Årsredovisning 2014 TRELLEBORGS KOMMUN

Transkript

1 Årsredovisning 2014 TRELLEBORGS KOMMUN

2 Ansvarig utgivare: Ekonomiavdelningen Foto: Ingrid Wall, Susanne Nilsson, Ove Hed, Johanna Wahlberg, Lars Strandberg Produktion och tryck: Exakta Printing 2015 Trelleborgs kommun

3 INLEDNING 2 Kommunalrådet har ordet i korthet 3 5 år i sammandrag 4 Vad används skattepengarna till? 4 Mandatfördelning 6 Omvärlden 8 Trelleborg 12 Resursfördelningsmodell 15 God ekonomisk hushållning 21 Resultaträkning 24 Balansräkning 27 Finansiella nyckeltal 29 Personalredovisning 33 Sammanställd redovisning NÄMNDERNAS REDOVISNING 36 Kommunstyrelse 38 Överförmyndarnämnd 39 Valnämnd 40 Kommunrevisionen 41 Socialnämnd 42 Bildningsnämnd 44 Kulturnämnd 46 Fritidsnämnd 48 Arbetsmarknadsnämnd 49 Samhällsbyggnadsnämnd 50 Servicenämnd 52 Teknisk nämnd 54 Balansräkningsenheter EKONOMISK REDOVISNING 56 Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Finansieringsanalys 59 Noter 66 Driftredovisning 67 Uppföljning av verksamhet på tre positioner 69 Investeringsredovisning 70 Kommunens värdehandlingar 71 Panter och ansvarsförbindelser 72 Redovisningsprinciper 73 Ord och begrepp REVISIONSBERÄTTELSE 76 Revisionsberättelse

4 INLEDNING Mycket har hänt och mycket är på gång TRELLEBORGS kärnverksamhet har stor betydelse för Trelleborgarnas dagliga liv och är fundamentet i vår verksamhet. Under 2014 har arbetet fortsatt med att utveckla dessa verksamheter. Ett stort antal andra händelser, som bidrar till kommunens utveckling, har ägt rum. Första spadtaget togs för byggandet av Sveriges största plusenergihus, den rättspsykiatriska kliniken som Region Skåne anlägger i Trelleborg - en byggnad med högt ställda ambitioner kring energi och miljö för forskning samt vård och utbildning. Vi har även kunnat inviga färjeläge 10, vilket möjliggör att färjor på 240 meter kan angöra Trelleborgs hamn. Detta får till följd att färjorna flyttas ut från centrala Trelleborg, vilket är en förutsättning för förverkligandet av Sjöstaden. Fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad som visar inriktningen för framtidens Trelleborg antogs i kommunfullmäktige i bred politisk enighet. Sveriges största biogasanläggning, Jordbergaanläggningen, invigdes. I samband med detta genomfördes Gröna Trelleborg, ett evenemang som lyfte fram de gröna näringarna samt klimatoch miljöarbetet som pågår runt om i kommunen av olika aktörer. Sveriges största tomatodling har utvidgat sin verksamhet och är nu Nordens största tomatodling. En expansion som gör det möjligt att odla tomater även vintertid i Sverige. Under året har vi sett andra företagsetableringar i kommunen och i staden. Vi har även sett exempel på lokala företag som utvecklas och expanderar i nya lokaler. Det finns ett fortsatt tryck från företag som vill etablera sig i Trelleborg. Nytt för året var Trelleborgs kommuns näringslivsfrukost. Huvudtalare under året var Peter Nilsson, VD och koncernchef för Trelleborg AB, Bodil Rosvall Jönsson, VD för Business Region Skåne, Niclas Mårtensson, COO på Stena Line och Mona Sahlin, ledamot av Riksidrottsförbundets styrelse och före detta partiledare för Socialdemokraterna. Arbetet med att utveckla kommunens relationer med det lokala näringslivet kommer att fortsätta under Kommunens attraktivitet kommer att öka tack vare Pågatågstrafiken som kommer igång i december Arbetet pågår för fullt med att iordningställa den anrika stationsbyggnaden till Skånes modernaste Pågatågsstation, ett kommande flaggskepp för Skånetrafiken. För att kunna ta emot nya kommuninvånare behöver bostadsbyggandet ta fart, både genom nya områden för utbyggnad och inte minst genom förtätning i staden. AB Trelleborgshem har färdigställt sitt projekt Sjöjungfrun och tog första spadtaget för nya hyreshus på Sockerbrukstomten. Alsingevallen bygger nytt i kvarteret Hovslagaren och bygger om gamla Centralskolan till bostäder. Även på landsbygden och i våra övriga tätorter har nya bostäder byggts. Trelleborgs kommun blev i den regionala utvecklingsstrategin för Skåne utpekad som en av åtta regionala kärnor. Kommunen har tillsammans med Region Skåne inlett ett arbete med att förtydliga Trelleborgs roll som regional kärna och resonera kring hur Trelleborg kan bidra till regionens utveckling och tillväxt. På nationaldagen blev Trelleborgs kommun en Fair Trade City och i november medlemsstad 121 i European Coalition of Cities against Racism EC- CAR. Dessutom stod Trelleborg värd för den nationella Kraftsamlingskonferensen med socialt ansvarstagande och företagande i fokus. Olika sätt och metoder för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt i en framgångskommun med hög livskvalitet, helt i linje med Trelleborgs kommuns vision. Jonas Rosenkvist Kommundirektör 2 INLEDNING

5 INLEDNING INLEDNING 2014 i korthet Kommunens totala resultat blev 13,7 miljoner kronor. Inget av kommunfullmäktiges fyra finansiella mål uppfylldes under Kommunkoncernens totala resultat blev 33,6 miljoner kronor. Nämndernas budgetavvikelse var -20,9 miljoner kronor. Under 2014 uppgick investeringarna till 232 miljoner kronor i Trelleborgs Kommun. 30 miljoner kronor lånades upp ,5 miljoner kronor amorterades på gamla lån. Skatteintäkterna uppgick till 1,5 miljarder kronor. Antalet tillsvidareanställda minskade under 2014 med sju anställda. Andelen tillsvidareanställda kvinnor minskade med 0,5 % till 78,7 % under året. Under 2014 producerades totalt närmare fem miljoner arbetstimmar av anställda. Fem år i sammandrag Antal invånare Skattesats (kr) 20,36 20,36 20,36 20,36 20,36 Nettokostnader inklusive finansnetto (mnkr) 1 988, , , , ,8 Nettokostnad per invånare (kr) Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag (mnkr) 2 002, , , , ,6 Årets resultat (mnkr) 13,7 32,6 70,4 70,8 42,8 Avskrivningar (mnkr) 119,2 120,1 103,4 100,0 97,8 Nettoinvesteringar (mnkr) 232,2 189,3 208,5 183,8 172,3 Låneskuld (mnkr) 357,5 350,0 292,5 235,0 177,5 Låneskuld per invånare (kr) Eget kapital (mnkr) 1 550, , , , ,8 Eget kapital per invånare (kr) Likvida medel (mnkr) 100,6 164,8 100,1 21,9 89,0 Soliditet (%) 58,6 59,1 60,1 60,3 60,4 Utbetalda löner (mnkr) 1 059, ,2 974,6 950,6 901,1 Arbetsgivaravgifter (mnkr) 317,0 310,1 291,8 287,6 274,8 Antal årsarbeten Utförliga kommentarer finns i den ekonomiska redovisningen. INLEDNING 3

6 INLEDNING 2014 VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN? Generella stadsbidrag 17 % Finansiella intäkter 1 % Försäljning och övrigt 1 % Taxor & avgifter 10 % Hyror & arrenden 1 % Försäljning och övrigt 1% Material 6% Hyror & arrenden 1% HUR ANVÄNDS PENGARNA? Material 6 % Taxor & avgi7er 10% 2014 Tjänster & köp av verksamhet 28 Tjänster % & köp av verksamhe 28% Bidrag 6 % Försäljning, verksamhet & entreprenad 2 % Bidrag 6% Finansiella kostnade 1% Personal Skatteintäkter 62 % 59% Försäljning, verksamhet & entreprenad 2% Personal 59 % Finansiella kostnader 1 % Inköp & anläggningstillgångar 3 % Bidrag & transfereringar 3 % Bidrag & transfereringar 3% Inköp, anläggn 3% MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? S M SD FP C MP SÖS Verksamheternas andel av kommunens nettokostnader 2014 Andel Vård och omsorg 29,15 % Grundskola 20,71 % Förskole- och fritidshemsverksamhet 14,65 % Gymnasie- och vuxenutbildning 9,01 % Övrig utbildning 1,73 % Individ- och familjeomsorg 6,73 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 0,79 % Infrastruktur, skydd, miljö, gata, park, med mera 6,63 % Fritidsverksamhet 3,30 % Kulturverksamhet 2,17 % Kommungemensam verksamhet 3,67 % Politisk verksamhet 1,50 % 4 INLEDNING

7 INLEDNING INLEDNING 5

8 Omvärlden Den samhällsekonomiska utvecklingen Källa: Konjunkturläget december 2014, Konjunkturinstitutet (KI) Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomiskpolitiska stimulanser innebär att den inhemska efterfrågan växer i ungefär normal takt. Inflationen är och förblir låg och Riksbankens nollräntepolitik består under flera år. Vid en sämre ekonomisk utveckling än förväntat kan tillfälliga finanspolitiska stimulanser övervägas eftersom statsskulden är låg. Under de första tre kvartalen 2014 ökade BNP i genomsnitt med blygsamma 0,3 % per kvartal och arbetslösheten minskade marginellt till strax under 8 %. Den svaga omvärldsefterfrågan har hållit tillbaka svensk export och indirekt även näringslivets investeringar. Barometerindikatorn ligger nu över sitt historiska medelvärde, men sedan en tid tillbaka har tillväxten varit svagare än vad som impliceras av det historiska sambandet med barometerindikatorn. Den svaga tillväxten bedöms därför fortsätta under senare delen av 2014 och början av Kommunernas ekonomi Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) december 2014 Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet kommer resultatet för 2014 att uppgå till 9 mdkr, vilket motsvarar 1,2 % av skatter och generella statsbidrag. År 2015 väntas resultaten försämras ytterligare något, till 5 mdkr, trots skattehöjningar på i genomsnitt 14 öre. Det finns dock några osäkerheter när det gäller nästa år, bland annat kring detaljer i statsbudgeten för 2015, som i skrivande stund bereds i Riksdagens utskott. När det gäller åren därefter, , finns det såväl orostecken som ljusglimtar. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt. Vi kan se goda exempel på lyckad samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorg. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna inom ett flertal områden och av ett flertal skäl. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. För att bibehålla ett resultat på 1 % av skatter och generella 6

9 statsbidrag räknar vi med att kommunsektorn anpassar sitt skatteuttag åren , vilket resulterar i en höjd medelutdebitering på sammanlagt 69 öre utöver de 14 redan beslutade för Ytterligare en förutsättning är att staten skjuter till pengar i enlighet med en trendmässig framskrivning. Bostadsmarknad Då bostadsproduktionen inte motsvarat befolkningsutvecklingen under de senaste 20 åren har detta lett till ett generellt underskott av bostäder i Trelleborgs stad av framför allt mindre lägenheter, företrädesvis hyresrätter. Det råder även efterfrågan på bostadsrätter i flerbostadshus med låg hyra samt på småhus i prisläge runt två mnkr. Nyproduktionen av bostadsrätter i flerbostadshus har varit obefintlig de senaste åren och nyproduktionen av småhus har varit låg. De förändrade låneregler som infördes 2012 är sannolikt orsak till den lägre efterfrågan på dessa typer av bostäder. Efterfrågan är stor på bostäder i flerbostadshus med hiss. För utvecklingsorterna och landsbygden har bostadsmarknaden varit mer stabil och bedömningen är att det finns en balans på bostadsmarknaden i dessa delar av kommunen. Nyproduktion av bostäder har de senaste åren främst skett av lokala bostadsföretag och allmännyttan, Trelleborgshem. Nationella bostadsföretag har producerat en del småhus men inte investerat i flerbostadshus. Trelleborgs kommuns nuvarande bostadsbestånd består till 57 % av småhus och 43 % av bostäder i flerbostadshus. Fördelat på upplåtelseform är 53 % äganderätt, 27 % hyresrätt och 20 % bostadsrätt. Inom tätbebyggda områden i kommunen finns ett flertal outnyttjade detaljplaner, detta gäller främst småhusområden. En stor del av detaljplanerna i centrala Trelleborg behöver uppdateras för att möjliggöra förtätningsprojekt på attraktiva lägen i stadskärnan med en blandad bebyggelse som tillåter bostäder, handel, service och arbetsplatser. I orter av tydlig småhuskaraktär såsom Skegrie och Beddingestrand är det viktigt att skapa en variation av bebyggelse och upplåtelseformer för att vara en attraktiv bostadsort för bredare grupper. Det finns en ökad efterfrågan för mindre boende och mindre tomter vilket kommunens utvecklingsorter behöver kompletteras med. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsgivarna ser positivt på de kommande åren, även om framtidstron dämpats något sedan våren Samtidigt är de offentliga arbetsgivarna mer optimistiska än tidigare och tror på fler anställda inom de flesta av sina verksamhetsområden. De offentliga arbetsgivarna har dock blivit allt mer bekymrade över den knappa tillgången på utbildad arbetskraft. Gapet mellan tillgänglig kompetens och den av arbetsgivarna efterfrågade spås försvåra framtida sysselsättningsökningar, särskilt svårt förväntas det att bli för arbetssökande utan gymnasiekompetens. Verksamheterna inom kultur och fritid samlas under samma förvaltning Under har tillskottet på arbetskraft ökat med personer, samtidigt har antalet sysselsatta ökat med personer. Nästan hela sysselsättningsökningen sker bland utrikesfödda. Sysselsättningen ökade som mest inom offentlig sektor, det tillkom dock många arbeten även inom privat tjänstesektor, en sektor som främst är beroende av hushållens konsumtion för sin fortsatta utveckling. Även inom transportsektorn ökade antalet arbeten under 2014 medan sysselsättningen inom industri och mer företagsnära tjänster har haft en svagare utveckling under Utvecklingen förväntas dock att stärkas under 2015 och främst Under 2014 minskade arbetslösheten i sin helhet (16-64 år) i Trelleborgs kommun och låg vid årsskiftet under Skånesnittet. Även ungdomsarbetslösheten minskade under året men ligger fortfarande kvar på en högre nivå än Skånesnittet. Konkurrensen om jobben som inte kräver särskild yrkesutbildning har ökat under året. Det är framför allt korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, bland dessa grupper fortsätter arbetslösheten att öka. n 7

10 Trelleborg Trelleborgs utveckling I januari 2012 beslutade kommunfullmäktige om strategiska inriktningsmål, befolkningsmål och finansiella mål för År 2014 är det andra året då alla nämnder hade beslutade effektmål att följa upp. En samlad bild av kommunfullmäktiges mål finns i årsredovisningen. Nämndernas detaljerade uppföljningar av effektmålen finns i deras beslutade årsanalyser, vilka publiceras på Kommunfullmäktige har beslutat om en fördjupad översiktsplan för centrala Trelleborg som visar hur centrala Trelleborg ska förändras. Förverkligandet av detaljplanen för Trelleborg C och andra förberedelser inför trafikstarten av Trelleborgsbanan den 13 december 2015 har pågått under året. Arbete pågår också med andra detaljplaner, som för kvarteret där Centralskolan låg och området mellan Rådhuset och Hamngatan. Dessutom planeras för exploatering av ett område i Skegrie, för Trygghetens hus i västra Trelleborg samt för skolor på Vannhög/Lillevång. Kommunstyrelsen beslutade 2012 att införa en kommunal kundtjänst som öppnades 1 januari Uppbyggnaden av kundtjänst sker successivt med att kommunens verksamheter kopplas på efterhand. Först ut var arbetsmarknadsförvaltningen och resultaten är mycket bra. Tiden mellan en första kontakt med medborgaren som söker försörjningsstöd tills beslut och utbetalning skett har blivit avsevärt kortare. Andra åtgärder för att bedriva en effektiv och medborgarorienterad verksamhet märks inom bygglovshantering, där det idag går betydligt snabbare att få bygglov. Trelleborgs kommuns miljöinriktning har gett resultat. Under året invigdes en stor dagvattenanläggning som har byggts i samarbete med hamnen för att hantera översvämningsproblemen. Trelleborgsborna har märkt en förändring av avfallshanteringen genom nya avfallskärl, där en bättre sortering för återvinning kan göras. Efter sommaren invigdes en stor biogasanläggning i Jordberga. Befolkningen ökade jämfört med föregående år och den 31 december 2014 var antalet trelleborgare , en ökning med 136 personer. Trelleborgs ekonomi Budgeten för 2014 utgår från de mål kommunfullmäktige fastställt för god ekonomisk hushållning för åren Budgeten innebar dock ett lägre resultat på +23,9 mnkr i jämförelse med målet 39,7 mnkr. Driftramarna för 2014 byggde på driftbudgeten för 2013 samt befolkningsprognosen , som kommunfullmäktige fastställde i mars Andra viktiga förutsättningar var de finansiella målen och en oförändrad skattesats. För att kunna besluta om tillskott för investeringar och andra angelägna beslut, budgeterades 12,4 mnkr i budgetmarginal och kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Av dessa har beslut om tillskott på 10,5 mnkr till nämndernas budget fattats under året. Då budgetmarginalen tog slut under året har dessutom 12,5 mnkr finansierats via ett reducerat resultat. Vidare har ett socialt investeringsprojekt (0,5 mnkr) finansierats via ett reducerat resultat. Nämnderna fick ingen kompensation för löneökningar eller prisökningar. För vissa nämnder beräknades driftbudgeten utifrån beräknat invånarantal. Befolkningsutvecklingen är lägre (-114) än vad som förväntades i befolkningsprognosen. Analys över hur detta påverkade nämndernas fördelningsnyckeltal finns i avsnittet resursfördelningsmodell års bokslut gav ett överskott på 13,7 mnkr vilket kan jämföras med resultatet föregående år som uppgick till 32,6 mnkr. Förändringen kan delvis härledas till att det år 2013 fanns två jämförelsestörande poster, återbetalning från AFA (+33,8 mnkr) samt sänkning av diskonteringsräntan gällande pensionsavsättningar (-15,3 mnkr). Utöver detta har resultatet 2014 präglats av högre personalkostnader med 27 mnkr. De högre kostnaderna har dock kompenserats av högre intäkter från verksamheten samt högre statsbidrag. Särskilda satsningar De medel som uppkommer genom att Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav på de kommunala bolagen används till särskilda satsningar under Totalt uppgick tillskottet till verksamheterna till 1,4 mnkr och ingick i kommunstyrelsens budgetförslag. De särskilda satsningarna utgör ingen permanent utökning av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen tillfördes totalt 960 tkr varav 400 tkr avsattes till evenemang av engångskaraktär. Under året var några av evenemangen Grön folkfest och invigning av Jordberga biogasanläggning, närvaro i Almedalen, bidrag till Söderslätts countryfestival, isbanan på Stortorget samt firandet av nationaldagen den 6 juni. Vidare avsätts 560 tkr till politiskt administrativt stöd. Under 2013 infördes detta på prov vilket gör att de politiska partierna kan disponera medel för att genomföra utredningar eller skaffa administrativt stöd. Ett välkommet stöd som även behövdes under Detta ska dock ej utgå till råd eller personer som har fasta arvoden. Bildningsnämnden tillsköts 50 tkr till en särskild satsning i matematik, vilket har använts till att stärka matematikundervisningen och få behörighet till gymnasiet. Kulturnämnden tillsköts 200 tkr för särskilda föreningsbidrag vilket använts till att ytterligare stimulera de ideella krafter som är verksamma inom kulturnämndens ansvarsområden. Detta har bland annat inneburit utvecklingsbidrag till samarbetsprojekt mellan föreningarna. Kulturnämnden har även satsat på 8

11 ett mer sammanhållet sommarprogram i stadsparken i samarbete med föreningarna. Fritidsnämnden tillsköts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom fritidssektorn i Trelleborgs kommun. Dessa medel har används till flickidrotten och till funktionshindrades idrottsverksamhet med hälften vardera. Skatteunderlag Kommunens eget skatteunderlag, räknat som skattekraft, understiger fortfarande medelskattekraften i riket, det vill säga antalet skattekronor per invånare i riket. För budgetåret 2014 (inkomståret 2012 uppräknat med de av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna) blev skattekraften enligt utfall 91,5 % av riksgenomsnittet, vilket ska jämföras med 91,1 % för På basis av kommunens utdebitering, 20,36 kronor per skattekrona, ger detta en total skatteintäkt på 1 567,7 mnkr. Således ökade kommunens eget skatteunderlag totalt sett mer än riksgenomsnittet. Dock visar taxeringen för inkomståret 2013 återigen en lägre utvecklingstakt för kommunen med 2,7 % mot 3,4 % för riket. Den för kommunen lägre skattekraften kompenseras liksom under tidigare år via inkomstutjämningsbidraget. Detta bidrag uppgår till totalt 388,8 mnkr för 2014 och ska förutom att utjämna skillnader i skattekraften kommuner emellan, även ge kommunerna ett statligt stöd för en del av de verksamheter som man ålagts att utföra. Dessa avser i huvudsak basverksamheterna inom vård, skola och omsorg. För nya tillkommande regleringar av riksdagsbeslut och förändringar i skattelagstiftningen sker de finansiella justeringarna via en särskild regleringspost. Denna regleringspost används också för att justera de förändringar i rikets skattekraft som påverkar nivån på inkomstutjämningssystemet. 9

12 Fastighetsavgift Från och med 2008 infördes en särskild kommunal fastighetsavgift som ersatte den tidigare statliga fastighetsskatten. Denna intäkt som därigenom tillfördes kommunerna beräknades vid införandet till 12 mdkr för Då införandet av fastighetsavgiften skulle vara kostnadsneutralt mellan staten och kommunerna reducerades det generella statsbidraget med motsvarande belopp. För åren efter införandet har kommunernas intäkt från fastighetsavgiften påverkats av dels framtida indexeringar av avgiften dels förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift betalats ut till kommunerna med samma belopp som gällde för Därefter har avräkningar utbetalats från och med För år 2014 redovisas i bokslutet totalt 74,6 mnkr inklusive slutavräkning för 2013 och prognos för Befolkning Befolkningen i Trelleborgs kommun ökade med 136 invånare under 2014 och var vid årsskiftet 2014/ invånare. Befolkningsökningen berodde i sin helhet på ett invandringsöverskott på 260 personer. Inrikes flyttningsöverskott blev negativt, -122, och födelseöverskottet blev noll, lika många föddes som avled under året. Totalt ökade befolkningen med 136 invånare under Detta var 114 invånare under befolkningsplanen. För nyfödda, barn 6-18 år och yngre pensionärer år hamnade utfallet ganska nära planen. Barn mellan 1 och 5 år blev 19 färre än planerat och 85 år och äldre hade störst avvikelse, procentuellt sett, då man blev 21 invånare färre än planerat. Den arbetsföra befolkningen mellan 19 och 64 år blev 72 invånare färre än planerat. Befolkningen har ökat i Trelleborgs kommun varje år sedan Den 31 december 1984 uppgick befolkningen till invånare och vid årsskiftet 2014/2015 hade befolkningen ökat till invånare. Barnbokslut Barnens bästa i fokus - det är målsättningen för alla beslut som fattas i kommunens nämnder och kommunstyrelse i Trelleborg. Den barnchecklista som infördes för flera år sedan bygger på FN:s barnkonvention. Nämndernas och kommunstyrelsens olika verksamhetsområden speglas i på vilket sätt barnchecklistan används. För vissa beaktas barnperspektivet i så gott som varje beslut, medan för andra innebär det ett mer övergripande synsätt. Ett speciellt barnbokslut görs där varje nämnd redovisar sitt arbete för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet, vilket omfattar såväl nämnder som kommunala bolag. Budget, flerårsplan, verksamhetsplaner, delårsrapporter, årsanalyser och intern kontroll utgör viktiga styrdokument som ger underlag för kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna och bolagen kallas årligen till möte med kommunstyrelsen. De kan också kallas vid ytterligare tillfällen om det anses befogat. De årliga budgetdialogerna samt mål- och investeringsdialogerna är viktiga verktyg för uppsiktsplikten. Varje nämnd lämnar en prognos vid delårsrapporten efter första tertialet. Efter augusti månad görs ett delårsbokslut där nämnderna följer upp såväl verksamhet som ekonomi samt lämnar en prognos Förändringskomponenter för befolkningsutveckling 2014 Folkmängd Födda Avlidna Invandringar Utvandringar Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Folkmängd Ålder vid årets slut Befolkningsförändring Befolkningsplan 2014 Utfall 2014 mot prognos TOTALT

13 för verksamhet och ekonomi för året. Vid årets slut rapporterar alla nämnder, via sina årsanalyser, om året som gått. Bolagen rapporterar via delårsrapport och årsbokslut. Bolagen ska även en gång om året lämna in en rapport om sin verksamhet under kalenderåret utifrån bolagets ändamål och de kommunala principer som gäller för bolaget. Förutom detta kallas bolagen till ägardialog, Trelleborgs Hamn AB och AB Trelleborgshem två gånger om året och övriga bolag en gång om året. Under 2013 påbörjades arbetet med en ny policy för styrning och ledning som ska förbättra ledningssystemet i Trelleborgs kommun. Förslaget är ute på remiss och förväntas antas under våren Intern kontroll Kommunfullmäktige beslutade 2012 om ett justerat reglemente för intern kontroll. Av reglementet framgår bland annat att kommunstyrelsen har ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I det ligger att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Enligt kommunens reglemente ska nämnderna varje år besluta om en särskild plan för den interna kontrollen. Planen ska följas upp av nämnderna och nämnden ska senast i samband med upprättandet av årsanalysen rapportera om resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Dessa rapporter sammanställs i ett särskilt dokument som beskriver både nämndernas granskning och resultatet av denna. Utifrån detta resultat sker en bedömning om nämnderna uppfyllt kontrollmålen bildades en arbetsgrupp som består av ett nätverk med kontaktpersoner från respektive förvaltning. Gruppen har bland annat tagit fram kommungemensamma mallar för arbetet med intern kontroll men arbetar också med utvecklingen av den interna kontrollen i kommunen. Viktigt i detta arbete är informationsspridning kring goda exempel samt att fokusera på intern kontroll som ett verktyg för kvalitetsutveckling snarare än för felanmärkning. De kommungemensamma interna kontrollmålen under 2014 har varit medarbetarsamtal, uppgiftsöverlämnande vid personalskiften samt uppföljning och kontroll av externa leverantörer. Budget 2015 Bit för bit lägger vi de långsiktiga pusselbitarna på plats. Vår vision Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt pekar ut färdriktningen och vi strävar ständigt för att nå dit. För att nå hela vägen fram har vi antagit strategiska inriktningsmål att stödja vår utveckling på. Det är extra viktigt att ha den långsiktiga visionen för ögonen när konjunkturen inte är den mest gynnsamma. Vi står inför utmaningar som Trelleborgs kommun inte är vana vid och det är bra att få det förändringstrycket i organisationen, så att vi kan fokusera på verksamhetsutveckling och innovativa lösningar av det befintliga. Vårt mål inför budgetarbetet att år 2025 vara kommuninnevånare sporrar till utveckling och framsynthet. Det gäller att bygga upp kommunens attraktivitet och varumärke. Bygga från Kommunen arrangerar sina första näringslivsfrukostar det vi är idag för att skapa en framgångs- och framtidskommun. På lång sikt ser vi hur vi har lyckats att flytta och koncentrera verksamheten i Trelleborgs Hamn AB på de ur vattnet vunna landmassorna. Det som möjliggör förverkligandet av Sjöstaden. Vägen dit är lång och många beslut och avvägningar måste göras under tiden. Vi ser ett antal stadsutvecklings- och förändringsprojekt i de centrala delarna av Trelleborg. Det som en gång i tiden var Centralskolan kommer att omvandlas till bostäder och affärer. Planeringen pågår för att kunna bygga en ny räddningsstation och området där brandstationen finns idag kan utvecklas. Under året kommer vi för högvarv arbeta för att skapa ett resecentrum vid Centralstationen. Dessutom möjliggör detta att området där Övre busstation finns idag kan utvecklas till något helt annat. Det är viktigt att staden förtätas så att fler får möjlighet att bosätta sig här. Samtidigt är det av vikt att utvecklingen fortsätter i våra utvecklingsorter. Företagsamheten bör få spira både i staden och på landsbygden. Vi ser hur strukturen i Trelleborgs kommun har förändrats över åren. Vi går från att vara en kommun med ett fåtal stora företag till en kommun där fler och fler små och medelstora företag växer fram och får möjlighet att växa. Vi har alla förutsättningar för att skapa en god tillväxt. n 11

14 Resursfördelningsmodell FÖRDELNINGSNYCKELTALEN är ett framräknat pris med kronor per invånare för olika befolkningsgrupper, som utifrån aktuell befolkningsprognos vid budgettillfället anger den totala nettokostnaden per verksamhet. I detta pris ingår inte de politiska kostnaderna (nämnderna) eller fastighetskostnader. Priset är baserat på innevarande års budget vid budgeteringstidpunkten och invånarantalet utgörs av ett genomsnitt på förändringen under det aktuella budgetåret. Vid bokslutet uppdateras fördelningsnyckeltalet med eventuella tilläggsanslag och den verkliga förändringen under året stäms av mot den prognostiserade. I nedanstående kommentarer är det modellens invånarantal det vill säga ett årsgenomsnitt som redovisas. Fördelningsnyckeltalet förskola som i fördelningsmodellen baseras på antalet barn i åldern 1-5 år redovisar ett utfall med 19 fler barn än vad som beräknats enligt befolkningsprognosen, det vill säga budget. Detta innebär en behovsökning med cirka 1,6 mnkr. Verksamheten redovisar dock ett större negativt resultat det vill säga 6,7 mnkr. Underskottet beror på ökade interkommunala kostnader, att utfallet av lönerörelsen blev större än budgeterat då förskollärarna prioriterats, ej kompenserade hyror samt att investeringsprojekt tagit längre tid att färdigställa än beräknat vilket inneburit att gamla lokaler ej sagts upp i tid. För fritidshem det vill säga åldersgruppen 6-12 år redovisas en behovsökning då antalet barn i åldersgruppen ökat med 49 vilket motsvarar cirka 0,5 mnkr. Det ekonomiska utfallet i jämförelse med budget redovisar dock ett överskott med motsvarande cirka 0,5 mnkr. Överskottet inom verksamheten beror till största del på högre intäkter det vill säga förskole- och fritidshemsavgifter. När det gäller verksamheten inom förskoleklass/grundskola visar en avstämning av fördelningsnyckeltalet ett ökat resursbehov i jämförelse med budget då antalet barn ökat med 52 vilket innebär cirka 3,8 mnkr. Samtidigt redovisas endast ett mindre underskott (-0,7 mnkr) vid en jämförelse med budget. Underskottet beror till största delen på ökade interkommunala kostnader då fler elever gått på friskolor och i andra kommunala skolor. Inom befolkningsgruppen år, som är underlaget för gymnasieverksamhetens budget, visar befolkningsutfallet en marginell skillnad mot budget, vilket ger ett i stort sett oförändrat behov av ekonomiska resurser. I en jämförelse med budget visar det ekonomiska resultatet på ett underskott på marginalen med 0,2 mnkr. Den största orsaken till underskottet är högre interkommunala kostnader som också kan härledas till avveckling av två gymnasieprogram. Även för fördelningsnyckeltalet för vuxenutbildning ger det verkliga befolkningsutfallet en obetydlig behovsminskning i förhållande till budget. Det ekonomiska utfallet redovisar ett positivt resultat på 2,9 mnkr i jämförelse med budget. Överskottet kan i huvudsak härledas till ökade statsbidrag och ökad produktion på SFI-utbildningar. För verksamheten inom äldreomsorgen finns två åldersgrupper, dels pensionärer år dels pensionärer 85 år och därutöver. Äldreomsorgen redovisar för 2014 ett ekonomiskt resultat på Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut 2014 Nettokostnader tkr. Exkl nämndskostnader och fastighetskostnader Slutjustering fördelningsnyckeltal Åldersgrupper Volymfaktor Antal inv. Tilldelad resurs Antal inv. Beräknad resurs Behovsenl. budget inv. enl. budget enl. utfall inv. enl. utfall förändring Förskola/Barnomsorg 1-5 år Skolbarnomsorg 6-12 år Förskoleklass/Grundskola 6-15 år Gymnasie år Vuxenutbildning år Äldreomsorg nivå år Äldreomsorg nivå 2 85 år Ekonomiskt bistånd 0 år Arbete och etablering 0-64 år Vård av unga 0-19 år Vård av vuxna, inklusive Psykiatri 20 64år LSS/Handikappomsorg 0-64 år

15 Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut 2014 Nettokostnader tkr. Exkl nämndskostnader o fastighetskostnader Avstämning resursfördelning mot redovisning Åldersgrupper Volymfaktor Budgeterad Redovisad Avvikelse nettokostnad nettokostnad +/- Förskola/Barnomsorg 1-5 år Skolbarnomsorg 6-12 år Förskoleklass/Grundskola 6-15 år Gymnasie år Vuxenutbildning år Äldreomsorg nivå år Äldreomsorg nivå 2 85 år Ekonomiskt bistånd 0 år Arbete och etablering 0-64 år Vård av unga 0-19 år Vård av vuxna, inkl Psykiatri 20 64år LSS/Handikappomsorg 0-64 år totalt 2,4 mnkr i underskott i jämförelse med budget, varav åldersgruppen år ger ett underskott på -4 mnkr och åldersgruppen 85 år och äldre ger ett överskott på 1,7 mnkr. Vid avstämning mot den faktiska befolkningsutvecklingen kan konstateras att åldersgruppen år ökat och därmed pekar mot ett ökat resursbehov medan åldersgruppen 85 år och äldre minskat och därmed visar ett minskande resursbehov. Sammantaget innebär detta ett minskat behov med 6,7 mnkr. Vid avstämning av vilken ålderskategori som verksamhetens insatser riktas till kan konstateras att gruppen «äldre, yngre» (65-84 år) tar i anspråk alltmer av verksamhetens kostnader. En kö till kommunens äldreboende uppstod under hösten och medförde ökade kostnader för köp av externa korttidsboendeplatser samtidigt som utskrivningsklara inte kunde beredas plats lika snabbt som tidigare. För att undvika vite på grund av kösituationen har frågan om att tidigarelägga ökningen av antalet äldreboendeplatser aktualiserats. Ett arbete med hemtagning av vårdtagare utanför kommunen påbörjades 2013 och har fortsatt under året. För några vårdtagare bedöms dock hemtagning ej möjlig i dagsläget. Genomförandet av den budgeterade avgiftshöjningen uteblev 2014 men förväntas ske Antalet biståndstimmar har varit relativt konstant under året. Budgeten för ekonomiskt bistånd baseras på den totala folkmängden. Därmed bygger resurstilldelningen på befolkningsutvecklingen generellt, både den faktiska och den prognostiserade. Befolkningsutvecklingen har dock en marginell påverkan på nämndens kostnader för ekonomiskt bistånd. Faktorer som konjunktur och arbetslöshet påverkar i högre grad utfallet. Nämnden kan, till viss del, genom aktiva insatser för arbete och etablering bromsa kostnadsutvecklingen vid hög arbetslöshet. Beräkningarna enligt modellen redovisar ett i stort oförändrat resursbehov vid en jämförelse mellan befolkningsprognos och utfall med 0,3 % som minskat resursbehov. Budgetavvikelsen är något större det vill säga 4,5 %, i underskott. Arbete och etablering tilldelas resurser baserat på åldersgruppen 0-64 år. Beräkningarna enligt modellen redovisar ett i stort oförändrat resursbehov vid en jämförelse mellan befolkningsprognos och utfall med 0,3 % som minskat resursbehov. Vid budgetavstämningen redovisas ett överskott med 3,7 mnkr det vill säga hela 18,8 %. Överskottet inom arbete och etablering beror på att förvaltningen har tvingats hålla nere kostnaderna på denna verksamhet för att kompensera underskottet inom ekonomiskt bistånd, som vi inte rår över i samma utsträckning. Inom individ och familjeomsorgen finns vård av unga respektive vård av vuxna inklusive psykiatrin, var och en med sin befolkningsgrupp. Medan åldersgruppen vård av unga 0-19 år ökat något så har antalet personer i åldersgruppen vård av vuxna minskat med 174 individer. Ur resurssynpunkt enligt beräkningsmetodiken i vår resursfördelningsmodell innebär detta kostnadsförändringar på marginalen. Bilden blir dock annorlunda vid en budgetavstämning. Totalt redovisar individ- och familjeomsorgen ett underskott med 11,4 mnkr för 2014, ett underskott som finns inom åldersgruppen/verksamheten för vård av unga på minus 12,5 mnkr. Kostnaderna för HVB inom denna grupp ökar jämfört med föregående år vilket är ett resultat av ett fortsatt ökat ärendeinflöde. Utöver detta har svårigheter i att finna kvalificerade familjehem inneburit att vissa placeringar tvingats förlängas och därmed varit kostnadsdrivande. Detta tillsammans med en fortsatt negativ budgetavvikelse inom familjehemsverksamheten innebär att underskottet för gruppen Vård av unga ökat. Gruppen Vård av vuxna, inklusive Psykiatri visar för perioden totalt sett ett överskott. Dock har ett ökat ärendeinflöde även för denna grupp inneburit ökade kostnader för HVB, t 13

16 som visar på ett underskott till skillnad från den positiva budgetavvikelsen som fanns Kostnaderna för externa placeringar inom psykiatrin fortsätter att visa ett underskott, vilket motsvarar fjolårets negativa budgetavvikelse. För LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) /handikappomsorg innebär befolkningsutfallet ett minskat resursbehov med cirka 0,5 mnkr. Den redovisade avvikelsen mot budget visar samtidigt ett överskott med 1,5 mnkr. Det positiva resultatet härrör sig från LSS-boendeverksamheten där två nya boendeenheter togs i bruk under året med en något försenad driftstart. Några beslut avseende personlig assistans enligt LSS har överförts från kommunala till statliga beslut, vilket innebär att Försäkringskassan står för kostnaden för de timmar som överstiger 20 timmar per vecka. Verksamheten för personlig assistans enligt LSS resulterade i ett överskott. Verksamheten för personlig assistans enligt SFB minskade något under året både för den delen där kommunen har betalningsansvar för de tjugoförsta timmarna och för den delen som utförs i egen regi. Totalt resulterade verksamheten i ett underskott då ersättningen från Försäkringskassan till den kommunala utförarverksamheten minskade. Ytterligare kommentarer till verksamhetens ekonomiska utfall i förhållande till fördelningsnyckeltalen finns under respektive nämndsbeskrivning. Elevdatorer införs på samtliga av Söderslättsgymnasiets program 14

17 God ekonomisk hushållning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING innebär att verksamheten i Trelleborgs kommun drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. För att möjliggöra detta är det viktigt med ett väl fungerande styrsystem. Såhär styrs Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun har valt att styra verksamheterna utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning. Ekonomistyrningen integreras med verksamhetsstyrningen i syfte att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som beslutar vad som ska göras och formulerar direktiv i form av vision, verksamhetsidé, strategiska inriktningar och inriktningsmål. Nämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål. Dessa ska verksamheterna sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem. Detta baseras på ekonomiskt utrymme, jämförelser med andra kommuner, demografisk utveckling och prioriteringar. I figuren bredvid illustreras ledningssystemet i Trelleborgs kommun. Kommunfullmäktige fastställer budgeten för nämnderna. Nämnderna beslutar om effektmål, som ska rymmas inom budgetramarna och som styr förvaltningarnas genomförandeplaner. Resurserna, personalen och ekonomin är de tillgångar som finns för att nå målen. För att skapa goda möjligheter att styra mot bra resultat ska alla mål som beslutats vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning säkerställs att verksamheterna följer de mål som politikerna beslutat om. På så vis skapas en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Kommunens vision, verksamhetsidé och värdegrund Trelleborgs kommun har en uttalad vision som är vägledande för alla insatser och allt arbete som bedrivs i verksamheten: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunen har också en tydlig verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. Trelleborgs kommuns ledningssystem Utöver detta omfattas all verksamhet som bedrivs i Trelleborgs kommun av en tydlig värdegrund. Varje medarbetare ska veta vad Trelleborgs kommun står för. Varje medarbetare förväntas dela denna värdegrund oavsett roll, funktion och position. Mål och förhållningssätt ska vila på denna värdegrund både utåt och inåt. Värdegrunden ska i alla lägen avspeglas i vårt agerande. Vår värdegrund vilar på tre nyckelbegrepp; öppenhet, respekt och ansvar (ÖRA). Kommunens strategiska inriktningar och inriktningsmål Kommunfullmäktige beslutade 2012 om tre strategiska inriktningar och fem strategiska inriktningsmål som ska vara uppnådda senast För uppföljning av kommunens måluppfyllelse används för respektive mål ett antal indikatorer med fasta målvärden. t 15

18 I nedanstående tabell redovisas måluppfyllelsen för de strategiska inriktningarna; livskvalitet (hälsa, trygghet, boende och upplevelser), arbete (näringsliv, utbildning och självförsörjning) och långsiktigt hållbar tillväxt (miljö, ekonomi och infrastruktur). Indikatorer som uppnått målvärdet markeras med grön färg. Indikatorer där målvärdet ännu inte är uppnått men ändå uppvisar en positiv trend har orange markering. Indikatorer som är oförändrade över åren eller uppvisar en negativ trend markeras med röd färg. Bedömningen görs utifrån det senast kända värdet. Måluppfyllelse för kommunens strategiska inriktningar och inriktningsmål. Ett streck (-) betyder att uppgift saknas på grund av eftersläpning av statistik. Kommentar till måluppfyllelsen Såväl bedömning som analys av måluppfyllelse försvåras av att det saknas uppgifter för flera indikatorer. Det finns dock tillräckligt med underlag för att ge en övergripande analys och kommentar Strategisk Inriktningsmål Indikator Utfall Utfall Utfall Målvärde inriktning Livskvalitet (hälsa, trygghet, boende, upplevelser) Arbete (näringsliv, utbildning, självförsörjning) Långsiktig och hållbar tillväxt (miljö, ekonomi, infrastruktur) Trelleborgs kommun ska Hur medborgarna bedömer Trelleborgs kommun som upplevas som en trygg och en plats att bo och leva på (SCB, Nöjd Region Index - attraktiv plats att leva och helhetsbetyg) bo i med hög livskvalitet. Hur nöjda medborgarna är med tryggheten i kommunen (SCB, Nöjd Region Index) Upplevelsen av Trelleborgs Hur nöjda medborgarna är med det kommersiella kommun ska hos invånare utbudet i kommunen (SCB, Nöjd Region Index) och besökare förstärkas utifrån kommunens Hur nöjda kommunens medborgare är med kultur genuina värden. utbudet i kommunen (SCB, Nöjd Medborgar Index) Hur nöjda kommunens medborgare är med fritids möjligheterna i kommunen (SCB, Nöjd Region Index) Hur upplever medborgarna äldreomsorgen (SCB, Nöjd Medborgar Index) Trelleborgs kommun ska Andel barn totalt som finns i ekonomiskt <8,4 verka för att alla barn och utsatta hushåll (%) ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar Andel grundskoleelever med behörighet till 85,7 86, för att lyckas i vuxenlivet. gymnasieskolans nationella program (%) Andel som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 66 66,6 66,7 67,8 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) Trelleborgs kommun ska Sysselsättningsgrad för invånare mellan 20 och 64 år (%) 76,6 76,6-77,5 arbeta för att andelen kommuninvånare som är Antal nya företag per 1000 kommuninvånare 6,1 4,9 4,9 7 självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Andel kommuninvånare mellan 20 och 64 år med 28 28,4-38 Trelleborgs kommun tillhöra eftergymnasial utbildning (%) * de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad Företagarnas bedömning av företagsklimatet i kommunen i Skåne. (SCB, Nöjd Kund Index) Trelleborgs kommun ska ut- Andel hushållsavfall som återvinns (%) vecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs Antal resor med kollektivtrafik (tusental) * kommuns tillhöra de åtta Andel miljöbilar bland kommunens fordon (%) kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön. * * * * * * * * * * * * * * 16

19 till måluppfyllelsen för kommunens tre strategiska inriktningar. Strategisk inriktning - livskvalitet När det gäller den strategiska inriktningen livskvalitet (hälsa, trygghet, boende och upplevelser) är de båda inriktningsmålen ännu inte uppfyllda. Utfallet för 2014 visar att ingen av indikatorerna når upp till målvärdet med undantag för medborgarnas nöjdhet med kulturutbudet uppvisar samtliga indikatorer dessutom en negativ trend. Inte någon av nämnderna har fullt ut uppnått uppsatta effektmål inom den strategiska inriktningen livskvalitet. Däremot finns det flera enskilda insatser där nämnderna varit framgångsrika. Exempelvis har arbetsmarknadsnämnden varit framgångsrik gällande sin ambition att korta handläggningstiden för ekonomiskt bistånd, kulturnämnden har överträffat sitt målvärde gällande kulturaktiviteter på äldreboenden och fritidsnämnden har lyckats öka medborgarnas nöjdhet med kommunens idrotts- och motionsanläggningar. Då varken kommunens inriktningsmål eller något av nämndernas effektmål gällande livskvalitet uppnåtts för 2014, kan det konstateras att denna inriktning bör ges ökad prioritet framöver. Strategisk inriktning - arbete När det gäller den strategiska inriktningen arbete (näringsliv, utbildning och självförsörjning) kan de två inriktningsmålen ännu inte anses uppfyllda. Även om det saknas aktuell statistik för några indikatorer kan det konstateras att få målvärden är uppnådda. Ett antal indikatorer uppvisar emellertid en positiv trend. På nämndsnivå är bilden något ljusare då flera nämnder helt eller delvis når uppsatta effektmål. Bildningsnämnden har exempelvis nått sitt mål gällande föräldrarnas nöjdhet med förskolan t 17

20 samt genomströmningen av elever inom vuxenutbildning, Vidare har samhällsbyggnadsnämnden lyckats med sina målsättningar kring att involvera skoloch förskolebarn i sin verksamhet. Även socialnämnden når ett antal effektmål, bland annat ambitionen om en hög andel behovsprövad öppenvård. Det kan konstateras att flera nämnder har uppnått uppsatta effektmål, eller åtminstone förbättrat sina resultat inom den strategiska inriktningen arbete. Däremot är inriktningsmålen ännu inte uppnådda. Detta leder till slutsatsen att nämnderna kan spänna bågen ännu högre framöver och att nya effektmål bör formuleras så att kommunfullmäktiges båda inriktningsmål inom arbete ska kunna uppnås Strategisk inriktning - långsiktigt hållbar tillväxt När det gäller den strategiska inriktningen långsiktigt hållbar tillväxt (miljö, ekonomi och infrastruktur) kan inriktningsmålet inte anses uppfyllt. Visserligen är statistiken bristfällig men ingen av indikatorernas målvärden är ännu uppnådda och endast en av tre indikatorer uppvisar en positiv trend. Flertalet nämnder har genomfört planerade aktiviteter och helt eller delvis uppnått uppsatta effektmål för Exempelvis har tekniska nämnden nått sina målsättningar gällande elnätets effektivitet, återvinning av hushållsavfall samt minskning av vattenläckage. Att inriktningsmålet likväl inte nås visar att nämndernas målsättningar inte tillräckligt tydligt bidrar till kommunfullmäktiges målsättningar. Det kan också konstateras att enbart ett fåtal nämnder kan påverka utfallet av de indikatorer som idag används för att mäta måluppfyllelse inom långsiktigt hållbar tillväxt. En slutsats som kvarstår från föregående år är därför att nämnderna bör se över aktuella effektmål och tillhörande aktiviteter så att de säkerställer dess relevans för verksamheten. Sammanfattande kommentar Den samlade slutsatsen är att Trelleborgs tidigare positiva utveckling har stagnerat under Ännu har inget av de strategiska inriktningsmålen uppnåtts och endast 4 av 16 indikatorer uppvisar en positiv trend. Eftersom nämnderna till stor del genomfört planerade aktiviteter och i flera fall också uppnått uppsatta effektmål, är det tydligt att nya effektmål bör anges och att ytterligare insatser behöver vidtas för att styra och leda kommunen mot uppsatta inriktningsmål. Nuvarande inriktningsmål formulerades för tre år sedan. Den nya politiska majoriteten har bland annat till uppgift att fastställa en attraktiv vision och ange en tydlig inriktning för Trelleborgs kommun. Under 2015 ska kommunfullmäktige därför utveckla nya inriktningsmål för mandatperioden och nämnderna kan härefter formulera specifika effektmål som anger tydliga åtaganden för respektive verksamhet. Kommunstyrelsen kommer under 2015 att fortsätta utvecklingen av kommunens ledningssystem. Ambitionen är att nya system och förbättrade rutiner för planering, styrning och uppföljning Smiley-premiering för god livsmedelshantering och hygien införs kan ge bättre förutsättningar för förtroendevalda att styra verksamheten mot ännu bättre resultat för medborgarna i Trelleborgs kommun. Jämförelse med andra kommuner Utöver styrning mot egna målsättningar kan kommuner jämföras med varandra. Trelleborgs kommun deltar i KKiK (kommunens kvalitet i korthet) vilket är ett nationellt samarbetsprojekt där kommuner jämför sig med varandra och beskriver kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges kommuner och Landsting. I 2014 års undersökning deltog 225 kommuner i resultatmätningen. KKiK undersöker kommunernas kvalitet årligen utifrån fem perspektiv: Kommunens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Delaktighet och kommunens information Kommunens effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare I nedanstående tabell redovisas hur Trelleborgs kommun under 2014 placerar sig i jämförelse med andra kommuner. Jämförelsemått där Trelleborg uppnår eller överträffar det genomsnittliga resultatet för deltagande kommuner markeras med grön färg. 18