Ensam kvinna i ledningsgrupp en studie i maktlöshet

Transkript

1 Masters of Science Gestalt in Organisations Ensam kvinna i ledningsgrupp en studie i maktlöshet - en fenomenologisk studie av kvinnliga ledares upplevelse av att vara i minoritet i en ledningsgrupp av Kim Loeld O18 Masteruppsats Januari 2008 Handledare: Britt Bragée, doktorand, Stockholms Universitet

2 Abstract Syfte: Ledningsgrupper är många gånger sammansatta av ett flertal män och en mindre andel kvinnor. Studien syftar till att belysa hur kvinnor i minoritet upplever kommunikation och samspel med sina manliga kollegor. Ett övergripande syfte är att också belysa hur makt att påverka är en funktion av dynamiken i en majoritets/minoritetskultur där kön är den centrala faktorn. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på öppna och halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor. De har i fria berättelser delgivit sina upplevelser av att vara den enda kvinnan i en, i övrigt, manlig ledningsgrupp. Deras berättelser har analyserats med en fenomenologisk-hermeneutisk metod som via ett flertal analyssteg har lett fram till en presentation av sex kännetecken som påvisar hur de upplever sin situation i det aktuella sammanhanget. Resultat: Kvinnorna möts av ett fenomen, som beskrivs med följande sex kännetecken; Monologinriktad och icke-inkluderande kommunikationsstil, kamp om att ta plats, känsla av utanförskap, stödbehov, känslomässig ansträngning och anpassning eller motstånd. Sammantaget upplevs minoritetssituationen som emotionellt krävande och med tiden motivationssänkande. Diskussion: Att vara en enda kvinna i en ledningsgrupp tycks påverka kvinnans upplevelse av att vara en part med inflytande i gruppen, såväl som hennes faktiska handlingsutrymme. Med hjälp av ovannämnda teorier föreslås att makten definieras av den dominerande gruppen genom ett förgivettaget kommunikationsmönster. Makten beskrivs i studien som rätten att definiera de vardagliga, mer eller mindre subtila överföringarna av kunskap, erfarenheter och behov. Organisationsforskning med genusperspektiv klargör hur så kallade möjlighetsstrukturer påvisar hur engagemang i arbetet är en effekt av förväntningar och bemötande. Minoritets/majoritetsdynamiken utverkar krafter i fältet, till fördel för den kulturellt dominerande gruppen. Konklusioner: Sett ur ett maktperspektiv drar kvinnan i minoritet en nitlott i detta spel. Hon för en ojämn kamp mot majoritets/minoritetsdynamiken. De krafter som verkar i det fältet är avgörande för hennes bristande utrymme att utöva makt. Om kvinnors och mäns erfarenheter skall väga lika och ha samma möjligheter att utöva makten att tolka verkligheten i våra organisationer, så bör man arbeta för att ledningsgrupper är balanserat sammansatta utifrån variabeln kön. 2

3 Innehållsförteckning ABSTRACT...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 INLEDNING...5 TEORI OCH FORSKNING AVSEENDE ORGANISATION OCH KÖN...7 GENUSTEORETISKT PERSPEKTIV...7 FRÅN INDIVID TILL STRUKTUR...7 ORGANISATIONEN SKAPAR VILLKOR FÖR INDIVIDEN...8 MINORITETEN I MAJORITETSKULTUREN...9 FÖRESTÄLLNINGAR - EN PROCESS SOM BEGRÄNSAR KÖNSNEUTRAL ETT SYNFEL MED BLINDHET SOM FÖLJD LEDNING SOM EN KONSTRUKTION AV MANLIGHET MAKT ATT PÅVERKA? GESTALTTEORETISKT PERSPEKTIV PSYKOANALYS HELHET - HOLISM EXISTENTIALISM FÄLTTEORI FENOMENOLOGI ÖSTERLÄNDSKT TÄNKANDE FÖRDJUPNING AV FYRA BEGREPP INOM GESTALTTEORI KONTAKTPROCESS KONTAKTCYKEL KONTAKTSTILAR FÄLTTEORI METOD OCH MATERIAL UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH UPPLÄGG DATAINSAMLING INTERVJU URVAL BESKRIVNING AV INTERVJUPERSONERNA DATABEARBETNING OCH ANALYS: EPP-METODEN FENOMENOLOGI METODEN HERMENEUTIK EPP-METODEN ETISKA FRÅGOR RESULTAT ÖVERSIKT AV KÄNNETECKEN SAMMANFATTNING AV INTERVJUPERSONERNAS BERÄTTELSE

4 KÄNNETECKEN PÅ DET UNDERSÖKTA FENOMENET MONOLOGINRIKTAD OCH ICKE-INKLUDERANDE KOMMUNIKATIONSSTIL KAMP OM ATT TA PLATS KÄNSLAN AV UTANFÖRSKAP SÖKER STÖD KÄNSLOMÄSSIG ANSTRÄNGNING ANPASSNING ELLER MOTSTÅND SAMMANFATTNING AV RESULTATET DISKUSSION RESULTATET I RELATION TILL GENUSTEORIN HÄRSKARTEKNIK I KOMMUNIKATION MAKT MED RESERVATION RESULTAT I RELATION TILL GESTALTTEORI KONTAKTPROCESSEN MED KONTAKTAVBROTT FÄLTET LEDNINGSGRUPPEN METODEN KONKLUSIONER MITT BIDRAG TILL PRAKTIKEN FRAMTIDA FORSKNING IDÉER HUR DET HAR VARIT FÖR MIG REFERENSER APPENDIX A: FEMINISTISK POSTSTRUKTURALISM APPENDIX B: MINORITETENS KRITISKA MASSA APPENDIX C: DE FEM HÄRSKARTEKNIKERNA BILAGA 1: INTRODUKTIONSBREV TILL INTERVJUPERSONERNA BILAGA 2: STEG 3 EXEMPEL PÅ TRANSFORMERING TILL MENINGSENHETER

5 Inledning Jag kånkar runt på ett dilemma. Ett dilemma jag ständigt och stundligen förhåller mig till. Ett dilemma som jag brottas med, både inom mig själv och med min omvärld. Vi sitter runt middagsbordet. Stämningen är uppsluppen och glad. Vi har bjudit hem några vänner. Där är jag och min man, Bodil och Jörgen, Axel och Kerstin. Samtalet kretsar till en början kring jobb och skola, kring Sahlin och Reinfeldt. Det övergår så småningom till att handla om gemensamma upplevelser som männen har sedan studietiden i Uppsala. Anekdoter och skratt avlöser varandra. Till en början känner jag mig delaktig. Jag gör mig, så som jag har lärt mig redan som liten flicka, delaktig genom att ställa uppmuntrande frågor till männen. Efter någon timma börjar jag känna mig uttråkad och utesluten. Samtalen kretsar fortfarande kring männens erfarenheter och liv. Bodil, Karin och jag ler uppmuntrande åt männens goda minnen. Jag märker hur jag alltmer har tystnat och samtidigt hur mitt behov pockar på, av att göra min stämma hörd. Men jag säger intet. För jag bär på ett dilemma. Dilemmat som handlar om att göra min röst hörd, att ta min plats i världen och att hålla tillbaka mig själv. Dilemmat mellan att ta min rättmätiga plats och att låta andra få sin. Min ständiga följeslagare. Skolad inom gestaltteorin, ser jag att mitt ansvar för hur jag vill förhålla mig till detta dilemma. Jag ställer mig frågan; hur hindrar jag mig från att ta min plats i världen? Som min följeslagare har mitt dilemma givit mig rikligt med möjligheter att fundera över vad det egentligen är som händer i mig och vad det är i de fält jag verkar i, som understödjer mitt dilemma. För att söka svar på mina frågor har jag utforskat genuslitteraturen. Den visar att våra kön och könsroller är skapade genom våra föreställningar och förväntningar om vad en flicka respektive pojke och så småningom en kvinna respektive en man kan, får och bör göra i ett visst givet sammanhang. Sociokulturella påbud som styr oss, så länge vi är omedvetna om dem, och som återskapas i kraft av att de är dolda för oss. Ledarskap är ett tema som intresserat mig och som fascinerat mig under mina snart 20 år som organisationskonsult. Allra helst utifrån kvinnors perspektiv. Hur ser villkoren för ledarskap ut? Genusforskningen har problematiserat variabeln kön och visat att just kön är en avgörande faktor för hur kvinnor och män konstruerar de villkor och förutsättningar, 5

6 inom vilka man kan agera, oavsett det handlar om vår roll som förälder, vår roll som maka/make eller i vår roll som ledare i organisationer. Samtidigt existerar också här ett dilemma! En utbredd omedvetenhet om att kön faktiskt avgör hur vi får och kan röra oss i en organisation, eller i något annat av de fält vi befinner oss i. Det vill säga att kön inte problematiseras. Vi blundar för att kön påverkar hur vi interagerar inom och mellan systemnivåer. Och hur makten därmed fördelas. Myten om Sverige som det perfekt jämställda samhället skapar också en illusion om att vi har gjort allt vi kan, vilket leder till förväntningar på att individen (läs: kvinnan) själv får ta ansvar för att erövra den position i en hierarki hon vill ha. Här vilar ett individuellt ansvar som, vid omedvetenhet om vad våra kulturella påbud ålägger oss, lägger sten på bördan, genom att känslor av skuld och skam för misslyckade, alternativt avbrutna karriärsteg, åläggs kvinnan själv. Med mitt intresse för ledarskapsfrågor, mitt arbete som organisationskonsult och mina fyra år på Gestaltakademin, som nu ska utmynna i denna mastersuppsats, ser jag en möjlighet att få fördjupa mig i genuslitteraturen, utforska hur ledarskap är konstruerat och också få en möjlighet att räta ut frågetecken kring mitt eget dilemma. Finns det något samband mellan hur jag kämpar om min plats i världen och mellan hur konstruktionen av villkor för oss människor ser ut? Sammantaget leder det mig fram till följande forskningsfråga: Hur upplever en kvinna det att vara ensam som ledare och kvinna, i en ledningsgrupp som i övrigt består av män? Min strävan är att kunna möta dig i denna mastersuppsats, bortom den offentliga retoriken och den tillrättalagda värderingsideologin. Jag vill benämna det som är, för att därifrån, gärna tillsammans med dig, bidra till skapandet av reviderade konstruktioner, av det vi kallar kvinnlighet och också det vi definierar som ledarskap. Och kanske också någonstans på vägen, hitta ett tillfredsställande förhållningssätt till mitt eget dilemma. 6

7 Teori och forskning avseende organisation och kön De teman som behandlas i denna studie är främst betydelsen av vad föreställningar om kön har för betydelse för ledarskap och kvinnor. Studien har två övergripande teoretiska perspektiv; gestaltteorin och genusteorin. Inledningsvis beskriver jag hur ledarskap, organisation och kön hänger samman utifrån det genusteoretiska förhållningssättet. Hur strukturen kan förklara de asymmetriska maktrelationer som råder mellan kvinnor och män, och som en effekt därav påverkar kvinnors ledarskap. Studiens huvudsakliga fokus ligger på vilka fenomen som möter den kvinnliga ledaren som är i minoritet i sin ledningsgrupp, vilket utgör ramen för den teorietiska genomgången. Vid en jämförelse mellan högskolor och universitet i Sverige är forskningen som Anna Wahl bedriver vid Handelshögskolan i Stockholm, den som har klarast koppling till denna rapports forskningsfält. Wahl doktorerade 1992 med avhandlingen Kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling. Följt av detta redogörs för det gestaltteoretiska perspektivet, med en kort sammanfattning av teorins grunder och därefter en fördjupning av begrepp, adekvata för denna studie. Det gestaltteoretiska bygget är baserat på Laura och Fritz Perls kliniska arbete. Deras arbeten är dokumenterade och vidareutvecklade av bland andra Hefferline och Goodman (och Perls 1951/1973), Gordon Wheeler (1991), Gary M Yontef (1993). Genusteoretiskt perspektiv Jag redogör övergripande för några av de, för den här studien, intressantaste begreppen; kön, makt, föreställningar om, konstruktioner, och placerar de i relation till ledarskapet. Jag redogör också för mitt vetenskapsfilosofiska ställningstagande, poststrukturalistisk feminism, vars syfte och mål är att bidra till förändrade maktrelationer mellan kvinnor och män. En utförligare beskrivning av feministisk poststrukturalism finns i appendix A. Från individ till struktur Det finns mängder av litteratur om ledarskap i allmänhet och en hel del om kvinnligt ledarskap men lite om manligt ledarskap. Ledarskapet förutsätts helt enkelt vara manligt 7

8 om det inte utövas av kvinnor och kan beskrivas från den utgångspunkten. Manligt ledarskap blir en tautologi. Att män leder har ansetts som självklart, och därmed inte heller problematiserats. Vid förra sekelskiftet steg kvinnor in på arbetsmarknaden och så småningom även på ledarskapets arena. Dessa kvinnor i ledarroller ville man utforska, med fokus på förklaringar till deras framgångar respektive misslyckanden som ledare. Mot denna bakgrund lades tonvikt på hennes egenskaper i forskningen. Hon blev subjektet på vilket man fokuserade frågeställningarna och man tolkade henne mot bakgrund av normen; mannen som ledare (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag 2001). På 1970-talet skiftade forskningsperspektivet från individen till samhälle/organisation. Kvinnliga forskare studerade kvinnor som var chefer/ledare utifrån det sammanhang de verkade i. Fokus förflyttades från individ- till strukturperspektiv, det vill säga; Hur påverkar villkoren som möter kvinnan i organisationen, hennes möjligheter att utöva ledarskap? Rosabeth M Kanter var en av forskarna som visade att ett strukturperspektiv kunde ge andra förklaringar till kvinnliga chefers arbetssituation (Kanter 1977). Organisationen skapar villkor för individen Kanters utgångspunkt var att olika villkor i organisationen konstruerar män och kvinnor så att de agerar som om de vore olika. Organisationens struktur, kultur och värderingar skapar gränser för de möjligheter medlemmarna kan verka inom. Kanter kallar detta för möjlighetsstrukturer. Organisationerna erbjuder olika möjlighetsstrukturer för kvinnor och män. Kanter förklarade kvinnors och mäns olika möjlighetsstrukturer främst med position, men också med det relativa antalet kvinnor och män (Abrahamsson 2000). Hennes studier visade tydligt att framgång i yrkeslivet inte enbart kan förklaras med innehavet av position. Argumentet att the job makes the person, styrktes i undersökningarna. Kvinnor såväl som män utvecklar karaktär eller/och personlighet beroende på vilken position de innehar. Effekten av att kvinnan och mannen tillskrivs egenskaper, och därmed förväntningar, påverkar graden av engagemang. Nivån på engagemang i lönearbetet är starkt kopplat till de möjligheter individen har att utvecklas och avancera yrkesmässigt. Egenskaper bäddas in i utformningen av arbetsuppgifterna och sammanhanget. Effekten av detta blir att den som innehar just en viss position blir framgångsrik. Personer med små möjligheter tenderar att begränsa sina ambitioner utifrån att i allmänhet ha låga förväntningar om befordring och förflyttning. Ett starkt samband råder mellan förväntningar och beteenden. 8

9 Minoriteten i majoritetskulturen I studien inriktar jag mig på Kanters forskning avseende dynamiken majoritet/minoritet. För att förstå detta drama krävs en teori och en vokabulär. Kanter har definierat fyra typer av grupper som beskriver proportionerna i antal individer och hur de samspelar i relation till varandra. Nedan återges i grafisk form den typologi som visar på hur dynamiken mellan majoritet och minoritet gestaltar sig och skiftar som en funktion av förändringen i gruppsammansättningen. Ur Men and Women of the Corporation av Rosabeth Moss Kanter Orden, med vilka Kanter namnger grupperna, är i nedanstående text markerade med kursiv stil. Den svenska översättningen är markerad med fet stil. Den engelska termen behålls i följande text, då jag anser den svenska översättningen vara ofullständig. Likformiga, uniform groups, består av en signifikant social typ. Gruppen kan komma att utveckla interna skillnader och olikheter, men uniform groups kan betraktas som homogena avseende framträdande dominerande status såsom kön, ras eller etnicitet. Uniform groups har en typologisk proportion på 100:0. 9

10 Snedfördelade, skewed groups, är grupper där en kategori är överlägsen en annan, upp till proportionerna 85:15. Den numerärt dominerande kategorin kontrollerar gruppen och dess kultur i den utsträckning att den kan benämnas som dominant. De få till antalet i denna grupptyp kallar Kanter för token. De behandlas ofta som representanter för sin kategori, som symboler snarare än individer. Lutande, tilted groups, kännetecknas av att den börjar att röra sig bort från mindre extrem utbredning och därmed mindre överdrivna effekter. I denna grupp med ett typologiskt förhållande på 65:35, är den dominerande gruppen bara en majoritet och de färre till antalet, en minoritet. Minoritetsgruppen kan ha potentiella allierade sinsemellan och kan påverka gruppens kultur. De urskiljs som individer, olika varandra, sinsemellan och i relation till majoriteten. Slutligen återstår balanserade, balanced groups, med proportionerna 60:40 ner till 50:50. Kultur och interaktion speglar denna fördelning. Konsekvenserna för individer i denna balanserade grupp är mer beroende av andra strukturella aspekter och personlighetsfaktorer än kön, inklusive bildandet av subgrupper eller differentierade roller och förmågor. Kanter har utforskat dynamiken mellan majoritet och token. Ordet token översätts på svenska till symbolisk, vilket jag anser otillräckligt i sammanhanget, varför jag använder ordet token även fortsättningsvis. Den proportionella sällsyntheten en token företräder, är associerad med tre sätt att bli betraktad på: synlighet, kontrast och generaliserande. Dessa härstammar ur det perceptuella förfarande på vilket vi uppfattar vilket objekt som helst. X x x X X x X x O X X O:et sticker fram och blir synligt. O:et kan också negligeras, men uppfattas det över huvudtaget, så lägger man märke till det mer än till X:et. Vidare betraktas X:en mer lika varandra än olika, beroende på kontrasten till O. Därav blir det enklare att generalisera alla O som varandes lika, än att göra det om X, som erbjuder fler variationsmöjligheter och individualitet. Samma perceptuella mekanismer uppstår i sociala situationer, vilket genererar ett särskilt tryck på till exempel kvinnor i mansdominerade sammanhang. 10

11 Synlighet En person som är token lägger man märke till. Man är synligare som token än den individ som ingår i gruppen av dominanta. Man får vidkännas en större del av uppmärksamheten. Andelen synlighet man erhåller, fördelad över det antal medlemmar som består av samma kulturella typ, avtar i proportion till att andelen medlemmar av den kategorin ökar. Varje individ blir allt mindre överraskande och värd att notera. I termer av gestaltteori, kan det uttryckas i figur och bakgrund, för att de vanliga i sin kategori, kommer att vara bakgrund, snarare än figur. I takt med att gruppen går från skewed till tilted så blir token allt mindre noterad som minoritet. Kontrast Kontrast, eller polarisering och överdrivet fokus på skillnader är den andra perceptuella tendensen. I likformiga grupper, blir gruppmedlemmar eventuellt aldrig medvetna om den gemensamma kulturen. Den tas för given och är implicit. Närvaron av en person eller två, som är bärare av annorlunda sociala karakteristika, ökar självmedvetenheten om den numerärt dominanta gruppens beskaffenhet. Man blir medveten om både likheterna och olikheterna i den egna gruppen i relation till token. För att bevara det gemensamma, försöker man att hålla token en aning utanför, för att upprätthålla en gräns för de dominanta. Det finns en tendens att överdriva skillnaderna mellan de dominanta och token, eftersom token per definition är för få till antalet, för att kunna värja sig mot generaliseringar. Således är det enklare för den dominanta gruppen att definiera sig i kontrast till token än det är i en tilted eller balanced group. En (1) person kan lättare bli perceptuellt isolerad och avskuren från gruppens kärna, än många individer som representerar sin egen kategori i gruppen. Generaliserande Den tredje perceptuella tendensen kallar Kanter för den generaliserande och inbegriper användandet av stereotyper eller fördomar om en persons sociala kategori. En tokens karaktär och personlighet tenderar att bli förvanskad för att passa in i en stereotyp bild. Tokens är lättare att stereotypisera än individer som är fler till antalet proportionellt sett. I skewed groups, är det enklare att bibehålla generaliseringarna om individen. Det är också lättare som token att identifiera sig genom att bekräfta de existerande stereotyperna. Ironiskt nog så är token mycket synliga som personer som är olika, och samtidigt inte 11

12 tillåtna att vara individuella med sin egen unika och icke-stereotypa uppsättning personlighetsdrag. Kanter menar att denna dynamik är gemensam oavsett kulturell kategori token hör hemma i. Slutsatsen är att: Synlighet tenderar att skapa prestationspress på den individ som tillhör en väldigt liten minoritet, token. Kontrast leder till skärpning av kontaktgränsen mellan den dominanta gruppen och token, inkluderande isolering av densamma. Generalisering resulterar i att individen kapslar in sig i sin förväntade roll. Föreställningar - en process som begränsar Professor Yvonne Hirdman, förde tillsammans med forskarkollegor i Sverige, in begreppet genus i den svenska akademiska terminologin på slutet av 1970-talet. Med begreppet ville man synliggöra att könsroller var konstruerade utifrån hur människan socialiseras in i dessa, mot bakgrund av de föreställningar föräldrar, det omgärdande samhället, historia och så vidare, har på människan som könsvarelse (Hirdman 2001). Begreppet har sina rötter i den amerikanska forskningen, där man ifrågasatte de biologiska förklaringsmodeller, som sedan antiken hade tillskrivit kvinnor och män bestämda biologiska grundförutsättningar. Genusbegreppet används som ett analysverktyg för att studera relationerna mellan könen, på individnivå, social samspelsnivå och på strukturell nivå. Ett genusperspektiv gör att forskaren ställer frågor om kön och könskonstruktioner, ofta mot bakgrund av sociala och historiska förhållanden (Magnusson 2003). Konstruktionerna av oss som könsvarelser har inneburit, och innebär, att kvinnor och män ikläds stereotypiserande klädedräkter, och får som effekt att vi som ledare, medarbetare med flera, begränsar och oreflekterat kontrollerar vårt handlingsutrymme som individer. Detta presenterar Hirdman som genussystemet eller genusordningen. Systemet är ett nätverk av föreställningar, förväntningar, idéer som ger upphov till ett visst ordningssystem. Systemet ordnar upp det för oss människor på så sätt att det formulerar för oss vad som är kvinnligt och manligt och hur relationen mellan könen bör vara. I dagens könsrollsdebatt offentliggörs ordningen som en hierarkisk ordning, med manlig överordning och kvinnlig underordning. Svensk forskning erbjuder kunskap som belyser hur kvinnor och män i modern tid fattar beslut och gör val utifrån detta grundantagande. Som exempel väljer jag avhandlingarna Rekrytering av företagsledare. En studie av 12

13 homosocialitet av Charlotte Holgersson (2003) och Man får välja - om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv av Lisbeth Bekkengen (2002). Könsneutral ett synfel med blindhet som följd Genusforskningens utgångspunkt är att kön är konstruktioner i ett givet sammanhang. Det betyder att det vi definierar som manligt och kvinnligt är en konstruktion, skapad i tid och rum. Teorin om kön som konstruktion tar sin utgångspunkt i en strukturell ansats, vilket innebär att man tar avstånd ifrån dels forskning som fokuserar på biologiska förklaringsmodeller och dels forskning som problematiserar individen. Fokus läggs vid strukturella faktorer, det vill säga på hur samhället eller organisationen är strukturerad och de villkor det genererar för människor (Elwin-Novak & Thomsson 2001). Organisationsforskning med genusperspektiv ställer frågan; Hur är organisationer uppbyggda med avseende på kön? Detta synsätt skiljer sig från det könsneutrala, att könet inte har någon betydelse, vilket är den vanligaste ståndpunkten både i klassiska och moderna organisationsstudier. I dessa anses kön och könsmaktsordning inte spela någon roll i verksamheter. Medarbetare och ledare beskrivs som neutrala och könlösa med lika villkor och lika möjligheter till lärande och utveckling oavsett kön. Att organisationsmodellerna inte är könsneutrala utan underförstått mest handlar om män och manlighet är lätt att se om man studerar språket. Anonyma individer, både chefer och medarbetare, benämns ofta genomgående som han eller så är det manliga personer som får figurera i praktiska exempel (Abrahamsson 2000). Könsneutralitet hänger samman med åsikten att kvinnor och män har lika förutsättningar i samhället. Förutom att den könsblinda forskningen ser på dessa sammanhang som könsneutrala, ser även organisationerna sig själva som könsneutrala. När detta leder till att noteringar av de anställdas kön saknas, blir det omöjligt att diskutera kvinnors och mäns olika villkor på arbetsplatsen. Kvinnor som upplever problem och orättvisor förlägger ofta skulden till sig själva. Omgivningen uppmuntrar en sådan individualiserad förståelse och således kan organisationens könsneutralitet bibehållas. Att kvinnor och män finns på olika platser och positioner, kan inte den könsomedvetna organisationsteorin hantera. Tomrummet mellan vardagserfarenheter och teori fylls av outtalade antaganden om att det är naturligt och självklart att det ser ut som det gör (Wahl, Holgersson & Höök 1998). 13

14 Ledning som en konstruktion av manlighet Varför är kvinnor på chefspositioner så få? På vilket sätt är ledarskap könsmärkt? Dessa två frågor har genusforskningen fokuserat på de senaste 30 åren, och som nedan sammanfattas genom Anna Wahls (1992) forskning. Wahl utgår ifrån den plats kvinnan har i organisationen som analysperspektiv, alltså inte huruvida kvinnors egenskaper är lämpliga att ha i en ledarroll. Wahl har i sin studie intervjuat och studerat kvinnliga civilekonomer och civilingenjörer på arbetsplatsen. Att kvinnor är i minoritet på inflytelserika poster är ett faktum och för att analysera det så studeras maktrelationer mellan män och kvinnor. I debatten som förs kring kvinnor och ledarskap, utläser Wahl ett antal formuleringar som beskriver kvinnor på ledande positioner. Vad indikerar dessa formuleringar? Kvinnligt ledarskap Rubriken ger intryck av att det finns en annan typ av ledarskap. Både till innehåll och form skiljer sig kvinnligt ledarskap från det ledarskap som det outtalade refererar till, det manliga. Ledarskap om det står helt för sig själv, är dock knutet till det manliga, sociala könet. I rubriken kvinnligt ledarskap finns marginaliseringen av kvinnor på det sättet inbyggt. Ledarskap är knutet till det manliga könet och kvinnligt ledarskap är avvikelsen från den normen. Kvinnor och ledarskap Begreppen är skilda åt. Möjligheten att ledarskap inte längre är kopplat till manlighet öppnar sig. I denna rubrik kan både kvinnor och ledarskap tolkas som två olika sociala konstruktioner, som kan kopplas till varandra utan att de behöver ha något med varandra att göra. Fortfarande finns möjligheten att ledarskap är knutet till det manliga könet, varför man kan koppla kvinnor till den manliga konstruktionen ledarskap. Dessa båda rubriker indikerar att kvinnor kan betraktas på olika sätt i relation till ledarskap, som annorlunda och bristfälliga eller som komplementära. Kopplingen mellan ledarskap och manlighet är påtaglig. Wahl menar att normen om manlig överordning och kvinnlig underordning i samhället är förklaringen till att kvinnor i ledande positioner utgör ett motsägelsefullt och problematiskt fenomen. Vilka bilder förekommer i debatten om kvinnor och ledarskap? Två av de dominerande synsätten är: 14

15 - kvinnor som outnyttjad resurs - kvinnor som en annorlunda Kvinnor som outnyttjad resurs Manliga företagsledare ser kvinnorna själva som orsak till den låga kvinnorepresentationen. Deras förklaringar handlar om att kvinnorna saknar kompetens, att kvinnor väljer bort karriär och att kvinnor har problem med att kombinera familj med karriär. Kvinnor själva säger sig inte ha det problemet, utan anser att problemet handlar om hur arbetsordningen är utformad. Mäns beskrivningar har dominerat debatten hittills, då de innehar makten att tolka och beskriva verkligheten. Kvinnor som annorlunda resurs Förväntningarna på kvinnor att vara annorlunda än män skapar ett utrymme för att faktiskt vara annorlunda än män på flera sätt. Förväntningarna uttrycks både i brist på förväntningar och i specifika förväntningar. Kvinnor definierar själva ett antal beteenden där de upplever sig olika och där de kan tillföra organisationen något de definierar som kvinnligt. Både män och kvinnor beskriver konsekvenser och problem med kvinnlighet i relation till ledarskap. Wahl tolkar det som att manligheten betraktas som integrerad i ledarskapsbegreppet. Manlighet ses inte som skild från ledarskap. Wahl understryker också att det är viktigt att se skillnaden mellan en resurs som används och en resurs som har inflytande. Det är när den skillnaden blir tydlig som kopplingen till ledarskap blir intressant. Makt att påverka? Genusforskningen synliggör maktordningen mellan män och kvinnor. Makt och kön är därför relaterade till varandra. Makt innebär att ha tolkningsföreträde och rätten att definiera problem. Sammantaget innebär det att innehavaren av makten definierar vad som är problemet och hur problemet skall lösas (Franzén 1998). Makt och maktfrågor kan ses i relation till hur organisationen är uppbyggd. Inom genusforskningen byts ofta tolkningar om naturlighet mot tolkningar om makt, maktrelationer och maktprocesser. Att räkna antalet kvinnor och män på olika befattningar inom en organisation eller att konstatera att män och kvinnor gör olika saker, kräver inte ett maktperspektiv. Det är när siffrorna eller sysslorna ska tolkas, som maktperspektivet får en framträdande roll (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag 2001). 15

16 Alvesson (2002) beskriver att verklighetsuppfattningen är till stor del ett resultat av förhandlingar mellan aktörer i asymmetriska maktrelationer. I maktrelationer förfogar aktörer över olika resurser materiella, symboliska och har olika förutsättningar att bestämma över hur verkligheten definieras. Detta är kanske den mest centrala aspekten av makt. Makt skapar inte enbart synliga effekter, utan är även centralt för att förstå passivitet; varför missnöje inte existerar, varför krav inte ställs, varför konflikter inte uppstår och varför vissa aktörer framstår som auktoriteter som andra individer lyder. Här är det rimligt att prata om symbolisk eller ideologisk makt. Chefer till exempel, kan vara underordnade kulturella idéer och värderingar som tas för givna. Detta är inte nödvändigtvis bundet till storskaliga ansträngningar för att styra företagskulturen utan det är en del av vardagsledarskapet och betraktas som symboliskt handlande. Vissa saker blir uppmärksammade, andra inte. Språkanvändning övervägs noggrant. Frågor och problem inramas på ett särskilt sätt för att uppmuntra till särskilda uppfattningar och tankar som vanligtvis reflekterar ledningens intressen och mål, vilka i vissa fall överensstämmer och i andra fall inte överensstämmer med större gruppers intressen. Denna kontroll är centrerad kring de idéer och innebörder som ledningen vill att de anställda ska anamma. Skapandet av den sociala verkligheten utgår således från ledningens föreställningar. Det som då blir avgörande i maktfrågan är inte storskaligt, synligt agerande där resursstarka aktörer bestämmer över sina motståndare eller över svagare aktörer. Det handlar snarare om skapandet av särskilda föreställningar och uppfattningar, och det är i detta skapande som grundläggande regler för organisationen skapas (Alvesson 2002). Gestaltteoretiskt perspektiv Laura Perls ( ) och Fritz Perls ( ) är de personer som starkast förknippas med gestaltteorin. Makarna var skolade inom den psykodynamiska teorin och yrkesmässigt verksamma inom området. Vidareutveckling inom områdena psykoanalys, fenomenologi, gestaltpsykologi och existentialism, tillsammans med bland andra Paul Goodman och Ralph Hefferline, ledde så småningom fram till den helhet som kom att kallas gestaltteori (Clarkson & Mackewn 1993). Nedan ges en kortfattad överblick över gestaltteorins grundteorier. 16

17 Psykoanalys Sigmund Freuds ( ) psykodynamiska teori är den grund, varur gestaltterapin utvecklades. Perls frångick Freuds beskrivning av det undermedvetna, omedvetna och medvetna och talade istället om awareness, ett begrepp som saknar exakt motsvarighet i svenskan och som beskrivs utförligare här nedan. Däremot accepterade Perls, det arbete som Freud åstadkommit beträffande barndomens betydelse för den vuxna människans beteende. Arbetsmetoden skilde dessa yrkesmän åt, såtillvida att Perls arbetade med sina klienter utifrån vad är och här och nu emedan Freud sökte efter människans erfarenheter i det förflutna. (Mannerstråle 1995). Helhet - holism Detta är den viktigaste teoretiska grundtanken inom gestaltteorin. Här ingår tanken om människan som en odelbar enhet av kroppsliga, emotionella och mentala erfarenheter. Människan som en interagerande del av en större helhet är också innebörden av denna föreställning. Hon påverkar och påverkas av andra i sin omgivning. Människan definierar sig själv i relation till sin omgivning, andra kulturer, idéer och varelser (Clarkson & Mackewn 1993). Existentialism Gestaltteorins metateori är existentialismen, där övervägande formuleringar härstammar från Kirkegaard ( ). Han menade att människan inte kan stå utanför sitt liv och endast vara betraktare. Hon måste ta ansvar och göra val och därmed bli skaparen i sitt eget liv. Den tyske filosofen Heidegger ( ) vidareutvecklade tankegångarna, starkt påverkad av Husserl ( ), fenomenologins upphovsman. Sartre ( ) uttryckte i sina texter att människan är dömd att vara fri och menade att hon har en frihet att i varje ögonblick göra val i livet. Perls utgick ifrån människan som en aktiv varelse, kapabel att ta ansvar för att göra de val hon behöver göra, för att skapa mening i sitt liv (Clarkson & Mackewn 1993). Fältteori Psykologen Kurt Lewin ( ) anses vara en pionjär inom området tillämpad sociologi, psykologi och organisationsmetodik. Han var en av de första inom humaniora som studerade grupprocesser och organisationsutveckling. Lewin menade att sociala, 17

18 kulturella och psykologiska fenomen är dynamiska krafter som arbetar tillsammans i organiserade helheter och att människor påverkas och påverkar varandra. Individens beteende kan inte ses isolerat från andra (Yontef 1993). Fenomenologi Fenomenologin är både en filosofi som ägnar sig åt existentiella frågor, och en metod som syftar till att utforska människans livsvärld. Edmund Husserl menade att vi kan inte fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet, utan endast människans upplevelse av det. Syftet är att undersöka medvetandets struktur och förstå essensen. Ur en upplevelse bildar människan sig en uppfattning om vilken mening och innebörd situationen har. Vi människor agerar inte utifrån en objektiv verklighet, utan utifrån hur vi förstår innebörden av en viss situation (Bragée 2001, Sander 1999). Österländskt tänkande Perls var starkt influerad av det österländska tänkandet, utifrån framförallt två aspekter. Fokusering på vad som händer här och nu, betoningen av fullständig medvetenhet i nuet, awareness. Och användandet av paradoxer, vilket inom gestaltteorin uttrycks genom förändringsparadoxen. Förändring sker när man vågar stanna kvar i det som är just nu i stunden med sina tankar, känslor och det man uppfattar med sina sinnen. (Mannerstråle 1995 s 32-33). Fördjupning av fyra begrepp inom gestaltteori I detta avsnitt beskrivs utförligare de teoretiska begrepp som är relevanta för denna studie. Dessa beskrivs under rubrikerna kontaktprocess, kontaktcykel, kontaktavbrott och fältteori. Kontaktprocess Att vara i vaken kontakt med de viktigaste tilldragelserna inom individ/fält, fullt uppmärksam, emotionellt, kroppsligt och mentalt, är innebörden av fullständig awareness. Awareness åtföljs definitionsmässigt av medvetna val och att ta ansvar för känslor och beteenden. Awareness är såväl kognitivt, sensoriskt som affektivt grundat. En person som agerar med awareness vet vad hon gör, hur hon gör det och att hon har alternativa val att vara den hon är i varje given situation (Bragée 2001). Kontakt ses inom gestalt som en 18

19 förutsättning för människans växt och utveckling och definieras av Perls, Hefferline och Goodman (1951/1994) som mötet mellan en person och en annan person eller mellan en person och hennes omgivning. Det autentiska mötet sker vid kontaktgränsen, som innebär en relation, där relationen både separerar och förbinder individen med en annan individ, grupp, organisation eller omgivande samhälle. I kontakt med omgivningen erkänner jag olikheten jag besitter i förhållande till omgivningen. Det är vid kontaktgränsen som all utveckling sker och det är också där som risken är förlagd. Martin Buber ( ), en av förgrundsgestalterna inom gestaltteorin, beskriver kontakten som att jag blir till i relation till dig (Clarkson & Mackewn 1993). Den homeostatiska processen, strävan efter att upprätthålla jämvikt i en organism är naturligt i allt levande. Den leder individer till kontakt med andra individer för att tillfredsställa dominerande behov. När behovet är tillfredsställt och gestalten är avslutad kan individen gå vidare och skapa och avsluta nya gestalter. Om den naturliga processen avbryts, uppstår oavslutade gestalter, unfinished business. Dessa oavslutade gestalter är en av de viktigaste orsakerna till spänning inom individen och mellan individer och den sociala omvärlden. Många oavslutade gestalter leder kan på sikt föranleda fysisk och psykisk sjukdom. På organisationsnivå är det på motsvarande sätt viktigt att processer knyts samman och avslutas, så att nya gestalter kan bildas (Perls, Hefferline & Goodman 1951/1994). Kontaktcykel Kontaktprocessen beskrivs på olika sätt inom den gestaltteoretiska litteraturen. Det gemensamma är att den beskrivs som ett antal faser som samspelar och bildar en helhet. Nedan beskrivs kontaktcykeln utifrån Wheelers (1991) redogörelse. 0. Vila. Individen befinner sig i ett skede av jämvikt. 1. Förnimmelse, en känsla av något. Inom individen uppstår ett behov, en idé, en tanke, en känsla. Det uppstår som en reaktion på ett yttre stimulu. 2. Awareness/medvetenhet. Medvetandegörandet av vad jag har uppfattat. Individen reorganiserar fältet, för att kunna gå till handling. Wheeler kritiserar Perls, Hefferline & Goodman för att de alltför mekaniskt avgränsar individen från fältet och att awarenessfasen behöver omfatta, förutom individens egen inre process, 19

20 även fältet omkring individen, och organiseringen av detta. Under denna fas träder svaret på vad det är som har skapat känslan hos individen, fram. 3. Mobilisering av energi. Individen väljer hur hon ska agera utifrån det behov som har visat sig. Hon bedömer sina förutsättningar. 4. Handling. Individen agerar för att möta sitt behov, lösa sitt problem etcetera. 5. Kontakt. Ögonblicket då individen har nått behovstillfredsställelse eller uppnått sitt mål. Wheeler beskriver ögonblicket av kontakt som det fullbordade ögonblicket i processen av kontakt. 6. Tillbakadragande/upplösning. Individen återgår till jämvikt med sig själv och omgivningen. Mobilisering av energi Handling Awareness Kontakt Förnimmelse Händelse a Tillbakadragande, upplösning Vilopunkt Kontaktcykel (Gordon Wheeler 1991) Ett hälsosamt fungerande liv innebär, definitionsmässigt, att individen möjliggör för sig själv att kunna följa faserna i energicykeln, en naturlig process. Wheeler påtalar dock att cykeln och dess process behöver ses mot bakgrund till det fält som individen befinner sig i. I samspel med andra individer uppstår kontaktavbrott. I de stunderna har människan lyckats göra sig blind och döv för det som sker i nuet. Detta sker automatiskt, utan awareness, i någon av faserna i kontaktcykeln. Det handlar inte endast om att avbryta en del av kontakten med omvärlden, utan även med en del av sig själv (Hostrup 2002). 20

21 Kontaktstilar Inom gestaltteorin talar man om kontaktstilar och vår kompetens att använda dessa, medvetet eller omedvetet. Nedan redovisas kontaktstilarna, inspirerad av Wheeler (1991) Hostrup, (2002) och Gaffney (seminarium oktober 2004). Så som kontaktstilarna presenteras här nedan finns det en risk att tolka kontaktprocessen som en linjär och ickedynamisk process, men kontaktstilen är ett uttryck för en skapande anpassning till fältet som är i ständig rörelse. Det är graden av awareness, med vilket en kontaktstil används, som avgör om den leder till hälsosam integrering för individen. 21

22 Kontaktstil definition Konfluens att flyta samman När det inte finns en tydlig kontaktyta mellan två eller flera individer Egotism att säga jag Att markera egna åsikter och synpunkter, att värna om sin integritet Deflektion att avböja Att göra sig oemottaglig mot utifrån kommande sinnesintryck Introjektion att ta in Ta in omgivningens påverkan Projektion att kasta ut Lägga ut tankar, känslor, handlingsimpulser på omvärlden. Retroflektion att böja tillbaka Vända tankar, känslor, handlingsimpulser inåt sig själv Tillämpning som befrämjar hälsa - god gemenskap - överlevnad genom att ta udden ur andras projektioner och egna introjekt - att klart ge uttryck för sin mening och sina åsikter - att differentiera sig från en konfluent grupp - att undgå skadlig kontakt - att bevara fokus på nuvarande person/ situation - att identifiera sig genom rollmodeller - att lära genom och av andra - att ta kontakt med omvärlden - att uttrycka sin kreativitet och konstnärlighet - att spegla sig själv på omgivningen - att avvakta till ett annat, bättre tillfälle, härbärgera - att tänka efter ännu en gång - att behärska sig Tillämpning som kan utveckla ohälsa - oförmåga att urskilja sig som en självständig person - att isolera sig och anse sig själv vara nog - extremt självisk - extremt behov av kontroll - att inte kännas vid signaler utifrån och/eller inifrån - att inte våga erkänna sårbarhet - att vägra engagera sig i känslokontakt - att okritiskt låta sig styras av andras tankar, värderingar, uppfattningar - att kopiera någon/något utan att fundera över om det är rätt för mig - att skylla på andra för egna tillkortakommanden - att se andra som ansvariga för ens eget liv - att inte be om hjälp - att avstå ifrån att ge uttryck för sina känslor och ta ansvar för dem När kontakten mellan människor fungerar rör man sig flexibelt mellan stilarna, mellan att helt undvika kontakt och att ha full kontakt och däremellan, beroende på den aktuella situationen. 22

23 Fältteori Nedan följer en sammanfattning av fältteorin och de fem aspekter som beskrives som de mest betydelsefulla (Yontef 1993). Hur vi människor tänker är en funktion av hur vi samspelar med vår omvärld och omvänt; hur vi samspelar med vår omgivning är en funktion av hur vi tänker. Fältteorin hjälper oss att titta på den processen. En fältanalys granskar särskilt det som utspelar sig mellan människor. Analysen lyfter fram till exempel arbetsgruppen som bakgrund till hur individen agerar i samspel med arbetskollegor. Med fältteorin kan många psykologiska problemställningar komma närmare sanningen, än man lyckats göra utifrån modeller som bygger på kausala resonemang. 1. Ett fält är ett systematiskt nät av relationer Fält definieras som A totality of mutually influencing forces that together form a unified interactive whole. (Yontef 1993 s. 295). Synsättet är holistiskt. Relationer skapar händelser. Och händelser är resultatet av interaktion mellan två eller fler faktorer. Varje studerat fenomen betraktas utifrån ett komplext nät av interrelaterande krafter som kommer samman i tid och rum och som formar det gestaltteorin kallar för fält. Detta fält är i ständig rörelse och förändras över tid. 2. Ett fält är sammanhängande i tid och rum Krafterna i ett fält är av en helhet och upphör inte att existera vid en given tidpunkt, utan fältet utvecklas över tid. Fältet är kontinuerligt i rörelse, såsom vågorna rör sig på ytan av ett turbulent hav. I linsen av fältteorin ser gestaltteoretikern rörelse istället för fastlåsning, händelser ersätter ting och kontinuitet ersätter avstannande. 3. Allting är av ett fält (of-a-field) Objekt, organismer etcetera existerar endast fenomenologiskt som delar av ett avgränsat fält och får mening endast av interaktionen i detta fält. Lewin menar att varje manifestation eller energi från en person måste definieras i termer av hela fältet. Detta inkluderar både inflytandet från individen på resten av fältet och omvänt, inflytandet från resten av fältet på individen. Detta är en grundläggande aspekt av fältteorin och speglar även det dialogiska synsättet inom gestaltteorin. En person och en omgivning är av ett fält, organismens och det omgivande fältet. Människor är av det fältet och är också del av hur krafterna i fältet organiseras. Det psykologiska fältet existerar inte oberoende av människan och människan 23

24 existerar inte oberoende av ett fält. Det är inte så enkelt att en individ finns till i relation till en omgivning. Individen kan endast identifieras utifrån det fält som hon är en del av och ett fält kan endast bli definierat utifrån någons erfarenhet eller synpunkt om det. 4. Fenomen uppstår som en funktion av fältet Beteende är en funktion av det fält i vilket det är en del av. En fältanalys startar med situationen som helhet. Att erfara är också en följd av hur krafterna i fältet organiserar sig. Varje händelse, erfarenhet, objekt eller organism skapas som en funktion av det fält som det är del av. Varje rörelse av någon del i fältet är beroende av hela fältet. Det omgivande fältet/organismen avgör hur individen skapar sig. Helheten bestämmer delarna. 5. Fältet är en enad helhet: Allt påverkar allt Kärnan av ett fälts egenskaper är dynamiken. Den avgör att interaktion pågår mellan alla delar i fältet och en egenskap hos en del i fältet påverkar en annan del och dess egenskap eller beteende i fältet och fältet samtidigt. Detta innebär att helheten kan och måste bli differentierad i delar för att ge en dynamisk förståelse. Men helheten är en systemisk enhet, alltså inte en komposition av delar, oberoende av varandra. Små förändringar i en organisations struktur eller policy kan få stora effekter, då allt i fältet på något sätt påverkas i en oförutsägbar riktning. Kaosteorin, som kan sägas vara en slags fältteori, har beskrivit hur små förändringar kan ge oväntade resultat (Yontef 1993). 24

25 Metod och material Inom feministisk poststrukturalistisk forskning är språket en viktig komponent i analysmaterialet. Hur formas språket utifrån våra föreställningar om kön och hur skapas kön som en funktion av språket? Med siktet inställt på upplevelsen som kvinnan har i en specifik situation, har mitt intresse rört sig utanför den språkligt konstruktivistiska sfären, mot ett område som är mindre utforskat. Jag rör mig förbi det språkliga uttrycket och tar mig in bortom den avsiktligt beskrivna utsagan hos de, vars berättelser jag vill lyssna på. Där fångar jag den grundläggande upplevelsen som de talade orden är ett uttryck för. För det ändamålet har jag medvetet valt att använda en fenomenologisk-hermeneutisk metod, utförligt beskriven här nedan. Undersökningens syfte och upplägg Det övergripande forskningssyftet är: att från den enskilda upplevelsenivån söka mer kunskap om hur makt i en ledningsgrupp kan vara en funktion av kön och antalet medlemmar som könet representeras av. Syftet leder, vad gäller den fenomenologiska analysen, fram till forskningsfrågan: Vilka fenomen visar sig för en kvinna som är ensam i en ledningsgrupp som i övrigt består av manliga gruppdeltagare? Utifrån mitt intresse av att utforska enskilda kvinnors upplevelse, så lämpar sig en kvalitativ metod med ett feministiskt perspektiv. Den feministiska forskningstraditionen kännetecknas av att ett kvinno- eller könsperspektiv anläggs på sociala fenomen, med ambitionen att producera kunskap för kvinnor snarare än om kvinnor (Alvesson & Sköldberg 1994). Det kvalitativa förhållningssättet till mänsklig interaktion har en stark position inom den feministiska forskningen. Denna lägger en tonvikt på att förstå kvinnors vardagsvärld, utnyttjar metoder som gör det lättare att förstå kvinnors liv och belägenhet och har som mål att förändra de förhållanden som undersöks (Kvale 1997). 25

26 En kvantitativ studie med exempelvis enkäter som insamlingsmetod, hade visserligen givit ett ökat antal intervjusvar, men omöjligen kunnat höra den enskilda personens röst ur djupet, vilket hade hindrat mig från att komma förbi de omedelbara beskrivningarna av upplevelserna. Mitt fokus är inte att utforska en omfattning eller en fördelning av faktorer som samvarierar. Jag har inte heller ambitionen att göra prediktioner av ett antal faktorer som samvarierar. Detta hade i så fall krävt ett kvantitativt metodval. Ur den kvalitativa forskningsmetodikens samlingar har jag valt en fenomenologisk ansats, som utgår ifrån att människors subjektiva erfarenheter är kunskap. Fenomenologin intresserar sig för att klargöra både det som framträder och på vilket sätt det framträder. Metoden strävar efter att göra det osynliga synligt genom att gå utöver det omedelbart upplevda och artikulera en förreflektiv nivå av levda innebörder (Kvale 1997). Grovt uttryckt kan metoden beskrivas som att vi, i vårt tänkande och upplevande, skall parentessätta kunskaper och antaganden om världen och oss själva. Detta åsidosättande av vår förförståelse och våra antaganden är en nödvändighet för att kritiskt kunna granska medvetandet och dess funktioner och roller. Metoden ger mig som forskare ett verktyg att frigöra mig från de historiskt, kulturellt, socialt, biologiskt och så vidare betingade förutsättningar eller bestämningar (behov, vanor, intressen, förgivet taganden, uppfattningar, kunskaper o s v) som styr våra upplevelser av världen och oss själva (Sander 1999; ref i Kvale 1997). Jag träder med fenomenologins hjälp in i, och beskriver, intervjupersonernas levda vardagsvärld. Med denna metod kan jag stiga in bortom den allmänna retoriken. Datainsamling Intervju I denna studie har intervjuerna ett explorativt syfte, vilket gör att intervjun är öppen och halvstrukturerad. Jag går längs med intervjupersonens berättelse och följer upp hennes svar med att söka ny information om, och nya infallsvinklar till, ämnet. Intervjun är instrumentet att beskriva intervjupersonens livsvärld med. Ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt från intervjuaren och möjligheten att lära sig av den intervjuade uttrycks i dessa rader av Spradley (Spradley, 1979; ref i Kvale 1997): 26