Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet"

Transkript

1 BilBBilall Delegationen för hållbara städer M 2011:01 Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet 18 december 2012

2 2 Förord Den 31 december 2012 slutför Delegationen för hållbara städer sitt uppdrag efter fyra års arbete. Uppdraget kan kortfattat beskrivas som insatser för att bidra till att utveckla hållbara städer, stadsdelar och bostadsområden. Delegationen har fördelat ekonomiskt stöd till sammanlagt 98 projekt över hela landet från Gällivare och Umeå i norr till Lomma och Malmö i söder. Det är projekt som kommer att bidra till skapandet av miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara städer. Projekten utgår från visionen om att minska stadens påverkan på klimatet och insikten om att den hållbara staden kräver ett helhetsperspektiv. Det är vår övertygelse att projekten kommer att vara viktiga förebilder när det gäller att minska städernas påverkan på klimatet - det gäller för städer i vårt eget land och för städer i världen. Projekten ger ringar på vattnet. De skapar nya lärdomar och erfarenheter som kan spridas. De skapar samarbete mellan städer. Och de bidrar till svensk export av miljöteknik och kunnande. Det statliga stöd som delegationen har haft till uppdrag att fördela har därmed fått väsentlig hävstångseffekt. Till den bilden bidrar slutsatsen att de sökande, ofta kommuner, har sträckt sig längre än vad de annars skulle ha gjort. Även andra aktörer har engagerats och kanske i sin tur bidragit med ekonomiskt stöd. Delegationens erfarenhet från arbetet med det statliga stödet är att det är viktigt att satsa på förebilder, projekt som går längre och kan visas upp för omvärlden på ett sätt som driver på utvecklingen. Nu behövs fortsatt kunskapsöverföring såväl från delegationens projekt som från andra förebilder. Det behövs också ekonomiskt stöd till nya projekt som bidrar till att driva på omställningen. En viktig slutsats när Delegationens arbete nu avslutas är att initiativen måste komma från städerna. Det lokala ledarskapet har stor betydelse. Politiker, medborgare, ideella organisationer och näringslivets aktörer kan gemensamt engagera sig för att staden ska utvecklas mer hållbart. I städerna finns förutsättningar för att gå från ord till handling. Ett tydligt hinder för en hållbar omställning av städerna är stuprörstänkande. Helhetssyn, samverkan, systemtänkande och uthållighet krävs för att uppnå synergier och hållbarhet i alla dimensioner. Det är en politisk uppgift att underlätta för tvärsektoriellt arbete, men det fordras också tvärsektoriella perspektiv i utbildningen, nya plattformar och andra planeringsredskap. Ett återkommande tema i delegationens arbete har varit att samhällsplanering och stadsbyggnad måste få växande forskningsresurser under de kommande åren. Det behövs en utökning av anslagen för forskning, utveckling, innovation och demonstration inom stadsutvecklingsområdet. För att skapa genombrott och framsteg behövs experimentell verksamhet och nytänkande. Sverige måste utveckla ett bredare, mer systematiskt och

3 dynamiskt synsätt på kunskap och innovation för stadsutveckling än hittills. Det har varit en viktig uppgift att ge regeringen och näringslivet argument för vikten att lära mer om de snabbt växande städerna. Tillsammans med andra aktörer har vi haft möjlighet att påverka regeringens forskningspolitik på detta område. En huvuduppgift för delegationen har varit att skapa en arena för utbyte av kunskaper och erfarenheter när det gäller hållbar stadsutveckling. Detta har mött ett enormt gensvar. Vi tror att den arena delegationen har etablerat har bidragit till att engagera städer, företag och organisationer i arbetet för hållbarhet och för att undanröja hoten mot klimatet. En viktig slutsats är att denna typ av arena krävs också i framtiden. Delegationen föreslår i rapporten Förslag till fortsatta arbete för hållbar stadsutveckling hur en sådan kan organiseras. Delegationen understryker vidare vikten av att satsa på miljonprogramsområdena. Förnyelse och ombyggnad i miljonprogrammet är både en utmaning och en stor möjlighet. Områdena måste inkluderas i stadsväven och bli likvärdiga delar istället för perifera bebyggelseöar. Det handlar även om att investera i och bygga in ett socialt kapital i livsmiljön. En avslutande slutsats är att en nationell stadspolitik är ett redskap för att samordna statens sektorsintressen och för att ge stöd för det regionala och kommunala arbetet med hållbar stadsutveckling. Ett viktigt motiv för att utveckla en nationell stadspolitik är att undanröja hinder för samverkan mellan offentliga och privata intressen. Delegationens budskap är angeläget: Klimatet är hotat. Det är hög tid att ställa om för att skapa social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Stödprojekten liksom delegationens rapport Femton hinder för hållbar stadsutveckling och skriften Ställ om nu! där vi summerar våra reflektioner ska ses mot den bakgrunden. 3 Härmed överlämnas slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet. Stockholm den 18 december 2012 PETER ÖRN Ordförande CHRISTINA LEIDEMAN Kanslichef

4 4 Innehållsförteckning Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet... 1 Förord... 2 Innehållsförteckning... 4 Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet Delegationen för hållbara städers uppdrag... 6 Rapportering från Delegationen för hållbara städer Statligt stöd till utveckling av hållbara städer... 8 Ansökningar och beslut om ekonomiskt stöd Summering av det ekonomiska stödet Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer Möte för erfarenhetsutbyte mellan investeringsstödprojekt Möten mellan delegationen och stödprojekten Seminarium om planeringsprojekt Internt möte för planeringsstödprojekt Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling Nätverk för delegationens stödprojekt Redovisa erfarenheter och goda exempel Goda exempel i omvärlden Nätverk med exempel-aktörer Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export Rundabordssamtal och konferens om it:s potential för hållbar stadsutveckling Kommunal kompetens kan stärka export av systemlösningar Nätverk för hållbara städer och export Medverkan i OECD-studie om grön ekonomi Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling Nätverket Stadsbyggnadsdialogen Konferens om den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling Främjande av byggemenskaper Främja samverkan kring forskning och utveckling Förslag till forsknings- och innovationspropositionen Möten med forskningsfinansiärer Möten med näringslivets företrädare Skrivelse till sju ministrar Påverkan på EU:s ramprogram för forskning och innovation Debattartikel i Dagens Samhälle Möte om behov av tvärsektoriella perspektiv i högskolans grundutbildningar Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling Underlagsrapport och kunskapsöversikt Hearing om hinder för hållbar stadsutveckling Rapport med femton hinder för hållbar stadsutveckling... 36

5 Seminarium i Almedalen om behovet av en statlig stadspolitik Förslag till hur delegationens arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling kan föras vidare Seminarium med nyckelaktörer Möte med nätverket för Goda exempel Möte med forskningsaktörer Möte med myndighetshandläggare Rundabordssamtal vid konferens med stödprojekt Hearing om hinder hållbar stadsutveckling Möte med myndighetsföreträdare Delegationens förslag till fortsatt arbete Informationsspridning och kommunikation Folder om det statliga stödet Nyhetsbrev per e-post Delegationens webbplats Twitter Trycksak om Delegationens erfarenheter efter två år Trycksak om stödprojekt Film om investeringsprojekt som fått stöd av delegationen Policyskrift Ställ om nu! Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans Konferens om it:s potential för hållbar stadsutveckling Konferens om den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling Seminarium i Almedalen om behovet av en statlig stadspolitik Seminarium om kommunal kompetens som hävstång för export Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling Konferensen Arena hållbar stad Medverkan i internationella konferenser Medverkan i andra aktörers seminarier och konferenser Medverkan i media Hur arbetet bedrivits Delegationsmöten Fokusgrupper Beredningsarbetet för det ekonomiska stödet Behandling av jäv Deltagande i andra seminarier och konferenser Delegationens sammansättning Kanslibemanning Bilagor som bifogas denna slutredovisning Trycksaker från hela verksamhetsperioden Delegationens rapporter och underlagsmaterial som rör hela uppdragsperioden Material på engelska

6 6 Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet 1 Delegationen för hållbara städers uppdrag Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008 för att till och med år 2010 genomföra olika åtgärder som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer. Insatserna ska sammantaget utgöra en nationell arena. Delegationen uppdrogs också att hantera ett statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Under åren 2009 och 2010 avsåg det ekonomiska stödet i huvudsak stöd till större investeringsprojekt. Uppdraget förlängdes till och med december 2012 för att konsolidera och avsluta det arbete som inletts. Delegationen uppdrogs samtidigt att besluta om ytterligare stöd till mindre planeringsprojekt. Uppdragsbeskrivning och kommittédirektiv finns i bilaga 1 och 2. Rapportering från Delegationen för hållbara städer Slutredovisningens omfattning Denna slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet beskriver i huvudsak verksamheten år För information om verksamheten under åren hänvisas till tidigare överlämnade rapporter (se Tidigare rapportering nedan). Ett undantag är avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, som även tar upp sammanställningar och analyser för alla fyra årens beslutsomgångar för det ekonomiska stödet. Delegationen har inför slutredovisningen även sammanfattat sina samlade erfarenheter och rekommendationer i skriften Ställ om nu!, se avsnitt 10 och bilaga 3. Redovisningen bygger på de erfarenheter som delegationen har gjort under hela verksamhetsperioden. Bilagor från tidigare verksamhetsår I bilagor till denna slutredovisning finns även ett urval av de viktigaste trycksakerna, rapporter och underlagsmaterial från tidigare verksamhetsår. Trycksakerna innehåller koncentrerade beskrivningar av de första årens verksamhet. För att här ge en samlad rapportering av delegationens verksamhet under hela perioden bifogas materialet denna redovisning. Dock bifogas inte följande redovisningar som lämnades till regeringen den 28 juni Redovisningarna finns på delegationens webbplats.

7 7 Femton hinder för hållbar stadsutveckling med underlagsrapport och kunskapsöversikt (Dnr M2011:01/2012/66). Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling med bilagor (Dnr M2011:01/2012/67). Slutredovisningens disposition Uppställningen i denna slutredovisning följer de fokusområden som lyfts i kommittédirektivet för delegationens arbete under åren , som också är den struktur som delegationen valt för arbetet: Statligt stöd till utveckling av hållbara städer Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer Redovisa erfarenheter och goda exempel Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling Främja samverkan kring forskning och utveckling Identifiera hinder och möjligheter Förslag till hur delegationens arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling kan föras vidare Informationsspridning och kommunikation Tidigare rapportering Delegationen för hållbara städer har tidigare lämnat följande rapporter till regeringen: Rapport om Delegationens verksamhet 2008 (Dnr Jo1968:A/2008/25) Rapport om Delegationens verksamhet 2009 (Dnr Jo1968:A/2010/11) Rapport om Delegationen för hållbara städers verksamhet (Dnr Jo1968:A/2011/11) Rapport om Delegationen för hållbara städers verksamhet 2011 (Dnr M2011:01/2012/1) Femton hinder för hållbar stadsutveckling (Dnr M2011:01/2012/66) med underlagsrapporter: - Hållbar stadsutveckling hinder och möjligheter. Underlagsrapport till Delegationen för hållbara städer. Engström C-J (2012) - System och strukturer som hindrar hållbar stadsutveckling En kunskapsöversikt. Fredriksson C (2012)

8 8 Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling med bilagor (Dnr M2011:01/2012/67): - Uppdragsdirektiv och kommittédirektiv - Förteckning över projekt som har fått ekonomiskt stöd - Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har ordnat Delegationens publikationer - Nationella mål - Aktörer inom hållbar stadsutveckling - Samverkansprojekt - Omvärldens syn på fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer Delegationen har på regeringens uppdrag fördelat ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet infördes för att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapas. Stödprojekten stärker Sverige som föregångsland för hållbar stadsutveckling och kommer bland annat att kunna visa upp långtgående insatser för energieffektivisering, produktion av lokal och förnybar energi, ökad social delaktighet och integrerade tekniska lösningar. Delegationens erfarenhet är att det ekonomiska stödets viktigaste effekt har varit hävstångens. Möjligheten att få stöd har bidragit till att ett stort antal städer har kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar stadsutveckling. De statliga pengarna har hjälpt till att få fram lösningar som annars sannolikt inte hade blivit av. Åren omfattade stödet både investeringsprojekt och planeringsprojekt. Från och med år 2011 har stöd endast kunnat sökas för planeringsprojekt, det vill säga förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller informationsinsatser. Ett undantag är de investeringsprojekt och planeringsprojekt som redan fått ekonomiskt stöd 2009 och Dessa projekt har kunnat söka stöd för ytterligare investeringsåtgärder som är av särskilt innovativ art och utgör tillägg till de tidigare beviljade projekten. Det ekonomiska stödet regleras i Förordning om statligt stöd till hållbara städer (SFS 2008:1407), utfärdad den 18 december 2008, Förordning om ändring i förordningen (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:344), utfärdad den 31 mars 2011 och Förordning om ändring i förordningen (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:1471) utfärdad den 1 december I bilaga 4 finns förordningen som reglerade stödet år 2009 och Förordningen som reglerade stödet år 2011 och 2012 finns i bilaga 5. För att underlätta läsningen har texten i den ursprungliga förordningen och ändringarna av förordningen lagts samman i detta dokument.

9 Ansökningar och beslut om ekonomiskt stöd 2012 Delegationen beviljade under 2012 stöd till 34 planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder. Stöd beviljades till de planeringsprojekt som enligt delegationens bedömning bäst uppfyller syftet med stödet enligt förordningen. Bedömningen har utgått från elva kriterier i ansökningsblanketten (bilaga 6) och Boverkets yttrande över ansökningarna. Klimatkriteriet har getts särskild uppmärksamhet samtidigt som övriga kriterier och helheten i projekten har beaktats. För investeringsåtgärder användes en särskild ansökningsblankett (bilaga 7). Tre inkomna investeringsåtgärder bedömdes vara av särskilt innovativ art i enlighet med kraven i förordningen och beviljades stöd. Inkomna ansökningar 2012 År 2012 kom totalt 103 ansökningar om stöd in, fördelade på 97 planeringsprojekt och sex investeringsåtgärder. Det kan jämföras med fjolårets 62 planeringsprojekt och åtta investeringsåtgärder. Bland årets inkomna ansökningar valde delegationen ut 44 planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder att gå vidare till fördjupad prövning. Intresset för stödet har varit stort under hela uppdragsperioden och även i år var stödet kraftigt översökt. De flesta ansökningarna var kvalificerade och avsåg en rik variation av projekt. Bland de sökande finns såväl stora, som medelstora och små kommuner representerade och med en relativt god geografisk spridning. Ansökningar från Stockholms län är dock överrepresenterade (32 procent av antalet ansökningar, vilket kan ställas i relation till att länets befolkning utgör 22 procent av rikets). Skåne län och Västra Götalands län har också stor del av ansökningarna (14 procent respektive 15 procent) men i dessa län motsvaras antalet i stort sett av hur stor andel av befolkningen som är bosatt i respektive län. Sökandekategorier Av årets ansökningar kom 52 procent från kommuner, 30 procent från företag, fyra procent från allmännyttiga bostadsföretag, sex procent från universitet/högskolor, fem procent från organisationer/föreningar och tre procent från länsstyrelser och andra regionala organ. Bland de kommunala ansökningarna är gruppen större städer överrepresenterad, både räknat i absoluta tal och som antal ansökningar per invånare. Det är ett mönster som kan utläsas även tidigare år och gäller både sett till antalet inkomna ansökningar och antalet beviljade projekt. 1 Projekttyper Årets ansökningar innehöll både renodlade stadsutvecklingsprojekt, som programskrivning och förstudier, och projekt av mer informativ karaktär, exempelvis 9 1 Gruppen större städer omfattar 31 kommuner med en sammanlagd befolkning på invånare. De utgör därmed 11 procent av antalet kommuner i Sverige och har 30 procent av befolkningen. Gruppen större städer står bakom 20 av de totalt 54 ansökningar som kom från kommuner år 2012, det vill säga 37 procent av de kommunala ansökningarna.

10 10 konferenser och utveckling av nya webbplatser. Många ansökningar avsåg metod- eller processutveckling. Diagrammet nedan visar de 97 inkomna planeringsprojekten 2012, fördelat på huvudsakligt innehåll. Den dominerande gruppen helhet avser projekt som spänner över flera sakområden. Ofta handlar det om stadsutvecklingsprojekt med tydlig geografisk avgränsning. Även gruppen metodutveckling omfattar helhetsprojekt, men då av en mer generell karaktär, såsom utvärderingar eller framtagande av modeller och verktyg. Övriga grupper är indelade efter projektets dominerande sakfrågor. Inkomna planeringsprojekt 2012 En tendens i årets ansökningar är att den sociala dimensionen av hållbar utveckling nu beskrivs tydligare. Liksom förra året är det många projekt som omfattar utveckling av dialogprocesser med medborgarna i samband med stadsutvecklingsprojekt. Särskilt frågan om barns och ungdomars delaktighet har börjat synas mer i ansökningarna Likaså finns i år fler ansökningar som avser stadsodling och stadsgrönska. Begrepp som resiliens och ekosystemtjänster har blivit vanligare i ansökningarna. Även frågor som rör klimatanpassning tas upp tydligare i år. Många kommuner, och då särskilt de mindre kommunerna, söker stöd för att kunna lyfta kvaliteten i sina planeringsprojekt och kunna gå längre än vad PBL direkt föreskriver. Det kan till exempel handla om att ta fram detaljplaneprogram som ger tillräckligt kunskapsunderlag för att utveckla hållbarhet, eller andra typer av förstudier, planprogram, miljöprogram och kvalitetsprogram som ska underlätta arbetet med hållbar stadsutveckling. Ofta gäller det både att kunna arbeta sektorsövergripande, att utveckla partnerskap och att få större utrymme för dialog med medborgarna. Bland årets

11 ansökningar har delegationen valt att stödja flera sådana mindre kommuner som vill höja kvaliteten i sina planeringsprocesser. 11 Summering av det ekonomiska stödet Totalt under åren 2009 till 2012 har sammanlagt 357 miljoner kronor beviljats i statligt stöd till totalt nittioåtta projekt, varav nio investeringsprojekt och 89 planeringsprojekt. Samtliga beviljade ansökningar redovisas i bilaga 8. Intresset för att ansöka om stöd har varit stort under hela uppdragsperioden. Antal ansökningar och beviljat belopp per år framgår av nedanstående tabeller: Ansökningar Fördjupad prövning Beviljade projekt Andel som beviljats År I- P- I- Tot I- P-projekt I- Tot I- P- I- Tot I- P- I-åtg projekt projekt åtg I+P proje kt åtg I+P projekt projekt åtg I+P projekt projekt % 26% % 24% % 13% % 50% Tot Beviljat belopp År I-projekt P-projekt I-åtgärder Totalt ,7 Mkr 13,8 Mkr - 132,5 Mkr ,4 Mkr 13,1 Mkr - 190,5 Mkr ,9 Mkr 0,3 Mkr 15,2 Mkr ,6 Mkr 2,2 Mkr 18,8 Mkr Totalt 296,1 Mkr 58,4 Mkr 2,5 Mkr 357,0 Mkr I-projekt = Investeringsprojekt P-projekt = Planeringsprojekt I-åtgärder = Tillkommande investeringsåtgärder inom tidigare beviljade stödprojekt Stöd till investeringsprojekt För de stora investeringsprojekten, som stöd kunde sökas till år 2009 och 2010, angav förordningen (15 ) att Delegationen ska koncentrera stödet till så få mottagare att stödet i så hög utsträckning som möjligt främjar en sådan hållbar stadsutveckling som avses i 3. Syftet var att möjliggöra några större projekt som kunde fungera som åskådningsexempel eller skyltfönster nationellt och internationellt. Totalt nio investeringsprojekt har beviljats stöd; det minsta projektet beviljades 9,2 miljoner kronor, det största 55,3 miljoner kronor.

12 Delegationen har beviljat stöd till de ansökningar som enligt delegationens bedömning bäst uppfyller syftet med stödet, genom att de: - ger väsentliga klimateffekter, - har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet), - omfattar flera åtgärdsområden, - kan bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande, - utvecklar och tillvaratar synergier mellan olika tekniska system, - inom projekten planerar för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer (kommuner, näringsliv, boende etc). 12 Investeringsprojektens inriktning Omkring hälften av stödet har gått till upprustning av befintliga områden i Stockholm, Malmö, Umeå och Örebro, samtliga belägna i förorter från miljonprogrammet. En tredjedel av stödet har gått till nybyggnadsprojekt i Göteborg med kranskommuner samt i centrala Malmö. Lunds kommun har beviljats 16 procent av stödet till ett investeringsprojekt, som har inslag av nybyggnad, ombyggnad och mobilitetsåtgärder belägna längs ett stråk från Lunds centrala delar ut till nybyggnadsområdet Brunnshög i stadens utkant. Tendenser i ansökningarna om stöd till investeringsprojekt I rapporten Delegationen för hållbara städers verksamhet (sid ) finns en analys av innehållet i ansökningarna från de två första åren. På dessa sidor beskrivs den bild av den framtida staden som träder fram vid en genomgång av ansökningarna och generella tendenser, särskilt intressanta åtgärder och utvecklingsområden som kunnat urskiljas i ansökningarna. Beskrivningen är indelad tematiskt efter de kriterier som delegationen satt upp i ansökningsblanketten för det ekonomiska stödet, utgående från regeringens förordning för stödet. Se vidare nämnda rapport. Stöd till planeringsprojekt Förordningen som gällde 2009 och 2010 angav att stöd kunde lämnas till planeringsprojekt i begränsad omfattning. Åren 2011 och 2012 kunde stöd endast lämnas till planeringsprojekt (och till kompletterande investeringsåtgärder inom redan beviljade stödprojekt). Delegationen kunde då besluta om stöd upp till 19 miljoner kronor per år. Delegationen prioriterade ansökningar om stöd till planeringsprojekt som utgår från ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna och omfattar flera åtgärdsområden. Områden som behöver stöd för att utvecklas (t ex transportfrågor och gröna frågor i urban miljö), liksom projekt som omfattar särskilt innovativa lösningar och projekt med stor överförbarhet inom olika områden har också prioriterats.

13 Projektens fördelning på olika typer av sökande Det ekonomiska stödet har enligt förordningen varit öppet att söka för alla typer av aktörer. Vid delegationens behandling av ansökningar har hänsyn inte tagits till geografisk spridning, fördelning mellan större och mindre kommuner eller fördelning mellan offentliga och privata aktörer. Stöd har beviljats till de ansökningar som bäst uppfyller syftet med stödet utifrån de kriterier som anges i förordningen och som delegationen vidareutvecklat i ansökningsblanketterna. Beviljade ansökningar fördelade på olika kategori av sökande framgår av nedanstående tabell. Kategori av sökande Antal beviljade Andel ansökningar Större städer % Företag % Storstäder % Förortskommuner till storstäderna % Övriga kommuner 8 8 % Universitet/högskola 7 7 % Allmännyttigt bostadsföretag 6 6 % Organisation eller förening 4 4 % Statlig myndighet 3 3 % Regionalt organ 3 3 % 102 *) *) 102 ansökningar, men 98 beviljade projekt, eftersom de fyra investeringsåtgärderna inte räknas som egna projekt 13 Beviljade ansökningar per kategori av sökande (antal) De största stödbeloppen räknat per projekt har gått till investeringsprojekten Hållbara Järva (Stockholms stad: 55,3 Mkr), Hållbara Rosengård (Malmö stad: 53,1 Mkr) och Lund den hållbara kunskapsstaden (Lunds kommun: 48,1 Mkr). Största projektet som

14 14 drivs av företag är Krokslätts Fabriker i Mölndal (Husvärden AB: 17,7 Mkr i investeringsstöd och 2,1 Mkr i planeringsstöd). Ansökningar från större och mindre kommuner Av totalt 343 inkomna ansökningarna år har 155 ansökningar haft en kommun som sökande. 56 av dessa ansökningar har beviljats stöd, se tabell och diagram nedan. Ansökningarna belyser enligt delegationens uppfattning de skillnader som finns mellan större och mindre kommuner när det gäller resurser för hållbar stadsutveckling. De 191 minsta kommunerna (med färre än invånare) utgör till exempel 66 procent av Sveriges totalt 290 kommuner, men de står bara för 20 ansökningar, av vilka fem har beviljats stöd. Gruppen mellan och invånare består av 53 kommuner som har lämnat in 38 ansökningar, alltså nästan dubbelt så många ansökningar som småkommunerna trots att gruppen är betydligt mindre. Delegationen konstaterar att de små kommunerna står sig sämre än de större i konkurrensen om stöd. Andelen ansökningar som beviljats (mätt som andel av totalt inlämnade ansökningar) är från de mindre kommunerna cirka 25 procent, samtidigt som de nio stora städerna med mellan och invånare har fått 44 procent av sina ansökningar beviljade. För de fyra storstäderna är underlaget däremot för litet för säkra slutsatser ska kunna dras. Malmö och Göteborg har visserligen fått hela 75 procent av sina ansökningar beviljade, medan Stockholm fått 33 procent och Uppsala tretton procent av ansökningarna beviljade. Antal kommuner i intervallet Andel av totalt antal kommuner Antal inlämnade ansökningar Antal beviljade ansökningar Andel beviljade av antal inlämnade < ,9 % % ,3 % % ,4 % % 9 3,1 % % Uppsala 1 0,3 % % Malmö 1 0,3 % % Göteborg 1 0,3 % % Stockholm 1 0,3 % % Totalt ,0 %

15 15 En bidragande orsak till att de mindre kommunerna haft svårare att få del av stödet är enligt delegationen att konkurrensbaserade projektstöd gynnar de kommuner som redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Särskilt när ett nytt stöd lanseras kan den aktör som redan har ett antal projektidéer ha större möjlighet att hinna åstadkomma en genomtänkt och konkret ansökan, och därmed öka sin chans att få del av stödet. Brist på resurser för att arbeta med långsiktiga och strategiska frågor är en annan förklaring till de små kommunernas svårigheter. En slutsats är att mindre kommuner behöver en annan form av stöd än det som delegationen har förfogat över för att kunna stärka sitt arbete med hållbar stadsutveckling. Att goda exempel tillgängliggörs är likaså av stor betydelse för de mindre kommunerna. Geografisk fördelning av stödet Den geografiska fördelningen av samtliga projekt som fått stöd, såväl kommunala som privata sökande, visar också på en tydlig övervikt för storstadsregionerna. När samtliga beviljade projekt fördelas ut på den kommun där sökanden har sin postadress eller, där det är möjligt, den geografiska plats där projektet ska genomföras, får man följande bild av stödpengarnas fördelning över landet:

16 16 Beviljat stöd per län Dominansen för Skåne, Stockholms och Västra Götalands län förklaras av att det är dessa län som har huvuddelen av investeringsprojekten. Även Umeå kommuns investeringsprojekt Hållbara Ålidhem och ÖrebroBostäders projekt Mitt Gröna Kvarter i Örebro får utslag i diagrammet.

17 17 Antal beviljade projekt per län Om man istället för att se till det beviljade stödbeloppet analyserar antalet projekt per län kan man se en jämnare fördelning över landet. Den höga stapeln för Stockholms län kan delvis förklaras med att ansökningar från företag och organisationer avseende rikstäckande projekt här redovisas under sökandens postadress. Stöd per invånare Under åren har totalt 42 kommuner fått del av stödet (inberäknat både kommunala och privata projekt). Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner. Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet. Mest stöd, totalt räknat för både kommunala och privata aktörers projekt, har gått till Malmö stad (86,0 Mkr), Stockholms stad (68,3 Mkr) och Lunds kommun (49,9 Mkr). Det beviljade stödet per invånare, är högst i Lunds kommun med 446 kronor per invånare. Närmast efter kommer Kungälv med 343 kronor och Mölndal med 327 kronor (genom AB Husvärdens projekt). De nio investeringsprojekten med sina stora beviljade belopp är helt utslagsgivande i dessa jämförelser. Bland kommuner som endast fått stöd för planeringsprojekt har de största stöden beviljats till Jönköpings kommun (2,9 Mkr) Uppsala kommun (2,8 Mkr) och Helsingborgs stad (2,7 Mkr). Räknat per invånare ligger Lomma högst med 89 kronor i stöd per invånare. Minsta stödet per invånare bland de kommuner som fått del av stödet har Kungsbacka (0,99 kr genom Eksta Bostads AB), Kalmar (1,91 kr) och Ängelholm (2,04 kr).

18 Minskade utsläpp av växthusgaser till följd av stödet Förordningen anger att om stödet är översökt ska stöd i första hand ges till de åtgärder som i sin helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha bäst förutsättningar att i förhållande till stödets storlek bidra till den största minskningen av utsläpp av växthusgaser (16 ). För investeringsprojekten och investeringsåtgärderna samlades därför ytterligare kvantifierade uppgifter om klimateffekter och ekonomi in i den fördjupade prövningen. Uppgifterna har underlättat jämförelser mellan olika ansökningar vad gäller klimateffekter per bidragskrona. Se blankett i bilaga 9. Motsvarande klimateffektberäkningar har dock inte kunnat göras för planeringsprojekten. Vissa planeringsansökningar redovisar kvantifierade effekter, medan andra redogörelser endast är kvalitativa. Många typer av planeringsprojekt, exempelvis informationsinsatser och förstudier med syfte att fördjupa vissa aspekter av ett projekt, ger upphov till klimateffekter i nästa led, när erfarenheter från åtgärden har spridits, när kunskaper från förstudien har tillämpats eller när en beteendepåverkan har uppnåtts. Det gör att det inte har varit möjligt att kvantifiera klimateffekterna på ett enhetligt sätt för alla planeringsprojekt. Delegationen har dock i ansökningsblanketten uppmanat sökande att beskriva vilka klimateffekter som kan uppnås på kort och lång sikt samt att ange både direkta och indirekta klimateffekter. Klimateffektkriteriet har särskilt uppmärksammats i delegationens bedömning av ansökningarna Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer Enligt kommittédirektivet har delegationen haft uppgiften att följa, stödja och utgöra mötesplats för de projekt som beviljats stöd. Direktivet understryker vikten av att projekten ges så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas väl. Delegationen uppdrogs därför att följa projekten för att vid behov ge råd och underlätta en fortsatt gynnsam utveckling. Delegationen skulle enligt uppdraget även erbjuda de enskilda projekten och aktörerna en gemensam mötesplats för att underlätta lärande och erfarenhetsutbyte. Delegationen har fungerat som mötesplats för stödprojekten bland annat genom att stödprojekten har bjudits in till delegationens olika utåtriktade arrangemang. Möten riktade direkt till stödprojekt har också genomförts. Delegationen har spridit erfarenheter från stödprojekten bland annat genom att löpande lägga ut information om projekten på delegationens webbplats. Projekten har också kunnat sprida sin egen information via delegationens webbplats för att exempelvis rapportera om aktuella frågor kring projekten eller marknadsföra projektens egna seminarier. Erfarenhetsspridning har även skett genom stödprojektens medverkan i seminarier och konferenser. Detta gäller delegationens egna arrangemang, men även sådana som genomförts av andra aktörer, som World Energy Summit i Abu Dhabi, Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg, World Urban Forum i Neapel

19 19 och Greenbuild 2012 i San Francisco. Se avsnitt Medverkan i internationella konferenser nedan. Möte för erfarenhetsutbyte mellan investeringsstödprojekt I januari 2012 genomfördes på Boverkets initiativ ett tvådagarsmöte för de nio investeringsprojekten som fått stöd av delegationen. Mötet hölls på Krokslätts Fabriker i Mölndal som är ett av de nio projekten. Representanter från Boverket och från delegationens kansli medverkade. Syftet var att projekten skulle kunna utbyta erfarenheter, i första hand kring frågor som gällde uppföljning, former för resultatmätning och indikatorer. På delegationens initiativ fördes även en längre diskussion kring erfarenheter av småskalig urban vindkraft, eftersom detta är ett område där det visat sig att många projekt haft problem med att genomföra det de angivit i sina ansökningar. Även andra gemensamma frågor diskuterades, till exempel former för boendemedverkan i planeringen, utveckling av grönytor, information för beteendeförändring, avfallskvarnar, ägarlägenheter och modeller för fördelning av bidrag mellan projektens aktörer. Forskare från Umeå universitet medverkade i mötet och redogjorde för den energiberäkningsmodell som samtliga investeringsprojekt använder för sin uppföljning. Forskare från KTH berättade om stödprojektet Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer som utforskar frågan om vad social hållbarhet kan vara med utgångspunkt i de tre investeringsprojekten Hållbara Järva, Hållbara Rosengård och Hållbara Ålidhem. De medverkande stödprojekten framförde önskemål om att få ett liknande projektgemensamt uppföljningssystem för sociala effekter som man redan har för klimateffekter. Denna idé gav senare upphov till den ansökan om planeringsstöd från ÖrebroBostäder AB som beviljades stöd hösten 2012, med syfte att ta fram en sådan uppföljningsmodell i samarbete med Örebro Universitet. Möten mellan delegationen och stödprojekten En mindre grupp av ledamöter har ingått i en så kallad fokusgrupp som haft till uppgift att särskilt ägna sig åt stödprojekten. Gruppen har under 2012 genomfört tre separata besöksresor med syftet att få en mer konkret inblick i projekten än vad som kommer fram genom skriftliga årsrapporter och seminarier. Ett syfte med besöken har även varit att kunna överföra erfarenheter och lärdomar mellan olika projekt. Frågeställningar som diskuterades vid besöken var bland andra: Var finns svårigheterna och hindren? Vad kan delegationen göra för att främja och stötta? Projekten har också haft möjlighet att ta upp egna frågor med ledamöterna, dock med undantag för det som rör den formella uppföljningen av projekten (t ex avvikelser i projektgenomförandet i förhållande till ansökan), eftersom detta är Boverkets ansvarsområde. De frågor som då kom upp rörde bland annat behov av nya affärsmodeller på energiområdet som främjar samverkan. Även frågor kring regelverk berördes, bland annat lyfte projekten fram intressekonflikter mellan bevarandeintressen och energieffektivisering av klimatskal samt

20 eventuella intressekonflikter mellan tillgänglighetskrav och byggherrens önskan att bygga ytsnålt. De projekt som har besökts av fokusgruppen under 2012 är Investeringsprojekten Malmö-Kvarteret Fullriggaren och Malmö-Hållbara Rosengård (Malmö stad) den 31 januari-1 februari Investeringsprojektet Lund- Den hållbara kunskapsstaden och planeringsprojektet Lund NE-Brunnshög (Lunds kommun) den 2 februari Investeringsprojektet Umeå- Hållbara Ålidhem (Umeå kommun) den 24 maj Planeringsprojektet Gävle Sköna gröna Sätra (AB Gavlegårdarna) den 24 oktober En sammanfattande beskrivning av mötena finns i bilaga 10. I samband med ett delegationsmöte i maj 2012 besökte hela delegationen de båda stödprojekten i Lund samt planeringsprojekten i Lomma och Helsingborg. Vid detta besök medgav inte tiden ingående diskussioner, men delegationen fick aktuella redogörelser för läget i samtliga projekt samt även guidade visningar av flera av de pågående åtgärderna i Lund, bland annat Akademiska Hus arbete med energieffektiv och hälsofrämjande belysning inom universitetet. 20 Seminarium om planeringsprojekt I februari 2012 hölls ett öppet förmiddagsseminarium på Nalen i Stockholm där alla planeringsprojekt som fått stöd under åren gavs möjlighet att presentera sina projekt. Totalt 40 projekt medverkade i en kavalkad av enminutspresentationer. Seminariet inleddes av miljöminister Lena Ek och hade drygt 200 deltagare. Program finns i bilaga 11. Redovisningen av projekten uppfattades av många deltagare som intressant, eftersom man på kort tid fick inblick i ett brett spektrum av olika åtgärder som genomförs av ett blandat urval av olika aktörer. Vid seminariet presenterades också förutsättningarna inför sista ansökningsomgången, gällande 2012 års stöd. Internt möte för planeringsstödprojekt Under eftermiddagen den 8 februari 2012 vidtog ett internt möte för alla de planeringsprojekt som fått stöd av delegationen. Syftet var att förmedla information och förväntningar från delegationens sida och diskutera kommande samverkan, bland annat kring spridning av information om projekten och resultaten. Boverket medverkade för att informera om verkets uppföljning och tillsyn av stödprojekten. Vid mötet kom förslag från stödprojekten om bland annat vikten av att bilda ett nätverk för att projekten ska få utbyte av varandra. Detta förverkligades i november, se avsnitt om nätverk nedan. Program för mötet finns i bilaga 12. Seminarium om stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans I april 2012 arrangerade Delegationen för hållbara städer i samverkan med Trafikverket, Karlstads kommun, Lunds kommun och Malmö stad konferensen Plats för stadsliv,

21 fotgängare, cyklister och kollektivtrafik Stadsutvecklingsstrategier för att minska bilens dominans. Konferensen lockade drygt 200 stads- och trafikplanerare, arkitekter, forskare, politiker, studenter och företrädare från olika intresseorganisationer. Frågor som togs upp var hur vi kan främja alternativa transportslag till bilen, med särskild tyngdpunkt på de möjligheter som finns i stråket som planeringskoncept. Programmet innehöll föreläsningar av forskare, projektredovisningar, paneldiskussion och tre parallella sessioner med samtal i mindre grupper under ledning av medverkande från stödprojekt i Karlstad, Lund och Malmö. Syftet med konferensen var att sprida kunskap och erfarenheter samt ge tillfälle för diskussioner och nätverkande. I en utvärdering av seminariet lyftes paneldiskussionen, rundabordssamtal och bredden bland medverkande och deltagare fram som särskilt givande. Flera deltagare vittnade om det stora värdet av att få träffa andra som arbetar med samma frågor och ta del av erfarenheter från städer som kommit längre i det strategiska arbetet med dessa frågor. Några slutsatser från seminariet är att det nu, på ett annat sätt än tidigare, finns en samstämmighet om behovet av att minska bilens dominans i städerna. Hur det ska göras är inte lika självklart. Det finns ett behov av såväl ökad teoretisk förståelse som fler konkreta exempel på åtgärder i praktiken. Det finns sammantaget många skäl för att minska bilarnas dominans i städerna. Klimatutmaningen, den ökande konkurrensen om mark som följer av urbaniseringen och förutsättningar för en ökad livskvalitet för stadsborna är några skäl. Att förbättrade förutsättningar för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer är en viktig rättvisefråga är ytterligare ett skäl. Transporternas stadsskapande kraft beskrevs. Transportsystemen ger ramarna för livet i staden. Vi behöver studera transporterna i ett vardagslivsperspektiv från morgon till kväll för att se människors verkliga valmöjligheter. Bättre kunskap och data om hur fotgängare och cyklister rör sig i staden efterlyses. För att locka bilisterna är kollektivtrafikens förpackning - för att förenkla användandet och höja statusen - viktig. Det är också viktigt att kommunicera på vilket sätt cykling, gång och kollektivresandet bidrar till en ökad livskvalitet. Andra slutsatser från seminariet är att ett hinder för en snabb förändring är att bilsamhället finns kvar som en outtalad samhällsbyggnadsmodell och norm. Samtidigt som det råder en politisk konsensus om visionen av den täta promenadstaden är vi mer bilberoende än någonsin. Tydliga politiska och ekonomiska signaler är viktiga för att snabba på stadsomvandling och teknikutveckling. Utan en politisk prioritet för frågorna kommer inget att hända. Idag är det näringslivet som driver på teknikutvecklingen. Samarbete lyfts fram i olika sammanhang, men för att minska bilens dominans krävs ett politiskt ledarskap som vågar fatta kontroversiella beslut. Program och ett längre referat finns i bilaga 13 och

22 Seminarium om genomförandet av en hållbar stadsutveckling I oktober 2012 genomförde delegationen i samverkan med konsultföretaget Sweco ett seminarium under rubriken Hur förverkligar vi drömmen om den hållbara staden med cirka 180 deltagare. Temat för seminariet var att den hållbara staden måste konkretiseras. För detta krävs tvärvetenskapligt samarbete och kommunikation mellan olika aktörer. Alla stödprojekt erbjöds möjlighet att delta i seminariet och efterföljande workshop, vilket ledde till att representanter från elva projekt deltog. Syftet med detta var att stödprojekten både skulle dela med sig av sina erfarenheter och inspireras av arbetsmetoden SymbioCity. Seminariet inleddes av Julie Sjöwall Oftedal, styrelseledamot i Oslo Byforum, med en analys av aktuella norska projekt och exempel där hållbarhet bara blivit till tom retorik, eftersom vision och verklighet inte stämt överens. Bland andra talare under förmiddagen fanns Katarina Pelin, ledamot i delegationen och miljödirektör i Malmö, som under rubriken Malmö stads framgångsmetod för samarbete berättade om vikten av våga ha högt ställda mål och tänka långsiktigt. Ulf Ranhagen, ledamot i delegationen och chefsarkitekt Sweco, introducerade deltagarna till SymbioCity - en holistisk arbetsmetod och Anders Rosqvist, fastighetsutvecklare på Akademiska Hus, presenterade delegationens stödprojekt Albano social-ekologisk stadsbyggnad i praktiken. Delegationens ordförande Peter Örn samtalade avslutningsvis med seminariets moderator, Swecos hållbarhetschef Andreas Gyllenhammar, om hur vi kan gå från ord till handling för att få mer hållbara städer. Slutsatser av seminariedelen var bland annat att man kan nå längre genom tidiga, tvärvetenskapliga och prestigelösa samarbeten och att det är viktigt att dokumentera och hämta erfarenhet från både lyckade och mindre lyckade genomförda projekt. Under eftermiddagen genomfördes en workshop med cirka 90 deltagare. Grupperna fick ta del av grunderna i SymbioCity-metodiken som bygger på en iterativ process där ett antal steg gås igenom för att tidigt skapa samsyn i komplexa stadsutvecklingsprojekt. Därefter fick grupperna ta sig an industriområdet Lövholmen som är en del av Liljeholmen i Stockholm och utforska vilka möjligheter till hållbar stadsutveckling som kunde skönjas där. Vid slutet av dagen fick de olika grupperna presentera sina idéer för varandra. Många konkreta utvecklingsidéer presenterades. 22 Nätverk för delegationens stödprojekt I samband med konferensen Arena hållbar stad i november 2012, se avsnitt 10 Information och kommunikation nedan, tog delegationen initiativ till ett nätverk för alla de 98 projekt som beviljats stöd under åren Nätverket ska göra det möjligt för projekten att utbyta erfarenheter sinsemellan och diskutera gemensamma frågor. Avsikten är att nätverket ska kunna drivas vidare av projekten själva, utan externt stöd, efter att delegationen har slutfört sitt uppdrag i december 2012.

23 23 4 Redovisa erfarenheter och goda exempel Enligt uppdragsbeskrivningen ska Delegationen för hållbara städer verka för koordinering mellan olika aktörer, sammanställa och sprida information om goda exempel och verka för att särskilt förebildliga exempel på hållbart stadsbyggande ges uppmärksamhet. I uppdraget har också ingått att undersöka och redovisa internationella erfarenheter av hållbart stadsbyggande och applicerad miljöteknik med särskild relevans för svenska förhållanden. Detta inkluderar goda exempel, utvecklingstendenser och nationella program och prioriteringar för hållbart stadsbyggande. Goda exempel i omvärlden Intresset för goda exempel och erfarenheter som rör hållbar stadsutveckling har förstärkts under de senaste åren. Både internationella aktörer och svenska nationella myndigheter har arbetat med att dokumentera och jämföra erfarenheter och goda exempel i syfte öka kunskapen om utvecklingen och möjliggöra jämförelser. De goda exemplen inom hållbar stadsutveckling är viktiga åskådningsexempel och skyltfönster mot omvärlden för såväl svenska som internationella aktörer. För exportaktörer är det av avgörande betydelse att kunna referera till svenska exempel och erfarenheterna av dessa. Delegationens rapport Hållbar stadsutveckling en internationell utblick samlar exempel från 24 svenska ambassader som svarat på delegationens förfrågan om rapportering av hållbar stadsutveckling och relaterad miljöteknikexport (från , uppdaterad 2011). Rapporten finns i bilaga 15. Tillväxtanalys har skrivit flera rapporter med internationella jämförelser inom området stadsutveckling. Rapporterna finns på delegationens webbplats, under fliken Kunskapsportalen, och på Tillväxtanalys webbplats. Tidskriften PLAN och Föreningen för Samhällsplanering (FFS) har med ekonomiskt stöd från delegationen skrivit en engelskspråkig bok som ger en översikt över aktuella tendenser i svensk samhällsplanering. Boken behandlar såväl det svenska planeringssystemet som projekt och processer på nationell, regional och lokal nivå och som bidrar till en hållbar stads- och samhällsutveckling i Sverige. Bland annat presenteras ett 15-tal föredömliga och intressanta svenska stadsbyggnadsprojekt med tydlig hållbarhetsinriktning. Två exempel på internationella rapporter är Measurement for management. CDP Cities 2012 Global Report including special report on C40 Cities skriven av Carbon Disclosure Project (CPD) 2 och Planning for resilient communities Learning from 2

24 others skriven av de engelska planerarna Patsy Dell och Sarah Longlands med stöd av engelska The Norfolk Fellowship Programme. 3 I båda dessa rapporter beskrivs svenska exempel i jämförelse med andra internationella exempel. OECD genomför för närvarande studien Green Cities Programme med syftet att finna framgångsfaktorer för hur urban grön tillväxtpolitik och hållbarhetspolitik kan bidra till att förbättra de ekonomiska resultaten och miljökvaliteten i städer och därmed öka städers bidrag för nationell tillväxt, livskvalitet och konkurrenskraft. Stockholm är en de städer som ingår i studien. Se vidare avsnittet Medverkan i OECD-studie om grön ekonomi nedan. 24 Nätverk med exempel-aktörer Delegationen tog våren 2009 initiativ till ett nätverk för informationsutbyte och samverkan kring goda exempel inom stadsbyggnadsområdet. Nätverket har successivt utökats med fler aktörer och arbetet i gruppen har intensifierats. Nätverket har bestått av representanter för Arkitekturmuseet, Boverket, Energimyndigheten, Exportrådet, Folkhälsoinstitutet, IVL, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Arkitekter, Tillväxtverket, Trafikverket och Vinnova. Syftet med nätverket är att underlätta överblick om vilka exempel som finns och att stödja och förstärka aktörernas egna uppdrag om spridning av goda exempel. Exempelvis arbetar nätverket med att undersöka hur aktörernas goda exempel kan sammanföras tematiskt och kopplas till ett sammanhang utifrån helhetsperspektiv på staden. Under 2012 har nätverket Goda exempel träffats åtta gånger varav två gånger i mindre arbetsgruppsmöten. Nätverket genomförde ett seminarium kallat Exempel i samverkan under konferensen Arena hållbar stad i november En samtalsledare ledde presentationen där tio intressanta exempel på hållbar stadsutveckling uppmärksammades. Exemplen omfattade allt ifrån visionsplanering, solceller, LED-gatubelysning, ekosystemtjänster, innovativa cykelpooler, biogas och växthus till barns delaktighet i planeringen. Som en sammanhållande länk presenterades en värderos för varje exempel. Värderosen är ett verktyg för hållbarhetsanalys från början framtagen och utvecklad av Ekologigruppen AB och Arken SE arkitekter. Nätverket har anpassat värderosen och använt den som ett stöd för att förhålla sig till helheten i varje exempel och för att uppmärksamma och förtydliga samspelet mellan olika aspekter och dimensioner av hållbarhet. En slutsats av nätverkets arbete är att aspekter som delaktighet och samverkan, i tidiga skeden och kontinuerligt, är gemensamma nämnare för framgångsrika exempel oavsett om exemplet har haft tyngdpunkt på ekologi, ekonomi eller den sociala dimensionen. Nätverket har också uppmärksammat exempel som tillsammans ger ytterligare synergieffekter. 3

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009 Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat Regeringen satsar på hållbara städer Lanseringsseminarium för det ekonomiska stödet och presentation av erfarenheter från Bygga-bo-dialogen.

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Delega&onen för hållbara städer, och hur arbetet därifrån tas vidare. Hållbarhetsdagarna Peter Örn 5 februari 2013

Delega&onen för hållbara städer, och hur arbetet därifrån tas vidare. Hållbarhetsdagarna Peter Örn 5 februari 2013 Delega&onen för hållbara städer, och hur arbetet därifrån tas vidare Hållbarhetsdagarna Peter Örn 5 februari 2013 Delega&onen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008-2012 Verka för hållbar utveckling

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande

Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande Delegationen för hållbara städer Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande Katarina Schylberg, utredningssekreterare Delegationen för hållbara städer Regeringens uppdrag att: Vara nationell arena

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut 3 2009-09-10 Ku2009/1620/KV Kulturdepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Formas Box 1206 111 82 STOCKHOLM Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 STOCKHOLM Arkitekturmuseet 111

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn

Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn Välkommen! Väsby Sjöstad en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren Fredrik Drotte Planchef Upplands Väsby kommun Den hållbara kunskapsstaden

Läs mer

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad Illustration: Matthias Adolfsson Ulf Ranhagen Ordf ARKUS Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects Professor em Gunilla Hagberg Styrelseledamot ARKUS Arkitekt SAR/MSA White Arkitekter

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen. Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.se 010-225 45 15 Länsstyrelsens uppdrag 40. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild

Läs mer

SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012

SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 1 av 10 SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 Innehåll Inledning 2 Villkor för stöd och hur dessa har följts 2 Hur förhåller sig resultaten till syftena med stödet? 2

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas

Läs mer

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Ramarna för dagen Syfte med seminariet och introduktion till Mötesplatsen Förmiddag: Näringslivets perspektiv på social hållbarhet

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat Klimatsynk Nationellt samarbete för energi och klimat Sverigebilden kräver regionala nyanser 21 län, 290 kommuner, 73 LA-regioner Stort och smått Stora skillnader mellan och inom regioner avseende demografi,

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet Kerstin Grönman, Mål och visioner Minst 50% av den svenska energin ska vara förnybar Utsläppen av växthusgaser i den del av ekonomin som inte ingår i EU

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist Trivector KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Lena Smidfelt Rosqvist Denna figur finns i underlagsrapporten om klimatscenariot till Kapacitetsutredningen Underlagsrapport

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN?

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? Stockholm 27 november Björn Svensby, handläggare Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-01 1 Plattformen för hållbar stadsutveckling

Läs mer

Urvalskriterier och poängbedömning

Urvalskriterier och poängbedömning Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling ----- REGERINGEN 2016-05-19 N2016/03599/IF Regeringsbeslut l 2 Näringsdepartementet N a turvårdsverket l 06 48 Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer