Energiplan för Eda kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan för Eda kommun"

Transkript

1 Energiplan för Eda kommun

2 INLEDNING...3 A. NULÄGE...4 A.1. ENERGI SOM BEGREPP...4 A.2. DE OLIKA ENERGISLAGEN...4 A.2.1. Fossil energi... 4 A.2.2. Elernergi... 5 A.2.3. Bioenergi... 7 A.2.4 Fjärrvärme... 7 A.3. ENERGISITUA"IIONI:N IDAG...8 A Total energianvändning i Eda kommun A.4. ENERGIANVÄNDNING SEKTORSVIS A.4.1 Industri A.4.2 Travsporter A.4.3 Offentlig verksamhet och tjänster...12 A.4.4 Flerbostadshus...12 A.4.5 Småhus... /3 A.5. ENERGIANVÄNDNING I DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN OCH BOLAGEN A.5.1. Eda Bostads AB...15 A.5.2. Eda kornmars fcrstigheter...15 A Energigrupp...16 A.6. KI.IMATPÅVERKAN...16 A.6.1. Växth usgaser...16 B. FRAMTIDA UTVECKLING B.1. POLITISKA MALOCII NATIONS:LLTSTYRMEDEI...20 B.1.1. Nationella mål och riktlinjer...20 B./.2. Lagar och andra styrmedel...21 B.2. FRAMTIDA ENERGII3EIIOV...24 B.2.1. Uppvärmning Elektricitet...25 B.3. ENERGIEFFEKTIVISERING...25 B.4. MÖJLIGA FÖRÄNDRINGAR I ENERGISYSTEMET Fjär r värnteutbyggnad B.4.2. Spillvär meanvändning B.4.3. Ny panna vid Åmotfors bruk...26 B.4.6. Individuell uppvärrnning B.5. TRANSPORTER...27 B.6. FRAMTIDA KLIMA I PÅVERKAN...27 C. MÅL OCH HANDLINGSPROGRAM C.I. MÅL FÖR ENERGIANVÄNDNINGEN I EDA KOMMUN...28 C.2. EDA KOMMUNS KLIMATSTRATEGI...28 C.3. ENERGIANKNUTNA PROJEKT, PLANER OCH ÅTGÄRDER INOM EDA KOMMUN...29 C.3.1. Fastighetssektionen C.3.2. Gatusektionen C.3.3. Plansektionen C.3.4. Miljösektionen...34 C.3.5. Kultur- och fi itidsavde/ningen...34 C.3.6. Konaruatledningsförvaltningen...35 C.3.7. Eda Bostads AB...36 C.3.8. Energirådgivning...38 C.3.9. Valfjället Skicenter AB...38 D.I. UPPFÖLJNING

3 Inledning Energifrågorna har en stor betydelse för samhällsutvecklingen, och en stark koppling till miljö och ekonomi. Under de senaste åren har kraftiga stormar, översvämningar och andra naturkatastrofer skakat vår jord. Möjligen kan det vara ett tecken på en ökning av växthuseffekt, men det kan också vara naturliga växlingar. Ingen vet med säkerhet, men det man vet är att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har ökat med trettio procent sedan förindustriell tid. För att motverka den ökade koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har man internationellt enats om en minskning av utsläppen framöver. Sverige har satt som mål att vi de närmaste åren skall minska dessa med fyra procent jämfört med 1990 års utsläpp. En omställning av våra energisystem motiveras även av ökade priser och skatter på framför allt fossila bränslen och el. Eda kommun kommer som ett första steg i denna omställning att fasa ut merparten av olja och el för uppvärmning i våra fastigheter, och i stället satsa på förnybar energi. Vi skall även arbeta aktivt för att minska energianvändningen totalt i våra verksamheter. Energiplanen skall därför ses som en del i detta omställningsarbete. Det är viktigt att kommunen har en helhetssyn på energianvändningen på det lokala planet, och att man planerar för en hållbar utveckling, både socialt, ekonomisk och ekologisk. Att det är kommunen som har ansvaret för energiplaneringen anges i: Lag om kommunal energiplanering, SFS 1977:439. l lagen står det bl.a. att kommunen i sin planerig skall främja hushållningen med energi, verka för leveranssäkerhet och samverka med andra kommuner eller betydande intressenter för att få till stånd gemensamma lösningar. Eda kommun befinner sig i en mycket expansiv period. Det sker en omfattande etablering av ny handel i kommunen, bostadsbyggandet ökar och fjärrvärmen byggs ut i Charlottenberg och Åmotfors. Inom industrin planerar man för att byta ut olja i sina verksamheter och i stället satsa på bioenergi. Även småhusägarna byter sin oljeeldning mot värmepumpar, pellet- eller vedeldning. Totalt kommer energianvändningen att öka i kommunen, men den ökade användningen av bioenergi kommer troligen att ge minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid, och leda till nya arbetstillfällen i eller i närheten av Eda kommun. Avgränsningar För att få en rimlig avgränsning av energiplanen är det enbart projekt och åtgärder i den kommunala verksamheten och bolagen som tas med i denna plan. I planen begränsas även miljöutredningen till att enbart omfatta förändringar av utsläppen av koldioxid, CO2. Merparten av den statistik som används i nulägesbeskrivningen är hämtad från de kommunala energibalanserna hos SCB. En del av statistiken är baserad på uppskattningar och antaganden varför det finns en del osäkra uppgifter i materialet. Energiplanens utformning Energiplanen uppdelad i tre huvuddelar: A. en informationsdel avseende den nuvarande energianvändningen B. en informationsdel som redovisar en möjlig framtida utveckling C. en beslutsdel som redovisar kommunens mål och handlingsplan för de närmaste åren 3

4 A. Nuläge A. 1. Energi som begrepp Energi karaktäriseras av att den varken kan produceras eller konsumeras, utan endast överföras från en energiforan till en annan. Däremot kan energins användbarhet konsumeras eller göras mer tillgänglig. Ett exempel på detta är att solenergin som faller in mot jorden med en effekt av TW, vilket motsvarar en årlig energimängd av miljoner TWh. Solenergin driver vindströmmar, vattnets kretslopp och biomassaproduktion. Solenergin kominer in till jorden som kortvågig strålningsenergi, och lämnar jorden sons långvågig strålningsenergi (värme), man kan säga att den senare har lägre energikoncentration. För att järnvikt skall råda måste lika mycket energi stråla ut från jorden som det strålar in. Råder det inte jämnvikt kommer temperaturen på jorden att stiga. Det är detta nian befarar när man diskuterar den s.k. växthuseffekten. Energiformernas kvalitet bedöms efter dess möjlighet att utföra arbete. Exempel på högkvalitativ energi är kemisk energi och elektrisk energi. Den lägsta energiformen är värme vid låg temperatur. Elenergi kan användas till många olika saker innan den mist sin användbarhet d.v.s. helt övergått till långvågig värmestrålning. En parallell till detta resonemang är materia och avfall. En plåtburk som är hel och ren kan användas så länge den inte är sönderrostad. När burken rostar binder järnet till sig syre (minskad järnkoncentration), burken går sönder och järnet blir ytterligare utspritt - burken mister sin användbarhet. När man pratar om energihushållning är det därmed två komponenter som är viktiga; dels att minska energianvändningen i stort, dels att använda rätt energikvalitet. Uppvärmning av hus med direktel är ett exempel när man använder en högkvalitativ energiform där målet, ett varmt hus, kanske kan uppfyllas med en lägre form av energi t ex spillvärme. Att energihushållning är viktig beror på att en minskning av energikvaliten medför spridning av föroreningar. Det gäller i synnerhet när man använder lagrad energi som olja och kol då det vid förbränningen bland annat bildas koldioxid och svaveldioxid. A.2. De olika energislagen A.2.1. Fossil energi Cirka 220 GWh, eller 40 %, av den totala energin som användes i Eda kommun 2002 kommer från fossila bränslen, se figur nedan. Den dominerande delen av fossila bränslen används av transportsektorn i form av bensin och diesel. Under 2002 förbrukades 110 GWh fossila drivmedel i Eda kommun i form av bensin och diesel. Av övriga fossila bränslen, 99 GWh, användes två tredjedelar i lokaler och bostäder, och en tredjedel i industrin. Fjärrvärmeverket i Charlottenberg började leverera värme i december 2004, och under det första året i drift kominier det att användas cirka MWh olja. Det motsvarar cirka 2% av den totala värmeleveransen. 4

5 Beredskap Beredskapen för störningar i tillförseln av fossila bränslen är dålig i Eda såväl som övriga landet. Sverige har i stort sett inga egna fossilbränsletillgångar och är därmed helt beroende av en fungerande internationell handel. Fossila bränslen utgörs av nedbrutna växter och djur som under miljoner år tryckts ihop och omvandlats till kolväten. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs stora mängder energi. Förbränning av fossila bränslen ger upphov till en mängd miljö- och hälsoproblem t ex växthuseffekt, försurning, spridning av cancerogena ämnen som flyktiga kolväten och stoft. Förbränning av fossila bränslen kan även ge spridning av förgiftande tungmetaller. Fossila bränslen ger vid förbränning tillskott av koldioxid till atmosfären. Koldioxiden fångar upp och håller kvar värmestrålning i atmosfären längre vilket kan leda till global uppvärmning, växthuseffekt. Under förindustriell tid var koncentrationen av koldioxid i atmosfären 280 ppm (miljondelar), och idag är koncentrationen 370 ppm, detta innebär en ökning med ca 30 %. Olja, bensin, diesel, kol, koks, gasol och naturgas är de fossila bränslen som används i Sverige. Inget av dessa bränslen utvinns i landet utan importeras. Det kostar mycket energi att transportera, rena och förädla fossila bränslen innan de når slutanvändaren. Studier visar att transporter och rening "kostar" 14 % av energiinnehållet i bensin från utvinningen tills det når slutanvändaren i Sverige. Dessa energimängder är inte medräknade i energianvändningen för fossila bränslen i de redovisade siffrorna för Eda kommun. A.2.2. Elenergi Elenergin är det mest använda energislaget i Eda kommun Elenergin utgör ungefär 257 GWh eller 47 % av Edas totala energianvändning, och merparten, 68%, används i industrin avreglerades elmarknaden i Sverige. Efter det datumet är det fritt för alla elabonnenter att köpa sin el från vilken elleverantör de vill. Det går därför inte att avgöra hur elenergin som används i Eda kommun produceras. Man kan anta att el som används i Eda kommun produceras med samma mix som för hela Sverige, se tabell nedan. Rörligheten på elmarknaden har hittills inte varit stor, men den ökar årligen. Sveriges elproduktion 2002 var ungefär 143,3 TW ined följande fördelning Kärnkraft 46% Vattenkraft 46% Kraftvärme 7,6% Vindkraft 0,4% Elproduktion Inom Eda kommun produceras elenergi genom Fortum Distribution AB:s elva vattenkraftverk. Kapaciteten i verken har ökat något efter en del ombyggnationer och uppgraderingar de senaste åren. Beroende på nederbörd och tillrinning så varierar produktionen mellan åren, i dagsläget produceras knappt 60 GWh/år, men produktionen kan öka till mer än 70 GWh under ett år med stor nederbörd, år 2000 var ett sådant. ^ tir 5

6 Diagram 1 Elproduktion i Eda kommun = _i Källa: Fortum Distribution AB Beredskap Fortum Distribution AB ansvarar för elnätet och transporten av el till slutkonsument i Eda kommun. Elproduktion i kommunen sker vid Fortum Distribution Ab:s elva vattenkraftverk. Beredskapen för mindre störningar i elleverans i Eda kommun är relativt bra. Större störningar som t.ex. stormar som fäller mycket skog är det däremot svårt att gardera sig emot. Elenergins miljöpåverkan beror på hur den produceras. Vattenkraft är förnyelsebar och inga utsläpp sker under drift vilket är bra för miljön, Vattenkraftsdammar ger ingrepp i naturen som bl.a. leder till att den biologiska mångfalden minskar. Med biologisk mångfald menas variationen bland jordens levande organismer. Kärnkraft ger begränsad miljöpåverkan vid normaldrift i form av spridning av radioaktiva ämnen. Vid en olycka kan konsekvenserna bli förödande på både kort och lång sikt. Kärnbränslet "naturligt uran" räknas till de fossila bränslena på grund av att dess tillgång är begränsad, samtidigt sönderfaller uran spontant och tillgången minskar från år till år. Den största miljöpåverkan av kärnkraft fås idag vid brytning av kärnbränsle, då stora mängder radioaktiva ämnen sprids till luft, mark och vatten (sker ej i Sverige ). Ett annat problem med kärnkraft är att frågan om slutförvarning av utbränt kärnbränsle inte är löst. Miljöpåverkan från kraftvärmeproduktion beror på vilket bränsle som används, fossilt eller biobränsle. Miljöpåverkan beror även på anläggningen t ex hur effektiv rökgasreningen är och hur askan som bildas tas om hand. Kraftvärmeproduktionsanläggningar har ofta en hög verkningsgrad eftersom både värme och el produceras. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som ger minimal miljöpåverkan. Den ger dock en förändrad landskapsbild och visst buller. Vindkraft utgör en mycket liten del av den producerade elenergin i Sverige samtidigt som den är den mest expansiva energikällan. Förutom påverkan vid produktion av el så ger även överföring av el konsekvenser. Stora arealer mark tas i anspråk för kraftledningsgator. Runt stora kraftledningsgatorna bildas omfattande magnetiska fält som kan påverka levande organismer. Långväga överföring av el leder till förluster i elnätet. Omkring 7 % av den producerade elenergin i Sverige försvinner som nätförluster i kraftledningarna. 6

7 A.2.3. Bioenergi Andelen biobränsle i Eda kommun var GWh eller 13 %. Ungefär två tredjedelar av bioenergianvändningen i kommunen utgörs av vedeldning i småhus, och en tredjedel används i industrin. Under de senaste åren har pelletsmarknaden i Värmland ökat kraftig. I Eda ökar antalet installerade pelletbrännare och pelletkaminer för varje år, och den nya fjärrvärmeanläggningen i Charlottenberg eldas också med pellet. Beredskap Eda ligger i ett skogslän där skogen växer till fortare än den avverkas för tillfället. Beredskapen för de skogsbaserade biobränslet anses därför vara god, bortsett från beroendet av fossila bränslen för att avverka, förädla och transportera bioenergin. Inom en radie av mil finns det idag flera små och medelstora tillverkare av pellet, varför leveranssäkerheten av pellet också måste anses som god. Biobränsle är det enda inhemska bränslet i Sverige. Till biobränslen räknas främst träbränsle, avlutar, avfall (antas bestå av 50 % biobränsle och 50 % fossilt bränsle), torv, spannmål, energigrödor, etanol och rapsmetylester. Miljöpåverkan av biobränsle beror på hur bränslet avverkas och hur det förbränns. Samtliga biobränslen utom torv är förnyelsebara och ger mindre miljöpåverkan än de fossila bränslena. Biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid som är den främsta växthusgasen. Men t ex utsläppen av kväveoxider liknat- dem som fas vid förbränning av fossila bränslen. Kväveoxider ger upphov till försurning och övergödning av skog och mark. Uttag av träbränsle innebär en förlust av näringsämnen i skogsmarken som leder till utarmning av mark och försämrad tillväxt. Om askan från förbränningen återförs till skogsmarken minskas miljöpåverkan. Vid ofullständig förbränning släpps ett stort antal organiska ämnen ut i omgivningen. Ämnen som många gånger är cancerogena. Speciellt stora är utsläppen från småskalig vedeldning i småhus utan ackumulatortank. Om biobränsle används på rätt sätt med anpassad utrustning blir miljökonsekvenserna minimala. Avverkning av stora arealer skog leder till hot mot den biologiska mångfalden. Stora delar av det biobränsle som används idag är restprodukter från andra verksamheter. Vid sågverk bildas stora mängder sågspån som används för pellet- och brikettillverkning. Vid avverkning av skog tas grenar och toppar tillvara för flisproduktion. Förädlingen av biobränslet ger ökad sysselsättning i landet. A.2.4 Fjärrvärme Fjärrvärmen i Eda kommun behandlas här i samband med biobränsle eftersom fjärrvärmen till största delen är biobränslebaserad. Charlottenberg Sedan början av 1980-talet har det funnits en mindre närvärmecentral vid sjukhemmet i Charlottenberg. Denna har försett sjukhemmet och de närliggande fastigheterna med värme och varmvatten. De senaste åren har inte driften varit optimal, och de kringboende har ofta känt sig störda av verksamheten. Under sommaren och hösten 2004 byggde Charlottenberg Energi AB ett kulvertnät i den centrala delen av Charlottenberg, och anslöt kommunens och bostadsbolagets större fastigheter. Nätet förses med värnfe från en pelleteldad panncentral i kv. Fabriken, och pelleten kommer med lastbil från Åmål. I början av december 2004 kom värmeleveranserna från den nya pannan igång, och efter någon månads intrimning så har leveranserna fungerat problemfritt. Pannanläggningen har visat sig kunna köras med bra förbränning även vid låga effektuttag, och hittills har användningen av olja legat under två procent. Charlottenberg Energi AB räknar med att leverera cirka 9 GWh värme under det första verksamhetsåret. 7

8 Under kommer en andra etapp att byggas ut i Charlottenberg. En förtätning av nätet kommer att göras i centrum för att ansluta de större fastigheterna som inte kopplades in i den första etappen, leverans av värme till Fundo AB påbörjas under 2005, och kulvert kommer att läggas mot det planerade köpcentret vid Tallmon. När etapp två är klar förmodas värmeleveranserna ligga på cirka 20GWh/år. Etapp två finansieras till viss del med KLIMPbidrag, (ett statligt klimatinvesteringsstöd). Åmotfors I Åmotfors finns det planer för ett närvärmenät som kan förse vårdcentralen och Eda Bostads ABs flerbostadshus med värme. Nätet är tänkt att matas med värme från den nya pannan som planeras vid Åmotfors Bruk AB. Planeringen för ny panna är i full gång, och man räknar från brukets sida med att kunna ta beslut under hösten Kominer man till beslut i år kommer en ny panna att kunna tas i drift under avvaktan på den nya avfalls- eller biobränslepannan vid Åmotfors Bruk AB tänker man förse fastigheterna i centrum med värme från panncentralen vid sjukhemmet. Till de befintliga oljepannorna ansluts en ny fastbränslepanna. Utbyggnaden av närvärme i Åmotfors finansieras till viss del med KLIMPbidrag. Beredskap Beredskapen för fj ärrvärmeleveranserna i Charlottenberg är god. Fj ärrvärnienätet har inbyggda läckagedetektorer som indikerar eventuella brott på fjärrvärmeledningen. Vid mindre läckage kan systemet återfyllas tills man lokaliserat läckan. Skulle något hända och man får ett fel i anläggningen så går ett larm till pannskötaren som kan korrigera felet på distans, eller vid eventuellt pannstopp rycka ut till anläggningen och återstarta den. Med den beredskap man har så kan läckage och andra problem åtgärdas snabbt. Vid eventuella småstopp och sänkta temperaturer i nätet märker oftast abonnenten ingenting eftersom kulverten fungerar som en ackumulatortank som har en stor mängd magasinerad värme. A.3. Energisituationen idag A.3.1. Total energianvändning i Eda kommun 2002 Den totala energianvändningen i kommunen var år 2002, 548 GWh. Uppdelat i sektorer så stod industrin för 48 %, transporter för 19 %, offentlig verksamhet och service för 11 %, flerbostadshus för 2 % och småhus för 20%. Vad gäller användandet av olika energislag så visar statistiken att transportsektorn enbart använder fossila bränslen. Elenergi till tåg har inte inkluderats i beräkningarna för transportsektorn, då tågrafiken står för en försumbar del av den totala energiförbrukningen. För bostäder, offentlig verksamhet och service är uppdelningen 46 % el, 29 % olja och 25 % träbränsle. År 2002 använde industrisektorn ca 66 % elenergi, 25 % fossila bränslen (diesel, olja och gasol) och 9 % träbränslen. Industrins eloch oljeförbrukning varierar mycket mellan åren. Det har till stor del att göra med vilket energislag som är billigast. Att enbart redovisa ett enskilt år kan därför vara lite missvisande. Man ser tydligt förändringen i diagram 2 där elanvändandet är betydligt mindre 1995, i förhållande till 1990 och 2002, samtidigt som mängden tjockolja är betydligt större. Ciri (7' '^- 8

9 Diagram 2 Energianvändning i Eda kommun 2002 n El-energi q Träbränsle n Gasol q Eldningsolja>1 q Eldningsolja 1 n Diesel q Bensin Industri Transporter Offentlig verksamhet och tjänster Flerbostadshus Småhus Källa: SCB och kommunal energistatistik Energianvändningen i kommunen har mellan år 1990 och 2002 ökat med 82 GWh eller ca 17 %. Under perioden minskade hushållen sin energianvändning med 12 GWh, medan övriga sektorer ökade. För den största ökningen står transporter med 33 GWh, industri med 26 GWh och offentlig verksamhet och tjänster med 30 GWh. Diagram 3 Energianvändning i energislag L D Bensin n Diesel q Eldningsolja 1 q Eldningsolja>1 n Gasol Träbränsle n EI-energi År 2002 Källa: SCI3 9

10 A.4. Energianvändning sektorsvis 2002 A.4.1 Industri Eda kommuns totala energianvändning var år 2002, 548 GWh och den största delen, ca 46 %, motsvarande 265 GWh, användes av industrisektorn. Av industrins sammanlagda konsumtion använde Åmotfors pappersbruk 154 GWh. Vid en jämförelse av åren 1995 och 2002, framgår det att Åmotfors Bruk AB, förbrukade en betydligt större andel elenergi år 2002, jämfört med år 1995 då andelen fossila bränslen övervägde. Skillnaden mellan de olika åren, beror nästan enbart på att bruket har möjlighet att välja om de vill använda olja och/eller el i sina uppvärmningsprocesser, beroende på vad som är lönsammast. År 1995 var således oljan ganska billig i jämförelse med elen. Den näst största konsumenten av energi i kommunen är Fundo AB, som år 2002 använde 44,6 GWh energi, 25,5 GWh el och resten olja och gasol. År 2002 använde de två största industrierna Åmotfors Bruk AB och Fundo AB, tillsammans 199 GWh, vilket motsvarar 75 % av industrisektors hela energianvändning, och 36 % av kommunens totala energianvändning. Diagram 4 Industri GWh Källa: SCB Till följd av brukets växling mellan olja och el, beroende på det aktuella marknadspriset, varierar utsläppen av koldioxid kraftigt från år till år. En jämförelse mellan åren 1995 och 2000 visar att de totala utsläppen av koldioxid i kommun hade minskat från ton till ton. År 1995 var koldioxidutsläppen från Åmotfors Bruk AB ton, medan de år 2000 endast val- 600 ton. Märk att skillnaden på de totala utsläppen för hela Eda kommun kan härledas till att Åmotfors Bruk AB inte använde någon olja år 2000, medan mer än hälften av deras energianvändning 1995 kom från olja. 10

11 A.4.2 Transporter Siffror från SCB över den totala mängd bensin som levererats till kommunen, visar på en ganska genomsnittlig förbrukning per invånare, i jämförelse med övriga delar av landet. Levererad diesel till kommunen låg år 2000, ungefär dubbelt så högt som riksgenomsnittet, räknat per invånare. Att dieselförbrukningen är hög kan ha sin förklaring i att det går många tunga transporter till och från Norge som passerar genom kommunen på riksväg 61. År 2002 var antalet passager med lastbil eller buss vid gränsen 390 fordon per dygn. Då både bensin och diesel är dyrare i Norge än i Sverige, är ett rimligt antagande att företag och speditionsfirmor försöker tanka sina fordon där det är billigast, det vill säga i Sverige. Detta gäller förstås även för privatbilister, då många norrmän kominier till Eda kommun för att handla. Prisskillnaden har dock minskat de senaste åren, vilket kan vara en förklaring till att förbrukning av både bensin och diesel har sjunkit sedan Diagram 5 Bensin- och Dieselanvändning för transporter E-Bensin (MWh) Diesel (MWh) År Källa: SCB 100 liter diesel eller bensin motsvarar ungefär en MWh. 11

12 A.4.3 Offentlig verksamhet och tjänster Tjänstesektorn har utvecklats mycket under de senaste årtiondena, och expansionen kommer att öka i takt med att ny handel etablerar sig i Charlottenberg och Eda Glasbruk. Som en följd av detta har energianvändningen i denna sektor ökat kraftigt. Under samma tid har användningen av energi i den offentliga verksamheten varit oförändrad eller t.o.m. minskat i inom vissa delar. I den kommunala verksamheten kommer man de närmast åren att fortsatt arbeta mycket aktivt med att effektivisera sin energianvändning och öka användningen av förnyelsebar energi. Diagram 6 Offentligt verksamhet och tjänster GWh Eldningsolja 1 37% Källa: SCB A.4.4 Flerbostadshus I kommunen finns det 1189 hushåll i lägenheter i flerbostadshus. Av dessa ägs cirka 750 av det kommunala bostadsbolaget, och övriga ägs av några mindre bostadsbolag och privata fastighetsägare. Det finns även ett mindre antal små bostadsrättsföreningar. (Posten, 2004). När det gäller uppvärmning av flerbostadshusen i kommunen har olja varit dominerande. Det kommunala bostadsbolaget (Eda Bostads AB), som står som uthyrare till 63 % av kommunens lägenheter, förbrukade år 2003 ca MWh energi. Cirkeldiagrammet ovan visar fördelningen på olika energislag. I elförbrukning ingår både hushållsel och el till en värmepumpsanläggning som förser ett tjugotal lägenheter med värme. De flesta mindre bostadsbolagen, liksom det kommunala bostadsbolaget, använde nästan uteslutande olja för uppvärmning Under de senaste åren har emellertid en förändring av uppvärmningssätt skett. Flertalet av bostadsbolagets fastigheter i Charlottenberg anslöts till fjärrvärmenätet i slutet av 2004, och fler kommer troligen att anslutas under de närmsta åren. Även de privata fastighetsägarna växlar bort olja för uppvärnining, och installerar i stället värmepumpar och pelletanläggningar, samt ansluter sig till fjärrväi-rnenätet. Under de närmaste åren kommer det troligen att byggas ett närvännenät i Åmotfors. Charlottenberg Energi AB har genom Region Värmland fått ett klimatinvesteringsbidrag till 12

13 utbyggnaden, och värmen är tänkt att komma från en ny pannanläggning vid Åmotfors Bruk AB. När den anläggningen står färdig kommer ytterligare en stor del av oljan för uppvärmning av flerbostadshus att bytas ut till bioenergi. Beslut om en ny panna vid bruket kommer att tas under hösten 2005, och det är troligt att en ny pannanläggning inte kommer att vara i drift före Alternativen är en ny biobränslepanna eller en panna för eldning av hushållssopor. Diagram 7 Flerbostadshus GWh Eldningsolja 1 57% Källa: SCB och Eda Bostad AB A.4.5 Småhus I kommunen finns 3205 villor, och cirka 470 fritidshus, (Posten 2004). Uppvärmningssättet i villor är ganska varierande. Runt 1100 villahushåll använder sig av olja, och ca 1300 villor värms aled biobränsle, varav 120 st har pelletspanna och övriga använder någon typ av vedpanna. Drygt 500 småhus baserar hela eller delar av sin uppvärmning på någon typ av elvärme : elpanna, direktel eller värmepump. Siffran på antalet villor som använder sig av en kombination av flera uppvärmningskällor är svår att fa fram, men uppskattas till ca 170 st. I dessa fall används främst en kombination av biobränsle och någon forns av elvärme, dessutom finns ca 100 st värmepumpar som används för bostadsuppvärmning i kommunen. I takt med ökade el- och oljepriser sker en omställning mot andra och billigare uppvärmningsalternativ. Det är värmepumpar av olika slag, pelletseldning i panna eller kamin, och vedeldning i panna eller kamin som är alternativen. I takt med ökad användning av ved för uppvärmning så ökar också besvären med dålig vedeldning. Det kan ge både olägenheter för det närboende, och ökade utsläpp av växthusgaser och andra hälsovådliga ämnen. Orsaken till den ökade miljöbelastningen är okunskap eller dålig utrustning, eller en kombination av båda. Under de närmste åren kommer ett antal småhusägare i Eda kommun att kunna söka bidrag för att byta ut sina gamla ved - eller oljepannor. Det är ett bidrag som ingår i Region Värmlands KLIMP-ansökan song beviljades i slutet av Utformningen och storleken av bidraget beräknas bli klar under det närmaste året. Byte till pellet eller värmepump ger sällan några besvär för grannarna, och det är också de alternativ som kräver liten eller måttlig arbetsinsats. 13

14 En anledning till den minskade energianvändningen i småhus i Eda kommun är troligen byte till energieffektivare utrustning, och ökad isolering och tätning. Det är under möjligt för småhusägare att göra ROT-avdrag i samband med byte till energieffektiva fönster i befintliga hus, och vid installation av biobränsleeldad panna vid nybyggnation. Diagram 8 Småhus GWh Källa: SCB A.5. Energianvändning i den kommunala verksamheten och bolagen I Eda kommuns olika verksamheter används energi i olika former hela tiden. Årligen köper kommunen energi för i storleksordningen 22 miljoner kronor. Tabellen nedan är en sammanställning av kommunens energianvändning i de olika verksamheterna och i de kommunala bolagen. Siffrorna gäller 2004, och är hämtade ur egen energistatistik, samt ur kommunens ekonomisystem. Verksamhet Elenergi Fjärrvärme - biobränsle MWh Eldningsolja Fordonsdrivmedel Totalt per förvaltning/bolag MWh MWh MWh MWh MWh Fossilt Biobas Eda Bostads AB 2.144" Valfjället Skicenter AB Fastighetssektionen Gatusektionen Samhällsbyggnad övriga Kultur och fritidsavd Socialförvaltning Barn- och bildningsförv Kansliavd, personal, KS Total energianvändning *= Inkluderar värme och fastighets- och driftel, pien inte hushållsel för uthyrda lägenheter. I tabellen nedan jämförs den kommunala verksamhetens energianvändning med förbrukningen för hela kommunen som geografiskt område. 14

15 Energislag Kommunal verksamhets del av hela kommunens energianvändning Elenergi 4,8% Fjärrvärme 100% Eldningsolja 16% Fordonsdrivmedel 1% Den total energianvändning i den kommunala verksamheten, och de kommunala bolagen utgör 5% av den totala energianvändningen i Eda kommun. A.5.1. Eda Bostads AB Eda Bostads AB har sedan många år tillbaka fört energistatistik, det har gjort att man idag har god kontroll på energiflödet i fastigheterna. Bostadsbolaget kommer även att ha stor nytta av sin enenergistatistik i framtiden då kraven på minskad energianvändning ökar, dels för att minska miljöbelastningen, men också för att minska effekterna av de stigande energipriserna. I september 2004 anställdes en energitekniker på heltid för att arbeta med driftoptimering inom fastighetsbeståndet. Energiteknikern skall i huvudsak arbeta med optimering av vatten och luftflöden, samt temperaturer i samma system. För att ytterligare skapa bra förutsättningar för minskade energikostnader och minskad miljöpåverkan kommer Eda Bostads AB att fortsätta investeringen i ny teknik inom områdena värnfe, ventilation och värmekällor. I bolagets hus kommer olja och el att konverteras till biobränsle och värmepump. Eda Bostads ABs styrelse har beslutat att man i verksamheten skall arbeta efter målsättningen att minska energianvändningen 2005 med 7%, 2006 med 8% och 2007 med 10%. Den sänkta energianvändningen skall beräknas utifrån 2002 års användning. A.5.2. Eda kommuns fastigheter Fastighetssektionen på Eda Kommun började på allvar sitt energiarbete i slutet av 90-talet när uppvärmningskostnaderna ökade dramatiskt. Det anställdes då en ventilationstekniker som gick igenom ventilationen och styrningen av värmen i fastigheterna. Den första åtgärden var att anpassa ventilationens drifttider efter verksamhetstiden, vilket gav en stor energibesparing. Vid en inventering av fastighetsbeståndets styr- och reglerutrustningar visade det sig att de var väldigt ålderstigna, och att det inte gick att kommunicera med anläggningarna för att fjärrövervaka dessa, vilket måste anses som ett krav om man skall kunna jobba rationellt med energibesparande åtgärder. Styr- och reglerutrustningen vid de två största äldreboenden byttes därför ut, och den åtgärden sänkte energianvändningen med mellan 5-10 procent i dessa fastigheter. När man sedan byggt om ett par av skolfastigheterna försåg man dessa med bergvärmepumpar, vilket genererat stora besparingar. Andra viktiga förändringar i verksamheten är fjärrvänmeanslutning av kommunens fastigheter i Charlottenberg, försäljning av Tallmoskolan och byggande av Gunnarsbyskolan. Det senare har minskat användningen av olja för uppvärmning, samt minskat den totala energianvändningen. I framtiden kommer alla kommunens stora fastigheter att vara uppkopplade mot ett centralt övervakningssystem, och arbetet med att energioptimera elanvändningen i fastigheterna kommer att intensifieras. Detta samtidigt som arbetet med optimering av ventilation och styrning kommer fortgå för att 15

16 behålla de låga nivåer man kommit ner till. Alla åtgärder i kommunens fastigheter kommer att företas på ett sätt som inte försämrar inomhusklimatet för dem som vistas i lokalerna. A.5.3. Energigrupp I januari 2005 bildades Eda kommuns energigrupp. Eda kommun representeras i gruppen av teknisk chef, fastighetsingenjör, gatuingenjör och kultur- och fritidschef, och Eda Bostads AB av VD, fastighetsingenjör, energirådgivare och två energitekniker. Gruppen har till uppgift att arbeta övergripande med energianvändningen i den kommunala verksamheten. Gruppen skall arbeta för hållbara energilösningar, där man med mista möjliga energianvändning även eftersträvar minsta möjliga miljöpåverkan. Energibesparingar skall göras utan att det försämrar inomhusklimatet. För det praktiska arbetet svarar bostadsbolagets båda energitekniker. De styr, reglerar och optimerar energianvändandet i byggnaderna, och de tar även fram förslag på lösamma energisparåtgärder. A.6. Klimatpåverkan A.6.1. Växthusgaser De sammanlagda utsläppen av växthusgaser domineras av koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Övriga växthusgaser släpps ut i så liten mängd att de i detta fall kan försummas. I procent står koldioxid för 75 % av utsläppen, metan för 15 % och dikväveoxid för 10 %. Koldioxid-, metan-, och dikväveoxidutsläppen presenteras utförligare under respektive underrubrik nedan. Diagram 9 Totalt utsläpp av växthusgaser q Dikväveoxid Metan q Koldioxid Källa: SCB; Länsstyrelsen; korrigerat med medelvärden på Åmotfors Bruks utsläpp Utsläppen av växthusgaser per invånare har mellan år 1990 och 2000 ökat från 7,1 ton till 9,7 ton, vilket motsvarar en ökning på 37 %. 1 6

17 Diagram 10 Källa: SCB; Länsstyrelsen; korrigerat med medelvärden på Åmotfors Bruk AB:s utsläpp. Koldioxid De totala utsläppen av koldioxid i Eda kommun var år 1990, ton, år 1995, ton och år 2000, ton. Utsläppen av koldioxid varierar mycket mellan åren, vilket huvudsakligen beror på industrins varierande energianvändning. Mellan år 1990 och 2000 har koldioxidutsläppen ökat med 35 % i Eda kommun, och det är transportsektorn som står för merparten av denna ökning. Av de sammanlagda koldioxidutsläppen år 2000 stod transporterna rör 58 %, bostäder och service för 16 % och industrin för 26 %. Per invånare har utsläppen ökat från 4,9 ton 1990 till 7,3 ton Diagram 11 Koldioxidutsläpp sektorvis c 1- p Hushåll Industri q Service q Transporter n Totalt Är 2000 Källa: SCB; korrigerat med medelvärdets på Åmotfors Bruk AB: s utsläpp Dikväveoxid 17

18 Utsläpp av dikväveoxid (lustgas) kommer främst från gödselhanteringen i jordbruket. Lustgas bildas även i förbränningsmotorer och i vissa industriella processer. I Sverige står dikväveoxid, omräknat till koldioxidekvivalenter, för ca 9% av de samlade utsläppen av växthusgaser. Ett kilo dikväveoxid påverkar klimatet lika mycket som 310 kilo koldioxid. Eda kommuns totala utsläpp av dikväveoxid uppgår till 26, 6 ton. Omräknat i koldioxidekvivalenter motsvarar detta ca ton och 10 % av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Diagram 12 Dikväveoxidutsläpp 2000 Jordbruket 63% Källa: Länsstyrelsen, korrigerade värden Metan Metan bildas främst vid nedbrytning av organiskt material. De viktigaste källorna till utsläpp av metan är avfallsdeponier, djurhållning och småskalig vedeldning. Utsläpp av ett kilo metan påverkar klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. I Sverige står metan, omräknat till koldioxidekvivalenter, för ca 9 % av de samlade utsläppen av växthusgaser. För att minska metangasbildning infördes 1 januari 2005 ett förbud mot deponering av organiskt material. För redan deponerat material är deponigasinsamling den viktigaste åtgärden för att minska utsläpp av metan. Från och med hösten 2004 deponeras inget hushållsavfall på Lundens sopstation. Den gas sons genereras vid sopstationen hatfr.o.m. år 2004 beräknats till 139 ton metan per år. Omräknat till koldioxidekvivalenter skulle detta motsvara ca 2920 ton koldioxid, vilket år 2000 skulle ha motsvarat 3,5 % av de samlade utsläppen av växthusgaser. 18

19 Metan bildas även vid djurens matsmältning, främst hos nötkreatur och vid gödselhantering. Vid vedeldning under icke optimala förhållanden, där förbränningen är ofullständig, sker inte oxidationen av metan fullt ut och leder till att metangasen istället går ut via skorstenen Diagrans 13 Metanutsläpp år 2000 Källa: Länsstyrelsen; Korrigerat med kommunens egna siffror 19

20 B. Framtida utveckling B.1. Politiska mål och nationellt styrmedel De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Målet är ett svenskt åtagande utöver vad Sverige behöver göra enligt klimatkonventionens Kyotoprotokoll. Enligt den fördelning som gjorts inom den Europeiska Unionen får Sverige öka sina utsläpp med upp till 4 procent. Det svenska målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. B.1.1. Nationella mål och riktlinjer Ett grundläggande problem i dagens samhälle är den enkelriktade förbrukningen av material och andra resurser. Råvaror används vilket resulterar i avfall, och då utsläpp till luft, mark och vatten. Detta gäller inte minst energianvändningen och i synnerhet förbränning av olja och kol. Det som behövs är en cyklisk materialhantering, så att vi får en utveckling mot ett kretsloppssamhälle. Under det senaste årtiondet har flera internationella överenskommelser slutits, och nationella beslut tagits som har till syfte att minska påverkan på vår miljö. I följande text ges en kortfattad redovisning av de viktigare nationella målen och riktlinjerna, som de uttrycks i riksdagens propositioner. Energimål Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi med bibehållen konkurrenskraft. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor, samt en effektiv energihushållning. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning av all energiteknik. Omställningen av energisystemet måste vid sidan av säkerhetskraven ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske, avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att behålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Miljömål I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. 20

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi 1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

11 Fjärrvärme och fjärrkyla 11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer