Omslag Leif Johansson/Scandinav Bildbyrå, sidan 3 Maud Lindeberg/Socialstyrelsen Tryck Edita Bobergs AB, Falun, februari 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omslag Leif Johansson/Scandinav Bildbyrå, sidan 3 Maud Lindeberg/Socialstyrelsen Tryck Edita Bobergs AB, Falun, februari 2015"

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Artikelnummer Foto Omslag Leif Johansson/Scandinav Bildbyrå, sidan 3 Maud Lindeberg/Socialstyrelsen Tryck Edita Bobergs AB, Falun, februari 2015

3 Året som gått Jag kan återigen se tillbaka på ett mycket händelserikt år för Socialstyrelsen. Året har till stor del präglats av händelser i vår omvärld såväl på det inrikespolitiska planet som internationellt. Redan under våren aviserade regeringen ytterligare förändringar i myndighetsstrukturen där Socialstyrelsen gavs en tydligt samordnande roll inom kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Samtidigt som vi tar oss an detta förtroende med stor tillförsikt har det varit en utmaning att parallellt med alla regeringsuppdrag och löpande uppgifter, hantera de verksamhetsförändringar, som Socialstyrelsen varit föremål för ända sedan år Trots dessa utmaningar kan jag med glädje konstatera att Socialstyrelsen fortsatt levererar underlag av hög kvalitet till regeringen, huvudmän och profession. Under året har Socialstyrelsen också lyckats ISO-certifiera aspekterna kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö i vårt ledningssystem. Därmed ställer vi nu samma höga krav på oss själva som vi ställer på verksamheterna inom vården och omsorgen. Året har också plågsamt tydligt påmint oss om den sårbarhet och utsatthet som fortfarande är utbredd över stora delar av världen. Ebolakrisen i västra Afrika har skördat ett stort antal dödsoffer och inneburit ett omfattande mänskligt lidande. Vid sidan av att ha upprätthållit den nationella beredskapen understryker de stödjande insatser som Socialstyrelsen varit en del av, vikten av ett globalt ansvarstagande i händelser som dessa. Det är min sammanfattande bedömning att Socialstyrelsen under år 2014 levt upp till de krav som regeringen och andra aktörer förväntar sig av oss och att vi genom våra insatser bidragit till förbättringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och till en ökad jämlikhet. Lars-Erik Holm

4 Förkortningar adhd Attention deficit hyperactivity disorder BBIC Barns behov i centrum DHS Dokument- och ärendehanteringssystem DRG Diagnosrelaterade grupper EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EHEC Enterohemorragisk E. coli EU Europeiska unionen FÅB Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag HBTQ Homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner Hosp Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal HVB Hem för vård eller boende ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ISO Internationella standardiseringsorganisationen IVF In vitro fertilisering IVO Inspektionen för vård och omsorg JK Justitiekanslern JO Justitieombudsman (riksdagens ombudsmän) LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NI Nationella informationsstrukturen NOMESKO Nordisk medicinalstatistisk kommitté OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSN Rikssjukvårdsnämnden SKL Sveriges Kommuner och Landsting SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket WHO Världshälsoorganisationen ÄBIC Äldres behov i centrum 4

5 Innehåll Året som gått 3 Förkortningar 4 Verksamheten Organisation 7 Verksamhetens omfattning 7 Ledningssystem 8 Särskilda insatser 9 Socialstyrelsen i medierna 11 Extern samverkan 11 Intäkter, kostnader och transfereringar 12 Resultatredovisning 13 Fördjupad redovisning 15 Äldre 15 Barn och unga 17 Psykisk ohälsa 21 Funktionshinder 23 Patientsäkerhet 24 Smittskydd 26 ANDTS 28 Krisberedskap 29 Kunskap 31 Kunskapsöversikter 31 Nationella riktlinjer 33 Rekommendationer om screening 34 Vägledningar 35 Stöd för kunskapstillämpning 36 Individbaserade register 37 Statistik 38 NordDRG 42 Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 42 Donationsregistret 43 Uppföljning och utvärdering 43 Regelgivning 49 Socialstyrelsens författningssamling 49 Handböcker 50 Övriga uppgifter 53 Behörighet och legitimation 53 Specialistkompetensbevis 56 Tillståndsprövning 57 Statsbidrag 58 Kurser för ST-läkare 59 5

6 Remisser 59 Externa förfrågningar 60 Särskilda organ 62 Rättsliga rådet 62 Rikssjukvårdsnämnden 63 Personal och kompetens 65 Sjukfrånvaro 65 Kompetensförsörjning och bemanning 67 Samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer 68 Ekonomiska uppgifter 69 Sammanställning av väsentliga uppgifter Ekonomisk redovisning 73 Resultaträkning 74 Balansräkning 75 Redovisning mot anslag 77 Redovisning mot inkomsttitel 80 Redovisning av finansiella villkor 81 Tilläggsupplysningar och noter 89 Ersättningar till ledande befattningshavare och insynsråd 90 Noter 91 Årsredovisningens undertecknande 98 Bilaga 1. Regeringsuppdrag Pågående uppdrag 102 Avslutade uppdrag Bilaga 2. Socialstyrelsens publikationer

7 Verksamheten 2014 Socialstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet vars uppdrag är att verka för en god hälsa och social välfärd, samt för omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Grundläggande bestämmelser för myndighetens verksamhet finns i förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen. Myndigheten har en bred nationell och internationell verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Socialstyrelsen verkar för en god vård och omsorg genom att styra med kunskap, regler, statsbidrag, och genom att göra uppföljningar och utvärderingar. Socialstyrelsen har fyra särskilda organ. Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (rättsliga rådet) och Rikssjukvårdsnämnden är beslutande organ. Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation (donationsrådet) samt Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring är rådgivande organ. Organisation Socialstyrelsen är en enrådighetsmyndighet. Det innebär att generaldirektören fattar beslut på myndighetens vägnar och ensam bär ansvaret för verksamheten inför regeringen. Socialstyrelsens insynsråd bidrar till att uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande, men det har inga beslutsbefogenheter. Myndigheten har fem avdelningar med ansvar för var sitt verksamhetsområde. Områdena är: statistik och jämförelser; kunskapsstyrning; kunskapsstöd; regler och behörighet; samt utvärdering och analys. Utöver dessa fem avdelningar finns också stödfunktionerna generaldirektörens stab, verksamhetsstöd och kommunikation. Verksamhetens omfattning Socialstyrelsens totala kostnader under 2014 uppgick till tkr. Myndigheten finansierades, utöver förvaltningsanslaget, till närmare hälften av sakanslag och externa medel. Då sakanslag och externa medel under flera år utgjort en betydande del av Socialstyrelsens finansiering har det medfört att myndighetens organisation är mycket större än det 7

8 VERKSAMHETEN 2014 Finansiering 2014 Avgifter m.m. 2 % Sakanslag och externa medel 48 % F-anslag 50 % som förvaltningsanslaget täcker. Det här ger en sårbarhet eftersom sakanslag och externa medel ofta är en oförutsägbar och kortsiktig finansieringskälla samtidigt som kostnaderna för organisationen är mer trög rörliga och inte kan bromsas lika snabbt som finansieringsunderlaget kan minskas. Under 2014 hanterade myndigheten totalt ärenden, att jämföra med föregående år då ärenden registrerades. Skillnaden beror främst på att tillsynsverksamheten var en del av Socialstyrelsen under delar av Från och med 2014 ingår även rättsliga rådets ärenden i redovisningen. Under året hanterade rådet sammanlagt ärenden. Vid utgången av 2014 var 723 personer anställda på Socialstyrelsen vilket är en ökning med 38 personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Socialstyrelsen hanterade 200 regeringsuppdrag under 2014, exklusive uppdrag om transfereringar. Det är nästan samma antal som 2013 när 215 uppdrag hanterades. Myndigheten fick 100 nya uppdrag, inklusive upp drag i regleringsbrevet, och avslutade 85 uppdrag under året. Även 2014 redovisar Socialstyrelsen kostnader för slutredovisade regeringsuppdrag i den utsträckning det är möjligt. Socialstyrelsen har kunnat kostnadsberäkna 95 procent av dessa uppdrag jämfört med 80 procent Ambitionen är att kunna redovisa kostnader för samtliga avlämnade regeringsupp drag. Kostnaderna för respektive regeringsuppdrag redo visas i bilaga 1. Ledningssystem Socialstyrelsens arbete med att utveckla ledningssystemet har under 2014 resulterat i certifiering av ledningssystemet enligt ISO-standarderna för kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö. Därmed har myndigheten skapat förutsättningar för en ökad systematik i arbetet med att förbättra verksamheten och uppfylla intressenternas behov. För att förbättra och vidareutveckla ledningssystemet har Socialstyrelsen fortsatt arbetet med processutveckling. Fokus har varit att öka samverkan mellan processerna, förbättra processernas prestanda, och öka förmågan att mäta och följa upp. Informationssäkerhetsarbetet har till stor del handlat om att utveckla och hitta nya former för styrningen av it-verksamheten och dess samverkan med övrig verk samhet inom Socialstyrelsen. Numera bereds till exempel prioriteringar av it-relaterad verksamhet i ett myndighetsövergripande forum. Genom införandet av ett integrerat ledningssystem har myndigheten även förbättrat förutsättningarna för att kunna arbeta med de betydande miljöaspekterna på ett systematiskt sätt. Arbetet med miljömålen bedrivs decentraliserat och alla avdelningar har egna miljöhandlingsplaner. Inom arbetsmiljöområdet är enheternas riskanalyser avgörande för prioriteringar och åtgärder. I år har även en medarbetarundersökning genomförts som tillsammans med riskanalyserna utgör grunden för myndighetens arbetsmiljöplan. I syfte att säkerställa att myndigheten lever upp till kraven i ledningssystemet och främja en kontinuerlig utveckling av verksamheten etablerade Socialstyrelsen under hösten en ny internrevisionsfunktion för ledningssystemet. En övergripande revision av den styrande dokumenta- 8

9 VERKSAMHETEN 2014 tionen har därefter genomförts och identifierade för bättringsområden ingår i en handlingsplan för den fortsatta utvecklingen av ledningssystemet kommande år. Särskilda insatser Antiziganism i statlig tjänst Regeringen publicerade 2014 en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Syftet med vitboken var att ge ett erkännande åt offren och deras anhöriga och skapa förståelse för den romska minoritetens situation i dag. Socialstyrelsen bidrog med material till vitboken, men ville också ta ett eget ansvar för de kränkningar som myndigheten utsatt grupperna för. Socialstyrelsen har därför låtit externa författare granska myndighetens roll i de statliga övergreppen mot romer och resande under 1900-talet. Detta för att lära av historien i syfte att kunna se framåt och bygga upp ett förtroende mellan myndigheten och romer och resande. Granskningen, som redovisas i rapporten Antiziganism i statlig tjänst, visar att dåvarande Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen var aktiva när det gällde bland annat tvångssterilisering och tvångsomhänder tagande av barn till romer och resande. Myndigheterna ansvarade också för inven teringar och registreringar av dessa grupper. De flesta romer och resande har direkt eller indirekt påverkats av detta agerande och effekterna kvarstår än i dag. Utifrån granskningen har Socialstyrelsen dragit slutsatsen att myndigheten var mycket pådrivande i åtgärder som kränkte och exkluderade romer och resande samt att agerandet fortfarande påverkar möjligheterna att arbeta för en hälso- och sjukvård och socialtjänst som har minoriteternas förtroende. Socialstyrelsens historia är ett av skälen till varför myndigheten i dag särskilt prioriterar de röstsvaga, diskriminerade eller utsatta för att verka för att de får en god hälsa, vård och omsorg. För att inte historien ska upprepa sig ska Socialstyrelsen arbeta kontinuerligt för att de anställda ska ha hög medvetenhet om mänskliga rättigheter och känna till myndighetens historia. Ny modell för målnivåer och indikatorer Socialstyrelsen har under året fastställt en modell för framtagande av nationella målnivåer kopplade till indikatorer inom nationella riktlinjer. Det primära syftet med nationella målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga mål att arbeta mot för att i förlängningen kunna ge patienterna en jämlik vård av hög kvalitet. Dessutom kan målnivåerna användas som en måttstock i samband med uppföljning och utvärdering av vården. Modellen för att ta fram nationella målnivåer kombinerar vetenskapliga och statistiska underlag med en bred konsensusprocess där representanter från berörda vårdprofessioner, huvudmän och patientföreningar deltar. Målnivåerna anger hur stor andel i en viss patientgrupp som bör komma ifråga för en viss rekommenderad åtgärd, eller andelen patienter som bör uppnå ett visst resultat till följd av vårdens insatser. Målnivåerna kommer regelbundet att ses över och vid behov justeras för att säkerställa att de fyller sitt syfte. I de flesta fall kommer en översyn av nivåerna att ske vartannat år. 9

10 VERKSAMHETEN 2014 En ny förvaltningsmodell I syfte att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och sammanhållen författningssamling för vård och omsorgssektorn har Socialstyrelsen under 2014 utvecklat en förvaltningsmodell för myndighetens författningar. Genom modellen säkerställer myndigheten att varje författning regelbundet utvärderas, uppdateras och vid behov revideras. Dessutom har myndigheten genomfört en särskild insats under året för att revidera samtliga författningar beslutade före år Samordning mot psykisk ohälsa I oktober lanserade Socialstyrelsen tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett samordnat kunskapsstöd om attention deficit hyperactivity disorder (adhd). Arbetet är en del av regeringens plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa (PRIO) som syftar till att säkerhetsställa en behovsanpassad och samordnad kunskapsstyrning inom området. Målsättningen är att verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst ska ha det kunskapsstöd som behövs för att tillgodose behoven hos patienter, brukare och anhöriga. Genom den gemensamma lanseringen har myndigheterna visat på möjligheterna till en mer samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. Utveckling av it-driften Socialstyrelsen har en komplex it-miljö med ett flertal nationella register och avancerade registermiljöer. Under året har myndigheten arbetat med att säkerställa en redundant it-drift, vilket är en grundförutsättning för en hög it-säkerhet och en viktig del i Socialstyrelsens informationssäkerhetsarbete. En sekundär it-hall har upphandlats liksom all hårdvara inklusive nätverk och förbindelser. När arbetet avslutas ska hela myndighetens it-system finnas i två hallar. Den nationella innovationsstrategin Staten har ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvården och det är därför viktigt att staten utöver traditionella styrmedel bidrar till att främja hälsoutvecklingen genom att skapa förutsättningar för innovation och nytänkande i landsting, kommuner och näringsliv. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att redogöra för hur myndigheten bidragit till att förverkliga den nationella innovationsstrategin och bedöma inom vilka områden som det finns störst möjligheter till och behov av innovation. Socialstyrelsen har en central roll i detta arbete och bidrar löpande aktivt genom exempelvis kunskapsförmedling i olika former, analyser och statistikframställning. I en särskild skrivelse till regeringen lyfter Socialstyrelsen fram följande områden som särskilt viktiga för att nå betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst: samarbete utifrån patient- och brukarnytta involvering av patienter och brukare kunskap om hur komplexa system fungerar och förändras informationsstrukturer och datahantering. 10

11 VERKSAMHETEN 2014 Socialstyrelsen i medierna Av de resultat Socialstyrelsen presenterade under 2014 var det de nya öppna jämförelserna av folkhälsan och uppföljningarna av väntetiderna vid sjukhusens akutmottagningar och i cancervården som uppmärksammades mest i medierna. Sammanlagt omskrevs myndigheten i ungefär artiklar, motsvarande cirka 230 artiklar per vecka. I 92 procent av artiklarna skildrades Socialstyrelsen i neutral eller positiv ton. Även de tre sakområden som myndigheten prioriterar i sina egna medieinitiativ: barn och unga; äldre; och psykisk ohälsa, var framträdande i rapporteringen. Utvärderingen av vården vid demenssjukdom, nya föreskrifter för att stärka skyddet för våldsutsatta barn och kartläggningen av hur psykofarmaka förskrivs till placerade barn är några exempel på det. Totalt rörde en tredjedel av medierapporteringen om Socialstyrelsen något av dessa tre sakområden. Extern samverkan Socialstyrelsen samverkar och har regelbundna möten med andra myndigheter vars verksamhet berör Socialstyrelsens ansvarsområden. Myndigheten träffar dessutom regelbundet företrädare för större intresseorganisationer såsom berörda patient-, arbetsgivar-, arbetstagar- och yrkesorganisationer och andra tongivande aktörer inom vård- och omsorgssektorn. Mer formaliserad samverkan bedrivs inom Socialstyrelsens råd för funktionshindersfrågor, äldrefrågor och missbruksfrågor, samt i möten som sker inom ramen för nationell samverkan för psykisk hälsa och med företrädare för nationella minoriteter. På detta sätt utbyts erfarenheter i aktuella frågor. Organisationerna ges också möjlighet till delaktighet och insyn i myndighetens arbete och Socialstyrelsen får tillgång till aktuell kunskap. Ett exempel på fördjupad samverkan för att underlätta kunskaps styr ning och kunskapsspridning är arbetet med Kunskapsguiden. Det är en nationell plattform för att samla kunskapsstödjande material som Social styrelsen ger ut i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och TLV. Kunskapsguiden samlar kunskap inom evidensbaserad praktik, missbruk och beroende, psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre. Under året har flera utvecklingsinsatser genomförts med utgångspunkt i intressent- och behovsanalyser. Ett nytt område, missbruk och beroende, har lagts till, en samlingssida för adhd har lanserats, och plattformens sökfunktion har utvecklats. Ett annat exempel på samverkan är myndighetens uppdrag att samordna arbetet med en gemensam informationsstruktur inom vård och omsorg. Det sker inom ramen för den nationella strategin för e-hälsa. För att ge vägledning kring den gemensamma informationsstrukturen och underlätta användningen av den i vård och omsorg samverkar myndigheten nationellt. Det görs på flera olika sätt, bland annat i Socialdepartementets nationella samrådsgrupp tillsammans med andra nyckelaktörer inom vård- och omsorgssektorn och i Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur. 11

12 VERKSAMHETEN 2014 Intäkter, kostnader och transfereringar Socialstyrelsens omsättning har 2014 minskat med cirka tkr, vilket kan förklaras av myndighetsdelningen 2013 då Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildades ur Socialstyrelsens tillsynsverksamhet. Jämförelseåret 2013 innefattar tillsynsverksamheten fram till 1 juni Om jämförelseåret rensas från tillsynsverksamheten har övrig verksamhet ökat med cirka tkr. Intäkter Socialstyrelsens verksamhet finanseras med anslag, avgifter och andra ersättningar samt bidrag från andra myndigheter. Bidragen, främst från Kammarkollegiet, är i huvudsak knutna till särskilda regeringsuppdrag och betalas ut efter beslut av regeringen. Intäkterna 2014 uppgick till tkr, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med Om tillsynsverksamheten räknas bort från jämförelseåret har dock övrig verksamhet ökat med cirka tkr under Tabell 1. Intäkter Intäkter fördelade på finansieringsslag , löpande priser (tkr) Förvaltningsanslag Övriga anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag från myndigheter och andra organisationer Finansiella intäkter Totala intäkter Kostnader Fördelningen av Socialstyrelsens kostnader för år 2012 till 2014 framgår i tabell 2. Den minskade kostnaden för personal och lokaler beror främst på färre anställda och minskat lokalbehov efter verksamhetsövergången till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tabell 2. Kostnader Kostnader för verksamheten , löpande priser (tkr) Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Totala kostnader

13 VERKSAMHETEN 2014 Tabell 3. Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar , löpande priser (tkr)* Verksamhetsgren Tillsyn Kunskap Regelgivning Övriga uppgifter Särskilda organ Övrigt Totala kostnader * Mer utförlig beskrivning av förändringar av verksamhetsgrenarna och deras kostnader ges i respektive avsnitt. Kommentar till kostnadsberäkning Verksamhetsgren tillsyn övergick till IVO 2013 vilket gör att tillsyn saknar utfall Övriga verksamhetsgrenar har alla ökat jämförelsevis med 2013, vilket till viss del kan förklaras med att de myndighetsgemensamma kostnaderna nu fördelas på kvarstående verksamhetsgrenar efter förbrukad tid. Tidigare fördelades kostnaderna även på verksamhetsgrenen tillsyn. De kostnader som redovisas under övrigt på jämförelseåret 2013 hänförs till verksamhetsövergången och har fakturerats IVO och motsvaras av ökade intäkter samma år (se tabell 1. Intäkter). Transfereringar Nettotransfereringarna uppgick 2014 till tkr jämfört med 2013 då de uppgick till tkr. Transfereringarna avsåg främst bidrag till landsting och kommuner. Socialstyrelsen har även betalat ut bidrag till andra myndigheter på uppdrag av regeringen. Myndigheten har fått tkr genom återbetalningar av tidigare års bidrag som skett när mottagarna inte förbrukat medlen. Resultatredovisning Socialstyrelsen redovisar sin verksamhet i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Enligt denna ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verksamheten och resultatet av denna verksamhet. Socialstyrelsen har följt Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 3 kap. 1 FÅB. Socialstyrelsens prestationer avser i huvudsak längre projekt. Myndigheten redovisar därför prestationernas totala kostnad det år prestationen avslutas, vilket inkluderar kostnader från tidigare år som är hänförbara till prestationen. I årsredovisningen för 2014 redovisas även årskostnaden för ett antal prestationer där det bedöms vara relevant. Kostnaderna för 13

14 VERKSAMHETEN 2014 prestationerna inkluderar både direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna är fördelade efter direkt tid och utgör cirka 33 procent av de totala kostnaderna. Myndigheten har vidareutvecklat redovisningen för några prestationer bland annat i syfte att ge en mer rättvisande bild av kostnad per ärende. Socialstyrelsen bedömer att redovisningen av prestationerna på ett rättvisande sätt beskriver myndighetens verksamhet. Urvalet har gjorts med utgångspunkt från volym, kostnad och relevans och beslutats av generaldirektören. För vissa prestationer har myndigheten bedömt att det inte är relevant att redovisa snittkostnad. Det gäller prestationer som sinsemellan kan ha stora variationer i arbete och tidsåtgång. Utöver redovisningen av prestationer lämnar Socialstyrelsen en fördjupad redovisning. Avsnittet beskriver vad myndigheten genomfört under året med utgångspunkt från de sakområden som varit mest aktuella. Beskrivningen syftar till att ge en tydligare bild av myndighetens arbete för en god vård och omsorg inom respektive område. Socialstyrelsens samtliga regeringsuppdrag under 2014 redovisas i bilaga 1 och i bilaga 2 ges en samlad redovisning av årets publikationer. 14

15 Fördjupad redovisning Socialstyrelsens verksamhet berör många sakområden och enskilda sakfrågor inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten samordnar ett antal sakområden internt, till exempel äldre, barn- och unga och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen samordnar även de övergripande perspektiven utländsk bakgrund, nationella minoriteter och HBTQ-frågor. Perspektiven är integrerade i verksamheten och är viktiga i så väl arbetet med myndighetens olika prestationer som i personal- och arbetsmiljöfrågor. Socialstyrelsen har under året även utsetts till strategisk myndighet för HBTQ-området. Syftet med att samordna utvalda sakområden och perspektiv är bland annat att Socialstyrelsen ska kunna ge enhetliga budskap och effektivt kunna genomföra de uppdrag myndigheten får som rör specifika sakområden och perspektiv. Nedan följer en beskrivning av större insatser som slutförts under året inom några sakområden. Äldre Socialstyrelsen har under året utvecklat stödet till huvudmännens kvalitetsutveckling genom att ta fram öppna jämförelser och en undersökning om äldres uppfattningar om vården och omsorgen. Myndigheten har också genomfört satsningar på att utveckla informationsstruktur och statistik i samlade vård- och omsorgsprocesser. Även kunskapsstyrning en har utvecklats genom flera översikter och läkemedelsområdet har uppmärksammats. Vidare har Socialstyrelsen följt upp och utvärderat en rad nationella reformer, liksom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd till kvalitetsutveckling Personalkontinuitet är viktigt för många äldre som får stöd och hjälp i vardagen. Med få och välkända personer är det lättare för den äldre att känna trygghet och påverka hur servicen, hjälpen och omvårdnaden ska utföras. I årets rapport av öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre visar Socialstyrelsen att personer som har hemtjänst i genomsnitt möter 14 olika personer från personalen under en tvåveckorsperiod. 15

16 FÖRDJUPAD REDOVISNING Mätningen omfattade 176 kommuner och resultatet i kommunerna varierade från 6 till 26 personer. Av de kommuner som ingick i mätningen hade 74 kommuner försämrat sitt resultat sedan föregående mätperiod medan 36 kommuner fick ett bättre resultat. För andra året i rad har Socialstyrelsen frågat alla äldre med hemtjänst eller särskilt boende vad de tycker om sin vård och omsorg. Myndigheten redovisade resultatet i rapporten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Totalt har drygt personer svarat på enkäterna. Resultatet visar att förändringarna jämfört med 2013 är små, men att vissa tendenser kan urskiljas. De svarande med hemtjänst anser bland annat att det har blivit lite svårare att få kontakt med hemtjänstpersonalen och en något lägre andel anser att personalen har tillräckligt med tid för att utföra tjänsterna åt dem. Andelen personer på äldreboenden som har förtroende för alla i personalen har också minskat med drygt 2 procentenheter sedan förra undersökningen och även upplevelsen av trygghet förefaller ha minskat något. Undersökningen visar dock att den största andelen av de svarande, 89 procent i hemtjänst och 83 procent med särskilt boende, sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin omsorg. Äldres väg genom vården och omsorgen Socialstyrelsen har ett nationellt samordningsansvar för en gemensam informationsstruktur inom vård och omsorg. I den gemensamma informationsstrukturen ingår bland annat den nationella informationsstrukturen (NI) som möjliggör att olika verksamheter kan strukturera information kring en individ på samma sätt. Under året har myndigheten påbörjat en vidareutveckling av NI, bland annat med målsättningen att skapa sammanhängande modeller för dokumentation och journalföring inom vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen utvecklar också begreppet hälsoärende inom socialtjänsten som ska förbättra möjligheterna att hålla ihop information mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Arbetet redovisas i rapporten Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En utvecklad gemensam informationsstruktur är en förutsättning för att utveckla den nationella statistiken om vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen har därför tagit fram planen Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg Utvecklingsplan I planen presenterar myndigheten flera förslag till åtgärder för att förbättra statistiken. Utvecklingsplanen ska ligga till grund för årliga handlingsplaner med målet att i framtiden kunna följa de mest sjuka äldres väg genom vården och omsorgen, från behov eller diagnos via insatser och åtgärder och slutligen till resultat. Snabb spridning av behovsbaserat arbetssätt Äldres behov i centrum (ÄBIC) är en modell som Socialstyrelen har utvecklat för att beskriva äldres behov med stöd av den internationella klassifikationen, ICF. Syftet med modellen är att stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt genom att använda ett gemensamt språk för att beskriva behov, mål och resultat. Strukturerad dokumentation av äldres behov ger även jämförbara data, vilket är en förutsättning för att kunna utveckla nationell statistik. Till stöd för införandet av ÄBIC ger myndigheten en utbildning i två steg för lokala processledare. Utbildningen gavs för första gången

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lag Förordning Föreskrifter & allm. råd Regeringsformen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Äktenskapsbalken (1987:230) Föräldrabalken (1949:381)

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Tid 08:30-10:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP)

Läs mer