Kvalitetsredovisning. för Brinellgymnasiet i Nässjö 2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Brinellgymnasiet i Nässjö

2 Innehållsförteckning sida 1. Inledning 3 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 3. Förutsättningar för verksamheten Elever Personal Lokaler och utrustning Kostnader 6 4. Elevernas inflytande och delaktighet Mål Arbetet i verksamheten Resultat Analys och bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för förbättring Hälsa, normer och värden Mål Arbetet i verksamheten Resultat Analys och bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för förbättring Lärande och kunskap Mål Arbetet i verksamheten Resultat Analys och bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för förbättring Gymnasiesärskolan Mål Arbetet i verksamheten Resultat Analys och bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för förbättring Sammanfattning

3

4 Kvalitetsredovisning för Brinellgymnasiet Denna rapport avser perioden Inledning Brinellgymnasiet är Nässjö kommuns enda gymnasieskola. Under 2009 blev skolan uppmärksammad av media. Gymnasieeleverna i Nässjö kommun hade bästa studieresultat i landet enligt öppna jämförelser, som Sveriges Kommuner och Landsting gjort. Här jämförde man resultat från avslutningsklasserna år 2008 på hur stor andel elever som fullföljer gymnasieskolan, deras slutbetyg och hur många som blivit behöriga till högskolestudier. Längre fram i redovisningen kan vi utläsa resultaten på skolan för år Elevantalet i gymnasieskolorna i landet når nu sin kulmen och aldrig tidigare har så många elever gått i gymnasieskolan. Enligt prognoser kommer elevantalet sjunka redan nästa höst och sedan minska för varje år. Vi ser liknande tendens i vår kommun. Under hösten 2009 hade vi ca 1420 elever inskrivna varav 492 nybörjare. Som tidigare år valde omkring 80 % av kommunens ungdomar att gå i kommunens gymnasieskola. Andelen elever som valt att studera i någon fristående gymnasieskola är 7,4 % och i annan kommunal gymnasieskola är 12,8 %. Det var ca 2 % fler av ungdomarna som startade på fristående gymnasieskola hösten 2008 än året innan. Andelen elever från annan kommun som väljer att läsa hos oss var 22 % hösten 2008 och 21 % hösten Vi erbjuder eleverna möjligheter att välja mellan 12 nationella program, individuella programmet och gymnasiesärskola. Under läsåret 2008/2009 valde ca 31 % av eleverna att läsa på NV, SP, och TEprogrammen. På övriga nationella program återfinns ca 57 % och på individuella programmet 11 %. I vår kommun väljer en högre andel av eleverna att läsa något av de yrkesinriktade programmen än vad som gäller för samtliga kommuner. Till oss kommer elever från olika delar av landet. De är intagna på riksintag till utbildningar med specialidrott bandy respektive bowling. Flera av eleverna bor på skolans elevboende. Vi erbjuder också idrotterna fotboll, ishockey och basket som eleverna kan välja inom det individuella valet. Ett stort antal elever läser gymnasiala kurser och program inom vuxenutbildningen på uppdrag av Nässjö Lärcenter. Under våren 2009 var ca 130 studerande inskrivna. 2. Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Vi utvecklar kontinuerligt skolans kvalitetsarbete. Efter varje läsår redogör alla program inom skolan i kvalitetsredovisningar hur de jobbar inom sitt program och vad de tänker arbeta vidare med. Rapporterna utgör en av grunderna för sammanställning av denna rapport. Vi följer olika former av statistiskt material från SCB och Skolverket som även redovisas i rapporten

5 Uppföljningar görs av resultat på nationella prov och betygssättning i kursen, som del i likvärdighetsarbetet och kursutvärderingar genomförs. Verksamheten följs upp i olika sammanhang ex pedagogiska konferenser, klassråd, skolkonferens, arbetsplatsträffar. Denna rapport är sammanställd med utgångspunkt från de nationella målen i vår läroplan (Lpf94). 3. Förutsättningar för verksamheten 3.1 Elever Skolan har under de senaste åren tagit emot stora elevkullar och även hösten 2009 var det många ungdomar, som sökte till oss. Totalt kom 492 nybörjare in. Enligt målarbetet PILEN ska organisationen på skolan anpassas så att vi kan erbjuda 85 % av eleverna att komma in på sitt förstahandsval. Enligt statistiken vid sommarintagningen sista juni har vi nått detta resultat. Under de första veckorna på läsåret sker en hel del byten mellan program och några ytterligare elever kan tas emot. Mäter vi andelen intagna senare under hösten så har de som tagits in på förstahandsvalet ökat något. År 2007 År 2008 År 2009 Antal intagna elever till år Andel intagna kvinnor i % 52 % 50 % 51 % Intagna på sitt förstahandsval 83 % 88 % 85 % Bild 1: Tillgänglighet till studierna 30 juni år2007 till Eleverna väljer, som tidigare nämnts, till större andel (57 %) att läsa något av de yrkesinriktade programmen. Jämför vi med alla huvudmän är motsvarande andel %. Vi har under flera år tagit emot ca 57 % på de yrkesinriktade programmen. I bilden nedan kan vi se antalet elever per program under de senaste läsåren. De program som genomförs är: antal elever oktober 2008 Barn och fritidsprogrammet (BF) Byggprogrammet (BP) Elprogrammet (EC) Estetiska programmet (ES) Gymnasiesärskolan Handels och administrationsprogrammet (HP) Hantverksprogrammet (HVFR) Individuella programmet Industriprogrammet (IP) Medieprogrammet (MP) Naturvetenskapsprogrammet (NV) antal elever oktober 2009 Omvårdnadsprogrammet (OP) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Teknikprogrammet (TE) Totalt antal elever Bild 2: Antal elever per program i oktober månad år 2008 till

6 3.2 Personal Gymnasiet leds av gymnasiechef med övergripande ansvar för verksamheten samt fem rektorer, schemaläggare och ekonom. Varje rektor ansvarar för planering och genomförande av ett antal gymnasieprogram och är arbetsledare för lärare inom sina program. En administrativ enhet finns som handlägger intagningsfrågor, elevdokumentation, ekonomi, schemahantering och vaktmästeri. Totalt finns ca 145 tjänstgörande lärare vilket motsvarar 119 heltidstjänster för gymnasiet samt ytterligare lärartjänster för vuxenutbildningarna. Viss pensionsavgång har skett under året. Nässjö Kommungruppen Alla kommuner antal lärare (omräknat heltidstj.) per 100 elever andel med pedagogisk utbildning (heltidstj.) Bild 3. Personella resurser 8,7 8,7 65 % 69 % Inte klart Prel. 8,4 9,1 9,0 inte Klart 8,4 8,4 73 % 72 % 78 % 78 % inte klart Under läsåret 2008/09 var lärartätheten 8,7 lärare på 100 elever (statistik hämtad från Skolverket). Inför hösten 2009 har den minskat något, i en preliminär beräkning till 8,4 (bild 3 och 4). Andelen lärare med pedagogisk utbildning har ökat något. En anledning är att kommunen under flera år erbjudit outbildade lärare att delta i särskilda lärarutbildningar och några har nu nått sin examen. Målet i Pilen är att minst 75 % av lärarna ska ha pedagogisk högskoleutbildning, men vi är inte där än. I tabellen ser vi att vår skola har lägre lärartäthet än vad som gäller för kommungruppen, men högre lärartäthet än totalt i riket. Bilden från Höglandets gymnasier visar både högre och lägre lärartäthet. Bild 4. Lärartäthet på Höglandets gymnasier 15 oktober år2006 till

7 Som stöd för den pedagogiska verksamheten finns elevvårdsteamet, som består av skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger och studie och yrkesvägledare(syv). Elevvårdsteamet har ett nära samarbete med varandra. De har regelbundna träffar för avstämningar omkring elever och olika insatser och fasta tider för sammanträden med respektive rektor. All personal erbjuds kompetensutveckling efter individuell kompetensplan, som görs upp i samråd med arbetsledaren. Flera lärare deltar i fortbildning inom ramen för lärarlyftet. Kompetensutveckling i PIM (Praktisk IT och mediekompetens )har erbjudits alla lärare. Hittills är 16 lärare klara på nivå 1, 109 lärare är klara på nivå 2 och 10 lärare är klara på nivå 3. Gemensamma studiedagar anordnas och under läsåret ägnades dessa åt utveckling inom arbetslagen, ämnesutveckling samt nya aktuella skolfrågor med fokus på gymnasiepropositionen där bl.a. utbildningsministern informerade. 3.3 Lokaler och utrustning Vi har ett utvecklat IT stöd för verksamheten. Intresset från vårdnadshavarna att få tillgång till vårt webbaserade frånvaroprogram Skola 24 har ökat. Antalet datorer på skolan är ca 800, en ständig uppdatering och nyanskaffning görs. All pedagogisk personal har tillgång till datorer på eller i närheten av sin arbetsplats. Elevdatorer finns i datasalar, öppen datasal, i grupprum och bärbara för utlåning. Vi erbjuder nu elever och personal tillgång till mobilt bredband, vilket underlättar om man vill jobba med egen dator. 3.4 Kostnader Den genomsnittliga kostnaden för en elev på gymnasieskolan är kronor. Vi ser i tabellen nedan att våra kostnader är lägre än i motsvarande Kommungrupp och för Alla kommuner. Kostnaderna för lokaler är högre än för Kommungruppen och Alla kommuner (källa Skolverket). Trots det är den totala kostnaden för våra elever lägre, se bild 5. Nässjö Kommungruppen Alla kommuner Kostnad per elev för undervisning Kostnad per elev för lokaler Kostnad per folkbokförd elever i egen/annan kommuns gy Bild 5. Kostnader för Brinellgymnasiet, kommungrupp och riket

8 Bild 6. Kostnad per elev för undervisning på Höglandet och riket. I ovanstående bild ser vi att undervisningskostnaden på skolan är lägre än i övriga kommuner på Höglandet och i riket under de tre jämförda åren. 4. Elevernas ansvar och inflytande 4.1 Mål Lpf 94: De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 ). De åtgärder vi beslutade att arbeta vidare med enligt redovisningen för 2008 var: Att jobba mer med återkopplingen av kursmålen till eleverna i de enskilda kurserna och även informera och tydliggöra programmålen. Att jobba fram modeller för utvecklingssamtalen och reflektioner kring dem, för att förbättra kvalitén och öka samsynen kring dessa. Att eleverna ska få bättre kunskap om vad demokrati i skolan innebär och hur klassråden ska fungera effektivt. En förbättrad återkoppling och synliggörande av de ärenden som behandlas i klassråden. 4.2 Arbetet i verksamheten: En grundförutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar och vara delaktiga i sin studiesituation är att de får god information om sitt program, kurser och mål för utbildningen. Detta har alltid hög aktualitet hos oss. Eleverna ska få möjlighet att påverka hur undervisningen ska utformas. Här följer några exempel som belyser detta (efter citaten följer notering om vilket program det är hämtat från förklaring till förkortningar se bild 2):

9 Vi presenterar i början av alla kurser målen samt betygskriterier inom området. Detta för att eleverna skall kunna påverka innehållet i kursen. Vi har även enskilda samtal med eleven under kursens gång. (ES) Eleverna ges möjlighet att delta i planering och genomförande av kurser. Eleverna har också möjlighet att via klassråd och elevråd göra sina röster hörda. Kursplaner och betygskriterier genomarbetas för att öka medvetenheten hos eleverna. (HP, SPek) Vi har under lektioner arbetat med inflytande över innehåll i undervisningen och elevernas rätt att under ansvar påverka lektionsinnehåll, material och dylikt. (HVFR) Eleverna har fått arbeta med olika kurser i verkstaden beroende på intresse och de kan arbeta med egna projekt så länge de uppfyller målen. Vi har ständiga diskussioner med eleverna angående arbetssätt i både kärn och karaktärsämnen. (IP ind) Vi har aktivt arbetat med att färdigställa en provplanering tillsammans med eleverna, så tidigt som möjligt och med alla undervisande lärare. Eleverna har tillgång till datasalen som studierum. Lärarna har ställt upp och hjälper elever med skolarbetet utanför lektionstid när eleverna efterfrågar det. Utvärdering sker i alla kurser på olika sätt, både under och i slutet av kurserna.(nv) Utvecklingssamtal erbjuds alla elever en gång per termin. I tidigare redovisningar har påtalats att formerna kan utvecklas mer och att man kan lära mer av sina kollegor. Exempel från program som redogjort för hur de arbetat med detta senaste läsår: Vi har utvecklingssamtal varje termin där vi tillsammans med elev och vårdnadshavare går igenom studiesituationen med individuella studieplanen som utgångspunkt. Här lyfter vi tillsammans frågor som känns viktiga kring hela elevens studiesituation som arbetsmiljö, ansvar, inflytande mm. (BF) Insamlingen av underlag inför utvecklingssamtal har förbättrats avsevärt under läsåret som gått. Underlaget samlas in vid den pedagogiska konferensen. Vi har också utgått från en gemensam mall för vad utvecklingssamtalen ska innehålla, denna är gemensam för hela skolan. För ettorna har vi lagt till en självutvärderingsdel i mallen. En tidsplan för när samtalen ska genomföras i de olika årskurserna är framtagen tillsammans i arbetslaget. (MP) Eleverna ska få kunskap om demokratins principer och hur de ska vidareutveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Eleverna tränar bl.a. i klassråd, elevråd och skolkonferens. Under läsåret har klassråd genomförts två gånger per termin i samtliga klasser. Klassråden är utlagda på schemat och vid vissa tillfällen ställs gemensamma frågor av skolledningen. Protokollen sänds till ledningsgruppen och även till elevrådsstyrelsen. Alla program redovisar hur de jobbar för att eleverna ska uppleva att deras synpunkter tas tillvara. Många gånger har det framkommit att eleverna saknat återkoppling på frågor de tagit upp på sina klassråd. Detta har resulterat i att rektorerna kallat samman elevrepresentanter efter klassråden för att tillsammans ta upp aktuella spörsmål och frågor. De flesta redovisar att deras elever deltar i dessa träffar och att eleverna upplever det positivt. Eleverna har uppmuntrats att delta i träffar med programrektorn där protokoll från klassråd tagits upp till diskussion. Vi har även följt upp så att ledningsorganisationen tar del av våra protokoll (EC) Betydelsen av klassråden har diskuterats mer med eleverna, vi har upplyst dem om hur viktigt det är att ta ansvar kring protokoll, deltagande vid stormöten, träff med rektor och att återkoppla till klassen i bordlagda ärenden. (MP)

10 Vi håller kontinuerliga klassrådsmöten och förklarar för eleverna hur viktiga dessa är för elevdemokratin. (OP) Klassråd har genomförts. Klassrådsprotokoll sänds till rektor. (SP) Fokusgrupper, har gett eleverna möjlighet att påverka sin situation, genom att diskutera och validera vad som är viktigt, vad som fungerar bra, och vad som inte gör det (IV). Elevrådet har regelbundna träffar med representanter från de olika klasserna, benämns stormöten, där frågor från eleverna väcks. Två gånger per termin har gymnasiechefen skolkonferens där elevoch personalrepresentanter deltar. Eleverna engagerar sig också i andra aktiviteter på skolan t.ex. arbetsmiljögrupp, matråd, caféråd och studentkommitté. Våra studie och yrkesvägledare ska bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke. De informerar och vägleder eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet. I årskurs 1 handlar det främst om att hjälpa elever som upptäckt att de valt fel program med programbyten inom skolan eller till elevens hemkommun, även klassbyten etc. Detta gör vi för att eleven så snart som möjligt ska hamna på sitt rätta program och klara sin gymnasietid. Klassinformation ges till alla elever i åk 1 om inriktningsval, valbara kurser, inval, behörighetsgivande kurser och meritpoäng mm. Under årskurs 2 ges information i alla klasser om högskoleprov, behörighetsgivande kurser och meritpoäng mm. Hösten 2008 gav Rotary info till alla elever i åk 2 och 3. Under sista årskursen ges klassinformation till alla om hur de söker till högskola, KY utbildning, folkhögskola mm. Hjälp med att räkna ut jämförelsetal mm. Eleverna får också vid detta tillfälle en hel del material från högskolan mm. Eleverna har efter denna information möjlighet att boka enskilda vägledningssamtal. Arbetsförmedlingen kommer till alla klasser och ger information om arbetsmarknaden. Ett uppskattat inslag är resa till Kunskaps och framtidsmässan i Göteborg där eleverna får träffa högskolerepresentanter, KY anordnare, folkhögskolor, företrädare för utlandsstudier, CSN, AF mm. En informationsdag ordnas på skolan för diverse högskolor, KYutbildningar och folkhögskolor i länet. 4.3 Resultat I vilken grad kan vi se resultat av arbetet? Många aktiviteter pågår för att medvetandegöra eleverna om deras rättigheter och skyldigheter. Av redovisningarna kan vi utläsa hur arbetet pågår och ständigt måste vara aktuellt. Vissa program rapporterar att fler elever har engagerat sig i den demokratiska processen under året. Skolledningen har haft fokus på att få igång ett system för kontinuitet av kursutvärderingar. Syftet är att öka elevernas delaktighet i undervisningen. Några skriver om utvärderingar som görs: Utvärderingar görs kontinuerligt under kursens gång. Eleverna får komma med synpunkter på undervisningen och i dialog med eleverna planeras resten av kursen. Vid kursavslut görs utvärdering av kursen som helhet. (OP) Eleverna har god kännedom om kursmålen och förstår vikten av kriterierna. Flera elever har under året kommit till oss lärare inför prov och APU och vill få ytterligare kunskaper kring innebörden av målen (BF)

11 Utvecklingssamtal erbjuds alla elever varje termin. Några program har valt att aktualisera detta i sina redovisningar: Förbättringarna när det gäller utvecklingssamtal har gjort dem mer matnyttiga för elever och vårdnadshavare. (MP) Elever och vårdnadshavare kommer nästan till 100 % på utvecklingssamtalen. Vi uppfattar att samtalen är uppskattade av elever och vårdnadshavare och en nödvändig del för att eleverna ska kunna ta aktiv del i sina studier. (BF) Elevernas aktivitet i klassråd och de uppföljande samtalen med rektor har ökat under året. Vi kan konstatera att det har upplevts positivt med de snabba återkopplingarna från rektor och att förtroendet för demokratin har ökat. Det finns ändå elevgrupper, som inte är nöjda. Vi kan konstatera att eleverna ännu inte har kommit till insikt om vikten att delta i den demokratiska processen i skolan. Vi kan också konstatera att ledningen nu läser våra protokoll, men eleverna upplever fortfarande att de inte får tillräcklig återkoppling. Vi har fått eleverna att skriva klassrådsprotokoll. (EC) Återkoppling från mötena med programrektor har uppfattats som snabbare samt tydligare i och med att protokoll skrivs under samtalen och returneras till nästkommande klassråd. (ES) Eleverna påverkar sin undervisning även om vi ibland önskar att delaktigheten vore större. Skolan har fungerande klassråd och elevråd. Elever efterfrågar mer återkoppling från klassrådet och att deras synpunkter tas på allvar. Elever upplever en ojämn arbetsbelastning vilket ofta kommer fram men inte till alla lärare. (HP SPek) Genom bättre feedback från skolledningen har elevernas förtroende för demokratin ökat och de har bättre insett sina möjligheter att påverka sin egen skolgång. (HVFR) Eleverna deltar vid elevrådsmöten samt arbetsmiljömöten men känner ibland att de inte kan påverka. Elever i åk 1 upplevs känna sig starka i dessa situationer.(ip ind) Resultat av den genomförda Luppen undersökningen redovisades och under våren beslutade de olika programgrupperna hur de ska jobba vidare utifrån dessa resultat. De områden vi valt att jobba vidare med är ex. förbättra elevernas närvaro, öka motivationen, minska stressen, förebygga mobbning. Dessa sammanfaller med de arbeten som redan pågår på skolan och vi återkommer till mer resultat om arbetet i senare redovisningar. 4.4 Analyser och bedömning av måluppfyllelse Vi har sett att det kan vara svårt att öka elevernas delaktighet i kursplaneringar. Eleverna litar på lärarnas planeringar och godtar ofta de förslag som kommer, ibland med reservation för hur och när redovisningar ska genomföras. Vi ser att elevernas engagemang i kursplaneringar ofta blir aktivare i årskurserna två och tre. Skolledningen upplever att det finns skillnader i uppfattningar omkring kursutvärderingar mellan lärare och elever. Lärarna menar att de utvärderar i sina kurser kontinuerligt medan eleverna anser att de inte har möjligheter att utvärdera. Mallar för formativa och slutliga kursutvärderingar har framarbetats och ska nu genomföras i samtliga kurser. Ett dataprogram har utvecklats för ändamålet. Utvecklingssamtal genomförs varje termin inom alla klasser. Några program har uttryckt hur de sett resultat av sitt arbete. Upplevelserna av samtalen varierar, ibland är eleven inte medveten om att det var är utvecklingssamtal som genomfördes. Arbetet för att få bättre kvalitet i samtalen måste fortsätta

12 Många upplever att den demokratiska processen fungerar bra på skolan. Den representativa demokratin fungerar, men vi ser ett stort behov av att jobba med den direkta demokratin i klassrummet och undervisningssituationen. Samtalen rektorerna inbjuder till efter klassråden har upplevts positivt av de flesta elevgrupperna. Alla elevgrupper har inte kunnat delta i dessa träffar p.g.a. APU eller andra aktiviteter. 4.5 Åtgärder för förbättring Vi fortsätter att utveckla verksamheten genom att: öka elevernas delaktighet i undervisningen och följa upp med kursutvärderingar. utveckla processen kring utvecklingssamtalen 5. Hälsa, normer och värden 5.1 Mål Lpf 94: Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lpf 94: Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso och livsstilsfrågor. Skolan skall sträva mot att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön í ett vidare perspektiv. Förslagen på åtgärder var många i redovisningen från år Gemensamma aktiviteter mellan olika årskurser, fortsatta diskussioner om hälsa och ohälsa, tid för reflektion är några exempel på åtgärder, som vi ser ger resultat. Att diskutera fram gemensamt förhållningssätt bland lärarna i arbetslaget (när det gäller disciplinfrågor och arbetsklimat t ex deadlines, frånvaro, regler för ledighet etc.) för att skapa fastare ramar. Att arbeta för att öka elevernas närvaro i skolan. Uppmuntra föräldrar att ta vara på möjligheten till att gå in och se sitt barns frånvaro i frånvarosystemet. Bearbeta elevernas uppfattning om hur vi i det dagliga arbetet ska handskas med vår gemensamma arbetsmiljö. 5.2 Arbetet i verksamheten Arbetet är mångfacetterat. Det kan ibland upplevas som att vi strävar åt olika håll, men den gemensamma måttstocken är elevernas välbefinnande. Genomgående rapporterar alla att klassföreståndar /mentorstid används för arbetet med sociala relationer. Livsstilsfrågor diskuteras i olika sammanhang utifrån uppkomna situationer. Insatserna som görs för att våra elever ska uppehålla god hälsa är många. Vi vill t.ex. att eleverna ska förstå riskerna med olika missbruk och medvetandegöra dem om konsekvenser av att missbruka. Kurser inom flera program genomsyras av hälsobegreppet. Här följer några utdrag från programmens redovisningar: Exempel på hur vi jobbar i kurserna är: Hälsopedagogik med dans, utomhusaktiviteter, lekar, matlagning, sex och samlevnadsfrågor, ANT. Natur och Friluftsliv A och B Miljöfrågor,

13 allemansrätt, vistelse i naturen, utomhuspedagogik och hajker. Kommunikation Genusperspektiv, relationsreflektioner och kommunikation mellan människor. Detta påverkar även våra kontakter och relationer med elever och påverkar eleverna sinsemellan, dessutom arbetar vi lärare med att vara goda förebilder.(bf) Vi jobbar för att använda mentorstid för att arbeta med sociala relationer och sammanhållning i klasserna. Vi har jobbat för att de olika årskurserna ska träffas på gemensamt fika, men det blev inte förrän vi hade estetvecka. Däremot blev det en bra upptakt mellan ettor och tvåor på klassdagen.(es) Inom hela omvårdnadsprogrammet har arbetet omkring hälsa och ohälsa fortsatt. Vi arbetar med att tidigt identifiera och hjälpa eleverna med stöd och de kontakter som behövs. I flera av programmets kurser belyser vi kunskaper om vad som främjar god hälsa och vad som leder till ohälsa.(op) Vi har arbetat med elevernas hälsa, både under utvecklingssamtalen och under lektionstid. I ämnet religionskunskap har mycket tid ägnats åt diskussioner kring personlig hälsa, vårt värde av välbefinnande, att finna livets mening o dyl. samt diskussioner kring vår globala miljö, hur olika religioner ser på och värdesätter vår skapelse och miljö.(hvfr) I ämnen som svenska, samhällskunskap, ÖFA, engelska, psykologi etc. arbetar vi mycket med mänskliga relationer. Handelsprogrammets karaktärsämnen handlar mycket om att arbeta med relationer. (HP) Flera aktiviteter genomförs för att skapa vi anda inom programmet. Det har funnits en del problematik i grupperna. Kurator och skolsköterskor har varit inne och jobbat med gruppen. Elevsamtal har genomförts. Kuratorn har varit mer närvarande i verksamheten. (IP trä) Vi vill skapa sammanhållning och trivsel i klasserna och mellan årskurserna. Eleverna ska känna sig trygga och respekterade och tycka att det är meningsfullt att gå till skolan. Gemensam Nv dag för åk 1 och 2 i början av höstterminen i Almesåkra.(NV) Vi jobbar med att i svenska och engelska läser vi litteratur om ANT frågor och jämställdhet, och i psykologi tar vi upp både fysiska och psykiska skador av missbruk.(hp) Vår strävan är att få en drogfri skolmiljö. Vi har kontinuerliga diskussioner om bruk/missbruk av tobak, alkohol och andra droger och vilka konsekvenser det kan få. Skolsköterska och kurator har varit på besök och gjort hälsotester samt gjort övningar angående alkohol och tobaksvanor med klassen. (IP ind) Elevernas frånvaro upplevs inom samtliga program som hög. Vi strävar på olika sätt för att öka närvaron. Flera arbetslag beskriver hur de försöker arbeta för att få högre närvaro. T.ex. att komma till rätta med sjukanmälan och infört att förälder ska göra sjukanmälan till lärare, om inte eleven är myndig. Anmälan ska ske innan dagens början, precis som i arbetslivet. Eleverna rapporterar sin frånvaro till vårt webbaserade program Skola 24. Vårdnadshavarna erbjuds sedan något år tillbaka möjlighet att få tillgång till programmet och kan följa uppgifter om sin sons/dotters frånvaro. Samarbetet i programarbetslagen underlättar för lärare att enas om gemensamma riktlinjer. Diskussioner sker vid arbetslagsmöten kring vikten av deadlines, frånvaro samt regler för ledighet. Ledighetsansökningar behandlas vid arbetslagsmöten. (MP) Utvecklingssamtalen berör ofta hälsofrågor på olika sätt. Frånvaro diskuteras alltid vid dessa samtal. Diskussioner förs i de klasser där sen ankomst förekommer för att nå en förändring. Frånvarorapporter skickas hem till målsman. Telefonsamtal hem förekommer också. Vi kontaktar elevhälsan om vi anser att behov finns.(sp)

14 För att förbättra den fysiska arbetsmiljön pågår olika aktiviteter. Arbetsmiljögruppen där elever och anställda är representerade träffas 2 3 gånger per termin. I dagsläget jobbas med ljuden i elevmatsalen som upplevs störande. Klasserna rapporterar om andra aktiviteter: Vi har tillsammans med skyddsombud och hyresvärd arbetat för att förbättra den fysiska arbetsmiljön i klassrummet Linden. Vi har förbättrat källsorteringen.(ec) Vi har arbetat aktivare med miljön och ex infört sopsortering i salongen. Vi har också samarbetat med Lunds Universitet i ett projekt om allergi för att skapa statistik över allergirelaterade problem hos frisörer. Under lektionstid har vi arbetat med ergonomi, och vi har inhandlat en ergonomisk arbetsväst.(hvfr) I de praktiska ämnena samt i kursen arbetsmiljö och säkerhet tas ergonomiskt tänkande upp. Det har pågått arbete av flera lärare i arbetslaget för att påverka skolledning och IT avdelning för att skapa en god arbetsmiljö för eleverna i ämnen där dator och nätverkskonton är huvudverktyg.(hp) Skolsköterskorna beskriver hur de arbetar för att eleverna ska må bra. Vi har genomfört hälsosamtal med elever i år 1. Hälsosamtal genomförs efter en vetenskaplig modell: Hälsokurvan omfattande 42 frågor, längd, vikt, i vissa fall synprövning och hörseltest (hörseltest på bullerutsatta program: industri, bygg och el). Värderingsövningar i anslutning till återkoppling efter genomförda hälsosamtal i samtliga klasser i år 1 i mitt arbetsområde Lära känna övning tillsammans med SYV, specialpedagog och kurator i alla åk 1 klasser i syfte att lära känna varandra och sätta igång en process hos varje elev i självkännedom och studieoch yrkesambition. Deltagit i EVÖ och EVK (elevvårdskonferenser) vid diskussioner rörande eventuellt programbyte. Medverkat till att elever fått genomgå utredning av psykolog, barnläkare, skolläkare, barnpsykiater m.fl. genom att remittera eleven, i de flesta fall har detta föregåtts av diskussioner förda i elevvårdsteamet. Stödsamtal, vid behov remittering till kurator, psykiatri eller socialtjänst. Utarbetar förslag till genomförande av frivilliga, slumpmässiga drogtester. Kuratorernas insatser i verksamheten består bl..a. av fortlöpande stöd och krissamtal med elever. De deltar aktivt i elevvårdskonferenser som rektorer genomför och följer upp olika insatser. Kamratstödjarutbildning har genomförts och stormöten med kamratstödjarna hålls. Kontinuerliga uppföljningsträffar hålls med styrelsen. Kuratorerna har infört fasta tider för samtal på några program. De har deltagit i föräldrasamtal och föräldramöten samt personalhandledning till IVpersonalen. Personal och föräldrar har inbjudits till föreläsning kring nät/spelberoende. 5.3 Resultat Alla program redovisar hur de jobbar för att öka elevernas sociala kompetens genom samarbete och olika gruppövningar inom klassen och mellan klasser. De får naturligt in diskussioner i olika kurser inom programmen och jobbar ständigt med denna process. Några resultat omkring arbetet i klasser och grupper redovisas i följande:

15 Klimatet har förbättrats avsevärt i den gruppen där problem fanns. Stämningen på Ip trä är mycket bra och har förbättrats under året.(ip trä) Vi kan se på APU perioderna att eleverna använder sig av de kunskaper som vi har lyft fram i olika kurser. Arbetsmiljöfrågor och frågor om relationer i klasserna har lyfts på klassföreståndartid.(bf) Eleverna samarbetade i tvärgrupper över årskurser. Skolhälsovårdens hälsokurvor för åk 1 ser positiva ut.(nv) Jämställdhetsmedvetande har ökat bland de flesta eleverna. De positiva betygen från HP:s APU platser visar på att vi lyckats med vårt arbete om social kompetens.(hp SPek) Eleverna har börjat diskutera sina alkohol och tobaksvanor och verkar vara mer medvetna om vilka konsekvenser det kan få. Ökad öppenhet i klassrummet vilket leder till att vi kan diskutera de flesta frågor. (IP ind) Den höga frånvaron har vi inte kommit tillrätta med. Vi jobbar för att motivera eleverna till större ansvarstagande och att de ska uppleva sina studier meningsfulla. Uppföljning av frånvaron är återkommande i samtalen inom arbetslagen. Vi har erbjudit alla vårdnadshavare till eleverna i åk 1 och åk 2 att få möjlighet att följa sin sons/dotters frånvaro i Skola 24. Hittills har ca 580 vårdnadshavare begärt inloggning till detta program. Vi kan i se en bild över frånvaron nedan, bild 7. Det är en sammanställning över den totala frånvaron för varje årskurs under hösten 2008 och hösten Vi ser då att den totala frånvaron ökar från årskurs 1 till årskurs 2 och är högst i årskurs 3. När vi analyserar frånvaron under hösten 2009 på programnivå ser vi skillnader mellan program och mellan årskurser inom programmen. Lägst frånvaro för åk 1 har NV därefter följer SP, HVFR, EC och BP och högst frånvaro i åk 1 har MP och IP. Vi ser också att vissa grupper inom IV programmet har 40 % frånvaro. För årskurs 2 ser vi lägst frånvaro hos NV, något högre för SP, TE, HVFR och BP och högst för MP och IP. Där det finns parallella klasser så finns också skillnader inom programmen. Frånvaron i årskurs 3 varierar också på liknande sätt. Vi ser även här att NV har lägst frånvaro och högst hittar vi hos klasser inom IP, MP och HP. Bild 7. Den totala frånvaron i olika årskurser hösten 2008 och hösten

16 Arbetsmiljögruppen aktualiserar alltid den gemensamma arbetsmiljö n. Skyddsronder genomförs årligen. Några program har jobbat med specifika situationer för sin arbetsmiljö och skriver: Vi har fått en avsevärt bättre arbetsmiljö i salen Linden samt fått eleverna att börja slänga sitt skräp på rätt ställe.(ec) En miljövänligare salong. Eleverna har kommit till en djupare insikt om vår tids miljöproblematik och värdet av att ha en hälsosammare livsstil. (HVFR) En av skolhälsovårdens målsättningar är att bidra till att eleverna känner trygghet och trivsel på skolan. De medverkar i olika nätverk och vid behov för de elevens talan. Resultaten i hälsokurvan år 1 visar att de allra flesta eleverna trivs och är trygga i skolan. Eleverna på individuella programmet har inte visat samma intresse för hälsosamtalet som elever på nationella program. På de nationella programmen har medverkan på hälsosamtalen varit nästan 100 %. Ett arbete pågår för att genomföra frivilliga slumpmässiga drogtester på skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhetsform. I 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna står följande: Alla former av trakasserier och kränkande särbehandling bland elever och anställda skall motverkas. Vidare skall skolan verka för en god psykisk och social arbetsmiljö. Ingen ska i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. På Brinellgymnasiet har vi en plan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. I planen finns en beskrivning av hur vi ska arbeta förebyggande med återkommande aktiviteter främst i det direkta arbetet i klasserna. Under året som gick genomfördes gemensam aktivitet i form av ettornas dag. Kamratstödjare finns utsedda i varje klass och de har fått utbildning och stöd av kuratorerna vid kontinuerliga träffar. Den skrivna planen revideras varje läsår och aktualiseras årligen för alla elever. Uppföljningar sker i utvecklingssamtalen, på klassråd, pedagogiska konferenser och arbetsplatsträffar. 5.4 Analys och bedömning av måluppfyllelse Alla i verksamheten jobbar aktivt för att eleverna ska må bra och trivas bra. Olika insatser görs i programarbetslagen. Det förekommer mobbning och alla känner sig inte trygga i skolmiljön, vilket kräver ständig uppmärksamhet och olika insatser. Det finns elever med olika svårigheter och för dem kan studierna ibland bli en andrahandsfråga. Alla är inte så väl rustade för gymnasiestudier utan har stort behov av stöd. Samarbetet mellan olika personalkategorier inom skolan sker på många sätt och i många olika sammanhang. När vi enas om gemensamma riktlinjer så blir vi tydligare i vårt arbete med eleverna. Frånvaron inom gymnasieskolan är ett allmänt problem. För att tydliggöra ansvaret att anmäla sig sjuk beslöt skolledningen att sjukanmälan from hösten 2009 ska gå direkt till klassföreståndaren samt till vårt frånvarosystem Skola

17 Möjligheten för vårdnadshavare att få tillgång till Skola 24 har tagits tillvara av dem och upplevs positivt. Vår strävan är att eleverna ska uppleva större delaktighet i sina studier, få mer utmaningar och mer varierad undervisning så de blir motiverade att ha högre närvaro i skolan. Olika insatser görs kontinuerligt för att vår gemensamma arbetsmiljö ska förbli god. 5.5 Åtgärder för förbättring Vi vill jobba för att: samverkan mellan olika ämnen, kurser och lärare ska utvecklas eleverna ska ha högre närvaro i skolan öka elevernas delaktighet och medvetenhet om hur vi påverkar vår psykosociala miljö. 6. Lärande och kunskap 6.1 Mål Lpf 94: Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Från tidigare kvalitetsredovisning hämtar vi följande förslag på åtgärder för förbättringar: Parallelläggning i engelska och matematik för att underlätta att alla elever når sina mål, även de som strävar mot VG och MVG. Men även för att öka samarbetet och hålla uppe motivationen samt för att skapa utmaningar som motsvarar elevernas potentialer. Vi ska kunna arbeta som ett arbetslag med gemensamma klasser. Vi utarbetar en gemensam mall för kursutvärdering. Utökad dialog mellan elever och lärare gällande betyg och bedömning. 6.2 Arbetet i verksamheten I vår lokala arbetsplan har vi beslutat att jobba med att skapa lärandesituationer för alla elever utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. För att möta elevernas olika behov jobbar vi t.ex. för att parallelläsa vissa kurser där det går att finna schematekniska lösningar. Det genomförs för några program och här ser lärarna flera möjligheter att växla i undervisningen efter elevernas undervisningsbehov. Under de senaste åren har vi prioriterat att samverka i programarbetslag där lärarna samlas runt olika elevgrupper. Detta underlättar ämnessamverkan och att få mer kunskap om elevgrupperna. Varje vecka avsätts tider i kalendariet för programarbetslagens träffar. Vi läser i deras rapporter:

18 Programarbetslaget har träffats som helhet och i mindre grupper för planering. Förslag till policydokument har presenterats för några av klasserna för diskussion. (SP) Samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare gällande infärgningen av programmets karaktär i kärnämnesundervisningen har fortfarande skett i de fall där lärarna tagit initiativet till samarbetet själva. Det har inte getts utrymme till detta i tjänstefördelningar eller vid schemaläggning. (MP) Likvärdighet i gymnasieskolans betygssättning aktualiseras av och till av media. Vi för diskussioner om betygssättning och följer t ex relationer mellan resultat på nationella prov och kursbetygen. I ämnet svenska finns ett gemensamt prov i A kursen som stöd för betygssättningen i den kursen. Vissa lärare jobbar med att rätta varandras prov som ett led i detta. I skolans organisation har vi studieledare tillsatta för ämnen/program. Uppdraget i denna befattning är att de ska driva frågor om ämnes / kurs / programutveckling. De ska initiera och ansvara för ämnen och/ eller program med inriktning utveckling, likvärdighet och bedömning. De samlar sina kollegor till regelbundna ämneskonferenser under läsåren. Här får vi exempel från aktiviteter som pågår: När kurser har gemensamma mål diskuteras betygen mellan lärarna i arbetslaget.(ec) I UF kursen (ungt företagande)samarbetar fyra lärare för rättvis betygsättning. Svenska och engelska har fortsatt sitt samarbete. (HP, SP ek) Alla elever i årskurs tre ska göra ett projektarbete. Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform. Eleverna jobbar enskilt eller i grupp. Det avslutas med en projektarbetsdag där de olika projekten redovisas med utställningar som visas för övriga elever på skolan samt för föräldrar och andra intresserade. Några program har nämnt hur de jobbar för att utveckla arbetssättet runt projektarbetet: Vi har tagit fram ett häfte med viktiga hållpunkter, tider för inlämning etc. En tydligare bedömningsmatris har utarbetats. Klassföreståndare har haft metodkursen under våren i åk2. Tid för metodkurs har saknats i schemat och har tagits från andra ämnen där klassföreståndare undervisat.(nv) Årets projektarbeten har startas på tok för sent. En orsak är att två projekt har körts samtidigt (UF och projektarbete). Projektarbete och UF (ungt företagande) måste schemaläggas så att närvaro kan föras och arbetets utveckling kan följas. (TE) Eleverna utmanas att ta större ansvar i sina studier, att vara mera delaktiga i kursupplägget och få mer frihet att planera: Vår undervisning har kännetecknats av att vi gjort eleverna delaktiga i kursernas alla olika moment: vad ska göras, hur det ska göras och vid vilken tidpunkt. Därmed förfogar eleverna över inte bara innehåll utan också metoder. (HVFR) I åk 3 har vi arbetat problembaserat i karaktärsämnena. Lärarna har gett eleverna frihet att själva planera projekt efter givna kriterier.(ip trä) Vi har gett eleverna en individuell utmaning i åk 3. En uppgift som syftar till att utveckla andra områden samt vidga deras uttrycksmöjligheter. Dessutom att sätta elevens individuella utveckling i fokus.(es) I år har vi gjort en extra satsning med säkerhetsföreskrifter. Det gäller såväl vår information om farliga arbetsverktyg, skyddskläder samt arbetsmiljön i bygghallen. Säkerhetsinformation runt varje maskin har genomgåtts noggrant och eleverna har sedan fått signera att de tagit del av informationen.(bp)

19 Vi försöker skapa lust att gå till skolan genom olika inriktningar och specialisering i programmet.(op) Åtskilliga insatser erbjuds de elever som har behov av extra stöd i sin studiesituation. Alla undervisande lärare har tid i sin tjänst för att kunna stötta egna elever. I vissa ämnen (MA, SV och ENn) finns schemalagda stödtimmar. Elever kan erbjudas etappläsning, förlängd kurs, att läsa om en kurs alt. möjlighet att gå om hel årskurs. Vi skriver IG varningar och åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elever. Våra två specialpedagoger ger stöd till eleverna och handleder lärare. De elever som läser inom IV programmet erbjuds flera kurser för att få bättre förutsättningar att starta ett nationellt program. Några program redovisar: Läsåret inleddes med ett fungerande schema redan från start i IVA, IVB, IVLH. Inom IVIK fanns inte den möjligheten på grund av stora omorganisationer. Enskilda åtgärder har vidtagits för ett litet antal elever som inte kunnat bedriva studier på skolan. Vi har inte haft möjlighet att ha en liten grupp elever som bedrivit studier på annan plats. Våra pedagogiska strategier har vi arbetat med kontinuerligt, både på studiedagar och i det dagliga arbetet.(iv) Vi har arbetat med att stödja och stärka svagpresterande elever, t ex genom att erbjuda stödtid. Vi har arbetat med att stärka elevernas självkänsla med övningar och diskussioner etc. Vi arbetar även i nära kontakt med elevernas föräldrar/målsmän.(bf) De gemensamma kompetensutvecklingsdagarna har använts för att delge ny information om planerade förändringar inom gymnasieskolan. För att stimulera ämnessamverkan har två dagar använts för ämneskonferenser. Ledningsgruppen har uppmärksammat arbetet omkring varningar till elever som inte når godkänt i sina kurser. VI jobbar som tidigare nämnts med att få alla lärare att genomföra kursutvärderingar. 6.3 Resultat I denna rapport redogörs först olika resultat som redovisats från programmen. Därefter följer en sammanställning av statistiskt material över olika resultat. Parallelläggning är schematekniskt en svårighet att lösa, men vi upplever att det är positivt där vi funnit dessa lösningar. Programmen redovisar att motivationen hos eleverna ökar när de får möjlighet till aktiv påverkan. Vi kommer att följa deras möjligheter till påverkan i kommande kursutvärderingar. Att samverka i programarbetslag ger olika effekter som vi kan utläsa av följande: Vi upplever att elever i utvärderingar av kurser förmedlar att vårt arbete med att tydliggöra mål och bedömningsgrunder har underlättat för dem att förstå vad som väntas av dem. (BF) Tillsammans har vi diskuterat elever som av någon anledning inte klarar sina kursmål. Detta har resulterat i snabba åtgärder i form av antingen IG varning eller ett beslut om EVK.(EC) Vi har nått goda resultat när det gäller sambedömning av projektarbeten och medieproduktion. (MP) Genom vårt arbete upplever vi att eleverna har en klar uppfattning om vad som krävs av dem för att nå målen. Genom att i år också få vara delaktiga i gesällprovet fick vi bekräftat att vår bedömning är likvärdig med övriga landets.(hvfr) Motivationen hos eleverna har ökat då de fått arbeta med både kärn och karaktärsämnen integrerat samt att de fått komma med egna idéer och skapa fritt. Vi har skapat förståelse hos

20 eleverna om vad som krävs i deras framtida yrke samt skapat en större plattform för elevernas framtida APU.(IP ind) Säkerhetsfrågan är ett ständigt utvecklingsområde. Under året som gått har vi verkligen jobbat för att förbättra säkerhetsfrågorna.(bp) Vid de diskussioner som förts i arbetslagen gör man bedömningen att måluppfyllelsen är bättre än tidigare läsår. Det är dock viktigt att vara medveten om att dessa elevers framgångar inte alltid kan betygsättas. Den personliga utvecklingen är inte alltid mätbar, men kan vara avgörande för hur eleven lyckas. En ökad närvaro, eller att eleven återfått förtroendet för vuxna och skolan. En orsak till ökad måluppfyllelse var för IVA:s del den välplanerade skolstarten. Inom IVIK har omfattande organisationsförändringar gjort att man uppnått mycket bättre resultat.(iv) Projektarbetets dag, som anordnades i maj, var en fantastisk upplevelse för alla som hade chans att delta. Vi fick ta del av den stora kreativitet som låg bakom de 147 projekt som redovisades på en utställning i våra stora idrottshallar. Det var stor variation i de teman eleverna jobbat med och mycket lockande utställningar och presentationer. Ett program som tydligt jobbat med strukturen för projektarbetet ser följande resultat: Vi har en tydlig tidsplanering för eleverna med deadlines. Det har blivit lättare och tydligare att handleda eleverna. Det har varit svårt att få ut tid för metodkursen och kopplingen till arbetet med projektet har varit mindre bra. Handledarna har inte varit engagerade i metodkursen.(nv) I kommande avsnitt redovisas resultaten i form av statistik och kommentarer. Statistiken hämtad från Skolverkets statistik SIRIS. När Skolverket presenterade resultaten för 2009 års avgångsklasser skrevs i ett pressmeddelande fler elever än någonsin gick ut gymnasieskolan våren Den genomsnittliga betygspoängen för dem som fick slutbetyg i riket var 14,1 poäng. Från Brinellgymnasiet gick 377 elever ut med slutbetyg. De som lämnade skolan med slutbetyg våren 2009 hade ett genomsnittligt betygsresultat på 14,6 poäng, vilket är samma nivå som tidigare år. Kvinnor har högre genomsnittligt betygspoäng än män, en skillnad till kvinnors fördel. Våra kvinnors genomsnittliga betygspoäng var 15,4 och männens 13,6. Bilden är liknande i hela riket. Bild 8. Den totala betygspoängen i Nässjö samt för alla huvudmän

21 Redovisning av resultaten kan följas på programnivå enligt bild 8. Vi ser variationer mellan de olika programmen och för de olika åren. Högsta betygspoängen har NV eleverna nått. I detta program finns de elever som hade höga intagningspoäng till gymnasiet. Hösten 2006 hade de näst högsta intagningspoäng på 262 i medel. Högsta medelpoängen på 275 hade de elever som startade HVFR. (Statistik för HV programmet i riket innefallar olika inriktningar inte endast frisör) Nässjö Riket Barn och fritidsprogrammet 12,9 14,4 13,0 12,6 12,8 12,9 Byggprogrammet 12,8 13,4 13,4 12,4 12,3 12,7 Elprogrammet 12,2 12,8 12,5 12,3 12,2 12,3 Estetiska programmet 14,5 14,7 16,0 14,9 14,8 14,9 Handels och adm. Programmet 13,5 12,8 14,2 12,7 12,9 13,0 Hantverksprogrammet (frisör) 16,4 16,9 16,7 14,2 14,2 14,4 Industriprogrammet 12,4 13,5 13,0 11,7 11,8 11,9 Medieprogrammet 12,8 13,5 14,5 13,7 13,4 13,5 Naturvetenskapsprogrammet 17,3 17,6 17,1 16,2 16,1 16,0 Omvårdnadsprogrammet 14,6 16,1 14,5 13,2 13,2 13,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,8 15,8 15,8 14,7 14,6 14,7 Teknikprogrammet 15,3 14,5 14,7 14,0 13,9 14,0 Gymnasieskolan totalt 14,4 14,6 14,6 14,1 14,0 14,1 Bild 9. Genomsnittligt betygspoäng per program för Brinellgymnasiet Alla gymnasieprogram, med undantag av individuella programmet, är normalt treåriga. Många elever behöver mer än tre år för att nå sitt slutbetyg. Efter ett fjärde år ökar genomströmningen med ca 7 8 % enligt rapporter från Skolverket. Vi kan i en jämförelse se hur det ser ut efter fyra års studier (bild 9)och där ser vi att 82 % nått detta resultat, ungefär samma andel som tidigare år. Även här kan vi i ett material se att fler kvinnor når slutbetyg inom fyra år än män. Av siffran 82 % är det 86,4 % kvinnor och 76,6 % män, som fått slutbetyg inom fyra år. För gymnasieprogram exklusive IV har hela 89 % av eleverna fullföljt ett nationellt program inom fyra år, motsvarande siffra för alla huvudmän är 83 %. De flesta eleverna är klara efter tre års studier, här finns ingen nationell jämförelse, men ví vet att ca 20 elever läser ett fjärde år innevarnde läsår. Vissa elever (våren 2009 var det 38 elever) slutar gymnasieskolan med ett samlat betygsdokument vilket innebär att de inte har nått ett slutbetyg