden 2012 till och med hösten 2014, vid flera tillfällen genomfört en tvådagars amningsutbildning riktad till BVC- sjuksköterskor samt barnmorskor/sjuksköterskor vid barnmorskemottagningar, BB och Amningsmottagningar. Referenser o Horta, L., & Victora, C. (2013). Long-term effects of breastfeeding. A systematic review. WHO. o Horta, L., & Victora, C. (2014). Short-term effects of breastfeeding. A systematic review on the benefits of breastfeeding on diarrarrhoea and pneumonia mortality. WHO. o Hörnell, A. et al. (2013). Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn. En kunskapsöversikt från barnläkarföreningen och Livsmedelsverket. Läkartidningen, nr , vol o Konsumentverket m fl. (2013). Strategisk plan för samordning av amningsfrågor Livsmedelsverket. 17

18 o o o o o o o o o o o o o o o o o o Ip et al. (2009). Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries. Evidence Report Technology Assess 2007 Apr;(153): Kramer, MS, Kakuma, R. (2009). Optimal duration of exclusive breastfeeding. (review). The Cochrane Collaboration Library. SLV. (2011). Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter. Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. SOSFS 2008:33 Svensson, K., & Nordgren, (2002). Amningsboken. Natur och Kultur. UN. (1948). FN:s konvention om mänskliga rättigheter. UN. (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Wallby, T. (2012). Lika för alla? : Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Avhandling. Uppsala universitet. WHO. (2009). Baby Friendly Hospital Initiative. Revised, updated and expanded for integrated care. WHO. (1981). International Code of Marketing of Breast-milk Substitutes. WHO. (1989). Evidence for the Ten Steps to Successful Breastfeeding. WHO. (2001).The optimal duration of exclusive breastfeeding. Report of an expert consultation. WHO. (2011). Exclusive breastfeeding for six months best for babies everywhere. WHO. (2012). Global Targets To improve maternal, infant and young child nutrition. WHO/UNICEF. (1989). Protecting, Promoting and Supporting Breast-feeding. WHO/UNICEF. (2003). The Global Strategy on Infant and Young Child Feeding. WHO m fl. (2005). Innocentideklarationen. Om späda och små barns mat. Örtenstrand, A. (2011). För att vara vårdgivare eller rådgivare krävs ett vetenskapligt underlag och en samlad klinisk erfarenhet. Barnbladet nr 1, 2011, Bild; Colourbox 18

19 Rökfri miljö Av Helena Kornfält-Isberg och Ylva Thor Bakgrund Barn vars mammor har rökt under graviditeten löper större risk att födas med låg födelsevikt och det finns även ett starkt samband mellan rökande föräldrar och barn som drabbas av öron- och nedre luftvägsinfektioner (Blair, Stewart-Brown, Hjern och Bremberg, 2013). Forskning visar även att det finns samband mellan mammans rökning under graviditeten och ökad risk för barnet att drabbas av övervikt, fetma och diabetes (Mattson, Källén, Longnecker, Rignell-Hydbom och Rylander, 2013). Barnets hälsa påverkas negativt på många sätt av passiv rökning; dels direkt genom att barnet själv vistas i en rökig miljö, men också indirekt via nikotin i bröstmjölken om barnet ammas av en rökande mamma eller en icke-rökande mamma som vistats i en rökig miljö (Rikshandboken, 2015). Socialstyrelsen råder blivande och nyblivna föräldrar att inte använda nikotin med anledning av risken för sämre fostertillväxt, dödföddhet och plötslig spädbarnsdöd där risken ökar ju fler cigaretter mamman röker (Socialstyrelsen, 2014). Rökare är enligt Socialstyrelsens definition: Den som röker minst en gång dagligen, det vill säga drar i sig rök från cigarett, cigarill eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som röker utomhus. (Socialstyrelsen, 2013). Rök från vattenpipa har samma skadliga effekter som cigaretter (Rikshandboken, 2015). E-cigaretten är en relativt ny produkt på marknaden som ursprungligen introducerades som ett hjälpmedel vid rökavvänjning. Dess hälsoeffekter är ännu inte fullständigt klarlagda men WHO avråder bestämt ammande mammor från att nyttja E-cigaretter då de förutom nikotin innehåller flera andra skadliga ämnen (WHO, 2013). I de elva övergripande målen för folkhälsa anges Barn och ungas uppväxtvillkor, Miljöer och produkter samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel som tre områden att arbeta med i ett nationellt folkhälsoarbete (Folkhälsomyndigheten, 2014). Det tobakspreventiva arbetet i barnhälsovården hör alltså hemma i tre av elva övergripande folkhälsomål. Till målområde elva som bland annat strävar mot minskat tobaksbruk har Folkhälsomyndigheten nyligen lagt till fyra tobaksförebyggande delmål varav två delmål är: Tobaksfri livsstart från år 2014 och Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. De sjukdomsförebyggande metoderna har breddats från att endast ha haft ambitionen att skydda barnet ifrån att vistas i rökig miljö till att med rådgivande- och kvalificerade samtal motivera den rökande vuxne att sluta röka även på grund av de egna hälsoriskerna och för att vara en god förebild för barnet. Barn vars föräldrar röker börjar oftare själva att röka när de växer upp än barn till ickerökare (Rikshandboken, 2015). De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som presenterades av Socialstyrelsen 2011 ger tobakspreventiva insatser inom mödra- och barnhälsovården högsta prioritet (Rikshandboken, 2015). Enligt Konventionen om barnets rättigheter har barnet rätt till liv och utveckling, rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till att det bästa för barnet skall komma i främsta rummet (Socialdepartementet, 2014). FN:s konvention om barnets rättigheter har därför direkt bäring även i det tobakspreventiva arbetet med tanke på den passiva rökningens skadliga effekter på barnet. Enligt FN:s tobakskonvention, med samma status som barnrättskonventionen, är målet att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga 19

20 och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök (Folkhälsomyndigheten, 2014b, sidan 11). En viktig del av arbetet på BVC är att samtala om rökfri miljö. BVC är en välbesökt folkhälsoarena och sjuksköterskan inom barnhälsovården har en mycket viktig roll i att motivera och stödja rökande föräldrar att sluta röka samt informera om var det finns rökslutarstöd (Rikshandboken, 2015). Mål enligt Ackreditering för BVC 2014 Barn födda år För minst 98 procent av barnen ska föräldrarnas rökvanor registreras i barnets journal då barnet är noll till fyra veckor och åtta månader. Resultat 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% 92% 0-4 veckor mamma 0-4 veckor pappa 0-4 veckor någon i hemmet 8 mån mamma 8 mån pappa 8 mån någon i hemmet 91% 90% Diagram 6: Andel föräldrar till barn födda år , som har tillfrågats om rökvanor i hemmet då barnet var noll till fyra veckor respektive åtta månader gammalt. 20% 15% 10% 5% pappor Skåne pappor Sverige mammor Skåne mammor Sverige 0% 20

21 Diagram 7: Andel mammor och pappor som rökte då barnet var noll till fyra veckor gammalt. Från och med barn födda 1999 (Sverige) och 2002 (Skåne). Uppgifter för barnen födda år 2013 är ännu inte sammanställda på riksnivå. Totala andelen barn i Skåne födda 2013 som var utsatta för passiv rökning från minst en rökare i hemmiljön var 15,5 procent vid noll till fyra veckors ålder 15,2 procent vid åtta månaders ålder. att jämföra med siffrorna 16,1 respektive 15,9 procent för barn födda år Det är stor skillnad mellan kommunerna i Skåne när det gäller barn och rökning i hemmiljön Lomma Vellinge Lund Kävlinge Ystad Staffanstorp Svedala Ängelholm Höganäs Kristianstad Hörby SKÅNE Simrishamn Trelleborg Malmö Osby Svalöv Höör Östra Göinge Skurup Helsingborg Klippan Båstad Eslöv Burlöv Bromölla Sjöbo Hässleholm Tomelilla Örkelljunga Åstorp Landskrona Perstorp Bjuv Diagram 8: Andel barn (i procent) födda 2013 i vars familj någon röker vid noll till fyra veckors ålder. Kommunvis respektive genomsnitt för Skåne (röd stapel). Spridningen mellan kommunerna är ungefär densamma när barnen är åtta månader gamla. Nästan överallt är det fler pappor/partners än mammor som röker, men skillnaden är olika stor i olika kommuner. 21

22 mammor pappor Lomma Vellinge Lund Kävlinge Ystad Staffanstorp Svedala Ängelholm Höganäs Kristianstad Hörby SKÅNE Simrishamn Trelleborg Malmö Osby Svalöv Höör Östra Göinge Skurup Helsingborg Klippan Båstad Eslöv Burlöv Bromölla Sjöbo Hässleholm Tomelilla Örkelljunga Åstorp Landskrona Perstorp Bjuv Diagram 9: Andel mammor respektive pappor (i procent) till barn födda 2013 per kommun som röker när barnet är noll till fyra veckor. Genomsnittet i Skåne visas med gul/röd stapel. Karta A: Geografiska skillnader inom regionen över hur stor andel barn, födda 2013, som lever i hushåll med minst en rökande person vid noll till fyra veckors ålder (genomsnitt i Skåne 15,5 procent. Diskussion Andelen rökare i Sverige är lägre än i många andra länder bland annat på grund av restriktiv tobakslagstiftning och hög medvetenhet i befolkningen om farorna med rökning. Sedan 2003 har de yngsta barnens exponering för tobaksrök minskat från 17 till tio procent i Sverige men för barn till lågutbildade föräldrar, det vill säga med enbart grundskoleutbildning, ses ingen minskning alls (Institutet för miljömedicin, 2013). 22

23 Rökningen bland mammor och pappor har minskat långsamt i Sverige de senaste åren men i Skåne röker föräldrarna (särskilt papporna) mer än riksgenomsnittet. Nationella siffror från Socialstyrelsen (2014) visar att bland föräldrar till barn födda 2012 var det knappt fem procent av mammorna och tio procent av papporna som rökte under barnets första levnadsmånad. (Socialstyrelsen, 2014). Insamlad statistik från barnhälsovården i Region Skåne 2014 visar att de allra flesta föräldrar tillfrågas om rökvanor, men målet att registrera föräldrarnas rökvanor för minst 98 procent av barnen vid noll till fyra veckor och åtta månaders ålder, inte uppnåddes. Störst bortfall ses när barnet är åtta månader gammalt. Registrering av de skånska pappornas tobaksvanor sker i något mindre omfattning än för mammorna. Flera BVC-sjuksköterskor uppgav svårigheter att hitta eller tolka dokumentation i barnets journal angående föräldrarnas tobaksvanor, framförallt när det gällde barn som var inflyttade från annat land, överflyttade från annan BVC eller familjehemsplacerade. Flera svarade också att många barn uteblev från åttamånadersbesöket och rökvanor därför inte registrerades. Liknande datainsamlingsproblem ses på BVC i hela Sverige enligt Socialstyrelsen (2013). Statistiken visar att skånska pappor röker näst mest i Sverige (efter Södermanland). När det gäller rökande mammor ligger Skåne på sjätte plats i listan över landskap (Socialstyrelsen, 2014). I genomsnitt röker papporna ungefär dubbelt så mycket som mammorna i Skåne. Detta varierar dock i regionen; i nio kommuner, däribland Malmö, röker tre gånger så många pappor som mammor. År 2013 genomförde Region Skåne en folkhälsoenkät som fick namnet Barn och föräldrar i Skåne. Drygt småbarnsföräldrar till barn som under året fyllde åtta månader eller fyra år fick enkäten, knappt hälften svarade. Resultaten visade att 4,5 procent av de åtta månader gamla barnen och fem procent av fyraåringarna hade en mamma som rökt under graviditeten. Folkhälsoenkätens siffror beträffande föräldrars rökvanor stämmer väl överens med de inrapporterade från barnhälsovården i Region Skåne. Det syns tydliga samband mellan föräldrars rökning och socioekonomiska bakgrundsvariabler för de listade barnen vid barnavårdscentralerna i Skåne. Sambandet mellan pappors rökning och CNI är mycket starkt. Sambandet mellan mammors rökning och CNI är påtagligt, men inte lika starkt. I den socioekonomiskt mest gynnade fjärdedelen av barnfamiljerna (fjärdedelen listade vid BVC med lägst CNI) är risken för att någon i det nyfödda barnets hem röker 7,0 procent. I den socioekonomiskt minst gynnade fjärdedelen är risken för detta 29,0 procent. I den socioekonomiskt mest gynnade tiondelen av barnfamiljerna (tiondelen listade vid BVC med lägst CNI) är risken för att någon i det nyfödda barnets hem röker 4,4 procent. I den socioekonomiskt minst gynnade tiondelen är risken för detta drygt sju gånger högre; 32,7 procent. Referenser o Blair, M., Stewart-Brown, S., Hjern, A. Bremberg, S. (Red.). (2013). Barnhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten (2014). o Folkhälsans utveckling målområden. Från: (2014). o Tobak. Målet för samhällets insatser på tobaksområdet är ett minskat bruk av tobak. Från: (2014 b). Tobakskonventionen. Från: Tobakskonventionen.pdfInstitutet för Miljömedicin. (2013). o Miljöhälsorapport Stockholm; Karolinska institutet.mattsson K, Källén K, Longnecker MP, Rignell-Hydbom A, Rylander L. (2013) Maternal smoking during pregnancy and daughters' risk of gestational diabetes and obesity. o Diabetologia, May 13. Pub Med

24 o o o o o Rikshandboken för barnhälsovård (2015). Barn och rökning snusning. Från: Socialdepartementet. (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet. Socialstyrelsen (2014). Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda Från Socialstyrelsen (2014). Minska risken för plötslig spädbarnsdöd sex råd till dig som förälder. WHO (2013). Questions and answers on electronic cigarettes or electronic nicotine delivery systems (ENDS). Från: Övervikt och fetma Av Mariette Derwig och Linda Håkansson Bakgrund Övervikt och fetma hos förskolebarn är allt mer förekommande de senaste tio till 15 åren. Barn som har en övervikt eller fetma vid fyra till fem års ålder har en ökad risk att även ha denna i skolåldern (Wikland, Luo, Niklasson & Karlberg, 2002). En studie av Werner och Brodin (2006) visade att de barn som vid två, tre och 4,5 års ålder var överviktiga vid mer än ett av mättillfällena hade fem gånger större benägenhet att även vara det vid tolv års ålder. Skolbarn med övervikt/fetma bibehåller ofta denna i ungdomen och i vuxen ålder. I likhet med annan ohälsa är övervikt och fetma ojämnt fördelat hos befolkningen och skillnader ses hos olika socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet, 2013; Perlhagen, Flodmark & Hernell, 2013). Barnhälsovården är en hälsofrämjande arena som har en betydelsefull roll i att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn. Tidiga hälsofrämjande insatser genom återkommande hälsosamtal ökar möjligheten att prioritera och vidmakthålla hälsosamma levnadsvanor hos familjen. Det är viktigt att följa barnets tillväxttrend och iso-bmi och identifiera övervikt/fetma vid fyra års ålder. Barns iso-bmi-gränser för övervikt (iso-bmi 25) och fetma (iso-bmi 30) skiljer sig från vuxnas BMI gränser och är omräknade för att ta hänsyn till barnets ålder och kön. Iso-BMI-gränserna för övervikt, fetma och undervikt är inritade på den svenska BMI-kurvan. Enligt Rikshandboken erbjuds familjen vid identifierad övervikt vid fyra års ålder samtal, vägledning och insatser efter behov och vid identifierad fetma erbjuds insatser utifrån individuella bedömningar av barnets/familjens behov ex samtal, vägledning och insatser i samverkan med specialist exempelvis barnklinik, dietist, psykolog (Rikshandboken, 2014). Mål enligt Ackreditering för BVC 2014 Mäta längd och vikt samt ta fram iso-bmi på alla barn i samband med fyraårsbesök. 24

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne

BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2015 1 Ansvariga för rapporten Kunskapscentrum barnhälsovård www.skane.se/kunskapscentrumbhv Ängelholmsgatan 1 C 214 22 Malmö 040-6234147 kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Jämställt föräldraskap ~ för barnets bästa ~

Jämställt föräldraskap ~ för barnets bästa ~ Jämställt föräldraskap ~ för barnets bästa ~ Strategier för mödra- och barnhälsovård Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos Innehåll o Kunskapscentrum för Barnhälsovård o Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Barnhälsovården Region Skåne Årsrapport 2016

Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Barnhälsovården Region Skåne Årsrapport 2016 Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Barnhälsovården Region Skåne Årsrapport 2016 VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR Innehåll ANSVARIGA FÖR RAPPORTEN... 4 FÖRORD... 5 1. SAMMANFATTNING... 6 1.1 Barns hälsa...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Amningsstatistik

Amningsstatistik Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB Ung delaktighet 2011-04-28 Region Skåne Ungdomar i Skåne 2009 enligt SCB 15-19 år 80 894 20-24 år 82 908 Totalt: 163 802 Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013) Öppna jämförelser Gymnasiet 2014 (Läsåret 2012/2013) Andel elever som slutför inom 3 år exkl IV Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Margaretha Magnusson. I denna nya och omarbetade 6:e upplaga av Barnhälsovård redovisas aktuellforskning och

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer