internbudget för nämnden för arbete och välfärd med verksamhetsplan för

Transkript

1 2014 internbudget för nämnden för arbete och välfärd med verksamhetsplan för

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Ordförandes inledning Omvärldsanalys Växjö kommuns utgångspunkter Verksamhetsidé Nämndens uppdrag Mål och strategier Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra Växjö kommun som arbetsgivare Växjö kommuns ekonomi och effektivitet Uppföljning och utvärdering Intern kontrollplan 2014 Nämnden för arbete och välfärd... 25

3 1. Ordförandes inledning Nämnden för arbete och välfärd har som övergripande uppdrag att verka för att alla kommuninvånare bereds goda förutsättningar för arbete, vuxenutbildning och social trygghet. Nämndens omvärldsanalys visar att sociala och ekonomiska klyftor samt kunskaps- och utbildningskrav i arbetslivet ökar. Våra förutsättningar inför 2014 Medborgaren ställer högre krav på service, bemötande och tillgänglighet. Psykisk ohälsa, framförallt i unga åldrar ökar likaså. Vi kan också notera en fortsatt kraftig invandring med kostnadsökningar på kort sikt som följd. Missbruksproblematiken blir mer och mer komplex, tillgången på droger ökar och gruppen missbrukande ungdomar växer. Allt fler ungdomar bedöms vara i behov av stöd i boendet samt olika former av vårdinsatser. Vi har, trots mycket kraftfulla arbetsmarknadsåtgärder, en relativt stor andel i utanförskap och i arbetslöshet. Detta är områden som påverkar nämndens verksamhet och kostnadsutfall nu och framöver. I samband med etableringsreformen övergick samordningsansvaret för nyanlända flyktingar till arbetsförmedlingen. Nämnden har dock ett fortsatt ansvar för utbildning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering, stöd i bostadsanskaffning, social service och stöd samt försörjningsstöd. Ett omfattande strukturarbete har genomförts de senaste åren. För att bland annat göra rätt prioriteringar har nämnd och förvaltning arbetat fram och vidareutvecklat mål och strategier inom samtliga målområden från kommunfullmäktige. Vidareutveckling av relevanta nyckeltal är en del i processen. Nämnden kommer fortlöpande att fördjupa processen för revidering och implementering av visions- och måldokumentet för att samtidigt koppla ambitionsnivåer till budget och finansiella förutsättningar. Jag bedömer att de resurser som avdelats för arbetsmarknadsåtgärder bland annat kommer att bidra till fler nystartsjobb och till att alla ungdomar i aktuell åldersgrupp även år 2014 kommer att erbjudas feriearbete genom Växjösommar. Satsningen på nystartsjobb och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder resulterar, som vi vet, i såväl mänskliga som ekonomiska vinster. Projektet Framtid Kronoberg har hittills visat mycket goda resultat och vi bedömer att den positiva utvecklingen fortsätter även under sista projektåret. En permanentning av den här verksamheten är också något som vi vill åstadkomma. Den positiva utvecklingen av försörjningsstödet under 2013 hoppas vi kommer att fortsätta även nästkommande år. Omfattande och differentierade arbetsmarknadsåtgärder men även åtgärder inom avdelning ekonomiskt bistånd och sysselsättning såsom projektet nollklassade, flermånadsbeslut, hembesök och metodutveckling bör ha en positiv effekt på biståndsnivån och innebära att differensen mellan budget och bedömt kostnadsutfall under 2014 kommer att hamna på en klart rimligare nivå än hittills. För att främja inkludering för de medborgare som står längst från arbetsmarknaden måste ännu fler alternativ för sysselsättning och arbete skapas. Genom att erbjuda arbetslivsförberedande och kompetenshöjande aktiviteter samt fortsätta samarbetet med rekryteringsföretag ska fler biståndsberättigade bli självförsörjande. Verksamheten Intern service har också mycket stor betydelse för den målgrupp som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Vi vill också utveckla nya modeller för lärlingsutbildning. 1

