Hur mycket energi använder du!!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mycket energi använder du!!"

Transkript

1 NR 5-6 JUNI 1998 O O NYHETER FRÅN MILJÖAVDELNINGEN LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Energi i Västra Götaland Västra Götalands läns energiförbrukning har sammanställts för första gången. Länet använder ca 62 TWh per år. Det är drygt 13 % av Sveriges energitillförsel (470 TWh). Utslaget per person använder vi kwh per år (53000 kwh/p i Sverige). Huvuddelen av energianvändningen utgörs av olika slag av fossila bränslen (61 %),se tabell nedan. Bensinförbrukningen på m 3 är den enskilt största energivaran inom kategorin fossila bränslen. Större delen av naturgas och gasol används inom raffinaderierna för behandling av råolja. Kol, koks och torv används endast i begränsad mängd. Västra Götaland är starkt beroende av el. Närmare en tredjedel av den totala energiförbrukningen består av el (19,8 TWh). Elanvändningen är procentuellt sett större i länet än i Sverige. Användningen av biobränslen har en förhållandevis blygsam del i länets förbrukning av energi. Endast 5 % av energianvändningen kommer från biobränslen och då främst i form av flis till fjärrvärmeverk och ved till villor. Riket har en biobränsleanvändning på ca 18 %. Hur mycket energi använder du!! Varje invånare i Västra Götaland gör av med ca kilowatt timmar per år. Detta låter mycket, men man skall tänka på att all industri är med i beräkningen. Fossil energi dominerar kraftigt med tillsammans ca kilowatt timmar, medan elförbrukningen är ungefär hälften. Kontakt: Inge Löfgren, LÄS MER OM DETTA: Vind 98 i Göteborg 2 Hur länge gäller bygglovet 2 Naturvårdsverket godkänner 3 Behöver fisken en återställare 3 Återhämtningen har börjat 4 Mera pengar till naturvården 4 Rådslag om miljömål 5 Rapport om växtnäring 5 Analysmetoder skapar ett... 6 Vänern en unik sjö som blivit.. 7 Tio i topp 8 Giftiga flamskyddsmedel 8 Vad är trafikgruppen 9 Drakblomma och.. 9 Västra Götalänningar i österled 10 Trädgårdsföreningen.. 11 Västra Götaland -din miljö! 12 Så mycket energi gör du åt! kwh/inv Elström Fossila drivmedel/bränslen Biobränslen Avfall 808 Totalt Västra Götaland Bensin Diesel Eldningsolja Naturgas o gasol Kol o koks Torv Flygfotogen Biobränslen Elström 1

2 Vind 98 i Göteborg Göteborgs Energi stod i år värd för vindkraftens årliga möte. Landshövding Göte Bernhardsson invigde. Hans tal blev gillat. Energiproduktionen ställs nu om på många håll. Syftet är att minska pressen på miljön. Vindkraften har goda sidor, men många intressen måste vägas samman. Energimyndighetens Generaldirektör Thomas Korsfeldt menade att Sverige och Europa nu verkar stå inför flera år med stabila eller sjunkande elpriser. Sverige och Tyskland har beslutat avveckla kärnkraften, men de fossileldade kraftverken i Europa ger ändå 50% överkapacitet. Hemmamarknaden kan få betala dyrt, men för export kan de kan producera ström billigt. Ett helt annat scenario än det gängse: Att vår kärnkraftsavveckling och kabeln till kontinenten skulle ge ökade priser! Sedan följde två tätt packade dagar. En stor del av de 200 Landshövding Göte Bernhardsson deltagarna var uppe i talarstolen. De upplyste om olika sidor av utvecklingen. Vindkraften berör hela energipolitiken. Den har näringspolitiska aspekter. Den berör också områden som landskapsbild, miljöskydd, design, aerodynamik, strukturell dynamik, elgenerering, elkvalité och nätanslutning. Branschen verkar också ha mognat. Det förekom inga påhopp mellan företrädare för gårdsverk och stora anläggningar. Tidigare konferensers tekniska inriktning har breddats. Nu handlar mycket om hur vindkraften ska passas in och accepteras av hela samhället. Därför var man mycket positiv till länsstyrelsernas och kommunernas ökande engagemang. Västra Götaland tar nu fram en karta över vindenergi som täcker hela länet. Vi har använt en annan konsult som har en ny beräkningsmetod. I testversion visar den nya kartan mindre skillnader mellan kustvind och slättvind än vad man tidigare beräknat, något som väckte stort intresse. Kontakt: Måns Hagberg, Hur länge gäller bygglovet? Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen om beslut om lov. Men vad gäller om ett beslut överklagas? Byggnadsnämndens dag för beslut eller överinstansens? Rättsfall saknas och det har funnits olika uppfattningar. I Bibeln, Didóns m fl PBL-kommentarer, har i detta fall tolkningen gjorts att man räknar två år från den dag byggnadsnämnden tar sitt beslut, även om någon klagar. Detta synsätt medför problem. Om rättsinstanserna tar två år på sig behövs ett nytt bygglov. Samma granne kan överklaga igen. Det kan ta mer än två år att få beslut i högsta instans. Även om den sökande vinner, så har tiden gått ut. Då blir det inget bygge, bara arbete för den sökande, byggnadsnämnden, Länsstyrelsen och domstolarna. Grannsämjan kanske också påverkas, vad vet jag? Från och med 1997 års supplement påbjuds ett rimligare synsätt, nämligen att räkna från dagen för beslut i den högre instans som slutligen avgjort ärendet! Samma sak gäller om eventuell detaljplans genomförandetid hinner gå ut efter byggnadsnämndens beslut och beträffande förhandsbesked. Länsstyrelsens jurister har tittat på detta och har samma uppfattning. Det kan vara lämpligt att byggnadsnämnderna ser över sina beslut. Där ska ju lovets giltighetstid framgå. Det upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år räknat från nämndens beslutsdatum. Om lovet skulle överklagas, men överklagandet avslås, räknas tiden från dagen för detta beslut. Kontakt: Måns Hagberg,

3 Naturvårdsverket godkänner alla länets förslag 63 nya förslag från storlänet till Natura nätverket ligger nu på regeringens bord för beslut i december i år. Landets länsstyrelser har föreslagit totalt nästan 500 nya områden till EU.s nätverk av skyddade områden, Natura Detta är det första samlade förslaget från hela Västra Götalands län bestående av de naturtyper och arter som saknades i nätverket enligt naturvårdsverkets bristanalys. Efter regeringens godkännande kommer länsstyrelsen att skicka ut kartor över områdena samt ytterligare information för att underlätta för kommuner och andra att ta de hänsyn som krävs. Flera av områdena är oskyddade idag men har föreslagits efter markägarnas medgivande och en remiss till bl.a. kommunerna. De oskyddade områdena ska skyddas snarast möjligt efter godkännandet från regeringen. Kontaktperson: Helene Lindahl, Behöver fisken en återställare? Ja, nog har fisk och andra sötvattensorganismer råkat ut för en rejäl baksmälla genom våra utsläpp av svavel- och kväveoxider under 1900-talet. Surt nedfall har orsakat stor skada på sjöar och vattendrag, inte minst här i Väst-Sverige. Medicinen som ordinerats har varit storskalig kalkning, ända sedan slutet av 1970-talet. Och visst har patienten blivit friskare under senare år. PH-värdet har kunnat återställas till en mer naturlig nivå och därmed gett möjlighet för många av sötvattnens djur och växter att återkomma till sina ursprungliga livsmiljöer. Men i vissa fall är kalkningen inte tillräcklig. Främst gäller detta när svårspridda organismer (åtminstone i mänskligt tidsperspektiv) helt slagits ut från något vatten. Det är här behovet av återställare kommer in. Sedan 1992 arbetar landets länsstyrelser med statsbidrag till biologisk återställning i kalkade vatten. För Västra Götalands del handlar det om storleksordningen 1-1,5 miljoner kronor som årligen kan delas ut till olika projekt. Bidrag kan lämnas till åtgärder som underlättar en naturlig återetablering av djur- och växtbestånd som skadats eller slagits ut p g a försurningen. Har bestånd svårt att återkomma på egen hand kan bidrag även lämnas till återintroduktion. Observera att endast kalkade eller kalkningspåverkade vatten kan komma i fråga. Bidrag kan lämnas till: Undanröjning av artificiella vandringshinder genom utrivning av hinder eller anläggande av fiskväg Biotopvård på reproduktionslokaler för fisk och kräftor Återintroduktion av utslagna arter. Före återintroduktion skall möjligheterna för en naturlig återkolonisation vara prövade. De områden inom länet som hittills fått mest pengar är undanröjning av vandringshinder för fisk samt utsättning av flodkräfta, det senare främst i Dalsland. Länsstyrelsen står nu inför arbetet att ta fram en länsplan för biologisk återställning under kommande femårsperiod. Denna plan kommer att vara grunden för arbetet mellan år 2000 och Det är därför viktigt att samla in idéer om angelägna projekt från länets kommuner, fiskevårdsområden, fiskeklubbar, naturskyddsföreningar eller andra intresserade. Det är ju Ni som står för lokalkännedomen. Särskilt intressant är om vi också kan få fram projekt som gäller andra sötvattensorganismer (eller sötvattensberoende organismer) än fisk och kräfta. Sådana projekt har hittills varit mycket sparsamt förekommande. Ni är därför mycket välkomna att lämna förslag på åtgärder till oss. Förslagen bör ha inkommit före sommaren Adressen är: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsenheten Vänersborg Bidraget får normalt utgöra högst 85% av kostnaderna. Berör åtgärderna områden av riksintresse eller motsvarande kan 100% bidrag bli aktuellt Kontakt: Lars-Olof Ramnelid,

4 Återhämtningen har börjat! Granvattnet Fisjön I Västra Götaland kommer nedfallet av försurande ämnen till % från utsläpp i norra Europa och Danmark. Dessa utsläpp, fram för allt av svavel har minskat kraftigt under de senaste två decennierna. Det har även de svenska utsläppen i till exempel Bohuslän har utsläppen av svaveldioxid gått ner från ton 1970 till ca ton idag! I dagsläget är den största källan till svavelutsläpp i länet faktiskt sjöfarten! Det är glädjande att kunna konstatera att alla åtgärder också satt tydliga spår i alla de mätstationer för nedfall som finns i länet. Det är dock inte bara på nedfallsstationerna som åtgärderna kan spåras, utan också i länets femton referenssjöar. Dessa sjöar får inte kalkas eller på annat sätt påverkas av annat än nedfall. Dessa sjöar visar i Västra Solsjön Stora Tresticklan Rotehogstjärnen Alsjön Stora Galten Fräcksjön Torrgårdsvattnet Härsvatten Lilla Öresjön St. Ässjön stort sett alla på att svavelinnehållet i form av sulfat har minskat, men även att buffertförmågan har börjat öka och faktisk också ph-värdet! Vi är alltså på rätt väg och det är tydligt att åtgärder ger resultat. Nya utsläppsåttaganden av Sverige och andra Europeiska länder kommer ytterligare att förbättra situationen framöver. Utsläppsminskningarna av kväve har inte varit lika framgångsrika, men under 90-talet kan man spåra en minskning även här även om den inte är lika påfallande som då det gäller svavel. Min slutsats är att resultat av många års åtgärder börjat visa sig tydligt. Det är dock fortfarande en bra bit kvar, men våra resultat bör uppmuntra oss att kavla upp ärmarna för ytterligare nya insatser så att vi en gång för alla löser försurningsproblemet! Kontakt: Hans Oscarsson, Svartsjön Ymsen Humsjön St. Lummersjön Mera pengar till naturvården ger stor satsning från länet I regeringens budgetproposition ökar anslagen för inköp av skogsmark. Det innebär en rejäl förstärkning av möjligheterna att skydda värdefulla naturområden. Dagens anslag är 190 miljoner kr för hela landet höjs anslaget till totalt 340 miljoner kronor. År 2000 kommer 390 miljoner att disponeras och år 2001 blir det 500 miljoner kronor. Detta innebär en höjning med totalt 660 miljoner kronor de kommande tre åren. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har för åren 1999, 2000 och 2001 hos naturvårdsverket ansökt om sammanlagt drygt 100 miljoner fördelat på mer än 100 objekt. Pengarna ska i huvudsak användas till att lösa intrångsfrågor och förvärv av skogsmark i det nya länet. Skogsstyrelsens medel för avsättande av biotopskyddsområden, naturvårdsavtal med skogsägare samt rådgivning höjs även de, med totalt 99 miljoner kronor Kontakt: Lena Åsander,

5 Närmare 400 personer kom till Länsstyrelsens Rådslag om miljömål i Skövde, Borås och Uddevalla i oktober. Det blev ett lyckat sjöslag! Rådslag om miljömål Naturvårdsverket berättade om de nya nationella miljömålen, och hur den fortsatta processen med nationella miljömål skall läggas upp. Riksantikvarieämbetet gav exempel på kulturmiljöns betydelse i miljömålen. Föredragshållare från länet var Vägverket och Skogsvårdsstyrelsen. Strategin för ett miljöanpassat transportsystem i Västsverige samt Aktionsplanen för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk var då givna inslag. Dessutom diskuterades tankar kring en filial i Västsverige till Kunskapscentrum för ekologisk hållbar utveckling. Länsstyrelsen gav några smakprov från den bok om miljön i Västra Götaland som är under produktion - miljöfaktaboken. Den beräknas vara klar för distribution i början av nästa år. Länsstyrelsen redovisade naturligtvis också arbetsmaterialet som skall ligga till grund för miljömålsarbetet i länet. Rapporten Underlag för miljömål i Västra Götaland beräknas vara klar för distribution före årsskiftet. Det trevligaste inslaget på rådslagen var Speakers Corner. Många inspirerande och tänkvärda inlägg gjordes. Allt ifrån den övergripande Grästorpsmodellen enkelt, billigt, roligt till detaljerade tankar om t ex vindkraftens fortsatta utbyggnad. Det fortsatta miljömålsarbetet då? Ja, den modell som presenterades, med ett antal brett sammansatta arbetsgrupper för att precisera vad de nationella miljömålen betyder för Västra Götaland, fick bra gensvar. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kommer därför inom kort att ha överläggningar i dessa frågor, med inriktningen att få en bred förankringsprocess. Här har kommunerna och sektorerna en central betydelse. Kontakt: Tord Wennerblom, Rapport om växtnäring i jordbruksvattendrag Miljöövervakningsresultat från fyra jordbruksdominerade vattendrag i länet har på uppdrag av Länsstyrelsen utvärderats av Sveriges lantbruksuniversitet. Utvärderingen omfattar bl.a. beräkningar av fosfor- och kväveläckaget från åkermarken. I 6 mindre, jordbruksdominerade avrinningsområden i länet undersöks jordbrukets påverkan på vattendragen, särskilt med avseende på växtnäringsämnena fosfor och kväve. Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Länsstyrelsen utvärderat undersökningsresultaten från fyra av dessa områden, Järnsbäcken i Melleruds kommun, Öxnevallabäcken i Marks kommun samt Forshällaån och Vikenbäcken i Uddevalla kommun. I utvärderingen redovisas resultat från inventeringar av odling, djurhållning och avlopp, mätningar i vattendragen av halter av olika ämnen och vattenföring. Beräkningar av ämnestransporter i vattendragen och olika källors bidrag till växtnäringsförluster redovisas också. De beräknade växtnäringsförlusterna för åkermarken i de studerade områdena kan användas som underlag för att uppskatta åkermarkens bidrag till fosfor- och kvävebelastningen i andra avrinningsområden. 5 Utvärderingen redovisas i rapporten Växtnäringsförluster till vatten från fyra jordbruksområden i Västra Götalands län (Ekohydrologi 45). Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen. Undersökningarna fortsätter tills vidare i samtliga områden utom i Forshällaån som utgår ur programmet från och med Kontakt: Dan Hellman,

6 Analysmetoder skapar ett robustare samhälle när ammoniak ersätter freon Freon och andra ämnen som bryter ned ozonskiktet ska till utgången av år 1999 ha ersatts av andra och mer miljöanpassade alternativ. Miljövinsten är stor. Men samtidigt kan det uppstå andra risker om de alternativa ämnena är farliga för människors hälsa. Analyser av risker och robusthet hjälper då till att skapa ett robustare samhälle. Konferens Ammoniak är ett exempel på ett miljöanpassat alternativ till freon i kylanläggningar. Ämnet kan dock utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. Övergången från freon till ammoniak kan därför innebära förändrade förutsättningar för detaljplanering av ett område, berättade arkitekt Margareta Lannér Hagentoft, från Länsstyrelsen på GF konsults konferens den 25 november. Planering för ett robust samhälle var temat för konferensen som bl.a. handlade om kommunernas och Länsstyrelsens erfarenheter av beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och ÖCBs (Överstyrelsen för civil beredskap) och Boverkets samarbete med Räddningsverket och Naturvårdsverket kring skriften Robusthet i den fysiska miljön Ett exempel Margareta berättade vidare: En plan där olycksrisken med ammoniak uppmärksammats är detaljplan för Södra Hamnen i Skärhamn på västra Tjörn. Planen tillåter att ett akvarellmuseum byggs intill en fiskindustri som använder ammoniak i sin kylanläggning. Det har inträffat flera olyckor och tillbud med ammoniak i Sverige under senare år. Då är frågan hur kraven på hälsa och säkerhet kan tillgodoses i kommunernas fysiska planering av stort principiellt intresse Exemplet är ett av de tio i Länsstyrelsens rapport ett säkrare VÄSTRA GÖTALANDS LÄN och visar på ett fruktbart samarbete mellan myndigheter på olika nivåer. Tjörns kommun, fiskindustrin, Länsstyrelsen, Räddningsverket m.fl. ska i ett gemensamt pilotprojekt utforma en riskanalys för fiskindustrin i Skärhamn. Denna riskanalys ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med att ta fram en generell vägledning vid riskbedömning av kylanläggningar med ammoniak. Resultatet av arbetet ska kunna utgöra ett stöd för kommunernas riskhantering i liknande situationer, t.ex. vilka risksituationer som kan föreligga, vilka säkerhetsanordningar som krävs m.m. Drygt en halv miljon kronor är avsatta för projektet under år Tjörns kommun har därtill beslutat upprätta en åtgärdsplan för Västra Hamnen som innebär: att fiskindustrin, enligt en fastställd tidplan, ska genomföra de i riskanalysen föreslagna åtgärderna, att kommunen å sin sida ska: genomföra en beredskaps/insatsplanering som utförs av räddningstjänsten samt en samövning mellan räddningstjänsten, företaget och fastigheterna i närområdet, säkerställa en brandsäker zon runt anläggningen, sprida information Metod för analys av robusthet K G Palmér och Bengt Berglund, företrädare för arbetet med ÖCBs och Boverkets skrift, framhöll att det robusta samhället ställer stora krav på samhällets ekologiska, sociala och tekniska robusthet. Dessa olika aspekter på robusthet måste ses i ett helhetsperspektiv, och allt samhällsbyggande måste utgå från att det tas hänsyn till samtliga dessa aspekter. Ekonomisk robusthet ingår med olika innebörd i samtliga aspekter. Bengt Berglund redovisade också hur den metod för analys av robusthet som ingår i skriften tillämpats på Malmö stad och Kristinehamns kommun som modellområden. Länsstyrelsen har för avsikt att pröva metoden under nästa år i samarbete med någon av länets kommuner. Vill du veta mer läs skriften och rapporten. Skriften ges ut av ÖCB, Box , Stockholm. Länsstyrelsens rapport kan beställas från Miljöavdelningen Göteborg, pris 50 kr inkl moms. Kontakt: Harald Sterner,

7 Vänern - en unik sjö som blivit mycket bättre Vänerns vattenvårdsförbund har kommit ut med en ny informationsbroschyr och en ny årsrapport om Vänern. I broschyren beskrivs Vänerns natur och miljö, hur Vänern har blivit bättre men också vilka miljöfrågor som är aktuella idag och hur vi alla kan förbättra landets största sjö. Vänern har en mycket rik och orörd natur. Du kan segla i timmar och bara uppleva vatten, sjöfåglar, skogsklädda öar och kala skär. Bebyggelsen är sparsam, men mitt i skärgården finns rester av gamla båtleder, från segelskutornas tid. Det är ensmärken, kummel och stenkistor. I skärgården finns också äldre fiskar- och fyrvaktarbostäder. Dessa påminner oss om den tid då fler människor bodde i skärgården och livnärde sig av Vänern. Vänern har Europas största sötvattensskärgård med öar och skär. I Vänern häckar över 30 arter av sjöfåglar och bara måsfåglarna är över Vänern är den sjö i landet som har flest fiskarter, 35 stycken. Fisket är omfattande. Ca 100 yrkesfiskare lever av att fånga fisk från Vänern. Dessutom finns det över fiskare för nät-, utter- och trollingfiske. Dessutom tillkommer alla fritidsfiskare som fiskar med spö och pimpel. Vänern är mycket viktig som dricksvattentäkt. Vattnet i Vänern och Göta älv dricks av över människor. Den totala vattenvolymen i Vänern utgör en tredjedel av allt sötvatten i Sverige. Aktuella miljöfrågor De akuta miljöproblemen för Vänern är åtgärdade men kvar finns de långsiktiga förändringarna av Vänerns miljö. De miljöfrågor som idag är aktuella för Vänern är framför allt följande. Kvävehalterna i Vänern är för höga Lokala åtgärder behövs för att åtgärda över-gödningen i en del vikar i Vänern Miljögifter Hot mot den biologiska mångfalden, hotade arter Igenväxning av skärgårdar, vikar och skär Långsiktiga landskapsförändingar Vänern har blivit mycket renare På 1970-talet var Vänern förorenad. T.ex. betecknades Vänern som en av världens mest kvick-silverförorenade sjöar och fisken hade alldeles för höga halter av kvicksilver. Framför allt skogsindustrin släppte ut stora mängder kvicksilver och fibrer (organiskt material) och den kemiska industrin släppte ut kvicksilver. På 1970-talet skedde stor förändringar inom skogsindustrin. Många små massafabriker lades ned. De fabriker som blev kvar införde omfattande rening av utsläppen. Samtidigt förbättrade kommunerna runt Vänern reningen av avloppen från städerna. Förändringarna medförde att Vänern blev mycket renare. Siktdjupet ökade med nästan två meter, halten av fosfor och organiskt material minskade och kvicksilverhalterna i fisk minskade. Idag är Vänern så ren att vattnet ute i sjön nästan går att använda direkt som dricksvatten. Vitmärlan är det vanligaste djuret på Vänerns botten. Den blir 7-11 mmm och ute i sjön finns över 1500 vitmärlor per kvadratmeter botten. Vill du veta mer om Vänern? Vänerns vattenvårdsförbund har ett kansli, Vänerkansliet. Dit kan du ringa om du har frågor om Vänern eller vill beställa en broschyr. Kansliet finns på Länsstyrelsen i Mariestad och där arbetar Agneta Christensen. Visste du att det finns omkring 3 miljoner olika individer av växtplankton i en liter av Vänerns vatten? Men volymen av planktonen utgör bara 0,2 mm³. Adress till Vänerkansliet: Vänerkansliet, Länsstyrelsen, Mariestad. Tel: E-post: Adress till Vänerns vattenvårdsförbunds hemsida: 7

8 ton/år Tio i topp! Länsstyrelsen har sammanställt en tio i topp lista över de största industriella utsläppen till luftföroreningar i Västra Götalands län under I sammanställningen har utsläppet av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC) summerats utan någon värdering av deras miljö- och hälsofarlighet. Listan toppas av raffinaderierna och Göteborgs oljehamn främst p.g.a. deras stora utsläpp av lätta kolväten. Listan består av elva företag eftersom tiondeplatsen delas av två företag. Utsläppet från dessa elva företag var 1997 ca ton av de aktuella luftföroreningarna, vilket motsvarar över 70 procent av industrisektorns utsläpp. Under 90-talet har industrins utsläpp av framför allt svaveldioxid minskat kraftigt. Genom att flera reningsanläggningar har tagits i drift under 1998 och ett flertal planeras, förväntas utsläppen av såväl kväveoxider som flyktiga organiska ämnen att minska ytterligare de närmaste åren. Giftiga flamskyddsmedel i Viskan!! Höga halter bromerade organiska flamskyddsmedel har hittats både i fisk och sediment i Viskan! Detta kan härledas till den användning som skett vid vissa textilindustrier. Utsläppen till vatten kommer när man tvättar utrustningen eller spolar ut kemikalierester. Bromerade organiska flamskyddsmedel är en stor grupp av kemikalier. Många av dessa har mycket allvarliga miljöeffekter som liknar det mera kända miljögiftet PCB. Liksom PCB är dom långlivade och svårnedbrytbara och tas lätt upp i näringskedjorna Bromerade flamskyddsmedel används ur brandsäkerhetssynpunkt i t.ex. datorer, TV-apparater, textilier, inredning i båtar mm. I till exempel textilindustrin har förbrukningen av olika typer av flamskyddsmedel minskat kraftigt. Man har också gått över till mer miljövänliga varianter av flamskyddsmedel. Viskan är dock tydligt påverkad av textilindustrins utsläpp av bromerade flamskyddsmedel Den senaste undersökningen som gjordes 1995 visar att halterna uppströms industrin är måttliga eller låga medan dom nedströms är mycket höga i både fisk och sediment. Det tråkiga är att dessa giftiga ämnen under mycket lång tid kommer belasta Viskan eftersom deras nedbrytningstid är så lång! Kontakt: Siv Hansson, Hans Oscarsson, En man uti Kinna (Appropå flamskyddsmedel i Viskans fiskar) Det var en man uti Kinna som fick fiskar så stinna Men fisken innehöll produkter som avger farliga lukter och som inte kan brinna! 8

9 Vad är trafikgruppen?? Trafikfrågan är en av de viktigaste frågorna då det gäller att uppnå en god miljö, både ur traditionell miljö/naturvårdssynpunkt och ur hälsosynpunkt. Eftersom den spänner över så många delar av vårt samhälle är den på många sätt också svår att hantera. För att förstärka arbetet med trafikfrågorna har vi bildat en särskild grupp, Trafikgruppen, som har fått detta ansvar. I gruppen finns företrädare för de olika enheterna på miljöavdelningen och kommunikationsenheten. Gruppen skall främst koncentrera sig på arbetet strategiska frågor som uppföljning av nyckeltal och förslag på ytterligare uppföljning remisser och uppdrag medverkan i det regionala kommunikationsstrategiarbetet policyfrågor utveckling av samordningen av trafikfrågor inom miljöavdelningen I de mer jordnära diskussioner som pågår just nu inom gruppen finns frågor som kan vi på Länsstyrelsen åka mer kollektivt mellan våra huvudorter? kan vi beskriva bullerfria områden på karta med hjälp av GIS? kan vi finna en bra modell för uppföljning av arbetsplaner och vägplaner? finns projektideer om biobränsle för fordon och hur kan vi samarbeta med Göteborgs hamn och trafikverken? Har du goda ideer eller vill komma i kontakt med Trafikgruppen så är du välkommen! Drakblomma och smalbladig lungört på frammarsch? Länsstyrelsens undersökningar under sommaren 1998 av floran i odlingslandskapet gav både glädjande och oroande signaler. Glädjande var att både drakblomman och den smalbladiga lungörten räknades i fler exemplar än tidigare år. Oroande var att hävden av markerna minskat. På sikt kommer detta att vara negativt för såväl drakblomma, smalbladig lungört och alla andra växtarter som är beroende av att markerna betas eller slåttras. I länet finns cirka värdefulla ängs- och hagmarker. Slumpvis har 176 hagmarker undersökts, och fasta provytor har lagts ut i de flesta av dessa. Dessa provytor skall återinventeras om 5-10 år för att se om naturvärdena finns kvar eller om exempelvis den kvävegynnade floran ökat. Av de 176 hagmarkerna är hela 21 stycken obetade idag. Dessa hagar betades för 10 år sedan, så resultatet är oroande, speciellt då arealen hagmark minskat under hela 1900-talet. För att natur- och kulturvärdena skall bestå är det absolut nödvändigt att markerna betas. Övervakningen av örtrika torrängar, med ibland förekomst av drakblomma och smalbladig lungört, har genomförts på 152 lokaler i Skaraborg. Båda dessa arter, som i Sverige har sin huvudsakliga utbredning i Falbygden och Ätradalen, är sårbara och hör till hotkategori 2 på Artdatabankens rödlista. Totalt hittades fler plantor av både drakblomma och smalbladig lungört år 1998 än tidigare år. Detta är glädjande. Oroande är dock att 62 av lokalerna är ohävdade, samt att det i 38 av dessa finns drakblomma och/eller smalbladig lungört. Kontakt: Benny Lönn Kontakt: Kerstin Harvenberg

10 Resenärer i österled: Per Söderström, Peter Särg, Åmål, Eva Björkman, Berit Olsson, Jerry Jonsson, Christina Christiansson, Ulf Eriksson, Skara, Aino Kreitsman, Paide, Thomas Johansson och Gunnar Almevik, Mariestad Foto: Mats Johansson Foto: Västra Götalänningar i österled Länsstyrelsen i Västra Götaland har av sina föregångare i Älvsborg och Skaraborg ärvt kontakter med kollegorna i Järva län i det centrala Estland. Regeringen har sedan ett antal år lämnat stöd till länsstyrelserna för aktiviteter som syftar till att utveckla demokrati och offentlig förvaltning i de baltiska länderna. Länsstyrelserna i Skaraborg och Älvsborg har sedan tidigare var för sig men inom skilda verksamhetsområden etablerat denna typ av kontakter med länsstyrelsen i Järva län, som ligger i det centrala Estland. Länsstyrelsen i Västra Götaland har under detta år fullföljt dessa kontakter och samordnat verksamheterna i ett ramprojekt med inriktning mot Hållbar utveckling i Järva län. Parallellt med samverkan på länsplanet har också Åmåls kommun ett utbyte med Järvas näst största stad Türi. I september deltog representanter från Västra Götaland i ett seminarium i residensstaden Paide och där diskuterat Agenda 21, kulturmiljövård, länsstrategiarbete, lokal utveckling och GIS. Senare under hösten tog länsstyrelsen emot två grupper på studiebesök med inriktning på byggnadsvård och användande av GIS och IT. Den senare gruppen fick också tillfälle att studera hur Trollhättans kommun arbetar med sitt handläggarstöd SOLEN medan byggnadsvårdsgruppen bland annat fick besöka hantverksskolan Dacapo i Mariestad och Baldersnäs Herrgård i Dalsland. Just frågan om renovering av herrgårdar är av stort intresse i Estland där det finns många gamla herrgårdsbyggnader i stort behov av åtgärder. Ambitionen från länsstyrelsens sida är att fortsätta samarbetet med Järva län inom samma områden som hittills och en ansökan om fortsatt stöd för 1999 har därför lämnats in till SIDA. Samarbetet är ett led i regeringens strävan att få stabilitet kring Östersjön. Kontakt: Per Söderström,

11 O Trädgårdsföreningen i Göteborg har återfått ett smycke I Trädgårdsföreningens lummiga och välplanerade grönska ligger inte bara pampiga byggnader som Palmhuset och direktörsvillan, utan även ekonomibyggnader som vittnar om parkens långa historia som grönområde för Göteborgarna. Bredvid Rosariet ligger det gamla sk stallet, som ritades av Victor von Gegerfeldt år Där rymdes från början stall, förråd, snickeriverkstad, vedbod och fågelhus. Huset har brunnit vid två tillfällen, senast på 1960-talet. Då kunde endast den flygelbyggnad som står kvar idag räddas. Stallet hade stått länge utan nämnvärd funktion, när det 1998 var dags för nya verksamheter och en ansiktslyftning med kulturhistoriska förtecken. Under året har ett mycket ambitiöst arbete med återställande och återanvändning av byggnaden genomförts. Fasaden har med bidrag från Länsstyrelsen återfått 1800-talskaraktär, både vad gäller material och färgsättning. Taket är åter klätt med enkupigt tegel. Fönster, dörrar och övriga snickerier har renoverats varsamt av kunniga hantverkare. Trädgårdspartiet runt huset har, efter många år av anonymitet, givits 1800-talskaraktär. Nu inryms ett Rosencafé i lokalerna och vår, sommar och höst kan man i en historisk parkmiljö se rosor i knoppning och blomning. Kontakt: Karolina von Mentzer, Fotograf: Nils-Olof Sjödin Miljö i Väst Skärgård Ett miljö- och hushållningsprogram för västkustens skärgård håller på att tas fram i samverkan mellan länsstyrelsen och berörda kommuner. Information om projektet kommer inom kort att presenteras och sedan fortlöpande att redovisas på projektets hemsida 11

12 Avsändare: Länsstyrelsen Miljöavdelningen Göteborg O VÄSTRA GÖTALAND din miljö kommer en bit in på det nya året. Den ger en övergripande bild av miljöförhållandena i det nya länet. MILJÖMAGASINET VÄST ges ut i 6 nummer per år av Miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nummer 5-6 Dec 1998 Ansvarig utgivare: Axel Wenblad, miljödirektör Redaktionen för detta nummer var: Hans Oscarsson red.chef Anna-Lena Gerdin, Birgitta Gärdefors, Helene Lindahl Layout och illustrationer: Ulla Bäckman Tryck: Göteborgs Länstryckeri AB Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Årsmöte 2013. Välkommen!

Årsmöte 2013. Välkommen! Årsmöte 2013 Välkommen! Förslag om att samförvaltning av fisket ska ligga under förbundet har växt fram i arbetet med fisk och fiskevårdsplanen Vänerdagen i Grästorp, Camilla Finsberg berättade om inventeringen

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Innehållsförteckning Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort, samrådsyttrande... 3 Upphävande av beslut 162... 4 Information... 5 1 Kommunstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner Yttrande Datum 2012-09-19 Ärendebeteckning 551-3619-2012 Arkivbeteckning 2400-51-128 1(4) Nordisk Vindkraft AB Sanna Lindqvist Sanna.Lindqvist@nordiskvindkraft.se Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott 2014-09-30 Tid: Måndag den 6 oktober 2014, kl. 14.00 Plats: Trosa Stadshotell sal Hedeby, Trosa. Mötet inleds med information från länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Carin Garbåge Kylestorp (s), Erkki Pokela (s), Johan-Gabriel Falkenberg (m), Marianne Ström (fp), Thomas Nyvell (mp), Kurt Jonsson (kd) 1-9

Carin Garbåge Kylestorp (s), Erkki Pokela (s), Johan-Gabriel Falkenberg (m), Marianne Ström (fp), Thomas Nyvell (mp), Kurt Jonsson (kd) 1-9 BYGGNADSNÄMNDEN 2014-01-28 1 Plats och tid AVA-huset, plan 3, rum 611. Kl 15.00--16.00 Beslutande Erik Liljencrantz, ordförande (m), Marie-Louise Karlsson, 1:e vice ordförande (s), Bertil Carlsson, 2:e

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm Inventering av lavar. Foto Johan Johnmark Miljöövervakningsdagarna 2008 24 25 september 2008 Kulturhuset i Hässleholm Vid årets miljöövervakningsdagar presenteras nyheter inom miljöövervakningen av nationella

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Nämnden för myndighetsutövning

Sammanträdesprotokoll Nämnden för myndighetsutövning 2015-06-15 1(15) Plats och tid Sammanträdesrummet Salen vån 1 Alvesta 2015-06-15 kl. 13.00-15.00 Justerade paragrafer 18-24 Beslutande Lisbeth Holmqvist (S) ordf. Monica Phil (C) 19-24 jäv 18 Anita Thörn

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer