Förstudie om arkitektur-, form- och designpolitiken

Transkript

1 Promemoria Kulturdepartementet Förstudie om arkitektur-, form- och designpolitiken Riksdagen beslutade år 1998 om Framtidsformer, handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, som bland annat innehöll sex brett syftande mål och som ännu är en utgångspunkt för statlig politik inom området. Omvärlden och politikens förutsättningar har förändrats under de 15 år som har gått och politiken har inte längre genomslagskraft i samhället. Föreliggande interna förstudie har pågått under hösten 2013 och avser lägga en grund för kommande vägval inom arkitektur-, form- och designpolitiken. Förslaget är att hela politikområdet ses över för att resultera i en ny politik för arkitektur, form och design (eller hur man kan komma att benämna området) som med större kraft än det nuvarande handlingsprogrammet kan stärka områdets betydelse inom politik, förvaltningar och näringar.

2 2 Innehåll Skäl för översyn Sammanfattning 1. Föreliggande förstudie 2. En politik för arkitektur, form och design 3. Omvärldsförändringar och stora utmaningar 4. Offentliga aktörer och samverkan 5. Internationellt samarbete 6. Ett tvärsektoriellt område 7. Det sammanhållna fältet arkitektur, form och design 8. Språket och begreppen 9. Kunskap och kompetens 10. Mål och målstyrning 11. Lagstiftning och andra styrmedel 12. Offentligt och förebildligt 13. Offentliga rum 14. Några berörda politikområden 15. Arkitektur-, form- och designpolitik i några andra länder 16. Källförteckning Bilaga 1 Intervjuade personer

3 3 Skäl för översyn av arkitektur-, form- och designpolitiken Behovet av en tvärsektoriell strategi Arkitektur, form och design handlar om livskvalitet. Var vi än är och vad vi än gör, sätts de fysiska och virtuella ramarna av arkitektur, form och design. Sjukvård, fordonsindustri, spelutveckling, mode skapade sammanhang och föremål genomsyrar vår livsmiljö, byggnader där vi lever, landskap vi upplever, tjänster och processer som tillhandahålls, alla utgör de produkter som har gestaltats, mer eller mindre medvetet. Därför utgör arkitektur, form och design en angelägenhet för nästan alla politikområden. Arkitektur, form och design bidrar till, förstärker och utgör ofta en förutsättning för kvalitet i genomförande av många andra politikområden. Ett exempel är områdets betydelse som näring för tillväxt, handel och ökad sysselsättning. Politiken för arkitektur, form och design behöver preciseras och implementeras inom de berörda politikområdena genom dialog, samverkan och gemensamt formulerade strategier. Tiden är inne Det är 15 år sedan politiken beslutades och som det gjordes en omfattande utredning inom området. Den allmänna kännedomen om politiken är låg och centrala styrdokument saknar referens till målen, även i de fall där det uttryckligen handlar om arkitektur-, form- och designfrågor. En förändrad omvärld och stora utmaningar Sedan arkitektur-, form- och designpolitiken beslutades har omvärlden förändrats dramatiskt. Samhället står inför omfattande utmaningar där arkitektur, form och design har stor betydelse. Globalisering, urbanisering, digitalisering, klimathot, bostadsbrist och en åldrande befolkning är omständigheter som ändrar politikens förutsättningar. En hållbar utveckling är beroende av hög kvalitet och helhetssyn när det gäller utformning av städer, byggnader, föremål och tjänster. Betoning på hållbarhetens sociala dimension i samhället stärker politikens relevans. Arkitektur-, form- och designdisciplinerna har också utvecklats vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för politiken. Andra länder går före Andra länder har förnyat sin nationella politik för arkitektur, form och design med ett innehåll som speglar samtidens utmaningar och därav nödvändiga förhållningssätt. Även EU har uppdaterat olika agendor inom området. Ofta är flera politikområden enagagerade och strategierna vittnar om anpassning till hållbar utveckling, tillväxt, innovation och ett utökat medborgarperspektiv. Ökad tillgänglighet genom språk och kommunikation Arkitektur, form och design är inte självklara begrepp. Skilda föreställningar, språk, ideal och förebilder förvirrar och försvårar möjligheten att nå ut och nå fram. Det behövs både språklig utveckling, informativa insatser och folkbildning för att synliggöra frågornas betydelse.

4 4 Sammanfattning Politik för arkitektur, form och design vad handlar det om? Arkitektur, form och design handlar om livskvalitet. Sjukvård, fordonsindustri, spelutveckling, kommunikation, städer, jordbruk och turism överallt skapas produkter och tjänster som är gestaltade. För svenskt vidkommande har arkitekturpolitiken skrivits samman med formgivning och design för att bekräfta den verklighet medborgaren möter. Arkitektur, form och design utgör samtidigt en angelägenhet för nästan alla politikområden. Det krävs nya tvärsektoriella sätt att se på kvalitet och värden, kostnader och investeringar, med helhetsperspektiv och människan som utgångspunkt. Varför behövs en politik för arkitektur, form och design? Arkitektur, form och design bidrar i våra liv med värden som vi ibland uppskattar, men ofta bara tar för givna. Gestaltningen av den byggda miljön, arkitektur och form, kan betraktas som en rättvisefråga i samhället. Ifall tekniska och kortsiktiga ekonomiska aspekter tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål med låg brukbarhet och begränsad livslängd. Den offentliga upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och har till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden så att skattemedlen används på bästa sätt. Attraktivitet och regional tillväxt är frågor som har starka beröringspunkter med gestaltningen av den gemensamma miljön. Arkitektur, form och design bedöms ha stor betydelse för handel och export, för utvecklingskraft och för regional tillväxt i alla delar av landet. Åtgärder såsom urban förtätning och utbyggnad av kollektivtrafik kommer att fordra stor kompetens inom arkitektur, form och design med fokus på mänskligt liv. Utmaningsdrivna åtgärder till följd av globalisering, digitalisering, urbanisering, bostadsbrist och demografisk utveckling kommer att ställa stora krav på områden såsom produkt- och tjänstedesign, arkitektur och stadsplanering. Genomförande av politiken Genomförande av politiken behöver ske bl. a. genom att formulera relevanta och konkreta mål inom alla berörda politikområden, genom målstyrning och genom uppföljning av mål. Uppföljningen behöver ske kontinuerligt med nödvändiga omprioriteringar inom målsystemet. Norges nya system för arkitekturpolitiken utgör ett bra exempel. Målen bör kompletteras med implementerande och kommunikativa åtgärder. Systemet kan innehålla positiva stimulansåtgärder såsom olika former av stöd och insatser. Styrdokument kan användas selektivt men effektivt och med fungerande tillsyn. Incitament för handlingsplaner och program kan vara ett hjälpmedel. Utbildning är ett kraftfullt redskap där

5 5 staten kan styra kvalitet, inriktning och bidra med resurser. Forskning och innovation utgör grunden för professionernas utveckling. Kompetens och stöd vid offentlig upphandling är ytterst viktigt för genomförande av politiken. Vidare spelar det roll hur myndighetsstrukturen organiseras och styrs samt att det erbjuds såväl fysiska som virtuella mötesplatser för aktörer och för allmänheten där dialog och debatt kan äga rum. Genomförande av politiken på statlig nivå förutsätter internationellt samarbete på flera plan, både för handelsutbyte och för kunskapsutbyte. Slutsatser gällande översynens fokus. En kommande översyn av arkitektur-, form- och designpolitiken behöver undersöka hur ett förstärkande och integrerande arbete kan ske tvärsektoriellt för att ömsesidigt främja berörda politiska områden. Förslag till uppföljningsbara mål bör lämnas. Effekter av bestämmelser i PBL och i andra regelverk och styrdokument samt frågan om tillsyn bör utvärderas. Analys av kompetens hos kommuner, byggherrar och offentliga beställare bör göras. En viktig fråga är hur dialogen mellan staten och kommunerna kan föras. Förslag till stödformer respektive styrmedel bör lämnas. Det bör ingå att föreslå åtgärder för kontinuerlig kunskapsutveckling inom alla utbildningsnivåer inte minst när det gäller överbryggande utbildning, praktiknära forskning och forskning av högsta kvalitet. Översynen bör bedöma hur politik för attraktiva livs- och boendemiljöer och offentliga rum bäst kan integreras med en politik för arkitektur, form och design? En översyn bör vidare undersöka och föreslå hur innehållet på en samlad arena kan utformas för att kraften hos organiserade strukturer och nätverk ska tillvaratas. Överväganden och åtgärder bör beakta regeringens avsikt att förbättra förutsättningarna för strategisk styrning inom det kulturpolitiska området. Vid en fördjupad översyn av politiken är det av betydelse att analysera språkbruket och i vilken språkdräkt en ny politik kan lanseras för att bli synlig och slagkraftig och kopplas till medborgarperspektivet. Betydelsen av statens förebildlighet bör noga analyseras och bedömas ur ett medborgar- perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Politikområdets betydelse och utvecklingsbehov för tillväxt och export bör beskrivas. En översyn inför förnyelse av svensk arkitektur-, form- och designpolitik behöver hämta inspiration från det internationella fältet. 1. Föreliggande förstudie Föreliggande interna förstudie avser lägga en grund för kommande vägval. En rad frågeställningar berörs: Vad har fungerat väl och vad har inte fungerat väl i den beslutade politiken? Hur har omvärldsförändringar, teknikutveckling och styrning påverkat förutsättningarna för att uppnå målen? Varför är frågor om arkitektur, form och design angelägna idag? Vilka är

6 6 förutsättningarna för tvärsektoriell samverkan? Förstudien har pågått under hösten 2013 och täcker endast in delar av det breda fältet. Någon uppföljning av verksamheten vid Statens centrum för arkitektur och design har inte ägt rum inom ramen för förstudien. Under arbetet med förstudien har samtal hållits med olika representanter för berörda aktörer. Kultur- och bostadsministrarna tog våren 2013 initiativ till ett samtal med ett flertal centrala aktörer inom arkitektur och bostadsbyggande. Som ett resultat av detta samtal avser regeringen att följa upp den gällande politiken för att se hur arkitekturens, formens och designens värden kan få bättre genomslag i hela samhället. I budgetpropositionen för 2014 aviserar regeringen sin avsikt att se över de mål och det handlingsprogram som riksdagen beslutade om för området år Förstudien utgår från handlingsprogrammet Framtidsformer (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:225) och efterföljande publikationer. Politikens femtonåriga historia, med bedömningar, överväganden, särskilda aktiviteter och projekt finns utförligt redovisad i skrivelser och publikationer, dels från den interdepartementala arbetsgrupp som var verksam mellan åren , dels från Rådet för arkitektur, form och design som var verksamt mellan åren (Publikationerna förtecknas på sidan 32). 2. En politik för arkitektur, form och design Utformningen av landskap, städer, byggnader, föremål och tjänster signalerar budskap, innehåller kulturella koder, kan skänka rika upplevelser, trygghet och identitet eller förmedlar likgiltighet och frånvaro av omsorg om miljöer för mänskligt liv. Arbetsprocesser kan vara skapande och innovativa och bära användarens perspektiv istället för att vara ett tillägg i slutet av ett utvecklingsarbete. I god arkitektur, formgivning och design görs en sammanvägning av motstående krav och behov till en helhet. Svensk kreativitet och kompetens inom mat, mode, musik, möbler, konsthantverk, kommunikation och varumärken vinner internationella utmärkelser och respekt. Design i dess olika former förädlar vår produktion och skapar för människan goda redskap, miljöer och tjänster. Hur man skapar värde genom kvalitet respektive hur man undviker att skapa kostnader genom brister i kvaliteten i arkitektur, form och design behöver utvecklas och förtydligas. 2.1 Idag gällande målsättningar Regeringens politik inom arkitektur, form och design utgår bl.a. från de mål som riksdagen beslutade om för området 1998 och från formuleringen i de av riksdagen beslutade nationella målen för

7 7 kulturpolitiken att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Handlingsprogrammet innebar ändringar i plan- och bygglagen, väglagen och i lagen om byggande av järnväg genom att paragrafer om värdet av en estetiskt tilltalande utformning infördes. Vidare angavs sex mål som vägledning för politiken på området: Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö skall stärkas och breddas. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Utifrån fem teman angavs målsättningar och förslag till åtgärder för statens framtida arbete för att utveckla och förbättra förutsättningarna för den byggda och gestaltade miljön: Offentligt och förebildligt Det offentliga rummet Kunskap och kompetens Information, debatt och marknad Lagstiftning och andra styrmedel Regeringen angav som skäl för att utveckla en arkitektur- och formgivningspolitik att utformningen av den byggda och formade miljön, dvs. hur städerna och landsbygden, byggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar, påverkar våra liv till det bättre eller det sämre. Arkitektur, form och design är sedan 15 år ett kulturpolitiskt ansvar. Samtidigt står verksamheterna inom detta breda fält i en mycket nära relation till i stort sett alla andra samhällssektorer och branscher. Resultaten av arkitekters, formgivares och designers verksamheter präglar samhället ur många synvinklar. Designområdet kanske är det delområde som har utvecklats mest under politikens 15 år. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer och miljöer och kan användas i allt innovations- och förändringsarbete.

8 8 3. Omvärldsförändringar och stora utmaningar Världen ser annorlunda ut idag, 15 år efter riksdagens beslut om arkitektur-, form- och designpolitiken. Globalisering, urbanisering, digitalisering och klimatförändringar utgör stora utmaningar. Andra utmaningar är bostadsbrist, en allt äldre befolkning och behov av långsiktigt ekonomiskt tänkande. Samhällsomvandlingen går snabbt och värderingar förändras. 3.1 Globalisering Människor, kapital, varor, tjänster och information rör sig gränslöst i världen i allt snabbare takt och i allt större omfattning. En alltmer globaliserad värld, där andra länders konkurrenskraft och innovationsklimat ständigt utvecklas, innebär en stor utmaning. Staten har en viktig roll för att ge goda förutsättningar för innovationer i Sverige,(prop. 2013/14:1, utgiftsområde 24). En ökande global migration utgör vidare en väsentlig komponent i många länders sociala och ekonomiska liv. Det är också en faktor som bidrar till att samhällets kulturella olikheter och mångfald ökar, (Vetenskapsrådet, 2012). Framtidskommissionen m.fl. konstaterar samtidigt att globaliseringen lett till att kulturen har fått en allt större roll i relationsskapandet med andra länder, (Framtidskommissionen, 2012). 3.2 Urbanisering Den snabba urbaniseringen i världen innebär stora problem. Samtidigt som problemen koncentreras till städerna, finns där också goda möjligheter att utveckla kollektiva lösningar på flera problem samtidigt och att använda ett ekonomiskt överskott till att skapa goda livsmiljöer för städernas invånare,(delegationen för hållbara städer, 2011). Städer och regioner konkurrerar med varandra om att attrahera nya medborgare och verksamheter. Ekonomisk tillväxt kommer att ske genom utveckling av IT- baserade tjänster. Utvecklingen kan i sin tur förändra förhållningssättet till fysiska platser. Vilka platser som ses som attraktiva är en mycket uppmärksammad fråga nationellt och internationellt, (Den attraktiva regionen, 2013). Samtidigt är ökad social och rumslig uppdelning i städerna ett hot mot den sociala hållbarheten och bidrar till minskad sammanhållning och ökad ohälsa. 3.3 Informationssamhället Sverige är en av få verkligt kunskapsbaserade ekonomier enligt en internationell jämförelse rapporterad av World Economic Forum, (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 22). Digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för kommunikation, produktion och distribution på alla områden och nivåer av samhället. Digital produktionsteknik och designverktyg liksom internetbaserade inköp och handelsrelationer har lett till helt nya affärs- och produktionsvillkor

9 9 och även till utveckling av nya digitala branscher. Den digitala utvecklingen har snabbt utnyttjats inom modebranschen. Plagg kan ändra färg och mönster genom ett tryck på mobilen. Den snabba utvecklingen av 3D- skrivare gör det möjligt att skapa skor och kläder i avancerade och unika former som hämtas direkt vid skrivaren. Tekniken öppnar också för användning av nya innovativa material i samarbete mellan designers, arkitekter och spjutspetsforskare, (Svensk Form, 2013). I skriften Om design som idé och kunskapsfält (Dahlin, 2006) tas samspelet mellan människa och teknik upp som en av de stora utmaningarna för designområdets framtid. En globalt sammanlänkad informationsteknologi och social nätverksteknologi innebär också att människor inte längre är beredda att vara passiva mottagare av information utan vill vara aktiva deltagare. Sverige befinner sig i en pågående transgressionsfas från statsstyre (government) till nätverkssamhälle (governance), (Formas, 2011). 3.4 Klimatsituationen Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver såväl regionala, nationella, som globala lösningar. Klimatscenarierna från FN:s klimatpanel hösten 2013 visar på en fortsatt framtida uppvärmning och förändringar i alla delar av klimatsystemet till följd av fortsatt ökade växthusgashalter, (Naturvårdsverket, 2013). Visionen är dock att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050, vilket innebär att Sverige 2050 blir ett klimatneutralt samhälle, (prop. 2013/14:1 Utgiftsområde 21, sidan 49). Trots detta fordras klimatanpassande åtgärder som skyddar och förebygger effekterna av extrema väderförhållanden. Städerna står inför omfattande investeringar för att möta klimatutmaningarna och ska samtidigt ge förutsättningar för invånarnas livskvalitet. 3.5 Bostadsbrist Behovet av fler bostäder i storstäderna har föranlett regeringen att vidta en rad olika åtgärder för att öka byggandet. Regeringen konstaterar att den svenska bostadsmarknaden i vid mening lider av grundläggande strukturella problem, (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 18). Regeringens strategi för att minska bostadsbristen går ut på att se över planprocesserna och andra hinder, vidta åtgärder för att skapa en bättre bostadsmarknad och att utnyttja befintligt bostadsbestånd på ett effektivt sätt. Regeringen konstaterar också att det är viktigt att se planering och utformning av den fysiska miljön ur ett helhetsperspektiv där högt ställda krav på kvantitet inte står i konflikt med kvaliteten i byggandet, (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 18). Att det svenska bostadsbyggandet släpar efter, trots stora ansträngningar, riskerar dock att resultera i ett enahanda bostadsbyggande som inte löser sin framtida uppgift. Här krävs nytänkande och innovationer i flera avseenden. Det handlar om att undersöka och förstå hur boendet i

10 10 den framtida, mångkulturella och integrerade staden kan organiseras (Wikforss, Ö., 2011). 3.6 Social hållbarhet Allt oftare betonas att samhällsutvecklingen måste ske med människan som utgångspunkt. Det handlar om att människor kan tillgodose sina grundläggande behov, rimlig livskvalitet för den enskilde samt hälsa, trygghet och social sammanhållning. Den ökande segregationen, social och rumslig uppdelning, är ett hot mot social hållbarhet. Missgynnade stadsdelarna är ofta fysiskt åtskilda från stadens andra delar. För att lyfta marginaliserade områden fordras kombinerade åtgärder samtidigt som man fortsatt inte bidrar till att förstärka segregationen genom att planera för nya monokulturer (Boverket, 2013b). Kunskapen om sambanden mellan människa och byggd miljö bedöms dock vara mycket bristfällig. Stadsrummets betydelse för segregationen är föga belyst, liksom effekterna av medveten eller omedveten förtätning eller utglesning (Formas, 2011a). Samtidigt är kopplingen mellan det framväxande nätverkssamhället och urban utveckling otydlig (Delegationens för hållbara städer, 2012a). 3.7 Slutsats Utmaningsdrivna åtgärder kommer att ställa stora krav på produkt- och tjänstedesign, konsumtionsmönster och stadsplanering. Åtgärder såsom förtätning, utbyggnad av kollektivtrafik, integrering av stadsdelar och andra systemövergripande åtgärder kommer att fordra stor kompetens inom arkitektur, form och design med ett fokus på mänskligt liv. Investering i forskning och innovation kommer att spela stor roll. Designers är en av viktiga grupper i arbetet med hållbar utveckling genom att design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer ( Utvecklingen mot ett nätverkssamhälle ställer stora krav på att samhällsutveckling ska ske med mänskligt liv som utgångspunkt där människornas hälsa, upplevelser, relationer till varandra och förutsättningar att göra val i vardagen prioriteras. En åldrande befolkning den demografiska utmaningen har uttalade beröringspunkter med arkitektur, form och design. Det gäller utformning av vardagsföremål, inredning, bostäder och utemiljö, transportmedel och utformning av vårdtjänster. Gestaltning och designdrivna tjänster erbjuder stora vinster för alla parter. Boverkets Vision för Sverige 2025 förutsätter att allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser, (Boverket 2011). Arkitekturens värden har stor betydelse för bebyggelsens långsiktiga hållbarhet och attraktivitet samt för människors livskvalitet, (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 18).

11 11 Fastighetsägarnas VD Billy McCormac framhöll i en ledare i Svenska Dagbladet i januari 2014 att det riktigt svåra är att utveckla nya och befintliga områden i Stockholm på ett sätt som skapar platser där människor faktiskt vill leva, bo och arbeta: Jag vet att det är avvikande att prata kvalitet i ett debattklimat som nästan uteslutande handlar om volym och ett akut behov av billiga bostäder. Frågan är dock relevant mot bakgrund av diskussionerna kring upprustningen av miljonprogramsområden [...] Lösningen är inte enbart volym. Vi måste bygga det Stockholm som människor vill ha. (McCormac, B., 2014). En översyn av arkitektur-, form- och designpolitiken bör undersöka, beskriva betydelsen av en förnyad arkitektur-, form- och designpolitik i en förändrad framtid med nya förutsättningar. Översynen bör förslå lämpliga åtgärder för politikens implementering i alla berörda sektorer. 4. Offentliga aktörer och samverkan 4.1 Offentliga aktörer Flera statliga myndigheter och statligt finansierade organisationer arbetar slagkraftigt inom separata verksamheter där det samtidigt finns starka beröringspunkter inom området arkitektur, form och design. Möjligheten till en betydligt större genomslagskraft för politikområdet borde åter 1 granskas när det gäller att åstadkomma en närmare samverkan mellan olika berörda aktörer. En fördjupad översyn av politikområdet kan i detta sammanhang beakta och ta intryck av regeringens bedömning i budgetpropositionen för år 2013 att närmare analysera frågan om hur myndighets- och institutions- strukturen inom kulturområdet kan effektiviseras och styras. Regeringen har framhållit att det finns ett stort behov av en kraftfull statlig arena för att belysa vikten av arkitektur, form och design i människors liv och för ett framtida hållbart samhälle, (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 17, sidan 31). Regeringen beslutade i februari 2013 om ny instruktion och nytt namn för Arkitekturmuseet, som från och med den 1 maj 2013 heter Statens centrum för arkitektur och design. Myndigheten ska verka för att de mål som riksdagen har fastställt för arkitektur, formgivning och design uppnås. Myndigheten ska också följa upp politikens genomslag på området och vid behov föreslå åtgärder för att stärka måluppfyllelsen. (SFS 2013:71). Det är också en prioriterad uppgift 1 Rådet för arkitektur, form och design föreslog år 2008 att en mindre grupp statligt finansierade institutioner skulle inbjudas att ingå i en närmare och långsiktig samverkan för att skapa ömsesidig nytta, synergier och stärka förmågan att bedriva ett arbete på bredare front med olika kompetenser.

12 12 för Statens centrum för arkitektur och design att bedriva samarbete och utbyte med nationella, regionala och lokala aktörer kring utställningar och annan verksamhet inom arkitektur-, form- och designområdet. Andra centrala statliga aktörer inom området är Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Forskningsrådet Formas, Trafikverket och Statens fastighetsverk med nätverket Samverkansforum som samlande plattform för statliga byggherrar, samt organisationer med statlig medfinansiering såsom Föreningen Svensk Form och Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID). Ytterligare många berörda aktörer finns beskrivna i de ovan nämnda bakgrundsdokumenten (se sidan 32). Boverket har en mycket central roll i egenskap av förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Boverket ska enligt förordningen med instruktion för myndigheten (SFS 2012:546) i frågor inom sitt verksamhetsområde verka för en god arkitektur och en ändamålsenlig utformning av den bebyggda miljön i samhällsplanering och byggande. Statens fastighetsverk (SFV) är en viktig aktör när det gäller statens förebildlighet och förverkligandet av målen för arkitektur, form och design, både i förvaltning och förnyelse av det äldre byggnadsbeståndet och i det högkvalitativa nybyggandet för statlig verksamhet inom och utom landets gränser. Föreningen Svensk Form bedriver enligt regeringens bedömning ett angeläget arbete för att synliggöra svensk design. Svensk Form har under 2011 och 2012 haft ett regeringsuppdrag att synliggöra svenskt mode såväl i Sverige som i utlandet. SVID finansieras i huvudsak via ett årligt basanslag från Tillväxtverket. SVID har lett arbetet med att ta fram en strategisk forsknings- och innovationsagenda inom området och har även tagit fram en designagenda Länsstyrelserna är statens förlängda arm och har stor betydelse bland annat när det gäller kulturpolitiken, samhällsplanering, bostadsmarknad och näringspolitik. Länsstyrelserna ska bidra med stöd och råd till kommunerna i deras planering av mark- och vattenanvändning. Vidare har länen tagit fram de regionala kulturplanerna inom ramen för kultursamverkansmodellen. Dessutom har samtliga regioner utarbetat strategiska planer eller program för kulturella och kreativa näringar inom ramen för den svenska handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Kommunerna intar nyckelrollen när det gäller utformning av den gemensamma offentliga miljön och av den bebyggda miljön. En viktig framtidsfråga för arkitektur-, form- och designområdet är de

13 13 statliga myndigheternas och länsstyrelsernas förmåga att nå ut till kommunerna. En betydande del i arbetet med att främja det kommunala arbetet är att stödja kommunerna genom framtagande av aktuella och ändamålsenliga kunskapsunderlag. Boverket kan spela en mycket viktig roll genom att i samverkan med länsstyrelserna utveckla vägledningar och kunskapsunderlag för kommunernas arbete med god arkitektur och ändamålsenlig utformning 4.2 Samverkansprojekt Flera samverkansprojekt mellan olika myndigheter inom arkitektur-, form- och designområdet har gynnat ett tvärsektoriellt synsätt. Statens konstråd har genomfört regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer tillsammans med Statens centrum för arkitektur och design, Boverket och Riksantikvarieämbetet. I mars 2013 redovisade dessutom Boverket, Statens centrum för arkitektur och design, Formas och Riksantikvarieämbetet sin slutrapport Främjande av de kulturella och sociala dimensionerna inom hållbar stadsutveckling. Myndigheterna kommer att fortsätta arbeta tillsammans och använda styrkan av sina olika roller för en mer sammanhållen syn på kulturellt och socialt hållbar stadsutveckling. Kultursamverkansmodellen är ett sätt att öka dialogen mellan stat, landsting och kommuner samt med civilsamhället. Statliga medel till bildkonst, form och design fördelas till bl.a. länsmuseer, konsthallar och andra regionala och lokala organisationer. Modellen skulle eventuellt kunna utvecklas när det gäller arkitektur, form och design. Den Goda Staden och Den attraktiva regionen är två olika samverkansprojekt där bl.a. Trafikverket och Boverket samarbetar med Sveriges Kommuner och Landsting samt med lokala och regionala aktörer. En översyn och analys av hur form- och designfrågorna kan uppmärksammas och tillgängliggöras i högre grad genomfördes av Kulturdepartementet I analysen ingick även att göra överväganden om det finns nya former för samverkan och samordning som bör övervägas. Förslaget innehöll fyra sammanhängande delar: Ökad samverkan inom Regeringskansliet En tydlig nationell arena Spridning över landet, lokala profilerade designcenter Digital och utställningspedagogisk kompetensförstärkning

14 Slutsats I en översyn av politiken för arkitektur, form och design bör aktörernas roller, genomslagskraft och pågående samverkan beaktas för att definiera strategier i en förnyad politik. Aktörer och aktörssamverkan inom andra politikområden än de här nämnda kan vara relevanta. Här kan övervägande om strategisk styrning av myndighets- och institutionsstrukturen inom kulturområdet spela in. En viktig fråga är dialogen mellan staten och kommunerna och vilka styrmedel, stödformer respektive samverkansformer som skulle främja arkitektur-, form- och designområdet på regional och lokal nivå. Det är vidare motiverat att undersöka i vilka delar Kultursamverkansmodellen kan bidra till genomslagskraft regionalt och lokalt inom politikområdet för arkitektur, form och design. 5. Internationellt Sverige deltar på olika sätt i internationellt arbete om arkitektur-, form- och designpolitiken, dels på EU- nivå och regeringsnivå, dels genom berörda statliga myndigheter och organisationer. Några sådana sammanhang är deltagande i EU:s kultur- och medieprogram Creative Europe (tillväxt genom kulturella och kreativa näringar), The European Forum for Architectural Policies och The Bureau of European Design Associations (BEDA). Redan i Framtidsformer påpekas vikten av internationella kontakter och perspektiv. Tio år senare, 2008, betonar Rådet för arkitektur, form och design sambandet mellan ett lands konkurrenskraft och dess kreativa näringar och pekar på Sveriges breda resurser inom mat, mode, musik, möbler, konsthantverk, kommunikation och varumärken. I promemorian Översyn av form- och designområdet (Kulturdepartementet, 2012) hävdas att mot bakgrund av dessa i grunden strukturella förändringar av svenskt och internationellt näringsliv finns det starka skäl för en kraftfull satsning på att synliggöra värdet av formgivning och designprocesser både i traditionella och nya branscher, både mot beslutsfattare i samhället och gentemot en bred allmänhet. I främjandearbetet har särskilda satsningar gjorts inom kulturella och kreativa näringar och inom innovationsområdet. Handelsministerns satsning på en Främjarkalender kommer att fortgå under 2014,(prop. 2013/14:1, utgiftsområde 24). Att främja svenska ekonomiska intressen och bilden av Sverige är en kärnuppgift för hela utrikesförvaltningen. Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU), är det forum där strategiska riktlinjer för främjandet utformas. Exportplattformarna SymbioCity och SymbioCare bidrar till främjandearbetet när det gäller miljöteknik, hälso- och sjukvård och stadsplanering.

15 Slutsats En översyn bör undersöka och bedöma vilka insatser som behövs inom arkitektur-, form- och designområdet för att gynna kunskapsutbyte och handel nu och i framtiden. 6. Ett tvärsektoriellt område Regeringen har framhållit att arkitektur, form och design är tvärsektoriella frågor och att en ökad kvalitet inom området bidrar inte bara till tillväxten, utan även till en hållbar samhällsutveckling i stort. Rådet för arkitektur, form och design har påpekat att många beslut för dessa frågor fattas inom helt andra politikområden än inom kulturområdet. Arkitektur-, form- och designfrågorna kan även stärka måluppfyllelsen för andra områden. Det krävs nya sätt att se på kvalitet och värden, kostnader och investeringar, med ett helhetsperspektiv och med människan som utgångspunkt. Ett sådant synsätt utgår från kravet på långsiktig användbarhet, från materialtillgång, teknik, produktions- och distributionsvillkor samt från hushållning med ekonomiska resurser och naturresurser. Den byggda miljöns livslängd gör drift- och underhållsaspekten särskilt viktig. Sveriges Arkitekters ordförande Catherina Fored framhöll i en debattartikel i maj 2013 (Fored, 2013) att arkitekturpolitiken inte kan leva ett eget liv utan att integreras med andra politikområden och ses som en helhet i byggandet av hållbara städer. Ett uppdaterat arkitekturpolitiskt måldokument räcker inte. Det som behövs idag är modeller och metoder för hur vi tillsammans ska kunna ställa högre krav på byggandet. Frågor om arkitektur, form och design hanteras inom ett flertal politiska sektorer utan någon större samordning, med bristande helhetssyn som resultat. Möjligheterna att i samverkan stärka resultatet för alla berörda politikområden och därmed helheten behöver definieras. Pågående myndighetsuppdrag och projekt som berör design, form och arkitektur inom olika politikområden borde identifieras för att stärka samordningen av regeringens politik samt föreslå fortsatta samordnade insatser. I detta ingår även att analysera i vilka styrdokument som begreppet design, form och arkitektur saknas, där de borde ha en självskriven plats. Redan investerade statliga medel kan därmed ge ökad utdelning. Idag pågår verksamheter som relaterar till design och form inom Kulturdepartementet men även inom Närings-, Miljö-, Social- och Utrikesdepartementen. 6.1 Slutsats Det finns behov att analysera hur arkitektur, form och design kopplar till andra politikområden på nationell nivå i den kontext som råder i dagens samhälle och inför en omställning till en mer hållbar utveckling. Vilka politikområden är berörda och hur skulle en närmare samverkan kunna ske för att successivt integrera målområdena? Kan berörda departement och myndigheter

16 16 konkretisera målen inom egna områden? Det är angeläget att identifiera var gemensamma strategier kan utvecklas och ömsesidig nytta kan vinnas. En sådan fråga är hur byggande av bostäder kan öka samtidigt som arkitektonisk kvalitet kan utvecklas. En tvärsektoriell samverkan och implementering av målen inom olika fält behöver organiseras. Kan organisationen för miljömålssystemet inspirera till modeller för en bred dialog om arkitektur- form- och designpolitik? Är en parlamentarisk kommitté ett alternativ för att nå samsyn? Vilka är förutsättningarna för en samverkansorganisation? Hur kan Danmarks och Norges förhållningssätt inspirera Sveriges förnyelse av politiken? 7. Det sammanhållna fältet arkitektur, form och design För svenskt vidkommande gäller att arkitekturpolitiken har skrivits samman med formgivning och design. I andra länder är den nationella politiken ofta uppdelad mellan de två fälten arkitektur och design. Rådet för arkitektur, form och design har konstaterat att de professionella discipliner som inryms i området arkitektur, form och design har flera skilda förutsättningar, men också mycket som kopplar dem till varandra. Uppdelningar mellan områdena stämmer dåligt med den verklighet medborgaren möter. Rådet drog slutsatsen att med samhälls- och medborgarnytta som utgångspunkt bör en nationell verksamhet som främjar arkitektur, form och design omfatta hela det formgivande fältet. I Kulturdepartementets Översikt av form- och designområdet från år 2012 konstaterades att frågor om design, form och arkitektur självklart ska behandlas med största möjliga kompetens, men utifrån ett medborgarperspektiv, utifrån vad arkitekturen, formen och designen gör och hur människors livsmiljö påverkas. En attitydförändring tycks vara på gång och ett närmande mellan arkitektur och form/design blir med all sannolikhet enklare i framtiden. Allt fler unga arbetar i tvärdisciplinära samarbeten med olika yrkesdiscipliner inom formområdet. Regeringen bekräftade samhörigheten mellan områdena genom beslutet om en ny instruktion och nytt namn för Arkitekturmuseet, som från och med den 1 maj 2013 heter Statens centrum för arkitektur och design. 7.1 Slutsats En översyn bör undersöka hur innehållet på en samlad arena kan utformas för att kraften hos organiserade strukturer och nätverk ska tillvaratas. Delområdena är traditionellt organiserade i en uppdelad struktur och det fordras starka incitament, tydlighet och nya modeller för att stimulera aktörerna att samverka kraftfullt på en gemensam arena. Förslag bör lämnas till hur delområdena inom en samlad arena skulle kunna verka inom det integrerade fältet där medborgarperspektiv och olika professioner kan mötas.

17 17 8. Språket och begreppen I Framtidsformer definieras de centrala begreppen arkitektur, formgivning, design och kvalitet. De omfattar allt från stadsbyggnadskonst, landskapsarkitektur, byggnadskonst och inredning till utformning av föremål. Begreppet design avsåg redan då både processen och den färdiga produkten. Det framhölls att kvalitet inte kan definieras en gång för alla. God kvalitet ansågs förutsätta att vi fortlöpande ifrågasätter vilka behov vi skall prioritera och vilka lösningar som skall möta våra behov. Rådet för arkitektur, form och design har påpekat att begreppen arkitektur, form och design är allt annat än självklara vilket skapar problem för ett främjandearbete. Rådet refererade till den återkommande upplevelsen av att arbetet med arkitektur, form och design pågår i skilda världar, med skilda föreställningar, språk, ideal och förebilder och bedömde att denna uppdelning i skilda världar är ett viktigt skäl till varför vi har problem med kvalitet inom arkitektur, form och design. De centrala begreppen används inte i sammanhang där man bevisligen sysslar med arkitektur, form och design. Begreppen används fortfarande ofta när man menar något som är skilt från vardagsmiljö och från de flesta människors plånböcker och som därför kopplas till uppfattningen att det handlar om en överflödeskonsumtion. Det är en utmaning att synliggöra arkitektur, form och design med andra betydelser än en exklusiv finkultur för få. Medvetet och uthålligt kommunikationsarbete kan bidra till att synliggöra områdets alternativa värden och innehåll. 8.1 Slutsats Vid en fördjupad översyn av politiken är det av betydelse att analysera språkbruket och i vilken språkdräkt en ny politik kan lanseras för att bli synlig och slagkraftig. Förslag bör lämnas till hur arkitektur-, form- och designområdet kan laddas med samtida mening och kopplas till medborgarperspektivet. Förslag bör även lämnas till hur ett aktivt kommunikationsarbete kan läggas upp. Kommunikationsarbetet skulle kunna vara föremål för en designprocess. 9 Kunskap och kompetens I ett kunskapsbaserat samhälle är utbildning och forskning grundläggande. Samtidigt har medborgarnas och andra aktörers behov av information fått en ökad betydelse och en modern myndighet förväntas av medborgarna leva upp till detta. Design och arkitektur är inte en fråga för enskilda yrkesgrupper och specialister utan berör alla i samhället. Det är en demokratifråga att människor kan tolka sin totala miljö för att kunna delta i debatten om denna och för att kunna påverka dess utformning.

18 Arkitektur, form och design i barn- och ungdomsutbildningen Regeringen konstaterade i handlingsprogrammet Framtidsformer att arkitektur, form och design behöver komma in på ett naturligt sätt i undervisningen redan i skolan. En hög gestaltningskvalitet i undervisningsmiljöerna stärker förståelsen av värdet i arkitektur, form och design. Inför Arkitekturåret 2001 lämnade regeringen ett uppdrag till dåvarande Arkitekturmuseum, Statens kulturråd och Statens skolverk att föreslå särskilda insatser för arkitektur, formgivning och design i skolan. Inspiration kan hämtas från Danmark som är en förebild när det gäller arkitektur i skolundervisningen. 9.2 Allmänbildning Samverkan med folkbildningen är av central betydelse. Under ministrarnas rundabordsamtal i maj 2013 framhölls vikten av att verka för allmänbildning i arkitektur- och boendefrågor, så att människor blir bättre informerade och får fördjupad kunskap och därmed bättre möjligheter att delta i det offentliga samtalet. Museerna är viktiga aktörer genom att arrangera utställningar och lyfta aktuella samtidsfrågor i sin verksamhet. Informationssamhällets digitala medier erbjuder gränslösa möjligheter att sprida kunskap. 9.3 Överbryggande grundutbildning Regeringen har tidigare påpekat att gränserna mellan de olika arkitekternas arbetsområden alltmer tenderade att gå in i varandra vilket i högre utsträckning borde beaktas i grundutbildningarna. Återkommande under politikens 15 år har varit behovet av kombinationsutbildningar som slår bryggor mellan teknik- och ekonomiutbildningar och design- och arkitektutbildningar. Under bostads- och kulturministrarnas rundabordssamtal i maj 2013 återkom argumenten om att stärka sambanden mellan ingenjörsutbildningarna och arkitektutbildningarna genom överbryggande kunskaper. I stället för att utveckla samband ser sig skolorna idag nödda att avveckla den överbryggande undervisningen vilket gör det problematiskt inte minst för kommuner och landsting att rekrytera kompetent personal. Integrering inom designområdet verkar fungera bättre. Ett exempel är den kombinationsutbildning som utvecklats av Handelshögskolan och HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk) i Göteborg. 9.4 Praktiknära forskning Rådet för arkitektur, form och design konstaterade år 2008 att offentligt finansierad forskning och kunskapsbildning har minskat i Sverige, inom området för arkitektur, form och design. Framför allt när det gällde brukarinriktad forskning inom områden som t.ex. bostadsbyggande, möbler och utrustning, skolbyggande, design på

19 19 arbetsplatserna, och vård och omsorg. Statliga verksamheter och statligt finansierad forskning bidrog tidigare till en bland beställare väl spridd kunskap om vad som utgör grundläggande kvaliteter i den byggda och formgivna miljön. 9.5 Konkurrenskraftig forskning Forskningsrådet Formas tillsatte år 2006 en expertpanel för att utvärdera svensk arkitekturforskning för åren Expertpanelen framhöll vikten av forskningsbaserade professioner i allt mer kunskapsbaserade samhällen för att inte professionen ska bli marginaliserad. Utvärderingen visade att forskningen vilar på en solid empirisk och humanistiskt bas men teoribildning och metodutveckling var generellt svaga, antalet doktorer minskande, forskargrupperna var isolerade och utspridda och forskarna publicerade sig inte tillräckligt i internationella tidskrifter (Formas, 2006). Formas beslutade 2010 att särskilt stödja svensk arkitektur- forskning för att säkra dess kvalitet i ett internationellt perspektiv samt dess kritiska massa och kompetensförsörjning. Forskningsmiljöerna inom form och design är små men flera forskarskolor har bidragit till snabb utveckling inom konst, form och design. Designområdet verkar vara mer gränsöverskridande inom utbildningarna där ekonomiska och tekniska utbildningar väver in moment av design eller konstnärliga processer i sina kurser (Rådet för arkitektur, form och design, 2008). I regeringens proposition om Forskning och innovation år 2012 ökades anslaget till forskning om hållbart samhällsbyggande med totalt 100 miljoner kronor Skälen var att forskning om hållbart samhällsbyggande är ett svenskt styrkeområde, och svensk industri har haft exportframgångar inom byggsektorn och inom hållbara städer. 9.6 Slutsats En fördjupad översyn bör undersöka och analysera förutsättningarna för att bygga kunskap på bredden om vad arkitektur, form och design innebär för mänskligt liv och föreslå lämpliga förbättringsåtgärder. Åtgärderna ska avse barn- och ungdomsutbildningen, grundutbildningar, yrkesutbildning och folkbildning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas överbryggande grundutbildning och praktiknära forskning. Samtidigt bör åtgärder för kontinuerlig forskning av högsta kvalitet säkerställas. Översynen bör undersöka kompetensen inom landets stadsbyggnadskontor och beskriva konsekvenserna för arkitektur-, form och designområdet. Översynen bör likaså undersöka tillgång till kompetens hos byggherrar och offentliga beställare av arkitekttjänster och uppköpare av utrustning och materiel, inredning och bruksvaror till offentliga verksamheter, och föreslå åtgärder för att stärka kompetensnivån.

20 20 10 Mål och målstyrning Nationella mål, planer och program ska utgöra stöd för arbetet inom nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer vid sidan av lagar och regler. När det gäller mark- och vattenanvändning sker målstyrning av nationella mål genom bestämmelser om kommuners översiktsplanering. Vissa mål är fastställda av riksdagen såsom de här aktuella målen för arkitektur, form och design från 1998, de kulturpolitiska målen från 2009 och de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet. Miljömålssystemet är det kanske mest utvecklade systemet för bred, tvärsektoriell målstyrning på nationell nivå. Målen i systemet ger en långsiktig signal till alla samhällets aktörer om vad regering och riksdag vill uppnå med miljöpolitiken och integreringen i andra politik- områden. Rådet för arkitektur, form och design konstaterade i sin slutrapport 2008 att kännedomen om målen för arkitektur, form och design var mycket låg hos myndigheter och osäkerheten stor kring vad som förväntades av dem. Rådet betonade betydelsen av att arbeta med målens implementering och att det behövdes fortsatta insatser. I kampanjerna Arkitekturåret, 2001, och Designåret, 2005, har målen funnits med som övergripande målsättningar. Genom att en stor mängd statliga myndigheter gavs i uppdrag av regeringen att medverka i de båda kampanjerna fick målen breddad spridning och tillämpning över hela det politiska fältet. Rådet konstaterade dock att resultaten av kampanjerna knappast följdes upp. I intervjuer och samtal med nyckelpersoner som ägt rum under denna förstudie återkommer några viktiga iakttagelser. De sex övergripande målen inte är särskilt väl kända och de uppfattas som mycket generella. De fem fokusområdena och deras målsättningar (som är mer konkreta och operativa) är än mindre kända. Det kan vidare konstateras att av de som känner till eller tagit del av de sex övergripande målen anser de flesta att målen är bra. Några har dock kommenterat målen som inåtvända, utan tydlig koppling till andra politikområden eller som defensiva, signalerande att värdena tillhör en hotad art och är på väg att förloras. Målen kunde vara mer eftersträvansvärda och förstärkande och tydligare uttrycka kopplingen till hållbar utveckling och till vad politikområdet vill åstadkomma i människors livsmiljöer Mål och visioner behöver kommuniceras En framgångsrik kommunikation kring arkitektur, form och design bygger på att det finns ett positivt erbjudande till mottagaren. Samtalspersonernas förslag var breda åtgärder i form av kommunikation och kunskapsspridning. Starkare engagemang från statens sida efterfrågas. Stora punktsatsningar har gett utdelning (Arkitekturåret och Designåret) men resultaten rinner ut i sanden

21 21 efter en tid. Det fordras mer kraftfull, och framför allt, kontinuerlig aktivitet på mottagarens villkor Mål behöver implementeras Målen behöver implementeras och kontinuerligt utvecklas. Implementeringen behöver ske i ömsesidig samverkan med övriga berörda politikområden. Under förstudiens samtal har det framkommit att varje berört politikområde kan behöva äga frågan inom sitt respektive område. De berörda aktörernas egna analyser av hur de är berörda kan eventuellt leda till att egna specifika delmål formuleras inom respektive område. Det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete mellan de olika departementen och de nationella myndigheterna för att finna relevanta formuleringar som sedan kan vidareutvecklas av länsstyrelser och kommuner Stimulans, uppföljning och tillsyn Mål för arkitektur, formgivning och design behöver formuleras så att de uppfattas som eftersträvansvärda, kan kombineras med stimulans- åtgärder och kan följas upp. Bedömning av resultat inom arkitektur, form och design utgår idag bl.a. från besökssiffror, utställningar och fördelade bidrag. Bedömningsgrunderna bör även omfatta områdets betydelse för sysselsättning, tillväxt och innovation. Uppföljning behöver även ske av mer kvalitativa aspekter där samband och effekter kan beskrivas. Statens centrum för arkitektur och design har till uppgift att följa upp politikens genomslag på området och vid behov föreslå åtgärder för att stärka måluppfyllelsen. Norge utgör ett intressant exempel genom sin uppdatering av den nationella arkitekturpolitiken vartannat år i samverkan med 13 berörda departement (status.nå). Det är även angeläget att tillsyn sker av hur bestämmelser i olika regelverk tillämpas. De ändringar i lagstiftningen som trädde i kraft i samband med att Framtidsformer beslutades har inte följts upp under de 15 år som har gått. Rådet för arkitektur, form och design menade att en av de viktigaste orsakerna till kvalitetsbrister inom arkitektur, form och design är att det arbete som gjorts så sällan utvärderas. Betydelsen av uppföljning och utvärdering betonas ytterligare i promemorian Översyn av form- och designområdet att synliggöra och skapa insikt (Kulturdepartementet, 2012). Myndigheten för kulturanalys analyserar frågan om att utvärdera kulturpolitik i en särskild skrift (Myndigheten för kulturanalys, 2012). Framtidskommissionen har utvecklat frågorna i skriften Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället (Framtidskommissionen, 2012) Slutsats En fördjupad översyn av arkitektur-, form och designpolitiken bör undersöka hur mål för politikområdet kan formuleras så att de kan utvecklas utmed skalan nation region lokalsamhälle. Tillvägagångs- sättet för att implementera målen behöver analyseras