Hos Åkessons på slättgården

Transkript

1 Hos Åkessons på slättgården Du vet väl att grupper från skolan har FRI ENTRÉ under terminerna? (inkl 2 vuxna/10 elever) Ni måste ta med ett intyg, se 1

2 Lärarhandledning Jobbar ni med teman som bondgårdens djur, var kommer maten ifrån eller liknande? Då rekommenderar vi besöket Hos Åkessons på Slättgården! Det var faktiskt inte så länge sedan som dina elevers farfarsfar eller mormors mormor med stor sannolikhet var jordbrukare. Livet var hårt, människor slet och dog unga. Nio av tio bodde på landsbygden. Idag är det en av tio som bor på landsbygden. Vi har många fler valmöjligheter och vi har fått det bättre på många sätt. Vi kan äta oss mätta varje dag och vi har elektriskt ljus, kylskåp, spisar och värmeelement. Alla i Sverige har friskt vatten, en maskin som tvättar kläderna och soporna hämtas åt oss. Vi kan enkelt resa och kommunicera med folk över hela världen. Men många i andra delar av världen har det svårt. Allt som är självklart för oss är inte självklart för dem. Vi har också påverkat vår miljö och vi har idag problem med växthuseffekt, försurning, övergödning, utrotning av växt- och djurarter. Kanske kan ett besök hos Åkessons på Slättgården ge barnen perspektiv på vårt liv idag, genom att se hur vi levde för 100 år sedan. Det kan ge tankar om hur vi vill ha framtiden. Vi vill ge barnen en upplevelse som visar på sambanden mellan natur och människa, hur vi nyttjat naturresurser i äldre tid, med anknytning till aktuella miljöfrågor. Vi hoppas att ni lärare tar del av studiematerialet och att ni använder Skansens miljöer som en del i att uppnå kursplanens mål i ämnen som historia, teknik, samhällskunskap och geografi. I kursplanerna för skolans lägre årskurser finns också de viktiga miljöfrågorna med. Inför besöket Vi ser gärna att ni har förberett barnen innan besöket genom att gå igenom texten nedan om gården, grödorna och djuren. Eller läs mer i de böcker som vi föreslår på sid 10, eller sök fakta i annan litteratur. Ni kan förstås också använda materialet som efterarbete. Besök gärna en modern bondgård, jämför med övriga världen, och hur det var förr. Se även länkarna på sid 11, till bl.a. Arla. Där finns tips på efterarbete när ni har besökt en bondgård. Vi kommer att arbeta och pröva på saker tillsammans och vi vill att ni lärare är delaktiga, utan er går det inte. Minst 2 lärare eller vuxna per klass, gärna fler. Kläder efter väder! Vi är både inom- och utomhus. Kom gärna i god tid, sätt er ner vid gården och ta en smörgås, frukt och drick lite vatten. Mer information om ansvar, intyg och matsäcksställen på informtion-skolklasser På Skansen F-klass När ni kommer till Skansen så möter ni en museipedagog vid vår huvudentré kl 9:30.Vi besöker huset där familjen Åkesson bodde på 1920-talet, och får svar på frågor som: Hur byggde man gården och av vilka material? Vad gör man när man hamlar pilträd? Vad är egentligen ett husdjur och vilken nytta har vi av dem? Är bin husdjur? Vad är en lantras? Vad äter djuren? Hur många magar har en ko? Kanske får barnen hjälpa till med att mata djuren. Vi hälsar på skånegäss, ankor, blommehöns, kor, linderödsgrisar, får och hästar. Besöket med museipedagog tar en timme. Årskurs 1 3 När ni kommer till Skansen så möts vi utanför Skånegården kl 9:30. Ni ska vara uppdelade i två grupper. Vi är två museipedagoger som följer med er under hela besöket. 2

3 1. Först har vi en samling med introduktion om gården och människorna som har levt där, deras djur och jordbruk, hur naturen runt dem såg ut och hur de nyttjade den. 2. Sedan går de båda grupperna till olika ställen på gården. 3. Sist har vi en samling och sammanfattar. Besöket tar med museipedagogerna ca 1,5 timma. Skånegården Olika teman för årskurs 1 3 Årskurs 1 3 kommer att ha lite mer tid att hjälpa till med olika sysslor på gården. Vi har delat in veckorna i följande teman: Vecka 40 41: Ulltema (Läs mer under rubriken Får.) Vi besöker fåren och talar om varför man klipper dem. Vi känner på ullen, och berättar om hur man färgar ull. Barnen får sedan pröva att karda och kanske spinna lite. Vecka 42: Brödtema (Läs mer under rubriken Odlingar på gården.) Här får barnen hjälpa till med att ploga och harva med lite mindre redskap. Vi tittar kanske på hur en rensmaskin som rensar säd fungerar. Barnen får också pröva att mala säd och smaka rågbröd. Vecka 43: Trädgårdstema (Läs mer under rubriken Odlingar på gården.) I trädgården skördar vi sockerbetor och pratar om äpplen och potatis. I huset får barnen skala äpplen, riva potatis och mala senapsfrön.vi kanske inte hinner göra allt, men smaka på sockerbetor och äpplen ska vi hinna med! Bengta och Per Åkesson utanför gårdens sydöstra hörn med hästarna Fix och Modig Skansens Skånegård kommer från Högs socken, ca 14 km nordväst om Lund köpte Per och Bengta Åkesson gården. De hade tre söner men det var endast den yngste sonen Emil som flyttade med till gården där de bodde fram till Emil övertog inte gården. Jordbruket var litet, orationellt och omodernt. På 1970-talet skänktes gården till Skansen. Längre fram i detta häfte berättar Emil lite om livet på gården. Vi berättar också mer då ni besöker oss! Skåne Skåne förändrades under 1800-talet, precis som övriga Sverige. Befolkningen växte och allt fler flyttade till städerna för att arbeta vid industrierna. Jordbruket Skåne! försörjde allt fler människor. Jordlotter slogs samman till större enheter och gårdar flyttades. Från fabrikerna kom nya maskiner som effektiviserade jordbruket talets bonde hade en hel del nya redskap och maskiner till sin hjälp när han skulle plöja, harva och 3

4 skörda. Men hästen var ännu gårdarnas viktigaste djur och korna mjölkades för hand. Människorna nyttjade den natur som fanns omkring gården. Det var ont om skog på slätten. Det återspeglar sig i husen. Man använde lera, halm och kvistar från pilträden som växte längs vägarna. Av leran gjorde man tegel, av halmen byggde man bl.a. tak. Av kvistarna byggdes en del av väggarna. Av djuren fick man fläsk, ägg, smör men också ull och mycket annat som förvarades i skafferiet. Ute på slätten växte rågen som man bakade det goda brödet av, och man förvarade brödet på vinden. I trädgården växte foderbetor, sockerbetor, och kål. Där fanns också bärbuskar och fruktträd, kryddväxter och blommor. Sonen Emil berättar De sista som bodde i huset på Skånegården var familjen Åkesson. Familjen på gården bestod då av tre personer, Mamma Bengta, Pappa Per och sonen Emil. Sonen Emil har berättat hur en dag hos dem kunde se ut: Halv sex väcker Bengta Emil och Per. Emil går genast ut i stallet och matar hästarna. Sedan mockar han ut gödsel i ladugården för att det ska vara rent och snyggt när Bengta kommer för att mjölka. Gödselstacken ligger strax utanför ladugården. Gödseln är nödvändig för jordbruket. Den sprids på åkrarna och ger näringsämnen åt jorden. Utan gödsel blir det just ingen skörd alls. En eller två hästar, tre eller fyra kor och några ungdjur brukar de ha. Dessutom har de 30 höns, ankor, grisar, en bagge och en tacka. Mjölkningen sköter alltid Bengta det är ingenting för karlar. Och när hon mjölkat ska hon sila mjölken. Under tiden ryktar Emil de båda hästarna. Det första Per gör när han kommer ut är att klappa baggen, för annars blir den grinig. Per tycker mycket om djur. När mjölkningen är klar kör Per upp mjölkkannan på skottkärran till mjölkpallen vid vägen. Mjölkskjutsen från mejeriet kommer två gånger om dagen. Därefter hjälper Emil sin pappa att ge djuren mat, medan Bengta går in och sätter på kaffe. Vid sextiden dricker de kaffe och äter smörgås. Sen går karlarna ut och fortsätter att ge djuren mat. Det tar ungefär en och en halv timme. Bengta bäddar och förbereder frukost under tiden. Halv nio är det frukost: sill och potatis eller fläsk och potatis. Till det dricker de mjölk. På vintern brukar de lägga sig och vila en stund efter maten. Om sommaren börjar utearbetet direkt. Bengta ägnar sig åt hushållet. Klockan tolv är det middag. Det är dagens huvudmål och består av huvudrätt och efterrätt. Stekt fläsk är den vanligaste huvudrätten med potatis och grovt bröd till. Till det dricker de svagdricka. Till efterrätt har Bengta lagat kräm av frukt eller bär. Så vid fem-sextiden, är det dags för henne att mjölka igen. Sedan äter de havregrynsgröt och mjölk. Emil och mor Bengta utanför gården. Klockan åtta ska djuren få nattfoder, men annars slutar arbetsdagen omkring klockan sex. Ifall det inte är skördetid förstås för då får de hålla på till nio. På kvällarna samlas familjen i stugan. Bengta brukar sticka strumpor eller väva trasmattor. Hon syr också särkar av linnetyg och förkläden av bomullstyg, allt för hand. Per läser Skånska dagbladet. Emil prenumererar på Allers familjejournal. I den har han lärt sig att göra lövsågsarbeten det finns såna mönster i tidningen. Det brukar han syssla med på kvällarna. Det finns ingen radio men familjen har en vevgrammofon. Den brukar Bengta spela på när hon städar. Hon tycker ju om musik och 4

5 Lärarhandledning Hos Åkessons på slättgården F-klass årskurs 3 Hösten 2011 när hon var ung sjöng hon i kyrkokören. Ibland på sommarkvällarna sitter hela familjen på en bänk vid gaveln och tittar på folk som kommer förbi. Odlingar på gården Sädesslag Sedan årtusenden tillbaka har säd varit den viktigaste födan för större delen av jordens befolkning. Här i Sverige är vete, korn, råg och havre de mest odlade sädesslagen men i andra delar av världen är majs och ris mera vanligt. Alla sädessorter är förädlade former av olika vilda grässlag. Problemet med den vilda säden är att axen, så fort gräset mognat, tappar sina frön. Det är därför svårt för människan att ta tillvara på vilda sädesslag. Att dagens sädesslag inte tappar sina frön är egentligen en missbildning! Skånegården, illustration av Tord Nygren. Mor Bengta i Skånegården bakade grovt bröd av råg, och lite finare bröd på vetemjöl. Hon bakade fem gånger om året. Det grova brödet i den stora ugnen och kakor i den lilla vedspisen. Det är Emil som får göra det mesta arbetet på gården Per börjar bli lite för gammal och trött. Och eftersom det inte finns någon dotter i familjen, får Emil sköta en del kvinnosysslor, till exempel skura golv och bära mjöl när Bengta bakar. Bengta bakar varannan månad i den stora bakugnen kilo bröd varje gång. Den första dagen görs degen i ordning. Sen får den jäsa under natten under en filt. Vete Vetet är ett av de allra äldsta sädesslagen. I Asien odlades det redan för 8000 år sedan. Nästa dag kliver familjen upp klockan fyra för att elda i bakugnen. Ugnen är tillräckligt varm om vetemjölet gnistrar när man kastar in lite i den. Då sopas all glöd ut och släcks med vatten. Nu knådas degen på nytt och formas till avlånga bröd, som väger omkring fem kilo styck. De ställs till jäsning på sofflocket. Sen sätts bröden in i ugnen med hjälp av brödspaden. De ska stå inne i fyra timmar. Ett vackert vetefält vajar i vinden. De gräddade bröden ställs på sofflocket och penslas med svagdricka för att inte skorpan ska bli för hård. Så får de svalna under en filt och sveps sedan i tidningar och läggs på loftet (vinden). Bröd som man börjat skära av förvaras i skafferiet. Framför allt används vete till brödbakning, och det passar särskilt bra eftersom det innehåller så mycket gluten. Gluten är ett ämne som gör brödet luftigt och fint. Av vete gör man också mannagryn och grahamsmjöl Från Tidsresan på Skansen, Lärarhandledning. Museilärarna Skansen 2000 Råg Rågen är ett nyare sädesslag jämfört med vetet. Först under järnåldern började 5

6 människan att odla råg. Den är tålig mot kyla och fukt blev därför uppskattad här i Skandinavien. Ett fält med råg. Eftersom säd innehåller mycket stärkelse (en sorts kolhydrat, sockerämne) kan man göra klister av mjöl. Recept på klister: Sjud 2 msk vetemjöl i 1 dl kokande vatten under 2 minuter. Sedan är det bara att låta röran svalna, så har du gjort ditt eget klister! Potatis Potatisen härstammar från Sydamerika. Där åt indianerna den. Men när potatisen kom till Europa, med spanjorer som hade besökt Amerika, blev människor förgiftade när de trodde att de skulle äta bladen och bären! Det finns nästan olika sorters potatis! Potatisen blev populär i Sverige då man upptäckte att man kunde göra brännvin av den. Men i mitten av 1800-talet, när hembränningen förbjöds, började människor att äta potatisen. Den var god, den mättade och den var nyttig (potatis innehåller bl.a. C-vitamin och järn). Det finns nästan 3000 olika sorters potatis och idag är potatisen den vanligaste rotfrukten i hela världen. Sätt en potatis i kruka: Först måste potatisen förgro. Fyll krukan till hälften med jord. Lägg i den förgrodda potatisen med groddarna uppåt. Fyll på med jord och vattna lite. Potatisen behöver mycket utrymme och kan planteras om när bladen har kommit upp lite. Då kan den till exempel planteras i en hink, med hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna ut. På Skansen kan barnen riva potatis för att göra potatismjöl. Då får man fram ren stärkelse från potatisen. Äpplen De äpplen som odlas i våra trädgårdar är söta och goda. Det finns också vilda äppelträd (vildapel), men de bär frukter som är små och sura. Vildapeln kom förmodligen till Sverige redan för 8000 år sedan. Carl von Linné berättade att bönderna använde vildapel till mat och dryck. Äpplen kokades med mjölk till välling eller pressades till cider. Barken användes till att färga ullen gul. Äpplet är en viktig symbol i den kristna konsten. Äpplet symboliserar kunskapens frukt, som Jesus ofta håller i handen. Äpplets runda fullkomliga form, en bild för det sköna, kom att bli en bild för världen. Äpplet är också en maktsymbol. I Sverige finns riksäpplet bland riksregalierna som bars vid högtidliga tillfällen i kungens vänstra hand som ett tecken på sin regeringsmakt. Äpplen finns också med i många sagor. Läs vidare i Pomonas äppelbok. Det finns fler än 200 kända äpplesorter i vårt land och även många lokalsorter som inte är räknade. Några vanliga sorter som växer i Sverige är t.ex. Transparante Blanche, Aroma, Cox Pomona och Ingrid Marie. Aroma är egentligen en korsad äppelsort, den kommer av Filippa och Ingrid Marie. Man har befruktat blommor på utvalda träd med goda egenskaper, med pollen från ett annat bra äppelträd. På det sättet fick man den prisade sorten Aroma! 6

7 Äpplen innehåller mycket nyttigt: fibrer, mineralämnen, olika vitaminer men framför allt C-vitamin. I äpplets skal sitter det mesta av C-vitaminet! Det finns mycket socker i äpplen vilket ger oss energi men också hål i tänderna. Kanske kan ni vara med och torka äpplen på Skansen. Om inte, så kan ni göra det enkelt själva: Ta ut kärnhuset (enklast med en kärnuttagare), skär äpplet i tunna skivor, lägg skivorna på ett galler som får stå varmt eller häng skivorna uppträdda i en tråd. Efter en vecka är skivorna torra och sega. Packa i platspåse eller lägg i en burk och spara länge. Förr var torkning en vanlig konserveringsmetod. att sockerbetan innehöll en del socker. På 1830-talet började man att odla sockerbetor i södra Sverige, men odlingen tog fart först under 1880-talet. Då behövde man inte längre importera socker. En stor del av de svenska sockerbetorna odlas idag i Skåne. Biprodukter används bland annat till kreatursfoder. I djurfoder är det bra för att hjälpa djuren med matsmältningen och minska gasbildningen. Melass är också en biprodukt, av den gör man jäst. Ett fält med betor. Det finns fler än 200 kända äppelsorter i Sverige. Vad kan man göra av äpplen förutom goda pajer, äppelmos (Bengta i Skånegården gjorde egen äpplemos) och dricka? Roligt pyssel som ni kan göra själva: trä upp äppelkärnor på en tråd till ett halsband. Eller gör en äppelgumma: skär ut ett ansikte i ett färskt äpple som sedan får torka ihop så det ser ut som en gammal gumma! I Görel Kristina Näslunds bok om Pomona finns mer pyssel och lekar och trolleri med äpplen! Sockerbetor Socker var länge en lyx som framställdes av sockerrör, som endast växer i varmare länder. I mitten av 1700-talet upptäckte man Hur gör man då socker av sockerbetor? Först tvättas betorna och strimlas i små bitar. Bitarna ska urlakas och behandlas med kalk och kolsyra och så ska man filtrera och centrifugera för att skilja sirap och socker åt. Efter det torkas sockret och paketeras. I boken om Sveriges landskap Skåne, visas denna process i bilder. Senapsfrön Senapsfrön fanns i Indien redan för 3000 år sedan, men det var framförallt romarna som började använda kryddan i mat. Under medeltiden kom senapen till Sverige och det var en krydda för rikt folk. Särskilt populär var den i Skåne under benämningen skånsk senap. Senapen fick en skjuts under 1950-talet då man började äta mycket varmkorv från korvkiosker. Fröna kan vara gula, svarta eller bruna. På apotek förr i tiden kunde senap användas som medicinalväxt. Skånsk senap innehåller förutom krossade senapsfrön: farinsocker, vatten, vinäger, 7

8 honung, salt, rapsolja och dragon, man kan också smaksätta med konjak. Ingredienserna mixas och ska dra något dygn. Recept på Skånsk senap kan du hitta på nätet! Djuren på gården Understrukna ord i texten nedan visar att vi har mer information om djuret på vår webbplats! Ankor Tamankan härstammar från gräsanden som finns över hela norra halvklotet. I Sverige har det funnits tamankor från mitten av 1500-talet. Människan använde tidigt gräsanden som en halvtam ägg- och köttproducent. Svensk gul anka härstammar från många olika skånska lantankor och framavlades på 1900-talet. Rasen blev snabbt populär, bland annat för att den lägger mycket ägg. En anka kan lägga så mycket som ägg om året! Bin Tambiet härstammar från det vilda honungsbiet och blev ett husdjur för mellan år sedan i Europa, främre Asien och Afrika. Från ett bisamhälle fick man vax till bla ljus och ca 25 kg och honung. I Sverige odlas det nordiska biet som är mörkt i färgen men även italienska bin som är gula. Det finns ca 270 vilda arter av bin i vårt land, och de flesta är ensamlevande. Bin livnär sig på nektar, pollen och honungsdagg från bladlöss. De hämtar också klibbiga hartsliknande ämnen från lövträdens knoppar (propolis) som används för att täta springor i boet. Nektar ombildas till honung. Bina kan berätta för andra bin var det finns mycket nektar genom att flyga i åttor i en speciell vinkel till solen (bidans). Bin är viktiga pollinerare och bär kan bli nästan dubbelt så många och dubbelt så stora intill en bigård. Samhället består av drottning, arbetare (honor) och drönare (hanar) och kan vara ca individer. Drottningen kan bli upp till åtta år och lägga ca ägg under sina första två år. Höns Ursprunget till våra tamhöns är den vilda djungelhönan som fortfarande finns i Sydostasien. Människan har troligen hållit tamhöns som husdjur så länge hon har varit bofast. De fanns i varje hushåll och så småningom utvecklades det olika raser i olika bygder. Läs mer om gul anka på vår webbplats. Mor Bengta som bodde på Skånegården tjänade egna pengar som hon fick från försäljning av ankor och ägg. Äggen sålde hon till en handelsbod, och ankorna sålde hon i Malmö. Där fick hon ett bättre pris än i Lund. Fjädrarna använde man i bolstervaren (kuddarna). Blommehönans tupp! Skånsk blommehöna är en av de största svenska lanthönsstammarna. Liksom många 8

9 andra svenska lantraser var blommehönan på väg att utrotas. På 1970-talet upptäcktes en sista rest av rasen i den skånska byn Vomb. Dagens skånska blommehöna härstammar från tre gårdsflockar i byarna Vomb, Tofta och Esarp i Skåne. naturliga beteende både vid grisning och vid födosök. Den gamla lantrasen växer betydligt långsammare än våra nyare gödsvin, men de är härdiga och duktiga i att söka sin egen mat. Se på sidan 13 hur ett ägg och en kyckling blir till! Kor Kor härstammar från uroxen som försvann från Sverige för ca år sedan. Uroxen levde i Europa och Sydostasien men är tyvärr utrotad, den sista sköts i Polen Tama kor kom till Sverige för ca år sedan. SLB, Svensk Låglandsboskap, är ursprungligen en ras från Tyskland som kom till Sverige i mitten på 1800-talet. De bär horn och är svarta och vita till färgen och i Skåne var de vanliga på 1920-talet. En ko av rasen svensk låglandsboskap. En vanlig ko kan man tro, men faktum är att det inte finns många kor kvar av rasen äkta SLB. Vi har SLB vid vår Skånegård. Under 1970-talet började man korsa in Holstein kor för att få bättre juverhälsa och mer mjölk. Utseendemässigt var de väldigt lika förutom att SLB har plattare kors och kortare ben. Det är först på senare tid som man insett att den ursprungliga SLB rasen håller på att försvinna pga uppblandningen. Gris Linderödssvinen trivs bäst när de får vistas utomhus, även vintertid. De har behållit sitt Linderödssvinen har fina fläckar! Våra tamsvin kommer från vildsvinet som har sitt ursprung i Europa och Sydostasien. Vildsvinet var ett av de viktigaste bytesdjuren under jägarkulturerna. Tamsvin har funnits i Sverige sedan ca år, då invandrande människor tog med dem som husdjur. Svinet blev ett mycket uppskattad husdjur. Linderödssvinet har sitt ursprung i det gamla, svenska skogssvinet, som strövade i Sydsveriges bok- och ekskogar fram till slutet av 1800 talet. Rasen höll på att försvinna, men tillvaratogs 1952 då Skånes Djurpark tog hand om några brokiga grisar av den gamla rasen från en gård i Linderöd. Svinens naturliga sociala egenskaper har gjort dem lätta att tämja och att hålla som husdjur. Gäss Gåsskötsel är vår äldsta form av fjäderfäskötsel. Redan under bronsåldern ca 500 f.kr. fanns tamformer av gås som kom från den vilda grågåsen som man fångade in och tämjde. Under 1860 talet började man hålla torgdagar i Malmö som drog till sig mycket folk, även från Danmark. Det satte fart på gåshandeln och det blev mode att hålla gäss. Av gåsen fick man kött, dun och ägg. Gässen var kvinnornas ansvar och det var ofta arbetsamt att plocka fjädrarna av en gås. Av gåsens fjädrar gjorde man skrivdon (pennor) 9

10 och man satte styrfjärdrar på pilar. Gåsen är tung och kan inte flyga. Den vaktar gården, så gå inte för nära! 11 november firas Martinsdagen, eller Mårten gås. Dagen firades förr i tiden som en inledning på den 40 dagar långa fastan som sträckte sig fram till jul. Traditionen hänger samman med ett helgon, Martinius eller senare Martin av Tours. tackan (honan) och baggen (hanen) horn. Ullen är tjock och fälls om man inte klipper dem. Gutefåret härstammar från det gamla Gotländska utegångsfåret som har många likheter med vildfåren. Skansen har bidragit till att Gutefåret är bevarat. Ett litet lamm av rasen Leicesterfår. Skånegås framför vår Skånegård! Förr trodde man att gåsbajs var bra mot tandvärk! Detta och om mycket mer kan man läsa på vår webbplats, om Skånegåsen och människan. Får Människan började ha fåret som husdjur för ca år sedan, och fåret är därmed ett av våra första husdjur. Den vilda släktingen är troligen argali och urial (stäppfår). Från början hade vi får för att få kött, mjölk och hudar. Så småningom lärde vi oss också att använda ull. Fåren klipps en gång om året. Ett får ger ungefär 3 kg ull. Ullen sorterades och kardades för hand. Sedan kunde man även spinna garn. Leicesterfåret växer snabbt, ullen är vit och det är en härdig ras. Tackan lammar (får ungar) på våren. Får har fyra magar precis som kor och äter samma sorts mat. De idisslar också som korna. Gå även och titta på Skansens Åsenfår vid Fäboden. Jämför likheter och olikheter. Vill ni pyssla? Bygg en egen bondgård med skokartonger och djur av trolldeg! När man gjorde raggsockor blandades getragg i ullen innan den kardades. Därför kallas det för raggsockor! De raser vi kan se vid vår Skånegård idag är Leicesterfår och lite längre bort från gården finns det Gutefår. Hos gutefåren har både 10

11 Ord att slå upp: idissla harva plöja foder hö halm gödsel spannmål skörda gro hamla Länkar Källor Lilla odlarboken, Catharina Andersson, Bonnier Carlsén Bokförlag Pomonas äppelbok, Görel Kristina Näslund och Gunilla Hansson, Bonniers junior förlag AB På Skansen. Ett Sverige i miniatyr, Mona Larsson och Tord Nygren. Rabén & Sjögren Skansens hus och gårdar, red. Arne Biörnstad, Nordiska museet Svenska lantraser Håkan Hallander Bokförlaget Blå ankan1989. Tidsresan, lärarhandledning Skansen Ärtiga bönor och andra ätbara växter. Fakta-myt-experiment. Gertrud Widerberg och Ingela Almgren, Alfabeta Husdjurens vilda liv, Stefan Casta Staffan Ullström Opal 1997 Biet som husdjur, Informationsenheten, lantbruksstyrelsen, Jönköping,1984 Gunilla Ingves Får, Natur och Kultur Gunilla Ingves Höns, Natur och Kultur Husdjurens vilda liv, Stefan Casta Staffan Ullström Opal Kor, Första fakta, Michael Kolterjahn, Almqvist & Wiksell Sveriges landskap Skåne, Ragnhild Nordén, Natur och kultur Lärarhandledning av Carin Dahlberg, Kulturhistoriska avdelningen, Boel Recén och Leif Wicksell, Zoologiska avdelningen. Skansen Foton: Marie Andersson, Linda Askelund, Marie Håkansson, Boel Recén, Stockexchange Grafisk form: Märta Sundström, Skansen Böcker som vi föreslår Anton i trädgårdslandet, Görel Krisina Näslund, och Lars Klinting, Bonniers Djuren på gården, Sven & Ingegerd Zetterlund, Zetterlund och Co Bokförlag AB 2000: Om hästar, kor, får, grisar, getter, höns, gäss, ankor, katter och hundar. 11

12 Lärarhandledning Hos Åkessons på slättgården F-klass årskurs 3 Hösten

13 Hur ett ägg och en kyckling blir till! Ill: Carin Dahlberg 13