LIVET. det goda. magasin. Kerstin vågar följa livets spår NR Sidorna 11 13

Transkript

1 LIVET det goda magasin NR Kerstin vågar följa livets spår Sidorna

2 hushållstidningen det goda livet magasin delas ut till medborgarna i kronobergs län tre gånger om året. ansvarig utgivare Maria Granath redaktion Karin Bengtsson Katarina Lundqvist Johanna Melin Tobias Skarpsvärd Eva Åkesson medarbetare Karin Bengtsson Ellen Lovén Katarina Lundqvist Johanna Melin May Olsson Hans Runesson Tobias Skarpsvärd Anneli Wirdenäs omslagsbild Hans Runesson grafisk form Katarina Lundqvist lättlästbearbetning Centrum för lättläst repro & tryck Löwex Trycksaker AB upplaga ex ISSN distribution Svensk direktreklam Olika perspektiv Jag har nästan alltid tyckt att mitt jobb varit stimulerande. Jag blir lätt väldigt engagerad och driven för att åstadkomma resultat. Under alla mina år som chef och ledare har det ofta betytt långa arbetsdagar och fullmatade arbetsveckor. Visst kan jag känna mig trött ibland, men oftast har jobbet givit mig så mycket stimulans tillbaka att jag fått ny energi. Jag inser att det är en förmån att få känna så inför sitt arbete. självklart söker Jag också avkoppling i helt andra aktiviteter för att få balans i livet. Ett vattenhål är att besöka secondhand butiker. Jag gillar att strosa runt bland hyllorna och titta på föremål som har en historia som jag kan knyta an till. Jag gillar att bläddra bland gamla vinylskivor och är särskilt förtjust i gamla historiska böcker av våra stora svenska författare. Häromdagen hittade jag Albert Engströms samlade verk, utgiven 1941 och dessutom inbunden. Det var en riktig högtidsstund för mig. Nu har jag något att försjunka i under mörka höstkvällar, samtidigt som jag låter några gamla vinyler med 60-talsmusik spela i bakgrunden. Ett annat bokfynd är en jubileumsbok om OS i Stockholm 1912, i år hundra år sedan. Här finns mycket som talar både till mitt historieintresse och mitt idrottsintresse. den romerska filosofen Cicero lär ha sagt att om du har en trädgård och ett bibliotek, då har du allt du behöver. Ett litet bibliotek har jag hemma, men istället för trädgård njuter jag gärna av att ta vara på det allemansrätten bjuder på. Att promenera bland lövträd i skogen, att strosa längs kusten eller vandra i fjällen är en lisa för själen. Aldrig är man så nära livet som när man uppfylls av naturens storslagenhet. sist men inte minst får jag balans i livet av att umgås med mina barn och barnbarn. När lilla Svea ringer till farfar och säger att hon tycker att jag omedelbart ska flytta mina bopålar till Stockholm, för då kan jag hämta henne oftare på dagis. Ja, då smälter förstås farfarhjärtat. Det ger perspektiv på vad som är viktigt i livet. hitta också du din balans i livet, i det här numret kan du läsa om olika perspektiv på vad som egentligen är viktigt i livet för dessa personer. Det är du själv som vet vad som är betydelsefullt för dig och var du finner det goda livet. Börje Lindqvist Landstingsdirektör kontakt detgodalivet@ltkronoberg.se Landstinget Kronoberg Det goda livet, Växjö Detta nummer är presslagt den 23 oktober Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. navet tar emot 4 Bos bästa tips 8 kerstin åker med på livets vägar 11 ro vid spinnspöet 14 en tobaksfri generation 18 rökfri vid operation 22 den goda vården 25 Lättläst På sidorna 7, 13 och 21 finns lättlästa texter. Trevlig läsning! 2

3 En helg att minnas Vad lägger du din tid på? Har du funderat över vad du lägger din tid på? Gör du sådant du vill eller hamnar du i måsten, sådant du egentligen inte vill men gör ändå? Här är en enkel modell att fundera kring. Gör gärna en liknande på ett stort papper och skriv in hur det är för dig. Vill dela med mig av lite reflektioner apropå Det goda livet magasin Och med tanke på tatueringar I helgen var jag på maskerad, jag var rockabillybrutta med så mycket som nio låtsas-tatueringar på armarna. Dessa tatueringar satt kvar även på söndagen och eftersom det var fint väder fick jag uppleva hur det kändes att vara tatuerad när jag exponerade mig iklädd linne. På något lustigt sätt kändes det faktiskt som om en del kollade på mig lite konstigt, främst från den lite äldre generationen. Kanske med tankar synd på en så söt tjej eller åh en gangster. En del log mycket och nickade med huvudet för att väldigt övertydligt visa att man absolut inte hade några fördomar om tatueringar. Jag märkte också att man känner en stark tillhörighet med övriga tatuerade personer, nästan som om man tillhör samma släkte. Ungefär som personer med barnvagn, eller hund, det finns en förståelse för de livsval man gjort :) Efter en helt underbar dag i solen så kom tatuerade jag hem till min lägenhet med en burk ben&jerry-glass i handen och ser att tidningen Det goda livet magasin kommit i brevlådan. Efter jag har hällt upp en kopp kaffe och en stor skål glass, sjunker jag ner i soffan med tidningen. Allt medan jag läser blir jag så tacksam för alla härliga reportage och fina bilder som tidningen bjuder på, som verkligen passar för alla. När jag går och fyller på min kaffekopp tittar jag på mitt kollage som hänger på kylskåpet, kollaget som tillverkades efter ett glas rödvin en mörk kväll i höstas och som består av massa inspirationsbilder och texter för året Jag inser att det mesta är urklipp från Det goda livet magasin. Åter tillbaka i tidningen så ler jag lite för mig själv när jag ser den fina notisen om att vi ska sexa säkert i sommar, mycket bra! Tack för en fantastisk tidning!!! Som lyfter fram mänskligheten ur alla dess perspektiv och former!!! Jag sparar alla mina tidningar till nästa hösts inspirationskollage!!! Efter min helg som tatuerad så inser jag att det i mitten av kollaget nog ska stå kan man beskåda utan att bedöma så har man kommit långt! För jag tror att andra hade fördomar och tankar om mig som tatuerad, men jag tror också att jag själv hade fördomar som speglade hur jag uppfattade mig själv. Det var i vilket fall en mycket spännande upplevelse :). Kram Martina Jag vill/jag gör Här hittar du sådant du mår bra av och redan gör. Kan du göra mer av det? Jag vill/ jag gör Jag vill inte/ jag gör inte Jag vill inte/ Jag gör inte Här hittar du saker som du prioriterat bort, eller som inte är viktiga för dig. Inga problem helt enkelt. Nya steg Dags för en förändring? är en liten inspirationsbok för dig som vill ta nya steg i livet. Här hittar du tips om det lilla steget, hur man hanterar tankar, känslor och annat som kan vara till hjälp när du vill förändra något. Boken kan beställas på Jag vill/ Jag gör inte Här hittar du saker som du gärna vill göra men av någon anledning inte gör. Kanske är det sådant du skulle må bra av, som att röra mer på dig och äta lite sundare. Eller handlar det om Jag vill/ jag gör inte Jag vill inte/ jag gör något helt annat. Fundera över vad som hindrar dig från att göra det du verkligen vill. Skulle du kunna ta ett litet steg mot en förändring? Jag vill inte/ Jag gör Det kan vara svårt att säga nej ibland. Att göra sådant man egentligen inte vill tar en massa energi. Så har du mycket i den här rutan kan det vara bra att ta en extra funderare. Om du säger JA till dig själv vad skulle du då behöva säga NEJ till? Håll tummarna för en av Sveriges bästa tidningar! Det goda livet magasin, Landstinget Kronobergs medborgartidning, är en av finalisterna till Svenska Publishing-priset Vilket av de fem nominerade bidragen som vinner tillkännages den 14 november. Även 2010 var tidningen nominerad bland de fem bästa medborgartidningarna i Sverige 2004 kammade vi hem segern! 3

