Domstolsverkets r apportserie 2012:2. Ordning i domstol. Förutsättningar och arbetsformer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Domstolsverkets r apportserie 2012:2. Ordning i domstol. Förutsättningar och arbetsformer"

Transkript

1 Domstolsverkets r apportserie 2012:2 Ordning i domstol Förutsättningar och arbetsformer

2 Diarienummer Omslagsbild Staffan Gustavsson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, januari 2013

3 3

4 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdraget Bakgrund och kontext Avgränsningar Begreppen ordning och ordningsstörning Kartläggningens avgränsningar Arbetssätt Ordningsstörningar i domstol Domstolsverkets incidentstatistik Vilken karaktär har rapporterade ordningsstörningar och var sker de? Vem drabbas av ordningsstörande incidenter? Förekomst av ordningsstörningar enligt andra källor Ansvaret för ordningen i domstolarna Domstolens ansvar Domstolens organisation för ordnings- och säkerhetsarbete Domstolsverkets arbete Budgetfrågor Domstolarnas förutsättningar och verktyg Gällande rätt avseende offentlighet och ordning i domstolarna Stadganden i grundlag m.m Förhandlingsoffentlighet Inskränkningar i offentlighetsprincipen Tillträdesrätten - allmänt Begränsad tillträdesrätt Lokalernas utformning och förutsättningar Entréer till domstolslokalerna Reception/Expedition Väntsalar och rättssalar Åklagarrum, advokatrum, vittnes-/ målsäganderum, samtalsrum och rum för frihetsberövade personer Tekniska hjälpmedel Larmanordningar Videokonferens Kameraövervakning Metalldetektorbåge, handmetalldetektor och röntgenutrustning Ordförandens befogenheter Ordningsvakter Ordningsvaktsrollen Ordningsvakternas befogenheter Samverkan och kommunikation Samarbete inom domstolsorganisationerna Kommunikation gentemot besökare Domstolarnas strategiska ordningsarbete Erfarenheter och slutsatser Enkätundersökningen Domstolarnas ordningsarbete Skillnader mellan domstolsslagen och instanser Geografiska skillnader Områden som bör prioriteras Lokaler Enkätresultatet i översikt

5 7.2.2 Övriga erfarenheter beträffande domstolarnas lokaler Slutsatser av undersökningen Tekniska hjälpmedel Ordförandens befogenheter Enkätresultatet i översikt Tillräckliga generella befogenheter Användningen av regleringen och befogenheternas betydelse S.k. kriminella symboler Mobiltelefoner och annan teknisk kommunikationsutrustning Säkerhetskontroller Ordföranderollen Domarnas synpunkter på ordföranderollen i enkätundersökningen Externa aktörers och vakters syn på domarnas arbete med att upprätthålla ordningen Slutsatser av enkätundersökningen Ordningsvakter Ordningsvakternas syn på sina förutsättningar för ett effektivt ordningsarbete Domarnas och externa aktörers syn på ordningsvakters arbete med att upprätthålla ordningen Exempel på arbetssätt Slutsatser av undersökningen Samverkan och kommunikation Extern samverkan Internt samarbete Övriga erfarenheter av samverkan och kommunikation Slutsatser av undersökningen Domstolarnas styrande dokument Ungdomsmål Enkätresultat i översikt Övriga erfarenheter av ordningsstörningar i ungdomsmål Domstolarnas ordningsarbete i samband med ungdomsmål Slutsatser av undersökningen Domstolsverkets förslag Generella slutsatser Generellt om kartläggningen och Domstolsverkets slutsatser Allmänt om Domstolsverkets förslag Åtgärder för att förbättra ordningen i domstolarna Undersökningar och dialogforum Samverkan mellan domstolar Riktlinjer och styrande dokument Riskanalyser Kommunikation av ordningsregler Lokaler Utbildning Vaktnärvaro Resurser Rättslig reglering m.m Tekniska hjälpmedel Fotoförbud Säkerhetskontroller Referenser Bilagor

6 6

7 1 Sammanfattning I regleringsbrevet för budgetåret 2012 har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att kartlägga hur ordningen i och utanför rättssalarna i landets domstolar upprätthålls. Syftet med uppdraget har varit att utreda om det ordningsarbete som bedrivs i domstolarna är tillräckligt för att svara mot de krav på ordning i och utanför rättssalarna som ställs. Vidare har målet varit att skapa bättre förutsättningar för domstolarna att upprätthålla ordningen. Domstolsverket har låtit genomföra en enkätundersökning riktad till domare, ordningsvakter, åklagare, advokater och processförare. Särskilda fokusområden i undersökningen var ordningsvakters förutsättningar och arbete, rättslig reglering, ordförandenas förutsättningar och arbete samt samverkan och kommunikation. Även frågor om ungdomsmål och domstolarnas tekniska hjälpmedel ställdes. Av undersökningen har följande framkommit. Domstolarnas beredskap för ordningsstörningar är generellt god. Tingsrätterna är dock mer utsatta för ordningsstörningar än andra domstolsslag. Ordningen upprätthålls också ofta på ett bättre sätt i rättssalarna än i väntsalar. Några större geografiska skillnader har dock inte kunnat konstateras. De viktigaste faktorerna för ett tillfredsställande ordningsarbete är en tillräcklig bemanning av vakter och ett aktivt ordningsarbete från ordförandehåll. Såväl externa aktörer som domstolsanställda betonar vikten av en hög närvaro av vakter i domstolarna, inte minst i väntsalarna. När det gäller ordförandena har de generellt de befogenheter som krävs för att upprätthålla ordningen på ett tillfredsställande sätt. Det har dock framkommit att de externa aktörerna anser att ordförandenas förmåga att hålla ordning under förhandlingar varierar väsentligt. Utökad utbildning i dessa frågor skulle kunna stärka ordningen i rättssalarna. Vidare finns ett behov av att i samband med om- och nybyggnationer av domstolslokaler förbättra behovsinventeringen och i högre grad beakta de behov och synpunkter som åklagare och advokater har när det gäller utformningen av lokalerna. Under arbetet med kartläggningen har Domstolsverket även kunnat konstatera att många domstolsanställda saknar instruktioner för hur de förväntas arbeta med ordningsfrågor. Samtidigt framgår det att just samverkan och kommunikation mellan domstolarna och de externa aktörer som regelbundet besöker domstolarna är några av de viktigaste faktorerna för ordningsarbetet. Domstolarna bör därför i större utsträckning utveckla och dokumentera riktlinjer för hur domstolen ska bedriva ett aktivt ordningsarbete. Sammanfattningsvis har Domstolsverket identifierat ett antal åtgärder som har stor betydelse för ordnigen i domstol och som ytterligare kan effektivisera ordningsarbetet i domstolarna. Att det finns tillräckligt många ordningsvakter närvarande i de för allmänheten tillgängliga lokalerna är t.ex. viktigt och arbetet med det bör prioriteras. Vidare finns ett behov av utbildningsinsatser i praktisk hantering av ordningsfrågor för såväl ordinarie domare som domare under utbildning. Domstolsverket kan också konstatera att det finns behov av att domstolarna ytterligare utvecklar arbetet med instruktioner och rutiner samt andra styrande dokument beträffande ord- 7

8 ningsfrågor. Även Domstolsverkets strategiska arbete i lokalfrågor behöver utvecklas. Resultatet av Domstolsverkets undersökning kan dock endast läggas till grund för slutsatser av mer generell karaktär. För att respektive domstol ska kunna skapa sig en bild av vilka åtgärder som krävs för att ytterligare förbättra ordningsarbetet krävs att domstolarna kartlägger dessa frågor lokalt. Domstolarna bör även skapa forum för dialog kring ordningsfrågor såväl internt som med externa aktörer. Många domstolar arbetar redan idag aktivt med dessa frågor, bl.a. inom ramen för pågående bemötandeprojekt. Upparbetade erfarenheter och effektiva arbetssätt bör spridas för ett jämförande lärande inom ramen för den övergripande modell för erfarenhetsutbyte (ERFA) som Domstolsverket har utarbetat. Domstolsverket anser vidare att det finns ett behov av att möjligheterna att ingripa mot bildupptagningar som tagits i strid med det s.k. fotoförbudet utökas. Det har även anförts att ordningen skulle kunna stärkas om fotoförbudet får omfatta domstolarnas lokaler i dess helhet samt om möjligheterna att kameraövervaka rättssalar utökas. Domstolsverket föreslår mot den bakgrunden att en översyn av fotoförbudet genomförs. I en sådan översyn måste stor hänsyn tas till allmänhetens och medias möjlighet till insyn i den dömande verksamheten och medias möjligheter till god nyhetsbevakning. 2 Uppdraget I regleringsbrevet för 2012 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att kartlägga hur ordningen i och utanför rättssalarna upprätthålls samt att, vid behov, lämna förslag på åtgärder som kan bidra till en bättre ordningssituation. Syftet med uppdraget har varit att utreda om det ordningsarbete som bedrivs i domstolarna är tillräckligt för att svara mot de krav på ordning i och utanför rättssalarna som ställs. Vidare har målet varit att skapa bättre förutsättningar för domstolarna att upprätthålla ordningen. 3 Bakgrund och kontext Ordningen i och utanför rättssalarna har betydelse för dem som ska medverka i en rättsprocess, exempelvis som parter, målsäganden eller vittnen. Även förtroendet för den dömande verksamheten i stort påverkas av ordningen i domstolarna. Det är väsentligt, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, att parter i mål, ombud och vittnen m.fl. ska kunna infinna sig och yttra sig fritt utan att känna rädsla för hot, påtryckningar, trakasserier eller våld i samband med en pågående förhandling. Det är även viktigt att allmänheten tryggt och säkert ska kunna besöka landets domstolar. Trygghetsaspekten är naturligtvis också en viktig arbetsmiljöfråga som domstolspersonalen berörs av i sitt dagliga arbete. Säkerhetsfrågor har under de senaste åren varit i fokus i domstolarnas utvecklingsarbete och målet med arbetet har varit att domstolarna ska vara säkra för såväl anställda som besökare. Även bemötandefrågor har varit i fokus. Ordningen i domstol påverkas naturligtvis av hur väl säkerheten upprätthålls. Även bemötandet av parter och förhörspersoner har stor betydelse för ordningen i domstol. För ordningen är emellertid följande aspekter av central betydelse; förekomsten 8

9 av tekniska hjälpmedel, närvaro av vakter, samverkan och kommunikation såväl externt som internt samt ordförandens befogenheter såväl som det faktiska utnyttjandet av dessa befogenheter. I denna kartläggning av hur ordningen upprätthålls i domstol har Domstolsverket fokuserat på nämnda områden. Som kartläggningen kommer att visa är det inte alltid möjligt att särskilja ordningsarbetet från säkerhets- respektive bemötandeaspekter. Tvärtom är dessa frågor intimt förknippade med varandra. 3.1 Avgränsningar Begreppen ordning och ordningsstörning Begreppen ordning och ordningsstörning går inte att definiera på något enkelt sätt. I lagtext används begreppet allmän ordning, se t.ex. ordningslagen (1993:1617), men begreppet definieras inte närmare vare sig i lagtext eller i förarbetena. Inom ramen för det arbete som har bedrivits och i denna rapport används dock begreppen enligt definitionerna nedan. Allmän ordning är den ordning som ska råda för att människor ska kunna känna sig trygga och säkra när de vistas på allmänna platser och deltar i allmänna sammankomster. Ordningen i domstol kännetecknas därutöver av att såväl besökssom arbetsmiljön är lugn och betryggande samt upplevs som säker och professionell. Med ordningsstörningar avses samtliga händelser som stör ordningen i domstol och som potentiellt eller faktiskt påverkar rättssäkerheten, bidrar till att besökare eller anställda vid domstolarna upplever att de är otrygga, känner sig trakasserade eller hotade Kartläggningens avgränsningar Kartläggningen omfattar de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, inklusive migrationsdomstolarna. Den omfattar dock inte specialdomstolarna. Kartläggningen har också begränsats till att endast avse domstolarnas ordinarie lokaler och rättssalar. Detta innebär att någon kartläggning av hur ordningen upprätthålls under förhandlingar i exempelvis sjukvårdsinrättningar, kriminalvårdsanstalter, polishus eller vid syn utanför domstolarnas lokaler inte har gjorts. Uppdraget har heller inte tagit sikte på samtliga ordningsstörningar som kan förknippas med domstolarnas verksamhet utan har fokuserats på de ordningsstörningar som förekommer i domstolarnas, för allmänheten tillgängliga, lokaler, inklusive områden i omedelbar anslutning till domstolarnas entréer. Detta har innefattat en utredning av de ordningsstörningar som förekommer i rättssalarna under pågående förhandlingar men exkluderar störningar genom andra kanaler, exempelvis hot och trakasserier via telefon eller mejl av eller mot rättens aktörer, parter, vittnen eller andra besökare vid domstolarna. Följderna av att bildupptagningar görs under och i anslutning till domstolsförhandlingar, vilket kan få konsekvenser för enskilda även utanför domstolarnas lokaler, har dock undersökts. 9

10 3.2 Arbetssätt Utredningsarbetet inleddes med en genomgång av de statliga utredningar och undersökningar som genomförts avseende ordnings- och säkerhetsrelaterade frågor under de senaste åren. Som exempel på utredningar kan nämnas Ökat förtroende för domstolarna, strategier och förslag (SOU 2008:106) och Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Som exempel på undersökningar kan nämnas BRÅ:s rapporter Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008:8) och Otillåten påverkan mot åklagare och domare (2009:13), Allmän säkerhetskontroll i domstol en utvärdering (DV-rapport 2007:1) och Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete (DV-rapport 2002:6). Ett antal enkätundersökningar, främst medarbetarundersökningar som genomförs vartannat år inom Sveriges Domstolar och som innehåller frågor rörande trygghet och säkerhet, har genomgåtts. Domstolsverket har också tagit del av enkätundersökning som genomförts av Jusek (Tryggt eller otryggt, 2011). Ett antal domstolar har besökts varvid kvalitativa intervjuer med företrädare för olika personalkategorier har genomförts. Syftet med besöken och intervjuerna har varit att få en helhetsbild av hur ordningsproblemen yttrar sig i domstolarna samt hur ordningsarbetet bedrivs på respektive domstol. Besök har också genomförts i underrätter i allmänna domstolar och i förvaltningsdomstolar i olika delar av landet. Domstolsverket har tagit del av domstolarnas dokumentation avseende ordnings- och säkerhetsarbete. I syfte att undersöka hur ordningen upprätthålls i domstolarna har Domstolsverket låtit genomföra en enkätundersökning. Särskilda fokusområden i dessa enkäter var ordningsvakters förutsättningar och arbete, rättslig reglering, ordförandenas förutsättningar och arbete samt samverkan och kommunikation. Även frågor om ungdomsmål och domstolarnas tekniska hjälpmedel har ställts. Fyra olika enkäter har upprättats, varav en riktat sig till domare, en till ordningsvakter, en till åklagare och processförare vid Försäkringskassan, Skatteverket och Migrationsverket samt en till advokater. En stor del av frågorna var desamma till samtliga grupper men några utformades särskilt till respektive grupp. Enkäterna ställdes till totalt 348 personer varav 222 personer har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 64 procent. Enkätfrågorna återfinns i bilaga. Domstolsverket har hållit fördjupade intervjuer med tio ordinarie domare verksamma i såväl tingsrätter som förvaltningsrätter. Samråd beträffande slutsatserna i stort av kartläggningen har skett i domstolschefsgrupperna inom Sveriges Domstolar. 4 Ordningsstörningar i domstol I det följande avsnittet redogörs närmare för Sveriges Domstolars incidentstatistik, kopplat till ordningsstörningar, och översiktligt för resultatet av forskning inom området. 4.1 Domstolsverkets incidentstatistik Domstolsverket tillhandahåller ett incidentrapporteringssystem som domstolarna kan använda för att dokumentera incidenter. En incident definieras av en händelse som stör verksamheten på ett negativt sätt och kräver en åtgärd från domstolen för att komma tillrätta med situationen. Den kan vara direkt olaglig men 10

11 den behöver inte nödvändigtvis vara det. Under 2011 rapporterades 138 ordningsstörande incidenter. Denna siffra ska läsas mot bakgrund av att det hålls ca förhandlingar inom Sveriges Domstolar samt att uppskattningsvis besökare tas emot varje år 1. Den låga siffran indikerar att det finns ett stort mörkertal när det gäller ordningsstörningar. Detta kan delvis förklaras av att mindre ordningsstörande incidenter, utan mer allvarliga följder, inte ska rapporteras av domstolarna. Utifrån incidentstatistiken går det alltså inte att få en rättvisande bild av hur vanligt förekommande ordningsstörningar är. Incidentstatistiken ger dock en bild av hur de ordningsstörningar som rapporteras yttrar sig i domstolarnas lokaler Vilken karaktär har rapporterade ordningsstörningar och var sker de? Av de rapporter som inkom under 2011 framgår att det oftast rörde sig om tumultartade situationer där plötslig aggressivitet lett till ett utfall, oftast mot möbler och inredning, samtidigt som tillmälen mot rätten eller annan yttrades. Dessa situationer krävde ett ingripande från kriminalvårdens personal, domstolens ordningsvakt alternativt polis. Vanligt är också beteenden som upplevts som obehagliga och avvikande utan att ha varit hotfulla. Våld är ett mycket ovanligt inslag. Hot och trakasserier förekommer i mindre omfattning. Det är endast ett fåtal incidenter som är av mer allvarlig karaktär. I förvaltningsdomstolarna finns dock en ökad tendens att parter hotar med att begå självmord och självmordsförsök i eller i anslutning till domstolens lokaler. Det förekommer att mobiltelefoner eller annan teknisk inspelningsutrustning lämnas kvar i rättssalen inför den muntliga överläggningen i syfte att spela in densamma. De som står för störningarna är främst åhörare men i nästan lika hög utsträckning parter. Enligt statistiken från 2011 är problemen med ordningen i princip lika vanligt förekommande i vänt- som rättssalar. Det är främst tingsrätter som rapporterat in ordningsstörande incidenter, endast ett fåtal är rapporterade av allmänna förvaltningsdomstolar Vem drabbas av ordningsstörande incidenter? Enligt Domstolsverkets statistik är domstolspersonal den mest utsatta gruppen vad gäller ordningsstörningar. Den grupp som följer är parter. När parter, vittnen eller besökare utsatts för trakasserier eller hot i samband med sitt besök på domstolen kommer det sannolikt inte alltid till domstolens kännedom, varför det även här finns ett mörkertal. 4.2 Förekomst av ordningsstörningar enligt andra källor Enligt BRÅ:s rapport Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008:8) utövas otillåten påverkan till största delen i samband med ungdomsbrott, relationsvåld och organiserad brottslighet. Oavsett vem som ligger bakom påverkan är det vanligaste att brottsoffer drabbas. Det är ovanligt att vittnen utsätts. Brottsoffer som sedan tidigare inte känner till gärningspersonen löper mycket liten risk att utsättas för påverkansförsök. 1 Malmö tingsrätt har sedan augusti 2012 räknat på antalet besökare som hittills varit drygt per månad vilket kan antas vara representativt för en stor allmän domstol. 11

12 Av BRÅ:s rapport framgår vidare att ungdomar påverkar framförallt genom trakasserier och direkta hot, men det finns även tecken på att de lärt sig påverkansformer som utpressning, markeringar och underförstådda hot från mer etablerade kriminella grupper. De flesta påverkansförsök sker redan i anslutning till grundbrottet. Den näst vanligaste tidpunkten är dock vid huvudförhandlingen, kring domstolsbyggnaden. Även domstolsanställda, åklagare och andra processförare för det allmänna samt advokater och andra ombud kan utsättas för otillåten påverkan. Metod, kontaktväg och plats för sådan påverkan varierar i större utsträckning än för brottsoffer och vittnen. 2 Enligt Åklagarmyndighetens egen rapportering inträffar en fjärdedel av deras incidenter i domstol, vanligen en tingsrätt. I huvudsak rör det sig om trakasserier såsom verbala påhopp på åklagare. Av de inledande intervjuerna med anställda vid domstolar framgår att ordningsstörningar kan inträffa var som helst i domstolarnas lokaler. Störningsmoment kan vara högst subjektiva och kan ha sin grogrund i ett bakomliggande förhållande mellan flera parter eller bero på att en besökare vid domstolen exempelvis är berusad eller blir upprörd över ett domslut som gått denne emot. I brottmål berörs inte sällan personer med en våldsam bakgrund eller ett bristande omdöme. Även civilrättsliga mål, exempelvis familjemål, kan innehålla sådana faktorer som leder till känsloutbrott och potentiellt hotfulla situationer. Bland målen i allmän förvaltningsdomstol kan migrationsmålen och de s.k. psykiatrimålen nämnas som potentiellt problematiska. Samtliga besökarkategorier kan vara upphov till att ordningen störs även om åhörare, dvs. personer som inte har blivit kallade att infinna sig i lokalerna, och parter oftare än andra gör sig skyldiga till ordningsstörande handlingar. Störningar kan endast i viss grad förutses och kan vara helt momentana eller pågå under längre tid. 5 Ansvaret för ordningen i domstolarna I det följande avsnittet redogörs närmare för ansvarsfördelningen mellan domstolarna och Domstolsverket i ordnings- och säkerhetsarbetet. 5.1 Domstolens ansvar Domstolarna har ett ansvar för domstolsförhandlingars behöriga gång och rättssäkerhetsaspekter som att enskilda parter och vittnen m.fl. kan yttra sig utan fruktan och oro för våld och andra påtryckningsåtgärder i samband med domstolsförhandlingar Domstolarnas ansvar för att upprätthålla ordningen i såväl väntsalar som rättssalar innefattar således ett långtgående ansvar för att besökare till och anställda vid domstolarna skyddas från att utsättas för hot, trakasserier och andra påtryckningar i domstolarnas lokaler. Ingen ska vidare behöva ha anledning att känna sig kränkt och parter och vittnen ska få komma till tals utan att riskera att utsättas för repressalier. Det direkta ansvaret för ordningen och säkerheten i domstolarna åvilar domstolscheferna. 2 se BRÅ:s rapport Otillåten påverkan mot åklagare och domare 2009:13 12

13 5.1.1 Domstolens organisation för ordnings- och säkerhetsarbete Det löpande ordnings- och säkerhetsarbetet leds i de flesta fall av domstolens säkerhetsansvarige vilket oftast är chefsadministratören eller den administrativa direktören. I vissa, framför allt större eller samlokaliserade, domstolar finns oftast en säkerhetsgrupp där arbetsuppgifterna rörande ordnings- och säkerhetsarbetet fördelas på flera personer. Det praktiska arbetet beskrivs i avsnitt Domstolsverkets arbete Domstolsverket har det samlade ansvaret för anslagsmedlens användning och kan på detta sätt styra säkerhets- och ordningsarbetets utformning. Domstolsverket har därmed ett övergripande ansvar för ordningen och säkerheten vid Sveriges Domstolar. Detta ansvar är särskilt tydligt när det gäller lokalutformning och teknisk utrustning. Lokalkostnaderna och huvuddelen av den tekniska utrustningen finansieras genom centralt avsatta budgetmedel som Domstolsverket förfogar över. Domstolsverkets säkerhetsarbete är uppdelat i person-, egendoms- och informationsskydd. Säkerhetshöjande åtgärder genomförs främst via rådgivning, utbildning, tillhandahållande av incidentrapporteringssystem och samverkan. Domstolsverket har i stor omfattning arbetat med information och utbildning i säkerhetsfrågor. Varje år utbildar Domstolsverket ca 500 anställda, från olika målgrupper, i säkerhetsfrågor Budgetfrågor Domstolsverket har det samlade ansvaret för anslagsmedlens fördelning mellan domstolarna. Budgeten för respektive domstol fördelas enl. en s.k. resursfördelningsmodell som baseras på antalet inkomna mål för de senaste två åren. Resursfördelningsmodellen tar däremot inte hänsyn till lokalers utformning, eventuella ordningsproblem och behov av ordningsvakter. I budgetprocessen mellan Domstolsverket och domstolarna finns dock möjlighet att ta just dessa frågor i beaktande. I vilken mån domstolen använder sin budget för att öka ordningen och säkerheten, exempelvis genom anställning av personal med ordningsvaktsförordnande, är upp till respektive domstolschef att avgöra. De medel som Domstolsverket erhållit, och som är särskilt avsatta till den nya reformen om säkerhetskontroll i domstol, kan på sikt lämna visst utrymme för finansiering av enstaka ordningsvakter. Det beror dock på i vilken utsträckning som domstolarna kommer att fatta beslut om fasta säkerhetskontroller. Det har ännu gått för kort tid sedan den nya lagen infördes för att se vilka möjligheter som finns att utnyttja dessa medel till förstärkning av ordningsvakter. 6 Domstolarnas förutsättningar och verktyg I det följande avsnittet beskrivs domstolarnas förutsättningar och verktyg inom de fokusområden som har undersökts. 13

14 6.1 Gällande rätt avseende offentlighet och ordning i domstolarna Ramarna för domstolarnas verksamhet i stort styrs i hög grad av offentlighetsprincipen och den tillträdesrätt till domstolslokaler och domstolsförhandlingar som följer av den Stadganden i grundlag m.m. Enligt 2 kap. 1 första punkten regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, det vill säga frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar, tankar, åsikter och känslor. Denna frihet kompletteras genom bestämmelsen om informationsfrihet i andra punkten i samma paragraf. Informationsfriheten är ett uttryck för offentlighetsprincipen och tillförsäkrar medborgarna frihet gentemot det allmänna att inhämta och motta upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns reglering om handlingars offentlighet. I samband med vissa grundlagsändringar som trädde i kraft den 1 januari 1977 fogades en bestämmelse om domstolsförhandlingars offentlighet till den redan grundlagsfästa informationsfriheten. Bestämmelsen återfinns i 2 kap. 11 andra stycket regeringsformen. I förarbetena till denna lagstiftning betecknade departementschefen regeln om domstolsoffentlighet som en värdefull komplettering till den allmänna informationsfriheten. Departementschefen framhöll vidare att den insyn i domstolarnas verksamhet som möjliggörs genom förhandlingsoffentligheten även skulle komma att indirekt fungera som en garanti för att också övriga för en rättsstat kännetecknande principer efterlevs vid domstolarna 3. Offentlighetsprincipen innebär bl.a. rätt för var och en att vara åhörare vid domstolsförhandlingar utan att behöva uppge sitt namn 4. Varje medborgare är vidare enligt 2 kap. 6 regeringsformen gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt angrepp, liksom kroppsvisitation, husrannsakan, och liknande intrång. Grundprincipen att en domstolsförhandling ska vara offentlig återfinns även i artikel 6 i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Rätten till en opartisk och offentlig rättegång förutsätter även bl.a. vad som brukar betecknas equality of arms, dvs. att parterna ska vara likställda i processen på så vis att den ene inte gynnas på den andres bekostnad. Denna princip, som även fastslagits i Europadomstolens praxis, ligger till grund också för den svenska rättegångsbalkens regelsystem. Detta återspeglas bl.a. i att en part, enligt nämnda balk, förutsätts i princip alltid ha rätt att närvara under hela förhandlingen och ta del av allt material som läggs till grund för rättens avgörande i målet Förhandlingsoffentlighet I 5 kap. 1 första stycket rättegångsbalken upprepas den grundlagsskyddade principen att förhandling vid domstol ska vara offentlig. Att förhandling vid domstol ska vara offentlig innebär att allmänheten har fritt tillträde till den lokal där sådan förhandling hålls. Förhandlingsoffentligheten betraktad tillsammans med den likaså grundlagsskyddade informationsfriheten måste vidare anses inne- 3 se prop. 1975/76:209 s JO 1976/77 s

15 fatta en rätt för envar att övervara förhandlingen utan att vare sig behöva undergå identitetskontroll, uppge sitt namn eller förklara varför man önskar närvara vid förhandlingen. Allmänhetens rätt till fritt tillträde till domstolsförhandlingar har, särskilt mot bakgrund av ovan nämnda grundlagsskydd mot kroppsbesiktning, kroppsvisitation och husrannsakan, ansetts utgöra ett hinder mot att som villkor för att få övervara en sådan förhandling uppställa permanent krav på att alla åhörare, eller vissa av dem, underkastar sig sådana kontroller som omnämnts i det föregående. Detta framhålls bl.a. i förarbetena till lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Där poängteras att permanenta kontrollåtgärder skulle innebära alltför kraftiga avsteg från den grundlagsskyddade domstolsoffentligheten. Så drastiska åtgärder ansågs således inte vara motiverade Inskränkningar i offentlighetsprincipen Informationsfriheten och den därtill hörande domstolsoffentligheten är inte oinskränkt. Enligt bestämmelsen i 2 kap. 20 regeringsformen får dessa fri- och rättigheter, liksom det i grundlag stadgade skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisitation och husrannsakan, genom lag begränsas i viss utsträckning. De begränsningar som regeringsformen alltså i och för sig tillåter får dock enligt 2 kap. 21 regeringsformen göras endast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Sådana begränsningar får dessutom aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett dem. Denna s.k. proportionalitetsprincip innebär att varje begränsning som anses nödvändig, och som i övrigt uppfyller grundlagskraven för att vara tillåten, måste utformas på ett sådant sätt att den innebär ett så litet ingrepp som möjligt i medborgarnas fri- och rättigheter. Kontrollåtgärder riktade mot åhörare eller medverkande vid domstolsförhandlingar i syfte att förebygga brottsliga eller på annat sätt störande angrepp kan innebära inskränkningar i principen om sådana förhandlingars offentlighet och därmed till rätten till information enligt regeringsformen. Vid hanteringen av dessa frågor måste således noggrant mot varandra vägas å ena sidan intresset av offentlighet, personlig anonymitet för allmänheten, och i rättegången förekommande aktörers intresse av att förhandlingen kan genomföras med så få störningsmoment som möjligt samt å andra sidan intresset av skydd för såväl rättsförandets behöriga fortgång som däri engagerade, och övriga närvarande, personers säkerhet och trygghet. Som nämnts är grundregeln om domstolsförhandlingars offentlighet inte undantagslös utan får genom lag begränsas på visst närmare reglerat sätt. I själva verket är undantag från denna grundprincip relativt vanliga, vilket tydliggörs i den fortsatta framställningen Tillträdesrätten - allmänt En domstolsbyggnad torde, liksom övriga offentliga byggnader, inte vara att betrakta som offentlig plats i ordningslagens (1993:1617) mening. Den rätt som normalt finns för var och en att uppehålla sig på offentlig plats gäller således inte för domstolslokaler. I stället har byggnadens eller lokalens ägare eller nyttjande- 5 prop. 2000/01:32 s

16 rättshavare (i det här fallet staten) enligt civilrättsliga principer rätt att bestämma vem som får vistas där eller vilken verksamhet som får förekomma där 6. I en domstolsbyggnad finns dock utrymmen som i realiteten är tillgängliga för, eller till och med avsedda att användas av, allmänheten. Sådana utrymmen omfattas av brottsbalkens begrepp allmän plats 7. Detta begrepp är mer vidsträckt än vad som avses med offentlig plats enligt ordningslagen (se 2 ) och omfattar varje plats, utomhus eller inomhus, som är upplåten för eller på annat sätt frekventeras av allmänheten 8. Om allmänheten har tillträde till platsen endast under vissa tider, är denna att anse som allmän under sådan tid men inte i övrigt. Undantaget från begreppet allmän plats enligt brottsbalken är områden dit allmänheten inte har fritt tillträde. Som exempel på sådana lokaler kan, för domstolarnas vidkommande, nämnas kontor och övriga personalutrymmen. Även om i vart fall delar av en domstols lokaler sålunda är att beteckna som allmän plats i brottsbalkens mening, har domstolen rätt att meddela föreskrifter för tillträdesrätten. Att en domstol, liksom andra myndigheter, har rätt att reglera tillträdet till sina lokaler förutsätts också i t.ex. säkerhetsskyddslagen (1996:627) med tillhörande säkerhetsskyddsförordning. Det bör i sammanhanget påpekas att domstolen vid utövandet av denna befogenhet naturligtvis har en skyldighet att anpassa sådana föreskrifter så att inte medborgarnas grundlagsskyddade intressen begränsas på ett otillbörligt sätt. Det grundlagsskyddade kravet på öppenhet och tillgänglighet i domstolarna medför alltså inte någon obegränsad tillträdesrätt. Domstolspersonalens anspråk på trygghet och ostördhet, liksom hänsynen till parter, vittnen, målsägande och andra som skall medverka vid rättegångar eller annars utöva verksamhet i domstolen, berättigar domstolen att, som en allmän förutsättning för tillträde, ställa krav på att en besökare har ett av rättsordningen godtagbart ärende till domstolen. Även om det alltså föreligger en grundlagsskyddad rätt för var och en att fritt närvara vid domstolsförhandlingar, finns det ingen motsvarande rätt att fritt uppehålla sig i de lokaler som i övrigt disponeras av domstolen. Detta innebär i praktiken att den som går in i en domstolsbyggnad i avsikt att använda sig av lokalerna som värmestuga vid dåligt väder, liksom den vars ärende är att bjuda ut varor till försäljning bland dem som uppehåller sig utanför rättssalarna i väntan på att ett mål ska ropas upp, kan avvisas från domstolsbyggnaden 9. Enligt 2 kap. 14 tredje stycket tryckfrihetsförordningen får, som berörts i det föregående, en myndighet inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem han eller hon är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran. Så får dock ske i begränsad omfattning om det anses nödvändigt för att kunna ta ställning till om det föreligger något lagligt hinder mot att lämna ut handlingen till vederbörande. Som tidigare nämnts får ett anonymitetsskydd också anses gälla för den som vill besöka en domstol. I den utsträckning det är nödvändigt för att kunna avgöra om en person har ett legitimt skäl att vistas i domstolens lokaler, t.ex. för att utöva rätten att närvara vid en förhandling, får det sålunda anses tillåtet att tillfråga en besökare om hans ärende till 6 se prop. 2000/01:32 s. 29 f. 7 se bl.a. 16 kap. 16 brottsbalken 8 se Berggren m.fl, Brottsbalken (maj 2012, Zeteo) kommentaren till 16 kap prop. 2000/01:32 s

17 domstolsbyggnaden. Om vederbörande uppger att han önskar övervara en förhandling eller ta del av offentliga handlingar eller besöka domstolen av andra liknande skäl är det däremot inte tillåtet att gå vidare och efterforska varför vederbörande vill detta och inte heller att ta reda på vem besökaren är. Någon allmän identitetskontroll av besökare till domstolen får alltså inte förekomma Begränsad tillträdesrätt Med stöd av bestämmelser i rättegångsbalken, som innebär undantag från principen om domstolsförhandlingars offentlighet, kan rätten i vissa fall besluta att en förhandling skall hållas inom stängda dörrar eller att en viss person inte får närvara under hela eller delar av en förhandling. Dessa bestämmelser tar i första hand sikte på förhållandena i rättssalen under pågående förhandling och kan inte sägas ge rätten befogenhet att förbjuda tillträde till en domstols lokaler. 10 Inte heller kan med tillämpning av dessa regler en eller flera åhörare i förväg stängas ute från en förhandling på grund av ett befarat angrepp i någon form mot rätten eller mot någon som skall delta i en förhandling. Vissa skyddsåtgärder kan dock vidtas med stöd av de regler som gäller allmänt om polisens befogenheter. I vissa fall kan också rättegångsbalkens regler om beslag, kroppsvisitation och husrannsakan användas till skydd mot sådana angrepp. Härtill kommer även de möjligheter att vidta säkerhetsåtgärder som erbjuds i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. 6.2 Lokalernas utformning och förutsättningar Vid planering av nya lokaler ser Domstolsverket alltid över olika möjligheter att åstadkomma lösningar som innebär att målsäganden och vittnen inte ska behöva möta tilltalade i anslutning till förhandlingarna. Det är en stor utmaning idag att skapa en bra logistik i domstolsbyggnader som möjliggör att olika parter kan röra sig i byggnaden utan att behöva mötas samtidigt som det inte får försvåra förflyttningar för den egna personalen eller gå emot kraven avseende brandskydd och utrymning. Det ligger därför ett omfattande arbete bakom placering av hissar, trappor och passager på de nybyggda domstolarna. En företeelse på senare år är bildande av s.k. rättscentrum, där domstolen byggs nära polishuset och lokal åklagarkammare. På så vis minskar avståndet, rent fysiskt, mellan domstolen och polis, åklagare samt häkte. Genom detta kan frihetsberövade föras mellan häkte och domstol via en kulvert eller annan passage och fordonstransport kan helt undvikas Entréer till domstolslokalerna Ombyggnationer av entréer har skett i stor utsträckning de senare åren, främst i syfte att öka tillgängligheten. I samband med en lagändring den 1 juli 2012, som möjliggjorde fasta säkerhetskontroller, har det funnits anledning att se över entréerna även ur detta perspektiv. De domstolar som framöver kommer att ha säkerhetskontroll i större omfattning behöver en generöst tilltagen entré för att kunna genomföra säkerhetskontrollerna korrekt, effektivt och säkert med hänsyn till den enskildes integritet. I anslutning till kontrollen ska visitationsrum finnas att tillgå eller, när detta inte är möjligt, ett visitationsbås. Samtidigt som säkerhetskontrollen ställer krav på en viss möblering är entrén till domstolen också 10 jfr. JO:s beslut i ärende

18 dess viktigaste utrymningsväg och får inte blockeras vilket ställer högra krav på flexibla lösningar Reception/Expedition Också receptioner och expeditioner har i stor utsträckning byggts om under senare år. Idag är inriktningen att mötet med besökaren ska ske med ett så kallat distansskydd i form av bred bänkskiva och med en glasförsedd lucka som kan vara höj- och sänkbar eller öppningsbar. I de flesta domstolar har man från receptionen uppsikt över huvudentrén. Det är inte ovanligt att det är en anställd med ordningsvaktsförordnande som helt eller delvis bemannar receptionen Väntsalar och rättssalar Domstolarnas lokaler ska symbolisera öppenhet och tillgänglighet och vid samtliga om- och nybyggnationer av domstolslokaler eftersträvas öppna ytor i väntsalarna. Även för att underlätta övervakning av lokalerna utformas väntsalar och ingångar till rättssalarna i öppna ytor. Ambitionen när nya domstolslokaler färdigställs är att rättssalarna ska vara tillgängliga för såväl rättens aktörer som åhörare utan att parter och förhörspersoner ska behöva korsa varandras vägar eller sitta för nära varandra. I allmänna domstolar är behovet fyra ingångar, en för åhörare, rätten, åklagare respektive frihetsberövade. Det är dock inte möjligt att möta dessa behov i samtliga fall och de flesta rättssalarna har två eller tre ingångar. Det kan bl.a. medföra att frihetsberövade förs in och ut genom samma dörr som åklagaren. Denna dörr kan dessutom vara placerad på den sida som åklagaren och målsäganden sitter. Detta löses i så fall med särskilda rutiner för i vilken ordning de olika parterna går in i salen alternativt byts platser så att åklagaren sitter till vänster från ordföranden sett. Domstolarna har anvisningar för vilka salar som främst ska användas för mål med frihetsberövade Åklagarrum, advokatrum, vittnes-/ målsäganderum, samtalsrum och rum för frihetsberövade personer I domstolens lokaler finns ett antal rum som kan disponeras av åklagare, advokater, vittnen och målsäganden. Åklagarrum finns i nästan alla domstolar. I drygt hälften av domstolarna ligger åklagarrummet skyddat från allmänheten. Hälften av domstolarna kan erbjuda särskild toalett till åklagarna, övriga hänvisas till toaletter i allmänhetens utrymmen. I vilken utsträckning åklagarrummen används varierar. Advokatrummen ligger i de flesta fall i allmänhetens väntsal men det finns några domstolar som har advokatrum skyddade från allmänhet. Särskilda vittnesrum finns på drygt hälften av domstolarna. I flera fall ombesörjer vittnesstödet på domstolen att rummen öppnas upp vid behov. Vittnesstöden kan också sitta med i rummet och följa med vittnen till aktuell sal när vittnet kallats. I princip alla domstolar har tillgång till minst ett samtalsrum, mellanstora och stora domstolar har ett flertal samtalsrum. I något enstaka fall är det ett rum som har flera funktioner. Rum för frihetsberövade personer finns i alla allmänna domstolar. I de flesta fall ligger dessa skyddade från allmänheten men där finns några få undantag. Det är Kriminalvårdens personal som ansvarar för de frihetsberövade och det är också 18

19 de som sköter logistiken i de utrymmen som de frihetsberövade vistas i under kortare pauser. 6.3 Tekniska hjälpmedel Larmanordningar Överfallslarm finns i receptioner, förhandlingssalar, förberedelserum, vissa åklagar- och advokatrum och utrymmen som används för transport av frihetsberövade. Vid utlöst överfallslarm i rättssal kan huvuddelen av domstolarna få ut ljudet från aktuell sal till receptionen i syfte att förmedla vad som inträffat. Detta kan underlätta agerandet från såväl domstolens vakter som polis. Från förhandlingssalar finns det också möjlighet att kalla på vakt, då går larmet endast till domstolens vakter. Detta larm kan användas vid bl.a. mindre ordningsstörningar som bedöms kunna klaras upp utan att polis kallas till platsen Videokonferens De investeringar i videokonferensteknik som genomförs på domstolar ger mycket bra möjligheter att öka säkerheten i samband med förhandlingar som bedöms vara föremål för hot eller säkerhetsrisker. Domstolarna använder denna lösning idag för att upprätthålla säkerheten för bl.a. skyddade vittnen och användningen av videokonferensteknik i detta syfte ökar varje år Kameraövervakning Kameraövervakning av domstolarnas väntsalar är en del i domstolarnas proaktiva säkerhetsarbete och har en viktig brottsförebyggande funktion. Om brott har begåtts i domstolens lokaler, exempelvis övergrepp i rättssak, kan inspelningar användas som bevismaterial under förutsättning att domstolen har rätt att spela in sin kameraövervakning. Endast ett fåtal domstolar saknar kameraövervakning, i dessa fall finns inte heller något behov. I vissa fall avvaktas en om- eller nybyggnation där detta kommer att kompletteras. Av de som har kameraövervakning har drygt hälften fått rätt att spela in materialet och spara det i det antal dagar som anges i beslutet från Länsstyrelsen. Kameraövervakning av domstolarnas förhandlingssalar träffas, förutom av lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, även av det s.k. fotoförbudet i 5 kap. 9 rättegångsbalken, vilket har medfört att domstolars ansökningar om tillstånd att kameraövervaka förhandlingssalar har avslagits (se bl.a. Kammarrättens i Stockholm avgörande i mål avseende Linköpings tingsrätts ansökan om kameraövervakning av säkerhetssal). För närvarande har endast en domstol i landet tillstånd till kameraövervakning av en säkerhetssal. Den aktuella kameraövervakningen får endast vara aktiv då beslut har fattats om särskild säkerhetskontroll (avser tid före lagändringen beträffande lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol som trätt i kraft den 1 juli 2012) och endast polisen får ta del av bildupptagningen Metalldetektorbåge, handmetalldetektor och röntgenutrustning Alla domstolar som har behov av en s.k. metalldetektorbåge eller handmetalldetektorer, som används vid säkerhetskontroll i domstol, har fått detta. Minst en ansvarig per domstol har erbjudits en mer omfattande teknikutbildning så att utrustningen används på rätt sätt. Under 2013 kommer pilotprojekt med röntgen- 19

20 utrustning att genomföras. Syftet är att göra genomsökningen av främst väskor mindre integritetskränkande samt studera hur inflödet av besökare till domstolen kan effektiviseras Ordförandens befogenheter Den övergripande regleringen om förhandlingsoffentlighet har framgått i ett tidigare avsnitt. Bestämmelser om offentlighet och ordning vid allmän domstol finns i 5 kap. rättegångsbalken. Dessa gäller i tillämpliga delar även för förhandling vid allmän förvaltningsdomstol. 11 Bestämmelser om ordningsupprätthållande åtgärder regleras även i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ordföranden och, i vissa fall, rätten i sin helhet har genom regelverket befogenhet att upprätthålla ordningen under pågående förhandlingar. Detta inbegriper möjligheten (och skyldigheten) att ingripa mot uppkommande ordningsstörningar men också att vidta åtgärder av förebyggande slag (medhörning, stängda dörrar i ungdomsmål m.m.). Typerna av ordningsstörningar som kan uppkomma under en pågående förhandling är dock omfattande och av olika karaktär. Frågan är om det befintliga regelverket erbjuder tillräckligt effektiva verktyg för ordförandena (rätten) att bedriva ett framgångsrikt ordningsarbete i rättssalarna. I det följande redogörs närmare för hur regleringen i framförallt rättegångsbalken är utformad Upprätthållande av ordning och meddelade föreskrifter Det är rättens ordförande som svarar för att ordningen upprätthålls vid rättens sammanträden och som ska meddela de ordningsregler som behövs. Regeln i 5 kap. 9 första stycket första punkten rättegångsbalken om upprätthållande av ordningen m.m. har följande lydelse: Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och meddela de föreskrifter som behövs. Regeln innebär både ett åliggande och en befogenhet för rättens ordförande som är ansvarig för att ordningen upprätthålls under en förhandling. Detta kan t.ex. ske genom att ordföranden meddelar tillsägelser i de fall då ordningsstörande moment uppkommer. Ordföranden, och i vissa fall rätten i sin helhet, kan också meddela föreskrifter om vad som ska gälla i olika frågor av ordningskaraktär. Med hänsyn till ordalydelsen vid rättens sammanträden bör regeln inte kunna läggas till grund för andra beslut än sådana som avser den aktuella rättssalen. Lokaler utanför rättssalen kan således inte anses omfattas av regelns räckvidd Undvikande av trängsel 5 kap. 9 första stycket tredje punkten rättegångsbalken: Ordföranden får begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel. Vid förhandlingar i rättegångar där intresset från allmänheten och massmedia är stort, kan rättssalens storlek utgöra en faktisk inskränkning av offentligheten på så sätt att alla som vill inte kan beredas plats. Är ett mål av stort intresse kan rättens ordförande bli tvungen att begränsa antalet åhörare enligt detta lagrum. En naturlig begränsning utgörs härvid av det antal sittplatser som lämpligen kan anordnas i rättssalen. De som inte kan beredas plats i rättssalen kan i vissa fall få 11 se 16 förvaltningsprocesslagen (1971:291) 12 Edelstam s

Ordning i domstol förut- sättningar och arbetsformer

Ordning i domstol förut- sättningar och arbetsformer 1 (57) Ordning i domstol förutsättningar och arbetsformer R2B 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna. Dir. 2015:126

Kommittédirektiv. Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna. Dir. 2015:126 Kommittédirektiv Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna Dir. 2015:126 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska se över bestämmelserna

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

Framtida riktlinjer för. SÄKERHETSARBETE i domstolsväsendet. DV-rapport 2002:6

Framtida riktlinjer för. SÄKERHETSARBETE i domstolsväsendet. DV-rapport 2002:6 Framtida riktlinjer för SÄKERHETSARBETE i domstolsväsendet DV-rapport 2002:6 Domstolsverkets publikation: 2002:6 Produktionsår: 2002 Titel: Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete i domstolsväsendet Innehållsförteckning

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden

Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 187 Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden Bakgrund Arbetet inom kommunen ska präglas av demokrati, rättssäkerhet

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer

Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer Riktat mot förtroendevalda och i samband med offentliga sammanträden Kommunkansliet Åsa Rönnmark Antagen av kommunstyrelsen 8 november 2010, 151 Innehåll

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

DOM 2016-05-12 Stockholm

DOM 2016-05-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

En r apport fr ån. Allmän säkerhetskontroll i domstol en utvärdering

En r apport fr ån. Allmän säkerhetskontroll i domstol en utvärdering Domstolsverkets En r apport fr ån Domstolsverket r apportserie 2006:3 2007:1 Allmän säkerhetskontroll i domstol en utvärdering Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer 846-2007

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan. för förtroendevaldas säkerhet. Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun

Handlingsplan. för förtroendevaldas säkerhet. Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun Handlingsplan för förtroendevaldas säkerhet Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun 2014-08-26 83 Inledning En demokratisk grundbult är att förtroendevalda tryggt och säkert ska kunna utöva sina

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer

DOM 2014-04-15 Meddelad i Jönköping

DOM 2014-04-15 Meddelad i Jönköping Föredragande: Per Läckström DOM 2014-04-15 Meddelad i Jönköping Mål nr 1859-14 1 KLAGANDE Jönköpings kommun, Kommunstyrelsen 551 89 Jönköping MOTPART Polismyndigheten i Jönköpings län, Tillståndssektionen

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd

Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd Stockholm den 11 februari 2013 Kammarrätten i Göteborg Avdelning 1 Box 1531 401 50 Göteborg Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden

Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden Fastställd av: KS 80 2014 Revideras senast: 2017-12-31 Innehåll Riktlinje - Hot och våld... 3 Omfattning... 3 Angränsande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 1(5) Kampsportsdelegationen Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher Sökanden: Svenska MMA Förbundet Organisationsnummer: 802436-5093 Adress: Ölandsgatan

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Kameraövervakning inomhus i skolor

Kameraövervakning inomhus i skolor Kameraövervakning inomhus i skolor Checklista för dig som ska sätta upp kameror Kameraövervakningslagen innehåller en samlad reglering av kameraövervakning. Syftet med lagen är att tillgodose behovet av

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Kameratillsyn solarieanläggningar

Kameratillsyn solarieanläggningar Kameratillsyn solarieanläggningar Maj 2011 Kameratillsyn solarieanläggningar Inledning Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för allmän kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde. Syftet med

Läs mer

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter Datum Dnr 2007-12-12 1118-2007 Stensjö Fastigheter Fastighetsexpeditionen Västanvindsgatan 6 C 417 17 GÖTEBORG Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter Datainspektionens

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-02-26. En ny kameraövervakningslag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-02-26. En ny kameraövervakningslag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-02-26 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. En ny kameraövervakningslag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Riktlinjer vid hot och våld mot förtroendevalda i Danderyds kommun

Riktlinjer vid hot och våld mot förtroendevalda i Danderyds kommun 1(5) vid hot och våld mot förtroendevalda i Danderyds kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: 2014-xx-xx Giltighetstid: Tillsvidare na kompletteras av Rutiner vid hot och våld mot förtroendevalda

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 141 Den 2016-10-04 Riktlinjer hot och våld Kommunstyrelsens beslut Riktlinjer och handlingsplan för hot och våld mot anställda och

Läs mer

HFD 2015 ref 6. Lagrum: Artikel 6.1 i Europakonventionen

HFD 2015 ref 6. Lagrum: Artikel 6.1 i Europakonventionen HFD 2015 ref 6 Beslutsorganet Överklagandenämnden i Överklagandenämnden för studiestöd har ansetts vara en domstol i Europakonventionens mening även när beslut fattats av den ledamot som samtidigt är myndighetschef.

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart Örnsköldsviks kommun, 212000-2445, 891 38 Örnsköldsvik

Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart Örnsköldsviks kommun, 212000-2445, 891 38 Örnsköldsvik Överklagande Diarienr 1 (11) 2015-12-11 2171-2015 Förvaltningsrätten i Härnösand Box 314 871 27 Härnösand Överklagande Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm Motpart Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

1 (5) Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller förskoleklassen och grundskolans lägre åldrar.

1 (5) Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller förskoleklassen och grundskolans lägre åldrar. C:\Users\es600\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\IHBAJS3W\Trygghet och studiero (3).docx Köping4000, v3.2, 2011-07-04 1 (5) Datum Barn & Utbildning 2014-07-02 Lars

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 december 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB Fastighetsjuristerna Göteborg HB Norra Hamngatan 18 411 06 Göteborg MOTPART Datainspektionen Box 8114

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Kränkande fotografering Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Västeråsmodellen Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga

Västeråsmodellen Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga Västeråsmodellen Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga Jeanna Thorslund, jurist och samordnare informationssäkerhet, SKL Ulrika Stefansson, projektledare,

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Mål nr 2932-12 Lagmark Gastronomi AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd

Mål nr 2932-12 Lagmark Gastronomi AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd Stockholm den 11 februari 2013 Kammarrätten i Göteborg Avdelning 1 Box 1531 401 50 Göteborg Mål nr 2932-12 Lagmark Gastronomi AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd 1. Beredda

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01. Energi- och inomhusmiljödeklaration för byggnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01. Energi- och inomhusmiljödeklaration för byggnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-01 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Energi- och inomhusmiljödeklaration

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

r apportserie 2014:1 Säkerheten i domstol för målsägande och vittnen

r apportserie 2014:1 Säkerheten i domstol för målsägande och vittnen Domstolsverkets r apportserie 2014:1 Säkerheten i domstol för målsägande och vittnen Diarienummer 965-2013 Omslagsbild Staffan Gustavsson Tryckt på Edita Bobergs, Falun, oktober 2014 Innehåll 1 Sammanfattning...

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

DOM 2010-03-15 Meddelad i Nyköping

DOM 2010-03-15 Meddelad i Nyköping KANSLI NYKÖPING Handläggare Ellinor Darander 2010-03-15 Meddelad i Nyköping Mål nr Enhet 1 1 KLAGANDE TOMMY Ruben Andersson, 660213-1655 Krongatan 17 B 632 28 Eskilstuna MOTPART Eskilstuna kommun 631 86

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Testverksamhet 1 december 2007 31 oktober 2008 En modernare rättegång Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2007, Foto: Patrik Svedberg,

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

SÖDERTi\,LJE KOtvilv\UN. Kommunstyrelsen 2009-04- O3. \Rnr. Ola Schön 08-550 219 29. ola. schon@sodertalje.se Sven Tillman 08-550 231 31

SÖDERTi\,LJE KOtvilv\UN. Kommunstyrelsen 2009-04- O3. \Rnr. Ola Schön 08-550 219 29. ola. schon@sodertalje.se Sven Tillman 08-550 231 31 Södertälje U konlmun 2009-04-02 Tjänsteskrivelse SÖDERTi\,LJE KOtvilv\UN Kommunstyrelsen Dror 2009-04- O3 \Rnr Dm KS09/81 Kontor Korn rn unstyrelsens kontor Handläggare Ola Schön 08-550 219 29 ola. schon@sodertalje.se

Läs mer

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor

Läs mer

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:811 av Robert Hannah och Said Abdu (FP) Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager

Läs mer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund Toijer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund Toijer Sida 1 (14) PROTOKOLL 2008-09-25 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 12 Mål nr B 3009-08 Avdelning 2 NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-04 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Ny vårdform inom den psykiatriska

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Lex Sarah i Håbo Kommun

Riktlinjer och rutiner för Lex Sarah i Håbo Kommun Riktlinjer och rutiner för Lex Sarah i Håbo Kommun RIKTLINJER 1 Riktlinjer och rutiner för Lex Sarah i Håbo Kommun Inledning Från och med den 1 juli 2011 gäller nya bestämmelser för Lex Sarah i socialtjänstlagen,sol

Läs mer

Rättsliga aspekter på övervakning på arbetsplatsen. Helena Andersson Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet

Rättsliga aspekter på övervakning på arbetsplatsen. Helena Andersson Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Rättsliga aspekter på övervakning på arbetsplatsen Helena Andersson Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Får man verkligen göra så här? Helena Andersson Institutet för rättsinformatik

Läs mer