F1:13. 2 minutersövningar 2010 F1:30 F1:22. För att inte förlora signal kan följade göras: Analog elektronik Bertil Larsson
|
|
- Maria Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 F1:13 2 minutersövningar 2010 Analog elektronik Bertil Larsson För att inte förlora signal kan följade göras: Kodning Generera sekvenser som kan lagas vid bortfall (digitalt) Använda mer bandbredd Öka signalstyrkan Hjälper bara som ln[(s+n)/n] Minska bruset Skärmning Kylning F1:22 Överst från vänster: Strömkälla, spänningskälla och [resistor, spole kondensator] Nedre raden från vänster: Kortslutning, avbrott I den tomma rutan diskuteras vad en punkt i origo skulle betyda. Det kan vara en norator dvs en strömlös kortslutning. Dvs. ingången på Nullorn som visas i föreläsning 2 Övre bilden: R i << Rg ger i i = i g R o >> R L ger i L = A i i i Undre bilden: R i >> R g ger v i = v g R o << R L ger v L = A i v i F1:30
2 F2:9 Ingångdämpning, summation i samma punkt, för enkel modell Allt vi gör är modeller, det är endast skillnad på komplexiteten F2:13 A = g (i gv i ) Q g= vg, Q i = v i, Q c = i (genom den styrda strömgeneratorn) och Q L = i L F2:17 At =Ainf*(-Ab/(1-Ab)) = 10*[-(-9)/(1-(-9))] = 9 F2:20 Eftersom nullorn ät ideal med föoändlig förstärkning blir Ab oändlig dvs diskrepansfaktorn blir 1 Ej definierad vi/ii och båda är noll Ej definierat, kan anta alla värden i och v Alltså måste negativ återkoppling gälla om de ska få värden
3 F2:25 F2:29 Mätning i serie och addition parallellt alltså ström till ström Med nullor blir slingförstärkningen oändlig Utnyttja definitionen av ingången på nullorn, v i och i i = 0. A tinf = 1+R2/R1 F1:22 Överst från vänster: Strömkälla, spänningskälla och [resistor, spole kondensator] Nedre raden från vänster: Kortslutning, avbrott I den tomma rutan diskuteras vad en punkt i origo skulle betyda. Det kan vara en norator dvs en strömlös kortslutning. Dvs. ingången på Nullorn som visas i föreläsning 2 Övre bilden: R i << Rg ger i i = i g R o >> R L ger i L = A i i i Undre bilden: R i >> R g ger v i = v g R o << R L ger v L = A i v i F1:30
4 F3:5 Vad är det som rör sig i en koppartråd när det går en ström genom den? Fria elektroner (Yttre skalet är inte fullt) Varför går det ingen ström i en isolator? Inga fria elektroner F3:16 Vilken sorts källa beskriver bäst diodens beteende då v AK är positiv? Spänningskälla Vilka olika typer av dioder finns det och vad kan man använda dem till? Kiseldioder (likriktning, modulering), Schottkydioder (likriktning), Zenerdioder (spänningsreferenser), Gunndioder (högfrekvensmodulering), m.fl. F4:3 F:21 Skissa bipolärtransistorns utsignal i C om insignalen är en sinus i C Blir beteendet annorlunda för fälteffekttransistorn? Nej, men annan nivå då transistorn börjar leda. t Vad är utspänningens begränsningar? v i v o v i v o I C *R o oändlig i figuren ovan -V CE
5 F5:3 Ge förslag på hur man kan separera biassignalen från informationssignalen (småsignalen)? Frekvensuppdelad bias då man använder högpassfilter för att ta bort bias och lågpass för att ta bort signalen Tidsuppdelad Balansering (AS-steget) F5:8 Föreslå ett passivt nät som adderar småsignalen och biassignalen (antag DC) till en totalsignal. Kondensator i serie med v i och spole i serie med V I Föreläsning 5 2 F5:16 Härled GK-steget från GE-steget genom att realisera en spänningsföljare med ett GE-steg F5:18 Härled GB-steget från GE-steget genom att realisera en strömföljare med ett GE-steg Föreläsning 5 3 Föreläsning 5 4
6 F6:6 Bygg en transadmittansförstärkare med hjälp av en nullor Förstärkningen = (-)10mA/V Rf= 100 Använd tecken på nullorns portar för att påvisa negativ återkoppling F6:9 Gör en småsignalmodell för transimpedansförstärkaren på förra bilden Rf Föreläsning 6 1 Föreläsning 6 2 F6:14 Teckna slingförstärkningen för vår transimpedansförstärkare (slide 8 och 9) A=-g m *R f /(R f +r +R s )*r =- f *R f /(R f +r +R s ) Hur kan vi påverka slingförstärkningen? Genom att ändra r dvs öka strömmen I C Hur stor kan den maximala slingförstärkningen bli? A- f? Lägg till fler steg eller byt till bättre transistor Beräkna A. i s går även i utgången dvs i s = i L. Det är en strömföljare Förenkla kopplingen och realisera nullorn med ett steg R F6:15 Ställ upp lågfrekvensslingförstärkningen A(0) A=-g m *r =- f Ställ upp ett uttryck för slingpolen Ej aktuellt i föreläsning 6 Föreläsning 6 3 Föreläsning 6 4
7 F7:2 Din kompis har byggt följande förstärkare Vad är din kommentar? F7:5 Realisera antiseriekopplingen med GE-steg av NPN-typ Kortsluten återkoppling, R2 jordad V-V och I-I måste ha ett steg utan sammakoppling mellan in- och utgång Båda är TVÅPORTAR men sammankopplingen blir också en tvåport Steget blir inverterande såsom det är ritat Föreläsning 7 1 Föreläsning 7 2 F7:7 F7:9 Rita en småsignalmodell för AS-steget realiserad med 2 GE-steg Identifiera förhållandet mellan g m samt r och g m samt r för de enskilda GE-stegen Ledtråd Använd strukturen från 2-minutaren på bild 7 g m = gm/2; r = 2 r gm samma, men vi -> vi/2 så det upplevda g m = gm/2 Föreläsning 7 3 Föreläsning 7 4
8 F7:10 Rita en strömförstärkare realiserad med en nullor Se L2:29 Realisera nullorn med ett NPN-AS-steg. Beräkna slingförstärkningen A (R s A=-g m*r 1 /(R 1 +r +R 2 )*r =- f *R 1 /(R 1 +r +R 2 ) Vilken biasström (I C ) krävs i respektive transistor r =2 r = 2 f *V T /I C => I C = f *V T / (r /2) R 2 R 1 F7:14 - Diskussionsuppgift Kopplingen är en biaserad förstärkare Identifiera återkopplingen 100k Vilken överföring har förstärkaren? I->V Rita småsignalschemat (AC-schemat) Vilken strömförbrukning i vila? 2mA totalt i transistorerna, 0,5mA i spänningsdelaren Max utström? VB=5V, VC1=10-1mA*4,5k=5,5V, VB1=5,5V-5μA*100k = 5V = VB2 Max i: IL=(10-5,5)/(4,5+RL) Max utspänning? Max v: VL=(10-5,5)/(4,5+RL)*RL 4,5k 100k 2,2k 10k k R L Föreläsning 7 5 Föreläsning 7 6 F8:4 Identifiera förstärkande steg i strömförstärkaren och ge dem namn AS, GB, GE, GK Kontrollera att återkopplingen är negativ Negativ återkoppling finns. AS-inv, GB-icke inv, GE-inv och GK-icke inv. F8:7 Realisera en strömföljare med ett AS-steg följt av ett GE-steg Rita småsignalschema Beräkna A A=-g m*r *g m =-g m* f Föreläsning 7 1 Föreläsning 7 2
9 F8:17 Vilken parameter är den viktigaste för att motverka olinjäriteter? Slingförstärkning Vilka steg maximerar denna parameter? oåterkopplade F8:22 Du behöver bygga en transimpedansförstärkare med A större än 250 f är ca 200 för dina BJT Hur många steg väljer du i din förstärkare? Minst 2. Max A är f per steg. Kan du vara säker på att ditt val av antal steg ger A > 250? Nej, ty ofördelaktig dämpning i återkopplingsnätet kan förekomma Föreläsning 7 3 Föreläsning 7 4 F9:12 Antag att du känner I C för en BJT Vad blir g m = I C /V T Vad blir r = f V T /I C F9:17 Identifiera förstärkande steg i strömförstärkaren och ge dem namn AS, GB, GE, GK Kontrollera att återkopplingen är negativ Negativ återkoppling finns. AS-inv, GB-icke inv, GE-inv och GK-icke inv. Föreläsning 9 1 Föreläsning 7 2
10 F9:19 Du ska bygga en 2-stegs V I förstärkare Vilka steg väljer du? Motivera! AS+GE, ej GE-GE ty det går ej att få både invertering och gemensam nod för återkopplingsnätet Vad blir den teoretiskt maximala slingförstärkning? Antag att du har BJT att tillgå Abeta < (beta-f)^2 Vilken biasström påverkar A? Ingångsstegets bias ingår enskilt i Abeta A=-; beta=rf rrf+rg+r Abeta=(beta-f)^2* Rf/(Rf+Rg+r F10:11 Z 1 = 1 + j2 och Z 2 = 2 - j2 Beräkna följande: Z 1 och Z 2 z1 =sqrt(1+4)=sqrt(5), z2 =sqrt(8) Z 1 * Z 2 z1*z2 = 2-2j+4j+4 =sqrt(36+4)=sqrt(40)= sqrt(5)*sqrt(8) arg(z 2 ) Arg(z2)=arctan(-2/2) = arctan(-1) = -arctan(1) = - /4 Skriv Z 2 på polär form Z2=sqrt(8)e^(-/4) Föreläsning 9 3 Föreläsning 10 1 F10:15 Beräkna överföringsfunktionen från v i till v o Identifiera systemets poler och nollställe R1 R R 1 2 (1 (1 sr2c) R1R 2 s C) R R Nollställe -1/R 2 C Pol -1/(R 1 R 2 /(R 1 +R 2 )C) 1 2 F10:18 Skissa stegsvaret till polplaceringarna Stabila Exponentiellt mot oändligheten Föreläsning 10 2 Föreläsning 10 3
11 F10:23 Härled brytfrekvensen för ett system med en pol 1 H() s k 1 s p = p 1 1 F11:7 Realisera en transimpedansförstärkare med ett GE-steg Antag R g = L Rita småsignalschema (med frekvensberoende) Beräkna slingförstärkningen A = - f /(1+sr C ) Bestäm poler och nollställen i A Pol = -1/(r C ), inga nollställen. Föreläsning 10 4 Föreläsning 11 1 F11:19 En förstärkare har 2 slingpoler vid - 1krad/s och -10krad/s Nollställen saknas A (0) är -9 Beräkna LP-produkten LP = (1-(-9))(-10 3 )(-10 4 ) = 10 8 Skatta maximal bandbredd = sqrt(lp)= 10 4 F11:23 Förstärkaren ska klara att processa en signal på 1kHz 1MHz. Förstärkaren har en slingpol p 1 = -5kHz Bestäm minsta A (0) för att klara kravet = LP= (1- A (0))(- 5*10 3 ) = 10 6, A (0) = -200 Kan ett en-poligt system ha en icke-dominant pol? Nej Föreläsning 11 2 Föreläsning 11 3
12 F12:11 Antag två slingpoler vid -1rad/s och -3rad/s Rita rotorten F12:21 Estimera faktorn E för en pole-splitkompensering p 1 = p 2 = -1rad/s, A(0) = -99 Beräkna i ordning 0, rita rotorten LP = (1-(-99))(-1)(-1) = 10 2 ; 0 = 10; p 1, p 2 = 10/sqrt(2)(-1 j) = -7 7j g= -7 E ; (p) = (p ) = -14 = p 1 /E + p 2 2 E; E=14 Föreläsning 12 1 Föreläsning 12 2 F13:11 Du vill kompensera förstärkaren med ett fantomnollställe Systemet ska ha reella poler (dubbelpol) Var placerar du fantomnollan? p =-2 0 p =2*/t=1.05e7 rad/s n = - p /2=-5.24 Mrad/s F13:14 Föreslå en impedans vars absolutbelopp minskar för ökande frekvens Använd en resistor och en reaktans Resistor parallellt med kondensator Föreslå en impedans vars absolutbelopp ökar för ökande frekvens Använd en resistor och en reaktans Resistor i serie med induktans Föreläsning 13 1 Föreläsning 13 2
13 F13:18 Visa två (eller fler) sätt att implementera en fantomnolla i kopplingen Ledtråd: teckna Z som funktion av För 1 fantomnolla: 1)I återkopplingsnätet: resistor i serie med C1 kapacitans parallellt med C2 ingen effekt! 2) På ingången: inte möjligt 3) På utgången: resistans i serie med lasten, CL Spole istället för resistor ger två fantomnollor F14:7 Hur stor kan utspänningen blir från ett ASsteg? Teoretiskt oändlig, V o ökar med R o Finns det några begränsande faktorer? I praktiken begränsar transistorns genombrottsspänning, V CEBR, och implementeringen av I C -strömkällan Föreläsning 13 3 Föreläsning 14 1 F14:13 Du och din kompis har byggt en förstärkare med A = -89 Förstärkaren har ett vanligt GK-steg på utgången Plötsligt får du en snilleblixt och ersätter GKsteget med ett komplementärt parallellt GK-steg Vad händer med A? Fall klass B: inget. Antingen jobbar den ena eller den andra. Samma småsignalmodelll för både NPN- och PNP. (Fall klass AB: inget händer här heller. r, C och gm* v parallellkopplas ) F14:16 Antag att din förstärkare ska driva en högtalare (8 ) Max uteffekt ska vara 10W Ange nödvändig arbetspunkt (I C, V CE ) för följande utgångssteg GE-steg i klass A CP-steg i klass AB 10W = U 2 /R = RI 2 -> U > 9 Vrms = 9*1,4 = 12,6Vpeak och I > 1,1Arms = 1,6Apeak GE Klipper i ström och spänning Vo = [-Vo, IoRo] och Io = [-Vo/Ro, Io] dvs Vo = [-12,6;1,6*8(=12,8)] och Io = [-12,6/8(=1,6);1,6] CP Klipper endast i spänning Vo = [-Vo, Vo] och Io = [-Vo/Ro, Vo/Ro] dvs Vo = [-12,6;12,6)] och Io = [-12,6/8;12,6/8] Föreläsning 14 2 Föreläsning 14 3
14 F14:18 Vad händer med slingförstärkningen när en Välj ett alternativ 1. A klippning 2. A klippning = A ingen klippning 3. A klippning 1 är rätt alternativ ty A=0 Föreläsning 14 4
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merFöreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren
Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning
Läs merHalvledare. Transistorer, Förstärkare
Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 4 Operationsförstärkare Jan Thim 1 F4: Operationsförstärkare Innehåll: Introduktion Negativ återkoppling Applikationer Felsökning 2 1 Introduktion Operationsförstärkaren
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merSvar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Läs merTentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2
Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merElektronik 2017 EITA35
Elektronik 2017 EITA35 OP-Amp Komplex Återkoppling. Klippning. Maximal spänning/ström. Gain-bandwidthproduct. Offset. Slewrate Avkopplingskondensator Transistorer - MOSFETs Lab 4 Anmälan på hemsidan Projektnummer
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen
Läs merMOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper
FÖRELÄSNING 4 MOSFET:ens in och utimpedanser Småsignalsmodeller Spänning och strömstyrning Stora signaler MOSFET:ens högfrekvensegenskaper Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Läs merFöreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM
Föreläsning 5 Motkoppling och stabilitet bl Definition av termer Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel IE1202 nalog elektronik /BM Black s första idé U in 1 U ut Utspänning med
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merFÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3
FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merOP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare
Idealiska OP-förstärkare OP-förstärkare (OPerational Amplifier, OPA), är en fullt fungerande förstärkare som har tillverkats på en kisel-skiva genom att N- och P-dopa olika områden av kiselkristallen för
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs mer(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f
Elektronik för D Bertil Larsson 03-05-3 Sammanfattning föreläsning 7 Mål Olika OP-kopplingar, komparatorn Summatorn I transimpedansförstärkaren (sammanfattning föreläsning 5) förstärks en inström till
Läs merTSTE93 Analog konstruktion
Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008
januari 2008 (8) Institutionen för elektro och informationsteknik Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006
(2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är
Läs merFigur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Läs merTSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor
0/3/204 0:24 Nodanalys metod 0. Förenkla schemat. liminera ensamma TST20 lektronik 2. Jorda en nod 3. nför nodpotentialer 4. nför referensriktningar på strömmarna i nätet 5. Sätt upp ekvation för varje
Läs merPROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.
PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. Uppgiften i denna laboration är att konstruera en effektförstärkare med HIFIegenskaper för ljudåtergivning. Arbetet består av tre moment: 1. TEORI. 1. Teori 2. Simulering
Läs merOperationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )
Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström
Läs merTSTE93 Analog konstruktion
Applikationsområde Audio (hemmasystem) Relativt hög effekt (> 10 W, < 100W) per kanal TSTE93 Analog konstruktion Audiosystem konsert och liknande Effekter upp till 1 kw Högtalare Lågohmiga (4 ohm eller
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer
Läs merÖvningsuppgifter i Elektronik
1 Svara på följande frågor om halvledarkomponenter. Övningsuppgifter i Elektronik a) Vad är utmärkande för ett halvledarmaterial? b) Vad innebär egenledning och hur kan den förhindras? c) edogör för dopning
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merRättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må 11.00-11.30, 12.30-13.15 Kent Palmkvist To 11.00-11.30, 12.30-13.
/5/14 15:56 Praktisk info, forts. Löst uppgift Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd TTE Elektronik Konvolut hittas ovanpå den svarta brevlåda som svar lämnas i vart brevlåda placerad
Läs merFörstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.
FÖRELÄSNING 5 Förstärkarens högfrekvensegenskaper Återkoppling och stabilitet Återkoppling och förstärkning/bandbredd Operationsförstärkare Kaskadkoppling Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola
Läs merElektronik. Lars-Erik Cederlöf
Elektronik LarsErik Cederlöf 1 Ledare och isolatorer Ledare för elektrisk ström har atomer med fria rörliga laddningar i yttersta skalet. Exempel på ledare är metallerna koppar och aluminium. Deras atomer
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare
Läs merSM Serien Strömförsörjning. Transistorn
Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, den 5 december 005 klockan 8:00 3:00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merKrets- och mätteknik, fk
Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D, ETI90 den 0 jan 006 klockan 4:00 9:00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D,
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 2 lp2 VV, VI, IV och IV genom återkoppling Inverterande VV 1 Information Elektroniska Frågor börjar denna veckan! Tentan är rättad väntar på att resultat ska läggas in
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merAntennförstärkare för UHF-bandet
Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande
Läs merDu behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.
(8) 27 augusti 2008 Institutionen för elektro- och informationsteknik Daniel Sjöerg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen augusti 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik.
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft HT
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består
Läs merisolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V
1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merOlika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren
FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs mer2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans
1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer
Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merRadioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson
Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare av Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Referat Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för design av en bredbandig antennförstärkare
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merFrekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys
Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,
Läs merHambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0
1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler
Läs merInstitutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-12-19 Agneta Bränberg Laboration TRANSISTORTEKNIK Analog II VT17 Målsättning: Denna laboration syftar till studenterna ska lära sig
Läs merBestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merFöreläsnng Sal alfa
LE1460 Föreläsnng 2 20051107 Sal alfa. 13.15 17.00 Från förra gången Ström laddningar i rörelse laddningar per tidsenhet Spännig är relaterat till ett arbet. Arbete per laddningsenhet. Spänning är potetntialskillnad.
Läs merSM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.
Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2013-10-25 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merFöreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor
Föreläsning 1 Bipolära Transistorer II Funk
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2016-10-27 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merTRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson
Institutionen för tillämpad 2013-09-05 fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren TRANSISTORER Målsättning: Denna
Läs merUtredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?
Komponentfysik Uppgifter Bipolärtransistor VT-15 Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? III: Definiera övergångsfrekvensen
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merI: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.
Komponentfysik Övning 4 VT-10 Utredande uppgifter: I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn. II: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor.
Läs merFöreläsning 13 Fälteffekttransistor III
Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III pmo måsignal FET A, f t MO-Kondensator 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merTSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.
TST24 lektronik Förstärkare Mark Vesterbacka TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka 2017-04-24 s.2 Dagens föreläsning Förstärkarsteg Småsignalberäkningar xaminationsexempel TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka
Läs merDigitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Läs merPassiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd
Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merMålsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Agneta Bränberg 2016-11-14 TRANSISTORER Målsättning:
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs mer