4 Inget ont som inte har något gott med sig. Eller tvärtom Ibland blir det för mycket av det goda, det kan gälla allt ifrån groggar till spel eller lugnande mediciner. Då finns Navet där för att ta emot oroliga samtal. Om du undrar över kompisens drickande, sonens dataspelande eller hustruns tablettkonsumtion går det bra att slå en signal. På Navet svarar bland andra Andreas Nilsson och Monica Sjöholm Mod på frågor som rör riskbruk och missbruk. Både för personer som själva har bekymmer och deras anhöriga. text: katarina lundqvist foto: hans runesson Andreas Nilsson och Monica Sjöholm Mod är konsulenter på Navet. Här finns en öppen dörr för alla som känner oro för sina egna eller någon anhörigs vanor. Jag tänker ju alltid på spel! Orolig? Hur har andra det? Hur ska jag klara av vardagen? Är hon missbrukare? Dricker jag för mycket? Frågor? Vad gör min son ikväll? Gör en reality check 4

5 Stärkande grupper för anhöriga Många anhöriga som söker sig till navet vill veta hur de ska kunna hjälpa sin missbrukande partner/släkting/kompis. det pratar vi inte om här, berättar monica sjöholm mod. vi tar upp hur den anhörige vill leva sitt liv. det viktigaste är att ta hand om sig själv, sedan får man se hur relationen utvecklas. Monica Sjöholm Mod är konsulent på Navet och erkänner att det kan sluta hur som helst. Ibland vaknar missbrukaren och förändrar sitt beteende tack vare den anhöriges nya sätt att förhålla sig. I en del fall vill man inte ta konsekvenserna av att vara medberoende och relationen måste kanske brytas. stärka de anhöriga De flesta som kommer hit är anhöriga till någon med alkoholproblem, några står nära narkotikamissbrukare. Ibland går man på individuella samtal, ibland går man i en anhöriggrupp. Huvudfrågan för de anhöriga är hur de själva vill leva sina liv de kan förändra sin roll, inte missbrukarens. Hos Navet får de verktyg för att stärka sig själva och hantera situationen de lever i. Anhöriggrupperna startar när lagom många, minst sex och högst tio personer per grupp, har kontaktat Navet för hjälp. Det är flest kvinnor som kommer hit. Vid sex olika tillfällen träffas gruppen och diskuterar ämnen som skuld, medberoende, besvikelser, och egna mål. Om man räknar med att varje missbrukare har omkring fem nära personer i sin omgivning blir det ungefär 2,5 miljoner anhöriga, bara i Sverige! Många av dessa känner skuld och skam, tror att det är deras fel, att de inte räcker till. våga prata Grupperna blir ofta en ögonöppnare för hur man själv känner och agerar, aha, beter jag mig på det sättet?, man träffar andra i samma situation som vet vad man pratar om, och alla vågar prata öppet om hur det egentligen är där hemma. Jag brinner för att hjälpa dessa människor, det finns alldeles för dåligt med nätverk. Och de skulle säkert kunna uppmärksammas tidigare ute i vården. Monica tar ett föräldrapar som exempel. Familjen hade levt med en missbrukande son i över tio år. Föräldrarna led av stress, magkatarr, sömnproblem, hjärtklappning, alla psykosomatiska tecken, men hade inte fått någon hjälp att hantera sin situation. När de kom till Navet fick de verktyg som gjorde att de kunde hantera familjeförhållandena på ett annat sätt. Grupperna blir ofta en ögonöppnare för hur man själv känner och agerar, aha, beter jag mig på det sättet?, man träffar andra i samma situation som vet vad man pratar om, och alla vågar prata öppet om hur det egentligen är där hemma. Monica Sjöholm Mod 5

6 Hjälp att hitta ett liv utanför datorn Oftast har föräldrarna större problem med dataspel än ungdomarna, konstaterar andreas nilsson som är konsulent på navet. Spelproblematik är något som ökat under senare år. Det är lite oklart vem som ska ta ansvar för de här frågorna, men i Landstinget Kronoberg finns något så unikt som Navet en verksamhet som jobbar förebyggande och stödjande i frågor om droger, alkohol och nu även spel. Vi börjar med att utreda vem det är som har ett bekymmer med dataanvändandet. Att ständigt hålla koll på IPhonen och datorn behöver ju inte vara ett problem, tycker Andreas. Det är när andra viktiga saker, som maten, hygienen och skolan, missköts som man kan börja tala om felprioritering. Då kan det ju vara så att datorn har blivit ett skydd mot annat som är svårare att hantera. Man kanske inte riktigt har knäckt den sociala koden IRL*, så att säga, medan det är lätt att hitta vänner på nätet. fritidsintresse Det kan också vara en sorts frigörelse att sitta vid skärmen. Förr hade ungdomar andra sätt att frigöra sig, med helt andra aktiviteteter. Det är en stor generationsklyfta i dag, många föräldrar tror att idrott är den enda hobbyn som räknas, men datorn kan också vara en hobby, ett stort intresse. Konsulenterna på Navet arbetar för att vara uppdaterade inom spelvärlden för att kunna föra dialog med ungdomarna kring deras spelande. Att tala med en gamer på ett sätt som han eller hon förstår visar på att jag som vuxen är intresserad. Det är inte att rekommendera att man som förälder beslagtar datorn som ett sätt att begränsa spelandet, det handlar istället om att skapa dialog. Det är kanske det enda stället där killen får bekräftelse, känner att han kan något bra. Om allt annat känns skit är det lite hårt att ta bort det enda positiva som finns. förståelse Jag brukar göra en jämförelse tänk på hur fotbollsföräldrar kan vara, de skjutsar och hejar och bakar och engagerar sig. De vet säkert massor om fotboll och allt runt omkring. Går det bra så firar man tillsammans. Tänk dig nu att sonen har vunnit en stor seger i WoW*, är det någon som kommer med tårta? Troligen inte Mitt i en strid kanske föräldern drar ur sladden. Det är som att springa in på fotbollsplanen under ett anfall och ropa nu är det middag!. Anser man att det tillbringas för mycket tid vid datorn och vill ha en förändring så måste det finnas alternativ, något annat som lockar. Man får hjälpas åt att skapa viktiga stunder som kan bryta spelandet. Föräldrar erkänner ofta att de tycker det känns tryggt när barnet sitter på sitt rum istället för att vara ute på kvällarna. Till en viss gräns, sedan önskar man att de hellre var ute pengar När det handlar om samtal kring dataspel är det i dag endast killar som har kontakt med Navet. De flesta som kommer hit är i högstadie- och gymnasieåldern. Men spela kan man göra på många olika sätt bingo, casino, hästar, nätpoker... I kategorin som spelar om pengar hittar vi både kvinnor och män, spridda över alla åldrar. Vi har märkt en kraftig ökning bara de senaste veckorna. Vi vet inte vad det beror på, säger Andreas. Andreas berättar att Spelberoendes riksförbund kallar Kalmar och Kronoberg för svarta hålet här finns ingen hjälp att få. Nyligen besökte han ett självhjälpsmöte hos vår närmaste lokalförening, i Halmstad. Nu hoppas han få ihop en grupp här, som så småningom ska vara självgående. Tanken är att en person som blivit spelfri kan hålla i gruppen och att de tillsammans ska bli så starka att de kan driva den själva, med hjälp av riksförbundet. Då får även Kronoberg en självhjälpsgrupp med kamratstöd. *In real life, i verkligheten *World of warcraft, datorspel med cirka 12 miljoner användare över hela världen. 6

7 Lättläst Fakta Anser man att det tillbringas för mycket tid vid datorn och vill ha en förändring så måste det finnas alternativ, något annat som lockar. Man får hjälpas åt att skapa viktiga stunder som kan bryta spelandet. Andreas Nilsson Det ska vara enkelt att komma till Navet Är du orolig för att du dricker för mycket? Är du anhörig till någon som har ett risk- eller missbruk? Behöver du tabletter eller narkotika för att klara av vardagen? Tänker du ständigt på spel? Är du som förälder orolig att din ungdom spelar för mycket dator, använder droger eller dricker alkohol? Ring för rådgivning eller för att boka en tid! Ni möts av en behandlare som visar in er i ett samtalsrum. Det finns inget väntrum. Ett samtalsmöte tar cirka 45 minuter. Är du under 18 år måste målsman vara med under det första mötet. I samtalet gör vi en enklare kartläggning av din situation för att kunna hjälpa dig på bästa sätt. Det kostar ingenting för dig som bor i Kronobergs län och inga journaler förs. Navet Växjö Kungsgatan 15A, Växjö E-post:navet@ltkronoberg.se Telefon: Navet Ljungby Kungsgatan 13, Ljungby E-post:navet@ltkronoberg.se Telefon: Navet svarar på frågor om missbruk Är du orolig för att en vän dricker för mycket sprit eller att din fru äter för mycket lugnande tabletter? Navet tar emot samtal från anhöriga och hjälper till att stötta och stärka personer som är i eller nära ett missbruk. Prata istället för att förbjuda Många samtal kommer från föräldrar som är oroliga för att barnen spelar för mycket dataspel. Det är viktigt att vi vuxna kan prata med ungdomarna om deras intresse, berättar Andreas Nilsson och Monica Sjöholm som arbetar på Navet. Kanske är datorn det enda stället där barnet känner att han eller hon är bra och får bekräftelse. Då är det viktigt att föräldrarna förstår barnet och barnets värld. Grupper hjälper anhöriga Navet hjälper anhöriga att leva sina liv på ett bra sätt. Ibland vill de som ber om hjälp prata ensamma med någon på Navet. Ibland fungerar det bättre att vara tillsammans i en grupp. Det kan vara skönt att träffa andra personer som vet vad man pratar om och hur man har det hemma. Kontakta Navet Om du vill prata med någon på Navet kan du ringa och boka en tid. På första mötet träffas vi och pratar om varför du är orolig och hur Navet kan hjälpa dig. Det kostar inget att få hjälp av Navet om du bor i Kronobergs län. Navet Växjö Telefon: E-post: navet@ltkronoberg.se Navet Ljungby Telefon: E-post: navet@ltkronoberg.se 7

8 Hitta balansen Att gasa på ibland är inte farligt, så länge man kan varva ner också, säger Bo sverdén när vi pratar om vardagens påfrestningar. man kan likna det vid bilkörning. Bilen ska kunna gasa och accelerera vid en omkörning, men sedan gäller det att dämpa hastigheten igen. att ständigt köra med gasen i botten är inte bra. Bo sverdén är psykolog och psykoterapeut i landstinget kronoberg. text: karin bengtsson foto: hans runesson Att hitta balansen i sitt liv är viktigt för att undvika stress, säger Bo Sverdén. Första steget för att minska stress är att få en tydlig bild över hur man har det, hur balansen egentligen ser ut. Ett sätt är att rita en enkel figur och fundera finns det något jag kan ändra på? Måste det se ut så här? Det är inte alltid så lätt att ändra ett mönster men man kanske kan ta små steg mot hur man egentligen skulle vilja ha det. Vad mår jag bra av? Vad brukar fungera? Behöver jag verkligen åka på det här? Måste jag göra allt på en gång? Figuren nedanför är ett exempel på hur man kan rita. En enkel figur som ursprungligen togs fram av psykiatern Clarence Blomqvist. stress och alkohol Det är inte ovanligt i dag med en stresssig vardag med mycket aktiviteter, kanske små barn, arbete, karriär och en aktiv fritid. Det kan också handla om relationsproblem, för mycket krav och belastningar av olika slag. Att ständigt leva under stress gör att man får svårare att koppla av. Då kanske man börjar ta ett glas vin eller två när man ska varva ner på kvällen. Det gör att man känner sig lugnare, får lättare att slappna av och somna. Men det är en riskfylld väg, och kan lätt bli en vana, ett riskbruk, som på sikt kan utvecklas till ett svårare beroende, menar Bo Sverdén. Och när det gäller sömnen somnar man i Arbete Arbete Nära relationer Sex Andlighet Inåtblickande bara vara Nära relationer Sex Andlighet Inåtblickande bara vara Lekfulla aktiviteter för skojs skull Lekfulla aktiviteter för skojs skull Här är det balans. Här tar arbetet alldeles för stor plats. 8

9 och för sig lättare, men i övrigt påverkas sömnen negativt. inre pådrivare Man kan också behöva fundera på varför det blivit så här, vilka yttre och inre pådrivare man har. För vems skull pressar jag mig, varför behöver jag vara så himla duktig? Det kan vara bra att fundera över sin ursprungsfamilj. Hur var det i min barndom? Vad fick jag för budskap när jag var liten, och vilken roll hade jag i familjen? Som barn försöker vi smörja systemet. Det kan man göra på många olika sätt. Till exempel vara den som tar ansvar, den som är rolig och lättar upp stämningen eller den som ska leva upp till föräldrarnas drömmar Det vi lärde oss som barn sitter djupt inom oss och lever kvar även när vi lämnat vår ursprungsfamilj. Man kanske blir den som lättar upp stämningen på arbetet, ska fixa för alla andra, eller alltid vara duktig. Vid stress aktiveras kroppen på olika sätt och när man rör sig varvas kroppen ner igen. Man blir lugnare, tänker klarare och sover bättre. Men det gäller att se upp med prestationskraven. Även träningen kan bli en stressfälla. Det är djupt inrotade mönster som ofta är svåra att bryta, men första steget är att få syn på hur det är. Har man dessutom upplevt en svår och belastande barndom kan det i sig vara en underliggande stress, som man kanske behöver hjälp med att bearbeta. energitjuvar Ett bra sätt att komma vidare är också att försöka identifiera vad som är energitjuvar i ens liv. Vad dränerar på energi och vad tillför energi? Kan man göra mer av det som man mår bra av? Och minska på det som tynger och belastar. stress på JoBBet Det finns sådant som kan vara svårt att påverka, till exempel om man har en bra eller dålig chef. En god chef ska kunna skapa ett gott och tillitsfullt klimat på arbetsplatsen. Det minskar stressen och skapar trivsel och goda relationer, något som vi alla mår bra av. Ett dåligt ledar- 9

10 skap däremot kan på sikt påverka människors hälsa negativt. Bo Sverdén som själv varit chef och arbetat mycket med ledarskap och organisationer menar att det finns vissa kännetecken på ett dåligt ledarskap. Det kan vara brist på flexibilitet, man behandlar inte anställda lika, vissa favoriseras. Andra tecken är frånvaro av dialog, man lyssnar inte, håller inne med information. I en sådan organisation minskar kreativiteten, det blir tyst, man blir ängslig för att göra och säga fel. När tilliten försvinner breder misstänksamheten och misstron ut sig. Det skapar splittring och försämrade relationer, kan skapa stress och en försämrad hälsa. Befinner man sig på en sådan arbetsplats och inte mår bra Lättöl 2x33 cl Exempel på standardglas Folköl 50 cl Starköl 33 cl kanske man ska fundera över om man kan försöka hitta ett annat arbete. Bränna stress Bo Sverdén vill slå ett slag för en bra och enkel metod för att minska stress det handlar helt enkelt om att röra på sig. Vid stress aktiveras kroppen på olika sätt och när man rör sig varvas kroppen ner igen. Man blir lugnare, tänker klarare och sover bättre. Men det gäller att se upp med prestationskraven. Även träningen kan bli en stressfälla. Börja försiktigt och öka efter hand, beroende på orken, är Bo Sverdéns råd. Och är det svårt att komma i gång på egen hand kan man få ett recept på fysisk aktivitet. Var går gränsen? När dricker man för mycket? Vi människor är olika. Vi tål olika mycket alkohol och reagerar på olika sätt. De flesta känner på sig när det är dags att sluta dricka, andra har svårt att sätta gränser. Nedanstående standardglas innehåller lika mycket alkohol 12 gram alkohol. 1 glas rött eller vitt vin 15 cl 1 litet glas starkvin 8 cl Sprit, tex whisky 4 cl Riskbruk av alkohol är när konsumtionen av alkohol kan påverka hälsan. Det finns uträkningar för när kroppen börjar ta skada av alkoholkonsumtion. Riskbruk för män Veckokonsumtion Berusningsdrickande Fler än14 standardglas/vecka Fler än 4 standardglas/tillfälle Riskbruk för kvinnor Veckokonsumtion Berusningsdrickande Fler än 9 standardglas/vecka Fler än 3 standardglas/tillfälle Gränsen kan vara lägre om du till exempel har något hälsoproblem som kan påverkas av alkohol, tar någon medicin, mår psykiskt dåligt eller har alkoholproblem i släkten. Det är individuellt hur mycket man kan dricka utan att ta skada av alkoholkonsumtion. Källa: Folkhälsoinstitutet Kom igång! Fysisk aktivitet på recept (FaR) Det finns möjlighet att få recept på fysisk aktivitet mot olika sjukdomar eller för att förebygga ohälsa. Vilken träning du ordineras beror på vilken diagnos du har. Receptet är som ett komplement till, eller ersättning för läkemedel. Hör med din vårdgivare om FaR är något för dig. Allmänna råd Det finns många sätt för att öka din vardagsmotion, bäst är att få in den som en del i din vardag. Bryt stillasittandet Gå en del eller hela sträckan till jobbet Byt ut vissa transporter mot att promenera eller cykla Ta trappor istället för ta hissen Gå en promenad på lunchen Utnyttja det fina vädret, promenera Hitta en aktivitet som du själv trivs med. Gör det gärna tillsammans med någon. Starta försiktigt och öka successivt. Variera gärna mer intensiv fysisk aktivitet med vardagsmotion. Boktipset Duktighetsfällan AV JOHANNA ROSE OCH ALExANDER PERSKI Författarna skildrar hur brist på balans i livet orsakar stress. Alexander Perski är en av Sveriges främsta stressforskare och chef för Stressmottagningen på Karolinska institutet. Sjuttio procent av dem som söker hjälp på Stressmottagningen är kvinnor i årsåldern. Boken beskriver på ett lättsamt sätt varför framför allt unga kvinnor faller i duktighetsfällan. Boken innehåller en hel del berättelser från verkligheten och har som underrubrik en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor. En bok för dig som är stressad! 10

11 Det jag inte hinner med det hinner jag inte med Livet måste vara trevligt och roligt Efter att ha prövat på många olika sorters jobb känns det som att jag har landat, tycker kerstin liljecrantz. hon beskriver sig som någon som kan överleva ett elavbrott ett bra tag, med vedspis, växthus och egna höns mitt i stan. det senaste året har hon drivit bed & breakfast i sitt hus. Jag har aldrig varit rädd för att släppa taget och följa nya idéer. text: anneli wirdenäs foto: hans runesson Kerstin Liljecrantz har bott i det charmiga korsvirkeshuset Södra Lycke i Växjö i snart trettio år. Här på söder har de tre barnen vuxit upp, och nu är barnbarnet Olle ofta på besök hos sin mormor. I trädgården bor några svarta hönor med en tupp, de spatserar runt på tomten som små godsägare. Kerstin Liljecrantz kom från Stockholm till Växjö som nybakad civilingenjör i mitten på 80-talet, och började arbeta på Telub. Där kände hon ganska snart att hon inte bara ville jobba med 11

12 Ska man gå runt och känna att allt måste vara perfekt hela tiden, så blir det ju en plåga. Visst är tomten lite stökig med kvistar från äppelträden som behöver plockas upp, men jag stoppar hellre lökar i jorden för att det ska bli vackert till våren och få en trädgård som jag kan trivas i. Kerstin Liljecrantz det teknikintensiva utan var intresserad av människor vilket gjorde att hon började jobba med teknikinformation. I dag är Kerstin en erfaren kommunikatör. Jag är bra på att göra sådant jag tycker är meningsfullt och rätt, jag är inget slavämne, säger hon. Många arbeten och förtroendeuppdrag senare har hemmet blivit hennes arbetsplats. Jag är en entreprenör och har många roliga affärsidéer på gång, säger hon. Jag skulle gärna komplettera mitt bed & breakfast med att till exempel hjälpa skolelever förstå matematik. från mp till fi till B&B Kerstin var för några år sedan miljöpartiets starka kvinna i Växjö kommun. Efter att ha blivit utmanövrerad av en partikamrat, valde hon att lämna miljöpartiet och var sedan med och drog igång FI, feministiskt initiativ. Jag hoppades verkligen att vi skulle kunna skapa ett starkt feministiskt parti, men tyvärr fick vi inte tillräckligt med röster för att komma in i riksdagen. För ett år sedan startade Kerstin Liljecrantz bed & breakfast i sitt hem på söder. På den gamla verandan med vackert färgade glasrutor och pelargoner bjuder hon gästerna på ekologisk frukost. Vi tar plats på varsin av de vitklädda sofforna som står mittemot varandra. En läcker ljuskrona med prismor i olika färger drar uppmärksamhet till sig. De plockar upp färgerna i fönsterglaset, jag har haft roligt när jag letat upp dem på loppisar. stenålderskost Kerstin Liljecrantz bjuder på stenåldersmuffins efter eget recept. De är goda, lagom söta, med äppelbitar från trädgårdens skörd. Svarthönornas ägg har gett dem en vacker gul färg. Sedan några år tillbaka äter Kerstin så kallad 12 stenålderskost. När jag var i 50-årsåldern började jag få ont på olika ställen i kroppen. Läkarna hittade inget fel på mig. Du får tänka på att du inte är så ung längre. Då får man acceptera att ha lite ont, sa min sjukgymnast. De orden kändes hårda, det där kunde hon inte acceptera rakt av. Är det så mitt liv ska bli nu, tänkte jag. Det var som nidbilden av sveda, värk och bränn-kärringar. leva eller dö Kanske låter det dramatiskt men för mig blev det ett val mellan att leva eller dö. Det kändes som om jag redan hade börjat dö. Så hon började leta på internet och hittade information om den så kallade stenålderskosten. Jag gav den en chans och ganska snabbt kände jag av effekten, sedan blev det bättre och bättre. Jag inte ont längre och känner mig lyckligare. En annan bonus blev att hon gick ner i vikt. Vi har många bilder av hur det är att åldras, man går upp i vikt och får en massa krämpor. Men så måste det inte vara, hävdar hon bestämt. Stenålderskosten går ut på att äta mycket grönsaker, fisk, kött, ägg och nötter, men utesluta bröd, pasta och andra produkter som är gjorda av säd, samt ärtor, bönor, linser och även mjölkprodukter. Jag har gjort flera tester av blodvärdet och läkare har sagt till mig att jag sannolikt inte kommer att drabbas av bristsjukdomar med den här kosten. möte med människor Det var en god vän som föreslog att Kerstin skulle börja med bed and breakfast. Varför inte, tänkte Kerstin som just hade blivit utlasad från jobbet som kommunikationsansvarig på Teknikum, ett arbete hon stortrivdes med. Återigen dök det upp ett vägval i livet, det var dags att hitta ny kraft och bejaka goda idéer. Engelska gäster njuter sin frukost på verandan. Omsorg i dukningen med ägg och kaviar. I trädgården bor några svarta hönor med en tupp, de spatserar runt på tomten som små godsägare.

13 Allra roligast med att driva bed and breakfast är alla möten med människor, tycker hon. Det är spännande! Nyss bodde ett par amerikanska svenskättlingar här. Jag kunde hjälpa dem att översätta ett så kallat förflyttningspapper om deras svenska släktingar, då fick de reda på saker de inte haft en aning om. Det är roligt när man kan hjälpa till lite extra. En man berättade att han ofta var här i huset som liten, att han brukade ligga under bordet och lyssna till de vuxna. Han kände igen sig precis. Och för ett tag sedan hade jag en man från Japan som gäst. Han byggde en Hokora i ett hörn av trädgården, det är ett litet rum för att hedra förfäderna och naturens ande. I gengäld lärde jag honom lite om svenskt bordsskick. När gästerna anländer berättar Kerstin om husets historia. Hon känner till alla tidigare invånare och rummen har fått namn efter dem. Där finns också gamla bilder på omgivningarna och på dem som befolkat huset. En av ägarna var författaren Alfred Hedenstierna, med pseudonymen Sigurd, chefredaktör för Smålandsposten som faktiskt tyckte att kvinnor skulle ha lika lön för lika arbete. trivas Trädgården tillhör inte de mest välansade men det finns ett val bakom detta. Det jag inte hinner med det hinner jag inte med. Livet måste vara trevligt och roligt. Ska man gå runt och känna att allt måste vara perfekt hela tiden, så blir det ju en plåga. Visst är tomten lite stökig med kvistar från äppelträden som behöver plockas upp, men jag stoppar hellre lökar i jorden för att det ska bli vackert till våren och få en trädgård som jag kan trivas i. Huset är hennes plats på jorden. Jag älskar mitt hem. Det är märkligt egentligen att jag som kommer från storstaden trivs så bra här. Jag vill bara hänga här. Innan jag hittade hit ville jag inte vara stilla på ett och samma ställe. Här är perfekt att bo, jag behöver ingen bil, jag kan cykla överallt och det är nära till service. Det är roligt att gå ner på stan och möta människor man känner igen. BarnBarn Att hämta barnbarnet Olle, 2,5 på dagis en dag i veckan är bland det viktigaste i livet. Det är väldigt värdefullt att få vara med honom. Jag känner mig som en överlevare, säger hon och ser ut över sin trädgård. Kerstin Liljecrantz vet nämligen hur man får nya kycklingar, hur man nackar höns och vad man tar tillvara på dem. Och hon har ett alldeles nytt växthus med grönsaker. Har man bestämt sig för någonting, då går det att göra det mesta, bara man är mentalt förberedd. Lättläst Välkommen hem till Kerstin! Kerstin Liljecrantz bor i ett gammalt fint hus. För ett år sedan öppnade Kerstin bed and breakfast. Nu kan gäster från hela världen bo och äta frukost i hennes vackra hus och vila i den fina trädgården. Kerstin har haft många olika jobb. Hon har arbetat som civilingenjör och som kommunikatör. Jag är bra på sådant som jag tycker är rätt och som är meningsfullt, säger Kerstin. Aktiv i politiken I många år har Kerstin Liljecrantz arbetat med politik. Först var hon med i Miljöpartiet. Sedan var Kerstin med och startade ett nytt parti, Feministiskt initiativ. Vi ville ha ett starkt parti för kvinnor. Tyvärr fick vi inte tillräckligt mycket röster och kom inte med i riksdagen. Kerstin äter som på stenåldern När Kerstin var i femtioårsåldern började hon få ont i kroppen. Läkarna hittade inga fel på henne. Hennes sjukgymnast sa att hon höll på att bli gammal och då gör det ofta ont i kroppen. Det kändes som om jag skulle dö, men jag ville leva, berättar Kerstin. Hon hittade information om stenålderskost, sådan mat som människorna åt på stenåldern. Jag äter mycket grönsaker, fisk, ägg och nötter, men inte produkter av säd eller mjölk. Nu har jag inte ont längre, jag känner mig frisk och har gått ner i vikt. Roligast är gästerna, och barnbarnet Olle Det var när Kerstin blev av med sitt jobb som hon bestämde sig för att öppna bed and breakfast. Nu är hon glad för alla möten med nya människor. Men det viktigaste i livet är barnbarnet Olle. Det är värdefullt att få vara med honom, avslutar Kerstin Liljecrantz. 13

14 en stun skapar ro och När gagik Baghdasaryan från tingsryd behöver lugn och ro åker han till rävemåla och fiskar. innan han kom till sverige hade han aldrig ägnat sig åt fiske. det var en god vän som frågade om jag ville följa med honom ut. han var en hängiven fiskare och det var han som visade mig det här stället. text: anneli wirdenäs foto: hans runesson Redan första gången Gagik provade fick han napp, medan vännen inte fick någonting. Så var det ofta när vi var ute tillsammans, jag var den som fick mest fisk, trots att han var så erfaren. Han sa att jag hade talang. Jag kände med en gång att fiske var min grej, det får mig att må bra. 14

15 d med spinnspö positiva tankar 15

16 meningsfullt att fiska Nu har vännen flyttat, men Gagik fortsätter att åka till det speciella fiskestället. Just nu åker jag hit nästan varje dag. Så fort jag lämnat barnen på dagis och i skolan åker jag och fiskar. Det är bättre än att vara hemma och grubbla, tycker han. Gagik hoppas kunna få jobb snart och har en kontaktperson som hjälper honom. Jag har erfarenhet från många olika praktiska yrken, så det ska nog gå bra, säger han optimistiskt. Brottades med ara Gagik har sina rötter i Armenien och har bott i Sverige med sin familj i fem år. Han har haft många tunga jobb under åren, bland annat som byggnadsarbetare i Ryssland. I ungdomen tränade han brottning, till hans träningskompisar hörde den välkända landsmannen Ara Abrahamovic. För att nå det speciella fiskestället har vi åkt av från stora vägen och in på en liten skumpig skogsväg, strax efter bron över Ronnebyån. Sista biten går man till fots längs en stig ner mot vattnet. Gagik har sett ormar där flera gånger, berättar han och ber oss vara uppmärksamma. rum under Bron I början fiskade vi direkt från stranden, sedan drog vi oss närmare bron. Nu går jag alltid direkt hit, berättar han. Man får klättra lite för att ta sig in till Gagiks favoritplats under bron. Det är som att vara inne i ett rum. Ovanför kör bilarna men där under är det vacker utsikt åt båda hållen, med ån som stilla flyter fram och solen som speglas i vattenleken. Det känns nästan som att vara vid en sjö, för här breder Ronnebyån verkligen ut sig. tunga tankar försvinner Fiske tar bort alla negativa tankar. De som är deppiga mår bättre av att fiska, förklarar han. Det är därför många som invandrat till Sverige fiskar, tror han. Man glömmer sina problem och så gör man något meningsfullt av sin tid, säger han och kastar med sitt spinnspö. Man hittar ett lugn. Linan slingrar sig långt ut i vattnet, Gagik väntar ett tag, sedan vevar han tillbaka draget och kastar ut på nytt. en svensk mormor Här i bygden känner han sig hemma. När familjen först kom till Sverige fick de kontakt med en underbar äldre kvinna i Konga, berättar han. Hon har blivit som en släkting och mormor för barnen. Hon betyder väldigt mycket för oss, och hon har lärt min fru mycket svenska. Annars är det ensamt i Sverige, tycker Gagik. Han saknar någon att åka och fiska med. Det är svårt att hitta kompisar här. man tager vad man haver Familjen äter fisk ett par gånger i veckan. Det har blivit en viktig del i mathållningen. Han både torkar, steker och kokar fisken han hittar. Jag brukar bygga fiskrätter i kastrullen, så får det koka tillsammans. Gärna med potatis, tomat, persilja, gräslök. Abborre, den som ser ut som en tiger, som han kallar den, tycker han om att torka på lina, eller att steka och dricka en god öl till. Recept är ingenting för honom. När jag ska laga mat utgår jag från det som finns hemma, förklarar han. Jag bara öppnar kylskåpet och ser efter vad som finns hemma. Så kastar Gagik med sitt spö på nytt, ett par bilar susar över bron, och solen spricker fram och plötsligt spänns linan i en båge. Man får aldrig ge upp, säger han leende och börjar sakta veva Det finns flera vinster med att fiska! Gagic hittar sitt lugn när han fiskar. En fin gammal eka vid stranden väcker känslor. 16

17 Pessimisten ser svårigheter i varje ny möjlighet. Optimisten ser möjligheter i varje ny svårighet. Winston Churchill perspektiv på tillvaron Självkänsla är att ständigt omfatta sitt inre barn med ömhet och respekt Bruno K. Öijer Usch vad jag blir trött på min man ibland! suckade väninnan. En gång tänkte jag sälja honom på Blocket och började beskriva honom på ett säljande sätt så att någon skulle vilja ha honom. Men när jag läste igenom annonsen så tänkte jag Han verkar ju inte så dum, jag tror jag behåller honom!. Så skulle man också kunna göra om sig själv, sitt hem, sitt arbete osv. Om man ser saken ur ett annat, mer säljande, minde kritiskt perspektiv så är det kanske inte så dumt. Om man jämför med alternativen alla har en 4-rummare Nöjdhet En enda förändring påverkar andra delar av ditt liv. Det innebär att du kan börja var som helst. Om du vill. Men vågar du sätta båten i gungning? Våra liv ändrar sig ständigt. Det kommer perioder då vi tvingas ta ställning till nya saker, göra nya val för att vi ska må bra. Men när man förändrar något, måste man samtidigt lämna något gammalt och tryggt. Och det gör att vi kan tveka, känna oss förvirrade och rädda. Vi vet att vi inte vill ha det som vi har det, men vågar inte riktigt ta steget mot något nytt. Hur kommer det att gå? Vad vill jag egentligen? Vart är jag på väg? Känslorna som väller upp kanske gör att vi tvekar, stannar upp, inte vågar oss in i det nya och okända. Och missar en möjlighet till förändring som skulle ge oss ökad energi, öppna nya möjligheter i våra liv. Det är normalt att känna negativa känslor när man vill förändra något. Naturligt och viktigt att under en period känna sig förvirrad och tveksam. En period som är till för att förbereda för något nytt. Modellen visar hur ett förändringsförlopp ser ut. Den är gjord efter Claes Janssens Fyrarummare. Hans metod kan du läsa mer om på webben: Allt är bra igen. Jag har genomfört förändringen och känner mig nöjd. Nu känns allt bra som det är. Censur Jag trivs inte längre med hur det är. Jag kan känna mig tom, irriterad och uttråkad men förnekar och är inte beredd för förändring. Inspiration Jag har nu gett upp det gamla. Jag känner mig levande och idérik. Självförtroendet är bra jag har klarat att göra förändringen. Känner mig inspirerad och förnyad. Förvirring Nu kan jag inte längre förneka. Det gamla fungerar inte. Jag kan känna tvivel, inte veta vad som är rätt eller fel. Känna rädsla, ilska, sorg, förvirring. 17

18 Inspirerar unga på en tobaksfri Martin rydenborg är inspiratör för a non smoking generation. han vill vara en förebild för ungdomar och hoppas att hans besök i skolorna ska leda till att fler väljer att inte börja röka. många av eleverna han träffar säger att de aldrig ska prova på att röka, men av eleverna i högstadiet är det 70 procent som testar. text: johanna melin foto: hans runesson Redan tio minuter innan lektionen ska starta är alla elever på plats i klassrummet. Flera säger att de har sett fram mot eftermiddagens besök av A non smoking generation. En glasburk med ett svart innehåll väcker nyfikenhet. Martin Rydenborg gömmer den en stund då burkens innehåll inte ska avslöjas riktigt ännu. Kvarndammskolan i Hovmantorp är bara en av alla de skolor som Martin besöker. Han brukar göra ungefär sju besök i veckan i olika klasser i länet. Varje dag möter han nya sjätte- eller sjundeklassare. Vissa klasser är väldigt tysta medan andra pratar för mycket. Mitt besök bygger på att skapa dialog, men är klassen väldigt försiktig blir det svårare, säger Martin. Men det är inget bekymmer hos Hovmantorpssexan. Vad händer om man bara kastar en cigarett i skogen utan att släcka den, börjar det brinna då? frågar en pojke. Kan man få i sig giftig rök om någon röker under fläkten i köket? frågar en annan. Frågorna är många och ibland svåra, Martin har inte alltid ett svar. Börjar någon fråga så hänger oftast fler på. Ibland kommer vi ifrån ämnet och då får man bryta och försöka gå vidare, berättar han. på samma nivå När Martin går igenom hur många farliga ämnen som finns i en cigarett ber han en flicka i klassen räkna till 40. Säger jag att det finns 40 cancerframkallande ämnen i en cigarett låter det inte så mycket, men ber jag någon räkna så tar det ganska lång tid, förklarar Martin. Genom att ge exempel, rita på tavlan och ställa frågor till klassen når han fram. Martins roll är att vara en förebild och en kompis. Han har nyss gått ut gymnasiet. Glappet mellan mig och eleverna ska inte vara så stort. De flesta ser mig som ett storasyskon och det är precis så jag vill uppfattas, berättar han. våga säga vad man tycker Mitt på golvet i klassrummet ligger ett A4-papper, runtom står stolar i en ring. 18

19 och hoppas generation Sjätteklassarna på Kvarndammskolan i Hovmantorp engagerade sig i tobaksfrågorna när Martin från A Non Smoking Generation kom på besök. 19

20 Alla som inte tycker det är tufft att röka räcker upp en hand. Eleverna undrar vad som ska hända, vad står det egentligen på pappret? När de har gissat ett tag förklarar Martin att pappret är en scen. Tanken är att alla elever ska gå fram och ställa sig på scenen, presentera sig och tala om vad de är bra på. För vissa är uppgiften lätt, andra tycker det är pirrigt att prata inför hela klassen. Det blir Martin som börjar, sedan går de laget runt. När övningen är avslutad frågar Martin hur det kändes, de flesta tyckte inte att det var så farligt. Men om scenen vore större då, om ni hade mer publik? frågar Martin. Klassen är överens om att de skulle våga i alla fall. Men om niorna hade suttit här och kollat? frågar Martin. Det blir en livlig diskussion. Ingen hade vågat om niorna varit publik. Martin förklarar att det är viktigt att stå för sin åsikt, oavsett vilken publik man har. När eleverna senare får räcka upp handen och svara på en fråga är det lättare att svara ärligt när de får blunda. När de svarar på frågorna med öppna ögon tittar de gärna på varandras svar och ändrar sig flera gånger. En av frågorna handlar om rökning. Linnea Arvidsson Mina föräldrar varken snusar eller röker. Jag tycker att de är bra förebilder. De dricker nästan aldrig alkohol heller. Jag vill bli som 20 dem. Alfred Kaltenback Min mamma snusar. Det är äckligt. Hon har stora stockar med snus i kylskåpet. Jag har sagt att hon ska sluta men hon lyssnar inte. Mustafa Khalil Min pappa röker. En gång slutade han. Det tyckte jag var bra, men efter två dagar började han igen. Emelie Lindström Många lärare på skolan röker. Det tycker jag är jättedåligt. De borde ju vara förebilder för oss.

21 Tycker ni att det är tufft att röka? frågar Martin. Ingen räcker upp handen, men alla tror att andra tycker det är tufft att röka. Men vilka är andra då? undrar Martin. De som går i nian, säger någon. Vad tror vi att niorna svarar på denna frågan? undrar Martin. Eleverna blir tysta en stund. Martin förklarar att niorna tror att det är sexorna och tvärt om. Alla som blir tillfrågade tror alltid att det är någon annan som tycker det är tufft att röka. in i en tid då många testar Nästa år ska klass sex i Hovmantorp börja på högstadiet i Lessebo. Det känns lite pirrigt att börja där, tycker Linnea och Emelie. De har hört att det är många som röker på skolan. Båda två tycker det är jättedumt att röka men tror att de som börjar blir påverkade av kompisar. Det är modigt att stå emot, men jag tror nog att några i min klass kommer börja och röka i alla fall, fast många säger nu att de inte ska, säger Linnea. Innan Martin kom till klassen visste de inte så mycket om rökning. Vi har lärt oss jättemycket, Martin berättade på ett bra sätt så man förstod. Tiden gick jättefort. Vi ser redan fram emot nästa besök, säger Linnea och Emelie. fy så äckligt! Så var det den där glasburken ja. Trots att locket är limmat så luktar Fakta Glasburken med svart innehåll visar sig vara tjära, som man får i sig om man röker. innehållet ändå ganska starkt. Lukten påminner om grillkol och rökt fisk. Den svarta sega sörjan i burken är tjära, som man får i sig om man röker. Riktigt äckligt tycker många. Efter många frågor börjar det blir dags för Martin att runda av. Han tycker att besöket varit givande och klassen har varit engagerad och intresserad. Mitt jobb går inte ut på att tala om för eleverna att de inte får röka. Jag visar dem vilka negativa konsekvenser rökning ger. Sedan är det upp till dem själva att välja, förklarar han. Landstinget Kronoberg har sedan 1995 ett samarbete med A Non Smoking Generation för att förebygga tobaksanvändning. Samtliga skolor med årskurserna 6 och 7 erbjuds klassbesök av en inspiratör från A Non Smoking Generation. Syftet med besöket är att stärka ungdomarna att förbli tobaksfria. Detta arbete är ett komplement till skolans ordinarie undervisning om tobak för att få en tobaksfri generation i vårt län. Klassbesöken för årskurs 6 består av två besök á 80 minuter, med cirka 14 dagars mellanrum. Årskurs 7 får ett besök på 80 minuter. Lättläst Martin hoppas att eleverna säger nej till cigaretter Martin Rydenborg har nyss gått ut gymnasiet. Nu arbetar han för A non smoking generation. Han vill vara en förebild för unga och hoppas att de aldrig ska börja röka. När Martin besöker Kvarndammskolan i Hovmantorp är eleverna i klass sex fulla av förväntan. Eleverna får öva på att säga vad de tycker. De pratar om hur viktigt det är att stå för sina åsikter även om de tror att andra personer tycker olika. De tror att andra tycker rökning är tufft Nästa år ska eleverna börja på högstadiet. På högstadiet är det många elever som provar att röka även om de tycker att det är dumt. De röker för att de tror att andra tycker att de är tuffa om de röker. Martin Rydenborg har med sig en glasburk som är full av tjära. Det luktar som grillkol och fisk om burken. Sådan tjära får man i lungorna om man röker. Martin ber en flicka i klassen att räkna till 40. Så många ämnen som kan ge cancer finns det i cigaretter. Det tar lång tid att räkna till 40 och eleverna får en tankeställare. Svårt att våga säga nej Jag kan visa eleverna vad som händer om de röker. Sedan får de själva välja, förklarar Martin. Det är modigt att stå emot. Men jag tror att några i min klass kommer att röka även om de säger att de inte ska, säger eleven Linnea Arvidson. 21

22 Linda blev rökfri inför sin operation 22 Linda clarin är 39 år och har varit rökare i 5475 dagar (plus-minus några skottdagar och rökfria graviditeter). trots att hon inte ville sluta ställde läkaren krav på henne att bli rökfri inför en operation. nu har hon varit icke-rökare i sex månader, och blivit opererad. text: tobias skarpsvärd, katarina lundqvist foto: hans runesson Linda bor i Ljungby och är särbo med Niklas. Tillsammans har de två barn som är 6 och 10 år. I 15 års tid vaknade Linda varje dag och tände kort därefter en cigarett, ofta på balkongen med en kopp kaffe. Många tobaksbrukare känner igen sig i att ha en ritual. Många vet också att man kan ha ett gömställe för att aldrig riskera att stå utan cigaretter. Jag sparade alltid en cigarett i kylen. Om-utifall-att, så att säga, säger Linda. Linda Clarin har alltid varit rökare, kände sig som en rökare, identifierade sig med rökare. Historien ändrade sig den 28 april Läkarna upptäckte cystor i Lindas ena bröst och sa, rakt upp och ner, att Linda var tvungen att sluta röka inför operationen. Jag blev skitarg! I ren ilska tände jag en cigg direkt jag kommit utomhus. Ingen jävel ska komma här och bestämma åt mig, kände Linda. tobaksavvänjare Doktorn skrev en remiss till tobaksavvänjaren på Lasarettet Ljungby. Linda blev uppringd och fick en tid, fortfarande helt på det klara med att hon inte skulle sluta röka, ännu ganska upprörd över att doktorn krävde tobaksstopp. Jag ska i alla fall ge henne en chans, tänkte jag. Linda fick träffa Karin Tuneskog som är sjuksköterska i botten men med vidareutbildning i tobakskunskap och motiverande samtal, som det kallas. En person som rökare och snusare kan få stöd, hjälp och tips av när de måste eller vill sluta nyttja tobak. Det klickade direkt. Av Karin har jag fått bra argument till att sluta och själv fått hitta motivationen. Nu förstår jag att rökningen inte bara handlar om cigaretter och nikotin, här har jag fått lära mig hantera stress och känslor som kommer upp, hur jag ska se på mat, att hitta nya vanor. Ja det gäller att komma på av vilka anledningar man röker, fyller Karin i. Är det för att bli lugn, är det för att få egentid, är det en belöning? Vad det än beror på så gäller det att bli uppmärksam på varför och hitta nya vanor. nyopererad När vi träffas har Linda blivit opererad dagen innan. Hon ser pigg och fräsch ut. Jag har blivit opererad många gånger förut, men aldrig varit med om att må så här bra efteråt, berättar Linda. Förut har jag varit svår att väcka och svår att få igång, men i går åkte jag och mamma ner på stan någon timme efter jag vaknat och köpte en sjal som jag spanat in. Extra roligt kändes det att all personalen på operation berömde henne för rökstoppet. De kunde läsa i journalen att hon kämpat närmare ett halvår och alla verkade tacksamma alla brydde sig. Många tar chansen att fortsätta vara rökfria, när de redan har lagt ner en hel del arbete på att sluta. Karin Tuneskog