Att samtala med två publiker dubbla kontexter i en tv-sänd gudstjänst Petter Lövgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att samtala med två publiker dubbla kontexter i en tv-sänd gudstjänst Petter Lövgren"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats i lingvistik Institutionen för lingvistik och filologi HT 04 Att samtala med två publiker dubbla kontexter i en tv-sänd gudstjänst Petter Lövgren Handledare: Cilla Häggkvist

2 Abstract This paper explores the construction of identity and categorization in a televised Christian service. The main aim is to view and evaluate the existence of two outer contexts, on the one hand the participants present in the church building, and on the other hand the television viewers. Some of the aspects analyzed are how the participants of the service are aware of the two audiences and acknowledge them and involve them in the service. This concerns in particular the leader of the service and his effect on the dynamics and positioning of roles during the communicative events of the service. The material is a recording and a transcription of a Christian service aired through a public service channel. As results of the analysis I have found the service to be an extremely context dependent situation relying on the presuppositions of and coherence among the participants. The structure and procedure of talk and interaction during the service indicates that the service has two audiences in mind at the time of the recording. The leader of the service addresses the church attendants and the television viewers in often clearly distinct ways. The analysis shows how the switch of addressors and addressees generates different roles and identities, and views the verbal and non-verbal tools used to acquire this. 1

3 1. INLEDNING Syfte Material och metod TRANSKRIPTION KONTEXT Dubbla yttre kontexter Praktiskt realiserade dubbla kontexter SITUATIONELL KONTEXT KATEGORISERINGSARBETE IDENTITETSARBETE Diskursidentitet Situationell identitet Transportabel identitet SJÄLVIDENTITET OCH RELIGION DISKUSSION REFERENSLISTA APPENDIX I TRANSKRIPTIONSKONVENTIONER APPENDIX II TRANSKRIPTION APPENDIX III STRUKTURELL ÖVERSIKT AV GUDSTJÄNSTEN

4 1. Inledning Språk har en samlande effekt, genom det skapar och upprätthåller människor grupper och tillägnar sig identiteter, t.ex. inom religiösa institutioner. Identitetsskapande pågår såväl i gruppen som helhet som i individuell relation till religionen. Språket är alltså en angelägen del gällande religionsskapande och religiösa identiteter. Det religiösa representeras och uttrycks språkligt av ritualer, vilka jag ser som språk och kommunikation i vid bemärkelse. Det är denna språkliga grund som analyseras i föreliggande arbete. Ritual is always a point where God and humanity come into contact (Stromberg 1993). Det rituella språket skapar sålunda en länk mellan människa och det religiösa, och det religiösa rummet är platsen där detta händer, ibland under ledning av en representant från respektive religion. De ord som t.ex. prästen yttrar genererar en för kontexten obestridbar sannig. Denna typ av semantiska kreation finner jag intressant. Att det religiösa språket nyttjas på olika sätt (från de tidiga avlatsbreven inom den katolska kyrkan till relativt nya filmen The Passion of the Christ), ser jag som ett sätt att manifestera en identitet som vilken annan. Vissa gör det genom kläder och vissa gör det genom att investera sitt kulturella kapital och känslokapital i en ideologi. En sådan identitetsinskaffning sker då framför allt genom att anamma ett annat språk alternativt jargong. Självklart har många grupper i samhället ett gemensamt språk, t.ex. ungdomar, finansmän etc. Särskilt tydligt blir dock detta fenomen i gudstjänsten då dennas språk är ritualiserat. Vidare menar jag att en ideologi aldrig är mer populär än sin profet, att det rituella språket, och dess producent, dikterar villkoren för eventuell gudomlig inblandning i den religiösa kontext som kyrkorummet utgör. Det teokratiska språket kan på detta sätt lyckosamt liknas vid den symbolik vilken används inom till exempel reklam. Att involvera en individ i en gruppidentitet, t.ex. den religiösa församlingen, sker möjligen inte på samma villkor som reklamen, men de ytliggande strukturerna och formerna för att åstadkomma detta kan mycket väl vara likartade (jfr Djurström 1997). Dessa processer kan även ske, likt reklamen, genom olika medier, t.ex. tv. Identitets och kategoriseringsarbetet genom detta medium sker inom dubbla kontextuella ramar, dubbla publiker vilka deltar på olika villkor från olika positioner. Å ena sidan de som deltar i själva kyrkorummet och å andra sidan tv-tittarna. 3

5 Genom uppsatsen förekommer olika användningar av kontextbegrepp vilka syftar till att belysa vissa delar av kommunikationen genom vissa kontextuella ramar. Situationell kontext behandlar det direkta studiet av enskilda situationer och de moment och deltagare situationen innehåller. Detta är relevant för att begränsa respektive stödja tolkningsmöjligheterna för en viss kontext (se sid. 12). Inom situationella identiteter, vilka relaterar till identiteter i samtal och ger konsekvenser för hur samtalet fortlöper, förekommer överliggande respektive närliggande kontexter för det interaktionella tolkningsarbete (se sid. 24). Ett annat centralt och frekvent begrepp jag kommer använda är positionering (Goffman 1998), detta nyttjas för att beskriva de samtalsroller och identiteter vilka deltagarna tar och ges under interaktionen. 1.2 Syfte Denna uppsats har som syfte att behandla och analysera ett material rörande naturligt producerat talspråk i ett funktionalistiskt perspektiv, och visar på en övergripande struktur rörande språkets sociala konsekvenser inom en viss kontext. Detta sker genom att analysera en tv-sänd gudstjänst sociolingvistsikt identitetsmässigt. Analysen utgår från antagandet att kommunikationen äger rum inom dubbla kontexter. Då jag genomför en diskursanalys på transkriberat material kommer undersökningen delvis få en deskriptiv karaktär. Transkriptionen bör ses som mindre fin, detta av anledning till att jag, som nämnt, önskar inbegripa ytterligare dimensioner utöver de rent språkliga. Frågor jag söker besvara är bland andra: Hur refererar man till en gudomlighet? Är vardagsrummet en förlängning av gudstjänsten? Hur kan de dubbla kontexterna beskrivas? Hur fungerar gudstjänsten som identitetsskapande institution och tradition? Återfinns speciella lingvistiska drag vilka indikerar att gudstjänsten är tv-sänd? Jag diskuterar kring den involverade tv-tittaren som gudstjänstdeltagare och problematiken kring den dubbla, och därför komplexa, kontexten. Uppsatsens analys innehåller en sociolingvistisk hållning till materialet, jag söker redogöra för den språkliga interaktionen mellan predikant och gudstjänstdeltagare och någon form av gudomlighet; samt relativt djupgående analys kring strukturerna omgivandes identitetsskapande och kategoriseringshantering. 4

6 1.3 Material och metod Källmaterialet till denna undersökning är en 60 minuter lång tv-sänd gudstjänst från Lunds domkyrka genom Svenska Kyrkan, vilken sändes i SVT2 17 september, 2004 klockan Detta audiovisuella material har jag transkriberat enligt Valescos transkriptionskonventioner (se appendix I). Då materialet även behandlar visuell information av vikt finns hänvisningar i transkriptionen där relevanta icke-verbala händelser ägt rum. Den sociolingvistiska och identitetsskapande analysen kretsar mycket kring den religiösa ritualen, vilken i högsta grad har en visuell symbolik. Det deskriptiva valet av transkription ger en utgång vilken, enligt Kibrik, kräver tre avgörande delar, koncept för vilka redogörs nedan (Milroy 1997:75): 1. Undersökningssubjekt (språket eller en del av språket) 2. Underökningens objekt (skrivna texter eller inspelad data). 3. Undersökningens produkt, modellen av undersökningsobjektet, i mitt fall en transkription och analyserna grundade på denna. Jag utgår från Kibriks modell beträffande innehåll och kombinerar detta med den analytiska undersökningsmetod Milroy presenterar. Denna förutsätter kunskaper om målspråket, men istället för att hänvisa till intuition, som t.ex. inom grammatiska undersökningar, görs generaliseringarna från en corpus oberoende insamlade data (Milroy 1997:76). Jag tillämpar även ett generaliserat samhällsperspektiv angående religionen som ett relativt bekant fenomen, men vilket kräver vidare kunskap för att fullt kunna förstås och delta i. Problemet med att studera språk i användning är att delta som forskare utan att själv influera talhandlingen (Jarowskij & Coupland 1999:69). Labov myntade det berömda uttrycket the observer s paradox (Norrby 1996:33). Jag har behandlat detta problem genom att använda ett expositoriskt redigerat material. Den enda möjliga kopplingen jag kan ha till materialet jag använt är som medlem av Svenska kyrkan, vilket är obetydligt då tid och plats för inspelningen inte stämmer överens med var jag befann mig för tillfället i fråga. Däremot är jag, trots att jag utför en vetenskaplig studie på det audiovisuella materialet, vilken tittare som helst. Labovs observationsproblem blir ur denna synvinkel irrelevant, en inspelning av denna i fråga aktuella gudstjänst skulle ha skett oberoende av denna undersöknings genomförande eller inte. 5

7 2. Transkription Att transkribera naturligt tal, vi förutsätter att mitt material behandlar detta, innebär en förflyttning av tal från ett öppet medium till ett relativt slutet. Jag ser de kontexter inom vilka naturligt tal förekommer som ett stort medium, direkt tillgängligt för lyssnare i samma diskursiva samhälle och inom adekvat hörhåll från talaren. Ett öppet medium är dock, enligt min åsikt, mer tillgängligt för felaktiga tolkningar (om vi förutsätter att talarens prototypiska intention är den lyckade tolkningen), avstånd, ljud från omgivning, svårtolkade gester, ointresse, etc. kan med största sannolikhet alterera informationen. Ingen förekommande tolkning kan per definition vara fel, men i gudstjänstens kontext utfaller t.ex. vissa tolkningar som motstridande de samtalsstrukturer som finns. För att lagra talöverföring inom ett slutet medium är transkriberat tal den form som bör användas. Att studera tal i interaktion ter sig relativt svårt att genomföra om talet inte är transkriberat. Skriven text är vidare en effektiv och tillgänglig lagring av materialet jämfört med videoinspelningar. Ochs (1999:167-82) visar på arkets fysiska ramar som eventuellt missledande, den spatiala organisationen presupponerar att certain items will be noticed before others and that certain items will be seen as part of particular unit and categories (Ochs i ed. Jarowskij & Coupland 1999:169). Transkriberingen av icke-verbala markörer bör ske utifrån undersökningens syfte (Ochs 1999:174-75). Den undersökning jag ämnar genomföra rör i högsta grad ickeverbal kommunikation, t.ex. rituella handlingar där särskilda yttranden vilka i frånvaro av särskilda icke-verbala informationsbärare inte blir lyckosamma. Fairclough refererar till dessa som visaulier ( visuals Fairclough 1989:27). Vidare nämner Ochs den selektiva process forskaren omedvetet bedriver, och att ett inspelat material inte eliminerar denna, snarare skjuts selektionen upp till den tid då transkriptionen äger rum. Det är bland annat av denna anledning jag satt mig själv utanför inspelningskontexten (jag gör skillnad på kontext och inspelningskontext då även tv-rummet måste ses som kontext). Transkriptionen är forskarens instrument och hjälper denne att utföra undersökningen (Ochs 1999:168). Min transkription följer Valescos transkriptionskonventioner (se appendix I) vilken är relativt fattig på 6

8 fonetiska och fonologiska markörer. Den lämpar sig bättre för undersökningar, liknande den jag genomför, behandlandes mer samtals- och diskursinriktade analyser. Det råder t.ex. inga svårigheter att vid första anblick semantiskt bestämma orden. 3. Kontext Yttrandens betydelse och funktion realiseras och skapas i en kontext, ett sammanhang vilket definierar texten i ett annat perspektiv. Vice versa skapar yttrandena och dess producenter kontexten. Den tydligaste och mest konkreta uppdelning av kontext sker genom åtskillnad av de språkliga respektive icke-språkliga elementen vilka ingår i diskursen. Nunan nämner den språkliga, eller lingvistiska, kontexten som det språk som omger den analyserade diskursen. Detta inkluderar även icke-verbala handlingar som t.ex. gester, blickar, tonläge osv. Den icke-språkliga kontexten inkluderar i stora drag: typen av kommunikationshändelse, ämnet, syftet med händelsen, omgivningen, deltagarna och relationen dessa emellan, samt bakgrundskunskapen kring den kommunikativa händelsen (Nunan 1993:8). Ett annat sätt att beskriva kontext är genom ko-text, den förekommande diskursen. Det vill säga att allt, förutom det absolut första yttrandet, tolkas utifrån den tidigare texten (Brown & Yule 1983:46). Den inre texten erhåller sålunda en betydelse och referensstruktur vilken förutsätter och skapar sig själv. Detta gäller även i högsta grad för den yttre kontexten (Norrby 1996:41). T.ex. kan relationen mellan deltagarna variera markant under ett samtal, vidare, anser jag, styr ämnet radikalt deltagarnas yttranden och den kontext vilka förutsätter dessa. Den produktion deltagarna bedriver blir sålunda cirkulär, men de initiala yttrandena, i t.ex. ett samtal, är enligt min mening inte helt oberoende. De är en produkt av kulturella förutsättningar och kräver sålunda en kontext för att bli funktionella och förstådda. 3.1 Dubbla yttre kontexter Ovan nämnda teorier och analysverktyg kan med fördel brukas i en diskursanalys av en tv-sänd gudstjänst, om man talar om kyrkorummet i egenskap av inspelningsplats, som den verkliga kontexten. Vad händer när den inre kontexten, yttranden och paralingvistiska drag, uppfattas av mottagare i en helt annan yttre kontext än den 7

9 kyrkorummet representerar? Jag vill visa på komplexiteten i kontexten hos den tvsända gudstjänsten i och med att den är tillgänglig för fler än de som på plats i kyrkorummet kan uppleva den. Jag ser det som att man utvecklar dubbla kontexter från ett och samma kärnmaterial, det religiösa budskapet är det samma men distribueras via två olika medier i två olika kontexter. Detta innebär rimligtvis en anpassning av språket för att fungera både för tv-tittare och för kyrkobesökare, detta då deltagarna är medvetna om de dubbla kontexterna. I egenskap av ponerad gudstjänstbesökare i Lunds domkyrka kan jag spatialt och temporalt deiktiskt referera här till just domkyrkan i Lund vid en given tidpunkt. Men då mitt undersökningsmaterial inte direkt återger denna kontext kan detta te sig svårt att genomföra. Däremot kan jag utan spatiala och temporala problem tillgodogöra mig den information den tv-sända gudstjänsten förmedlar. Jag vill likna den tv-sända gudstjänsten vid en dokumentär, en belysning av vissa delar av verkligheten men knappast en återgivning. Man belyser, enligt min mening, relevanta och effektiva vidarebefordringar av det som hände i kyrkorummet via TV till en eventuell mottagare. Denna problematik ämnar jag behandla genom att applicera Hymes kontextdefinierande drag på materialet. Initialt fokuseras de personer vilka deltar i talhändelsen (speech event), producent respektive recipient. Dessa urskiljs som, talaren (adressor) vilken producerar och mottagaren (adressee) vilken hör eller läser yttrandet (Brown & Levinson 1983:38). Texten kan vara både skriven och talad (Norrby 1996:26). Detta är av intresse då det religiösa budskapet i högsta grad även förmedlas genom skriven text. Detta sker genom uppläsning av texter samt undertextning av böner, psalmer, trosbekännelser etc. i tv-sändningen. Hymes nämner ytterligare att antal kontextdefinierande drag av intresse, framför allt publik (audience), vilket blir särskilt relevant när en publik även kan vara en inte direkt tilltalad mottagare, t.ex. någon passerande förbi tv-rummet. Detta kan problematiseras vidare, anta att TV: n i en viss situation har funktionen av bakgrundsstimuli. I många sammanhang är förmodligen TV: n ofta påslagen utan att någon aktivt tittar. Var dras då gränsen mellan mottagare kontra publik? Hymes beskriver publiken som en eller flera personer vilka inte blir direkt tilltalade men uppfattar de producerande yttrandena (Hymes i Brown & Levinson 1983:38). I detta fall innebär det att tv-tittarna respektive gudstjänstdeltagarna blir två olika publiker. 8

10 Figur 3.1 nedan åskådliggör de termer som används och hur dessa relaterar till varandra. I figuren återfinns de som talar till vänster och de som hör till höger. Med denna indelning vill jag visa att deltagare i samtal alltid har samtalsroller. Även om en producent inte tilltalar en deltagare kommer denne att ses som talare om den icke tilltalade kan höra vad som sades. Särskilt känsligt blir detta under gudstjänsten, om någon tittar på tv-sändningen kommer situationen att innehålla interaktion. Producent den som producerar tal Recipient/åhörare den tar emot tal Talare intentionellt och kontrollerad talproduktion Mottagare relativt medveten, av talaren intentionellt positionerad recipient Lyssnare relativt medveten, av talaren ej intentionellt positionerad recipient Publik gemensamt begrepp för en eller flera personer vilka inte blir direkt tilltalade men uppfattar de producerade yttrandena Figur 3.1 Diskursidentiteter i interaktionen. I figuren ovan används begreppet positionering, Goffmans (1998) beskrivning av positionering fokuserar på roller som relativt statiska och förutbestämda. Harré och van Langen-hove (1999) riktar istället fokus mot dynamiken i sociala situationer och ser positionering som en konstituerande process. I denna uppsats kommer jag att hålla mig till Goffmans beskrivning då detta belyser särdrag hos materialet. Gudstjänstens händelseförlopp är extremt kontextstyrt och bygger till stor del på förutfattningar. Detta diskuteras vidare under kategoriseringsarbete (sid ) och identitetsarbete (sid ). Jämför situationen med TV: n som bakgrundsstimuli med att på plats i kyrkorummet delta i en gudstjänst. Kyrkobesökarna i undersökningsmaterialet visar inte upp ett sporadiskt deltagande i aktiviteten utan tar medvetet en mycket deltagande 9

11 roll. T.ex. är man involverad direkt i bönerna och psalmerna, och har möjlighet att ta del av nattvarden. Är denna publik, medlemmar av den ursprungliga yttre kontexten samt den inre språkliga, mer relevant för diskursen än den publik som uppfattar budskapet via TV? Uppenbart är dock att kyrkobesökarna kan påverka på ett annat plan än tv-tittarna. Undersökningen visar att det handlar om något av en balansakt. Predikan riktar talaren, i detta fall biskopen, uteslutande direkt in i kameran mot tvtittaren. Men denne har ingen möjlighet att personligen delta i de ritualer som äger rum. Tv-tittaren kan i detta läge endast betrakta. Sammanfattningsvis anser jag att gudstjänstdeltagarna i kyrkorummet är nödvändiga för att diskursens inre kontext ska kunna realiseras på det sätt det sker. Dessa är sålunda ur denna synpunkt mer relevanta för gudstjänsten, kyrkobesökarna påverkar som jag ser det på ett annat sätt än tv-tittarna. Kamerorna vilka spelar in det som sker i kyrkan påverkar antagligen med sin närvaro, tv-sändningen har högst troligt en stor inverkan på hela diskursen. Den komplexa kontextuella situationen och undersökningsmaterialet kan åskådliggöras på följande sätt: DISKURS Gudstjänst YTTRE KONTEXT 1. Gudstjänsten i domkyrkan i Lund YTTRE KONTEXT 2. Det rum i vilken TV: n återfinns INRE KONTEXT Det religiösa budskapet Figur 3.2 Relationen mellan inre och yttre kontexter i diskursen 10

12 Pilarna i figur 3.2. indikerar riktning av textflöde. En viktig poäng med denna figur är beroendet och förnyandet av kontext. I YTTRE KONTEXT 1. skapar deltagarna tillsammans den inre kontexten, de samarbetar och skapar på så sätt en inre kontext som i sin tur påverkar den yttre. Deltagarna i YTTRE KONTEXT 2. kan däremot inte förhandla fram en yttre kontext utifrån den inre, de har ingen språklig påverkan på vare sig biskop eller kyrkobesökare. Vidare kan man göra distinktionen under predikan: TALARE (gudstjänstledare) PUBLIK (gudstjänstdeltagare) MOTTAGARE (tv-tittare) Figur 3.3 Riktning av talproduktion Pilarna i figur 3.3 indikerar talarens produktion och yttranden riktade till mottagare i olika yttre kontexter. Men, som nämnt ovan, riktas inte talproduktion och textflöde till nödvändigtvis en eller flera exklusiva mottagare. Sålunda kan ytterligare en dimension av produktionen illustreras, nämligen den där biskopen är talare och alla blir mottagare och en uppdelning inte är nödvändig. Dessa figurer illustrerar antaganden grundade på gudstjänstledarens kommunikativa agerande, under de rent konkreta delarna av gudstjänster definierade som talakter (Norrby 1996:68). Dessa involverar inte bön, psalmer eller trosbekännelser, under dessa involveras alla deltagare, inklusive tv-tittarna. Men under predikan riktas, som nämnt tidigare, all språklig och icke-verbal uppmärksamhet mot tv-tittaren, varvid denne enligt Hymes kontextbeskrivande drag blir mottagare och gudstjänstdeltagaren publik (Brown & Yule 1983:39). Märkbart är hur tydligt gudstjänstledaren som ordförande styr dynamiken i diskursen. Andra av Hymes kategorier som kan appliceras på undersökningsmaterialet är först och främst vilken kanal (channel) som nyttjas. Den komplexa kontexten ger 11

13 också en komplicerad kanal, den är inte enbart talad utan även skriven text i form av undertextning till böner, psalmer, trosbekännelser med mera. Svenska är huvudsakligen den kod (code) vilken används. Meddelandeform (message form) faller sig lämpligt att kategorisera som en ceremoni av relativt hög formalitetsgrad, vilken är del av en talhändelse (speech event) vi kan specificera som gudstjänst. Denna kategorisering gör diskursen lättare att överblicka, detta då de dubbla kontexterna försvårar en enhetlig analys. Lägger man till topik (topic) och omgivning (setting), ser jag det som en metod att förflytta analysen närmare en punkt mellan de båda yttre kontexterna. Med detta menas att analysen borde ske utifrån en synvinkel vilken ligger närmare talproduktionens ursprung och inte fastna i mottagarens samtalsroll. 3.2 Praktiskt realiserade dubbla kontexter Ovan beskrivs det strukturella skapandet av dubbla kontexter och dess produktionsflöden. Praktiskt uttrycks detta främst genom icke-språkliga markörer, de enda möjliga tillfällen till kontakt de tv-tittande deltagarna kan ha med biskopen (talaren) uppstår när denne riktar sin blick mot kameran. Dylika handlingar indikerar att talaren är medveten om sina två publiker. Vid tillfällen då talaren riktar sin uppmärksamhet åt andra håll än kameran positioneras tv-tittarna direkt som lyssnare. De kan auditivt klart uppfatta talarens produktion, men avsaknad av visuella markörer utesluter tv-tittarna ur den inre kontext vilken talaren förhandlar fram med mottagarna. Detta är situationsbundet och fungerar också omvänt, d v s, i de talhändelser då talaren (gudstjänstledaren) talar med blicken riktad direkt in i kameran positioneras gudstjänstdeltagarna som lyssnare och tv-tittare som mottagare. Den inledande processionen följs av en situation där tecken på medvetenhet om de två publikerna är tydliga, talaren erkänner de båda publikerna genom verbala och icke-verbala handlingar, detta kan man se i följande exempel. Understrykningar i transkriptionen indikerar att talare har ögonkontakt med kameran. Ex. 1 Gudstjänstledare (L), gudstjänstdeltagare (GD) 001 L: i faderns å sonens å den helige andes [namn ] /// GD?: [(( ))] 002 L: Herren vare med er (1 ) 12

14 003 L: vi lever alla i ett spänningsfält / [...] I rad 001 riktar L sin blick först mot kyrkorummet, möjligtvis mot en gudomlig symbol eller liknande, efter detta mot gudstjänstbesökarna (GD) i bänkraderna till höger respektive vänster om honom själv. Under 003 utför talaren en liknande blickrörelse, men mer tydlig mot GD på de båda sidorna. Först i rad 003 tittar L i kameran och skapar visuell kontakt med tv-tittarna för första gången. Genom dessa inledande handlingar har sålunda L gjort relevant två publiker, vilka deltar genom olika kontexter och under olika förutsättningar (se sid. 5-6). En liknande situation uppstår på rad 005, då L direkt med personliga pronomen dej tilltalar dem som ber om syndernas förlåtelse. Ex. 2 Gudstjänstledare (L) 005 L: till DEJ som ber om dina synders förlåtelse säger ja på Jesu Kristi uppdrag / dina synder är dej förlåtna / i faderns och sonens och den helige andes namn: // amen // Under talhandlingen vänder sig L, liksom i ex.1., mot respektive sidor för att tilltala GD och avslutar med att titta rakt in i kameran. Den understrukna texten i ex. 2 ovan indikerar att L riktar sin blick in i kameran och talproduktionen mot tv-tittarna. Att L inom samma taltur växlar mottagare respektive lyssnare tyder på medvetenhet om de dubbla kontexterna i vilka de olika publikerna deltar. Förmodligen vill L göra alla potentiella deltagare till mottagare. Märkbart för ex. 2 är att tv-tittarna positioneras deltagande i en rituell handling, i ex. 1 fick uteslutande GD delta i ritualen genom rad 003, tv-tittarna blev först deltagande i och med att ritualen var avslutad. I figur 3.3 ovan illustreras L:s textproduktion och hur han riktar den mellan publikerna. Vid inledningen av L:s huvudpredikan tilltalas tv-tittarna direkt med du, till skillnad från ex. 2 där båda yttre kontexters deltagare tituleras med andra persons personliga pronomen. GD är inte visuellt uppenbart tilltalade men möjligtvis indirekt då predikan är en central del av gudstjänsten. Ex. 3 Gudstjänstledare (L) 13

15 009 L: HÄRLIG: / e jorden // vilka associationer tänker du på när jag säge så? /// Detta exempel innehåller också ett intressant exempel på ett kommunikativt problem. Predikan ter sig till form och innehåll som en monolog, den direkta frågan till tvtittarna indikerar däremot att L söker starta en dialog. Inofficiellt förekommer informell talproduktion gudstjänstdeltagarna emellan, men denna är otydbar och inte direkt påverkande den inre kontexten. Officiell talproduktion under gudstjänsten är inte förbehållen L, tre ytterliggare talare förekommer och bidrar under förbön till diskursens uppbyggnad. Endast en av dessa talare erkänner de dubbla publikerna genom att initialt söka ögonkontakt med tvtittaren. Ex. 4 Man nummer 2 (M2) 010 M2: låt oss be: / i vår förbön Under resten av talturen (se appendix II) upprättas ingen verbal eller icke-verbal kontakt mellan talare och tv-tittare. Gudstjänstdeltagarna involveras dock i förbönens innehåll med frekventa användanden av oss och vi. Då tv-tittaren genom Man 2:s (M2) inledande uppmaning görs delaktig i förbönen, kan antas att denne givits adekvat uppmärksamhet och inte kräver ytterliggare markörer för att diskursen ska göras tillgänglig. 4. Situationell kontext Den tv-sända gudstjänsten är i ett lyckat genomförande beroende av att en uppsättning förutsättningar tas i bruk. Tal i användning är i högsta grad en social aktivitet, vilket ger konsekvenser inom en viss kontext i en viss situation. Detta relevantgör en etnografisk analys av materialet. Hymes belyser den situationella kontexten som, å ena sidan, begränsande omfånget av möjliga tolkningar, och, å andra sidan, stödjande den åsyftade tolkningen (Brown & Yule 1983:37). 14

16 Firth har utformat en schematisk modell för att lingvistiskt undersöka den situationella kontexten (Brown & Yule 1983:37). I korthet är de faktorer Firth använder följande: A. De relevanta dragen hos deltagarna: personer, personligheter (i) Deltagarnas verbala handling (ii) Deltagarnas icke-verbala handling B. De relevanta objekten C. Den verbala handlingens effekt Denna modell kan med fördel appliceras på de verbala och icke-verbala rituella handlingar vilka äger rum under en gudstjänst. Se exempelvis det kommunikativa utbytet i ex. 5. Ex. 5 Gudstjänstledare (L), gudstjänstdeltagare (GD) 007 L: GUD // du som ständigt SKApar och förnyar // vi tackar dej för jordens skönhet // för allt spel av färg å form å toner / som fyller oss med glädje /// för allt stort å rikt / som du låtit människor frambringa // forskningens ljus och konstens härlighet // för skönhet / glädje / å godhet / som vi får njuta av // öppna Gu:d // våra sinnen för din närvaror/ i Jesu namn: / [amen ] GD: [amen] Enligt Firths metod kategoriseras (A.) de deltagande L och GD som just deltagare. Dessas personligheter definierar jag som, för L, gudstjänstledare och reproducent av det kristna budskapet, och för GD, gudstjänstdeltagare och kyrkobesökare med olika syften med sin närvaro. (A. (i)) L:s verbala handling utgörs av en mindre predikan, antagligen unikt författad för detta tillfälle och situation, (ii) ingen icke-verbal handling av intresse utförs vilken skulle kunna påverka eller bli påverkad av den situationella kontexten. De relevanta objekten (B.) för den situationella kontexten är, självklart, kyrkorummet, men också kan nämnas Gud som tilltalsobjekt. Att objektifiera ett 15

17 sådant koncept som Gud må vara schematiskt och modellmässigt möjligt, men utanför kyrkorummets formella diskurs mindre funktionellt. (C.) Den verbala handlingens effekt är i denna situation att GD producerar yttrandet amen samtidigt som B utför dito. Det tal L under sin taltur producerar, skulle förmodligen inte generera en identisk konsekvens i en annan kontext, gudstjänsten och kyrkorummet ger sålunda förutsättningarna för yttrandets effekt. Gudstjänstledaren i egenskap av sitt ämbete bidrar också i högsta grad till den lyckade tolkningen. 5. Kategoriseringsarbete Den etnometodologiska inriktningen på identitet i tal-i-interaktion behandlar kategorier som kunskap tolkad utifrån interaktörernas kommunikativa beteende. Man ser, med andra ord, inte deltagarna som bundna till en passiv eller latent identitet, utan kategorierna ses som tillsammans med andra aktivt framarbetade för sig själv eller andra (Antaki & Widdicombe 1998:2). Antaki och Widdicombe redogör för fem principer relevanta för det etnometodologiska behandlandet av identitet: (1) Kategorier med associerade drag: Sacks menar att människor organiserar saker i världen i samlingar (collections), i och med detta grupperar de vad som annars skulle vara skilda objekt. Sålunda byggs kategorier upp av vissa karaktäristika eller särdrag, t.ex. att vara på ett visst sätt, i detta fall att vara kristna. Detta betyder att en person kan tillhöra ett oändligt antal kategorier. Processen fungerar även åt andra hållet, att särdrag implicerar kategorier, dvs. om en person som utför en viss handling identifieras denna som kristen (Antaki & Widdicombe 1998:3-6). (2) Indexikalitet och tillfällighet; man menar att alla yttranden genererar varierande betydelse under olika omständigheter, spatiala som temporala. Sacks applicerar detta på kategorimedlemsskap, bruket av kategorier ska förstås och tolkas utifrån de exakta omständigheterna kring produktionen av yttrandet. (3) Relevantgöra och orientera mot, denna princip klargör att identitetsarbetet är interaktörernas verksamhet, inte analytikerns. Deltagarna relevantgör vissa särdrag eller karaktäristika och det är det enda som bör studeras eller tolkas. På samma sätt orienterar deltagarna mot saker i världen som någonting. 16

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kapitel 10: Joint commitment Joint actions är beroende av att alla inblandade är beredda att delta. Transfer of goods : någon

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill

Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Litet analytisk-filosofiskt manifest av Kalle Grill Den analytiska filosofin innehåller några av de bästa verktyg vi har för att förstå världen. Analys är sönderdelning, eller mer positivt uppdelning.

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

ATT INTE GE UPP - OM ÄNKAN OCH DOMAREN

ATT INTE GE UPP - OM ÄNKAN OCH DOMAREN 29 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR C) (20 OKTOBER 2013) ATT INTE GE UPP - OM ÄNKAN OCH DOMAREN Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 18:1-8 Liknelsen om änkan och domaren Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur.

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur. Att Analysera film Denna skrift innehåller olika analysscheman. Olika exempel som används i högskolestudier och lite enklare som kan vara lite enklare att applicera på de filmer ni arbetar med. / Lennart

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48 Älska era fiender Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er:

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

Övriga läsningar: Hes 47:1-2,8-9,12, 1 Kor 3:9b-11, 16-17

Övriga läsningar: Hes 47:1-2,8-9,12, 1 Kor 3:9b-11, 16-17 Jesus rensar templet Lateranbasilikans invigningsdag (årgång A) (9 november 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 2:13-22 Templet rensas Judarnas påskfest närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. I

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Katalogisering av handpresstryck

Katalogisering av handpresstryck Katalogisering av handpresstryck Börja med att fundera ett ögonblick på vad man egentligen gör när man katalogiserar en bok: Man beskriver ett fysiskt föremål som utgör en manifestation av ett verk, normalt

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer