Nya prövningsregler för vindkraft. Det är upp till kommunen! Fredrik Qvist
|
|
- Peter Stig Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nya prövningsregler för vindkraft Det är upp till kommunen! Fredrik Qvist Student HT 2010 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Signe Lagerkvist
2 Sammanfattning Dagens lagstiftning om vindkraft har kommit till stånd efter påtryckningar från EU att förenkla processen för utbyggnaden av vindkraft, men även för att uppnå nationella och internationella miljömål. Lagstiftningens utformning har därefter tillkommit efter en avvägning mellan två intressen. Det första är utbyggnaden av vindkraft i Sverige och det andra är det kommunala självstyret. Idag har detaljplans- och bygglovskravet ersatts med att kommunen ska tillstyrka ett tillstånd som lämnas i enlighet med miljöbalken, vilket kan liknas vid ett veto. Dagens system med kommunens tillstyrkan i tillståndsprocessen för vindkraft har fått utstå en hel del kritik, eftersom det inte finns några riktlinjer för hur kommunen ska resonera i frågan vilket medfört att kommunens beslutsfattande ansetts vara godtyckligt och oförutsägbart. Det har också uppdagats att vissa kommuner har krävt ekonomisk ersättning för att tillstyrka ett tillstånd för vindkraft. Kommunens beslut att inte tillstyrka tillståndet kan dessutom inte överklagas på något annat sätt än genom en laglighetsprövning. Syftet med lagändringen var att tillståndsprocessen skulle förenklas men det fick inte ske på bekostnad av en rättssäker och omsorgsfull prövning. Eftersom kommunen fått en stark ställning i tillståndsprocessen uppstår frågan om dagens lagstiftning verkligen innebär en förenkling och huruvida den uppfyller kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning. 1
3 Förkortningsordlista Svensk lagstiftning FHM Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. KL Kommunallag (1991:900). MB Miljöbalk (1998:808). PBL Plan och bygglag (1987:10). RF Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Dansk lagstiftning Planlagen Nya vindkraftscirkuläret Bekendtgørelsen nr 813 af 21/06/2007 af lov om planlægning. Cirkulære nr 9295 af 22/ om planlægning for og landzonetilladelse til opstilling af vindmøller. Europeiska konventioner EKMR Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 2
4 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Syfte och avgränsningar Metod och material Disposition Tillståndsprocessen Miljömål och åtaganden Före lagändringen Dagens regler för vindkraftsetablering Miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet Prövningen Kommunens roll Kommunens roll i Danmark Jämförelse mellan kommunens roll i Sverige och Danmark Kommunalt veto Allmänt om kommunalt veto Utvärdering av det kommunala vetot Överklagningsmöjligheter av det kommunala vetot Har lagändringen medfört en förenkling? Diskussion...28 Käll- och litteraturförteckning...34 Bilaga 1: Vindkraftsprocessen innan lagändringen Bilaga 2: Vindkraftsprocessen efter lagändringen
5 1. Inledning 1.1 Introduktion Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöfrågor och har som ambition att fortsätta vara det. Sverige har som målsättning att 50 procent av den energi som produceras 2020 ska vara förnybar energi. 1 En viktig energikälla för att uppnå detta mål är vindkraften. För den fortsatta utbyggnaden av vindkraften är det viktigt att Sverige har en lagstiftning som är enkel och snabb i tillståndsfrågor. 2 Sverige införde den första augusti 2009 nya regler i syfte att förenkla vindkraftens utbyggnad. Innan lagändringen krävdes ett tillstånd enligt miljöbalken (MB) samt ett bygglov av den kommunala byggnadsnämnden. Det krävdes också att området där vindkraftsanläggningen skulle lokaliseras var detaljplanlagt. Det erfordrades således tre processer vid myndigheter för att kunna anlägga ett vindkraftverk, som alla var tidskrävande och kunde överklagas. Konsekvensen blev att det kunde ta flera år innan en etablering kunde påbörjas. 3 Efter 2009 års lagändring finns det inte längre något krav på bygglov och detaljplan för vindkraft, förutom i de fall anläggningen ska lokaliseras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader och andra anläggningar. För att kompensera för den inskränkning som detta medförde i det kommunala planmonopolet så tilldelades kommunen vetorätt 4 i frågor om tillstånd för vindkraftverk. 5 Förenklingen av lagstiftningen fick däremot inte ske på bekostnad av en rättssäker och omsorgsfull prövning. 6 Det kan diskuteras om lagändringen har medfört en försämring i dessa hänseenden, med tanke på att kommunen idag kan förhindra anläggandet av vindkraft utan att det ställs upp krav på miljömässiga överväganden. Vindkraftsprojektörerna har idag små möjligheter att överklaga kommunens beslut om att inte tillstyrka ett tillstånd och 1 Prop. 2008/09:163 s Prop. 2008/09:146, s Se bilaga 1. 4 Begreppet veto används i detta arbete. Det är dock inte ett veto i ordets rätta bemärkelse, då man använder sitt veto aktivt för att hindra ett beslut utan istället krävs ett aktivt tillstyrkande för att vetot inte ska anses använt. 5 Prop. 2008/09:146, s. 39 f. 6 Prop. 2008/09:146, s
6 lagändringens förenlig med rätten till domstolsprövning i art. 6.1 EKMR 7 ifrågasättas. kan därför I en enkätundersökning som svensk vindenergi gjort med 23 vindkraftsprojektörer under det sista kvartalet 2010, framgår att nio av de tillfrågade projektörerna varit inblandade i projekt där kommunen använt sitt veto. För dessa projektörer är det 17 projekt som stoppats med sammanlagt 381 vindkraftverk och en effekt på cirka MW 8, vilket motsvarar 2,5 TWh 9 under förutsättning att vindkraftverken levererar full effekt under h/år Syfte och avgränsningar De nya prövningsreglerna för vindkraft är ägnade att förenkla och effektivisera handläggningen av vindkraftsärenden, utan att äventyra kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning. Mitt syfte med denna uppsats är att belysa huruvida lagändringen har uppfyllt syftet eller om lagändringen har förutsättningar att på sikt uppfylla syftet. För att uppfylla syftet kommer en jämförelse att göras mellan den lagstiftning som reglerade tillståndsprocessen innan och efter lagändringen, utifrån syftet med lagändringen såsom beskrivits ovan. För att bättre kunna belysa frågan om lagstiftningen är gynnsam utifrån målsättningen att öka den energimängd som produceras med vindkraftsel, har en jämförelse gjorts med de danska reglerna rörande vindkraftsetablering, då landet ses som ett föregångsland när det gäller vindkraft. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: - Hur såg tillståndsprocessen ut före och efter lagändringen? - Har kommunen idag mer att säga till om vid prövning av vindkraft än den hade innan lagändringen? - Hur ser kommunens roll ut i vindkraftsfrågor i Danmark, som har högsta andelen vindkraft i världen? - Vilka problem har uppstått vid tillämpningen av dagens regler? 7 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad 4 november 1950 i Rom. 8 Megawatt. 9 Terawattimmar. 10 Svensk vindenergis promemoria, Kommunernas användning av vetot mot vindkraft, s. 6 f. och svensk energis hemsida, Elproduktion. 5
7 - Har lagändringen medfört den förenkling som åsyftats? Framställningen är avgränsad till stora vindkraftsetableringar på land och vindskraftetablering i svenskt vatten, vilka endast kräver tillstånd enligt MB och kommunens tillstyrkan, då detta är vanligast vid etableringen av vindkraft. 1.3 Metod och material I uppsatsen används den juridiska metoden för att fastställa gällande rätt och det tidigare rättsläget. Detta sker genom studier av de etablerade rättskällorna: föreskrifter, förarbeten, praxis, doktrin samt kompletterande rättskällor såsom rättsprinciper. I detta arbete används i viss mån även andra källor, såsom statistik, myndighetspublikationer och enkätundersökningar. Svensk vindenergis enkätundersökning används för att visa på vindkraftsprojektörernas inställning till den nya lagstiftningen. Det bör dock anmärkas att svensk vindenergi är en lobbyorganisation som arbetar för en utbyggnad av vindkraft. Även Energimyndighetens enkätundersökning används. Energimyndigheten arbetar även de för utbyggnad av vindkraften i Sverige, men deras undersökning ger ändå en mer nyanserad bild då såväl utvalda vindkraftsprojektörer som alla landets miljöprövningsdelegationer (MPD) vid länsstyrelsen blivit tillfrågade. Vetoregeln i 16:4 MB är ny bestämmelse, vilket göra att det finns lite skrivet om den. Därför kommer vetoreglerna i 17 kap. MB att studeras, för att se hur det kommunala vetot har fungerat i praktiken inom miljörättens område. För att belysa hur viktig kommunens roll är för en smidig tillståndsprocess behandlas kommunens roll i ett annat land, avseende kommunens planläggning och kommunens roll i tillståndsprocessen. Det utvalda landet är Danmark, som är ett föregångsland när det gäller vindkraft. 11 Anledningen till detta val är främst den språkliga aspekten, men även att Danmark, likt Sverige, har långa kustområden och bra förutsättningar för vindkraft. En annan viktig aspekt är att det i Danmark finns en inhemsk motsvarighet till den svenska kommunen. 11 SOU 2008:86, s. 175 f. 6
8 1.4 Disposition I det andra kapitlet i denna framställning behandlas först svenska åtaganden och miljömål som berörs av vindkraftsutvecklingen i Sverige. Detta följs av en framställning av rättsläget innan lagändringen och gällande rätt efter lagändringen som trädde i kraft den första augusti Sedan redogörs översiktligt vad som ska beaktas vid tillståndsprocessen för vindkraft, men även för de särskilda reglerna som gäller lands- och havsbaserad vindkraft. Därefter beskrivs kommunens roll, med vetorätt i tillståndsfrågan. Slutligen presenteras en jämförelse mellan kommunens roll i tillståndsprocessen för vindkraft i Sverige och Danmark. I det tredje kapitlet behandlas först kommunal vetorätt allmänt och då hur kommunal vetorätt har fungerat inom miljörättens område, i andra frågor än vindkraft. Kapitlet avslutas med en framställning av problem som uppstått till följd av det kommunala vetot, däribland överklagningsmöjligheterna. I det fjärde kapitlet behandlas frågan om den förenkling som eftersträvas med lagändringen verkligen uppnåtts. Arbetet avslutas i det femte kapitlet med en diskussion kring uppsatsens innehåll. Till uppsatsen finns också två bilagor, den första visar på hur tillståndsprocessen såg ut innan lagändringen och den andra visar på hur tillståndsprocessen ser ut idag. 2. Tillståndsprocessen 2.1 Miljömål och åtaganden Sverige har åtaganden på grund av medlemskapet i Europeiska Unionen (EU) avseende den inhemska miljön som fastslår att 49 procent av Sveriges energibehov ska täckas med el från förnybara energikällor år Riksdagen ville dock gå längre i sin miljösatsning och beslutade att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av Sveriges totala energiförbrukning. 13 Vindkraft är en viktig faktor i utbyggnaden av förnybara energikällor i Sverige Bilaga 1 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/28/EG. 13 Prop. 2008/09:163, s Prop. 2008/09:146, s
9 Enligt Kyotoprotokollet ska den sammanlagda minskningen av växthusgaser ske med minst fem procent under perioden i jämförelse med utsläppsnivån EU, som har ratificerat Kyotoprotokollet, har gemensamt åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med åtta procent under nämnd period. 16 Inom EU har det sedan beslutats om hur mycket varje medlemsland ska minska sina utsläpp. Vissa länder får dock öka sina utsläpp, däribland Sverige som får öka sina utsläpp med fyra procent. Detta med tanke på behovet av ekonomisk utveckling eller de utsläppsminskningar som gjorts tidigare i landet. 17 Sverige har dock beslutat om att minska utsläppen med växthusgaser med fyra procent under perioden. 18 Genom användande av vindkraft minskar utsläppen av växthusgaser, såsom koldioxid. 19 Vindkraften ligger också i linje med riksdagens miljömål begränsad klimatpåverkan. 20 Riksdagen har satt upp ett temperaturmål där medeltemperaturen får höjas med högst två grader Celsius i jämförelse med förindustriell nivå och koncentrationen av växthusgaser i luften ska stabiliseras vid en nivå med högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Sverige kan givetvis inte själv uppfylla dessa mål, utan det krävs ett internationellt samarbete. 21 Som en del av miljömålet ska utsläppen av växthusgaser från Sverige vara 40 procent lägre år 2020 i jämförelse med 1990 års nivå. 22 För att uppnå målet ska bland annat användandet av fossila bränslen till uppvärmning av byggnader ersättas med förnybara energikällor. 23 Energimyndigheten har föreslagit att Sverige år 2020 ska ha en årlig produktion av 30 TWh vindkraftsel, varav 20 TWh ska komma från vindkraft på land och resterande 10 TWh ska komma från havsbaserad vindkraft. 24 För att uppnå detta måste antalet vindkraftverk öka från st. vid årsskiftet 2009/2010 till st. beroende på deras effekt. 25 Detta skulle innebära att det i snitt skulle finnas vindkraftverk i varje kommun. 26 I Sverige 15 Artikel 3.1 Kyotoprotokollet. 16 Artikel 2 i rådets beslut 2002/358/EG, artikel 3.1 och bilaga B i Kyotoprotokollet. 17 Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s Prop. 2004/05:150, s Naturvårdsverkets hemsida, Vindkraft. 20 Riksdagens portal för miljömål, Vindkraftsel. 21 Prop. 2008/09:162, s Prop. 2009/10:155, s Prop. 2009/10:155, s Prop. 2008/09:163, s. 42 ff. 25 ES 2010:03, Vindkraftstatistik 2009, s 7 och ER 2007:45, Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020, s SOU 2008:86, s. 208 f. 8
10 producerades cirka 2,5 TWh el från vindkraft Av den totala elproduktionen från vindkraft producerades mer än 2,2 TWh el av landbaserad vindkraft och närmare 0,3 TWh producerades av havsbaserad vindkraft Före lagändringen Innan lagändringen krävdes som huvudregel att den kommunala byggnadsnämnden meddelade bygglov för upprättandet av anläggningar såsom vindkraft. Ett bygglov fick inte lämnas i strid med detaljplan och ett beslut om bygglov för vindkraft kunde överklagas till länsstyrelsen. 29 Prövning av markens lämplighet för anläggningar som krävde bygglov gjordes genom en detaljplan. Först upprättades ett förslag på detaljplan och kommunen skulle samråda med sakägare och boende med syfte att förbättra underlaget. Under samrådet ansvarade länsstyrelsen för att riksintressen i 3-4 kap. MB och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB beaktades. Innan detaljplanen antogs av kommunfullmäktige ställdes förslaget ut. 30 Detaljplanen kunde överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutade, som ett led i en statlig kontroll, om en undersökning skulle vidtas för att utreda om ett beslut om detaljplan tillgodosåg riksintressen eller att miljökvalitetsnormer efterföljts. Det var också länsstyrelsens ansvar att undersöka om användningen av mark och vattenområden samordnades i de fall de angick flera kommuner. Länsstyrelsen skulle även utreda om bebyggelsen, som omfattas av beslutet, är lämplig med hänsyn till boende och övrigas hälsa och säkerhet. Om länsstyrelsen ansåg att kommunens beslut inte var lämpligt, av någon ovan nämnd anledning, så kunde beslutet upphävas helt eller endast till en viss del om kommunen medgett det. 31 Förutom krav på bygglov och att området skulle vara detaljplanlagt så krävdes även ett tillstånd enligt MB. Ett tillstånd enligt MB fick inte lämnas i strid med detaljplan. 32 I tillståndsfrågan i vindkraftsärenden var kommunen remissinstans. 33 De regler och överväganden som var av intresse vid en tillståndsprövning enligt MB, är fortfarande gällande och behandlas därför i nästa avsnitt. 27 ES 2010:03, Vindkraftsstatistik 2009, s ES 2010:03, Vindkraftsstatistik 2009, s :7 plan- och bygglagen (1987:10) (PBL), 8:2 1 st. 6 p. PBL, 8:11 PBL och 13:2 PBL. 30 5:1 2 st. PBL, 5:20-29 PBL och prop. 2008/09:146, s :1-3 PBL. 32 2:6 3 st. MB. 33 Prop. 2008/09:146, s. 22 ff. och 22:4 MB. 9
11 Sverige har efter påtryckningar från EU utvärderat det svenska regelverket avseende förnybara energikällor. Syftet med utvärderingen var att främja utbyggnaden av förnybara energikällor. För att främja utbyggnaden av förnybara energikällor skulle medlemsländerna ta bort bestämmelser som hindrade en ökning av elproduktionen genom förnybara energikällor. Dessutom skulle utbyggnaden främjas genom att handläggningen skulle bli snabbare och effektivare och ske på en lämplig nivå. 34 Det uttalades dock att förenklingen inte fick ske på bekostnad av en rättssäker och omsorgsfull prövning. 35 Miljöprocessutredningens ståndpunkt var att vindkraftverk inte skulle dubbelprövas 36. Det stora problemet i prövningsförfarandet var den stora mängden överklaganden. Miljöprocessutredningen uppskattade att ca 20 procent av ärendena enligt PBL och MB överklagades och prövades av flertalet instanser, vilket fick till följd att det kunde ta flera år innan det var möjligt att påbörja anläggandet av en planerad vindkraftsverksamhet. 37 Miljöprocessutredningens förslag till lösning var att ta bort detaljplans- och bygglovskravet Dagens regler för vindkraftsetablering Idag krävs inget bygglov i de fall vindkraftverket ska tillståndprövas enligt kap. 9 eller 11 MB. 39 Beroende på vindkraftverkens storlek och antal så är vindkraftverket tillstånds- eller anmälningspliktigt, vilket går att utläsa i bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FHM). 40 Vindkraftsanläggning i vatten är att anse som vattenverksamhet och för vattenverksamhet krävs tillstånd. 41 Idag krävs endast att området är detaljplanlagt om vindkraftverket uppfyller kraven i 8:2 1 st. 6 p. PBL och ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. 42 Detta oberoende av om bygglovsplikten är undantagen på grund av att vindkraftverket ska tillståndsprövas enligt MB. 43 Detaljplanskravet motiveras med att det i 34 Artikel 6 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2001/77/EG. Se även dir. 2007:94 och dir. 2007: Prop. 2008/09:146, s Prövningen av vindkraft skedde enligt olika lagar med olika syften och av olika myndigheter med olika förutsättningar. Det var därför inte fråga om en dubbelprövning i ordets rätta bemärkelse, då inte exakt samma frågor behandlades, dock kallades det dubbelprövning i lagstiftningsärendet. 37 SOU 2008:86, s SOU 2008:86, s. 293 f. 39 8:2 2 st. 2 p. PBL. 40 9:6 MB :2 1 st. 1 p. MB och 11:9 MB. 42 5:1 2 st. 2 p. PBL. 43 Prop. 2008/09:146, s
12 sådana fall fyller en tydlig roll. 44 detaljplan. 45 Ett tillstånd för vindkraftverk får inte ges i strid med Miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet Vindkraftverksamhet är en miljöfarlig verksamhet. 46 Regeringen får föreskriva om att miljöfarlig verksamhet inte får anläggas utan tillstånd eller anmälan. 47 I bilagan till FHM kan man utläsa att följande verksamheter är tillståndspliktiga: Vindkraftverksamhet (B 40.90) med: 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Alternativt vindkraftverksamhet (B 40.95) med: 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. För B-verksamheter, som de ovan nämnda, krävs tillstånd. 48 Miljöfarlig verksamhet prövas av miljödomstol, men regeringen får föreskriva att länsstyrelsen får avgöra tillståndsfrågan. 49 Vindkraft ska prövas av länsstyrelsen. 50 Vindkraft i vattenområden är också en vattenverksamhet, då det är en anläggning i ett vattenområde. 51 För vindkraftverk i vattenområden krävs som huvudregeln alltid tillstånd Prop. 2008/09:146, s :6 3 st. MB. 46 9:1 MB. 47 9:6 1 st. 1 p. MB st. 1 p. FHM. 49 9:8 1-2 st. MB FHM :2 1 p. MB. 11
13 Regeringen kan dock föreskriva att vissa verksamheter inte kräver tillstånd, men den möjligheten finns inte för havsbaserad vindkraft. 53 Vattenverksamhet tillståndsprövas av miljödomstolen. 54 Vid tillståndsprövningen undersöks huruvida vindkraftsetableringen är samhällsekonomiskt motiverad och då vägs de allmännas och de enskildas intressen mot kostnader, skador och olägenheter som etableringen medför. 55 Om ett beslut om tillstånd går vindkraftsprojektören emot så kan denne överklaga beslutet. 56 När det är fråga om en miljöfarlig verksamhet som tillståndsprövats av länsstyrelsen så överklagas beslutet till miljödomstolen. 57 I de fall vindkraftverken tillståndsprövas av miljödomstolen, då de är såväl miljöfarlig verksamhet som vattenverksamhet, så överklagas beslutet till miljööverdomstolen Prövningen Utgångspunkten i såväl internationella som nationella miljöprövningar är målet om en hållbar utveckling 59, som kommer till uttryck i bland annat 1:2 3 st. regeringsformen (RF) och artikel 21.2.F. i EU-fördraget. I portalparagrafen, 1:1 MB, stadgas att MB:s bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling. Målet om en hållbar utveckling innebär ett flergenerationsperspektiv, där dagens generations påverkan och utnyttjande av miljön inte får förstöra för kommande generationer. 60 Utgångspunkten för målet om en hållbar utveckling är att miljön har ett skyddsvärde och att brukandet av naturen är förenat med ett förvaltaransvar. 61 MB:s bestämmelser ska tillämpas på det sätt som bäst tillgodoser målet om en hållbar utveckling och blir därför aktuella att tillämpa i frågor om tillstånd :9 MB :9 a MB. Se även 19 i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m :9 b 1 st. MB :6 1 st. MB och prop. 1997/98:45 del 2, s :12 1 st. 1 p. MB :1 3 st. MB och 20:2 2 st. MB :1 1 st. MB. 59 Med hållbar utveckling avses att vår generations brukande av miljön inte får förstöra kommande generationers tillgång till miljön. Begreppet hållbar utveckling kom först i uttryck i Brundtlandsrapporten med titeln Our Common Future från Målet med en hållbar utveckling antogs sedan i handlingsplanen Agenda 21 under Rio-konferensen Prop. 1997/98:45 del 2, s :1 1 st. MB och Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 107 f. 62 1:1 2 st. MB, Prop. 1997/98:45 del 2, s. 8 och Ebbesson, Miljörätt, s
14 Vid en nationell prövning enligt MB finns det generella kravregler i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB som ska tillämpas i frågor om tillstånd. 63 Det är först och främst försiktighetsprincipen som ska beaktas, vilken har till syfte att förebygga, hindra eller motverka att en verksamhet eller åtgärd medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 64 Valet av plats för en vindkraftsanläggning är en central fråga och därför blir lokaliseringsregeln aktuell, vilken ställer krav på att vindkraftsprojektörerna ska välja en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. 65 Detta innebär att den plats som är bäst ur miljösynpunkt ska väljas. 66 Det kan också bli aktuellt att tillämpa stoppregeln och dispensregeln. Stoppregeln har tre bedömningsled. Prövningsmyndigheten bedömer först om det föreligger en skada eller olägenhet av väsentlig betydelse. Om sedan prövningsmyndigheten anser att det föreligger särskilda skäl för att ändå tillåta verksamheten eller åtgärden, så överlämnas frågan till regeringen som avgör ärendet. 67 I avvägningen ställs en miljöpåverkan mot andra intressen. 68 Vindkraftsprojektören ska då visa att verksamheten medför fördelar som från allmän och enskild synpunkt klart överväger olägenheterna. 69 I stoppregeln regleras även en kvalificerad skadenivå då det finns risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt och verksamheten får då inte bedrivas. 70 Regeringen kan enligt dispensregeln ändå tillåta verksamheten om det är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt, men då ska fördelarna klart överväga olägenheterna. 71 Även hushållningsbestämmelserna i 3-4 kap. MB är aktuella. Hushållningsbestämmelserna reglerar användningen av mark- och vattenområden. 72 Hushållningsbestämmelserna gäller för nya verksamheter, som medför en ändrad markanvändning och inte pågående markanvändning såsom skogsbruk. 73 Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till det som de är bäst lämpade för :1 MB. 64 2:3 MB. 65 2:6 MB. 66 Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s :9 MB och Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s Prop. 1997/98:45 del 2, s :9 2 st. MB och Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s Prop. 1997/98:45 del 2, s Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s :6 2 st. MB och Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s :1 MB. 13
15 Hur långt ett område ska skyddas enligt de allmänna hushållningsbestämmelserna framgår av skrivelsen skall skyddas eller så långt som möjligt skyddas. Områden av riksintresse skall skyddas och det innebär att det inte finns utrymme för avvägning mot andra intressen, medan en avvägning mellan skyddsintresset och andra intressen ska ske i de fall områden så långt som möjligt [ska] skyddas. Avvägningen görs först och främst mot samhällsekonomiska intressen, men även enskildas intressen kan beaktas. Med uttrycket påtagligt påverka undantas lindrig påverkan på naturen. 75 Områden som omfattas av riksintresset för energiproduktion, däribland vindkraft, ska så långt som möjligt skyddas från åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten av vindkraftverk. 76 I de fall ett område är av riksintresse för flera av de intressen som stadgas i 3:5-8 MB ska 3:10 MB tillämpas. I avvägningen ska de intressen, som på lång sikt gynnar en hushållning av resurser, ges företräde. Vid en sådan bedömning ska sociala, ekologiska och samhällsekonomiska intressen beaktas i enlighet med portalparagrafen 1:1 MB om en hållbar utveckling. 77 De särskilda hushållningsbestämmelserna regleras i 4 kap. MB där specifika områden av riksintresse är uppräknade. En skillnad mellan de särskilda och de allmänna hushållningsbestämmelserna är att områdena som räknas upp i kap. 4 MB endast kan vara av riksintresse för kultur och miljövård och inte av riksintresse för exploatering, vilket är möjligt enligt de allmänna hushållningsbestämmelserna i 3 kap. 78 Ingrepp i miljön får endast ske om det inte hindras av någon av bestämmelserna 4:2-8 MB, eller då det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar naturens miljö- och kulturvärden Kommunens roll Miljöprocessutredningens förslag medförde en begränsning i det kommunala planmonopolet vilket kritiserades av flertalet remissinstanser. 80 Det kommunala planmonopolet, vilket är ett led i det kommunala självstyret, innebär att det är en kommunal angelägenhet att planera användningen av mark och vatten inom kommunen. 81 Det kommunala självstyret kan liknas vid en princip, som ger kommunen en självständig och inom vissa ramar fri bestämmanderätt i 75 Prop. 1997/98:45 del. 2, s. 30 och Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 157 f. 76 3:8 MB. 77 Prop. 1997/98:45 del 2, s. 34 f. 78 Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s :1 MB. 80 Prop. 2008/09:146, s. 39 f. 81 1:2 PBL och prop. 1985/86:1, s. 76 f. 14
16 relation till staten. 82 Det finns dock ingen orubblig gräns för det kommunala självstyret. Riksdagen kan ändra kommunens befogenheter för att anpassa dessa efter utvecklingen i samhället. 83 Regeringen föreslog, för att kompensera för inskränkningen, att kommunen skulle få veto i tillståndsfrågor för vindkraft, vilket sedan blev fallet. 84 Miljööverdomstolen har uttalat sig om den nya vetoregeln och menar att kommunernas inställning vid etablering av vindkraftverk har således genom den nya lagstiftningen fått en avsevärt starkare ställning. 85 En kommun kan med dagens lagstiftning hindra en vindkraftsetablering, trots att förutsättningarna för vindkraft är gynnsamma. Kommunen har genom vetot starkare ställning i vindkraftsfrågor än de hade tidigare enligt PBL, då bygglov och detaljplan kunde överklagas. 86 Vindkraft kan alltså idag endast tillåtas om kommunen tillstyrkt tillståndet. 87 Tillstyrkandet ska ske när kommunen är remissinstans. 88 Kommunen har själv möjlighet att bestämma om tillstyrkandet ska ske av kommunfullmäktige eller företrädare för kommunen. 89 För att undvika kostsamma prövningsprocesser för verksamhetsutövaren är det viktigt att kommunen redan i samrådsprocessen är tydlig med sin inställning i frågan om vindkraftsetablering. 90 Inom samrådsprocessen ska lokalisering, omfattning, utformning, miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens utformning och innehåll behandlas. 91 Regeringen kan tillåta en vindkraftverksamhet, trots att kommunen inte tillstyrkt tillståndet, om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. 92 Det får dock inte ske om annan lokalisering anses mer lämplig för verksamheten, eller om det finns annan lämplig plats i en annan kommun som kan antas godta en vindkraftsetablering. 93 I avvägningen kan en kommuns positiva inställning till vindkraftsetablering göra lokaliseringen mer lämplig, trots att miljökonsekvenserna och kostnaderna skulle bli större där än i en negativt inställd kommun. 94 Regeringsprövning kan dock endast ske då regeringen har förbehållit sig rätten till att pröva verksamheten, eller då kommunfullmäktige begär att regeringen ska 82 1:1 2 st. KL och Bohlin, Kommunalrättens grunder, s. 21 f. 83 Prop. 1973:90, s. 190 och Bohlin, Kommunalrättens grunder, s. 22 f. 84 Prop. 2008/09:146, s. 39 f. 85 MÖD M , s Michanek, Zetterberg, Supplement till Den svenska miljörätten, s :4 1 st. MB :4 2 st. MB och prop. 2008/09:146, s Prop. 2008/09:146, s :4 1 st. 2 p. MB och prop. 2008/09:146, s :4 2 st. MB :4 2 st. MB, 17:6 3 st. 2 p. MB och 17:4 a 7 p. MB :6 4 st. MB. 94 Prop. 1997/98:45 del 2, s
17 förbehålla sig rätten till att pröva tillståndspliktiga vindkraftverk. 95 I en översiktsplan framgår grunden i kommunens användning av mark- och vattenområden. 96 De fördelar med att kommunen aktivt planlägger genom översiktsplan som framförts är att kommunen får en möjlighet att påverka i frågan om lokalisering och att översiktplanen är demokratiskt framtagen vilket kan öka acceptansen bland kommunens invånare. 97 En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men har ändå ansetts viktig vid ett beslut om en vindkraftsetablering. 98 Miljööverdomstolens praxis visar att en aktuell och genomarbetad översiktsplan beaktas i lokaliseringsfrågan i tillståndsprocessen för vindkraft Kommunens roll i Danmark Enligt miljöprocessutredningens sammanställning är den procentuella energiproduktionen från vindkraft som störst i världen i Danmark med 21 procent av landets totala energiproduktion I Danmark ska kommunen i sin planering sträva efter att uppnå målen som regeringen och andra högre stående centrala myndigheter angivit. Om kommunens planering står i strid med, eller på andra sätt inte uppfyller regeringens krav, kan staten genomdriva sina intressen. 101 I varje kommun ska det finnas en kommunplan, vilken anger riktlinjer för markanvändning och kommunens utveckling. Kommunplanen får inte strida mot den framtida önskade utvecklingen i regionplanen eller mot planeringsunderlag utfärdade på central nivå. 102 Kommunen är ansvarig för att planera för vindkraften i kommunen, men om det inte sker kan regeringen via miljöministeriet besluta att ett område ska utpekas som vindkraftsområde. 103 Kommunen har därefter inget att säga till om angående det utpekade området. 104 Kommunen kan också anta lokalplaner, men dessa får inte strida mot kommunplanen. En lokalplan för 95 17:3 MB och 17:4a 7 p. MB. 96 4:1 PBL och Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s Prop. 2008/09:146, s :3 1 st. PBL och prop. 2008/09:146, s Se miljööverdomstolens domskäl i MÖD M och MÖD M SOU 2008:86, s. 175 f. 101 SOU 2008:86, s. 177 f st. Bekendtgørelsen nr 813 af 21/06/2007 af lov om planlægning (planlagen), 11 4 st. 1-2 p. planlagen och 3 planlagen planlagen. 104 SOU 2008:86, s
18 vindkraft får således varken strida mot kommunplanen eller regionsplanen. 105 Om det i lokalplanen anges var vindkraft får byggas så krävs inget tillstånd vilket medför att vindkraftsprojektörer kan anlägga vindkraftverk med stöd av lokalplanen. 106 Danmark är uppdelat i stadszoner, sommarhusområden och landzoner. Stadszoner är avsedda för stadsmässig bebyggelse och sommarhusområden är avsedda för bebyggelse av sommarhus. Landzoner är de övriga områdena som inte är stadszoner eller sommarhusområden. 107 För att uppföra ett vindkraftverk i en landszon krävs vanligtvis ett tillstånd. 108 Det är dock inte ovanligt att det inte behövs något tillstånd då området redan regleras i lokalplanen. 109 Vid prövning av landzonstillstånd ska största möjliga hänsyn till grannbebyggelse och andra intressen med anknytning till användandet av marken, såsom natur, landskaps- och kulturhistoriska värden samt lantbruk. 110 Ett tillstånd får inte meddelas i strid med lokalplan eller kommunplan som pekar ut ett vindkraftsområde. 111 För havsbaserad vindkraft finns det i Danmark två förfaranden; utbudsförfarandet och ansökningsförfarandet. Vid utbudsförfarandet pekar staten ut ett visst område för vindkraft och i vilken utsträckning en etablering får ske. Vindkraftsprojektörer får sedan ge anbud som skickas på remiss, där bland annat kommunen är remissinstans, innan energistyrelsen avgör frågan. I ansökningsmålen är det däremot vindkraftsprojektörer själv som ansöker om tillstånd att uppföra vindkraftverk på ett, enligt vindkraftsprojektören, lämpligt ställe. Kommunen har sedan möjlighet att framföra sina åsikter som remissinstans innan beslut tas Jämförelse mellan kommunens roll i Sverige och Danmark I Danmark finns krav på planläggning kvar i vindkraftsärenden. Kommunen ansvarar för planläggningen så länge det inte strider mot målsättningar bestämda av regeringen eller centrala myndigheter. Om kommunen skulle planlägga i strid mot dessa målsättningar kan regeringen genomdriva sina intressen. Detta liknar det system Sverige hade innan lagändringen då länsstyrelsen, å statens vägnar, kontrollerade om detaljplanen tillgodosåg riksintressen och om st. 1 p. planlagen st. 5 p. planlagen st. planlagen planlagen st. 5 p. planlagen och SOU 2008:86, s. 182 f st. Cirkulære nr 9295 af 22/ om planlægning for og landzonetilladelse til opstilling af vindmøller (nya vindkraftscirkuläret) st. nya vindkraftscirkuläret. 112 SOU 2008:86, s. 185 f. 17
19 miljökvalitetsnormer uppfylldes. En likhet mellan lagstiftningen i Sverige och den danska lagstiftningen är att planläggningen är bindande och att tillstånd inte får lämnas i strid med planläggningen, men det finns dock inget krav på planläggning i Sverige längre, vilket gör att planläggningen inte borde vara ett lika stort potentiellt hinder i Sverige som i Danmark. En annan skillnad är att det i Danmark finns möjlighet att bygga vindkraft med stöd av lokalplan utan tillstånd, vilket borde kunna minska antalet tillståndsprocesser och spara tid för vindkraftsprojektörer. I Danmark tycks ett aktivt planläggande förespråkas för att underlätta vindkraftsutbyggandet. Detta sker genom att kommunen planerar för vindkraft samt att anläggandet kan ske med stöd av planläggningen, som nämnts ovan. Dock är staten också aktiv då de vid utbudsförfarandet för havsbaserad vindkraft pekar ut ett område för vindkraft och sedan ger vindkraftsprojektörer möjlighet att komma med anbud. På detta sätt är områdets lämplighet redan avgjort och det är upp till energistyrelsen att avgöra vem som lagt det förmånligaste budet. I tillståndsfrågan har de svenska kommunerna veto, till skillnad från kommunerna i Danmark som får framföra sina åsikter som remissinstans. Detta gör att kommunerna i Sverige har mer makt i tillståndsfrågor då de har vetorätt i tillståndsfrågan. Det finns flera tänkbara anledningar till att Danmark är världsledande på vindkraft, exempelvis att Danmark arbetat målmedvetet med vindkraft under en lång tid, med 1990-talet som dess guldålder. 113 En annan anledning kan vara att Danmark har en smidig tillståndstillståndsprocess och ett svagt kommunalt självstyre i planläggningsfrågan kring vindkraft. Den danska lagstiftningen gynnar vindkraftsutbyggnaden i landet, både genom att kommunerna planerar för vindkraft och genom att regeringen kan komma runt planläggningen om detta inte sker. De danska kommunerna har en svagare ställning i tillståndsfrågan än kommunerna i Sverige som har möjlighet att stoppa vindkraftsetableringen. Det finns alltså få hinder mot vindkraft i den danska lagstiftningen vilket bör vara en förklaring till att Danmark är bland de främsta i världen på vindkraft. 113 SOU 2008:86, s
20 3. Kommunalt veto 3.1 Allmänt om kommunalt veto Det kommunala vetot infördes på miljörättens område i Sverige Då en stor industri, eller liknande verksamhet, skulle kunna få stora följder för trakten så beslutades att en industriell verksamhet av intresse vid fysisk riksplaneringen endast fick komma till stånd om kommunen tillstyrkt det. 115 I förarbetet till lag (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. diskuterades att ett avsteg från en absolut kommunal vetorätt måste finnas. Det var främst på grund av att man inte ville att en kommun skulle kunna hindra anläggandet av en kärnavfallsanläggning. 116 Undantaget skulle kunna göras gällande anläggningar av nationell betydelse då det är av synnerlig vikt att de lokaliseras inom landet. För att göra avsteg från den kommunala vetorätten förutsattes att det inte fanns någon lämpligare plats. Utgångspunkten var inte bara teknisk och ekonomisk utan även kommunens inställning var relevant. En kommuns positiva inställning kunde göra så att platsen ansågs vara mer lämplig, även om andra lokaliseringar skulle vara bättre ur ekonomi, teknik- och miljösynpunkt. 117 Regeringen skulle vara restriktiv med att lämna ett tillstånd mot en kommuns vilja. Den kommunala vetorätten och dess avvägning överfördes senare till 17 kap. MB. 118 Det kommunala vetot har funnits sedan 1972 men endast använts vid några få tillfällen: Fossileldad kraftstation i Nynäshamns kommun (1975), gasturbinsanläggning i Västerviks kommun (1976), anläggning för beredskapslagring av olja i Varbergs kommun (1977) och uranbrytning på Billingen i Falköpings och Skövde kommun (1987). 119 Vetorätten torde däremot ha haft en stor praktisk betydelse, eftersom företag borde vara försiktiga med att planera en etablering av vindkraft i en kommun där det finns misstankar om att kommunfullmäktige inte är positivt inställd till en etablering och att det därför är troligt att kommunfullmäktige kommer att använda sig av vetorätten Byggnadslagen (1947:385), SFS 1972: Prop. 1972:111, Bilaga 2, s. 239 f. 116 Prop. 1985/86:3, s. 136 f. 117 Prop. 1985/86:3, s. 192 f. 118 Prop. 1997/98:45 del 2, s Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s Se även SOU 1989:105, s Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s
21 Idag får regeringen endast tillåta kärnteknisk verksamhet och anläggningar för uranbrytning eller andra ämnen som kan användas för att framställa kärnbränsle om kommunen tillstyrkt det. Regeringen kan, trots att kommunens veto, tillåta mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämnen eller kärnavfall om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. 121 Regeringen kan villkora ett tillstånd. 122 Villkoren kan föreskrivas för att tillgodose närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska intressen. Det kan vara att sökande ska betala ett belopp som ska användas till att kompensera en förlust för något allmänintresse som en etablering skulle medföra eller att vidta skyddsåtgärder för att intressen inte ska skadas. 123 Det har även hänt att en kommun villkorat sitt tillstyrkande. Detta skedde exempelvis 1991 då regeringen prövade byggandet av Arlandas tredje landningsbana. Sigtuna kommun villkorade då sin tillstyrkan med att det för verksamheten skulle finnas gränser för buller och föroreningar i grundvattnet i närheten av banan. Kommunen krävde också att en järnväg skulle anläggas mellan Stockholm och Arlanda Utvärdering av det kommunala vetot Kritik har riktats mot att bygglov och detaljplan har bytts ut mot kommunalt veto eftersom en strukturerad prövning enligt PBL ersatts med ett oförutsägbart beslutsfattande av kommunen. 125 Genom det kommunala vetot har det blivit svårare för vindkraftsprojektörerna att förutse om de kommer att erhålla något tillstånd. Det finns idag inget krav på att kommunen måste motivera sitt beslut. I fyra procent av fallen i energimyndighetens undersökning motiverades inte kommunens avstyrkan. En möjlig konsekvens av att det inte finns något krav på motivering är att kommunen inte företar någon undersökning om hur en etablering skulle kunna påverka kommunen. Uppgifter från vindkraftsprojektörerna tyder på att antalet avstyrkande kan vara missvisande då projektörerna drar tillbaka sin ansökan om man befarar att kommunen inte kommer att tillstyrka ansökan. Det är sedan vanligt att vindkraftsprojektörerna lämnar in en ny ansökan som är anpassad för att tillmötesgå kommunens krav, med syfte att kommunen ska :1 1 p. MB, 17:6 1 st. MB och 17:6 3 st. 1 p. MB :7 MB. 123 Prop. 1997/98:45 del 2, s Michanek, Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 390 f. Se även Regeringen, , dnr M90/3590/7, M90/1521/ Civilutskottets yttrande, 2008/09:CU2y, s
22 tillstyrka tillståndet. Ett stort problem är att kommunerna i nästan vart femte fall inte lämnar något remissvar överhuvudtaget vilket tros bero på att kommuner arbetar med översiktsplaner och därför inte vill avge något svar, men en möjlig orsak är även att kommunerna saknar rutiner för denna nya remissform. 126 Kommunerna har även visat osäkerhet kring handläggningen och på vilka grunder tillstyrkandet ska ske. Det syns bland annat när kommunen utnyttjat möjligheten att delegera beslutet, då delegation vanligen skett till byggnadsnämnden men i vissa fall även till miljönämnden. Det har även visat sig genom att kommunen gör en egen prövning av sakfrågan. 127 Ett annat stort problem som uppdagats är att kommuner i vissa fall utnyttjar sin vetorätt för att få ersättning av vindkraftsprojektörerna. Om vindkraftsprojektörerna sedan inte ersätter kommunen så använder kommunen sitt veto för att hindra en vindkraftsetablering. 128 Svensk vindenergis undersökning visar även den på att det inte är ovanligt att kommunen använder sig av vetot för att få någon typ av motprestation av vindkraftsprojektörerna, exempelvis en bygdepeng. 129 Projektörerna anser att kommunen använt sig av vetorätt som ett hot för erhålla ersättning eller ändra projektets omfattning eller utformning. I 16 procent av alla remissvaren från kommunerna har tillstyrkandet villkorats. En anledning som framhållits som orsak till att kommunen ställer upp villkor för tillstyrkandet är att det enligt den gamla lagstiftningen var rutin att kommunen i sina remisser angav önskemål på villkor för tillståndet. 130 Det har ifrågasatts om detta agerande från kommunens sida är olagligt och om det skulle kunna strida mot objektivitetsprincipen då kravet på ersättning i det närmaste liknar en muta. 131 Enligt energimyndighetens rapport tillstyrks, med eller utan villkor, närmare 75 procent av alla remisser av kommunen. Dock kan siffrorna vara missvisande då det framkommit uppgifter om att vindkraftsprojektörerna i vissa fall dragit tillbaka sin ansökan innan kommunen avstyrkt ansökan, för att sedan göra en ny ansökan som faller kommunen bättre i smaken. Om en ansökan måste göras om för att uppfylla kommunens villkor, eller om den försenas av att kommunen inte tar upp frågan eller om ansökan avstyrks så medför det kostnader för 126 Energimyndighetens rapport, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, s. 8, 11 f., 14 f. och ER 2009:35, s Prop. 2008/09:146, s. 55, Energimyndighetens rapport, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, s. 19, ER 2009:35, s. 100 och skrivelse till Miljödepartementet, Länsstyrelsen i Skåne län, s Svenska dagbladet, Tar betalt för vindkraft-ja. 129 Svensk vindenergis promemoria, Kommuners användning av vetot mot vindkraft, s Energimyndighetens rapport, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, s. 11 f., 15 och 19 och skrivelse till Miljödepartementet, Länsstyrelsen i Skåne län, s Svenska dagbladet, Tar betalt för vindkraft-ja. 21
23 vindkraftsprojektörerna, som kan gå ut över elpriserna. Ett tillstyrkande med villkor kan dessutom i praktiken innebära att något tillstånd inte är möjligt, i de fall villkoren är så omfattande att vindkraftsprojektet inte kan genomföras. 132 Det har även visat sig att kommuner avstyrkt tillstånd i strid med sina egna översiktsplaner. Kommuner har även exkluderat områden i översiktsplaner som de tidigare pekat ut som lämpliga för vindkraft. Detta efter att företag påbörjat planeringen av vindkraftsprojekt inom kommunen. 133 Tanken var att kommunen redan vid samrådsförfarandet skulle vara tydlig med sin inställning till en vindkraftsetablering. Det har dock visat sig att kommunerna har svårigheter med att avge sin inställning i ett så tidigt skedde i de fall då de inte har någon vindbruksplan. 134 En frågeställning som uppkommit till följd av de nya reglerna är från vilken tidpunkt det kommunala vetot anses gälla. Detta eftersom lagändringen saknar övergångsbestämmelser. Miljööverdomstolen har kommit fram till att 16:4 MB ska tillämpas från och med ikraftträdande den första augusti 2009, även då tillståndsförfarandet påbörjats innan dess. I flera av MÖD:s avgöranden som berört denna fråga har det dock avgetts skiljaktiga meningar. De skiljaktiga har hänvisat till att det i förarbetena till lagändringen har uttalats att de gamla reglerna i PBL skulle tillämpas vid överklaganden där beslut meddelats innan lagändringen. Det borde därför endast vara ett förbiseende att bestämmelsen i 16:4 MB inte också försetts med övergångsbestämmelser. 135 Om lagstiftningen fått en sådan retroaktiv verkan, utan att det är syftet, tillgodoses inte kravet på rättsäkerheten och rättvisa. 136 En kommuns kovändning i inställning till tillstånd för vindkraftverk efter lagändringen har däremot inte, vid prövning i högre instans, ansetts medföra ett hinder för att tillstånd ges Överklagningsmöjligheter av det kommunala vetot Lagändringen, vilken medförde kommunal vetorätt, har medfört många problem. Ett problem är att kommunen fått större makt över vindskraftsutveckling då kommunens beslut att inte tillstyrka ett tillstånd inte kan överklagas i samma utsträckning som ett bygglov- och 132 Energimyndighetens rapport, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, s 11 f., 14 f. och Svensk vindenergis promemoria, Kommuners användning av vetot mot vindkraft, s. 6 f. och s Skrivelse till Regeringen, Länsstyrelsen Västra Götaland, s MÖD M , MÖD M , MÖD M , MÖD M och prop. 2008/09:146, s Se regeringsrättens resonemang i RÅ 1996 ref. 57, RÅ 2003 ref. 88 och RÅ 2004 ref. 82, 137 MÖD M
24 detaljplansbeslut kunde med det gamla systemet. 138 Den nya regeln i 16:4 MB om kommunalt veto har kommenterats sparsamt i lagstiftningsprocessen och det har inte resonerats något kring överklagningsmöjligheterna av det kommunala vetot. 139 Att kommunens val att inte tillstyrka inte kan överklagas ses som ett av de största hindren mot vindkraftens utbyggnad i Sverige, vilket många aktörer dessutom anser är förkastligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. 140 Kommunens tillstyrkan sker när kommunen är remissinstans och får anses var ett förberedande beslut som tas under pågående process. Ett positivt beslut binder inte prövningsmyndigheten att bevilja ett tillstånd, däremot binder ett negativt beslut från kommunen prövningsmyndigheten till att inte bevilja tillståndet. Ett beslut under pågående prövning kan inte överklagas särskilt enligt MB regler, dock finns möjlighet att överklaga det slutgiltiga beslutet. 141 Däremot finns en möjlighet att pröva kommunfullmäktiges beslut om att avstyrka ett tillstånd genom en laglighetsprövning i 10 kap. kommunallag (1991:900) (KL). 142 Kommunfullmäktiges beslut prövas nästintill uteslutande genom laglighetsprövning. 143 Varje meningsyttring som kommunfullmäktige gör, som antecknas i protokollet, kan prövas genom laglighetsprövningen. Det finns inget krav på att det ska vara ett beslut som ska få direkta verkningar och behöver inte innebära ett avgörande i en fråga. Praxis visar att även remissyttranden från fullmäktige kan överklagas. 144 Det är dock endast kommunmedlemmar som kan få fullmäktiges beslut prövat och inte den sökande vindkraftsprojektören som beslutet berör, om denne inte är medlem i kommunen. 145 Om så inte är fallet, vilket torde vara mycket vanligt, är den enda möjligheten som finns att verksamhetsutövaren övertalar en kommunmedlem att överklaga. 146 Även vid delegation till en nämnd så kan beslutet endast prövas genom en laglighetsprövning Michanek, Zetterberg, Supplement till Den svenska miljörätten, s. 6 och miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2008/09:MJU 27, s Se prop. 2008/09:146, s. 39 f. och Svensk vindenergis promemoria, Kommunernas användning av vetot mot vindkraft, s. 10, energimyndighets rapport, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, s 14 f., ER 2009:35 s. 100 och skrivelse till Miljödepartementet, Länsstyrelsen i Skåne län, s Prop. 2008/09:146, s.40, Ragnemalm, Förvaltningsbesluts överklagbarhet, s , RÅ 1996 ref. 3 och 16:12 MB. 142 Energimyndighetens rapport, 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen?, s. 15 och ER 2009:35 s Bohlin, Kommunalrättens grunder, s Bohlin, Kommunalrättens grunder, s. 247, Bohlin, Warnling-Nerep, förvaltningsrättens grunder, s. 253 och RÅ 1943 ref :1 1 st. KL. 146 Bohlin, Kommunalrättens grunder, s :1-2 KL. 23
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merPlan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
Läs merPlanering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merSammanfattning. Bilaga
Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering
Läs merLegal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt
Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet
Läs merMiljöprocessutredningen (M 2007:04)
(M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare
Läs merSamråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?
Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet
Läs merRemiss av Statens Energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft
1 (5) Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Statens Energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft Sammanfattning Statens Energimyndighet och Naturvårdsverket
Läs merYttrande över Energimyndighetens och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft Ert dnr M2017/01633/Ee
YTTRANDE 1 (6) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Energimyndighetens och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft Ert dnr M2017/01633/Ee
Läs merPlanering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merPrövning av vindkraft
Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler
Läs merPrövning av vindkraft
Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Stockholm 2009-10-16 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler Detaljplaneregler
Läs merRemiss av statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Kommunledningskontoret 2017-11-01 Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av
Läs merVägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk
Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER 2015:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Läs merMiljöprocessutredningen (M 2007:04)
(M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184
Läs merRemissvar till Miljö- och energidepartementet Rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket om kommunal tillstyrkan av vindkraft
Kommunstyrelsen Datum 2017-11-29 Diarienummer 1205/17 Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar till Miljö- och energidepartementet
Läs merNya regler för vindkraft
Nya regler för vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Halmstad 2009-12-01 1 Nytt om vindkraft Nya regler den 1 augusti 2009 SOU 2008:86 Prövning av vindkraft Prop 2008/09:146 Prövning av vindkraft
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2017:955 Utkom från trycket den 14 november 2017 utfärdad den 2 november 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken
Läs merMiljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB
1 Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB T O V E A N D E R S S O N & T O V E S K Ä R B L O M 2 Agenda Bakgrund Nya ord och uttryck Strategiska miljöbedömningar Specifika miljöbedömningar Olika typer av samråd
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att
Läs merNya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar. Tillståndsprocessens nya utmaningar
Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar Tillståndsprocessens nya utmaningar Pia Pehrson, Advokat/Partner Foyen Advokatfirma ETT NYTT 6 KAP. I MILJÖBALKEN Prop. 2016/17:200
Läs merVägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk
Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice] Böcker och rapporter
Läs merVindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT
Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?
Läs merRättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt
Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merVindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merDokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum
1 (7) Organisation Hörby kommun Förvaltning l avdelning Upprättad av Hamish Bell Dokumenttyp Rutiner Handläggning Godkänd av Byggnadsnämnden Dokumenttitel Detaljplanering Underrubrik Undersökning om betydande
Läs merBilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer
Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid
Läs merNya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar
Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar Pia Pehrson, Advokat/Partner Foyen Advokatfirma ETT NYTT 6 KAP. I MILJÖBALKEN Prop. 2016/17:200 av den 1 juni 2017 Antogs av riksdagen
Läs merTillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter
Tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter En beskrivning av tillståndsprocessen MILJÖSKYDDSENHETEN Senast uppdaterad: 2009-01-20 Tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter Miljöbalken Miljöbalken
Läs merRemiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)
YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:652 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 september 2012 Ö 3238-10 SÖKANDE 1. BA 2. KB 3. AB 4. HB 5. ÖB 6. SB 7. ID 8. SD 9. EF 10. LF 11. EG Dok.Id 68236 HÖGSTA DOMSTOLEN
Läs merAntagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
Läs merDelbetänkandet Prövning av vindkraft (SOU 2008:86) Remiss från Miljödepartementet
PM 2008:246 RII (Dnr 315-2530/2008) Delbetänkandet Prövning av vindkraft (SOU 2008:86) Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på remissen
Läs merVägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk
Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice] Böcker och rapporter
Läs merBoverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
Läs merFörändringar i PBL, MB och FMH
Förändringar i PBL, MB och FMH Ann Westerdahl, Miljöprövningsdelegationen, 040-25 25 26 Anna Månsson, Miljöprövningsdelegationen, 040-25 22 59 Anna Persson, Samhällsbyggnadsavdelningen, 040-25 22 33 Charlotte
Läs mer40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st
Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh
Läs merAvstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län
Upphävande av Detaljplan Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län ANTAGEN KS 2015-10-12 LAGA KRAFT 2015-11-05 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-09-30
Läs merVägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk svar på remiss från Energimyndigheten
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-09-29 KS-2014/1063.542 1 (3) HANDLÄGGARE Helena Sundström helena.sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Vägledning för kommunal tillstyrkan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)
Läs merStatens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-12-15 Avdelningen för juridik Anna Marcusson Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av
Läs merTillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar
Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Näringsdepartementet) beslut den 4 maj 2016, N2015/05366/PUB, avseende överklagande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Läs merAu 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.
PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merMiljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2010/11:MJU23 Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:93 Nya EU-regler
Läs merLång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet
Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merDen kommunala vetorätten vid uppförandet av vindkraftsanläggningar
Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i miljörätt 30 högskolepoäng Den kommunala vetorätten vid uppförandet av vindkraftsanläggningar Författare: Axel Asp Handledare: Professor Jan Darpö
Läs merPM Miljöfarlig verksamhet
1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
Läs merNYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M.
NYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M. 23 JANUARI 2019 Pia Pehrson Advokat/Partner Foyen Advokatfirma FÖRTYDLIGANDE AV PBL GÄLLANDE KRAVEN PÅ DETALJPLAN Proposition 2017/18:167 Ett tydligare
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2016
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2017-06-19 Ärendenr: NV-00099-16 EM 2016-4752 Kommunal tillstyrkan av vindkraft Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet
Läs merFörfattningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning
Läs merStockholm den 20 december 2013
R-2013/2087 Stockholm den 20 december 2013 Till Miljödepartementet M2013/2436/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 oktober 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens
Läs merRevidering Riksintresse Vindbruk & Miljöbalken 16:4
Revidering Riksintresse Vindbruk & Miljöbalken 16:4 Weronica Andersson Energimyndigheten Tillväxtavdelningen, Vindenheten 016-544 20 72 Weronica.Andersson@energimyndigheten.se 40 minuters Agenda Revidering
Läs merPrövning av vindkraft enklare och snabbare handläggning (?) Carl-Philip Jönsson
Prövning av vindkraft enklare och snabbare handläggning (?) Carl-Philip Jönsson Tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap MB Tillståndsprövning hos Lst: 40.90 Två eller flera verk > 150 m + tillkommande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser
Läs merNy vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 47 Ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid mark- och miljödomstol i ett av domstolen till regeringen överlämnat mål om tillstånd att bedriva viss verksamhet ska inte prövas
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter; SFS 2007:742 Utkom från trycket den 23 oktober 2007 utfärdad den 11 oktober 2007. Regeringen föreskriver
Läs merVälkomna! J O H A N N A E RS B O RG, E N E TJÄ R N N AT U R N Y T T 6 KA P. M I L J Ö BA L K E N F RÅ N 1 JA N UA R I
Välkomna! M I L J ÖSA M V E R KA N SV E R I G E J O H A N N A E RS B O RG, E N E TJÄ R N N AT U R M I L J Ö B E D Ö M N I N GA R N Y T T 6 KA P. M I L J Ö BA L K E N F RÅ N 1 JA N UA R I 2 0 1 8 ST RAT
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2015-09-24 Stockholm Mål nr P 4488-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-05-12 i mål nr P 4985-14, se
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-26 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om
Läs merRiksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier
Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring
Läs merRemiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016
Läs merCIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov
2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar
Läs merBuller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist
Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
Läs merYTTRANDE 1 (5) DATUM DIARIENR. Inledning. undvika. fördyrande reglerna. sällan om. regler om
YTTRANDE 1 (5) Mark- och miljödomstolen Miljö- och energidepartementett Remiss angående betänkande av Utredningen om ekologisk kompensation, SOU 2017: 34 (ert dnr M2017/01115/Nm) Inledning Ekologisk kompensation
Läs merAllmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merDOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand
Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 oktober 2010 KLAGANDE Onsala Rymdobservatorium Ombud: Advokat Mårten Tagaeus och jur.kand. Linnea Ljung Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 2235
Läs merJuridiska fakultetsnämnden begränsar sitt remissvar till att avse några väsentliga delar av utredningens förslag.
1 (5) YTTRANDE 2009-06-16 Dnr SU 80-0641-09 Emelie Nilsson Kanslichef Juridiska fakultetskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Miljöprocessen (SOU 2009:10) Stockholms universitet har anmodats
Läs merYttrande över remiss Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft
Kommunstyrelsen 2017-11-06 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:532 Kristina Nyström 016-710 80 58 1 (4) Kommunstyrelsen Yttrande över remiss Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2016 T 260-15 KLAGANDE OR Ombud: Advokat JA och jur. kand. MK MOTPART Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:923 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att
Läs merNätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering
Nätverksträff plan 27 november 2017 Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering Allmän info Landshövding Länsöverdirektör Enheten för samhällsplanering Enhetschef Vad händer hos
Läs merRiksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merSW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y
1 (5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y ÖVERKLAGANDE 2010-10-15 Dnr 641-4689-10 Rf Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av Miljööverdomstolens dom den 25
Läs merFÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013 Gällande regelverk och lagstiftarens
Läs merKSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.
Kommunstyrelsens arbetsutskottskövde kommun PROTOKOLLSUTDRAG KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.0436 Behandlat
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2015:668 Utkom från trycket den 24 november 2015 utfärdad den 12 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merMiljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.
1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar
Läs merMiljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Stockholm den 31 januari 2018 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57 Utredarens
Läs merLÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Läs mer