Omslag Leif Johansson/Scandinav Bildbyrå, sidan 3 Maud Lindeberg/Socialstyrelsen Tryck Edita Bobergs AB, Falun, februari 2015

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Artikelnummer Foto Omslag Leif Johansson/Scandinav Bildbyrå, sidan 3 Maud Lindeberg/Socialstyrelsen Tryck Edita Bobergs AB, Falun, februari 2015

3 Året som gått Jag kan återigen se tillbaka på ett mycket händelserikt år för Socialstyrelsen. Året har till stor del präglats av händelser i vår omvärld såväl på det inrikespolitiska planet som internationellt. Redan under våren aviserade regeringen ytterligare förändringar i myndighetsstrukturen där Socialstyrelsen gavs en tydligt samordnande roll inom kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Samtidigt som vi tar oss an detta förtroende med stor tillförsikt har det varit en utmaning att parallellt med alla regeringsuppdrag och löpande uppgifter, hantera de verksamhetsförändringar, som Socialstyrelsen varit föremål för ända sedan år Trots dessa utmaningar kan jag med glädje konstatera att Socialstyrelsen fortsatt levererar underlag av hög kvalitet till regeringen, huvudmän och profession. Under året har Socialstyrelsen också lyckats ISO-certifiera aspekterna kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö i vårt ledningssystem. Därmed ställer vi nu samma höga krav på oss själva som vi ställer på verksamheterna inom vården och omsorgen. Året har också plågsamt tydligt påmint oss om den sårbarhet och utsatthet som fortfarande är utbredd över stora delar av världen. Ebolakrisen i västra Afrika har skördat ett stort antal dödsoffer och inneburit ett omfattande mänskligt lidande. Vid sidan av att ha upprätthållit den nationella beredskapen understryker de stödjande insatser som Socialstyrelsen varit en del av, vikten av ett globalt ansvarstagande i händelser som dessa. Det är min sammanfattande bedömning att Socialstyrelsen under år 2014 levt upp till de krav som regeringen och andra aktörer förväntar sig av oss och att vi genom våra insatser bidragit till förbättringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och till en ökad jämlikhet. Lars-Erik Holm

4 Förkortningar adhd Attention deficit hyperactivity disorder BBIC Barns behov i centrum DHS Dokument- och ärendehanteringssystem DRG Diagnosrelaterade grupper EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EHEC Enterohemorragisk E. coli EU Europeiska unionen FÅB Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag HBTQ Homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner Hosp Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal HVB Hem för vård eller boende ICF Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ISO Internationella standardiseringsorganisationen IVF In vitro fertilisering IVO Inspektionen för vård och omsorg JK Justitiekanslern JO Justitieombudsman (riksdagens ombudsmän) LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NI Nationella informationsstrukturen NOMESKO Nordisk medicinalstatistisk kommitté OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSN Rikssjukvårdsnämnden SKL Sveriges Kommuner och Landsting SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket WHO Världshälsoorganisationen ÄBIC Äldres behov i centrum 4

5 Innehåll Året som gått 3 Förkortningar 4 Verksamheten Organisation 7 Verksamhetens omfattning 7 Ledningssystem 8 Särskilda insatser 9 Socialstyrelsen i medierna 11 Extern samverkan 11 Intäkter, kostnader och transfereringar 12 Resultatredovisning 13 Fördjupad redovisning 15 Äldre 15 Barn och unga 17 Psykisk ohälsa 21 Funktionshinder 23 Patientsäkerhet 24 Smittskydd 26 ANDTS 28 Krisberedskap 29 Kunskap 31 Kunskapsöversikter 31 Nationella riktlinjer 33 Rekommendationer om screening 34 Vägledningar 35 Stöd för kunskapstillämpning 36 Individbaserade register 37 Statistik 38 NordDRG 42 Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 42 Donationsregistret 43 Uppföljning och utvärdering 43 Regelgivning 49 Socialstyrelsens författningssamling 49 Handböcker 50 Övriga uppgifter 53 Behörighet och legitimation 53 Specialistkompetensbevis 56 Tillståndsprövning 57 Statsbidrag 58 Kurser för ST-läkare 59 5

6 Remisser 59 Externa förfrågningar 60 Särskilda organ 62 Rättsliga rådet 62 Rikssjukvårdsnämnden 63 Personal och kompetens 65 Sjukfrånvaro 65 Kompetensförsörjning och bemanning 67 Samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer 68 Ekonomiska uppgifter 69 Sammanställning av väsentliga uppgifter Ekonomisk redovisning 73 Resultaträkning 74 Balansräkning 75 Redovisning mot anslag 77 Redovisning mot inkomsttitel 80 Redovisning av finansiella villkor 81 Tilläggsupplysningar och noter 89 Ersättningar till ledande befattningshavare och insynsråd 90 Noter 91 Årsredovisningens undertecknande 98 Bilaga 1. Regeringsuppdrag Pågående uppdrag 102 Avslutade uppdrag Bilaga 2. Socialstyrelsens publikationer

7 Verksamheten 2014 Socialstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet vars uppdrag är att verka för en god hälsa och social välfärd, samt för omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Grundläggande bestämmelser för myndighetens verksamhet finns i förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen. Myndigheten har en bred nationell och internationell verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Socialstyrelsen verkar för en god vård och omsorg genom att styra med kunskap, regler, statsbidrag, och genom att göra uppföljningar och utvärderingar. Socialstyrelsen har fyra särskilda organ. Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (rättsliga rådet) och Rikssjukvårdsnämnden är beslutande organ. Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation (donationsrådet) samt Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring är rådgivande organ. Organisation Socialstyrelsen är en enrådighetsmyndighet. Det innebär att generaldirektören fattar beslut på myndighetens vägnar och ensam bär ansvaret för verksamheten inför regeringen. Socialstyrelsens insynsråd bidrar till att uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande, men det har inga beslutsbefogenheter. Myndigheten har fem avdelningar med ansvar för var sitt verksamhetsområde. Områdena är: statistik och jämförelser; kunskapsstyrning; kunskapsstöd; regler och behörighet; samt utvärdering och analys. Utöver dessa fem avdelningar finns också stödfunktionerna generaldirektörens stab, verksamhetsstöd och kommunikation. Verksamhetens omfattning Socialstyrelsens totala kostnader under 2014 uppgick till tkr. Myndigheten finansierades, utöver förvaltningsanslaget, till närmare hälften av sakanslag och externa medel. Då sakanslag och externa medel under flera år utgjort en betydande del av Socialstyrelsens finansiering har det medfört att myndighetens organisation är mycket större än det 7

8 VERKSAMHETEN 2014 Finansiering 2014 Avgifter m.m. 2 % Sakanslag och externa medel 48 % F-anslag 50 % som förvaltningsanslaget täcker. Det här ger en sårbarhet eftersom sakanslag och externa medel ofta är en oförutsägbar och kortsiktig finansieringskälla samtidigt som kostnaderna för organisationen är mer trög rörliga och inte kan bromsas lika snabbt som finansieringsunderlaget kan minskas. Under 2014 hanterade myndigheten totalt ärenden, att jämföra med föregående år då ärenden registrerades. Skillnaden beror främst på att tillsynsverksamheten var en del av Socialstyrelsen under delar av Från och med 2014 ingår även rättsliga rådets ärenden i redovisningen. Under året hanterade rådet sammanlagt ärenden. Vid utgången av 2014 var 723 personer anställda på Socialstyrelsen vilket är en ökning med 38 personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Socialstyrelsen hanterade 200 regeringsuppdrag under 2014, exklusive uppdrag om transfereringar. Det är nästan samma antal som 2013 när 215 uppdrag hanterades. Myndigheten fick 100 nya uppdrag, inklusive upp drag i regleringsbrevet, och avslutade 85 uppdrag under året. Även 2014 redovisar Socialstyrelsen kostnader för slutredovisade regeringsuppdrag i den utsträckning det är möjligt. Socialstyrelsen har kunnat kostnadsberäkna 95 procent av dessa uppdrag jämfört med 80 procent Ambitionen är att kunna redovisa kostnader för samtliga avlämnade regeringsupp drag. Kostnaderna för respektive regeringsuppdrag redo visas i bilaga 1. Ledningssystem Socialstyrelsens arbete med att utveckla ledningssystemet har under 2014 resulterat i certifiering av ledningssystemet enligt ISO-standarderna för kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö. Därmed har myndigheten skapat förutsättningar för en ökad systematik i arbetet med att förbättra verksamheten och uppfylla intressenternas behov. För att förbättra och vidareutveckla ledningssystemet har Socialstyrelsen fortsatt arbetet med processutveckling. Fokus har varit att öka samverkan mellan processerna, förbättra processernas prestanda, och öka förmågan att mäta och följa upp. Informationssäkerhetsarbetet har till stor del handlat om att utveckla och hitta nya former för styrningen av it-verksamheten och dess samverkan med övrig verk samhet inom Socialstyrelsen. Numera bereds till exempel prioriteringar av it-relaterad verksamhet i ett myndighetsövergripande forum. Genom införandet av ett integrerat ledningssystem har myndigheten även förbättrat förutsättningarna för att kunna arbeta med de betydande miljöaspekterna på ett systematiskt sätt. Arbetet med miljömålen bedrivs decentraliserat och alla avdelningar har egna miljöhandlingsplaner. Inom arbetsmiljöområdet är enheternas riskanalyser avgörande för prioriteringar och åtgärder. I år har även en medarbetarundersökning genomförts som tillsammans med riskanalyserna utgör grunden för myndighetens arbetsmiljöplan. I syfte att säkerställa att myndigheten lever upp till kraven i ledningssystemet och främja en kontinuerlig utveckling av verksamheten etablerade Socialstyrelsen under hösten en ny internrevisionsfunktion för ledningssystemet. En övergripande revision av den styrande dokumenta- 8

9 VERKSAMHETEN 2014 tionen har därefter genomförts och identifierade för bättringsområden ingår i en handlingsplan för den fortsatta utvecklingen av ledningssystemet kommande år. Särskilda insatser Antiziganism i statlig tjänst Regeringen publicerade 2014 en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Syftet med vitboken var att ge ett erkännande åt offren och deras anhöriga och skapa förståelse för den romska minoritetens situation i dag. Socialstyrelsen bidrog med material till vitboken, men ville också ta ett eget ansvar för de kränkningar som myndigheten utsatt grupperna för. Socialstyrelsen har därför låtit externa författare granska myndighetens roll i de statliga övergreppen mot romer och resande under 1900-talet. Detta för att lära av historien i syfte att kunna se framåt och bygga upp ett förtroende mellan myndigheten och romer och resande. Granskningen, som redovisas i rapporten Antiziganism i statlig tjänst, visar att dåvarande Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen var aktiva när det gällde bland annat tvångssterilisering och tvångsomhänder tagande av barn till romer och resande. Myndigheterna ansvarade också för inven teringar och registreringar av dessa grupper. De flesta romer och resande har direkt eller indirekt påverkats av detta agerande och effekterna kvarstår än i dag. Utifrån granskningen har Socialstyrelsen dragit slutsatsen att myndigheten var mycket pådrivande i åtgärder som kränkte och exkluderade romer och resande samt att agerandet fortfarande påverkar möjligheterna att arbeta för en hälso- och sjukvård och socialtjänst som har minoriteternas förtroende. Socialstyrelsens historia är ett av skälen till varför myndigheten i dag särskilt prioriterar de röstsvaga, diskriminerade eller utsatta för att verka för att de får en god hälsa, vård och omsorg. För att inte historien ska upprepa sig ska Socialstyrelsen arbeta kontinuerligt för att de anställda ska ha hög medvetenhet om mänskliga rättigheter och känna till myndighetens historia. Ny modell för målnivåer och indikatorer Socialstyrelsen har under året fastställt en modell för framtagande av nationella målnivåer kopplade till indikatorer inom nationella riktlinjer. Det primära syftet med nationella målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga mål att arbeta mot för att i förlängningen kunna ge patienterna en jämlik vård av hög kvalitet. Dessutom kan målnivåerna användas som en måttstock i samband med uppföljning och utvärdering av vården. Modellen för att ta fram nationella målnivåer kombinerar vetenskapliga och statistiska underlag med en bred konsensusprocess där representanter från berörda vårdprofessioner, huvudmän och patientföreningar deltar. Målnivåerna anger hur stor andel i en viss patientgrupp som bör komma ifråga för en viss rekommenderad åtgärd, eller andelen patienter som bör uppnå ett visst resultat till följd av vårdens insatser. Målnivåerna kommer regelbundet att ses över och vid behov justeras för att säkerställa att de fyller sitt syfte. I de flesta fall kommer en översyn av nivåerna att ske vartannat år. 9

10 VERKSAMHETEN 2014 En ny förvaltningsmodell I syfte att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och sammanhållen författningssamling för vård och omsorgssektorn har Socialstyrelsen under 2014 utvecklat en förvaltningsmodell för myndighetens författningar. Genom modellen säkerställer myndigheten att varje författning regelbundet utvärderas, uppdateras och vid behov revideras. Dessutom har myndigheten genomfört en särskild insats under året för att revidera samtliga författningar beslutade före år Samordning mot psykisk ohälsa I oktober lanserade Socialstyrelsen tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett samordnat kunskapsstöd om attention deficit hyperactivity disorder (adhd). Arbetet är en del av regeringens plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa (PRIO) som syftar till att säkerhetsställa en behovsanpassad och samordnad kunskapsstyrning inom området. Målsättningen är att verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst ska ha det kunskapsstöd som behövs för att tillgodose behoven hos patienter, brukare och anhöriga. Genom den gemensamma lanseringen har myndigheterna visat på möjligheterna till en mer samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. Utveckling av it-driften Socialstyrelsen har en komplex it-miljö med ett flertal nationella register och avancerade registermiljöer. Under året har myndigheten arbetat med att säkerställa en redundant it-drift, vilket är en grundförutsättning för en hög it-säkerhet och en viktig del i Socialstyrelsens informationssäkerhetsarbete. En sekundär it-hall har upphandlats liksom all hårdvara inklusive nätverk och förbindelser. När arbetet avslutas ska hela myndighetens it-system finnas i två hallar. Den nationella innovationsstrategin Staten har ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvården och det är därför viktigt att staten utöver traditionella styrmedel bidrar till att främja hälsoutvecklingen genom att skapa förutsättningar för innovation och nytänkande i landsting, kommuner och näringsliv. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att redogöra för hur myndigheten bidragit till att förverkliga den nationella innovationsstrategin och bedöma inom vilka områden som det finns störst möjligheter till och behov av innovation. Socialstyrelsen har en central roll i detta arbete och bidrar löpande aktivt genom exempelvis kunskapsförmedling i olika former, analyser och statistikframställning. I en särskild skrivelse till regeringen lyfter Socialstyrelsen fram följande områden som särskilt viktiga för att nå betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst: samarbete utifrån patient- och brukarnytta involvering av patienter och brukare kunskap om hur komplexa system fungerar och förändras informationsstrukturer och datahantering. 10

11 VERKSAMHETEN 2014 Socialstyrelsen i medierna Av de resultat Socialstyrelsen presenterade under 2014 var det de nya öppna jämförelserna av folkhälsan och uppföljningarna av väntetiderna vid sjukhusens akutmottagningar och i cancervården som uppmärksammades mest i medierna. Sammanlagt omskrevs myndigheten i ungefär artiklar, motsvarande cirka 230 artiklar per vecka. I 92 procent av artiklarna skildrades Socialstyrelsen i neutral eller positiv ton. Även de tre sakområden som myndigheten prioriterar i sina egna medieinitiativ: barn och unga; äldre; och psykisk ohälsa, var framträdande i rapporteringen. Utvärderingen av vården vid demenssjukdom, nya föreskrifter för att stärka skyddet för våldsutsatta barn och kartläggningen av hur psykofarmaka förskrivs till placerade barn är några exempel på det. Totalt rörde en tredjedel av medierapporteringen om Socialstyrelsen något av dessa tre sakområden. Extern samverkan Socialstyrelsen samverkar och har regelbundna möten med andra myndigheter vars verksamhet berör Socialstyrelsens ansvarsområden. Myndigheten träffar dessutom regelbundet företrädare för större intresseorganisationer såsom berörda patient-, arbetsgivar-, arbetstagar- och yrkesorganisationer och andra tongivande aktörer inom vård- och omsorgssektorn. Mer formaliserad samverkan bedrivs inom Socialstyrelsens råd för funktionshindersfrågor, äldrefrågor och missbruksfrågor, samt i möten som sker inom ramen för nationell samverkan för psykisk hälsa och med företrädare för nationella minoriteter. På detta sätt utbyts erfarenheter i aktuella frågor. Organisationerna ges också möjlighet till delaktighet och insyn i myndighetens arbete och Socialstyrelsen får tillgång till aktuell kunskap. Ett exempel på fördjupad samverkan för att underlätta kunskaps styr ning och kunskapsspridning är arbetet med Kunskapsguiden. Det är en nationell plattform för att samla kunskapsstödjande material som Social styrelsen ger ut i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och TLV. Kunskapsguiden samlar kunskap inom evidensbaserad praktik, missbruk och beroende, psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre. Under året har flera utvecklingsinsatser genomförts med utgångspunkt i intressent- och behovsanalyser. Ett nytt område, missbruk och beroende, har lagts till, en samlingssida för adhd har lanserats, och plattformens sökfunktion har utvecklats. Ett annat exempel på samverkan är myndighetens uppdrag att samordna arbetet med en gemensam informationsstruktur inom vård och omsorg. Det sker inom ramen för den nationella strategin för e-hälsa. För att ge vägledning kring den gemensamma informationsstrukturen och underlätta användningen av den i vård och omsorg samverkar myndigheten nationellt. Det görs på flera olika sätt, bland annat i Socialdepartementets nationella samrådsgrupp tillsammans med andra nyckelaktörer inom vård- och omsorgssektorn och i Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur. 11

12 VERKSAMHETEN 2014 Intäkter, kostnader och transfereringar Socialstyrelsens omsättning har 2014 minskat med cirka tkr, vilket kan förklaras av myndighetsdelningen 2013 då Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildades ur Socialstyrelsens tillsynsverksamhet. Jämförelseåret 2013 innefattar tillsynsverksamheten fram till 1 juni Om jämförelseåret rensas från tillsynsverksamheten har övrig verksamhet ökat med cirka tkr. Intäkter Socialstyrelsens verksamhet finanseras med anslag, avgifter och andra ersättningar samt bidrag från andra myndigheter. Bidragen, främst från Kammarkollegiet, är i huvudsak knutna till särskilda regeringsuppdrag och betalas ut efter beslut av regeringen. Intäkterna 2014 uppgick till tkr, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med Om tillsynsverksamheten räknas bort från jämförelseåret har dock övrig verksamhet ökat med cirka tkr under Tabell 1. Intäkter Intäkter fördelade på finansieringsslag , löpande priser (tkr) Förvaltningsanslag Övriga anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag från myndigheter och andra organisationer Finansiella intäkter Totala intäkter Kostnader Fördelningen av Socialstyrelsens kostnader för år 2012 till 2014 framgår i tabell 2. Den minskade kostnaden för personal och lokaler beror främst på färre anställda och minskat lokalbehov efter verksamhetsövergången till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tabell 2. Kostnader Kostnader för verksamheten , löpande priser (tkr) Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Totala kostnader

13 VERKSAMHETEN 2014 Tabell 3. Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar , löpande priser (tkr)* Verksamhetsgren Tillsyn Kunskap Regelgivning Övriga uppgifter Särskilda organ Övrigt Totala kostnader * Mer utförlig beskrivning av förändringar av verksamhetsgrenarna och deras kostnader ges i respektive avsnitt. Kommentar till kostnadsberäkning Verksamhetsgren tillsyn övergick till IVO 2013 vilket gör att tillsyn saknar utfall Övriga verksamhetsgrenar har alla ökat jämförelsevis med 2013, vilket till viss del kan förklaras med att de myndighetsgemensamma kostnaderna nu fördelas på kvarstående verksamhetsgrenar efter förbrukad tid. Tidigare fördelades kostnaderna även på verksamhetsgrenen tillsyn. De kostnader som redovisas under övrigt på jämförelseåret 2013 hänförs till verksamhetsövergången och har fakturerats IVO och motsvaras av ökade intäkter samma år (se tabell 1. Intäkter). Transfereringar Nettotransfereringarna uppgick 2014 till tkr jämfört med 2013 då de uppgick till tkr. Transfereringarna avsåg främst bidrag till landsting och kommuner. Socialstyrelsen har även betalat ut bidrag till andra myndigheter på uppdrag av regeringen. Myndigheten har fått tkr genom återbetalningar av tidigare års bidrag som skett när mottagarna inte förbrukat medlen. Resultatredovisning Socialstyrelsen redovisar sin verksamhet i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Enligt denna ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska ge en rättvisande bild av den genomförda verksamheten och resultatet av denna verksamhet. Socialstyrelsen har följt Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 3 kap. 1 FÅB. Socialstyrelsens prestationer avser i huvudsak längre projekt. Myndigheten redovisar därför prestationernas totala kostnad det år prestationen avslutas, vilket inkluderar kostnader från tidigare år som är hänförbara till prestationen. I årsredovisningen för 2014 redovisas även årskostnaden för ett antal prestationer där det bedöms vara relevant. Kostnaderna för 13

14 VERKSAMHETEN 2014 prestationerna inkluderar både direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna är fördelade efter direkt tid och utgör cirka 33 procent av de totala kostnaderna. Myndigheten har vidareutvecklat redovisningen för några prestationer bland annat i syfte att ge en mer rättvisande bild av kostnad per ärende. Socialstyrelsen bedömer att redovisningen av prestationerna på ett rättvisande sätt beskriver myndighetens verksamhet. Urvalet har gjorts med utgångspunkt från volym, kostnad och relevans och beslutats av generaldirektören. För vissa prestationer har myndigheten bedömt att det inte är relevant att redovisa snittkostnad. Det gäller prestationer som sinsemellan kan ha stora variationer i arbete och tidsåtgång. Utöver redovisningen av prestationer lämnar Socialstyrelsen en fördjupad redovisning. Avsnittet beskriver vad myndigheten genomfört under året med utgångspunkt från de sakområden som varit mest aktuella. Beskrivningen syftar till att ge en tydligare bild av myndighetens arbete för en god vård och omsorg inom respektive område. Socialstyrelsens samtliga regeringsuppdrag under 2014 redovisas i bilaga 1 och i bilaga 2 ges en samlad redovisning av årets publikationer. 14

15 Fördjupad redovisning Socialstyrelsens verksamhet berör många sakområden och enskilda sakfrågor inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten samordnar ett antal sakområden internt, till exempel äldre, barn- och unga och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen samordnar även de övergripande perspektiven utländsk bakgrund, nationella minoriteter och HBTQ-frågor. Perspektiven är integrerade i verksamheten och är viktiga i så väl arbetet med myndighetens olika prestationer som i personal- och arbetsmiljöfrågor. Socialstyrelsen har under året även utsetts till strategisk myndighet för HBTQ-området. Syftet med att samordna utvalda sakområden och perspektiv är bland annat att Socialstyrelsen ska kunna ge enhetliga budskap och effektivt kunna genomföra de uppdrag myndigheten får som rör specifika sakområden och perspektiv. Nedan följer en beskrivning av större insatser som slutförts under året inom några sakområden. Äldre Socialstyrelsen har under året utvecklat stödet till huvudmännens kvalitetsutveckling genom att ta fram öppna jämförelser och en undersökning om äldres uppfattningar om vården och omsorgen. Myndigheten har också genomfört satsningar på att utveckla informationsstruktur och statistik i samlade vård- och omsorgsprocesser. Även kunskapsstyrning en har utvecklats genom flera översikter och läkemedelsområdet har uppmärksammats. Vidare har Socialstyrelsen följt upp och utvärderat en rad nationella reformer, liksom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd till kvalitetsutveckling Personalkontinuitet är viktigt för många äldre som får stöd och hjälp i vardagen. Med få och välkända personer är det lättare för den äldre att känna trygghet och påverka hur servicen, hjälpen och omvårdnaden ska utföras. I årets rapport av öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre visar Socialstyrelsen att personer som har hemtjänst i genomsnitt möter 14 olika personer från personalen under en tvåveckorsperiod. 15

16 FÖRDJUPAD REDOVISNING Mätningen omfattade 176 kommuner och resultatet i kommunerna varierade från 6 till 26 personer. Av de kommuner som ingick i mätningen hade 74 kommuner försämrat sitt resultat sedan föregående mätperiod medan 36 kommuner fick ett bättre resultat. För andra året i rad har Socialstyrelsen frågat alla äldre med hemtjänst eller särskilt boende vad de tycker om sin vård och omsorg. Myndigheten redovisade resultatet i rapporten Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Totalt har drygt personer svarat på enkäterna. Resultatet visar att förändringarna jämfört med 2013 är små, men att vissa tendenser kan urskiljas. De svarande med hemtjänst anser bland annat att det har blivit lite svårare att få kontakt med hemtjänstpersonalen och en något lägre andel anser att personalen har tillräckligt med tid för att utföra tjänsterna åt dem. Andelen personer på äldreboenden som har förtroende för alla i personalen har också minskat med drygt 2 procentenheter sedan förra undersökningen och även upplevelsen av trygghet förefaller ha minskat något. Undersökningen visar dock att den största andelen av de svarande, 89 procent i hemtjänst och 83 procent med särskilt boende, sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin omsorg. Äldres väg genom vården och omsorgen Socialstyrelsen har ett nationellt samordningsansvar för en gemensam informationsstruktur inom vård och omsorg. I den gemensamma informationsstrukturen ingår bland annat den nationella informationsstrukturen (NI) som möjliggör att olika verksamheter kan strukturera information kring en individ på samma sätt. Under året har myndigheten påbörjat en vidareutveckling av NI, bland annat med målsättningen att skapa sammanhängande modeller för dokumentation och journalföring inom vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen utvecklar också begreppet hälsoärende inom socialtjänsten som ska förbättra möjligheterna att hålla ihop information mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Arbetet redovisas i rapporten Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En utvecklad gemensam informationsstruktur är en förutsättning för att utveckla den nationella statistiken om vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen har därför tagit fram planen Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg Utvecklingsplan I planen presenterar myndigheten flera förslag till åtgärder för att förbättra statistiken. Utvecklingsplanen ska ligga till grund för årliga handlingsplaner med målet att i framtiden kunna följa de mest sjuka äldres väg genom vården och omsorgen, från behov eller diagnos via insatser och åtgärder och slutligen till resultat. Snabb spridning av behovsbaserat arbetssätt Äldres behov i centrum (ÄBIC) är en modell som Socialstyrelen har utvecklat för att beskriva äldres behov med stöd av den internationella klassifikationen, ICF. Syftet med modellen är att stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt genom att använda ett gemensamt språk för att beskriva behov, mål och resultat. Strukturerad dokumentation av äldres behov ger även jämförbara data, vilket är en förutsättning för att kunna utveckla nationell statistik. Till stöd för införandet av ÄBIC ger myndigheten en utbildning i två steg för lokala processledare. Utbildningen gavs för första gången