Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström
|
|
- Björn Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström
2 Nordic-Baltic projects on the impact of climate change on renewable energy Climate Water and Energy Climate and Energy Climate and Energy Systems
3 The main results of the CE project Impact of Climate Change on Renewable Energy Sources Edited by Jes Fenger Contribution from 3+ specialists on energy and climate change Published 27 Pages 192 Price DKK 165 To order 3
4 Annual runoff change (mm) Hadley/A2 Annual runoff change (mm) Hadley/B2 Annual runoff change (mm) Echam/A2 Annual runoff change (mm) Echam/B2
5 Global modelling Regional modelling Local-regional studies
6 Nederbördsförändring i södra Sverige enligt en stor mängd beräkningar (271-21) Seasonal cycle of monthly mean changes in precipitation under the A1B emission scenario by the end of the 21st century (271-21) in southern Sweden. Solid grey line is the AOGCM multi-model mean. Units are in %. Källa: Lind och Kjellström. Report RMK 113, SMHI, 29
7 Nya klimatberäkningar 7
8 A new edition in 27 The main difference is that smaller catchments are covered and that climate change is addressed 8
9 Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring Scenarier i ett 5-årsperspektiv (Elforskprojekt 27-21) 9
10 Förändring av 1-årsflödet enligt 9 olika klimatscenarier (jfr ) RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B
11 Medianförändring av 1-årsflödet enligt 9 olika klimatscenarier (jfr ) Förändring 11
12 Medianförändring av 3-årssnötäcket enligt 9 olika klimatscenarier (jfr ) Förändring 12
13 Principen för beräkning av klass I flöden 13
14 Seitevare (cm) RCA3-E5:1-A1B (cm) RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 14
15 Umeälven - Pengfors (cm) RCA3-E5:1-A1B (cm) 1 5 RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 15
16 Torpshammar (cm) RCA3-E5:1-A1B (cm) 1 5 RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 16
17 Trängslet Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) (cm) (cm) RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim W 17
18 Torsebro (cm) RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B (cm) 1 MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) Mar Apr Maj Jun Jul Aug Tidpunkt för dim Q 18
19 Osäkerheter vid beräkning enligt flödesdimensioneringsklass I (Elforskprojekt) Utreda vilka skillnader som uppstår vid beräkningar av Klass I flöden som genomförs med olika databaser, olika tidsperioder och olika modellversioner. Effekterna av följande skall studeras: Stationsdata respektive areella indata Olika tidsperioder för beräkning av det dimensionerande snötäcket Olika beräkningsperioder för dimensioneringsberäkningen Olika HBV versioner Olika modellkalibreringar Projektet genomförs under hösten 29 och 21 19
20 Principskiss för resultatredovisning Dimensionerande vattenstånd Huvudberäkning Osäkerhet tillförd från: Indata, Kalibrering, Snöperiod, Dimensioneringsperiod, Totalt och från Klimataspekten 2
21 Och nu kommer vindkraften 21
22 Kommittén för dimensionerande flöden i ett framtida klimat Sten Bergström, SMHI Gun Åhrling Rundström, Svensk Energi Maria Bartsch*, SvK Claes-Olof Brandesten*, Vattenfall Jan Liif, Statkraft Björn Norell*, VRF Agne Lärke*, Fortum Olle Mill*, SvK Sigrid Eliasson*, E.ON Lars-Åke Lindahl*, SveMin Gunnar Sjödin, VRF Johan Andréasson, SMHI * Ingår i styrgrupp för forskningsprojekten
23 Några delmål för kommitténs arbete Ta fram en vägledning för hur klimatförändring bör beaktas vid flödesdimensionering Kartlägga sårbarheten hos dammar med avseende på klimatförändring Följa upp hur hållbara riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden är i ett förändrat klimat Om behov identifieras svara för att revideringar i riktlinjerna kommer till stånd 23
24 The Nordic Baltic project on Climate and Energy systems, CES The Hydropower-Hydrology group A wide range of conditions are covered by the Hydropower-Hydrology group of CES. Photos: Oddur Sigurðsson (Iceland), Sten Bergström (Sweden), Eugenijus Ziemys (Lithuania), Stein Beldring (Norway) and Juha Laukamo (Finland) 24
25 Test sites for CES Hydropower-Hydrology Purpose of the study: Hydropower production Design floods 1-year floods Lake regulation 25
26 Nordic and Baltic conference on Future Climate and Renewable Energy Impacts, Risks and Adaptation, Oslo, Norway, 31 May 2 June 21 past and present changes in climate and hydrology. climate and hydrological projections for the near future (22-25). effects of a changing climate and hydrology on renewable energy. risks and opportunities for renewable energy caused by climate change. adaptation strategies. 26
27 Vänerns och Göta älvs problem Vattendom från 1937, baserad på dåtidens kunskap Stort exploateringstryck längs stränderna, vattenkraft, sjöfart, miljö, vattenförsörjning, jordbruk Stor sårbarhet under dagens klimatförhållanden (2/21!) Det krävs en ökning av avbördningskapaciteten Göta älv är skredkänsligt och havet hindrar höga tappningar Problemen förvärras troligen av en global uppvärmning Landhöjningen håller inte jämna steg med havsnivåhöjningen 27
28 Risk för skred i Göta älv Klimatanpassning de senaste rönen 28
29 Vattenstånd i Vänern Vattendom
30 Tappning från Vänern
31 Nytt förslag på reglering efter diskussioner mellan Länsstyrelsen, Sjöfartsverket, SMHI och Vattenfall Principerna från Klimat- och sårbarhetsutredningen, men justerad kurva Förutsätter hydrologiska prognoser från SMHI Ryms inom vattendomen Sattes i drift hösten 28 31
32 Den nya strategin 32
33 Så här påverkas vattenstånden i Vänern 33
34 Så här påverkas tappningen i Göta älv 34
35 Ny tappningsstrategi för Vänern, löser det problemet? Nej, men det ger ökade marginaler De genomsnittliga nivåerna sänks De lägsta nivåerna blir i stort sett oförändrade De mest extrema tappningarna blir något mindre vanliga 35
36 Konsekvenser Sjöfarten klarar detta Jordbruket gynnas Miljökonsekvenserna kräver bevakning Vattenfall förlorar en del produktion Det innebär inte att det blir fritt fram för strandnära exploatering! 36
37 Vänerns vattenstånd 29 37
38 Vänern (cm) RCA3-E5:1-A1B (cm) RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B Sekvensvolym Sekvenstopp Dim snö Medeltillrinning Max tillrinning Dim W (cm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tidpunkt för dim W 38
39 Är detta Sveriges klimat år 21? Regionally downscaled scenarios for vs A1B emission scenario and 6 global models. Temperaturändring Nederbördsändring
40 Future production potential in Swedish rivers
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Sten Bergström SMHI http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans! National Oceanic and
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merKlimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström
Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström Aktuella klimatanpassningsfall med gemensam problematik Stockholm Fysisk planering Hammarby Sjöstad, Stockholm Kalmar Färjestaden Västerås
Läs merKlimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merRiktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov
Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merThe Swedish adaptation strategy
The Swedish adaptation strategy Sten Bergström The Swedish Meteorological and Hydrological Institute The most famous recent storm in Sweden, Gudrun of January 8, 2005 Losses of timber by storms during
Läs merRegional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merStigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström
Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Läs merHydrologiska framtidsfrågor
Hydrologiska framtidsfrågor Klimatet Vattentillgången Energin Den fysiska planeringen Havet Miljön Modellerna i vattenförvaltningen Koldioxiden i luften Mål för att landa på + 2 grader Water resources
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merKlimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI
Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI 2.0 1.5 1.0 0.5 1924 2000 Mälarens nivåer 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 1000 750 500 250 Mälarens
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merVattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Läs merKlimatkorrigerad investeringsstrategi
Exempel på användning av klimatscenarier i effektstudier Klimatkorrigerad investeringsstrategi Rossby centre användarforum Norrköping 2010-10-21 Roger Hugosson - Vattenfall AB Vattenkraft Johan Andreasson
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i
Läs merKlimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Läs merMälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan
Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan Sten Bergström SMHI Stockholm 2 december 2010 2010-11-29 Tappningsställen Riksbrodammen Stallkanalen
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merThe Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
Läs merUMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN
UMEDIM-2 Projekt 2015-2016 Referensgrupp Vattenregleringsföretagen Björn Norell (projektledare) Camilla Hamberg Mattias Björk Statkraft Emma Wikner Anders Sjödin Sigrid Eliasson (pension) Vattenfall Magnus
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merKlimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Klimatscenarier för urbana regioner Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Nordregio 8 juni 2011 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet
Läs merDAMMSÄKERHET. Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier Rapport 11:25.
DAMMSÄKERHET Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier Rapport 11:25 Rapport 0X:XX Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat
Läs merVad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström
Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merNyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET
Nyhetsbrev Årgång 2, Nummer 1 mars 2005 Projekt SEAREG avslutas Ett avslutande projektmöte hölls i Tallin 3-5 mars 2005 med ca 30 deltagare från 8 europeiska länder. Det INTERREG IIIB-finansierade projektet
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merLinnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA https://climate.copernicus.eu/about-c3s C3S Förse olika
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merDAMMSÄKERHET. Analys av osäkerheter vid beräkning av dimensionerande flöden för dammar i flödesdimensioneringsklass I Elforsk rapport 11:31
DAMMSÄKERHET Analys av osäkerheter vid beräkning av dimensionerande flöden för dammar i flödesdimensioneringsklass I Elforsk rapport 11:31 Analys av osäkerheter vid beräkning av dimensionerande flöden
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merKorrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merAnalys av översvämningsrisker i Karlstad
Rapport Nr. 46 Analys av översvämningsrisker i Karlstad Sten Bergström, Jonas German Pärmbild. Bilden föreställer inre hamnen i Karlstad den 25/4 2007. Foto: Sten Bergström, SMHI Rapport Författare: Uppdragsgivare:
Läs merFördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport
Sten Bergström, Johan Andréasson, Magnus Asp, Leandra Caldarulo, Jonas German, Sture Lindahl, Katarina Losjö och Björn Stensen RAPPORT NR 2010-85 Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merAtt bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström
Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Läs merMetodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande flöden för dammanläggningar med två generationer klimatscenarier. Elforsk rapport 14:27
DAMMSÄKERHET Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande flöden för dammanläggningar med två generationer klimatscenarier Elforsk rapport 14:27 Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande
Läs merEtt förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?
Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum
Läs merVÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merJordfel från år 1963 [eg 1955]
Årsstatistik Jordfel från år 1963 [eg 1955] ANTAL JORDFEL Skador Kostnader i kkr/skada medeltal/år under antal kostnad i kkr antal medeltal/år i Årtal aktuellt föreg. period om aktuellt aktuellt medelv./år
Läs merAnette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen
Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
Läs merStadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).
PM Uppdrag Hydromodell för Göteborgs Stad Kund Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-022_1_Planeringsnivåer_längs_åarna Datum 2014-12-03 Till Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Från
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merDammsäkerhet och klimatförändringar
Dammsäkerhet och klimatförändringar Slutrapport från Kommittén för dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett klimatförändringsperspektiv December 2011 Svenska Kraftnät Svensk Energi SveMin SMHI
Läs merJohan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige
Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren Rapport Nr 2014-33 Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Johan Andréasson, Hushållningssällskapet
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen
Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merNivåer och flöden i Vänerns och Mälarens vattensystem Hydrologiskt underlag till Klimatoch sårbarhetsutredningen.
No 20, Nov 2006 Reports Hydrology Nivåer och flöden i Vänerns och Mälarens vattensystem Hydrologiskt underlag till Klimatoch sårbarhetsutredningen Sten Bergström, Sara-Sofia Hellström och Johan Andréasson
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merExtremhändelser och klimat
Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merVarmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med
Läs merLäsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merTappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte
Bilaga till "Sammanställning av uppskattade anläggningskostnader för fiskvägar samt vattenföringsdata för storskaliga vattenkraftverk Sverige" daterad 2014-02-10, i vilken utförligare metodikbeskrivning
Läs merPast 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,
Vattensituationen Vecka aug - 6 aug år 5, version: A Hydropower inflow per week /week Source: Nord Pool 7 6 Past 6 weeks 7 Accumulated hydro inflow 5 6 resp 9% probability, 96-5 Reservoir storage level
Läs merFramtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs merExtrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merFramtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merMetodik för analys och hantering av drivgods
Metodik för analys och hantering av drivgods Swedcold 2017-04-04 Stina Åstrand, WSP Fredrik Persson, ÅF Energiforskprojektet Syfte Mål bättre förståelse för drivgodsproblematiken förslag på hur den kan
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merVänern Problematiken sett ur Vattenfalls perspektiv
Vänern Problematiken sett ur Vattenfalls perspektiv HUVA-dagen 15.00 15.45 Claes-Olof Brandesten Vattenfall AB Vattenkraft Disposition Vattenfall Vattenkraft Dammsäkerhet Vänern Anläggningarna i Göta älv
Läs mer