Att samtala med två publiker dubbla kontexter i en tv-sänd gudstjänst Petter Lövgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att samtala med två publiker dubbla kontexter i en tv-sänd gudstjänst Petter Lövgren"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats i lingvistik Institutionen för lingvistik och filologi HT 04 Att samtala med två publiker dubbla kontexter i en tv-sänd gudstjänst Petter Lövgren Handledare: Cilla Häggkvist

2 Abstract This paper explores the construction of identity and categorization in a televised Christian service. The main aim is to view and evaluate the existence of two outer contexts, on the one hand the participants present in the church building, and on the other hand the television viewers. Some of the aspects analyzed are how the participants of the service are aware of the two audiences and acknowledge them and involve them in the service. This concerns in particular the leader of the service and his effect on the dynamics and positioning of roles during the communicative events of the service. The material is a recording and a transcription of a Christian service aired through a public service channel. As results of the analysis I have found the service to be an extremely context dependent situation relying on the presuppositions of and coherence among the participants. The structure and procedure of talk and interaction during the service indicates that the service has two audiences in mind at the time of the recording. The leader of the service addresses the church attendants and the television viewers in often clearly distinct ways. The analysis shows how the switch of addressors and addressees generates different roles and identities, and views the verbal and non-verbal tools used to acquire this. 1

3 1. INLEDNING Syfte Material och metod TRANSKRIPTION KONTEXT Dubbla yttre kontexter Praktiskt realiserade dubbla kontexter SITUATIONELL KONTEXT KATEGORISERINGSARBETE IDENTITETSARBETE Diskursidentitet Situationell identitet Transportabel identitet SJÄLVIDENTITET OCH RELIGION DISKUSSION REFERENSLISTA APPENDIX I TRANSKRIPTIONSKONVENTIONER APPENDIX II TRANSKRIPTION APPENDIX III STRUKTURELL ÖVERSIKT AV GUDSTJÄNSTEN

4 1. Inledning Språk har en samlande effekt, genom det skapar och upprätthåller människor grupper och tillägnar sig identiteter, t.ex. inom religiösa institutioner. Identitetsskapande pågår såväl i gruppen som helhet som i individuell relation till religionen. Språket är alltså en angelägen del gällande religionsskapande och religiösa identiteter. Det religiösa representeras och uttrycks språkligt av ritualer, vilka jag ser som språk och kommunikation i vid bemärkelse. Det är denna språkliga grund som analyseras i föreliggande arbete. Ritual is always a point where God and humanity come into contact (Stromberg 1993). Det rituella språket skapar sålunda en länk mellan människa och det religiösa, och det religiösa rummet är platsen där detta händer, ibland under ledning av en representant från respektive religion. De ord som t.ex. prästen yttrar genererar en för kontexten obestridbar sannig. Denna typ av semantiska kreation finner jag intressant. Att det religiösa språket nyttjas på olika sätt (från de tidiga avlatsbreven inom den katolska kyrkan till relativt nya filmen The Passion of the Christ), ser jag som ett sätt att manifestera en identitet som vilken annan. Vissa gör det genom kläder och vissa gör det genom att investera sitt kulturella kapital och känslokapital i en ideologi. En sådan identitetsinskaffning sker då framför allt genom att anamma ett annat språk alternativt jargong. Självklart har många grupper i samhället ett gemensamt språk, t.ex. ungdomar, finansmän etc. Särskilt tydligt blir dock detta fenomen i gudstjänsten då dennas språk är ritualiserat. Vidare menar jag att en ideologi aldrig är mer populär än sin profet, att det rituella språket, och dess producent, dikterar villkoren för eventuell gudomlig inblandning i den religiösa kontext som kyrkorummet utgör. Det teokratiska språket kan på detta sätt lyckosamt liknas vid den symbolik vilken används inom till exempel reklam. Att involvera en individ i en gruppidentitet, t.ex. den religiösa församlingen, sker möjligen inte på samma villkor som reklamen, men de ytliggande strukturerna och formerna för att åstadkomma detta kan mycket väl vara likartade (jfr Djurström 1997). Dessa processer kan även ske, likt reklamen, genom olika medier, t.ex. tv. Identitets och kategoriseringsarbetet genom detta medium sker inom dubbla kontextuella ramar, dubbla publiker vilka deltar på olika villkor från olika positioner. Å ena sidan de som deltar i själva kyrkorummet och å andra sidan tv-tittarna. 3

5 Genom uppsatsen förekommer olika användningar av kontextbegrepp vilka syftar till att belysa vissa delar av kommunikationen genom vissa kontextuella ramar. Situationell kontext behandlar det direkta studiet av enskilda situationer och de moment och deltagare situationen innehåller. Detta är relevant för att begränsa respektive stödja tolkningsmöjligheterna för en viss kontext (se sid. 12). Inom situationella identiteter, vilka relaterar till identiteter i samtal och ger konsekvenser för hur samtalet fortlöper, förekommer överliggande respektive närliggande kontexter för det interaktionella tolkningsarbete (se sid. 24). Ett annat centralt och frekvent begrepp jag kommer använda är positionering (Goffman 1998), detta nyttjas för att beskriva de samtalsroller och identiteter vilka deltagarna tar och ges under interaktionen. 1.2 Syfte Denna uppsats har som syfte att behandla och analysera ett material rörande naturligt producerat talspråk i ett funktionalistiskt perspektiv, och visar på en övergripande struktur rörande språkets sociala konsekvenser inom en viss kontext. Detta sker genom att analysera en tv-sänd gudstjänst sociolingvistsikt identitetsmässigt. Analysen utgår från antagandet att kommunikationen äger rum inom dubbla kontexter. Då jag genomför en diskursanalys på transkriberat material kommer undersökningen delvis få en deskriptiv karaktär. Transkriptionen bör ses som mindre fin, detta av anledning till att jag, som nämnt, önskar inbegripa ytterligare dimensioner utöver de rent språkliga. Frågor jag söker besvara är bland andra: Hur refererar man till en gudomlighet? Är vardagsrummet en förlängning av gudstjänsten? Hur kan de dubbla kontexterna beskrivas? Hur fungerar gudstjänsten som identitetsskapande institution och tradition? Återfinns speciella lingvistiska drag vilka indikerar att gudstjänsten är tv-sänd? Jag diskuterar kring den involverade tv-tittaren som gudstjänstdeltagare och problematiken kring den dubbla, och därför komplexa, kontexten. Uppsatsens analys innehåller en sociolingvistisk hållning till materialet, jag söker redogöra för den språkliga interaktionen mellan predikant och gudstjänstdeltagare och någon form av gudomlighet; samt relativt djupgående analys kring strukturerna omgivandes identitetsskapande och kategoriseringshantering. 4

6 1.3 Material och metod Källmaterialet till denna undersökning är en 60 minuter lång tv-sänd gudstjänst från Lunds domkyrka genom Svenska Kyrkan, vilken sändes i SVT2 17 september, 2004 klockan Detta audiovisuella material har jag transkriberat enligt Valescos transkriptionskonventioner (se appendix I). Då materialet även behandlar visuell information av vikt finns hänvisningar i transkriptionen där relevanta icke-verbala händelser ägt rum. Den sociolingvistiska och identitetsskapande analysen kretsar mycket kring den religiösa ritualen, vilken i högsta grad har en visuell symbolik. Det deskriptiva valet av transkription ger en utgång vilken, enligt Kibrik, kräver tre avgörande delar, koncept för vilka redogörs nedan (Milroy 1997:75): 1. Undersökningssubjekt (språket eller en del av språket) 2. Underökningens objekt (skrivna texter eller inspelad data). 3. Undersökningens produkt, modellen av undersökningsobjektet, i mitt fall en transkription och analyserna grundade på denna. Jag utgår från Kibriks modell beträffande innehåll och kombinerar detta med den analytiska undersökningsmetod Milroy presenterar. Denna förutsätter kunskaper om målspråket, men istället för att hänvisa till intuition, som t.ex. inom grammatiska undersökningar, görs generaliseringarna från en corpus oberoende insamlade data (Milroy 1997:76). Jag tillämpar även ett generaliserat samhällsperspektiv angående religionen som ett relativt bekant fenomen, men vilket kräver vidare kunskap för att fullt kunna förstås och delta i. Problemet med att studera språk i användning är att delta som forskare utan att själv influera talhandlingen (Jarowskij & Coupland 1999:69). Labov myntade det berömda uttrycket the observer s paradox (Norrby 1996:33). Jag har behandlat detta problem genom att använda ett expositoriskt redigerat material. Den enda möjliga kopplingen jag kan ha till materialet jag använt är som medlem av Svenska kyrkan, vilket är obetydligt då tid och plats för inspelningen inte stämmer överens med var jag befann mig för tillfället i fråga. Däremot är jag, trots att jag utför en vetenskaplig studie på det audiovisuella materialet, vilken tittare som helst. Labovs observationsproblem blir ur denna synvinkel irrelevant, en inspelning av denna i fråga aktuella gudstjänst skulle ha skett oberoende av denna undersöknings genomförande eller inte. 5

7 2. Transkription Att transkribera naturligt tal, vi förutsätter att mitt material behandlar detta, innebär en förflyttning av tal från ett öppet medium till ett relativt slutet. Jag ser de kontexter inom vilka naturligt tal förekommer som ett stort medium, direkt tillgängligt för lyssnare i samma diskursiva samhälle och inom adekvat hörhåll från talaren. Ett öppet medium är dock, enligt min åsikt, mer tillgängligt för felaktiga tolkningar (om vi förutsätter att talarens prototypiska intention är den lyckade tolkningen), avstånd, ljud från omgivning, svårtolkade gester, ointresse, etc. kan med största sannolikhet alterera informationen. Ingen förekommande tolkning kan per definition vara fel, men i gudstjänstens kontext utfaller t.ex. vissa tolkningar som motstridande de samtalsstrukturer som finns. För att lagra talöverföring inom ett slutet medium är transkriberat tal den form som bör användas. Att studera tal i interaktion ter sig relativt svårt att genomföra om talet inte är transkriberat. Skriven text är vidare en effektiv och tillgänglig lagring av materialet jämfört med videoinspelningar. Ochs (1999:167-82) visar på arkets fysiska ramar som eventuellt missledande, den spatiala organisationen presupponerar att certain items will be noticed before others and that certain items will be seen as part of particular unit and categories (Ochs i ed. Jarowskij & Coupland 1999:169). Transkriberingen av icke-verbala markörer bör ske utifrån undersökningens syfte (Ochs 1999:174-75). Den undersökning jag ämnar genomföra rör i högsta grad ickeverbal kommunikation, t.ex. rituella handlingar där särskilda yttranden vilka i frånvaro av särskilda icke-verbala informationsbärare inte blir lyckosamma. Fairclough refererar till dessa som visaulier ( visuals Fairclough 1989:27). Vidare nämner Ochs den selektiva process forskaren omedvetet bedriver, och att ett inspelat material inte eliminerar denna, snarare skjuts selektionen upp till den tid då transkriptionen äger rum. Det är bland annat av denna anledning jag satt mig själv utanför inspelningskontexten (jag gör skillnad på kontext och inspelningskontext då även tv-rummet måste ses som kontext). Transkriptionen är forskarens instrument och hjälper denne att utföra undersökningen (Ochs 1999:168). Min transkription följer Valescos transkriptionskonventioner (se appendix I) vilken är relativt fattig på 6

8 fonetiska och fonologiska markörer. Den lämpar sig bättre för undersökningar, liknande den jag genomför, behandlandes mer samtals- och diskursinriktade analyser. Det råder t.ex. inga svårigheter att vid första anblick semantiskt bestämma orden. 3. Kontext Yttrandens betydelse och funktion realiseras och skapas i en kontext, ett sammanhang vilket definierar texten i ett annat perspektiv. Vice versa skapar yttrandena och dess producenter kontexten. Den tydligaste och mest konkreta uppdelning av kontext sker genom åtskillnad av de språkliga respektive icke-språkliga elementen vilka ingår i diskursen. Nunan nämner den språkliga, eller lingvistiska, kontexten som det språk som omger den analyserade diskursen. Detta inkluderar även icke-verbala handlingar som t.ex. gester, blickar, tonläge osv. Den icke-språkliga kontexten inkluderar i stora drag: typen av kommunikationshändelse, ämnet, syftet med händelsen, omgivningen, deltagarna och relationen dessa emellan, samt bakgrundskunskapen kring den kommunikativa händelsen (Nunan 1993:8). Ett annat sätt att beskriva kontext är genom ko-text, den förekommande diskursen. Det vill säga att allt, förutom det absolut första yttrandet, tolkas utifrån den tidigare texten (Brown & Yule 1983:46). Den inre texten erhåller sålunda en betydelse och referensstruktur vilken förutsätter och skapar sig själv. Detta gäller även i högsta grad för den yttre kontexten (Norrby 1996:41). T.ex. kan relationen mellan deltagarna variera markant under ett samtal, vidare, anser jag, styr ämnet radikalt deltagarnas yttranden och den kontext vilka förutsätter dessa. Den produktion deltagarna bedriver blir sålunda cirkulär, men de initiala yttrandena, i t.ex. ett samtal, är enligt min mening inte helt oberoende. De är en produkt av kulturella förutsättningar och kräver sålunda en kontext för att bli funktionella och förstådda. 3.1 Dubbla yttre kontexter Ovan nämnda teorier och analysverktyg kan med fördel brukas i en diskursanalys av en tv-sänd gudstjänst, om man talar om kyrkorummet i egenskap av inspelningsplats, som den verkliga kontexten. Vad händer när den inre kontexten, yttranden och paralingvistiska drag, uppfattas av mottagare i en helt annan yttre kontext än den 7

9 kyrkorummet representerar? Jag vill visa på komplexiteten i kontexten hos den tvsända gudstjänsten i och med att den är tillgänglig för fler än de som på plats i kyrkorummet kan uppleva den. Jag ser det som att man utvecklar dubbla kontexter från ett och samma kärnmaterial, det religiösa budskapet är det samma men distribueras via två olika medier i två olika kontexter. Detta innebär rimligtvis en anpassning av språket för att fungera både för tv-tittare och för kyrkobesökare, detta då deltagarna är medvetna om de dubbla kontexterna. I egenskap av ponerad gudstjänstbesökare i Lunds domkyrka kan jag spatialt och temporalt deiktiskt referera här till just domkyrkan i Lund vid en given tidpunkt. Men då mitt undersökningsmaterial inte direkt återger denna kontext kan detta te sig svårt att genomföra. Däremot kan jag utan spatiala och temporala problem tillgodogöra mig den information den tv-sända gudstjänsten förmedlar. Jag vill likna den tv-sända gudstjänsten vid en dokumentär, en belysning av vissa delar av verkligheten men knappast en återgivning. Man belyser, enligt min mening, relevanta och effektiva vidarebefordringar av det som hände i kyrkorummet via TV till en eventuell mottagare. Denna problematik ämnar jag behandla genom att applicera Hymes kontextdefinierande drag på materialet. Initialt fokuseras de personer vilka deltar i talhändelsen (speech event), producent respektive recipient. Dessa urskiljs som, talaren (adressor) vilken producerar och mottagaren (adressee) vilken hör eller läser yttrandet (Brown & Levinson 1983:38). Texten kan vara både skriven och talad (Norrby 1996:26). Detta är av intresse då det religiösa budskapet i högsta grad även förmedlas genom skriven text. Detta sker genom uppläsning av texter samt undertextning av böner, psalmer, trosbekännelser etc. i tv-sändningen. Hymes nämner ytterligare att antal kontextdefinierande drag av intresse, framför allt publik (audience), vilket blir särskilt relevant när en publik även kan vara en inte direkt tilltalad mottagare, t.ex. någon passerande förbi tv-rummet. Detta kan problematiseras vidare, anta att TV: n i en viss situation har funktionen av bakgrundsstimuli. I många sammanhang är förmodligen TV: n ofta påslagen utan att någon aktivt tittar. Var dras då gränsen mellan mottagare kontra publik? Hymes beskriver publiken som en eller flera personer vilka inte blir direkt tilltalade men uppfattar de producerande yttrandena (Hymes i Brown & Levinson 1983:38). I detta fall innebär det att tv-tittarna respektive gudstjänstdeltagarna blir två olika publiker. 8

10 Figur 3.1 nedan åskådliggör de termer som används och hur dessa relaterar till varandra. I figuren återfinns de som talar till vänster och de som hör till höger. Med denna indelning vill jag visa att deltagare i samtal alltid har samtalsroller. Även om en producent inte tilltalar en deltagare kommer denne att ses som talare om den icke tilltalade kan höra vad som sades. Särskilt känsligt blir detta under gudstjänsten, om någon tittar på tv-sändningen kommer situationen att innehålla interaktion. Producent den som producerar tal Recipient/åhörare den tar emot tal Talare intentionellt och kontrollerad talproduktion Mottagare relativt medveten, av talaren intentionellt positionerad recipient Lyssnare relativt medveten, av talaren ej intentionellt positionerad recipient Publik gemensamt begrepp för en eller flera personer vilka inte blir direkt tilltalade men uppfattar de producerade yttrandena Figur 3.1 Diskursidentiteter i interaktionen. I figuren ovan används begreppet positionering, Goffmans (1998) beskrivning av positionering fokuserar på roller som relativt statiska och förutbestämda. Harré och van Langen-hove (1999) riktar istället fokus mot dynamiken i sociala situationer och ser positionering som en konstituerande process. I denna uppsats kommer jag att hålla mig till Goffmans beskrivning då detta belyser särdrag hos materialet. Gudstjänstens händelseförlopp är extremt kontextstyrt och bygger till stor del på förutfattningar. Detta diskuteras vidare under kategoriseringsarbete (sid ) och identitetsarbete (sid ). Jämför situationen med TV: n som bakgrundsstimuli med att på plats i kyrkorummet delta i en gudstjänst. Kyrkobesökarna i undersökningsmaterialet visar inte upp ett sporadiskt deltagande i aktiviteten utan tar medvetet en mycket deltagande 9

11 roll. T.ex. är man involverad direkt i bönerna och psalmerna, och har möjlighet att ta del av nattvarden. Är denna publik, medlemmar av den ursprungliga yttre kontexten samt den inre språkliga, mer relevant för diskursen än den publik som uppfattar budskapet via TV? Uppenbart är dock att kyrkobesökarna kan påverka på ett annat plan än tv-tittarna. Undersökningen visar att det handlar om något av en balansakt. Predikan riktar talaren, i detta fall biskopen, uteslutande direkt in i kameran mot tvtittaren. Men denne har ingen möjlighet att personligen delta i de ritualer som äger rum. Tv-tittaren kan i detta läge endast betrakta. Sammanfattningsvis anser jag att gudstjänstdeltagarna i kyrkorummet är nödvändiga för att diskursens inre kontext ska kunna realiseras på det sätt det sker. Dessa är sålunda ur denna synpunkt mer relevanta för gudstjänsten, kyrkobesökarna påverkar som jag ser det på ett annat sätt än tv-tittarna. Kamerorna vilka spelar in det som sker i kyrkan påverkar antagligen med sin närvaro, tv-sändningen har högst troligt en stor inverkan på hela diskursen. Den komplexa kontextuella situationen och undersökningsmaterialet kan åskådliggöras på följande sätt: DISKURS Gudstjänst YTTRE KONTEXT 1. Gudstjänsten i domkyrkan i Lund YTTRE KONTEXT 2. Det rum i vilken TV: n återfinns INRE KONTEXT Det religiösa budskapet Figur 3.2 Relationen mellan inre och yttre kontexter i diskursen 10

12 Pilarna i figur 3.2. indikerar riktning av textflöde. En viktig poäng med denna figur är beroendet och förnyandet av kontext. I YTTRE KONTEXT 1. skapar deltagarna tillsammans den inre kontexten, de samarbetar och skapar på så sätt en inre kontext som i sin tur påverkar den yttre. Deltagarna i YTTRE KONTEXT 2. kan däremot inte förhandla fram en yttre kontext utifrån den inre, de har ingen språklig påverkan på vare sig biskop eller kyrkobesökare. Vidare kan man göra distinktionen under predikan: TALARE (gudstjänstledare) PUBLIK (gudstjänstdeltagare) MOTTAGARE (tv-tittare) Figur 3.3 Riktning av talproduktion Pilarna i figur 3.3 indikerar talarens produktion och yttranden riktade till mottagare i olika yttre kontexter. Men, som nämnt ovan, riktas inte talproduktion och textflöde till nödvändigtvis en eller flera exklusiva mottagare. Sålunda kan ytterligare en dimension av produktionen illustreras, nämligen den där biskopen är talare och alla blir mottagare och en uppdelning inte är nödvändig. Dessa figurer illustrerar antaganden grundade på gudstjänstledarens kommunikativa agerande, under de rent konkreta delarna av gudstjänster definierade som talakter (Norrby 1996:68). Dessa involverar inte bön, psalmer eller trosbekännelser, under dessa involveras alla deltagare, inklusive tv-tittarna. Men under predikan riktas, som nämnt tidigare, all språklig och icke-verbal uppmärksamhet mot tv-tittaren, varvid denne enligt Hymes kontextbeskrivande drag blir mottagare och gudstjänstdeltagaren publik (Brown & Yule 1983:39). Märkbart är hur tydligt gudstjänstledaren som ordförande styr dynamiken i diskursen. Andra av Hymes kategorier som kan appliceras på undersökningsmaterialet är först och främst vilken kanal (channel) som nyttjas. Den komplexa kontexten ger 11

13 också en komplicerad kanal, den är inte enbart talad utan även skriven text i form av undertextning till böner, psalmer, trosbekännelser med mera. Svenska är huvudsakligen den kod (code) vilken används. Meddelandeform (message form) faller sig lämpligt att kategorisera som en ceremoni av relativt hög formalitetsgrad, vilken är del av en talhändelse (speech event) vi kan specificera som gudstjänst. Denna kategorisering gör diskursen lättare att överblicka, detta då de dubbla kontexterna försvårar en enhetlig analys. Lägger man till topik (topic) och omgivning (setting), ser jag det som en metod att förflytta analysen närmare en punkt mellan de båda yttre kontexterna. Med detta menas att analysen borde ske utifrån en synvinkel vilken ligger närmare talproduktionens ursprung och inte fastna i mottagarens samtalsroll. 3.2 Praktiskt realiserade dubbla kontexter Ovan beskrivs det strukturella skapandet av dubbla kontexter och dess produktionsflöden. Praktiskt uttrycks detta främst genom icke-språkliga markörer, de enda möjliga tillfällen till kontakt de tv-tittande deltagarna kan ha med biskopen (talaren) uppstår när denne riktar sin blick mot kameran. Dylika handlingar indikerar att talaren är medveten om sina två publiker. Vid tillfällen då talaren riktar sin uppmärksamhet åt andra håll än kameran positioneras tv-tittarna direkt som lyssnare. De kan auditivt klart uppfatta talarens produktion, men avsaknad av visuella markörer utesluter tv-tittarna ur den inre kontext vilken talaren förhandlar fram med mottagarna. Detta är situationsbundet och fungerar också omvänt, d v s, i de talhändelser då talaren (gudstjänstledaren) talar med blicken riktad direkt in i kameran positioneras gudstjänstdeltagarna som lyssnare och tv-tittare som mottagare. Den inledande processionen följs av en situation där tecken på medvetenhet om de två publikerna är tydliga, talaren erkänner de båda publikerna genom verbala och icke-verbala handlingar, detta kan man se i följande exempel. Understrykningar i transkriptionen indikerar att talare har ögonkontakt med kameran. Ex. 1 Gudstjänstledare (L), gudstjänstdeltagare (GD) 001 L: i faderns å sonens å den helige andes [namn ] /// GD?: [(( ))] 002 L: Herren vare med er (1 ) 12

14 003 L: vi lever alla i ett spänningsfält / [...] I rad 001 riktar L sin blick först mot kyrkorummet, möjligtvis mot en gudomlig symbol eller liknande, efter detta mot gudstjänstbesökarna (GD) i bänkraderna till höger respektive vänster om honom själv. Under 003 utför talaren en liknande blickrörelse, men mer tydlig mot GD på de båda sidorna. Först i rad 003 tittar L i kameran och skapar visuell kontakt med tv-tittarna för första gången. Genom dessa inledande handlingar har sålunda L gjort relevant två publiker, vilka deltar genom olika kontexter och under olika förutsättningar (se sid. 5-6). En liknande situation uppstår på rad 005, då L direkt med personliga pronomen dej tilltalar dem som ber om syndernas förlåtelse. Ex. 2 Gudstjänstledare (L) 005 L: till DEJ som ber om dina synders förlåtelse säger ja på Jesu Kristi uppdrag / dina synder är dej förlåtna / i faderns och sonens och den helige andes namn: // amen // Under talhandlingen vänder sig L, liksom i ex.1., mot respektive sidor för att tilltala GD och avslutar med att titta rakt in i kameran. Den understrukna texten i ex. 2 ovan indikerar att L riktar sin blick in i kameran och talproduktionen mot tv-tittarna. Att L inom samma taltur växlar mottagare respektive lyssnare tyder på medvetenhet om de dubbla kontexterna i vilka de olika publikerna deltar. Förmodligen vill L göra alla potentiella deltagare till mottagare. Märkbart för ex. 2 är att tv-tittarna positioneras deltagande i en rituell handling, i ex. 1 fick uteslutande GD delta i ritualen genom rad 003, tv-tittarna blev först deltagande i och med att ritualen var avslutad. I figur 3.3 ovan illustreras L:s textproduktion och hur han riktar den mellan publikerna. Vid inledningen av L:s huvudpredikan tilltalas tv-tittarna direkt med du, till skillnad från ex. 2 där båda yttre kontexters deltagare tituleras med andra persons personliga pronomen. GD är inte visuellt uppenbart tilltalade men möjligtvis indirekt då predikan är en central del av gudstjänsten. Ex. 3 Gudstjänstledare (L) 13

15 009 L: HÄRLIG: / e jorden // vilka associationer tänker du på när jag säge så? /// Detta exempel innehåller också ett intressant exempel på ett kommunikativt problem. Predikan ter sig till form och innehåll som en monolog, den direkta frågan till tvtittarna indikerar däremot att L söker starta en dialog. Inofficiellt förekommer informell talproduktion gudstjänstdeltagarna emellan, men denna är otydbar och inte direkt påverkande den inre kontexten. Officiell talproduktion under gudstjänsten är inte förbehållen L, tre ytterliggare talare förekommer och bidrar under förbön till diskursens uppbyggnad. Endast en av dessa talare erkänner de dubbla publikerna genom att initialt söka ögonkontakt med tvtittaren. Ex. 4 Man nummer 2 (M2) 010 M2: låt oss be: / i vår förbön Under resten av talturen (se appendix II) upprättas ingen verbal eller icke-verbal kontakt mellan talare och tv-tittare. Gudstjänstdeltagarna involveras dock i förbönens innehåll med frekventa användanden av oss och vi. Då tv-tittaren genom Man 2:s (M2) inledande uppmaning görs delaktig i förbönen, kan antas att denne givits adekvat uppmärksamhet och inte kräver ytterliggare markörer för att diskursen ska göras tillgänglig. 4. Situationell kontext Den tv-sända gudstjänsten är i ett lyckat genomförande beroende av att en uppsättning förutsättningar tas i bruk. Tal i användning är i högsta grad en social aktivitet, vilket ger konsekvenser inom en viss kontext i en viss situation. Detta relevantgör en etnografisk analys av materialet. Hymes belyser den situationella kontexten som, å ena sidan, begränsande omfånget av möjliga tolkningar, och, å andra sidan, stödjande den åsyftade tolkningen (Brown & Yule 1983:37). 14

16 Firth har utformat en schematisk modell för att lingvistiskt undersöka den situationella kontexten (Brown & Yule 1983:37). I korthet är de faktorer Firth använder följande: A. De relevanta dragen hos deltagarna: personer, personligheter (i) Deltagarnas verbala handling (ii) Deltagarnas icke-verbala handling B. De relevanta objekten C. Den verbala handlingens effekt Denna modell kan med fördel appliceras på de verbala och icke-verbala rituella handlingar vilka äger rum under en gudstjänst. Se exempelvis det kommunikativa utbytet i ex. 5. Ex. 5 Gudstjänstledare (L), gudstjänstdeltagare (GD) 007 L: GUD // du som ständigt SKApar och förnyar // vi tackar dej för jordens skönhet // för allt spel av färg å form å toner / som fyller oss med glädje /// för allt stort å rikt / som du låtit människor frambringa // forskningens ljus och konstens härlighet // för skönhet / glädje / å godhet / som vi får njuta av // öppna Gu:d // våra sinnen för din närvaror/ i Jesu namn: / [amen ] GD: [amen] Enligt Firths metod kategoriseras (A.) de deltagande L och GD som just deltagare. Dessas personligheter definierar jag som, för L, gudstjänstledare och reproducent av det kristna budskapet, och för GD, gudstjänstdeltagare och kyrkobesökare med olika syften med sin närvaro. (A. (i)) L:s verbala handling utgörs av en mindre predikan, antagligen unikt författad för detta tillfälle och situation, (ii) ingen icke-verbal handling av intresse utförs vilken skulle kunna påverka eller bli påverkad av den situationella kontexten. De relevanta objekten (B.) för den situationella kontexten är, självklart, kyrkorummet, men också kan nämnas Gud som tilltalsobjekt. Att objektifiera ett 15

17 sådant koncept som Gud må vara schematiskt och modellmässigt möjligt, men utanför kyrkorummets formella diskurs mindre funktionellt. (C.) Den verbala handlingens effekt är i denna situation att GD producerar yttrandet amen samtidigt som B utför dito. Det tal L under sin taltur producerar, skulle förmodligen inte generera en identisk konsekvens i en annan kontext, gudstjänsten och kyrkorummet ger sålunda förutsättningarna för yttrandets effekt. Gudstjänstledaren i egenskap av sitt ämbete bidrar också i högsta grad till den lyckade tolkningen. 5. Kategoriseringsarbete Den etnometodologiska inriktningen på identitet i tal-i-interaktion behandlar kategorier som kunskap tolkad utifrån interaktörernas kommunikativa beteende. Man ser, med andra ord, inte deltagarna som bundna till en passiv eller latent identitet, utan kategorierna ses som tillsammans med andra aktivt framarbetade för sig själv eller andra (Antaki & Widdicombe 1998:2). Antaki och Widdicombe redogör för fem principer relevanta för det etnometodologiska behandlandet av identitet: (1) Kategorier med associerade drag: Sacks menar att människor organiserar saker i världen i samlingar (collections), i och med detta grupperar de vad som annars skulle vara skilda objekt. Sålunda byggs kategorier upp av vissa karaktäristika eller särdrag, t.ex. att vara på ett visst sätt, i detta fall att vara kristna. Detta betyder att en person kan tillhöra ett oändligt antal kategorier. Processen fungerar även åt andra hållet, att särdrag implicerar kategorier, dvs. om en person som utför en viss handling identifieras denna som kristen (Antaki & Widdicombe 1998:3-6). (2) Indexikalitet och tillfällighet; man menar att alla yttranden genererar varierande betydelse under olika omständigheter, spatiala som temporala. Sacks applicerar detta på kategorimedlemsskap, bruket av kategorier ska förstås och tolkas utifrån de exakta omständigheterna kring produktionen av yttrandet. (3) Relevantgöra och orientera mot, denna princip klargör att identitetsarbetet är interaktörernas verksamhet, inte analytikerns. Deltagarna relevantgör vissa särdrag eller karaktäristika och det är det enda som bör studeras eller tolkas. På samma sätt orienterar deltagarna mot saker i världen som någonting. 16

18 T.ex. kan ett yttrande orienteras mot som en fråga, en del av en ritual, en predikan o s v. (4) Förfarandemässig betydelse, detta innebär ett begränsande av tolkningsmöjligheterna. Om kontexten ger en information som aktörerna gör relevant men denna inte är intressant för situationen, bör den inte användas i analysen. Identiteten i fråga kräver att tydlig betydelse i vad som pågår i situationen i fråga uppvisas. Sålunda skulle en definition av situationen, innan den empiriska analysen företagits, möjligtvis generera en irrelevant tolkning av materialet. (5) Samtalsstruktur; den femte principen belyser att allt i samtalet har strukturer och hur interaktörer tolkar och interagerar med varandra utifrån strukturella regler. Dessa determinerar huruvida ett yttrande och dess konsekvens passar in i diskursens samtalsstrukturer eller inte. Sacks menar att dessa regelbundenheter är oberoende av deltagarna och, i själva verket, måste nyttjas av alla talare av språket i fråga. Utan dessa strukturer är samtal omöjligt. Den undersökta gudstjänsten kanske inte med självklarhet faller in under kategorin samtal. Jag vill dock, bland annat, med hjälp av ovan nämnda identitetsarbetsprinciper visa att kategorier faktiskt arbetas fram och används i diskursen. Detta sker samarbetande genom tal-i-interaktion, även om talproduktionen artar sig ofta som mindre stereotypa samtal av mer monologisk karaktär. För att vidare söka redogöra för detta, ska en applicering av ovan nämnda principer ske på det kommunikativa arbetet. Ex 6. Gudstjäntledare (L), gudstjänstdeltagare (GD) 005 L: till DEJ som ber om dina synders förlåtelse säger ja på Jesu Kristi uppdrag / dina synder är dej förlåtna / i faderns och sonens och den helige andes namn: // amen // 006 L+GD: Gud vår fader / tack för att vägen till dej: / alltid är öppen genom Jesus Kristus // hjälp oss att leva i din förlåtelse / stärk vår tro / öka vårt hopp / och uppleva vår kärlek / amen: I ex 6. ovan visas hur L:s yttrande uppvisar åtskilliga kontextualisationsmarkörer. Nyttjandet av amen i denna kontext är tecken på att 17

19 talaren tillskriver sig som användare av dessa begrepp. Genom denna handling uppdagas ett exempel på att (1) fenomen kan utgöra samlingar, eller kategorier, och att samlingarna ger särdrag associerade med dessa kategorier. L använder, avslutande i talturen, amen vilket i kontexten indikerar, eller kan tolkas som, att talaren i fråga är någon form av ledare av en religiös ritual, t.ex. biskop eller präst. Detta särdrag, att vara präst, ingår vidare i kategorin att vara kristen. Denna kategori, i sin tur, innefattar, möjligtvis, särdraget god, vilket i sin tur kan utgöra del av ett oändligt antal kategorier. Gudstjänsten är som synes extremt kontextstyrd. Rörande indexikalitet och tillfällighet märks detta tydligt. Se ex. 6. Om talhandlingarna skett under andra omständigheter skulle effekten troligen inte alls uttrycka sig likt den kyrkliga. I aulan på en religiöst obunden gymnasieskola, t.ex., skulle antagligen en helt annan reaktion på amen ske. Till skillnad från i kyrkorummet där, i princip, alla gudstjänstdeltagare stämmer in och yttrar just amen samtidigt som L utför dito. Huruvida de tv-tittande deltagarna inom sin yttre kontext reagerar på L:s utförande av ritualerna är omöjligt att veta och än mindre resonera kring. Uppenbart är dock, som nämnt tidigare, att eventuella rektioner från denna publik inte förhandlar fram den inre kontexten då de inte når L. Liknande kontextbundna processer återfinns under appliceringen av princip (3) att relevantgöra och orientera sig mot. Se ex. 7: Ex. 7 Gudstjänstledare (L), gudstjänstdeltagare (GD) 001 L: i faderns å sonens å den helige andes [namn ] /// GD?: [(( ))] 002 L: Herren vare med er (1 ) Under rad 004, L behandlar här alla som levande i den värld som är Guds skimrande gåva till oss. Talaren gör här relevant att alla gör just detta. Under talturen riktar sig L till kameran och tv-tittaren genom blickar. Följaktligen orienterar sig L mot tv-tittarna som alla, varvid detta blir en kategori. Detta är intressant då L gör relevant alla som deltagare i den kristna diskursen, i själva verket de som deltar via tv-tittande. Detta, menar jag, har sin orsak i att gudstjänstdeltagarna, genom föregående talturer ( ), orienteras till som just deltagare i den kristna diskursen. 18

20 003 L: vi lever alla i ett spänningsfält! mellan å Ena sidan // den värld som är / guds skimrande gåva till oss // och å andra sidan // i djävulens och syndens välde! /// [...] Den fjärde principen för det etnometodologiska studiet av identitet i samtal, (4) förfarandemässig betydelse, diskuterar den typiska kontextbundenheten hos den tvsända gudstjänsten. Talandet är väl förberett och visar inte upp prototypiskt framarbetade identiteter, t.ex. den förekommande i dialogiska samtal (Antaki & Widdicombe 1998:6-7). Däremot uppstår tillfällen där L samtidigt tilltalar två publiker samt Gud. Om vi förutsätter att Gud fungerar som samtalsdeltagare, trots att denne inte ger någon respons överhuvudtaget, kan man återfinna frekventa exempel där man refererar till Gud som någonting, t.ex. är Gud skapare, vår Herre samt vår Fader. Då den etnometodologiska analysen av identitetshantering utgår från textens kommunikativa handlingar kan inte tv-tittarna från sin position relevantgöra eller orientera till någonting inom gudstjänsten som L kan uppfatta. Däremot, som visat ovan, förekommer nämnda process åt andra hållet, från L mot kameran. Denna dynamiska identitetshantering följer tydlig fortsättande betydelsekonsekvens, den slutna sfär kyrkorummet och gudstjänsten utgör ger att all produktion, verbal och icke-verbal, är av intresse. Mer lämpligt kan uttryckas att allt är intressant och viktigt för diskursen. Samtalsstrukturerna (5) ter sig omöjliga att applicera om texten inte är ett samtal. Men, som nämnt ovan, innehåller materialet samtal där samtalsstrukturer används av deltagarna och styr kommunikationen. Antaki & Widdicombe tar fallet bridge som exempel; om spelare Nord har bjudit ger de regelbundna samtalsstrukturerna att spelare Öst måste svara på budet. I denna situation är en viss respons så till den grad normativ att endast ett svar är förenligt med situationen (Antaki & Widdicombe 1998:5-6). Liknande situationer är högst frekventa under gudstjänsten. Ritualer, i allmänhet, är just ritualer på grund av den ofta exakta struktur dessa kräver. Om L på rad 001 i ex. 7 ovan t.ex. skulle byta ut endast ett av orden torde en annan kontext ges som inte identifieras som predikan. Lika kontextuellt oförenligt skulle någon annan verbal reaktion än hör vår bön vara, om detta under förbön föregicks av Gud vi ber dej. Genom dessa verbala markörer signaleras också ritualen 19

Samtal eller uppgift - hur deltagare orienterar sig mot interaktionen Petter Lövgren

Samtal eller uppgift - hur deltagare orienterar sig mot interaktionen Petter Lövgren UPPSALA UNIVERSITET D-uppsats i lingvistik Institutionen för lingvistik och filologi VT 05 Samtal eller uppgift - hur deltagare orienterar sig mot interaktionen Petter Lövgren Handledare: Cilla Häggkvist

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 2. Söndagen under året (år C) (20 januari 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Bröllopet i Kana På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus och hans lärjungar var också bjudna

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish)

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) Jag skulle vilja försöka analysera några av betydelserna hos ett mycket viktigt nytestamentligt ord. Detta är det ord som vi vanligtvis översätter till

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Den individuella rapporten... 1

Innehållsförteckning. 1 Den individuella rapporten... 1 Innehållsförteckning 1 Den individuella rapporten... 1 1.1 Inledning... 1 1.2 Bakgrund... 1 1.3 Teori... 1 1.3.1 Berger & Luckmann... 1 1.3.2 Goffman... 2 1.4 Diskussion... 4 1.5 Referenser... 5 1 Den

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter.

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter. ANDRA SÖNDAGEN UNDER 2. SÖNDAGEN ÅRET (ÅRGÅNG UNDEr året C) 17 JANUARI (år C) (20 2016 JANUArI 2013) Tidsram: 20-25 minuter. På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

TOMAS TVIVEL OCH TRO ANDRA PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG (7 APRIL 2013) Tidsram: minuter.

TOMAS TVIVEL OCH TRO ANDRA PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG (7 APRIL 2013) Tidsram: minuter. ANDRA PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG (7 APRIL 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 20:19-31 TOMAS TVIVEL OCH TRO Den uppståndne visar sig och Tomas tvivlaren På kvällen samma dag,

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

KRISTUS KONUNGENS DAG

KRISTUS KONUNGENS DAG KRISTUS KONUNGENS DAG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG B) 22 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Joh 18:33b-37 Jesus inför Pilatus Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Kyrkogångsbok för konfirmander

Kyrkogångsbok för konfirmander Kyrkogångsbok för konfirmander 2008-2009 Datum: Det är vi kyrkobesökare som är kyrkan, byggnaden. Det är vi som är Guds familj. Hälsa på någon kyrkobesökare som du inte känner! Låt gudstjänstens präst

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska.

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. GN (Giovanni Naves): När jag tittar på era verk ser jag att ni, trots att ni nästan alltid är själva

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer