Energiplan för Eda kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan för Eda kommun"

Transkript

1 Energiplan för Eda kommun

2 INLEDNING...3 A. NULÄGE...4 A.1. ENERGI SOM BEGREPP...4 A.2. DE OLIKA ENERGISLAGEN...4 A.2.1. Fossil energi... 4 A.2.2. Elernergi... 5 A.2.3. Bioenergi... 7 A.2.4 Fjärrvärme... 7 A.3. ENERGISITUA"IIONI:N IDAG...8 A Total energianvändning i Eda kommun A.4. ENERGIANVÄNDNING SEKTORSVIS A.4.1 Industri A.4.2 Travsporter A.4.3 Offentlig verksamhet och tjänster...12 A.4.4 Flerbostadshus...12 A.4.5 Småhus... /3 A.5. ENERGIANVÄNDNING I DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN A.5.1. Eda Bostads AB...15 A.5.2. Eda kornmars fcrstigheter...15 A Energigrupp...16 A.6. KI.IMATPÅVERKAN...16 A.6.1. Växth usgaser...16 B. FRAMTIDA UTVECKLING B.1. POLITISKA MALOCII NATIONS:LLTSTYRMEDEI...20 B.1.1. Nationella mål och riktlinjer...20 B./.2. Lagar och andra styrmedel...21 B.2. FRAMTIDA ENERGII3EIIOV...24 B.2.1. Uppvärmning Elektricitet...25 B.3. ENERGIEFFEKTIVISERING...25 B.4. MÖJLIGA FÖRÄNDRINGAR I ENERGISYSTEMET Fjär r värnteutbyggnad B.4.2. Spillvär meanvändning B.4.3. Ny panna vid Åmotfors bruk...26 B.4.6. Individuell uppvärrnning B.5. TRANSPORTER...27 B.6. FRAMTIDA KLIMA I PÅVERKAN...27 C. MÅL OCH HANDLINGSPROGRAM C.I. MÅL FÖR ENERGIANVÄNDNINGEN I EDA KOMMUN...28 C.2. EDA KOMMUNS KLIMATSTRATEGI...28 C.3. ENERGIANKNUTNA PROJEKT, PLANER OCH ÅTGÄRDER INOM EDA KOMMUN...29 C.3.1. Fastighetssektionen C.3.2. Gatusektionen C.3.3. Plansektionen C.3.4. Miljösektionen...34 C.3.5. Kultur- och fi itidsavde/ningen...34 C.3.6. Konaruatledningsförvaltningen...35 C.3.7. Eda Bostads AB...36 C.3.8. Energirådgivning...38 C.3.9. Valfjället Skicenter AB...38 D.I. UPPFÖLJNING

3 Inledning Energifrågorna har en stor betydelse för samhällsutvecklingen, och en stark koppling till miljö och ekonomi. Under de senaste åren har kraftiga stormar, översvämningar och andra naturkatastrofer skakat vår jord. Möjligen kan det vara ett tecken på en ökning av växthuseffekt, men det kan också vara naturliga växlingar. Ingen vet med säkerhet, men det man vet är att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har ökat med trettio procent sedan förindustriell tid. För att motverka den ökade koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har man internationellt enats om en minskning av utsläppen framöver. Sverige har satt som mål att vi de närmaste åren skall minska dessa med fyra procent jämfört med 1990 års utsläpp. En omställning av våra energisystem motiveras även av ökade priser och skatter på framför allt fossila bränslen och el. Eda kommun kommer som ett första steg i denna omställning att fasa ut merparten av olja och el för uppvärmning i våra fastigheter, och i stället satsa på förnybar energi. Vi skall även arbeta aktivt för att minska energianvändningen totalt i våra verksamheter. Energiplanen skall därför ses som en del i detta omställningsarbete. Det är viktigt att kommunen har en helhetssyn på energianvändningen på det lokala planet, och att man planerar för en hållbar utveckling, både socialt, ekonomisk och ekologisk. Att det är kommunen som har ansvaret för energiplaneringen anges i: Lag om kommunal energiplanering, SFS 1977:439. l lagen står det bl.a. att kommunen i sin planerig skall främja hushållningen med energi, verka för leveranssäkerhet och samverka med andra kommuner eller betydande intressenter för att få till stånd gemensamma lösningar. Eda kommun befinner sig i en mycket expansiv period. Det sker en omfattande etablering av ny handel i kommunen, bostadsbyggandet ökar och fjärrvärmen byggs ut i Charlottenberg och Åmotfors. Inom industrin planerar man för att byta ut olja i sina verksamheter och i stället satsa på bioenergi. Även småhusägarna byter sin oljeeldning mot värmepumpar, pellet- eller vedeldning. Totalt kommer energianvändningen att öka i kommunen, men den ökade användningen av bioenergi kommer troligen att ge minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid, och leda till nya arbetstillfällen i eller i närheten av Eda kommun. Avgränsningar För att få en rimlig avgränsning av energiplanen är det enbart projekt och åtgärder i den kommunala verksamheten och bolagen som tas med i denna plan. I planen begränsas även miljöutredningen till att enbart omfatta förändringar av utsläppen av koldioxid, CO2. Merparten av den statistik som används i nulägesbeskrivningen är hämtad från de kommunala energibalanserna hos SCB. En del av statistiken är baserad på uppskattningar och antaganden varför det finns en del osäkra uppgifter i materialet. Energiplanens utformning Energiplanen uppdelad i tre huvuddelar: A. en informationsdel avseende den nuvarande energianvändningen B. en informationsdel som redovisar en möjlig framtida utveckling C. en beslutsdel som redovisar kommunens mål och handlingsplan för de närmaste åren 3

4 A. Nuläge A. 1. Energi som begrepp Energi karaktäriseras av att den varken kan produceras eller konsumeras, utan endast överföras från en energiforan till en annan. Däremot kan energins användbarhet konsumeras eller göras mer tillgänglig. Ett exempel på detta är att solenergin som faller in mot jorden med en effekt av TW, vilket motsvarar en årlig energimängd av miljoner TWh. Solenergin driver vindströmmar, vattnets kretslopp och biomassaproduktion. Solenergin kominer in till jorden som kortvågig strålningsenergi, och lämnar jorden sons långvågig strålningsenergi (värme), man kan säga att den senare har lägre energikoncentration. För att järnvikt skall råda måste lika mycket energi stråla ut från jorden som det strålar in. Råder det inte jämnvikt kommer temperaturen på jorden att stiga. Det är detta nian befarar när man diskuterar den s.k. växthuseffekten. Energiformernas kvalitet bedöms efter dess möjlighet att utföra arbete. Exempel på högkvalitativ energi är kemisk energi och elektrisk energi. Den lägsta energiformen är värme vid låg temperatur. Elenergi kan användas till många olika saker innan den mist sin användbarhet d.v.s. helt övergått till långvågig värmestrålning. En parallell till detta resonemang är materia och avfall. En plåtburk som är hel och ren kan användas så länge den inte är sönderrostad. När burken rostar binder järnet till sig syre (minskad järnkoncentration), burken går sönder och järnet blir ytterligare utspritt - burken mister sin användbarhet. När man pratar om energihushållning är det därmed två komponenter som är viktiga; dels att minska energianvändningen i stort, dels att använda rätt energikvalitet. Uppvärmning av hus med direktel är ett exempel när man använder en högkvalitativ energiform där målet, ett varmt hus, kanske kan uppfyllas med en lägre form av energi t ex spillvärme. Att energihushållning är viktig beror på att en minskning av energikvaliten medför spridning av föroreningar. Det gäller i synnerhet när man använder lagrad energi som olja och kol då det vid förbränningen bland annat bildas koldioxid och svaveldioxid. A.2. De olika energislagen A.2.1. Fossil energi Cirka 220 GWh, eller 40 %, av den totala energin som användes i Eda kommun 2002 kommer från fossila bränslen, se figur nedan. Den dominerande delen av fossila bränslen används av transportsektorn i form av bensin och diesel. Under 2002 förbrukades 110 GWh fossila drivmedel i Eda kommun i form av bensin och diesel. Av övriga fossila bränslen, 99 GWh, användes två tredjedelar i lokaler och bostäder, och en tredjedel i industrin. Fjärrvärmeverket i Charlottenberg började leverera värme i december 2004, och under det första året i drift kominier det att användas cirka MWh olja. Det motsvarar cirka 2% av den totala värmeleveransen. 4

5 Beredskap Beredskapen för störningar i tillförseln av fossila bränslen är dålig i Eda såväl som övriga landet. Sverige har i stort sett inga egna fossilbränsletillgångar och är därmed helt beroende av en fungerande internationell handel. Fossila bränslen utgörs av nedbrutna växter och djur som under miljoner år tryckts ihop och omvandlats till kolväten. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs stora mängder energi. Förbränning av fossila bränslen ger upphov till en mängd miljö- och hälsoproblem t ex växthuseffekt, försurning, spridning av cancerogena ämnen som flyktiga kolväten och stoft. Förbränning av fossila bränslen kan även ge spridning av förgiftande tungmetaller. Fossila bränslen ger vid förbränning tillskott av koldioxid till atmosfären. Koldioxiden fångar upp och håller kvar värmestrålning i atmosfären längre vilket kan leda till global uppvärmning, växthuseffekt. Under förindustriell tid var koncentrationen av koldioxid i atmosfären 280 ppm (miljondelar), och idag är koncentrationen 370 ppm, detta innebär en ökning med ca 30 %. Olja, bensin, diesel, kol, koks, gasol och naturgas är de fossila bränslen som används i Sverige. Inget av dessa bränslen utvinns i landet utan importeras. Det kostar mycket energi att transportera, rena och förädla fossila bränslen innan de når slutanvändaren. Studier visar att transporter och rening "kostar" 14 % av energiinnehållet i bensin från utvinningen tills det når slutanvändaren i Sverige. Dessa energimängder är inte medräknade i energianvändningen för fossila bränslen i de redovisade siffrorna för Eda kommun. A.2.2. Elenergi Elenergin är det mest använda energislaget i Eda kommun Elenergin utgör ungefär 257 GWh eller 47 % av Edas totala energianvändning, och merparten, 68%, används i industrin avreglerades elmarknaden i Sverige. Efter det datumet är det fritt för alla elabonnenter att köpa sin el från vilken elleverantör de vill. Det går därför inte att avgöra hur elenergin som används i Eda kommun produceras. Man kan anta att el som används i Eda kommun produceras med samma mix som för hela Sverige, se tabell nedan. Rörligheten på elmarknaden har hittills inte varit stor, men den ökar årligen. Sveriges elproduktion 2002 var ungefär 143,3 TW ined följande fördelning Kärnkraft 46% Vattenkraft 46% Kraftvärme 7,6% Vindkraft 0,4% Elproduktion Inom Eda kommun produceras elenergi genom Fortum Distribution AB:s elva vattenkraftverk. Kapaciteten i verken har ökat något efter en del ombyggnationer och uppgraderingar de senaste åren. Beroende på nederbörd och tillrinning så varierar produktionen mellan åren, i dagsläget produceras knappt 60 GWh/år, men produktionen kan öka till mer än 70 GWh under ett år med stor nederbörd, år 2000 var ett sådant. ^ tir 5

6 Diagram 1 Elproduktion i Eda kommun = _i Källa: Fortum Distribution AB Beredskap Fortum Distribution AB ansvarar för elnätet och transporten av el till slutkonsument i Eda kommun. Elproduktion i kommunen sker vid Fortum Distribution Ab:s elva vattenkraftverk. Beredskapen för mindre störningar i elleverans i Eda kommun är relativt bra. Större störningar som t.ex. stormar som fäller mycket skog är det däremot svårt att gardera sig emot. Elenergins miljöpåverkan beror på hur den produceras. Vattenkraft är förnyelsebar och inga utsläpp sker under drift vilket är bra för miljön, Vattenkraftsdammar ger ingrepp i naturen som bl.a. leder till att den biologiska mångfalden minskar. Med biologisk mångfald menas variationen bland jordens levande organismer. Kärnkraft ger begränsad miljöpåverkan vid normaldrift i form av spridning av radioaktiva ämnen. Vid en olycka kan konsekvenserna bli förödande på både kort och lång sikt. Kärnbränslet "naturligt uran" räknas till de fossila bränslena på grund av att dess tillgång är begränsad, samtidigt sönderfaller uran spontant och tillgången minskar från år till år. Den största miljöpåverkan av kärnkraft fås idag vid brytning av kärnbränsle, då stora mängder radioaktiva ämnen sprids till luft, mark och vatten (sker ej i Sverige ). Ett annat problem med kärnkraft är att frågan om slutförvarning av utbränt kärnbränsle inte är löst. Miljöpåverkan från kraftvärmeproduktion beror på vilket bränsle som används, fossilt eller biobränsle. Miljöpåverkan beror även på anläggningen t ex hur effektiv rökgasreningen är och hur askan som bildas tas om hand. Kraftvärmeproduktionsanläggningar har ofta en hög verkningsgrad eftersom både värme och el produceras. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som ger minimal miljöpåverkan. Den ger dock en förändrad landskapsbild och visst buller. Vindkraft utgör en mycket liten del av den producerade elenergin i Sverige samtidigt som den är den mest expansiva energikällan. Förutom påverkan vid produktion av el så ger även överföring av el konsekvenser. Stora arealer mark tas i anspråk för kraftledningsgator. Runt stora kraftledningsgatorna bildas omfattande magnetiska fält som kan påverka levande organismer. Långväga överföring av el leder till förluster i elnätet. Omkring 7 % av den producerade elenergin i Sverige försvinner som nätförluster i kraftledningarna. 6

7 A.2.3. Bioenergi Andelen biobränsle i Eda kommun var GWh eller 13 %. Ungefär två tredjedelar av bioenergianvändningen i kommunen utgörs av vedeldning i småhus, och en tredjedel används i industrin. Under de senaste åren har pelletsmarknaden i Värmland ökat kraftig. I Eda ökar antalet installerade pelletbrännare och pelletkaminer för varje år, och den nya fjärrvärmeanläggningen i Charlottenberg eldas också med pellet. Beredskap Eda ligger i ett skogslän där skogen växer till fortare än den avverkas för tillfället. Beredskapen för de skogsbaserade biobränslet anses därför vara god, bortsett från beroendet av fossila bränslen för att avverka, förädla och transportera bioenergin. Inom en radie av mil finns det idag flera små och medelstora tillverkare av pellet, varför leveranssäkerheten av pellet också måste anses som god. Biobränsle är det enda inhemska bränslet i Sverige. Till biobränslen räknas främst träbränsle, avlutar, avfall (antas bestå av 50 % biobränsle och 50 % fossilt bränsle), torv, spannmål, energigrödor, etanol och rapsmetylester. Miljöpåverkan av biobränsle beror på hur bränslet avverkas och hur det förbränns. Samtliga biobränslen utom torv är förnyelsebara och ger mindre miljöpåverkan än de fossila bränslena. Biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid som är den främsta växthusgasen. Men t ex utsläppen av kväveoxider liknat- dem som fas vid förbränning av fossila bränslen. Kväveoxider ger upphov till försurning och övergödning av skog och mark. Uttag av träbränsle innebär en förlust av näringsämnen i skogsmarken som leder till utarmning av mark och försämrad tillväxt. Om askan från förbränningen återförs till skogsmarken minskas miljöpåverkan. Vid ofullständig förbränning släpps ett stort antal organiska ämnen ut i omgivningen. Ämnen som många gånger är cancerogena. Speciellt stora är utsläppen från småskalig vedeldning i småhus utan ackumulatortank. Om biobränsle används på rätt sätt med anpassad utrustning blir miljökonsekvenserna minimala. Avverkning av stora arealer skog leder till hot mot den biologiska mångfalden. Stora delar av det biobränsle som används idag är restprodukter från andra verksamheter. Vid sågverk bildas stora mängder sågspån som används för pellet- och brikettillverkning. Vid avverkning av skog tas grenar och toppar tillvara för flisproduktion. Förädlingen av biobränslet ger ökad sysselsättning i landet. A.2.4 Fjärrvärme Fjärrvärmen i Eda kommun behandlas här i samband med biobränsle eftersom fjärrvärmen till största delen är biobränslebaserad. Charlottenberg Sedan början av 1980-talet har det funnits en mindre närvärmecentral vid sjukhemmet i Charlottenberg. Denna har försett sjukhemmet och de närliggande fastigheterna med värme och varmvatten. De senaste åren har inte driften varit optimal, och de kringboende har ofta känt sig störda av verksamheten. Under sommaren och hösten 2004 byggde Charlottenberg Energi AB ett kulvertnät i den centrala delen av Charlottenberg, och anslöt kommunens och bostadsbolagets större fastigheter. Nätet förses med värnfe från en pelleteldad panncentral i kv. Fabriken, och pelleten kommer med lastbil från Åmål. I början av december 2004 kom värmeleveranserna från den nya pannan igång, och efter någon månads intrimning så har leveranserna fungerat problemfritt. Pannanläggningen har visat sig kunna köras med bra förbränning även vid låga effektuttag, och hittills har användningen av olja legat under två procent. Charlottenberg Energi AB räknar med att leverera cirka 9 GWh värme under det första verksamhetsåret. 7

8 Under kommer en andra etapp att byggas ut i Charlottenberg. En förtätning av nätet kommer att göras i centrum för att ansluta de större fastigheterna som inte kopplades in i den första etappen, leverans av värme till Fundo AB påbörjas under 2005, och kulvert kommer att läggas mot det planerade köpcentret vid Tallmon. När etapp två är klar förmodas värmeleveranserna ligga på cirka 20GWh/år. Etapp två finansieras till viss del med KLIMPbidrag, (ett statligt klimatinvesteringsstöd). Åmotfors I Åmotfors finns det planer för ett närvärmenät som kan förse vårdcentralen och Eda Bostads ABs flerbostadshus med värme. Nätet är tänkt att matas med värme från den nya pannan som planeras vid Åmotfors Bruk AB. Planeringen för ny panna är i full gång, och man räknar från brukets sida med att kunna ta beslut under hösten Kominer man till beslut i år kommer en ny panna att kunna tas i drift under avvaktan på den nya avfalls- eller biobränslepannan vid Åmotfors Bruk AB tänker man förse fastigheterna i centrum med värme från panncentralen vid sjukhemmet. Till de befintliga oljepannorna ansluts en ny fastbränslepanna. Utbyggnaden av närvärme i Åmotfors finansieras till viss del med KLIMPbidrag. Beredskap Beredskapen för fj ärrvärmeleveranserna i Charlottenberg är god. Fj ärrvärnienätet har inbyggda läckagedetektorer som indikerar eventuella brott på fjärrvärmeledningen. Vid mindre läckage kan systemet återfyllas tills man lokaliserat läckan. Skulle något hända och man får ett fel i anläggningen så går ett larm till pannskötaren som kan korrigera felet på distans, eller vid eventuellt pannstopp rycka ut till anläggningen och återstarta den. Med den beredskap man har så kan läckage och andra problem åtgärdas snabbt. Vid eventuella småstopp och sänkta temperaturer i nätet märker oftast abonnenten ingenting eftersom kulverten fungerar som en ackumulatortank som har en stor mängd magasinerad värme. A.3. Energisituationen idag A.3.1. Total energianvändning i Eda kommun 2002 Den totala energianvändningen i kommunen var år 2002, 548 GWh. Uppdelat i sektorer så stod industrin för 48 %, transporter för 19 %, offentlig verksamhet och service för 11 %, flerbostadshus för 2 % och småhus för 20%. Vad gäller användandet av olika energislag så visar statistiken att transportsektorn enbart använder fossila bränslen. Elenergi till tåg har inte inkluderats i beräkningarna för transportsektorn, då tågrafiken står för en försumbar del av den totala energiförbrukningen. För bostäder, offentlig verksamhet och service är uppdelningen 46 % el, 29 % olja och 25 % träbränsle. År 2002 använde industrisektorn ca 66 % elenergi, 25 % fossila bränslen (diesel, olja och gasol) och 9 % träbränslen. Industrins eloch oljeförbrukning varierar mycket mellan åren. Det har till stor del att göra med vilket energislag som är billigast. Att enbart redovisa ett enskilt år kan därför vara lite missvisande. Man ser tydligt förändringen i diagram 2 där elanvändandet är betydligt mindre 1995, i förhållande till 1990 och 2002, samtidigt som mängden tjockolja är betydligt större. Ciri (7' '^- 8

9 Diagram 2 Energianvändning i Eda kommun 2002 n El-energi q Träbränsle n Gasol q Eldningsolja>1 q Eldningsolja 1 n Diesel q Bensin Industri Transporter Offentlig verksamhet och tjänster Flerbostadshus Småhus Källa: SCB och kommunal energistatistik Energianvändningen i kommunen har mellan år 1990 och 2002 ökat med 82 GWh eller ca 17 %. Under perioden minskade hushållen sin energianvändning med 12 GWh, medan övriga sektorer ökade. För den största ökningen står transporter med 33 GWh, industri med 26 GWh och offentlig verksamhet och tjänster med 30 GWh. Diagram 3 Energianvändning i energislag L D Bensin n Diesel q Eldningsolja 1 q Eldningsolja>1 n Gasol Träbränsle n EI-energi År 2002 Källa: SCI3 9

10 A.4. Energianvändning sektorsvis 2002 A.4.1 Industri Eda kommuns totala energianvändning var år 2002, 548 GWh och den största delen, ca 46 %, motsvarande 265 GWh, användes av industrisektorn. Av industrins sammanlagda konsumtion använde Åmotfors pappersbruk 154 GWh. Vid en jämförelse av åren 1995 och 2002, framgår det att Åmotfors Bruk AB, förbrukade en betydligt större andel elenergi år 2002, jämfört med år 1995 då andelen fossila bränslen övervägde. Skillnaden mellan de olika åren, beror nästan enbart på att bruket har möjlighet att välja om de vill använda olja och/eller el i sina uppvärmningsprocesser, beroende på vad som är lönsammast. År 1995 var således oljan ganska billig i jämförelse med elen. Den näst största konsumenten av energi i kommunen är Fundo AB, som år 2002 använde 44,6 GWh energi, 25,5 GWh el och resten olja och gasol. År 2002 använde de två största industrierna Åmotfors Bruk AB och Fundo AB, tillsammans 199 GWh, vilket motsvarar 75 % av industrisektors hela energianvändning, och 36 % av kommunens totala energianvändning. Diagram 4 Industri GWh Källa: SCB Till följd av brukets växling mellan olja och el, beroende på det aktuella marknadspriset, varierar utsläppen av koldioxid kraftigt från år till år. En jämförelse mellan åren 1995 och 2000 visar att de totala utsläppen av koldioxid i kommun hade minskat från ton till ton. År 1995 var koldioxidutsläppen från Åmotfors Bruk AB ton, medan de år 2000 endast val- 600 ton. Märk att skillnaden på de totala utsläppen för hela Eda kommun kan härledas till att Åmotfors Bruk AB inte använde någon olja år 2000, medan mer än hälften av deras energianvändning 1995 kom från olja. 10

11 A.4.2 Transporter Siffror från SCB över den totala mängd bensin som levererats till kommunen, visar på en ganska genomsnittlig förbrukning per invånare, i jämförelse med övriga delar av landet. Levererad diesel till kommunen låg år 2000, ungefär dubbelt så högt som riksgenomsnittet, räknat per invånare. Att dieselförbrukningen är hög kan ha sin förklaring i att det går många tunga transporter till och från Norge som passerar genom kommunen på riksväg 61. År 2002 var antalet passager med lastbil eller buss vid gränsen 390 fordon per dygn. Då både bensin och diesel är dyrare i Norge än i Sverige, är ett rimligt antagande att företag och speditionsfirmor försöker tanka sina fordon där det är billigast, det vill säga i Sverige. Detta gäller förstås även för privatbilister, då många norrmän kominier till Eda kommun för att handla. Prisskillnaden har dock minskat de senaste åren, vilket kan vara en förklaring till att förbrukning av både bensin och diesel har sjunkit sedan Diagram 5 Bensin- och Dieselanvändning för transporter E-Bensin (MWh) Diesel (MWh) År Källa: SCB 100 liter diesel eller bensin motsvarar ungefär en MWh. 11

12 A.4.3 Offentlig verksamhet och tjänster Tjänstesektorn har utvecklats mycket under de senaste årtiondena, och expansionen kommer att öka i takt med att ny handel etablerar sig i Charlottenberg och Eda Glasbruk. Som en följd av detta har energianvändningen i denna sektor ökat kraftigt. Under samma tid har användningen av energi i den offentliga verksamheten varit oförändrad eller t.o.m. minskat i inom vissa delar. I den kommunala verksamheten kommer man de närmast åren att fortsatt arbeta mycket aktivt med att effektivisera sin energianvändning och öka användningen av förnyelsebar energi. Diagram 6 Offentligt verksamhet och tjänster GWh Eldningsolja 1 37% Källa: SCB A.4.4 Flerbostadshus I kommunen finns det 1189 hushåll i lägenheter i flerbostadshus. Av dessa ägs cirka 750 av det kommunala bostadsbolaget, och övriga ägs av några mindre bostadsbolag och privata fastighetsägare. Det finns även ett mindre antal små bostadsrättsföreningar. (Posten, 2004). När det gäller uppvärmning av flerbostadshusen i kommunen har olja varit dominerande. Det kommunala bostadsbolaget (Eda Bostads AB), som står som uthyrare till 63 % av kommunens lägenheter, förbrukade år 2003 ca MWh energi. Cirkeldiagrammet ovan visar fördelningen på olika energislag. I elförbrukning ingår både hushållsel och el till en värmepumpsanläggning som förser ett tjugotal lägenheter med värme. De flesta mindre bostadsbolagen, liksom det kommunala bostadsbolaget, använde nästan uteslutande olja för uppvärmning Under de senaste åren har emellertid en förändring av uppvärmningssätt skett. Flertalet av bostadsbolagets fastigheter i Charlottenberg anslöts till fjärrvärmenätet i slutet av 2004, och fler kommer troligen att anslutas under de närmsta åren. Även de privata fastighetsägarna växlar bort olja för uppvärnining, och installerar i stället värmepumpar och pelletanläggningar, samt ansluter sig till fjärrväi-rnenätet. Under de närmaste åren kommer det troligen att byggas ett närvännenät i Åmotfors. Charlottenberg Energi AB har genom Region Värmland fått ett klimatinvesteringsbidrag till 12

13 utbyggnaden, och värmen är tänkt att komma från en ny pannanläggning vid Åmotfors Bruk AB. När den anläggningen står färdig kommer ytterligare en stor del av oljan för uppvärmning av flerbostadshus att bytas ut till bioenergi. Beslut om en ny panna vid bruket kommer att tas under hösten 2005, och det är troligt att en ny pannanläggning inte kommer att vara i drift före Alternativen är en ny biobränslepanna eller en panna för eldning av hushållssopor. Diagram 7 Flerbostadshus GWh Eldningsolja 1 57% Källa: SCB och Eda Bostad AB A.4.5 Småhus I kommunen finns 3205 villor, och cirka 470 fritidshus, (Posten 2004). Uppvärmningssättet i villor är ganska varierande. Runt 1100 villahushåll använder sig av olja, och ca 1300 villor värms aled biobränsle, varav 120 st har pelletspanna och övriga använder någon typ av vedpanna. Drygt 500 småhus baserar hela eller delar av sin uppvärmning på någon typ av elvärme : elpanna, direktel eller värmepump. Siffran på antalet villor som använder sig av en kombination av flera uppvärmningskällor är svår att fa fram, men uppskattas till ca 170 st. I dessa fall används främst en kombination av biobränsle och någon forns av elvärme, dessutom finns ca 100 st värmepumpar som används för bostadsuppvärmning i kommunen. I takt med ökade el- och oljepriser sker en omställning mot andra och billigare uppvärmningsalternativ. Det är värmepumpar av olika slag, pelletseldning i panna eller kamin, och vedeldning i panna eller kamin som är alternativen. I takt med ökad användning av ved för uppvärmning så ökar också besvären med dålig vedeldning. Det kan ge både olägenheter för det närboende, och ökade utsläpp av växthusgaser och andra hälsovådliga ämnen. Orsaken till den ökade miljöbelastningen är okunskap eller dålig utrustning, eller en kombination av båda. Under de närmste åren kommer ett antal småhusägare i Eda kommun att kunna söka bidrag för att byta ut sina gamla ved - eller oljepannor. Det är ett bidrag som ingår i Region Värmlands KLIMP-ansökan song beviljades i slutet av Utformningen och storleken av bidraget beräknas bli klar under det närmaste året. Byte till pellet eller värmepump ger sällan några besvär för grannarna, och det är också de alternativ som kräver liten eller måttlig arbetsinsats. 13

14 En anledning till den minskade energianvändningen i småhus i Eda kommun är troligen byte till energieffektivare utrustning, och ökad isolering och tätning. Det är under möjligt för småhusägare att göra ROT-avdrag i samband med byte till energieffektiva fönster i befintliga hus, och vid installation av biobränsleeldad panna vid nybyggnation. Diagram 8 Småhus GWh Källa: SCB A.5. Energianvändning i den kommunala verksamheten och bolagen I Eda kommuns olika verksamheter används energi i olika former hela tiden. Årligen köper kommunen energi för i storleksordningen 22 miljoner kronor. Tabellen nedan är en sammanställning av kommunens energianvändning i de olika verksamheterna och i de kommunala bolagen. Siffrorna gäller 2004, och är hämtade ur egen energistatistik, samt ur kommunens ekonomisystem. Verksamhet Elenergi Fjärrvärme - biobränsle MWh Eldningsolja Fordonsdrivmedel Totalt per förvaltning/bolag MWh MWh MWh MWh MWh Fossilt Biobas Eda Bostads AB 2.144" Valfjället Skicenter AB Fastighetssektionen Gatusektionen Samhällsbyggnad övriga Kultur och fritidsavd Socialförvaltning Barn- och bildningsförv Kansliavd, personal, KS Total energianvändning *= Inkluderar värme och fastighets- och driftel, pien inte hushållsel för uthyrda lägenheter. I tabellen nedan jämförs den kommunala verksamhetens energianvändning med förbrukningen för hela kommunen som geografiskt område. 14

15 Energislag Kommunal verksamhets del av hela kommunens energianvändning Elenergi 4,8% Fjärrvärme 100% Eldningsolja 16% Fordonsdrivmedel 1% Den total energianvändning i den kommunala verksamheten, och de kommunala bolagen utgör 5% av den totala energianvändningen i Eda kommun. A.5.1. Eda Bostads AB Eda Bostads AB har sedan många år tillbaka fört energistatistik, det har gjort att man idag har god kontroll på energiflödet i fastigheterna. Bostadsbolaget kommer även att ha stor nytta av sin enenergistatistik i framtiden då kraven på minskad energianvändning ökar, dels för att minska miljöbelastningen, men också för att minska effekterna av de stigande energipriserna. I september 2004 anställdes en energitekniker på heltid för att arbeta med driftoptimering inom fastighetsbeståndet. Energiteknikern skall i huvudsak arbeta med optimering av vatten och luftflöden, samt temperaturer i samma system. För att ytterligare skapa bra förutsättningar för minskade energikostnader och minskad miljöpåverkan kommer Eda Bostads AB att fortsätta investeringen i ny teknik inom områdena värnfe, ventilation och värmekällor. I bolagets hus kommer olja och el att konverteras till biobränsle och värmepump. Eda Bostads ABs styrelse har beslutat att man i verksamheten skall arbeta efter målsättningen att minska energianvändningen 2005 med 7%, 2006 med 8% och 2007 med 10%. Den sänkta energianvändningen skall beräknas utifrån 2002 års användning. A.5.2. Eda kommuns fastigheter Fastighetssektionen på Eda Kommun började på allvar sitt energiarbete i slutet av 90-talet när uppvärmningskostnaderna ökade dramatiskt. Det anställdes då en ventilationstekniker som gick igenom ventilationen och styrningen av värmen i fastigheterna. Den första åtgärden var att anpassa ventilationens drifttider efter verksamhetstiden, vilket gav en stor energibesparing. Vid en inventering av fastighetsbeståndets styr- och reglerutrustningar visade det sig att de var väldigt ålderstigna, och att det inte gick att kommunicera med anläggningarna för att fjärrövervaka dessa, vilket måste anses som ett krav om man skall kunna jobba rationellt med energibesparande åtgärder. Styr- och reglerutrustningen vid de två största äldreboenden byttes därför ut, och den åtgärden sänkte energianvändningen med mellan 5-10 procent i dessa fastigheter. När man sedan byggt om ett par av skolfastigheterna försåg man dessa med bergvärmepumpar, vilket genererat stora besparingar. Andra viktiga förändringar i verksamheten är fjärrvänmeanslutning av kommunens fastigheter i Charlottenberg, försäljning av Tallmoskolan och byggande av Gunnarsbyskolan. Det senare har minskat användningen av olja för uppvärmning, samt minskat den totala energianvändningen. I framtiden kommer alla kommunens stora fastigheter att vara uppkopplade mot ett centralt övervakningssystem, och arbetet med att energioptimera elanvändningen i fastigheterna kommer att intensifieras. Detta samtidigt som arbetet med optimering av ventilation och styrning kommer fortgå för att 15

16 behålla de låga nivåer man kommit ner till. Alla åtgärder i kommunens fastigheter kommer att företas på ett sätt som inte försämrar inomhusklimatet för dem som vistas i lokalerna. A.5.3. Energigrupp I januari 2005 bildades Eda kommuns energigrupp. Eda kommun representeras i gruppen av teknisk chef, fastighetsingenjör, gatuingenjör och kultur- och fritidschef, och Eda Bostads AB av VD, fastighetsingenjör, energirådgivare och två energitekniker. Gruppen har till uppgift att arbeta övergripande med energianvändningen i den kommunala verksamheten. Gruppen skall arbeta för hållbara energilösningar, där man med mista möjliga energianvändning även eftersträvar minsta möjliga miljöpåverkan. Energibesparingar skall göras utan att det försämrar inomhusklimatet. För det praktiska arbetet svarar bostadsbolagets båda energitekniker. De styr, reglerar och optimerar energianvändandet i byggnaderna, och de tar även fram förslag på lösamma energisparåtgärder. A.6. Klimatpåverkan A.6.1. Växthusgaser De sammanlagda utsläppen av växthusgaser domineras av koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Övriga växthusgaser släpps ut i så liten mängd att de i detta fall kan försummas. I procent står koldioxid för 75 % av utsläppen, metan för 15 % och dikväveoxid för 10 %. Koldioxid-, metan-, och dikväveoxidutsläppen presenteras utförligare under respektive underrubrik nedan. Diagram 9 Totalt utsläpp av växthusgaser q Dikväveoxid Metan q Koldioxid Källa: SCB; Länsstyrelsen; korrigerat med medelvärden på Åmotfors Bruks utsläpp Utsläppen av växthusgaser per invånare har mellan år 1990 och 2000 ökat från 7,1 ton till 9,7 ton, vilket motsvarar en ökning på 37 %. 1 6

17 Diagram 10 Källa: SCB; Länsstyrelsen; korrigerat med medelvärden på Åmotfors Bruk AB:s utsläpp. Koldioxid De totala utsläppen av koldioxid i Eda kommun var år 1990, ton, år 1995, ton och år 2000, ton. Utsläppen av koldioxid varierar mycket mellan åren, vilket huvudsakligen beror på industrins varierande energianvändning. Mellan år 1990 och 2000 har koldioxidutsläppen ökat med 35 % i Eda kommun, och det är transportsektorn som står för merparten av denna ökning. Av de sammanlagda koldioxidutsläppen år 2000 stod transporterna rör 58 %, bostäder och service för 16 % och industrin för 26 %. Per invånare har utsläppen ökat från 4,9 ton 1990 till 7,3 ton Diagram 11 Koldioxidutsläpp sektorvis c 1- p Hushåll Industri q Service q Transporter n Totalt Är 2000 Källa: SCB; korrigerat med medelvärdets på Åmotfors Bruk AB: s utsläpp Dikväveoxid 17

18 Utsläpp av dikväveoxid (lustgas) kommer främst från gödselhanteringen i jordbruket. Lustgas bildas även i förbränningsmotorer och i vissa industriella processer. I Sverige står dikväveoxid, omräknat till koldioxidekvivalenter, för ca 9% av de samlade utsläppen av växthusgaser. Ett kilo dikväveoxid påverkar klimatet lika mycket som 310 kilo koldioxid. Eda kommuns totala utsläpp av dikväveoxid uppgår till 26, 6 ton. Omräknat i koldioxidekvivalenter motsvarar detta ca ton och 10 % av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Diagram 12 Dikväveoxidutsläpp 2000 Jordbruket 63% Källa: Länsstyrelsen, korrigerade värden Metan Metan bildas främst vid nedbrytning av organiskt material. De viktigaste källorna till utsläpp av metan är avfallsdeponier, djurhållning och småskalig vedeldning. Utsläpp av ett kilo metan påverkar klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. I Sverige står metan, omräknat till koldioxidekvivalenter, för ca 9 % av de samlade utsläppen av växthusgaser. För att minska metangasbildning infördes 1 januari 2005 ett förbud mot deponering av organiskt material. För redan deponerat material är deponigasinsamling den viktigaste åtgärden för att minska utsläpp av metan. Från och med hösten 2004 deponeras inget hushållsavfall på Lundens sopstation. Den gas sons genereras vid sopstationen hatfr.o.m. år 2004 beräknats till 139 ton metan per år. Omräknat till koldioxidekvivalenter skulle detta motsvara ca 2920 ton koldioxid, vilket år 2000 skulle ha motsvarat 3,5 % av de samlade utsläppen av växthusgaser. 18

19 Metan bildas även vid djurens matsmältning, främst hos nötkreatur och vid gödselhantering. Vid vedeldning under icke optimala förhållanden, där förbränningen är ofullständig, sker inte oxidationen av metan fullt ut och leder till att metangasen istället går ut via skorstenen Diagrans 13 Metanutsläpp år 2000 Källa: Länsstyrelsen; Korrigerat med kommunens egna siffror 19

20 B. Framtida utveckling B.1. Politiska mål och nationellt styrmedel De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Målet är ett svenskt åtagande utöver vad Sverige behöver göra enligt klimatkonventionens Kyotoprotokoll. Enligt den fördelning som gjorts inom den Europeiska Unionen får Sverige öka sina utsläpp med upp till 4 procent. Det svenska målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. B.1.1. Nationella mål och riktlinjer Ett grundläggande problem i dagens samhälle är den enkelriktade förbrukningen av material och andra resurser. Råvaror används vilket resulterar i avfall, och då utsläpp till luft, mark och vatten. Detta gäller inte minst energianvändningen och i synnerhet förbränning av olja och kol. Det som behövs är en cyklisk materialhantering, så att vi får en utveckling mot ett kretsloppssamhälle. Under det senaste årtiondet har flera internationella överenskommelser slutits, och nationella beslut tagits som har till syfte att minska påverkan på vår miljö. I följande text ges en kortfattad redovisning av de viktigare nationella målen och riktlinjerna, som de uttrycks i riksdagens propositioner. Energimål Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi med bibehållen konkurrenskraft. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor, samt en effektiv energihushållning. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning av all energiteknik. Omställningen av energisystemet måste vid sidan av säkerhetskraven ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske, avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att behålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Miljömål I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. 20

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Beslutsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004 2 (13) INNEHÅLL Bakgrund 3 Målsättning, syfte och avgränsningar 3 Arbetsformer 4 Genomförande och uppföljning 4 Södertäljes

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer