Beviljade projektstöd

Transkript

1 Beviljade projektstöd 2010

2

3 Konsumentverket delar varje år ut ca 12 miljoner kronor i statligt stöd till organisationer på konsumentområdet. Det finns tre olika former av stöd: organisationsstöd, verksamhetsstöd och projektstöd. I den här broschyren finner du en sammanställning av de projekt som beviljades stöd 2010, vilka aktiviteter som genomfördes och de uppnådda resultaten. Här kan du läsa mer om det statliga stödet till organisationer på konsumentområdet:

4 en Fair Trade Center Konsumentsamverkan Dnr 2009/ kronor. Skapa bättre kommunikation mellan företag och konsumenter. Aktiviteterna i projektet handlade om att få företag att ta ett större socialt ansvar i sin produktion i så kallade låglöneländer, och dessutom bli bättre på att informera konsumenter om vad man gör. Detta gjorde man bland annat genom att arrangera fyra seminarier där företag, konsumenter och journalister möttes och diskuterade detta. Seminarierna handlade bland annat om mobiltelefoner och kläder. Man anordnade också fyra workshops för att ge engagerade medlemmar verktyg att kunna påverka företag. I projektet producerade man också filmen Min Mobil som riktar sig till ungdomar. Länk till facebookgrupp: Framförallt engagerade konsumenter och företag. Hållbar konsumtion/socialt ansvar. Spridning Framförallt via massmedia, bloggar och sociala medier. Flera av företagen har förbättrat sin information till konsumenter om hur man arbetar med socialt ansvarstagande. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Fair Trade Center anser att de kunde ha fått ännu större genomslag av sitt projekt om de samarbetat mer med andra organisationer och knutit ihop olika delar i projektet bättre med varandra. 4

5 en Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar Rättvisemärkt med rätt lätt Dnr 2009/ kronor. Öka möjligheterna för konsumenter att ta socialt ansvar genom sitt sätt att konsumera. I projektet Rättvisemärkt med rätt lätt har man tagit fram informationsmaterial om märkningen Fair Trade på lättläst svenska. Materialet består bland annat av pussel, sällskapsspel, memory, dans, handbok och informationskort om Fair Trade-märkta produkter på lättläst svenska. I projektet har man bland annat samarbetat med Fair Trade Sverige AB och FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) i Kalmar. Huvudmålgrupp är personer med utvecklingsstörning, men materialet kan även användas av andra målgrupper till exempel barn och nya svenskar. Hållbar konsumtion, socialt ansvarstagande. Spridning I dagsläget har man tryckt upp 10 exemplar av spel, dans, pussel och memory. Detta material kommer till att börja med att användas av de referensgrupper i Kalmarregionen som deltagit i projektet. Handbok och informationskort finns dock att beställa på Konsumenter med utvecklingsstörning och andra målgrupper har nu större möjligheter att förstå vad Fair Trade innebär. 100 procent. 5

6 Swedwatch Skolsatsning för gymnasiet: Ansvarsfulla företag och hållbar konsumtion, Dnr 2009/ kronor. Att föra ut frågor om etiskt företagande till lärare och elever vid gymnasieskolor. Skolsatsningen ska vara kopplad till läro- och kursplaner för gymnasiet och diskutera frågor som rör företagaransvar, globaliseringens möjligheter och utmaningar, hållbara affärer, ung företagsamhet, entreprenörskap, innovation, etik etc. Föreningen har producerat en webbportal med utbildningsmaterial för gymnasiet utifrån tre fallstudier. Spridning av materialet har skett genom utskick till skolor, deltagande vid lärarseminarier, workshops och skolbesök. Genom spridning av materialet och medverkan vid workshops har lärare inspirerats att starta projekt där klasserna ska agera vakthundar och kontakta företag för vidare granskning och påverkan. Stödet har möjliggjort att elever fått tillgång till pedagogiskt material om företagaransvar och produktion i låglöneländer. Länk till webbportal: Gymnasielärare och gymnasieelever. Hållbar konsumtion med fokus på socialt ansvarstagande. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Avsätta mer tid för informationsspridning och revision. 94 procent. 6

7 Latinamerikagrupperna Konsumtionsmönster för ett hållbart och rättvist globalt samhälle Dnr 2009/ kronor. Att väcka samtal och debatt om hur konsumtionsmönstren i Sverige, främst när det gäller mat och agrobränslen, påverkar miljö och människor i Latinamerika. Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Föreningen har genomfört en rad olika aktiviteter för att nå unga och sprida föreningens kunskap om soja-, kött- och etanolimportens miljö- och sociala konsekvenser. Föreningen har anordnat seminariet "Kotlett 79 kr kilot vad har det med klimatet att göra?" i Stockholm samt deltagit vid tre musikfestivaler. Inom ramen för projektet planerades och genomfördes även en föreläsningsturné på ett par orter i Sverige. Aktiva inom föreningen har även haft möjlighet att utveckla metoder för det utåtriktade arbetet i form av en intern ledarutbildning. Aktiva medlemmar i Latinamerikagruppen, unga konsumenter. Hållbar konsumtion med fokus på ekologi och socialt ansvarstagande. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Planerad föreläsningsturné påverkades av att den inbjudna föreläsaren nekades visum i Spanien. Att ha en alternativ plan är därför bra. 100 procent. 7

8 Internationella kvinnoföreningen i Malmö Handla rätt - för miljöns skull Dnr 2009/ kronor. Att stärka utländska kvinnors kunskaper och medvetenhet om konsumtionens miljöpåverkan samt att skapa nyfikenhet och engagemang för förändrade konsumtionsmönster. Stärka kvinnor som aktiva konsumenter. Internationella kvinnoföreningen har utifrån begreppet hållbar konsumtion genomfört en bred upplagd informations- och utbildningssatsning riktad till målgruppen i Malmö. Man har bland annat arrangerat temaveckor, bjudit in föreläsare samt åkt på studiebesök. Föreningens informationsblad Handla rätt har översatts till fem olika språk och trycks upp för spridning i samband med aktiviteterna. Medlemmar samt kvinnor på andra arenor i Malmö som föreningen samarbetar med. Hållbar konsumtion med fokus på ekologi och ekonomi. Deltagarna har visat positiva attityder till förändrade konsumtionsvanor i de fall förändringen innebär ökade möjligheter att hushålla med hushållets resurser. et har även bidragit att nå en målgrupp med svaga kunskaper i svenska och som inte på andra sätt, genom arbete eller utbildning, erhåller samhällskunskaper om konsumtion och miljö. Erfarenheter ledningen har genom goda relationer till projektdeltagarna anpassat, förklarat och känt av när det eventuellt har varit svårt att hänga med.? 80 procent. 8

9 Sveriges konsumenter Gröna trådar om exponering och information om eko-reko kläder i butik Dnr 2009/ kronor. Öka konsumenternas möjlighet att hitta och välja eko-reko kläder i butik. I detta projekt har Sveriges konsumenter kartlagt utbud och exponering av miljöprofilerade kläder i butiker för några av de stora klädkedjorna i Sverige. I dialog med butiks- och miljöansvariga samt utifrån egen analys har rekommendationer till butikerna utarbetats för ökad exponering och information om miljöprofilerade kläder. Samtidigt har konsumenter engagerats i frågeställningarna via en upprättad facebooksida Gröna trådar, NU! Information om textiliers miljöpåverkan, olika märkningar och hur de granskade företagen arbetar med utbud och exponering har sedan sammanställts i ett tilltalande rapportformat. et konstaterar att flera av företagen har gjort förbättringar då det gäller information till konsumenter, både på plats i butik och i annan information. Rapporten har genererat flera artiklar och reportage i tryckt press, radio och TV. Problemet med dålig information och exponering av miljövänliga alternativ har på så sätt kunnat uppmärksammas av många konsumenter. et visar prov på att det kan vara effektivt att ge konkreta råd, inte bara till konsumenter, utan även till handeln. Länk till webbsida: Hållbar konsumtion med fokus på ekologi. Konsumenter, företag inom klädbranschen samt media. Erfarenheter et fick stort genomslag via facebook. Användandet av sociala medier kan både ge input i ett projekt samt fungera som ett forum för utbildning. 92 procent. 9

10 ALMAeuropa Sheherazades guide till shoppinggalaxen en ekonomihandbok Dnr 2009/ kronor. Att producera ett verktyg en ekonomihandbok för tjejer/unga kvinnor på flykt från hedersrelaterat våld/förtryck. ALMAeuropa uppmärksammade i sin ansökan en grupp unga som på egen hand behöver ta ansvar för sin ekonomi i en ålder där behovet av stöd från familj och vänner generellt är mycket stort. Utifrån insikter om de ungas behov och motivation att på egen hand ta sig an frågor om ekonomi framställde organisationen en ekonomihandbok. I boken varvas råd om privatekonomi och allmän samhällsinformation samman med historien om festprissen Midas och hans vänner. Genom projektet har boken sedan tryckts och distribuerats till skyddade boenden i Sverige. Unga i hederskulturer. Hållbar konsumtion med fokus på privatekonomi och skuldförebyggande arbete. Spridning Utskick till skyddade boenden, hemsida. Inga effekter dokumenterade, för tidigt att uttala sig om effekter. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Det tog längre tid än planerat att hitta ett fungerande koncept/manus. Vissa beslutsprocesser skulle kunna ha skyndats på. 100 procent. 10

11 Världsbutikerna för Rättvis handel Rättvis handel - konkreta verktyg för fler medvetna konsumenter Dnr. 2009/ kronor. Öka förståelsen kring rättvis handel och etisk konsumtion. Framtagande av Fair Trade Kiosk och lärarhandledningsmaterial att användas på skolor. Deltagande i mässor och kampanjer, anordnande av workshops, föreläsningar. Länk till materialet: Länk till grupp på facebook: för Rättvis handel Vidareinformatörer (aktiva i Världsbutikerna), högstadie- och gymnasielever samt konsumenter som nås genom VBRHs verksamhet. Hållbar konsumtion inom ekologi och socialt ansvarstagande. De Fair Trade Kiosker som är utplacerade anses ha bidragit till bättre förutsättningar för att skapa unga medvetna konsumenter. Kioskerna har genererat lokala aktiviteter och information till jämnåriga studiekamrater bedöms vara ett lyckat koncept. Framgångsfaktorer Konceptet Fair Trade Kiosk har uppmärksammats i Norge och ett liknande projekt har startats där av den norska rättvisehandelsrörelsen Fair Trade Friends. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? I efterhand kan konstateras att projektplanen var för ambitiös och lärdomen är att man ska ha en mer realistisk tidsplanering utifrån att man ska bygga upp ett nytt koncept så som en Fair Trade Kiosk. Tid måste finnas för att möta och kunna lösa oförutsedda utmaningar.? 93,7 procent. 11

12 Svensk mat- och miljöinformation Informationskampanj om maten och miljön Dnr 2009/ kronor. Föra ut information om hur man som konsument kan stödja ekologiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion samt hur man undviker de värsta miljö- och människorättsbovarna bland våra livsmedel. Ett antal seminarier med fokus på köttproduktionens miljöpåverkan däribland under Almedalsveckan på Gotland. Inbjudna var allt från ideella organisationer, ett urval av riksdagspolitiker och politiker och tjänstemän. Länk till organisationen: Bred och intresserad allmänhet samt miljöorganisationer, konsumentorganisationer, människorättsorganisationer, och djurrättsorganisationer, politiska partier och berörda myndigheter. Inbjudan går även ut till lärare och elever samt på facebook och andra sociala medier. Hållbar konsumtion ekologi och socialt ansvarstagande. Seminarieverksamheten kan antas ha gett deltagarna bättre kunskap och information om var de kan söka vidare. Uppmärksamheten kring Köttfri måndag (som till stor del är konsekvenserna av detta projekt) har också bidragit till att motioner om köttfria dagar i kommunal verksamhet har lagts fram i många kommuner och frågan diskuteras mer än någonsin på lokalpolitisk nivå. et anses ha bidragit till ökade möjligheter för beslut på kommunal nivå om hållbar skolmat. Framgångsfaktorer Konsumentverkets stöd har varit viktigt för att skapa kontakter och lägga grunden för fortsatt verksamhet. 12

13 Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Samordning av aktiviteter med andra organisationer och bjuda in föreläsare tog mer tid än beräknat. Men effekten att man når ut bredare är positiv. Lärdomen är att blanda in mer människor i början av projektet.? 100 procent. 13

14 Klimataktion Vändplan Dnr 2009/1318 (et hette vid ansökan Klimatparty men bytte namn vid genomförandet.) kronor. Att på ett lättsamt sätt inspirera till hur vi som konsumenter kan påverka samhället genom aktiva val och på sikt påverka politiska beslut för ett hållbart samhälle. Föreläsningar på skolor. Länk till aktiviteten: Cirka elever i gymnasieåldern. Hållbar konsumtion ekologi och socialt ansvarstagande. En större medvetenhet och insikt vad det gäller köttkonsumtionens miljöpåverkan samt hur miljöproblemen hänger ihop med vardagens alla val. Framgångsfaktorer Tack vara Konsumentverkets stöd har resurser kunnat användas för att skapa kontakter på flera skolor vilket är mycket tidskrävande. Ett gymnasium införde Köttfrimåndag i skolmatsalen efter Klimataktionens besök hos skolans elever. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? I projektet har man träffat elever men man tror, att träffar man både elever och lärare får man en större delaktighet och större möjlighet till dialog. Som en fortsättning efter besök av Klimataktion tror man på att en dialogen lärare och elever emellan är viktig för ett fortsatt engagemang. 100 procent. 14

15 en Förbundet Agenda 21 i Västmanland Rena pengar Dnr 2009/ kronor. Informera om hållbart sparande, etiskt och miljömässigt vilket långsiktigt förväntas leda till att man ställer krav den dagen man väljer att placera sina pengar. Fondskola i den regionala tidningen Gröna draken samt på föreningens hemsida. Paneldebatter mellan olika banker dit allmänheten bjöds in samt fikarumsbesök på arbetsplatser. Länk till hemsida: Invånare i Västmanlands län och Heby kommun samt anställda/förtroendevalda inom Förbundet Agenda 21:s medlemsorganisationer. Hållbar konsumtion ekologi och socialt ansvarstagande. et anses ha ökat medvetenheten om att en medveten placering av medel kan göra skillnad. en har även blivit informerad om hur man kan byta fonder i pensionssystemet. Flera aktörer som ingick i målgruppen har, som ett resultat av projektet, börjat se över sina fondinnehav. Fondskolan har erhållit mycket beröm och flera skolor har använt sig av materialet. Framgångsfaktorer Metoden med fikarumsbesök var ett avslappnat sätt att nå människor där man kunde föra diskussioner och enkelt kunde ställa frågor. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Paneldebatterna var inte så välbesökta som man önskat därför resonerar man om det hade varit bättre att lägga dem på dagtid eller som lunchföredragning så personer kan gå på arbetstid och på så sätt bli sponsrad av arbetsplatsen. 80 procent. 15

16 en Folkuniversitetet EMRIK (Ekonomi, miljö, rättvisa Information till konsumenter.) (et hette vid ansökan Hållbar konsumtion så skapar vi det goda samhället ) Dnr. 2009/ kronor. Ge kunskap i frågor om hållbar konsumtion till ungdomar i Värmland för att skapa medvetna konsumenter som kan gör aktiva val, identifierar risker och undviker överskuldsättning. Rekrytera, utbilda och skapa en organisation med EMR ambassadörer (ekonomi-, miljö- och rättvise ambassadörer), genomföra föreläsningar till elever i Värmland från åk 9 till och med sista året i gymnasiet samt studiecirklar för ungdomar. Ungdomar mellan år i Värmland. Hållbar konsumtion inom ekonomi, ekologi och socialt ansvarstagande. organisationen drar slutsatsen att den feedback man fått av elever efter föreläsningstillfällena vittnar om ökad kunskap då eleverna anger att den nya kunskapen har varit vägledande t ex vid reklamationer, konflikter eller vid ett val. Framgångsfaktorer et har nått ut till 700 fler ungdomar än vad som var målsättningen och många elever har återkopplat efter föreläsningarna, med hur de använt de nya kunskaperna. et har även nått hemkunskapslärarna som gav EMRIK uppdrag att hålla en fortbildningsdag. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Det tar mycket tid att bygga upp ett nätverk och att komma in i högstadie- och gymnasieskolor. Det är även svårt att konkurera om ungas tid även om de är intresserad av en viss fråga. Bättre att t ex satsa på en utbildningsdag en samma uppdelat på flera tillfällen. Tydlighet samt kortfattat upplevs nå fram bäst. Sociala nätverk att använda som effektiv marknadsföring. 74 procent. 16

17 Föreningen Medveten Konsumtion Ekoguide på nätet Dnr 2009/ kronor. Utveckla hemsidan med en guide för att göra det lättare för konsumenten i ett antal större städer att hitta secondhandbutiker, ekologiskt och rättvist producerade kläder, mat, elektronik, möbler mm. Vidareutveckla och integrera en redan befintlig ekoguide till Medveten Konsumtions webbsajt samt möjliggöra för medlemmar att recensera, sprida guiden, utveckla lokala ekoguider i landet, kartläggning av möjligheterna för fortsatt finansiering av guiden. Länk till föreningens hemsida: Konsumenter med en tidigare inriktning mot hållbar konsumtion som vill göra medvetna val och som bor/besöker de antal städer där guiden ska utvecklas. Hållbar konsumtion med fokus på ekologi och socialt ansvarstagande. Framförallt för konsumenter i Stockholm (där guiden är väl utvecklad) som vill göra aktiva och medvetna konsumtionsval. Guiden är ett stöd för konsumenter att hitta butiker, restauranger mm med ekologiskt och rättvist utbud. Framgångsfaktorer Det hade inte varit möjligt att anställa en projektledare utan stöd från Konsumentverket. Genom att en person har kunnat avsätta så pass mycket tid har man kunnat hålla igång processen, aktiverat ekorecensenter, peppat och entusiasmerat med mera. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? För att hålla recensionerna levande behövs ett antal recensenter. I projektet planerade man in möten för potentiella recensenter i ett tidigt skede. Få personer kunde ansluta vilket skapade ett antal små möten senare vilket bidrog till merarbete. Utifrån det dras erfarenheterna att man inte ska hetsa fram en aktivitet när det inte finns tillräckligt många intresserade. 100 procent. 17

18 Föreningen Medveten Konsumtion Konkreta frågor och svar kring miljö, hälsa och rättvisa Dnr. 2009/ kronor. Upprätta och sprida kritiskt granskade svar på hur man i vardagen konsumerar mer medvetet när det gäller miljö, hälsa och rättvisa. Uppmaning till medlemmar, inklusive facebook-medlemmar att komma med frågor hämtade ur konsumenters vardag. Även fånga upp frågeställningar som är aktuella genom möte med konsumenter på gatan i Stockholm och Visby. Svar utformas som granskas av oberoende källor. En broschyr togs fram för att bland annat sprida några konkreta frågor och svar som publicerades i broschyren. Resterande frågor har publicerats på föreningens hemsida. Länk till hemsida: Allmänt konsumenter. Hållbar konsumtion inom ekologi och socialt ansvarstagande. et har producerat ett material som ger engagerade konsumenter möjligheten att göra val utifrån aspekterna miljö, hälsa och rättvisa. Framgångsfaktorer Genom projektet har man kunnat trycka upp broschyrer som delas ut vid relevanta tillfällen vilket och man bedömer att detta varit värdefullt då man upplever att broschyrerna har använts. Erfarenheter/vad kunde ha gjorts annorlunda? Att samla in och att formulera konkreta frågor har inte varit lätt. Skulle projektet göras om skulle man begära en högre budget och jobbat med fokusgrupper där man tillsamman med konsumenter kom fram till bra konkreta frågor som är intressant för konsumenten i vardagen. 75 procent. 18

19 Studieförbundet Vuxenskolan Norra Värmland Lättläst konsumentinformation Dnr 2009/ kronor. Ökad kunskap om konsumtionsområdet för att kunna göra egna aktiva val. Studieförbundet Vuxenskolan har tagit fram ett lättläst studiecirkelmaterial om konsumentfrågor. Materialet diskuterades med föräldrar till ungdomar med utvecklingsstörning innan det färdigställdes. Materialet har använts i två studiecirklar med 5 ungdomar i varje grupp där man haft 10 träffar i varje grupp. Träffarna har innehållit både teori, diskussioner och studiebesök. Ungdomar med utvecklingsstörning i Sunne och Torsby. Konsumenträtt och Hållbar konsumtion. Spridning Studiematerialet har presenterats för andra lokalavdelningar inom vuxenskolan och intresse finns för att starta fler cirklar. Materialet har även använts i en studiecirkel med vuxna personer med utländsk bakgrund. Materialet finns att beställa hos Studieförbundet Vuxenskolan Värmland. Deltagarna uppger att de ökat sin kunskap om konsumentfrågor och blivit inspirerade att delta i fler studiecirklar inom närliggande tema. Erfarenhet/vad kunde ha gjorts annorlunda Materialet kunde ha kompletterats med ett frågespel och ett avsnitt om tvättkunskap. Man har också sett behov av ett lättläst material om matlagning. 71 procent. 19

20 20