Morgon-TV Same, same but different. En kvantitativ innehållsanalys av svensk morgon-tv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Morgon-TV Same, same but different. En kvantitativ innehållsanalys av svensk morgon-tv"

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2005 Morgon-TV Same, same but different En kvantitativ innehållsanalys av svensk morgon-tv Författare: Mats Persson Handledare: Amelie Hössjer

2 Abstract Title: Morning television, Same, same but different A quantitative content analysis of Swedish morning television (Morgon-TV - Same, same but different En kvantitativ innehålsanalys av svensk morgon-tv) Number of pages: 38 Author: Mats Persson Tutor: Amelie Hössjer Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn 2005 University: Division of Media and Communication, department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: The purpose is to compare morning television in the swedish public service chanel SVT and the public service/comercial chanel TV4 in Sweden to find out what the difference is between them. Material/Method: This essay focuses on one week of recorded morning television from SVT s Gomorron Sverige and TV4 s Nyhetsmorgon. The method used is quantitative analysis. Main results: This study has shown that morning television differs between public service television and comercial television in three aspects. It differs in content, flow and the presenters role to frame the program. Keywords: morning television, presenter, comercial, public service, quantitative method SVT, TV4, Sweden, Uppsala University 2

3 Sammanfattning Morgon-TV i Sverige sänds i TV4 och SVT och är producerade för att sändas i direktsändning. Dessa två kanaler konkurrerar med varandra genom att exempelvis vinna tittarens engagemang och tid. Syftet med denna underökning är att se vad som skiljer Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige och söka svar på vad dessa skillnader beror på. Min undersökning är en kvantitativ innehållsanalys och baseras på en arbetsveckas inspelade morgon-tv-program i TV4 och SVT. Jag undersökte vad morgon-tv i dessa kanaler innehöll genom att skapa innehållskategorier samt tittade på hur frekvent innehållskategorierna förekom under samtliga program. Jag undersökte även hur mycket tid programledaren fick i förhållande till övrig programtid. Till sist tittade jag på programledarens roll i morgon-tv genom att studera en programdag i respektive kanal på djupet. Undersökningen visade att det både finns likheter och olikheter mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Båda programmen klassas som morgon-tv genom att de följer den typiska struktur som morgon-tv har. Likaså har programledaren en central roll i båda programmen. Morgon-TV skiljer sig dock genom att Nyhetsmorgon i TV4 har ett mer underhållande innehåll i jämförelse med Gomorron Sverige som har ett innehåll av samhällskaraktär. Nyhetsmorgon har ett snabbare programflöde och lägger ner mer tid till programledaren. I min analys relaterade jag resultaten med teorier om morgon-tv, kommersiell TV, public service-tv samt programledarrollen och kom fram till att TV s finansieringsform kunde relateras till de skillnader jag kommit fram till när jag jämförde Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Den kommersiella TVn arbetar aktivt med att behålla tittaren under programmet vilket bekräftas i min undersökning. En hypotes som väckts hos mig är att Nyhetsmorgon arbetar med en publikgrupp som man hoppas ska stanna kvar genom hela programmet i jämförelse med Gomorron Sverige som arbetar med flera tillfälliga publikgrupper. 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 2 Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Inledning Syfte och frågeställning Hypotes Disposition Bakgrund Ämnesbakgrund SVT och Gomorron Sverige TV4 och Nyhetsmorgon Forskningsbakgrund Wietens studie Development of Breakfast TV Inramning programmiljön Inramning programledarens roll Wietens slutsatser Granskningsnämndens studie Svensk frukost-tv Teori Kommersialism och public service En jämförelse Morgon-TV Tidsaspekten Publikaspekten Programledar- samt innehållsaspekten Programledaren Programledaren i interaktion med tittaren Material Makronivå Mikronivå Metod Tillvägagångssätt - Kvantitativ innehållsanalys Makronivå Innehållskategorier Frekvens (steg ett) Innehållskategorier Tid (steg två) Mikronivå Programledaren i interaktion med tittarna Vad? (steg tre) Validitet och reabilitet Metodkritik Undersökningens resultat Kvantitativ innehållsanalys Makronivå Innehållskategorier Frekvens (steg ett) Innehållskategorier Tid (steg två) Kvantitativ innehållsanalys Mikronivå Programledaren i interaktion med tittarna Vad? (steg tre) Analys Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige i jämförelse Innehåll Programflöde Programledarens roll Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige förklaringar

5 7.2.1 Innehåll Programflöde Programledarens roll Slutsatser Slutdiskussion Morgon-TV då och nu och dess framtid Referenser Litteraturförteckning Elektroniska källor Källor för empiriskt underlag

6 1 Inledning Morgon-TV introducerades runt om i Europa samtidigt som flera reklamfinansierade kanaler kom till marknaden. Samtidigt i slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet hade amerikansk kultur en stark ställning i Europa, vilket även fick effekter på flera TV-program som bytte karaktär från formella informationsprogram till underhållande informationsprogram. Efter avregleringen av TV-monopolet på 1980-talet konkurrerade public service-kanalerna och de kommersiella kanalerna med varandra vilket ledde till ett ökat intresse för innehållet i programmen samt hur det presenterades. Idag står vi inför en liknande situation när TV blir digitaliserad. Fler kanaler än någonsin kommer att erbjudas till tittarna, fler valmöjligheter och ett varierande programutbud är att vänta. Likaså kommer det att bli ännu större konkurrens över vilken kanal eller vilka program som har flest tittare. I och med avregleringen av TV-monopolet i slutet av gjordes flera forskningsstudier rörande skillnaderna mellan public service-kanaler och de kommersiella kanalerna. Bland annat gjordes en studie av svensk morgon-tv 1997 samt en studie av Europeisk morgon-tv Idag nästan tio år senare är det fortfarande viktigt att studera skillnader mellan dessa två finansieringsformer av TV. Digitaliseringen kommer att öka branschens förutsättningar på flera sätt och därför är det intressant att studera hur TV ser ut idag, strax innan denna brytpunkt inträder. Genom att studera hur Svensk morgon-tv ser ut idag 2005 och relatera den till tidigare forskning om hur svensk morgon-tv såg ut på 1990-talet skapas förutsättningar för ett jämförande perspektiv som söker svar på hur morgon-tv utvecklats i Sverige. Det är även intressant att se vad programledarnas roll är i morgon-tv-programmen eftersom de idag har en stark betydelse för hur programminnehållet länkas ihop samt hur de bidrar till programmets känsla och identitet. Då tidigare forskning fokuserat mycket på innehållet i morgon-tv blir min studie intressant eftersom den även ser till vilken ställning programledarna har i programmen och hur de prioriteras under programmets gång. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att ställa SVT s Gomorron Sverige och TV4 s Nyhetsmorgon mot varandra för att se vad som skiljer dem gällande programinnehåll, programflöde samt programledarroll. Syftet är även att föra en diskussion om hur televisionens finansieringsformer spelar in på morgon-tvs struktur. Följande frågor har jag ställt mig: Hur ser morgon-tv ut i TV4 respektive SVT och vad innehåller programmen? Vilken roll har programledaren i morgon-tv? Har de två olika finansieringsformerna (reklam VS licens) någon påverkan på strukturen i morgon-tv? 1.2 Hypotes Min hypotes är att morgon-tv till en stor del följer samma struktur och därmed liknar varandra, men att det finns skillnader i delar av strukturen som bidrar till att morgon-tv även skiljer sig åt mellan TV4 och SVT. Dessa delar är programmets innehåll, programledare och flöde som till en början kan ses som likartade mellan Gomorron Sverige och Nyhetsmorgon, men som vid en djupare analys kan avslöja delarnas olikheter. Vidare är min hypotes att Televisionens finansieringsform bidrar till att dessa delar prioriteras olika i respektive kanal. 6

7 1.3 Disposition I kapitel två presenteras en ämnesbakgrund över TV4 och SVT samt en kort historik över morgon-tv. I det andra kapitlet introducerar jag även tidigare forskning som gjorts på morgon-tv och programledarrollen. Först presenteras en studie av morgon-tv i fyra Europeiska länder, som gjorts av professor Jan Wieten vid Amsterdams Universitet, följt av en studie som utförts på uppdrag av Granskningsnämnden över svensk morgon-tv. Kapitel tre behandlar teoretiska perspektiv som har relevans i denna undersökning. Först presenteras ett avsnitt om public service-tv följt av ett avsnitt om kommersiell TV, teorier kring tabloidisering. Detta följs upp med ett avsnitt om morgon-tv och programledarrollen. I det fjärde kapitlet presenteras undersökningens material, en veckas inspelat morgon-tv material från SVT samt TV4. Kapitel fem redogör för den metod som använts i undersökningen samt undersökningens tillvägagångssätt. I kapitel sex redogör jag för underökningens resultat. Därefter i kapitel sju, relateras undersökningens resultat till de teorier som presenterats i kapitel tre i en analys. Kapitel åtta för en avslutade diskussion om morgon-tv och dess fortsatta utveckling. Det sista kapitlet redovisar uppsatsens källor och litteraturförteckning. 7

8 2 Bakgrund I detta kapitel kommer jag att ge en ämnesbakgrund till de undersöka programkanalerna samt en forskningsbakrund till genren morgon-tv. 2.1 Ämnesbakgrund Morgon-TV är i Europa ett relativt ungt begrepp som föddes efter att TV-monopolen avreglerades i Europa under och 1990-talet. Begreppet är även nytt i bemärkelsen att morgon-tv skapade förutsättningar för ett friare programformat med en underhållande underton i informationsflödet. Dessutom är programformat nytt i Europa genom att det har dragit till sig publikgrupper som annars tagit del av andra mediekanaler. Morgon-TV används idag som en ljudkanal precis som radion. 1 I USA däremot har morgon-tv funnits betydligt längre och är ett av de äldsta formaten i televisionens historia. Det amerikanska programmet Today som sänds på kanalen NBC, är ett av de längst sända programmen i USA. Huvudkonkurrenten Good Morning America, som sänds på ABC och Today är kanalernas mest vinstdrivande program SVT och Gomorron Sverige Sveriges television är och har alltid varit fri från reklam och istället finansierats med licensavgifter från allmänheten. Den såkallade public service verksamheten har till uppgift att vara i allmänhetens tjänst. SVT sänder det allmänheten vill se. 3 Den första TV-sändningen i Sverige gick av stapeln 1956 efter några års debatt kring huruvida televisionen var lämplig för Sverige eller inte. Året därefter bildades Sveriges Radio AB som innefattade den svenska ljudradion samt den enda TV-kanalen på den tiden. Under 1960-talet växte ett intresse för televisionen som medium och efter påtryckningar från Sveriges befolkning samt långa partioenigheter inrättades en andra TV-kanal i Sverige Trots att flera länder i Europa hade tillåtit privata reklamfinansierade kanaler beslutade riksdagen att Sveriges två kanaler skulle stå fria från reklam, och i stället finansieras med licensavgifter, men att de skulle konkurrera med varandra. 4 Förutom de två största kanalerna SVT1 och SVT2 sänder SVT idag flera kanaler digitalt. SVT:s mål är att public service i Sverige ska vara en brett arbetande nationell television upphörde Sveriges Radio AB och ersättes av en nyskapad stiftelse som blev ägare av Sveriges Television. Samma år startade det första morgonprogrammet under vardagarna i SVT. 6 Gomorron Sverige sänds i SVT1 samtliga vardagar med start klockan sex och med avslut klockan halv tio. På SVT:s hemsida skrivs följande om Gomorron Sverige: Gomorron Sverige är programmet som gör dig informerad redan till frukost. Hos oss får du nyheter, debatter, fördjupningar, väder, sport, kultur och mycket mer. 7 1 Wieten, Jan m.fl.,television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s

9 Nyheter sänds en gång i halvtimmen mellan kockan sex och nio. Däremellan varvas studiotid med sportsändningar, ekonominyheter och barnprogram TV4 och Nyhetsmorgon TV4 är juridiskt ett public service-företag genom ett formaliserat avtal med staten men räknas dock som ett privatägt företag som finansieras i huvudsak med hjälp av reklamintäkter. Hadenius & Weibull kallar denna företeelse för den privata nationella sfären. 9 År 1992 sändes det första programmet i TV4 och snabbt etablerades kanalen i Sverige. TV4 är en kommersiell kanal som är verksam på den svenska marknaden. Kanalen sänder analogt via satellit, markoch kabelnätet. Sedan 1999 sänder TV4 dessutom digitalt. 10 Kanalen har byggts upp kring en liten central organisation med programledning och marknadsföring, försäljning samt en egen nyhetsredaktion. Kanalen skall skilja sig från Sveriges television genom att profilera sig som seriös men inte allvarsam, saklig men inte tråkig samt offensiv men inte arrogant. Detta framgår av programkanalens hemsida. 11 Nyhetsmorgon sänds i TV4 samtliga vardagar med start 5.59 och med avslut ca På TV4s hemsida skrivs följande om nyhetsmorgon: Nyhetsmorgon är ett program för alla som vill ha en bra start på morgonen. Att vakna upp med Nyhetsmorgon är att starta dagen välinformerad. Sätt på kaffebryggaren, slå på TV: n och tag plats vid Nyhetsmorgons frukostbord. Här serveras nyheter, sport, ekonominyheter, lokala nyheter och väderprognoser varje hel- och halvtimme. Här finns fördjupningar och debatter med de hetaste politikerna och debattörerna. Här finns människorna som vi är nyfikna på. Här framträder ett brett urval av artister med sin musik. Här berättar de mest spännande skådespelarna och författarna om sina nya uppsättningar och böcker. Här svarar experter på ekonomi, barn, familj och relationer på tittarnas frågor. Och varje morgon visar Sveriges främsta kockar sina bästa matlagningstips. Allt och alla får plats vid Nyhetsmorgons frukostbord. Du med! Sätt på kaffebryggaren bara - och slå på TV: n Forskningsbakgrund Detta avsnitt kommer att presentera två tidigare studier som gjorts på morgon-tv. Den första studien är genomförd av Jan Wieten, professor, vid institutionen för kommunikation på Universiteit van Amsterdam under Den andra studien genomfördes av Peter Majanen och Peter Hillve vid avdelningen för Medie- och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet på uppdrag av Granskningsnämnden, under Wietens studie Development of Breakfast TV För att förstå morgon-tv som format gjordes en studie av åtta morgon-tv-program i fyra länder runt om i Europa. Studien omfattade två program från Finland, ett kommersiellt och ett public service-program. Undersökningen omfattade även två program från Sverige, ett kommersiellt i TV4 och ett Public service- program i SVT. Från England innefattade studien tre morgonprogram varav två var kommersiella. Till sist omfattade studien ett Public-service morgonprogram från Holland Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s

10 Genom att studera morgon-tv i både kommersiella kanaler samt public service- kanaler ville Wieten visa på skillnader dem emellan, men även svara på frågan om det finns en specifik modell för morgon-tv eller om det kan finnas skillnader mellan privat och publik TV Inramning programmiljön Studien visade att öppningsscenen i morgon-tv använde sig av opretentiös och lättsam musik, referenser till tid och morgon genom att använda sig av symboler som en sol, klockor, alarm eller kaffemuggar. När programtitlarna fälldes in refererade även de till morgontemat. Studien visade även att det var vanligare för de kommersiella kanalerna att relatera programmen till en hemma-atmosfär med privata symboler, medans public service i större grad relaterade programmen till en publik situation genom att använda symboler som kartor, jordglob i kombination med andra privata symboler. 14 Studien visade att studiomiljön skilde sig åt mellan de undersökta nyhetsprogrammen och morgon-tv. Nyhetsprogrammen hade ofta ett nyhetsbord istället för en soffa som morgon- TV hade. Wieten menar att detta kan relateras till att nyheter ofta handlar om det offentliga och morgon- TV om det privata. Det privata passar bättre att presenteras i en hemmamiljö och det offentliga i en striktare nyhetsmiljö. I jämförelsen mellan kommersiella TV-kanaler och public service visade studien att de publika kanalerna tenderade något mer att likna en nyhetsmiljö. En annan observation var att det ofta förekom miljöbyten i morgon-tv. Programledarna förflyttade sig mellan en hemtrevligare atmosfär med soffa eller fåtöljer och en mer strikt studiomiljö. Dessutom använde sig morgon-tv av mjuka och varma toner av rött, guld och orange i studion i jämförelse med nyhetsprogrammens kallare färger Inramning programledarens roll Wietens studie visade att programledarna i morgon-tv tenderade till att klä sig mer informellt än i vanliga nyhetssändningar samt att de hade en flexiblare och en mer ledig stil i sitt sätt att agera mot tittaren. I nyhetsprogrammen var programledarna av striktare karaktär och höll sig bakom sitt nyhetsbord och läste upp nyheterna från ett manus. I morgon-tv använde programledarna en mjukare och personligare ton till varandra och till inbjudna gäster. Det lämnades större frihet till programledarnas egen personlighet, spontanitet, humor och improvisationsförmåga i de kommersiella kanalerna även om public service-kanalerna också hade en mer informell stil i jämförelse med traditionella nyhetssändningar. 16 Studien visade att programledarna i morgon-tv oftare framhävde sin egen person än i nyhetssändningarna. Detta beror enligt Wieten på att programledarna i nyhetssändningar ses som objektiva journalister som inte ska ha en egen åsikt. I morgon-tv är kravet på objektivitet inte lika hårt, trots att dessa program även är en form av aktualitetsjournalistik menar Wieten. 17 Studien visade även att det var vanligt att morgon-tv hade två programledare, en man och en kvinna. En orsak till detta är att programmen är långa och att det kan vara svårt för en programledare att presentera samtliga inslag ensam eftersom det inte bara handlar om att länka ihop programmet, utan även att utföra de flesta intervjuer med inbjudna gäster. En annan orsak till detta är enligt Wieten att två programledare skapar en trevligare atmosfär i programmet som inbjuder till en samtalssituation istället för en intervjusituation. Detta i sin 13 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s

11 tur leder till att tittaren känner sig delaktig i programmet menar Wieten. Att morgon-tv har två programledare skapar alltså en familjär känsla i programmet och hos tittaren, vilket är ett stort mål för morgon-tv enligt Wieten. 18 I Sverige visade studien att både TV4 och SVT hade två programledare i morgon-tv. I TV4 var dessutom en av programledarna alltid en del av morgonens nyhetssändningar, vilket för morgon-tv är ganska ovanligt. 19 I de flesta av de undersökta morgon programmen presenterades nyheter, väder och sport av andra programledare. För att skapa ett flyt mellan dessa klipp visade Wietens undersökning att det ofta förekom interaktion mellan programledarna för de olika inslagen genom att de dels talade till varandra och att kameran i vissa fall fokuserade på de olika programledarna Wietens slutsatser Wieten kom fram till att morgon-tv i public service tenderar till att mer och mer ha en seriös framtoning. Detta genom att de flesta av de undersökta kanalerna har tagit bort flera av de underhållande elementen som de kommersiella kanalerna har behållit och i viss mån utvecklat. Genom detta har public service morgon-tv sakta divergerats från de kommersiella kanalernas morgon-tv. Wieten relaterar detta till den ökande konkurrensen kanalerna emellan. Då de flesta kanalerna i public service inte kunde tävla med de kommersiella kanalerna anpassade de sitt format till en seriösare framtoning för att på det sättet vinna en ny tittargrupp, välutbildade män. Av detta drar Wieten slutsatsen att morgon-tv 1998 består av två typer, dels kommersiell morgon-tv och dels publik morgon-tv Granskningsnämndens studie Svensk frukost-tv 1997 Det primära syftet med studien var att ge en bild av vad svensk morgon-tv innehöll. Detta gjordes genom att jämföra sex program av SVT s Rapport morgon samt sex program av TV4 s Nyhetsmorgon under Nyhetssändningar dominerade morgon-tv både i TV4 och SVT. Därefter var kulturinnehåll och innehåll av dokumentärtyp stora kategorier både i TV4 och SVT. Vidare förekom det musikframträdanden både i TV4 och i SVT. Likaså sände båda kanalerna regionala nyheter och sport. Barnprogram sändes i TV4 men inte i SVT. 21 Av den totala programtiden i SVT stod ungefär 30 procent för innehåll av soffprat, dvs. när programledarna samtalade med gäster. I TV4 var denna siffra ungefär 24 procent. 22 Studien visade även att det fanns skillnader i innehållskategorin continuity. Denna kategori innehöll tid som ägnades åt vinjetter, inledning, reklam och puffar. I TV4 upptog 14 procent av den totala sändningstiden denna kategori. Med reklamen borträknad uppgick denna siffra till 5,9 procent. Motsvarande siffra i SVT var 2.5 procent av den totala sändningstiden Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-tv En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, s Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-tv En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, s Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-tv En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, s. 6 11

12 3 Teori I detta kapitel kommer jag att belysa teoretiska aspekter som berör TV som mediekanal. Först redogör jag för teorier kring public service-tv samt kommersiell TV för att till sist gå in på teorier kring morgon-tv samt programledarrollen. 3.1 Kommersialism och public service En jämförelse Public service är TV och radio som sänds i allmänhetens tjänst och som finns tillgänglig till samtliga medborgare till en rimlig penning. Tanken med dessa sändningar är att de ska spegla samhällets offentlighet genom att bidra till ökad kunskap och handlingskraft inom landet. Finansieringen av public service sker till största delen av licenser som betalas av alla som har tillgång till en radio- eller TV-apparat. Public service innebär att förmedla samhällsinformation till publiken samt bidra till en ökad nationell identitet, men även att förmedla objektiv information och nyheter, menar Gripsrud. 24 Till skillnad från public service finansieras de kommersiella kanalerna till största delen av reklamintäkter. Gripsrud kallar detta för det amerikanska TV-systemet, eftersom man i USA redan under 1940-talet använde sig av reklamintäkter för att finansiera TV. Till skillnad från public service som ser sin publik som samhällsmedlemmar, ses den kommersiella TVpubliken som konsumenter. Programmen i det amerikanska TV-systemet skall inte vara för krävande, oroväckande och allvarliga menar Gripsrud. Istället skall programmen inge förtroende och släta ut motsättningar. Programinnehållet skall sättas i relation till reklambudskapen. Det amerikanska TV-systemet präglas av att publiken kan lösa sina vardagliga problem genom att konsumera, och detta avspeglas ofta i reklamen och programminnehållet menar Gripsrud. 25 På samma sätt beskriver Hadenius & Weibull relationen mellan de kommersiella TV-kanalerna och reklamen. De menar att reklamen påverkar mediestrukturen och programinnehållet eftersom de kommersiella kanalerna är beroende av de intäkter som reklamen ger. Vidare finns det en oro bland de kommersiella kanalerna att förlora tittare, vilket har medfört att de lägger sig på ett redaktionellt genomsnitt. För att få en bred publikgrupp och på det sättet locka till sig fler annonsörer skapar de kommersiella kanalerna ett programutbud som inte stöter bort publikgruppen. 26 För att skapa ett, för publiken, intressant programutbud prioriterar medierna ett underhållande material framför viktig samhällsinformation och debatt. Gripsrud menar även att det informativa materialet i medierna utformas på ett underhållande sätt. En sammanfattande term för detta fenomen är tabloidisering som med sin korthuggna stil och speciella vinkling bidrar till att publiken ses som upplevelsekonsumenter. 27 Det finns även public service-kanaler som finansieras av reklamintäkter och som ser publiken som konsumenter, men som måste anpassa programinnehållet till public service-normen. I länder som Storbritannien och Frankrike finns fristående offentliga organ som kontrollerar att dessa förpliktelser uppfylls. 28 I Sverige har Granskningsnämnden ansvar över att se till att samtliga radio- och TV-sändningar som riktar sig till allmänheten överensstämmer med vad som stadgats i lagar och avtal. Därmed har även de kommersiella kanalerna ett 24 Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg s Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg s Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg s

13 samhällsansvar eftersom granskningsnämnden granskar både public service-tv och reklam- TV. 29 I Sverige karaktäriseras all TV som sänds till allmänheten som ett reglerat oberoende. Detta betyder att staten har bedömt att TV-verksamheten ska bedrivas självständigt och inte påverkas av statliga eller kommersiella intressen. Både SVT och TV4 ska i sitt programinnehåll främja det demokratiska synsättet, människans valfrihet och människors lika värden. 30 TV4 och SVT lyder således under samma lagar trots att TV4 finansieras av reklamintäkter, men det finns även en del bestämmelser som skiljer kanalerna emellan. Reglerna är bland annat något uppmjukade för TV4 i jämförelse med SVT. T ex tillåts TV4 ett mer mångsidigt programutbud präglat av underhållning. Detta sätts i relation till att TV4 är en kommersiell kanal. 31 Hadenius & Weibull redovisar granskningsnämndens rapport från 2001 där en jämförelse mellan SVT s och TV4 s programutbud gjorts. Enligt studien präglas SVT s utbud av nyheter och fakta och TV4 s utbud av underhållning och nöjen och fakta Morgon-TV Morgon-TV är inte samtliga program som sänds på morgonen enligt Wieten. Han menar att det, speciellt i Europa, är vanligt att TV-kanaler sänder repriser av gårdagens TV-tablå på morgonen. Dessa program räknas inte in i genren morgon-tv. Det är de program som produceras på morgonen i direktsändning med centrala inslag av nyheter som skall definieras som morgon-tv enligt Wieten. 33 Detta avsnitt angriper TV-genren morgon-tv utifrån tre aspekter Tidsaspekten Tidsfaktorn är en viktig del i ett morgonprograms identitet menar Jan Wieten. Redan i programmens titel speglas denna tidsfaktor in. Programtitlar som Good Morning America eller Breakfast News är exempel på detta. Inne i programmen görs tittarna uppmärksamma över tiden genom att en klocka syns i ett av hörnen. Wieten menar att morgon-tv, till skillnad från andra program som ofta har som mål att tittaren skall glömma bort tiden, försöker med alla medel att få tittaren uppmärksammad över tiden. I morgon-tv har programledarna en speciell funktion att ständigt ge tittarna aptitretare av vad som komma skall genom att presentera kommande inslag och vilken tid de sänds. I kontrast till denna tidsfascination från TV- bolagens sida slits ofta tittaren mellan morgon-tv och vad som tittaren egentligen borde göra i hemmet eller på jobbet. Ingen annan tid på dygnet är TVtittaren så tidsorienterad som på morgonen enligt Wieten Publikaspekten Enligt Wieten finns det två publikgrupper som tittar på morgon-tv. Den första publikgruppen består av personer som tittar på morgon-tv före jobbet, skolan eller andra aktiviteter. Det är mer troligt att dessa personer inte ser på hela programmet från början till slut. Den andra 29 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s

14 publikgruppen, som ökar mer och mer, är personer som av olika anledningar inte har någon aktivitet på morgonen. Det kan röra sig om arbetslösa personer, pensionärer eller skiftarbetare. Denna publikgrupp är mer trolig att se större delar av programmet enlig Wieten. Därför brukar morgonprogrammen fokusera på båda dessa publikgrupper. Detta medför en ganska svår utgångspunkt för morgonprogrammen menar Wieten eftersom programmen skall tillgodose båda dessa publikgrupper Programledar- samt innehållsaspekten Då tittaren ofta har andra saker i hemmet som pågår samtidigt som morgonprogrammen behöver dessa program vara extra fokuserade på ljudet eftersom tittaren inte alltid med sina egna ögon följer vad som händer. Programledarna får därigenom en central roll att fungera som intresseväckare genom att tala direkt till tittaren och genom att vara självcentrerad. Dessutom menar Wieten att tempot är högre i morgonprogrammen i jämförelse med övriga program på två sätt. Programledarna är ofta snabba i sina presentationer och använder ett rappt språk. Programformatet har ofta ett högt tempo, enligt Wieten, där snabba klipp och programledarnas rappa konversationer med repeterande påannonseringar avlöser varandra 36 Att programformatet är rappare till sin karaktär har en bakomliggande strategi för att behålla tittarna så länge som möjligt. Därför är det viktigt att inte bara programinnehållet i sig har ett högt flöde utan att även programledarna inger detta flöde. Detta görs inte bara genom att programledarna skapar en identifierbar och igenkännande struktur, utan även att programledarna tar sig an specifika roller under programmets gång. 37 Detta kan relateras till Hillve Majanens resonemang om programflöde. I sin studie om svensk frukost-tv utgår hon ifrån Olof Hulténs teori som visar på att kommersialiseringen av televisionen i Europa präglas av att programflödet avbryts för reklam, puffar för kommande program och andra meddelanden till tittaren. De reklamfinansierade kanalerna får i och med detta ett högre tempo. Motsatsen till detta är public service som inte avbryter sina program i samma utsträckning utan låter tittaren lämnas ostörd åt sin tittarupplevelse. Teorin visar på både för- och nackdelar. Fördelen med att de reklamfinansierade kanalerna avbryter sina program oftare är att det skapar en större variation i programutbudet. Nackdelen med att avbryta programmen allt för ofta är att de kan tappa seriositet och programdjup. 38 På samma sätt beskriver Hadenius & Weibull flödet i TV utifrån ett nyhetsperspektiv. De menar att den ökande konkurrensen mellan TV-kanalerna har bidragit till ett kommersialiserat synsätt som anpassar sig till publiken. Denna anpassning utrycker sig bland annat genom att nyhetsflödet snuttifieras. Detta betyder att bild- och ljudbitar blir kortare i sin karaktär vilket resulterar i att programledarna i TV-programmen får kortare tid att presentera sitt material. 39 Wieten menar att genren morgon-tv ofta har karaktären av ett magasin. En gemensam nämnare är även att morgon-tv struktureras upp kring nyheter som vanligtvis sänds varje halvtimme. I anslutning till nyheterna är det inte ovanligt att sport, ekonomi och väderinslag sänds. Mellan dessa bestående delar har programledaren en specifik uppgift att puffa för kommande inslag. Programledaren ramar in programmet genom att öppna det och stänga det. Vidare menar han att typiska karakteristika för morgon-tv är att de produceras på morgonen 35 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-tv En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun s

15 i direktsändning samt att de genom sin magasinkänsla skapar en mångfald i innehållet. Mellan nyhetssändningarna är det inte ovanligt att gäster bjuds in i studion som får samtala om viktiga samhällsfrågor. Programmen är uppdelade i såkallade units som binds samman av en identifierbar mitt. Dessa units kan ses som separata program i en helhet, på grund av programmets längd menar Wieten, men det är kombinationen av dem som gör Morgon-TV speciell. 40 Trots den fasta och underhållande struktur som samtliga morgon-tv program följer finns det skillnader mellan kommersiell TV och public service. De kommersiella TV-kanalerna arbetar flitigt med magasinkänslan i programmet, medans public service tenderar att vara mer nyhetsorienterade och strukturerade. Även public service morgon-tv är uppbyggda kring att vara underhållande men inte i lika stor utsträckning som de kommersiella kanalerna. Det är inte ovanligt att morgon-tv i de kommersiella kanalerna även innehåller, mattips, musik vinprovning samt livstilsinslag. 41 Att morgon-tv ser ut på det sättet, beror mycket på formatet introducerades i Europa under slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet när en stor del av den europeiska TV amerikaniserades och kommersialiserades. Detta är en del av att TV- journalistiken tabloidiseras och att nyheter och underhållning konvergerar till infotainment menar Wieten. Infotainment definieras som programmes intended primarily to inform but with substantial entertaining elements. 42 Det blir alltså allt vanligare att hårda nyheter blandas med presentatörernas fria stil, småprat och personifiering. 3.3 Programledaren Helen Andersson har forskat om TV:s nyhetsprogram som interaktion och har då utgått bland annat från Erwing Goffmans teori om inramning av ett TV-program. Teorin handlar om att tolka ett pågående samtal och att förstå hur budskapen i samtalen skall uppfattas. Denna teori används ofta i samband med medieforskning. När begreppet används för att förstå hur TVprogram är uppbyggda handlar det ofta om att programmet ramas in i olika nivåer. Den första nivån är inramning av mediatexten där inledning och avslutning är viktiga aspekter och skapar den första tolkningsramen. I inledningen görs tittaren medveten om att det är dags för TVprogrammet att starta. Därefter använder tittaren sin egen genrekompetens för att systematiskt bygga upp en förväntan av det kommande programmet. Ett TV-program är enligt Goffmans teorier inramat av dels innehållet i programmet, men även av programledaren som presenterar ämnen och gäster. 43 Programledaren fungerar ofta som programmets ansikte utåt och är därför aktiv i en social roll och identitet men representerar även redaktionen och kanalen. 44 Helen Andersson fortsätter sitt resonemang om programledarens betydelse genom att belysa språkvårdaren Stefan Lundins teorier om hur en bra programledare bör uppträda. För att skapa trovärdighet är det viktigt att programledaren agerar på ett naturligt sätt. Det är även viktigt att programledaren använder ett begripligt språk och presenterar innehållet levande. Med detta menas att texten inte ska kännas som om den läses upp från ett manus. Den som läser från ett manus tolkas oftare som formell i motsats till en informell programledare som inte är lika 40 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London s Andersson, Helen, TV: s nyhetsprogram som interaktion, Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet, s Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion, Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet, s

16 styrd av sitt manus menar Helen Andersson. Hon menar även att det finns en rädsla att släppa manus på grund av det pressade tidsschema som många programledare har. 45 Förutom att presentera inslag och rama in programmet är programledaren en viktig del av programkanalens marknadsföring enligt Janet Trewin. Genom att programledaren bidrar med humor, personlighet och underhållning skapas en programidentitet som konkurrerar med andra liknande program i andra kanaler. På samma sätt skapas en relation till tittaren när programledarna talar direkt in i kameran. Genom denna relation uppstår en familjär känsla enligt Trewin. Identiteten bidrar till att skapa nya publikgrupper och behålla dem. Likaså är det viktigt att en programledare kan växla i tempo och teman för att inte publiken skall byta program. Därför är det inte ovanligt för en programledare att ena stunden tala om något seriöst och ibland obehagligt och sen bryta snabbt för ett mer lättsamt inslag. 46 I och med digitaliseringen av TV blir programledaren viktig enligt Janet Trewin. När allt fler kanaler skapar sina egna nyhets- och magasinsprogram i digital form ökar även intresset för programledarens roll att skapa interaktion med tittaren. 47 David Lusted beskriver också hur programledaren sätter en personlig prägel på programmet och betonar hur viktig denna personliga relation med tittaren är. Enligt honom är TVprogrammets personligheter en garanti för att tittaren kommer att stanna kvar under programmets gång samt även titta på programmet i nästkommande sändning. Genom dessa TV-personligheter skapas ett informellt kontrakt mellan tittaren och produktionsbolaget Programledaren i interaktion med tittaren Föregående avsnitt belyste hur programledaren ramar in programmet. I detta avsnitt har jag för avsikt att förklara hur interaktionen mellan programledaren och tittaren fungerar. Detta gör jag med utgångspunkt från Helen Anderssons undersökning om nyhetsprogram som interaktion. Helen Andersson menar att programledarens kontaktförsök med tittaren kan definieras som kvasiinteraktion eftersom tittaren inte har någon större möjlighet att komma med direkt feedback. I de nyhetssändningar som Helen Andersson undersökte framkom det att programledaren i sin interaktion med tittaren dels adresserade tittaren direkt genom att säga ni och dels genom att adressera tittaren indirekt genom att ge extra information utöver nyheterna. 49 Denna information är ofta av informell karaktär och ger programinnehållet en struktur genom att programledaren exempelvis informerar tittaren om vad som hänt tidigare i programmet eller vad som komma skall genom att puffa för kommande inslag. Genom att presentera nästa inslag introduceras tittaren till ett nytt ämne. Programledaren har därmed hjälpt tittaren att följa med i programstrukturen menar Helen Andersson. 50 Likaså är det vanligt förekommande att programledaren i nyhetssändningar puffar för andra program som kommer att sändas i samma kanal. Helen beskriver hur programledaren i nyheterna på TV4 puffar för vädret strax innan reklam för att behålla så många tittare som möjligt Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion, Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet, s Trewin, Janet, Presenting TV and radio An insiders guide, Focal press, Oxford s Trewin, Janet, Presenting TV and radio An insiders guide, Focal press, Oxford s Masterman, Len, Television Mythologies,stars,shows and signs, Comedia/MK Media Press, London s Andersson, Helen, TV: s nyhetsprogram som interaktion, Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet s Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion, Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet s Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion, Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet s

17 Det som Helen Andersson beskriver som programledarens interaktion med tittaren kan även sammanfattas av det engelska begreppet continuity. Begreppet handlar om att tittaren behöver information om programmets struktur för att hålla sitt intresse uppe och för fortsatt deltagande. Ed Buscone menar att programmen behöver ett flöde för att ge tittaren nya upplevelser. Programinnehållet i sig är inte en garanti för att det skall attrahera tittaren nästa dag. Därför behövs programledaren för att sälja in kommande inslag eller program Masterman, Len, Television Mythologies,stars,shows and signs, Comedia/MK Media Press, London s

18 4 Material Undersökningens material består av en arbetsveckas sändningar av SVT s Gomorron Sverige samt TV4 s Nyhetsmorgon under tidsperioden till och med Dessa program spelades in med två inspelningsbara DVD-spelare för att samtliga program skulle vara från samma tidsperiod. Materialet har bearbetats på två nivåer. Makronivån (jämför vidare avsnitt 5.2) behandlar det totala innehållet och mikronivån (jämför vidare avsnitt 5.3) delar av materialet. I valet av TV-program har jag utgått ifrån Jan Wietens definition. Morgon-TV är enligt Wieten de program som sänds i direktsändning under morgonen. Vidare är det de program som består av repeterande nyhets-, sport-, väder och ekonomisändningar blandat med soffprat och inbjudna gäster. Utifrån denna definition fann jag att två kanaler i Sverige sänder morgon- TV. Dels var det TV4 som är reklamfinansierad och dels var det SVT som är licensfinansierad. 4.1 Makronivå Tabell 1 visar vilka program som spelats in i respektive kanal och under vilken tidsperiod. Vidare visar tabellen programmens sändningstid och programlängd. I den totala programlängden är reklamtid borträknad i TV4 för att skapa en rättvisare bild av den faktiska programtiden. Kanal Datum Sändningstid Programledare Programlängd TV4 Nyhetsmorgon Anders Kraft 194 Carina Berg TV4 Nyhetsmorgon Anders Kraft 195 Carina Berg TV4 Nyhetsmorgon Anders Kraft 194 Jenny Östergren TV4 Nyhetsmorgon Steffo Törnquist 194 Jenny Östergren TV4 Nyhetsmorgon Ola Wenström 194 Jenny Östergren SVT Gomorron Marianne 210 Sverige Rundström SVT Gomorron Lotta Bouvin- 209 Sverige Sundberg SVT Gomorron Mats Nyström 209 Sverige SVT Gomorron Lotta Bouvin- 209 Sverige Sundberg SVT Gomorron- Sverige Kalle Brunelius 208 Tabell 1 Det totala undersökningsmaterialet på makronivå 18

19 4.2 Mikronivå Ur det totala materialet har ett begränsat material valts ut för att studera morgon-tv på mikronivå. Detta material omfattar ett morgonprogram från respektive kanal. Av tabell två framgår vilka program som valts ut och under vilka dagar. Kanal Datum Sändningstid Programledare Programlängd TV4 Nyhetsmorgon SVT Gomorron- Sverige Anders Kraft Jenny Östergren Lotta Bouvin- Sundberg Tabell 2 Undersökningsmaterialet på mikronivå

20 5 Metod Den metod som använts i undersökningen är den kvantitativa innehållsanalysen. Denna metod används ofta för att besvara frågor om hur frekvent olika kategorier förekommer i ett undersökningsobjekt. Hur frekvent någonting förekommer är synonymt med hur ofta en företeelse förekommer. Metoden används också för att undersöka hur stort utrymme i tid en viss kategori får. Esaiasson m.fl. beskriver innehållsanalysen som den del där innehållet i skrift, muntligt tal eller bild undersöks. Det kvantitativa momentet beskrivs som den del där resultaten kan jämföras och analyseras med siffror, detta genom att undersökningen präglas av likvärdiga och jämförbara uppgifter. 53 Esaiasson m.fl. belyser tre områden där den kvantitativa innehållsanalysen används inom kommunikationsforskningen. Metoden används dels, för att beskriva ett problemområde, och dels för att se hur innehållet förhåller sig till någon form av uppställda normer. 54 Till sist används den kvantitativa innehållsanalysen för att besvara olika typer av förklarande frågeställningar. 55 I den här studien utgår jag ifrån den första delen där jag kommer att beskriva Svensk morgon-tv utifrån den kvantitativa innehållsanalysen. Den kvantitativa innehållsanalysen kan ses som ett verktyg för att närma sig ett forskningsproblem och är uppbyggt av två viktiga beståndsdelar som är beroende av varandra för att verktyget skall fungera. Den första beståndsdelen, undersökningens analysenhet, bestämmer vad som skall studeras. Analysenheten i denna studie består av de program som spelats in på TV4 och SVT. Den andra beståndsdelen, variabeln med tillhörande variabelvärde, i den kvantitativa innehållsanalysen består av de egenskaper som analysenheten bär på. Valet av variabler sätts i relation till undersökningens hypoteser, syften och frågeställningar. Esaiasson m.fl. menar att variablerna i kvantitativa innehållsanalyser ställer frågor till den undersökta texten, bilden eller talet. 56 Nedan beskriver jag hur undersökningen utförts och kommer där att presentera undersökningsmaterialets analysenhet och variabler utförligare. 5.1 Tillvägagångssätt - Kvantitativ innehållsanalys Undersökningen har en deskriptiv ansats där syftet är att beskriva och jämföra hur svensk morgon-tv ser ut. Utifrån uppsatsen syfte valdes den kvantitativa innehållsanalysen. Genom att använda denna metod kan ett stort material kategoriseras, studeras samt analyseras. Då syftet är att undersöka svensk morgon-tv valdes ett material ut för att ligga till grund för undersökningens analysenhet. Materialet finns presenterat i kapitel 4. Undersökningens analysenhet består av tio inspelade morgon-tv-program från kanalerna TV4 samt SVT. Undersökningen är uppdelad i en makro- och en mikronivå. 5.2 Makronivå Den första nivån bearbetar det totala materialet på makronivå, se avsnitt 4.1. På denna nivå har materialet analyserats i två steg. Det första steget söker svar på vad morgon-tv innehåller. Det andra steget visar hur frekvent innehållet förekommer samt hur mycket tid de olika kategorierna får i förhållande till den totala sändningstiden. 53 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm s Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm s Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm s Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm s

21 5.2.1 Innehållskategorier Frekvens (steg ett) För att skapa en bild över det totala materialet skapades kategorier av innehållet. Dessa kategorier består av programmets byggstenar. När en ny programkategori förekom under sändningen noterades detta i ett kodschema. Samma kodschema användes även för att notera hur frekvent kategorierna förekom under programmet. Detta kodschema användes sedan för samtliga program. Genom att separata data skapades för samtliga programdagar kunde sedan en jämförande analys göras mellan programmen. Modell 1 visar de innehållskategorier som återfanns i TV4 s Nyhetsmorgon. Samtliga kategorier återfanns under alla undersöka dagar. Modellen visar undersökningens analysenhet, vilket i detta fall är de morgonprogram som spelats in i TV4. De innehållskategorier som finns beskrivna i modellen utgör undersökningens variabler. Genom att räkna hur ofta dessa kategorier förekom under den totala programtiden kunde ett tillhörande variabelvärde tas fram. Innehållskategorierna är synonyma med olika inslag som förekommit i programmen. De inslag där programledarna varit aktiva kategoriserades som PL i interaktion med gäst och PL i interaktion med tittare. Alla andra kategorier innehåller programinslag där programledaren inte varit delaktig. Modell 1 Steg ett: Innehållskategorier i Nyhetsmorgon 21

22 På samma sätt gjordes en indelning av det totala materialet som spelats in på SVTs Gomorron Sverige. Modell 2 visar de innehållskategorier som återfanns i Gomorron Sverige. Samtliga kategorier var representerade i det totala materialet under alla programdagar. Modell 2 Steg ett: Innehållskategorier i Gomorron Sverige Innehållskategorier Tid (steg två) Det andra steget på makronivån var att se hur mycket tid av den totala sändningstiden programledarna fick i förhållande till det öviga programminnehållet. Ett andra urval gjordes. Innehållskategorierna delades upp i tre underkategorier. Denna indelning gjordes både i TV4 och SVT. Detta gjordes för att fokusera på programledarens roll i morgon-tv. De innehållskategorier som inte involverade programledarna lades ihop och blev en Övrig kategori. Den kategori där programledarna länkade ihop inslag och talade till tittaren, PL Interaktion med tittaren, behölls. Likaså behölls den kategori som innefattade den tid där programledarna och inbjudna gäster samtalade med varandra, PL Interaktion med gäster. Kategorin Övrig innehåller inte några inslag där programledarna har en aktiv roll utan innehåller andra programinslag, dvs. nyheter, väder, sport, etc. En analys gjordes på det totala materialet, och separata data samlades för samtliga program, för att kunna jämföra Nyhetsmorgon med Gomorron Sverige men även se om programmen följde liknande struktur i samma kanal. Modell 3 visar de tre underkategorierna som skapades i det andra steget i TV4. På samma sätt gjordes urvalet i SVT. Modellen gäller således för både TV4 och SVT. Modellen visar dels de kategorier som skapats i den första delen av undersökningen och sen hur dessa kategorier brutits ut till tre underkategorier, den högra delen av modellen. 22

23 Modell 3 Steg två: Programledartid i förhållande till övriga inslag Kategorierna PL Interaktion med tittaren och PL Interaktion med gäster klockades så att samtliga inslag med dessa kategorier fick ett variabelvärde. Dessa två kategorier förekom mest frekvent under den undersökta perioden vilket motiverar valet att studera dessa närmre. Inslagen klockades med ett tidtagarur och räknades i sekunder och minuter. Genom att sedan subtrahera den totala sändningstiden med dessa kategorier kunde även ett varibelvärde för kategorin Övrigt tas fram. Resultaten sätts i relation till hur SVT och TV4 prioriterar programinnehållet gällande tid. Fokus ligger på hur programmen ser till programledarens roll och vilket utrymme denna får av den totala programtiden. 5.3 Mikronivå Ett program valdes i båda kanalerna, tabell 2 kap 4, för en närmre analys av vad kategorin PL Interaktion med tittaren innehöll. Genom att räkna ut ett medelvärde på hur många sändningsminuter denna kategori fick under den totala undersökningsperioden kunde en dag i respektive kanal väljas ut. Att denna kategori valdes beror på att det var den kategori som förekom mest frekvent i det första steget i undersökningen på makronivå vilket motiverade mig att undersöka den närmre Programledaren i interaktion med tittarna Vad? (steg tre) Genom att studera innehållet, i kategorin PL Interaktion med tittaren, kunde jag se vad programledarna gjorde. Jag delade in programledarens uppgifter i fyra underkategorier. Kommande inslag: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt att puffa för kommande inslag. Nästa inslag: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt att puffa för nästa inslag. Sammanfattar inslag: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt att sammanfatta titigare inslag. Övrigt: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt inledning och avslutning av programmet samt övrigt tal. 23

24 Dessa underkategorier klockades sedan för att söka svar på hur mycket tid av den totala kategoritiden som de fick. Antalet gånger de förekom, hur frekvent, noterades även. Av dessa data kunde sedan en jämförande analys göras programmen emellan. Modell 4 visar det tredje steget (längst ned till höger i bilden). Modellen exemplifierar hur urvalet gick till i TV4. På samma sätt gjordes även urvalet i SVT eftersom samma underkategorier återfunnits, se modell 1-3. Syftet med att analysera denna kategori på mikronivå är att söka svar på vad programledarna gör och vilken funktion de har i programmet. Modell 4 Steg tre: Vad gör programledaren? 24

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Svenskt TV-utbud 2007

Svenskt TV-utbud 2007 Svenskt TV-utbud 2007 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, genomförd av professor Kent Asp, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Granskningsnämndens

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2011

Svenskt tv-utbud 2011 Svenskt tv-utbud Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2010

Svenskt tv-utbud 2010 Myndigheten för radio och tv rapport nr 27 En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Svenskt medieutbud 2013

Svenskt medieutbud 2013 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television 2 Granskningsnämndens rapportserie rapport nr 27 Mångfald och kvalitet i Sveriges Television En utvärdering av tillståndsperioden 2007-2009 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare. Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen. 1/7 BESLUT 2012-10-29 Dnr: 12/00778 SAKEN Spela! Avsnitt 8, säsong 1, Apple släpper Ipad 3 och Se senaste dragningen från Eurolotto 2012-03-29, aftonbladet.se/webbtv, 2012-03-30, program om dataspel, en

Läs mer

Sändningen fälls. Granskningsnämnden anser att den innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Sändningen fälls. Granskningsnämnden anser att den innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/6 BESLUT 2015-06-22 Dnr: 15/00564 SAKEN VM i Falun: Invigning, SVT24, 2015-02-22, sändning från invigningen av skid-vm i Falun 2015; fråga om otillbörligt gynnande BESLUT Sändningen fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011

Läs mer

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program 1/5 BESLUT 2015-06-22 Dnr: 15/00463 SAKEN Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program BESLUT TV4 AB har uppfyllt kravet på att sända

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden.

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Under dagtid i ett kontorslandskap sades följande.

Under dagtid i ett kontorslandskap sades följande. 1/7 BESLUT 2015-02-02 Dnr: 14/01902 och 1955 SAKEN SVT1 och SVT2, 2014-08-04 2014-09-14, program med meddelande om att rösta i valen år 2014; fråga om opartiskhet, saklighet och bestämmelsen om mediets

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Serie och- följetongstittande på nya plattformar

Serie och- följetongstittande på nya plattformar AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Serie och- följetongstittande på nya plattformar En studie som behandlar förändringen av seriekulturen och hur det påverkar människor i vardagen.

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

C-UPPSATS. TV4 Nyheterna

C-UPPSATS. TV4 Nyheterna C-UPPSATS 2009:250 TV4 Nyheterna -samma eller likadana runt om i Sverige? Hemligheten bakom de olika lokala nyhetsredaktionernas arbete i Sverige Linda Berglund Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie-

Läs mer

NETIKKA TV BRUKSANVISNING

NETIKKA TV BRUKSANVISNING Netikka TV 1 Version 2.1 NETIKKA TV BRUKSANVISNING Netikka TV 2(10) Välkommen som Netikka TV-användare! Välkommen att använda Anvias Netikka TV-tjänst. Vi gratulerar dig till ett bra val! Tjänsten ger

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

TV4. Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen Jan Scherman, vice vd Nordie Broadcasting. Stort tack för att vi fått möjligheten att komma hit!

TV4. Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen Jan Scherman, vice vd Nordie Broadcasting. Stort tack för att vi fått möjligheten att komma hit! TV4 Casten Almqvist vd TV4-Gruppen J an Sch nnan vice vd Nordk: Broadcasting 1111111111. 111111 IIIIII, III....,..., 6 Presentation för Konstitutionsutskottet, 8 maj 2012 Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling

Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 12 maj 2011 KLAGANDE TV4 AB, 556242-7152 Ombud: AA MOTPART Granskningsnämnden för radio och tv Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer