Domstolsverkets r apportserie 2012:2. Ordning i domstol. Förutsättningar och arbetsformer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Domstolsverkets r apportserie 2012:2. Ordning i domstol. Förutsättningar och arbetsformer"

Transkript

1 Domstolsverkets r apportserie 2012:2 Ordning i domstol Förutsättningar och arbetsformer

2 Diarienummer Omslagsbild Staffan Gustavsson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, januari 2013

3 3

4 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdraget Bakgrund och kontext Avgränsningar Begreppen ordning och ordningsstörning Kartläggningens avgränsningar Arbetssätt Ordningsstörningar i domstol Domstolsverkets incidentstatistik Vilken karaktär har rapporterade ordningsstörningar och var sker de? Vem drabbas av ordningsstörande incidenter? Förekomst av ordningsstörningar enligt andra källor Ansvaret för ordningen i domstolarna Domstolens ansvar Domstolens organisation för ordnings- och säkerhetsarbete Domstolsverkets arbete Budgetfrågor Domstolarnas förutsättningar och verktyg Gällande rätt avseende offentlighet och ordning i domstolarna Stadganden i grundlag m.m Förhandlingsoffentlighet Inskränkningar i offentlighetsprincipen Tillträdesrätten - allmänt Begränsad tillträdesrätt Lokalernas utformning och förutsättningar Entréer till domstolslokalerna Reception/Expedition Väntsalar och rättssalar Åklagarrum, advokatrum, vittnes-/ målsäganderum, samtalsrum och rum för frihetsberövade personer Tekniska hjälpmedel Larmanordningar Videokonferens Kameraövervakning Metalldetektorbåge, handmetalldetektor och röntgenutrustning Ordförandens befogenheter Ordningsvakter Ordningsvaktsrollen Ordningsvakternas befogenheter Samverkan och kommunikation Samarbete inom domstolsorganisationerna Kommunikation gentemot besökare Domstolarnas strategiska ordningsarbete Erfarenheter och slutsatser Enkätundersökningen Domstolarnas ordningsarbete Skillnader mellan domstolsslagen och instanser Geografiska skillnader Områden som bör prioriteras Lokaler Enkätresultatet i översikt

5 7.2.2 Övriga erfarenheter beträffande domstolarnas lokaler Slutsatser av undersökningen Tekniska hjälpmedel Ordförandens befogenheter Enkätresultatet i översikt Tillräckliga generella befogenheter Användningen av regleringen och befogenheternas betydelse S.k. kriminella symboler Mobiltelefoner och annan teknisk kommunikationsutrustning Säkerhetskontroller Ordföranderollen Domarnas synpunkter på ordföranderollen i enkätundersökningen Externa aktörers och vakters syn på domarnas arbete med att upprätthålla ordningen Slutsatser av enkätundersökningen Ordningsvakter Ordningsvakternas syn på sina förutsättningar för ett effektivt ordningsarbete Domarnas och externa aktörers syn på ordningsvakters arbete med att upprätthålla ordningen Exempel på arbetssätt Slutsatser av undersökningen Samverkan och kommunikation Extern samverkan Internt samarbete Övriga erfarenheter av samverkan och kommunikation Slutsatser av undersökningen Domstolarnas styrande dokument Ungdomsmål Enkätresultat i översikt Övriga erfarenheter av ordningsstörningar i ungdomsmål Domstolarnas ordningsarbete i samband med ungdomsmål Slutsatser av undersökningen Domstolsverkets förslag Generella slutsatser Generellt om kartläggningen och Domstolsverkets slutsatser Allmänt om Domstolsverkets förslag Åtgärder för att förbättra ordningen i domstolarna Undersökningar och dialogforum Samverkan mellan domstolar Riktlinjer och styrande dokument Riskanalyser Kommunikation av ordningsregler Lokaler Utbildning Vaktnärvaro Resurser Rättslig reglering m.m Tekniska hjälpmedel Fotoförbud Säkerhetskontroller Referenser Bilagor

6 6

7 1 Sammanfattning I regleringsbrevet för budgetåret 2012 har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att kartlägga hur ordningen i och utanför rättssalarna i landets domstolar upprätthålls. Syftet med uppdraget har varit att utreda om det ordningsarbete som bedrivs i domstolarna är tillräckligt för att svara mot de krav på ordning i och utanför rättssalarna som ställs. Vidare har målet varit att skapa bättre förutsättningar för domstolarna att upprätthålla ordningen. Domstolsverket har låtit genomföra en enkätundersökning riktad till domare, ordningsvakter, åklagare, advokater och processförare. Särskilda fokusområden i undersökningen var ordningsvakters förutsättningar och arbete, rättslig reglering, ordförandenas förutsättningar och arbete samt samverkan och kommunikation. Även frågor om ungdomsmål och domstolarnas tekniska hjälpmedel ställdes. Av undersökningen har följande framkommit. Domstolarnas beredskap för ordningsstörningar är generellt god. Tingsrätterna är dock mer utsatta för ordningsstörningar än andra domstolsslag. Ordningen upprätthålls också ofta på ett bättre sätt i rättssalarna än i väntsalar. Några större geografiska skillnader har dock inte kunnat konstateras. De viktigaste faktorerna för ett tillfredsställande ordningsarbete är en tillräcklig bemanning av vakter och ett aktivt ordningsarbete från ordförandehåll. Såväl externa aktörer som domstolsanställda betonar vikten av en hög närvaro av vakter i domstolarna, inte minst i väntsalarna. När det gäller ordförandena har de generellt de befogenheter som krävs för att upprätthålla ordningen på ett tillfredsställande sätt. Det har dock framkommit att de externa aktörerna anser att ordförandenas förmåga att hålla ordning under förhandlingar varierar väsentligt. Utökad utbildning i dessa frågor skulle kunna stärka ordningen i rättssalarna. Vidare finns ett behov av att i samband med om- och nybyggnationer av domstolslokaler förbättra behovsinventeringen och i högre grad beakta de behov och synpunkter som åklagare och advokater har när det gäller utformningen av lokalerna. Under arbetet med kartläggningen har Domstolsverket även kunnat konstatera att många domstolsanställda saknar instruktioner för hur de förväntas arbeta med ordningsfrågor. Samtidigt framgår det att just samverkan och kommunikation mellan domstolarna och de externa aktörer som regelbundet besöker domstolarna är några av de viktigaste faktorerna för ordningsarbetet. Domstolarna bör därför i större utsträckning utveckla och dokumentera riktlinjer för hur domstolen ska bedriva ett aktivt ordningsarbete. Sammanfattningsvis har Domstolsverket identifierat ett antal åtgärder som har stor betydelse för ordnigen i domstol och som ytterligare kan effektivisera ordningsarbetet i domstolarna. Att det finns tillräckligt många ordningsvakter närvarande i de för allmänheten tillgängliga lokalerna är t.ex. viktigt och arbetet med det bör prioriteras. Vidare finns ett behov av utbildningsinsatser i praktisk hantering av ordningsfrågor för såväl ordinarie domare som domare under utbildning. Domstolsverket kan också konstatera att det finns behov av att domstolarna ytterligare utvecklar arbetet med instruktioner och rutiner samt andra styrande dokument beträffande ord- 7

8 ningsfrågor. Även Domstolsverkets strategiska arbete i lokalfrågor behöver utvecklas. Resultatet av Domstolsverkets undersökning kan dock endast läggas till grund för slutsatser av mer generell karaktär. För att respektive domstol ska kunna skapa sig en bild av vilka åtgärder som krävs för att ytterligare förbättra ordningsarbetet krävs att domstolarna kartlägger dessa frågor lokalt. Domstolarna bör även skapa forum för dialog kring ordningsfrågor såväl internt som med externa aktörer. Många domstolar arbetar redan idag aktivt med dessa frågor, bl.a. inom ramen för pågående bemötandeprojekt. Upparbetade erfarenheter och effektiva arbetssätt bör spridas för ett jämförande lärande inom ramen för den övergripande modell för erfarenhetsutbyte (ERFA) som Domstolsverket har utarbetat. Domstolsverket anser vidare att det finns ett behov av att möjligheterna att ingripa mot bildupptagningar som tagits i strid med det s.k. fotoförbudet utökas. Det har även anförts att ordningen skulle kunna stärkas om fotoförbudet får omfatta domstolarnas lokaler i dess helhet samt om möjligheterna att kameraövervaka rättssalar utökas. Domstolsverket föreslår mot den bakgrunden att en översyn av fotoförbudet genomförs. I en sådan översyn måste stor hänsyn tas till allmänhetens och medias möjlighet till insyn i den dömande verksamheten och medias möjligheter till god nyhetsbevakning. 2 Uppdraget I regleringsbrevet för 2012 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att kartlägga hur ordningen i och utanför rättssalarna upprätthålls samt att, vid behov, lämna förslag på åtgärder som kan bidra till en bättre ordningssituation. Syftet med uppdraget har varit att utreda om det ordningsarbete som bedrivs i domstolarna är tillräckligt för att svara mot de krav på ordning i och utanför rättssalarna som ställs. Vidare har målet varit att skapa bättre förutsättningar för domstolarna att upprätthålla ordningen. 3 Bakgrund och kontext Ordningen i och utanför rättssalarna har betydelse för dem som ska medverka i en rättsprocess, exempelvis som parter, målsäganden eller vittnen. Även förtroendet för den dömande verksamheten i stort påverkas av ordningen i domstolarna. Det är väsentligt, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, att parter i mål, ombud och vittnen m.fl. ska kunna infinna sig och yttra sig fritt utan att känna rädsla för hot, påtryckningar, trakasserier eller våld i samband med en pågående förhandling. Det är även viktigt att allmänheten tryggt och säkert ska kunna besöka landets domstolar. Trygghetsaspekten är naturligtvis också en viktig arbetsmiljöfråga som domstolspersonalen berörs av i sitt dagliga arbete. Säkerhetsfrågor har under de senaste åren varit i fokus i domstolarnas utvecklingsarbete och målet med arbetet har varit att domstolarna ska vara säkra för såväl anställda som besökare. Även bemötandefrågor har varit i fokus. Ordningen i domstol påverkas naturligtvis av hur väl säkerheten upprätthålls. Även bemötandet av parter och förhörspersoner har stor betydelse för ordningen i domstol. För ordningen är emellertid följande aspekter av central betydelse; förekomsten 8

9 av tekniska hjälpmedel, närvaro av vakter, samverkan och kommunikation såväl externt som internt samt ordförandens befogenheter såväl som det faktiska utnyttjandet av dessa befogenheter. I denna kartläggning av hur ordningen upprätthålls i domstol har Domstolsverket fokuserat på nämnda områden. Som kartläggningen kommer att visa är det inte alltid möjligt att särskilja ordningsarbetet från säkerhets- respektive bemötandeaspekter. Tvärtom är dessa frågor intimt förknippade med varandra. 3.1 Avgränsningar Begreppen ordning och ordningsstörning Begreppen ordning och ordningsstörning går inte att definiera på något enkelt sätt. I lagtext används begreppet allmän ordning, se t.ex. ordningslagen (1993:1617), men begreppet definieras inte närmare vare sig i lagtext eller i förarbetena. Inom ramen för det arbete som har bedrivits och i denna rapport används dock begreppen enligt definitionerna nedan. Allmän ordning är den ordning som ska råda för att människor ska kunna känna sig trygga och säkra när de vistas på allmänna platser och deltar i allmänna sammankomster. Ordningen i domstol kännetecknas därutöver av att såväl besökssom arbetsmiljön är lugn och betryggande samt upplevs som säker och professionell. Med ordningsstörningar avses samtliga händelser som stör ordningen i domstol och som potentiellt eller faktiskt påverkar rättssäkerheten, bidrar till att besökare eller anställda vid domstolarna upplever att de är otrygga, känner sig trakasserade eller hotade Kartläggningens avgränsningar Kartläggningen omfattar de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, inklusive migrationsdomstolarna. Den omfattar dock inte specialdomstolarna. Kartläggningen har också begränsats till att endast avse domstolarnas ordinarie lokaler och rättssalar. Detta innebär att någon kartläggning av hur ordningen upprätthålls under förhandlingar i exempelvis sjukvårdsinrättningar, kriminalvårdsanstalter, polishus eller vid syn utanför domstolarnas lokaler inte har gjorts. Uppdraget har heller inte tagit sikte på samtliga ordningsstörningar som kan förknippas med domstolarnas verksamhet utan har fokuserats på de ordningsstörningar som förekommer i domstolarnas, för allmänheten tillgängliga, lokaler, inklusive områden i omedelbar anslutning till domstolarnas entréer. Detta har innefattat en utredning av de ordningsstörningar som förekommer i rättssalarna under pågående förhandlingar men exkluderar störningar genom andra kanaler, exempelvis hot och trakasserier via telefon eller mejl av eller mot rättens aktörer, parter, vittnen eller andra besökare vid domstolarna. Följderna av att bildupptagningar görs under och i anslutning till domstolsförhandlingar, vilket kan få konsekvenser för enskilda även utanför domstolarnas lokaler, har dock undersökts. 9

10 3.2 Arbetssätt Utredningsarbetet inleddes med en genomgång av de statliga utredningar och undersökningar som genomförts avseende ordnings- och säkerhetsrelaterade frågor under de senaste åren. Som exempel på utredningar kan nämnas Ökat förtroende för domstolarna, strategier och förslag (SOU 2008:106) och Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Som exempel på undersökningar kan nämnas BRÅ:s rapporter Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008:8) och Otillåten påverkan mot åklagare och domare (2009:13), Allmän säkerhetskontroll i domstol en utvärdering (DV-rapport 2007:1) och Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete (DV-rapport 2002:6). Ett antal enkätundersökningar, främst medarbetarundersökningar som genomförs vartannat år inom Sveriges Domstolar och som innehåller frågor rörande trygghet och säkerhet, har genomgåtts. Domstolsverket har också tagit del av enkätundersökning som genomförts av Jusek (Tryggt eller otryggt, 2011). Ett antal domstolar har besökts varvid kvalitativa intervjuer med företrädare för olika personalkategorier har genomförts. Syftet med besöken och intervjuerna har varit att få en helhetsbild av hur ordningsproblemen yttrar sig i domstolarna samt hur ordningsarbetet bedrivs på respektive domstol. Besök har också genomförts i underrätter i allmänna domstolar och i förvaltningsdomstolar i olika delar av landet. Domstolsverket har tagit del av domstolarnas dokumentation avseende ordnings- och säkerhetsarbete. I syfte att undersöka hur ordningen upprätthålls i domstolarna har Domstolsverket låtit genomföra en enkätundersökning. Särskilda fokusområden i dessa enkäter var ordningsvakters förutsättningar och arbete, rättslig reglering, ordförandenas förutsättningar och arbete samt samverkan och kommunikation. Även frågor om ungdomsmål och domstolarnas tekniska hjälpmedel har ställts. Fyra olika enkäter har upprättats, varav en riktat sig till domare, en till ordningsvakter, en till åklagare och processförare vid Försäkringskassan, Skatteverket och Migrationsverket samt en till advokater. En stor del av frågorna var desamma till samtliga grupper men några utformades särskilt till respektive grupp. Enkäterna ställdes till totalt 348 personer varav 222 personer har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 64 procent. Enkätfrågorna återfinns i bilaga. Domstolsverket har hållit fördjupade intervjuer med tio ordinarie domare verksamma i såväl tingsrätter som förvaltningsrätter. Samråd beträffande slutsatserna i stort av kartläggningen har skett i domstolschefsgrupperna inom Sveriges Domstolar. 4 Ordningsstörningar i domstol I det följande avsnittet redogörs närmare för Sveriges Domstolars incidentstatistik, kopplat till ordningsstörningar, och översiktligt för resultatet av forskning inom området. 4.1 Domstolsverkets incidentstatistik Domstolsverket tillhandahåller ett incidentrapporteringssystem som domstolarna kan använda för att dokumentera incidenter. En incident definieras av en händelse som stör verksamheten på ett negativt sätt och kräver en åtgärd från domstolen för att komma tillrätta med situationen. Den kan vara direkt olaglig men 10

11 den behöver inte nödvändigtvis vara det. Under 2011 rapporterades 138 ordningsstörande incidenter. Denna siffra ska läsas mot bakgrund av att det hålls ca förhandlingar inom Sveriges Domstolar samt att uppskattningsvis besökare tas emot varje år 1. Den låga siffran indikerar att det finns ett stort mörkertal när det gäller ordningsstörningar. Detta kan delvis förklaras av att mindre ordningsstörande incidenter, utan mer allvarliga följder, inte ska rapporteras av domstolarna. Utifrån incidentstatistiken går det alltså inte att få en rättvisande bild av hur vanligt förekommande ordningsstörningar är. Incidentstatistiken ger dock en bild av hur de ordningsstörningar som rapporteras yttrar sig i domstolarnas lokaler Vilken karaktär har rapporterade ordningsstörningar och var sker de? Av de rapporter som inkom under 2011 framgår att det oftast rörde sig om tumultartade situationer där plötslig aggressivitet lett till ett utfall, oftast mot möbler och inredning, samtidigt som tillmälen mot rätten eller annan yttrades. Dessa situationer krävde ett ingripande från kriminalvårdens personal, domstolens ordningsvakt alternativt polis. Vanligt är också beteenden som upplevts som obehagliga och avvikande utan att ha varit hotfulla. Våld är ett mycket ovanligt inslag. Hot och trakasserier förekommer i mindre omfattning. Det är endast ett fåtal incidenter som är av mer allvarlig karaktär. I förvaltningsdomstolarna finns dock en ökad tendens att parter hotar med att begå självmord och självmordsförsök i eller i anslutning till domstolens lokaler. Det förekommer att mobiltelefoner eller annan teknisk inspelningsutrustning lämnas kvar i rättssalen inför den muntliga överläggningen i syfte att spela in densamma. De som står för störningarna är främst åhörare men i nästan lika hög utsträckning parter. Enligt statistiken från 2011 är problemen med ordningen i princip lika vanligt förekommande i vänt- som rättssalar. Det är främst tingsrätter som rapporterat in ordningsstörande incidenter, endast ett fåtal är rapporterade av allmänna förvaltningsdomstolar Vem drabbas av ordningsstörande incidenter? Enligt Domstolsverkets statistik är domstolspersonal den mest utsatta gruppen vad gäller ordningsstörningar. Den grupp som följer är parter. När parter, vittnen eller besökare utsatts för trakasserier eller hot i samband med sitt besök på domstolen kommer det sannolikt inte alltid till domstolens kännedom, varför det även här finns ett mörkertal. 4.2 Förekomst av ordningsstörningar enligt andra källor Enligt BRÅ:s rapport Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008:8) utövas otillåten påverkan till största delen i samband med ungdomsbrott, relationsvåld och organiserad brottslighet. Oavsett vem som ligger bakom påverkan är det vanligaste att brottsoffer drabbas. Det är ovanligt att vittnen utsätts. Brottsoffer som sedan tidigare inte känner till gärningspersonen löper mycket liten risk att utsättas för påverkansförsök. 1 Malmö tingsrätt har sedan augusti 2012 räknat på antalet besökare som hittills varit drygt per månad vilket kan antas vara representativt för en stor allmän domstol. 11

12 Av BRÅ:s rapport framgår vidare att ungdomar påverkar framförallt genom trakasserier och direkta hot, men det finns även tecken på att de lärt sig påverkansformer som utpressning, markeringar och underförstådda hot från mer etablerade kriminella grupper. De flesta påverkansförsök sker redan i anslutning till grundbrottet. Den näst vanligaste tidpunkten är dock vid huvudförhandlingen, kring domstolsbyggnaden. Även domstolsanställda, åklagare och andra processförare för det allmänna samt advokater och andra ombud kan utsättas för otillåten påverkan. Metod, kontaktväg och plats för sådan påverkan varierar i större utsträckning än för brottsoffer och vittnen. 2 Enligt Åklagarmyndighetens egen rapportering inträffar en fjärdedel av deras incidenter i domstol, vanligen en tingsrätt. I huvudsak rör det sig om trakasserier såsom verbala påhopp på åklagare. Av de inledande intervjuerna med anställda vid domstolar framgår att ordningsstörningar kan inträffa var som helst i domstolarnas lokaler. Störningsmoment kan vara högst subjektiva och kan ha sin grogrund i ett bakomliggande förhållande mellan flera parter eller bero på att en besökare vid domstolen exempelvis är berusad eller blir upprörd över ett domslut som gått denne emot. I brottmål berörs inte sällan personer med en våldsam bakgrund eller ett bristande omdöme. Även civilrättsliga mål, exempelvis familjemål, kan innehålla sådana faktorer som leder till känsloutbrott och potentiellt hotfulla situationer. Bland målen i allmän förvaltningsdomstol kan migrationsmålen och de s.k. psykiatrimålen nämnas som potentiellt problematiska. Samtliga besökarkategorier kan vara upphov till att ordningen störs även om åhörare, dvs. personer som inte har blivit kallade att infinna sig i lokalerna, och parter oftare än andra gör sig skyldiga till ordningsstörande handlingar. Störningar kan endast i viss grad förutses och kan vara helt momentana eller pågå under längre tid. 5 Ansvaret för ordningen i domstolarna I det följande avsnittet redogörs närmare för ansvarsfördelningen mellan domstolarna och Domstolsverket i ordnings- och säkerhetsarbetet. 5.1 Domstolens ansvar Domstolarna har ett ansvar för domstolsförhandlingars behöriga gång och rättssäkerhetsaspekter som att enskilda parter och vittnen m.fl. kan yttra sig utan fruktan och oro för våld och andra påtryckningsåtgärder i samband med domstolsförhandlingar Domstolarnas ansvar för att upprätthålla ordningen i såväl väntsalar som rättssalar innefattar således ett långtgående ansvar för att besökare till och anställda vid domstolarna skyddas från att utsättas för hot, trakasserier och andra påtryckningar i domstolarnas lokaler. Ingen ska vidare behöva ha anledning att känna sig kränkt och parter och vittnen ska få komma till tals utan att riskera att utsättas för repressalier. Det direkta ansvaret för ordningen och säkerheten i domstolarna åvilar domstolscheferna. 2 se BRÅ:s rapport Otillåten påverkan mot åklagare och domare 2009:13 12

13 5.1.1 Domstolens organisation för ordnings- och säkerhetsarbete Det löpande ordnings- och säkerhetsarbetet leds i de flesta fall av domstolens säkerhetsansvarige vilket oftast är chefsadministratören eller den administrativa direktören. I vissa, framför allt större eller samlokaliserade, domstolar finns oftast en säkerhetsgrupp där arbetsuppgifterna rörande ordnings- och säkerhetsarbetet fördelas på flera personer. Det praktiska arbetet beskrivs i avsnitt Domstolsverkets arbete Domstolsverket har det samlade ansvaret för anslagsmedlens användning och kan på detta sätt styra säkerhets- och ordningsarbetets utformning. Domstolsverket har därmed ett övergripande ansvar för ordningen och säkerheten vid Sveriges Domstolar. Detta ansvar är särskilt tydligt när det gäller lokalutformning och teknisk utrustning. Lokalkostnaderna och huvuddelen av den tekniska utrustningen finansieras genom centralt avsatta budgetmedel som Domstolsverket förfogar över. Domstolsverkets säkerhetsarbete är uppdelat i person-, egendoms- och informationsskydd. Säkerhetshöjande åtgärder genomförs främst via rådgivning, utbildning, tillhandahållande av incidentrapporteringssystem och samverkan. Domstolsverket har i stor omfattning arbetat med information och utbildning i säkerhetsfrågor. Varje år utbildar Domstolsverket ca 500 anställda, från olika målgrupper, i säkerhetsfrågor Budgetfrågor Domstolsverket har det samlade ansvaret för anslagsmedlens fördelning mellan domstolarna. Budgeten för respektive domstol fördelas enl. en s.k. resursfördelningsmodell som baseras på antalet inkomna mål för de senaste två åren. Resursfördelningsmodellen tar däremot inte hänsyn till lokalers utformning, eventuella ordningsproblem och behov av ordningsvakter. I budgetprocessen mellan Domstolsverket och domstolarna finns dock möjlighet att ta just dessa frågor i beaktande. I vilken mån domstolen använder sin budget för att öka ordningen och säkerheten, exempelvis genom anställning av personal med ordningsvaktsförordnande, är upp till respektive domstolschef att avgöra. De medel som Domstolsverket erhållit, och som är särskilt avsatta till den nya reformen om säkerhetskontroll i domstol, kan på sikt lämna visst utrymme för finansiering av enstaka ordningsvakter. Det beror dock på i vilken utsträckning som domstolarna kommer att fatta beslut om fasta säkerhetskontroller. Det har ännu gått för kort tid sedan den nya lagen infördes för att se vilka möjligheter som finns att utnyttja dessa medel till förstärkning av ordningsvakter. 6 Domstolarnas förutsättningar och verktyg I det följande avsnittet beskrivs domstolarnas förutsättningar och verktyg inom de fokusområden som har undersökts. 13

14 6.1 Gällande rätt avseende offentlighet och ordning i domstolarna Ramarna för domstolarnas verksamhet i stort styrs i hög grad av offentlighetsprincipen och den tillträdesrätt till domstolslokaler och domstolsförhandlingar som följer av den Stadganden i grundlag m.m. Enligt 2 kap. 1 första punkten regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, det vill säga frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar, tankar, åsikter och känslor. Denna frihet kompletteras genom bestämmelsen om informationsfrihet i andra punkten i samma paragraf. Informationsfriheten är ett uttryck för offentlighetsprincipen och tillförsäkrar medborgarna frihet gentemot det allmänna att inhämta och motta upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns reglering om handlingars offentlighet. I samband med vissa grundlagsändringar som trädde i kraft den 1 januari 1977 fogades en bestämmelse om domstolsförhandlingars offentlighet till den redan grundlagsfästa informationsfriheten. Bestämmelsen återfinns i 2 kap. 11 andra stycket regeringsformen. I förarbetena till denna lagstiftning betecknade departementschefen regeln om domstolsoffentlighet som en värdefull komplettering till den allmänna informationsfriheten. Departementschefen framhöll vidare att den insyn i domstolarnas verksamhet som möjliggörs genom förhandlingsoffentligheten även skulle komma att indirekt fungera som en garanti för att också övriga för en rättsstat kännetecknande principer efterlevs vid domstolarna 3. Offentlighetsprincipen innebär bl.a. rätt för var och en att vara åhörare vid domstolsförhandlingar utan att behöva uppge sitt namn 4. Varje medborgare är vidare enligt 2 kap. 6 regeringsformen gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt angrepp, liksom kroppsvisitation, husrannsakan, och liknande intrång. Grundprincipen att en domstolsförhandling ska vara offentlig återfinns även i artikel 6 i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Rätten till en opartisk och offentlig rättegång förutsätter även bl.a. vad som brukar betecknas equality of arms, dvs. att parterna ska vara likställda i processen på så vis att den ene inte gynnas på den andres bekostnad. Denna princip, som även fastslagits i Europadomstolens praxis, ligger till grund också för den svenska rättegångsbalkens regelsystem. Detta återspeglas bl.a. i att en part, enligt nämnda balk, förutsätts i princip alltid ha rätt att närvara under hela förhandlingen och ta del av allt material som läggs till grund för rättens avgörande i målet Förhandlingsoffentlighet I 5 kap. 1 första stycket rättegångsbalken upprepas den grundlagsskyddade principen att förhandling vid domstol ska vara offentlig. Att förhandling vid domstol ska vara offentlig innebär att allmänheten har fritt tillträde till den lokal där sådan förhandling hålls. Förhandlingsoffentligheten betraktad tillsammans med den likaså grundlagsskyddade informationsfriheten måste vidare anses inne- 3 se prop. 1975/76:209 s JO 1976/77 s

15 fatta en rätt för envar att övervara förhandlingen utan att vare sig behöva undergå identitetskontroll, uppge sitt namn eller förklara varför man önskar närvara vid förhandlingen. Allmänhetens rätt till fritt tillträde till domstolsförhandlingar har, särskilt mot bakgrund av ovan nämnda grundlagsskydd mot kroppsbesiktning, kroppsvisitation och husrannsakan, ansetts utgöra ett hinder mot att som villkor för att få övervara en sådan förhandling uppställa permanent krav på att alla åhörare, eller vissa av dem, underkastar sig sådana kontroller som omnämnts i det föregående. Detta framhålls bl.a. i förarbetena till lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Där poängteras att permanenta kontrollåtgärder skulle innebära alltför kraftiga avsteg från den grundlagsskyddade domstolsoffentligheten. Så drastiska åtgärder ansågs således inte vara motiverade Inskränkningar i offentlighetsprincipen Informationsfriheten och den därtill hörande domstolsoffentligheten är inte oinskränkt. Enligt bestämmelsen i 2 kap. 20 regeringsformen får dessa fri- och rättigheter, liksom det i grundlag stadgade skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisitation och husrannsakan, genom lag begränsas i viss utsträckning. De begränsningar som regeringsformen alltså i och för sig tillåter får dock enligt 2 kap. 21 regeringsformen göras endast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Sådana begränsningar får dessutom aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett dem. Denna s.k. proportionalitetsprincip innebär att varje begränsning som anses nödvändig, och som i övrigt uppfyller grundlagskraven för att vara tillåten, måste utformas på ett sådant sätt att den innebär ett så litet ingrepp som möjligt i medborgarnas fri- och rättigheter. Kontrollåtgärder riktade mot åhörare eller medverkande vid domstolsförhandlingar i syfte att förebygga brottsliga eller på annat sätt störande angrepp kan innebära inskränkningar i principen om sådana förhandlingars offentlighet och därmed till rätten till information enligt regeringsformen. Vid hanteringen av dessa frågor måste således noggrant mot varandra vägas å ena sidan intresset av offentlighet, personlig anonymitet för allmänheten, och i rättegången förekommande aktörers intresse av att förhandlingen kan genomföras med så få störningsmoment som möjligt samt å andra sidan intresset av skydd för såväl rättsförandets behöriga fortgång som däri engagerade, och övriga närvarande, personers säkerhet och trygghet. Som nämnts är grundregeln om domstolsförhandlingars offentlighet inte undantagslös utan får genom lag begränsas på visst närmare reglerat sätt. I själva verket är undantag från denna grundprincip relativt vanliga, vilket tydliggörs i den fortsatta framställningen Tillträdesrätten - allmänt En domstolsbyggnad torde, liksom övriga offentliga byggnader, inte vara att betrakta som offentlig plats i ordningslagens (1993:1617) mening. Den rätt som normalt finns för var och en att uppehålla sig på offentlig plats gäller således inte för domstolslokaler. I stället har byggnadens eller lokalens ägare eller nyttjande- 5 prop. 2000/01:32 s

16 rättshavare (i det här fallet staten) enligt civilrättsliga principer rätt att bestämma vem som får vistas där eller vilken verksamhet som får förekomma där 6. I en domstolsbyggnad finns dock utrymmen som i realiteten är tillgängliga för, eller till och med avsedda att användas av, allmänheten. Sådana utrymmen omfattas av brottsbalkens begrepp allmän plats 7. Detta begrepp är mer vidsträckt än vad som avses med offentlig plats enligt ordningslagen (se 2 ) och omfattar varje plats, utomhus eller inomhus, som är upplåten för eller på annat sätt frekventeras av allmänheten 8. Om allmänheten har tillträde till platsen endast under vissa tider, är denna att anse som allmän under sådan tid men inte i övrigt. Undantaget från begreppet allmän plats enligt brottsbalken är områden dit allmänheten inte har fritt tillträde. Som exempel på sådana lokaler kan, för domstolarnas vidkommande, nämnas kontor och övriga personalutrymmen. Även om i vart fall delar av en domstols lokaler sålunda är att beteckna som allmän plats i brottsbalkens mening, har domstolen rätt att meddela föreskrifter för tillträdesrätten. Att en domstol, liksom andra myndigheter, har rätt att reglera tillträdet till sina lokaler förutsätts också i t.ex. säkerhetsskyddslagen (1996:627) med tillhörande säkerhetsskyddsförordning. Det bör i sammanhanget påpekas att domstolen vid utövandet av denna befogenhet naturligtvis har en skyldighet att anpassa sådana föreskrifter så att inte medborgarnas grundlagsskyddade intressen begränsas på ett otillbörligt sätt. Det grundlagsskyddade kravet på öppenhet och tillgänglighet i domstolarna medför alltså inte någon obegränsad tillträdesrätt. Domstolspersonalens anspråk på trygghet och ostördhet, liksom hänsynen till parter, vittnen, målsägande och andra som skall medverka vid rättegångar eller annars utöva verksamhet i domstolen, berättigar domstolen att, som en allmän förutsättning för tillträde, ställa krav på att en besökare har ett av rättsordningen godtagbart ärende till domstolen. Även om det alltså föreligger en grundlagsskyddad rätt för var och en att fritt närvara vid domstolsförhandlingar, finns det ingen motsvarande rätt att fritt uppehålla sig i de lokaler som i övrigt disponeras av domstolen. Detta innebär i praktiken att den som går in i en domstolsbyggnad i avsikt att använda sig av lokalerna som värmestuga vid dåligt väder, liksom den vars ärende är att bjuda ut varor till försäljning bland dem som uppehåller sig utanför rättssalarna i väntan på att ett mål ska ropas upp, kan avvisas från domstolsbyggnaden 9. Enligt 2 kap. 14 tredje stycket tryckfrihetsförordningen får, som berörts i det föregående, en myndighet inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem han eller hon är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran. Så får dock ske i begränsad omfattning om det anses nödvändigt för att kunna ta ställning till om det föreligger något lagligt hinder mot att lämna ut handlingen till vederbörande. Som tidigare nämnts får ett anonymitetsskydd också anses gälla för den som vill besöka en domstol. I den utsträckning det är nödvändigt för att kunna avgöra om en person har ett legitimt skäl att vistas i domstolens lokaler, t.ex. för att utöva rätten att närvara vid en förhandling, får det sålunda anses tillåtet att tillfråga en besökare om hans ärende till 6 se prop. 2000/01:32 s. 29 f. 7 se bl.a. 16 kap. 16 brottsbalken 8 se Berggren m.fl, Brottsbalken (maj 2012, Zeteo) kommentaren till 16 kap prop. 2000/01:32 s

17 domstolsbyggnaden. Om vederbörande uppger att han önskar övervara en förhandling eller ta del av offentliga handlingar eller besöka domstolen av andra liknande skäl är det däremot inte tillåtet att gå vidare och efterforska varför vederbörande vill detta och inte heller att ta reda på vem besökaren är. Någon allmän identitetskontroll av besökare till domstolen får alltså inte förekomma Begränsad tillträdesrätt Med stöd av bestämmelser i rättegångsbalken, som innebär undantag från principen om domstolsförhandlingars offentlighet, kan rätten i vissa fall besluta att en förhandling skall hållas inom stängda dörrar eller att en viss person inte får närvara under hela eller delar av en förhandling. Dessa bestämmelser tar i första hand sikte på förhållandena i rättssalen under pågående förhandling och kan inte sägas ge rätten befogenhet att förbjuda tillträde till en domstols lokaler. 10 Inte heller kan med tillämpning av dessa regler en eller flera åhörare i förväg stängas ute från en förhandling på grund av ett befarat angrepp i någon form mot rätten eller mot någon som skall delta i en förhandling. Vissa skyddsåtgärder kan dock vidtas med stöd av de regler som gäller allmänt om polisens befogenheter. I vissa fall kan också rättegångsbalkens regler om beslag, kroppsvisitation och husrannsakan användas till skydd mot sådana angrepp. Härtill kommer även de möjligheter att vidta säkerhetsåtgärder som erbjuds i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. 6.2 Lokalernas utformning och förutsättningar Vid planering av nya lokaler ser Domstolsverket alltid över olika möjligheter att åstadkomma lösningar som innebär att målsäganden och vittnen inte ska behöva möta tilltalade i anslutning till förhandlingarna. Det är en stor utmaning idag att skapa en bra logistik i domstolsbyggnader som möjliggör att olika parter kan röra sig i byggnaden utan att behöva mötas samtidigt som det inte får försvåra förflyttningar för den egna personalen eller gå emot kraven avseende brandskydd och utrymning. Det ligger därför ett omfattande arbete bakom placering av hissar, trappor och passager på de nybyggda domstolarna. En företeelse på senare år är bildande av s.k. rättscentrum, där domstolen byggs nära polishuset och lokal åklagarkammare. På så vis minskar avståndet, rent fysiskt, mellan domstolen och polis, åklagare samt häkte. Genom detta kan frihetsberövade föras mellan häkte och domstol via en kulvert eller annan passage och fordonstransport kan helt undvikas Entréer till domstolslokalerna Ombyggnationer av entréer har skett i stor utsträckning de senare åren, främst i syfte att öka tillgängligheten. I samband med en lagändring den 1 juli 2012, som möjliggjorde fasta säkerhetskontroller, har det funnits anledning att se över entréerna även ur detta perspektiv. De domstolar som framöver kommer att ha säkerhetskontroll i större omfattning behöver en generöst tilltagen entré för att kunna genomföra säkerhetskontrollerna korrekt, effektivt och säkert med hänsyn till den enskildes integritet. I anslutning till kontrollen ska visitationsrum finnas att tillgå eller, när detta inte är möjligt, ett visitationsbås. Samtidigt som säkerhetskontrollen ställer krav på en viss möblering är entrén till domstolen också 10 jfr. JO:s beslut i ärende

18 dess viktigaste utrymningsväg och får inte blockeras vilket ställer högra krav på flexibla lösningar Reception/Expedition Också receptioner och expeditioner har i stor utsträckning byggts om under senare år. Idag är inriktningen att mötet med besökaren ska ske med ett så kallat distansskydd i form av bred bänkskiva och med en glasförsedd lucka som kan vara höj- och sänkbar eller öppningsbar. I de flesta domstolar har man från receptionen uppsikt över huvudentrén. Det är inte ovanligt att det är en anställd med ordningsvaktsförordnande som helt eller delvis bemannar receptionen Väntsalar och rättssalar Domstolarnas lokaler ska symbolisera öppenhet och tillgänglighet och vid samtliga om- och nybyggnationer av domstolslokaler eftersträvas öppna ytor i väntsalarna. Även för att underlätta övervakning av lokalerna utformas väntsalar och ingångar till rättssalarna i öppna ytor. Ambitionen när nya domstolslokaler färdigställs är att rättssalarna ska vara tillgängliga för såväl rättens aktörer som åhörare utan att parter och förhörspersoner ska behöva korsa varandras vägar eller sitta för nära varandra. I allmänna domstolar är behovet fyra ingångar, en för åhörare, rätten, åklagare respektive frihetsberövade. Det är dock inte möjligt att möta dessa behov i samtliga fall och de flesta rättssalarna har två eller tre ingångar. Det kan bl.a. medföra att frihetsberövade förs in och ut genom samma dörr som åklagaren. Denna dörr kan dessutom vara placerad på den sida som åklagaren och målsäganden sitter. Detta löses i så fall med särskilda rutiner för i vilken ordning de olika parterna går in i salen alternativt byts platser så att åklagaren sitter till vänster från ordföranden sett. Domstolarna har anvisningar för vilka salar som främst ska användas för mål med frihetsberövade Åklagarrum, advokatrum, vittnes-/ målsäganderum, samtalsrum och rum för frihetsberövade personer I domstolens lokaler finns ett antal rum som kan disponeras av åklagare, advokater, vittnen och målsäganden. Åklagarrum finns i nästan alla domstolar. I drygt hälften av domstolarna ligger åklagarrummet skyddat från allmänheten. Hälften av domstolarna kan erbjuda särskild toalett till åklagarna, övriga hänvisas till toaletter i allmänhetens utrymmen. I vilken utsträckning åklagarrummen används varierar. Advokatrummen ligger i de flesta fall i allmänhetens väntsal men det finns några domstolar som har advokatrum skyddade från allmänhet. Särskilda vittnesrum finns på drygt hälften av domstolarna. I flera fall ombesörjer vittnesstödet på domstolen att rummen öppnas upp vid behov. Vittnesstöden kan också sitta med i rummet och följa med vittnen till aktuell sal när vittnet kallats. I princip alla domstolar har tillgång till minst ett samtalsrum, mellanstora och stora domstolar har ett flertal samtalsrum. I något enstaka fall är det ett rum som har flera funktioner. Rum för frihetsberövade personer finns i alla allmänna domstolar. I de flesta fall ligger dessa skyddade från allmänheten men där finns några få undantag. Det är Kriminalvårdens personal som ansvarar för de frihetsberövade och det är också 18

19 de som sköter logistiken i de utrymmen som de frihetsberövade vistas i under kortare pauser. 6.3 Tekniska hjälpmedel Larmanordningar Överfallslarm finns i receptioner, förhandlingssalar, förberedelserum, vissa åklagar- och advokatrum och utrymmen som används för transport av frihetsberövade. Vid utlöst överfallslarm i rättssal kan huvuddelen av domstolarna få ut ljudet från aktuell sal till receptionen i syfte att förmedla vad som inträffat. Detta kan underlätta agerandet från såväl domstolens vakter som polis. Från förhandlingssalar finns det också möjlighet att kalla på vakt, då går larmet endast till domstolens vakter. Detta larm kan användas vid bl.a. mindre ordningsstörningar som bedöms kunna klaras upp utan att polis kallas till platsen Videokonferens De investeringar i videokonferensteknik som genomförs på domstolar ger mycket bra möjligheter att öka säkerheten i samband med förhandlingar som bedöms vara föremål för hot eller säkerhetsrisker. Domstolarna använder denna lösning idag för att upprätthålla säkerheten för bl.a. skyddade vittnen och användningen av videokonferensteknik i detta syfte ökar varje år Kameraövervakning Kameraövervakning av domstolarnas väntsalar är en del i domstolarnas proaktiva säkerhetsarbete och har en viktig brottsförebyggande funktion. Om brott har begåtts i domstolens lokaler, exempelvis övergrepp i rättssak, kan inspelningar användas som bevismaterial under förutsättning att domstolen har rätt att spela in sin kameraövervakning. Endast ett fåtal domstolar saknar kameraövervakning, i dessa fall finns inte heller något behov. I vissa fall avvaktas en om- eller nybyggnation där detta kommer att kompletteras. Av de som har kameraövervakning har drygt hälften fått rätt att spela in materialet och spara det i det antal dagar som anges i beslutet från Länsstyrelsen. Kameraövervakning av domstolarnas förhandlingssalar träffas, förutom av lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, även av det s.k. fotoförbudet i 5 kap. 9 rättegångsbalken, vilket har medfört att domstolars ansökningar om tillstånd att kameraövervaka förhandlingssalar har avslagits (se bl.a. Kammarrättens i Stockholm avgörande i mål avseende Linköpings tingsrätts ansökan om kameraövervakning av säkerhetssal). För närvarande har endast en domstol i landet tillstånd till kameraövervakning av en säkerhetssal. Den aktuella kameraövervakningen får endast vara aktiv då beslut har fattats om särskild säkerhetskontroll (avser tid före lagändringen beträffande lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol som trätt i kraft den 1 juli 2012) och endast polisen får ta del av bildupptagningen Metalldetektorbåge, handmetalldetektor och röntgenutrustning Alla domstolar som har behov av en s.k. metalldetektorbåge eller handmetalldetektorer, som används vid säkerhetskontroll i domstol, har fått detta. Minst en ansvarig per domstol har erbjudits en mer omfattande teknikutbildning så att utrustningen används på rätt sätt. Under 2013 kommer pilotprojekt med röntgen- 19

20 utrustning att genomföras. Syftet är att göra genomsökningen av främst väskor mindre integritetskränkande samt studera hur inflödet av besökare till domstolen kan effektiviseras Ordförandens befogenheter Den övergripande regleringen om förhandlingsoffentlighet har framgått i ett tidigare avsnitt. Bestämmelser om offentlighet och ordning vid allmän domstol finns i 5 kap. rättegångsbalken. Dessa gäller i tillämpliga delar även för förhandling vid allmän förvaltningsdomstol. 11 Bestämmelser om ordningsupprätthållande åtgärder regleras även i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ordföranden och, i vissa fall, rätten i sin helhet har genom regelverket befogenhet att upprätthålla ordningen under pågående förhandlingar. Detta inbegriper möjligheten (och skyldigheten) att ingripa mot uppkommande ordningsstörningar men också att vidta åtgärder av förebyggande slag (medhörning, stängda dörrar i ungdomsmål m.m.). Typerna av ordningsstörningar som kan uppkomma under en pågående förhandling är dock omfattande och av olika karaktär. Frågan är om det befintliga regelverket erbjuder tillräckligt effektiva verktyg för ordförandena (rätten) att bedriva ett framgångsrikt ordningsarbete i rättssalarna. I det följande redogörs närmare för hur regleringen i framförallt rättegångsbalken är utformad Upprätthållande av ordning och meddelade föreskrifter Det är rättens ordförande som svarar för att ordningen upprätthålls vid rättens sammanträden och som ska meddela de ordningsregler som behövs. Regeln i 5 kap. 9 första stycket första punkten rättegångsbalken om upprätthållande av ordningen m.m. har följande lydelse: Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och meddela de föreskrifter som behövs. Regeln innebär både ett åliggande och en befogenhet för rättens ordförande som är ansvarig för att ordningen upprätthålls under en förhandling. Detta kan t.ex. ske genom att ordföranden meddelar tillsägelser i de fall då ordningsstörande moment uppkommer. Ordföranden, och i vissa fall rätten i sin helhet, kan också meddela föreskrifter om vad som ska gälla i olika frågor av ordningskaraktär. Med hänsyn till ordalydelsen vid rättens sammanträden bör regeln inte kunna läggas till grund för andra beslut än sådana som avser den aktuella rättssalen. Lokaler utanför rättssalen kan således inte anses omfattas av regelns räckvidd Undvikande av trängsel 5 kap. 9 första stycket tredje punkten rättegångsbalken: Ordföranden får begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel. Vid förhandlingar i rättegångar där intresset från allmänheten och massmedia är stort, kan rättssalens storlek utgöra en faktisk inskränkning av offentligheten på så sätt att alla som vill inte kan beredas plats. Är ett mål av stort intresse kan rättens ordförande bli tvungen att begränsa antalet åhörare enligt detta lagrum. En naturlig begränsning utgörs härvid av det antal sittplatser som lämpligen kan anordnas i rättssalen. De som inte kan beredas plats i rättssalen kan i vissa fall få 11 se 16 förvaltningsprocesslagen (1971:291) 12 Edelstam s

Ordning i domstol förut- sättningar och arbetsformer

Ordning i domstol förut- sättningar och arbetsformer 1 (57) Ordning i domstol förutsättningar och arbetsformer R2B 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd

Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd Stockholm den 11 februari 2013 Kammarrätten i Göteborg Avdelning 1 Box 1531 401 50 Göteborg Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Marianne Lundius. Ytterligare åtgärder

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2006-02-24 1344-2005 Svenska Bankföreningen Box 7603 103 94 Stockholm Såsom ombud för: Se bilaga. Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus

Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus Säkerhet är en av våra viktigaste frågor. Våra hyresgäster bedriver en daglig verksamhet i allt från kriminalvårds anstalter och domstolsbyggnader till speciella vårdhem

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Redogörelse 2000/01:JO1

Redogörelse 2000/01:JO1 mnr: pnr: Redogörelse Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2000/01 JO1 Kritik mot en skattemyndighet för handläggningen av en begäran om utlämnande av allmän handling och uppgifter ur sådan handling

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 december 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB Fastighetsjuristerna Göteborg HB Norra Hamngatan 18 411 06 Göteborg MOTPART Datainspektionen Box 8114

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20. Ny prövning i vissa utlänningsärenden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20. Ny prövning i vissa utlänningsärenden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ny prövning i vissa utlänningsärenden

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter Datum Dnr 2007-12-12 1118-2007 Stensjö Fastigheter Fastighetsexpeditionen Västanvindsgatan 6 C 417 17 GÖTEBORG Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter Datainspektionens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm DOM 2012-12-19 Meddelad i Stockholm Sida l (8) KLAGANDE Socialstyrelsen Rättsliga rådet l 06 30 Stockholm MOTPART sekretessbelagda uppgii1er, se bilaga A Ombud: Juristen Kerstin Burman Diskrimineringsbyrån

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2012 B 990-11 KLAGANDE SL Ombud och offentlig försvarare: Advokat LS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Barnpornografibrott

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas vid kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Om möjligt skall ett vittne närvara.

All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas vid kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Om möjligt skall ett vittne närvara. Promemoria 2012-03-21 S2011/6227/FST Socialdepartementet Rättssekretariatet Ämnesråd Angela Öst Ankn. 52413 Vissa skyddsåtgärder inom Statens institutionsstyrelses verksamhet Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31 Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-31 1 Giltighet Dessa riktlinjer tillämpas vid olika former av hot, våld och trakasserier

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser: Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens

Läs mer