4 Nämndens prioriteringar för 2014 Tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. Självförsörjning. Integration. Detta innebär för nämndens del bland annat följande: Fortsatt satsning på nystartsjobb och andra arbetsmarknadsåtgärder (OSA, lönebidrag med flera). Utveckling av Intern Service. Skapa ett särskilt Lärcenter för den samlade vuxenutbildningen i Växjö kommun. Utveckla stödet till ungdomar genom ett Navigatorcentrum. Utveckling av hemmaplansinsatser: - Utbyggnad av Ungdomsbasen. - Utbyggnad av Kampen HVB. - Fortsätta satsningen på tidiga insatser enligt Braåsmodellen men också Barnteam, utökat fältarbete och skapande av social insatsgrupp Araby. Ovanstående är åtgärder ingående i en offensiv satsning för att minska kostnadsutvecklingen och senast 2016 uppnå en budget i balans. De här åtgärderna bedömer jag kommer att ge stor effekt redan under 2014 och full effekt åren Det är absolut nödvändigt att tänka offensivt och arbeta med en långsiktighet inom vår verksamhet. Nämnden tillsammans med förvaltningen upprätthåller en aktiv omvärldsbevakning för att ligga steget före och utveckla verksamheten i takt med samhällets snabba förändringar. Medarbetarnas kompetens balanserar ett professionellt stöd i livets olika faser utan att överge i utsatthet och utan att ta över individens eget ansvar. Det är viktigt att kvalitets- och utvecklingsarbete genomsyrar all verksamhet så att alla medarbetare ska kunna möta individens behov, garantera rättssäkerheten samt säkerställa att medborgarna får del av rätt kompetens, på rätt nivå och i rätt tid. Benny Johansson Ordförande Nämnden för arbete och välfärd 2

5 2. Omvärldsanalys Uppdraget för nämnden är omfattande och förändringar i omvärlden påverkar direkt nämndens verksamhet på både kort och lång sikt. Nämndens omvärldsanalys visar att följande områden påverkar verksamheten nu och framöver: Sociala och ekonomiska klyftor ökar. Ökad invandring. Ökade kunskaps- och utbildningskrav i arbetslivet. Ökade krav på service, bemötande och tillgänglighet. Ökad psykisk ohälsa i gruppen unga personer. Befolkningstillväxten i Växjö kommun utgörs till största delen av människor från andra länder och av erfarenhet vet vi att detta är en kostnadsdrivande grupp initialt men också en viktig framgångsfaktor. Här har vi ett mycket viktigt jobb för att bereda goda förutsättningar för arbete, vuxenutbildning och social trygghet. På nationell nivå diskuteras förändringar som kommer att kunna påverka nämndens arbete under Färdiga och pågående utredningar inom den kommunala barn- och ungdomsvården, missbruksvård samt ekonomiskt bistånd kommer att innebära förändrade krav på verksamheten. De nationella bestämmelserna påverkar vuxenutbildningen genom krav på individuella studieplaner, samsyn, uppföljning och stödinsatser, prioritering av grundläggande vuxenutbildning och lärlingsutbildning. Lupp-undersökningens resultat blir underlag för utvecklingsarbetet med ungdomars situation när det gäller arbete, fritidsaktiviteter och trygghet. En svag positiv utveckling förväntas på arbetsmarknaden framöver och regeringen kommer år 2014 att tillföra olika stimulansåtgärder och tydligare krav genom att satsa på arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning, kvinnofridsområdet, flyktingmottagande och integration i arbetslivet samt förstärka föräldrastödet och kvalitetsutveckla barn- och ungdomsvården. Tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk Många barn och unga beräknas behöva olika former av vårdinsatser och stöd i boendet samtidigt som ärendena blir allt mer komplexa. Missbruk av droger ökar och kryper allt längre ner i åldrarna. Nämnden arbetar förebyggande för att bidra till en tryggare miljö för socialt utsatta barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk och deras familjer genom bland annat Barnteam, Barnens bästa i Braås, social insatsgrupp Araby och samordnad fältverksamhet. Det är viktigt att även fortsättningsvis aktivt medverka i utvecklingsarbete och samverka med andra på olika nivåer för att behoven ska uppmärksammas i ett tidigt skede. Ingången via serviceinsatser kan vara ett bra alternativ som underlättar för personer att söka hjälp i ett tidigt skede. Nämnden ska därför se serviceinsatser som en möjlighet även om det kommer att erbjudas i mindre omfattning under Genom att fortsätta medverka i brottsförebyggande rådet (BRÅ), erbjuda UniC:s ungdomsverksamhet, Vackrare Växjö, Nattvandrarna och Medvandrarna samt erbjuda hjälp och stöd till våldsutsatta barn, vuxna och förövare ska förvaltningen bidra till att kommunen upplevs som en trygg och säker plats att leva i. En del ungdomar har idag ingen meningsfull och utvecklande fritid och föreningslivet är därför en viktig del för många ungdomar i kommunen. 3

6 Självförsörjning De arbetsmarknadspolitiska utmaningarna för förvaltningen handlar framförallt om att fokusera resurser på den växande andel arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden. De vanligaste försörjningshindren är arbetslöshet, sjukdom och språkhinder. Arbetsmarknaden för ungdomar är idag svår att ta sig in på och många ungdomar befinner sig utanför både studier och arbete. I arbetet med att förebygga ungdomsarbetslöshet och främja inkludering erbjuder nämnden arbetslivsförberedande och kompetenshöjande aktiviteter för att fler biståndsberättigade ska bli självförsörjande. Behovet av en bredare samverkan med näringslivet är också nödvändig. Det har dock blivit allt svårare att rekrytera berättigade biståndstagare eftersom alltfler av dessa står längre från arbetsmarknaden och har komplexare sociala hinder. Satsningen på nystartsjobb, Jobb och utvecklingsgarantin, andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt alternativa arbetsmarknader bidrar till att fler personer helt eller delvis blir självförsörjande, vilket resulterar i såväl mänskliga som ekonomiska vinster. Föreningslivet är en viktig del för många av kommunens ungdomar. Genom samverkan mellan Växjösommar och föreningar i Växjö ska alla ungdomar som söker erbjudas feriearbete. Nyanlända behöver ekonomiskt bistånd mellan 1-4 månader i avvaktan på etableringsplan från Arbetsförmedlingen med etableringsersättning från Försäkringskassan. Alltfler utrikesfödda har språksvagheter vilket gör att vägen till självförsörjning blir längre och behöver andra samordnade insatser för att blir anställningsbara. För de flyktinggrupper som kommer till Växjö kommun tar det mellan 7-9 år innan 50 % är självförsörjande. Ökat behov av rådgivning och kännedom om verksamheten har bidragit till att allt fler vänder sig till budget- och skuldrådgivning. Med nuvarande inflöde beräknas väntetiden bli sex månader. Som förebyggande åtgärd erbjuds ekonomisk utbildning Ekonomismart till unga vuxna år som befinner sig i arbetslöshet och har ekonomiskt bistånd. Ett kontinuerligt kvalitets- och utvecklingsarbete internt och med externa parter är en nödvändighet för att fler ska erhålla arbete och sysselsättning. Integration Antalet nyanlända till Växjö ökar och möjligheten att söka permanent uppehållstillstånd och återförenas med anhöriga kommer att påverka nämndens verksamhet. För att lyckas med integrationen är mottagandet en viktig del liksom samhällsorientering och andra insatser såsom skola, boende, vuxenutbildning, arbetsmarknad och socialtjänst. Trångboddhet för nyanlända och ansvar för att ordna bostad vid anhörigåterförening är frågor som måste tydliggöras. Samverkan med andra aktörer ger förutsättningar för människor från andra länder att bli en del av samhället. Integration och etablering är en ömsesidig process med rättigheter och skyldigheter. Alltfler utrikesfödda har språkhinder och för de som inte klarar nuvarande sfi-utbildning ska nya inlärningsformer utvecklas. 4

7 Vuxenutbildning Vuxenutbildningens nya organisation kommer att innebära nya gemensamma arbetsformer. För att möta behoven och ge alla vuxna möjlighet att utveckla sin kompetens och svara upp mot utmaningarna ska ett lär- och kunskapscenter utvecklas. De nationella bestämmelserna påverkar vuxenutbildningen genom krav på individuella studieplaner, samsyn, uppföljning och stödinsatser, prioritering av grundläggande vuxenutbildning och lärlingsutbildning. Samverkan behövs även för gruppen 20 år och unga vuxna. Sättet att studera har förändrats vilket ställer stora krav på individualitet, validering och flexibilitet. Många deltagare på sfi saknar helt eller delvis skolbakgrund vilket bidrar till stora krav på grundläggande vuxenutbildning och svenska som andraspråk. Genom att hitta branscher och företag som kan ta emot lärlingar ska fler kunna erbjudas lärlingsutbildning. Vuxenutbildningen är ett viktigt redskap för att medborgarna ska bli självförsörjande. Boende Det finns en trend av exkludering och polarisering i boendet vilket yttrar sig i att antalet helt bostadslösa ökar. Enligt bostadsmarknadsanalys 2013 för Kronobergs län är möjligheten att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar mer pessimistisk än under de senaste åren. Grupper som har särskilt svårt att få bostad är bland annat stora barnfamiljer och de som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Förvaltningen får allt fler ansökningar om bostad från personer som inte får teckna eget kontrakt på grund av betalningsanmärkningar, skulder, störningar och missbruk. Det finns prioriterade grupper för social förtur till bostad samtidigt blir det allt svårare att möjliggöra förtur på grund av minskad tillgång på bostäder. De åtgärder som är föreslagna i Bostadsförsörjningsprogrammets handlingsplan ska förhoppningsvis underlätta för de medborgare som kommer till oss och efterfrågar bostad. Ett fungerande boende är en viktig förutsättning för att kunna studera, delta i en rehabilitering, praktisera eller arbeta. Allt fler ungdomar och personer med missbruk beräknas behöva stöd i boendet samt vara i behov av olika former av vårdinsatser. För att utveckla ett kvalitativt och prisvärt alternativ till externt köpt vård med inriktning mot långsiktighet och kontinuitet behövs fler platser för boende med stöd och behandling på hemmaplan. Analys För att underlätta möjligheterna att genomföra uppdraget är integrations-, ungdoms- och boendefrågorna viktiga utvecklingsområden för nämnden. Därför är det viktigt med långsiktighet, helhetssyn och samverkan över tid när det gäller stöd, utbildning, sysselsättning och arbete. Samverkan med andra parter måste utvecklas ytterligare då nämnden i många fall inte äger frågorna helt. Att se verksamheten ur ett medborgarperspektiv och stärka medborgardialogen är en viktig utgångspunkt. Förändringar i omvärlden och ökade behov från medborgaren innebär högre krav på medarbetarnas kompetens. 5

8 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar, såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö ska vara en kommun med en långsiktig hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad skapar förväntningar i och utanför Växjö. Detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktig mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 3.1 Verksamhetsidé Arbete och välfärds vision och värdegrund utgör grunden för nämndens verksamhet och bidrar till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål samt ge medborgarna service av högsta kvalitet. Vision I Växjö kommun har alla en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar En politiskt styrd organisation kännetecknas av jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor med olika social och etnisk bakgrund. Nämnden ska verka för att alla kommuninvånare bereds goda förutsättningar för arbete, vuxenutbildning och social trygghet. Medborgarnas kontakt med arbete och välfärd präglas av medborgaren i centrum, av rättssäkerhet och att människor möts med respekt, värdighet och medmänsklighet. 6

9 Värdegrund Vi är samhällsbyggare som sätter medborgarna först, är professionella och ser till varje medborgares möjlighet. Vi är till för medborgarna. Inom hela förvaltningen arbetar vi med att ge medborgarna möjligheter, skapa delaktighet, inge hopp och ge vägledning samt stöd till förändring och utveckling. I arbetet använder vi vår samlade professionalitet och kompetens. Vi ger ett respektfullt bemötande och vi samverkar. Vi ser till helheten och sammanhanget. Tillsammans med dem vi är till för både ser och ger vi möjligheter. 7

10 4. Nämndens uppdrag Grunden för nämndens uppdrag är att alla i Växjö kommun har en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar. Arbetslinjen är betydelsefull och genomsyrar hela verksamheten. Barnperspektivet, hållbar utveckling, integration, alkohol och drogfrihet liksom insatser mot våld i nära relationer ska prägla hela verksamheten. Förebyggande arbete, samverkanslösningar och regionala nätverk samt stöd till brukar- och frivilligorganisationer är viktiga områden för att realisera nämndens uppdrag. I strävan att uppnå en budget i balans och samtidigt fullfölja uppdraget måste nämnden prioritera och genomföra smärre ambitionssänkningar. De områden som nämnden beslutat om att prioritera 2014 är: Tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. Självförsörjning. Integration. Nämndens ansvar Nämnden för arbete och välfärd ansvarar för områdena arbetsmarknad och sysselsättning, ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning, flyktingmottagande inklusive ensamkommande flyktingungdomar, individ- och familjeomsorg, familjerätt, integration samt budget- och skuldrådgivning. Nämnden ansvarar även för alkoholtillstånd och tillsyn över alkoholservering. Nämnden ansvarar vidare för att anordna boende för ett visst antal ensamkommande flyktingungdomar som är asylsökande eller har fått permanent uppehållstillstånd enligt upprättat avtal mellan kommunstyrelsen och Migrationsverket. I samband med etableringsreformen övergick samordningsansvaret för nyanlända flyktingar till arbetsförmedlingen. Nämndens fortsatta ansvar är utbildning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering, stöd i bostadsanskaffning, social service och stöd, försörjningsstöd samt som för alla kommuninvånare olika former av välfärdsinsatser. Nämnden har tillsammans med omsorgsnämnden ett gemensamt ansvar för personer med psykisk funktionsnedsättning. Nämnden tar ansvar när det gäller att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Varumärket Europas grönaste stad ska framhållas och förstärkas. 8

11 Nämndens styrdokument Lagstiftning, reglemente, förordningar, riktlinjer och mål utgör grunden för nämndens styrning och utveckling av verksamheten och ska borga för en verksamhet av god kvalitet kopplad till god ekonomisk och ekologisk hushållning. Nämndens verksamhet styrs till stor del av följande lagar: Socialtjänstlagen (SoL). Lagen om vård av missbrukare (LVM). Lagen om vård av barn och unga (LVU). Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (fortfarande under utredning). Skollagen. Alkohollagen. Skuldsaneringslagen. Lagen om etableringsinsatser. Offentlighet och sekretesslagen. Kommunfullmäktige tar fram mål och uppdrag för nämnden i budget och verksamhetsplan. Det är viktigt att det finns en koppling mellan mål, resurser, befogenheter och resultat. Nämnden ska bedriva verksamheten i enlighet med de mål och uppdrag som fullmäktige har beslutat. Nämnden har i Budget 2014 med verksamhetsplan för tagit beslut om verksamhetsmål och strategier för nämndens verksamhet. Strukturplan och Omvärldsanalys 2011 ligger också till grund för nämndens verksamhetsplan. Därtill har nämnden att följa kommunövergripande policys som till exempel mångfaldsprogram, arbetsmiljöpolicy, personalpolicy och miljöprogram. Styrdokumenten ska under de närmaste åren vägleda nämndens arbete inom olika verksamhetsområden. Ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete krävs för att möta individens behov, säkerställa rättssäkerheten samt bibehålla verksamhetens goda kvalitet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete gäller inom området individ- och familjeomsorg. Vuxenutbildningen utgår från bestämmelser i Skolförordningen 2011:185. Arbete och välfärd tillämpar Växjö kommuns styrmodell kompletterat med nämndens målkort. Arbetet med projektutveckling genom ESF-rådet, EU-fonder med flera ska vara ett led i nämndens ordinarie verksamhetsutveckling. 9

12 5. Mål och strategier Målområde Övergripande mål Arbete och företag 1. Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto). Sysselsättningen ska öka. Andelen etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka. Verksamhetsmål 1. Alla gymnasieungdomar som söker ska erbjudas feriearbete. 300 personer ska erhålla arbetsmarknadsanställning. 15 nya företag ska starta genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag. Strategier Samverkan 1. Intensifiera samverkan med olika aktörer på arbetsmarknaden och marknadsföra Växjösommar. Erbjuda arbetsmarknadsanställningar företrädesvis till ungdomar och personer som har högt ekonomiskt bistånd eller är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Informera och motivera personer som vill starta eget företag. 1. Kommunkoncernen, föreningslivet, näringslivet, Arbetsförmedlingen, bemanningsföretag, Mackens företagshotell, Almi, utbildningsanordnare. Tidplan Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal erbjudna feriearbeten i förhållande till antal sökanden. Antal personer aktuella för bistånd under året upp till 25 år respektive över 25 år som erhållit arbetsmarknadsanställning. Antal nya företag som bildats genom särskilt försörjningsstöd vid etablering av företag. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 10

13 Målområde Övergripande mål Barn och utbildning 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. 2. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning SFI studieresultat, andel som fått godkänt ska öka. Verksamhetsmål % inom vuxenutbildningen ska uppnå minst godkänt resultat. 70 % studerande i gymnasial yrkesutbildning ska ha ett arbete inom utbildningsområdet senast sex månader efter avslutad utbildning. Skapa ett lär- och kunskapscenter för vuxenutbildningen senast Utveckla Navigatorcentrum för ungdomar under % av de som studerar sfi ska uppnå minst godkänt resultat. 2. Hänvisar till målområde Stöd och omsorg. 11

14 Strategier Samverkan Tidplan 1. Verka för ett brett utbud av utbildningsanordnare, utbildningar och inlärningsmetoder. Verka för att minska studieavbrotten. Utgå från individens behov och efterfrågan på arbetsmarknaden inom vuxenutbildningen. Utgå från individens utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet. Utbildningsanordnare, kommunkoncernen, arbetsgivare, näringslivet, andra kommuner. 2015: Lär- och kunskapscenter för vuxenutbildningen. I övrigt Nyckeltal/mätvariabel 1. Andel med minst godkänt resultat av totalt antal kursdeltagare inom vuxenutbildningen. Andel studerande i gymnasial yrkesutbildning som har fått arbete inom utbildningsområdet senast sex månader efter avslutad utbildning. Andel kursdeltagare på sfi med minst godkänt resultat. Antal elever i kommunal vuxenutbildning. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 12

15 Målområde Övergripande mål Bygga och bo 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätt att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst nya bostäder byggas i Växjö kommun. Verksamhetsmål hushåll med andrahandskontrakt ska övergå till förstahandskontrakt. Strategier Samverkan 1. Påverka utbudet av bostäder för exkluderade grupper. 1. Kommunala och privata bostadsbolag, kommunstyrelsen. Tidplan Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal hushåll med andrahandskontrakt som övergått till förstahandskontrakt. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 13

16 Målområde Övergripande mål Demokrati och mångfald 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. 2. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. 3. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgarna som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område). Verksamhetsmål 1. En verksamhet ska mångfaldscertifieras. Nämnden ska uppnå minst basnivå i mångfaldsarbetet. 2. Nämndens insatser och resurser ska finnas tillgängliga för medborgarna oavsett genusperspektiv. Tjänster och service med hög tillgänglighet, säker myndighetsutövning och gott bemötande ska öka. Strategier Samverkan 1. Påbörja mångfaldscertifiering. Tillämpa modell för demokrati och mångfald. 2. Uppmärksamma fördelning av insatser utifrån genusperspektiv vid handläggning. Utveckla servicen gentemot medborgarna. 1. Institutet för lokal och regional demokrati (ID), kommunledningsförvaltningen. 2. Kommunledningsförvaltningen, Kontaktcenter. 14

17 Tidplan 2014: Mångfaldscertifiering och nivå i mångfaldsarbetet. I övrigt fortlöpande. Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal mångfaldscertifierade verksamheter. Uppnådd nivå i mångfaldsarbetet. 2. Jämställdhetsindikatorer (kön): - Antal utredningar och biståndsbedömda insatser för barn och ungdomar 0-20 år. - Antal boendeinsatser. - Antal biståndsbedömda behandlingsinsatser missbruksvård. - Antal elever i kommunal vuxenutbildning. - Antal arbetsmarknadsåtgärder/sysselsättning. - Andel svarande som upplever ett gott bemötande enligt brukarundersökningar. - Antal överklaganden. - Antal synpunkter, avvikelser och klagomål. - Andel besvarade telefonsamtal. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. Målområde Övergripande mål Miljö, energi och trafik 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 2. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan 3. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Andel närproducerade och/eller ekologisk livsmedelsinköp ska öka (%) 37 % 45 % 50 % Fossila CO2-utsläpp från kommunkoncernens transporter och service ska minska (% jämfört med 1999) 4 % - 27 % - 30 % 15

18 Verksamhetsmål 1. Två verksamheter ska miljödiplomeras. Närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp ska öka till 45 %. De fossila CO2-utsläppen från transporter ska minska till 90 ton. Strategier Samverkan 1. Påbörja miljödiplomering. I första hand köpa närproducerat och/eller ekologiska livsmedel. Tillämpa förvaltningens riktlinjer för bilanvändning. 1. Kommunledningsförvaltningen. Tidplan Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal miljödiplomerade verksamheter. Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i förhållande till totalt antal livsmedelsinköp. Antal ton fossila CO2-utsläppen från transporter. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 16

19 Målområde Övergripande mål Stöd och omsorg 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 2. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska. Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska. Verksamhetsmål hushåll med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller annan myndighet. Skapa ytterligare alternativ till externa institutionsplaceringar för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. 2016: 70 % interna och 30 % externa. Stödja barn och ungdomar samt unga vuxna med missbruk i ett förebyggande och tidigt skede. Stödja våldsutsatta barn, kvinnor och män. 2. Människor från andra länder ska bli en del av samhället. 17

20 Strategier 1. Erbjuda arbete, utbildning och sysselsättning till personer med ekonomiskt bistånd. Prioritera personer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Investera i hemmaplanslösningar. Utveckla förebyggande, tidiga och samverkande stödinsatser utifrån en helhetssyn. Erbjuda enskilda samtal och gruppverksamheter. 2. I samverkan med andra aktörer ge förutsättningar för människor från andra länder att bli en del av samhället. Integration och etablering är en ömsesidig process med rättigheter och skyldigheter. Samverkan 1. Arbetsförmedlingen, kommunkoncernen, utbildningsanordnare, Näringslivet, Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, Polisen, Kriminalvården, föreningslivet, Svenska kyrkan, Familjefrid Kronoberg, Kvinnojouren Blenda. 2. Kommunkoncernen, föreningslivet, andra kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, Migrationsverket. Tidplan 2014: 500 hushåll med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande. I övrigt fortlöpande. Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd som avslutas till självförsörjning genom arbete, studier eller annan myndighet. Andel personer med ekonomiskt bistånd i förhållande till totalt antal kommuninvånare. Andel personer upp till 25 år som fått ekonomiskt bistånd i förhållande till totalt antal ungdomar i kommunen. Andel barn i familjer med ekonomiskt bistånd i förhållande till totalt antal barn i kommunen. Antal hushåll som fått ekonomiskt bistånd i 12 månader respektive 27 månader. Andel barn och ungdomar samt unga vuxna med missbruk med insats på hemmaplan i förhållande till externa institutionsplaceringar. Antal personer utsatta för våld i nära relationer (barn/vuxna). Antal enskilda samtal och gruppsamtal vid Familjefrid Kronoberg som avser Växjö. 2. Antal erbjudna fadderfamiljer. Antal deltagare i Landningsbana Växjö. Antal deltagare i samhällsorientering. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 18

21 Målområde Övergripande mål Trygghet och säkerhet 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Verksamhetsmål 1. Antal medvandringar och nattvandringar ska öka med 10 % jämfört med föregående år. Strategier Samverkan 1. Delta i BRÅ - brottsförebyggande rådet. Erbjuda UniC:s ungdomsverksamhet, Vackrare Växjö, Nattvandrarna och Medvandrarna. Samordna fältverksamheten. Utvärdera Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, för att få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. 1. Polisen, föreningslivet, kommunala och privata bostadsbolag. Tidplan Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal medvandringar och nattvandringar jämfört med föregående år. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 19

22 Målområde Övergripande mål Uppleva och göra 1. Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. 2. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka. Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, år ska öka. Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka. Verksamhetsmål 1. Antal besök på Bergendahlska gården ska öka med 10 % jämfört med föregående år. Ekonomiskt prioritera föreningar där integration är en självklar del i verksamheten. Strategier Samverkan 1. Utveckla och marknadsföra Bergendahlska gården. Ställa krav på föreningar om ett aktivt integrationsarbete. Uppmärksamma barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet samt alkohol, narkotika, dopning och tobak enligt Länsgemensam folkhälsopolicy. Hänvisar dessutom till målområde Stöd och omsorg samt Trygghet och säkerhet. 1. Skol-och barnomsorgsförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, föreningslivet. Tidplan 2014: Antal besök på Bergendahlska gården ska öka med 10 %. I övrigt fortlöpande. Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal besök på Bergendahlska gården jämfört med föregående år. Antal föreningar inom social verksamhet som har fått bidrag. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 20

23 Målområde Övergripande mål Växjö kommun som arbetsgivare 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare och sjukfrånvaron ska minska. Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka. Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka. Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka. Verksamhetsmål 1. Chefer ska delta i de ledarskapsutvecklingstillfällen som erbjuds. Sjukfrånvaron ska minska till 13 dagar per snittanställd. 65 % av medarbetarna ska använda friskvårdsersättning. 400 personer med ekonomiskt bistånd ska erbjudas praktikplats. 16 % av medarbetarna ska ha utländsk bakgrund. År 2016: 20 %. Strategier Samverkan 1. Prioritera ledarskapsutveckling. Kartlägga sjukfrånvaron och vidta eventuella åtgärder. Erbjuda friskvårdsersättning. Matcha personer och praktikplatser. Beakta utländsk bakgrund vid rekrytering. 1. Kommunledningsförvaltningen, Kommunhälsan, kommunkoncernen. Tidplan 2014: Sjukfrånvaro, friskvårdsersättning, praktikplats, utländsk bakgrund I övrigt fortlöpande. Nyckeltal/mätvariabel 1. Antal sjukfrånvarodagar per snittanställd. Andelen medarbetare som använt friskvårdsersättningen i förhållande till totalt antal medarbetare. Antal personer med ekonomiskt bistånd som erhållit praktikplats. Andel medarbetare med utländsk bakgrund. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 21

24 6. Växjö kommuns ekonomi och effektivitet Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektiv och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Verksamhetsmål 1. Uppnå en budget i balans senast år Bedriva en kostnadseffektiv och hållbar verksamhet. Strategier 1. Genom långsiktiga beslut och insatser minska kostnadsutvecklingen. Satsa på förebyggande insatser såsom sociala utvecklingsfonder för att generera lägre kostnader och mänskliga vinster. 2. Genomföra planerade effektiviseringar för att dämpa kostnadsutvecklingen. Effektiviseringsåtgärd Förändrad kostnad Samordnad vuxenutbildning -3,0 till -5,0 mkr Nystartsjobb -13,5 till -40,0 mkr Upphandling av HVB Hemmaplanslösningar Nollklassade Försäkringskassan -2,0 till -3,0 mkr Kampen HVB -3,2 mkr Barnens bästa Braås -500 tkr Barnteam -1,0 mkr Familjehemsvård -1,5 mkr -2,1 till -5,9 mkr Arbeta med systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete enligt grundtankarna i Lean. Samverkan Tidplan 1 och 2. Politiska majoriteten, kommunkoncernen och berörda myndigheter. Senast 2016: Uppnå en budget i balans : Planerade effektiviseringsåtgärder. I övrigt fortlöpande. Nyckeltal/mätvariabel 1 och 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd, brutto och netto. Kostnad för interna och externa institutionsplaceringar. Resultat enligt driftredovisningen. Uppföljning/utvärdering Vid delårsrapport och årsrapport. 22

25 Driftredovisning tkr Budget Budget Prognos Utfall Verksamhet Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Netto Nämnd Förvaltningskontoret Arbetsmarknad och integration Vuxnas lärande Ekonomiskt bistånd och syssels Barn och familj Missbruksvård Summa Budgetram Nämnden för arbete och välfärd har ett effektiviseringskrav för 2014 vilket innebär sänkt ram med tkr. Sänkta kostnader för personalomkostnadspålägg för ungdomar reducerar ramen ytterligare med tkr. Kompensation för löneökningar för personal på arbete och välfärd och för externa entreprenörer ökar däremot budgetramen. Den verkliga ramsänkningen jämfört med 2013 blir tkr och slutlig ram för 2014 blir tkr. Denna ramsänkning fördelas på samtliga avdelningar. Trenden för ekonomiskt bistånd visar sedan januari 2013 en tydlig positiv utveckling. Växjö kommun ligger under rikets genomsnitt när det gäller utbetalt bistånd per invånare. Av landets 26 större kommuner är Växjö bland dem som haft störst minskning under första halvåret Flertalet kommuner i gruppen har samtidigt haft ökat utbetalt bistånd per invånare. Trots den positiva utvecklingen är budgeten för ekonomiskt bistånd fortfarande underbudgeterad i förhållande till behovet. Det framgångsrika arbetet med arbetsmarknadsanställningar såsom nystartsjobb som ett alternativ till ekonomiskt bistånd fortsätter under 2014, liksom arbetet med att nollklassade biståndstagare istället får sin ersättning från Försäkringskassan. Arbetet med beslutade effektiviseringar fortsätter för att dämpa kostnadsutvecklingen inom nämndens verksamhetsområden. Utbyggnad av hemmaplanslösningar såsom Kampen HVB, färdig under våren 2014, och Ungdomsbasen förväntas få en positiv inverkan på kostnaderna för institutionsvård. 23

26 7. Uppföljning och utvärdering Det är av största vikt att kontinuerligt och systematiskt följa upp verksamheten och i vissa fall göra mer djupgående utvärderingar. Ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete krävs för att möta individens behov, säkerställa rättssäkerheten samt bibehålla verksamhetens goda kvalitet. Arbete och välfärd tillämpar Växjö kommuns styrmodell kompletterat med nämndens målkort. I nämndens Strukturplan samt i Budget 2014 med verksamhetsplan för anges att årliga brukarundersökningar ska genomföras och att synpunkter och klagomål från medborgarna ska tas tillvara. För att synliggöra nämndens arbete för medborgarna kommer en kvalitetsredovisning att utarbetas för verksamhetsåret Kommunfullmäktiges krav på uppföljning för nämnden Redovisning av måluppfyllelse i samband med delårsrapport och årsrapport. Redovisning och uppföljning av intern kontrollplan i samband med delårsrapport och årsrapport. Månatlig redovisning av det ekonomiska läget och verksamhetsstatistik. Nämndens undersökningar, utvärderingar, uppföljningar och kartläggningar 2014 Brukarundersökningar vid samtliga avdelningar om bemötande, tillgänglighet och information. Klientkartläggningar inom missbruksvård. Uppföljning och analys av riskområden i Intern kontrollplan Ekonomiska uppföljningar i enlighet med nämndens antagna riktlinjer. Uppföljning av personalnyckeltal. Uppföljning enligt BBIC. Uppföljning enligt ASI. Uppföljning och analys av medborgarnas synpunkter, avvikelser och klagomål. Kursutvärderingar för kursdeltagare inom vuxenutbildningen. Uppföljning av EU- och ESF-projekt. Utvärdering av LUPP-undersökning om ungdomars livsvillkor. Uppföljning av tillgänglighet via telefon och e-post. Kontinuerlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö. Nationella uppföljningar Tillsynsrapporter. Inrapportering av officiell och nationell statistik. Jämförelse Försörjningsmått. Öppna jämförelser. 24

27 8. Intern kontrollplan 2014 Nämnden för arbete och välfärd Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontroll ansvar Metod Ansvarig Rapport till VOR analys Riskområde verksamhet Dokumentation och rättssäkerhet Finns rutiner för handlingsplaner? Är rutinerna kända i verksamheten? Finns handlingsplaner upprättade? MV Redovisning Redovisning Redovisning Utvecklingsenheten Utvecklingsenheten Utvecklingsenheten För riskområde dokumentation och rättssäkerhet: Förv. chef Årsrapport 3,4 Kontaktperson: Per Sandberg Internkontroll genomförs 12 månader tillbaka i tiden för insatserna familjehem, HVB och kontaktpersoner. Stickprov Redovisning Utvecklingsenheten Riskområden ekonomi och förtroende Larm och säkerhet Finns fastslagna rutiner för inpassering i de delar av förvaltningen där man har besöksverksamhet för: Besökare (klienter, elever, boende, deltagare m.m.)? och Personal (dagtid, annan tid, behörigheter m.m.)? Hela AoV Redovisning Utvecklingsenheten Stab För riskområde ekonomi och förtroende: Förv. chef Årsrapport 4,4 Är rutinerna kända i verksamheten? Redovisning Utvecklingsenheten Stab Kontaktperson: Per Sandberg Finns fastslagna rutiner i enheterna för uppdatering/ uppföljning av akutpärmarna? Redovisning Utvecklingsenheten Stab 25

28 Box 1222 Västra Esplanaden Växjö Tel Fax