Hur mycket energi använder du!!
|
|
- Filip Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NR 5-6 JUNI 1998 O O NYHETER FRÅN MILJÖAVDELNINGEN LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Energi i Västra Götaland Västra Götalands läns energiförbrukning har sammanställts för första gången. Länet använder ca 62 TWh per år. Det är drygt 13 % av Sveriges energitillförsel (470 TWh). Utslaget per person använder vi kwh per år (53000 kwh/p i Sverige). Huvuddelen av energianvändningen utgörs av olika slag av fossila bränslen (61 %),se tabell nedan. Bensinförbrukningen på m 3 är den enskilt största energivaran inom kategorin fossila bränslen. Större delen av naturgas och gasol används inom raffinaderierna för behandling av råolja. Kol, koks och torv används endast i begränsad mängd. Västra Götaland är starkt beroende av el. Närmare en tredjedel av den totala energiförbrukningen består av el (19,8 TWh). Elanvändningen är procentuellt sett större i länet än i Sverige. Användningen av biobränslen har en förhållandevis blygsam del i länets förbrukning av energi. Endast 5 % av energianvändningen kommer från biobränslen och då främst i form av flis till fjärrvärmeverk och ved till villor. Riket har en biobränsleanvändning på ca 18 %. Hur mycket energi använder du!! Varje invånare i Västra Götaland gör av med ca kilowatt timmar per år. Detta låter mycket, men man skall tänka på att all industri är med i beräkningen. Fossil energi dominerar kraftigt med tillsammans ca kilowatt timmar, medan elförbrukningen är ungefär hälften. Kontakt: Inge Löfgren, LÄS MER OM DETTA: Vind 98 i Göteborg 2 Hur länge gäller bygglovet 2 Naturvårdsverket godkänner 3 Behöver fisken en återställare 3 Återhämtningen har börjat 4 Mera pengar till naturvården 4 Rådslag om miljömål 5 Rapport om växtnäring 5 Analysmetoder skapar ett... 6 Vänern en unik sjö som blivit.. 7 Tio i topp 8 Giftiga flamskyddsmedel 8 Vad är trafikgruppen 9 Drakblomma och.. 9 Västra Götalänningar i österled 10 Trädgårdsföreningen.. 11 Västra Götaland -din miljö! 12 Så mycket energi gör du åt! kwh/inv Elström Fossila drivmedel/bränslen Biobränslen Avfall 808 Totalt Västra Götaland Bensin Diesel Eldningsolja Naturgas o gasol Kol o koks Torv Flygfotogen Biobränslen Elström 1
2 Vind 98 i Göteborg Göteborgs Energi stod i år värd för vindkraftens årliga möte. Landshövding Göte Bernhardsson invigde. Hans tal blev gillat. Energiproduktionen ställs nu om på många håll. Syftet är att minska pressen på miljön. Vindkraften har goda sidor, men många intressen måste vägas samman. Energimyndighetens Generaldirektör Thomas Korsfeldt menade att Sverige och Europa nu verkar stå inför flera år med stabila eller sjunkande elpriser. Sverige och Tyskland har beslutat avveckla kärnkraften, men de fossileldade kraftverken i Europa ger ändå 50% överkapacitet. Hemmamarknaden kan få betala dyrt, men för export kan de kan producera ström billigt. Ett helt annat scenario än det gängse: Att vår kärnkraftsavveckling och kabeln till kontinenten skulle ge ökade priser! Sedan följde två tätt packade dagar. En stor del av de 200 Landshövding Göte Bernhardsson deltagarna var uppe i talarstolen. De upplyste om olika sidor av utvecklingen. Vindkraften berör hela energipolitiken. Den har näringspolitiska aspekter. Den berör också områden som landskapsbild, miljöskydd, design, aerodynamik, strukturell dynamik, elgenerering, elkvalité och nätanslutning. Branschen verkar också ha mognat. Det förekom inga påhopp mellan företrädare för gårdsverk och stora anläggningar. Tidigare konferensers tekniska inriktning har breddats. Nu handlar mycket om hur vindkraften ska passas in och accepteras av hela samhället. Därför var man mycket positiv till länsstyrelsernas och kommunernas ökande engagemang. Västra Götaland tar nu fram en karta över vindenergi som täcker hela länet. Vi har använt en annan konsult som har en ny beräkningsmetod. I testversion visar den nya kartan mindre skillnader mellan kustvind och slättvind än vad man tidigare beräknat, något som väckte stort intresse. Kontakt: Måns Hagberg, Hur länge gäller bygglovet? Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen om beslut om lov. Men vad gäller om ett beslut överklagas? Byggnadsnämndens dag för beslut eller överinstansens? Rättsfall saknas och det har funnits olika uppfattningar. I Bibeln, Didóns m fl PBL-kommentarer, har i detta fall tolkningen gjorts att man räknar två år från den dag byggnadsnämnden tar sitt beslut, även om någon klagar. Detta synsätt medför problem. Om rättsinstanserna tar två år på sig behövs ett nytt bygglov. Samma granne kan överklaga igen. Det kan ta mer än två år att få beslut i högsta instans. Även om den sökande vinner, så har tiden gått ut. Då blir det inget bygge, bara arbete för den sökande, byggnadsnämnden, Länsstyrelsen och domstolarna. Grannsämjan kanske också påverkas, vad vet jag? Från och med 1997 års supplement påbjuds ett rimligare synsätt, nämligen att räkna från dagen för beslut i den högre instans som slutligen avgjort ärendet! Samma sak gäller om eventuell detaljplans genomförandetid hinner gå ut efter byggnadsnämndens beslut och beträffande förhandsbesked. Länsstyrelsens jurister har tittat på detta och har samma uppfattning. Det kan vara lämpligt att byggnadsnämnderna ser över sina beslut. Där ska ju lovets giltighetstid framgå. Det upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år räknat från nämndens beslutsdatum. Om lovet skulle överklagas, men överklagandet avslås, räknas tiden från dagen för detta beslut. Kontakt: Måns Hagberg,
3 Naturvårdsverket godkänner alla länets förslag 63 nya förslag från storlänet till Natura nätverket ligger nu på regeringens bord för beslut i december i år. Landets länsstyrelser har föreslagit totalt nästan 500 nya områden till EU.s nätverk av skyddade områden, Natura Detta är det första samlade förslaget från hela Västra Götalands län bestående av de naturtyper och arter som saknades i nätverket enligt naturvårdsverkets bristanalys. Efter regeringens godkännande kommer länsstyrelsen att skicka ut kartor över områdena samt ytterligare information för att underlätta för kommuner och andra att ta de hänsyn som krävs. Flera av områdena är oskyddade idag men har föreslagits efter markägarnas medgivande och en remiss till bl.a. kommunerna. De oskyddade områdena ska skyddas snarast möjligt efter godkännandet från regeringen. Kontaktperson: Helene Lindahl, Behöver fisken en återställare? Ja, nog har fisk och andra sötvattensorganismer råkat ut för en rejäl baksmälla genom våra utsläpp av svavel- och kväveoxider under 1900-talet. Surt nedfall har orsakat stor skada på sjöar och vattendrag, inte minst här i Väst-Sverige. Medicinen som ordinerats har varit storskalig kalkning, ända sedan slutet av 1970-talet. Och visst har patienten blivit friskare under senare år. PH-värdet har kunnat återställas till en mer naturlig nivå och därmed gett möjlighet för många av sötvattnens djur och växter att återkomma till sina ursprungliga livsmiljöer. Men i vissa fall är kalkningen inte tillräcklig. Främst gäller detta när svårspridda organismer (åtminstone i mänskligt tidsperspektiv) helt slagits ut från något vatten. Det är här behovet av återställare kommer in. Sedan 1992 arbetar landets länsstyrelser med statsbidrag till biologisk återställning i kalkade vatten. För Västra Götalands del handlar det om storleksordningen 1-1,5 miljoner kronor som årligen kan delas ut till olika projekt. Bidrag kan lämnas till åtgärder som underlättar en naturlig återetablering av djur- och växtbestånd som skadats eller slagits ut p g a försurningen. Har bestånd svårt att återkomma på egen hand kan bidrag även lämnas till återintroduktion. Observera att endast kalkade eller kalkningspåverkade vatten kan komma i fråga. Bidrag kan lämnas till: Undanröjning av artificiella vandringshinder genom utrivning av hinder eller anläggande av fiskväg Biotopvård på reproduktionslokaler för fisk och kräftor Återintroduktion av utslagna arter. Före återintroduktion skall möjligheterna för en naturlig återkolonisation vara prövade. De områden inom länet som hittills fått mest pengar är undanröjning av vandringshinder för fisk samt utsättning av flodkräfta, det senare främst i Dalsland. Länsstyrelsen står nu inför arbetet att ta fram en länsplan för biologisk återställning under kommande femårsperiod. Denna plan kommer att vara grunden för arbetet mellan år 2000 och Det är därför viktigt att samla in idéer om angelägna projekt från länets kommuner, fiskevårdsområden, fiskeklubbar, naturskyddsföreningar eller andra intresserade. Det är ju Ni som står för lokalkännedomen. Särskilt intressant är om vi också kan få fram projekt som gäller andra sötvattensorganismer (eller sötvattensberoende organismer) än fisk och kräfta. Sådana projekt har hittills varit mycket sparsamt förekommande. Ni är därför mycket välkomna att lämna förslag på åtgärder till oss. Förslagen bör ha inkommit före sommaren Adressen är: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsenheten Vänersborg Bidraget får normalt utgöra högst 85% av kostnaderna. Berör åtgärderna områden av riksintresse eller motsvarande kan 100% bidrag bli aktuellt Kontakt: Lars-Olof Ramnelid,
4 Återhämtningen har börjat! Granvattnet Fisjön I Västra Götaland kommer nedfallet av försurande ämnen till % från utsläpp i norra Europa och Danmark. Dessa utsläpp, fram för allt av svavel har minskat kraftigt under de senaste två decennierna. Det har även de svenska utsläppen i till exempel Bohuslän har utsläppen av svaveldioxid gått ner från ton 1970 till ca ton idag! I dagsläget är den största källan till svavelutsläpp i länet faktiskt sjöfarten! Det är glädjande att kunna konstatera att alla åtgärder också satt tydliga spår i alla de mätstationer för nedfall som finns i länet. Det är dock inte bara på nedfallsstationerna som åtgärderna kan spåras, utan också i länets femton referenssjöar. Dessa sjöar får inte kalkas eller på annat sätt påverkas av annat än nedfall. Dessa sjöar visar i Västra Solsjön Stora Tresticklan Rotehogstjärnen Alsjön Stora Galten Fräcksjön Torrgårdsvattnet Härsvatten Lilla Öresjön St. Ässjön stort sett alla på att svavelinnehållet i form av sulfat har minskat, men även att buffertförmågan har börjat öka och faktisk också ph-värdet! Vi är alltså på rätt väg och det är tydligt att åtgärder ger resultat. Nya utsläppsåttaganden av Sverige och andra Europeiska länder kommer ytterligare att förbättra situationen framöver. Utsläppsminskningarna av kväve har inte varit lika framgångsrika, men under 90-talet kan man spåra en minskning även här även om den inte är lika påfallande som då det gäller svavel. Min slutsats är att resultat av många års åtgärder börjat visa sig tydligt. Det är dock fortfarande en bra bit kvar, men våra resultat bör uppmuntra oss att kavla upp ärmarna för ytterligare nya insatser så att vi en gång för alla löser försurningsproblemet! Kontakt: Hans Oscarsson, Svartsjön Ymsen Humsjön St. Lummersjön Mera pengar till naturvården ger stor satsning från länet I regeringens budgetproposition ökar anslagen för inköp av skogsmark. Det innebär en rejäl förstärkning av möjligheterna att skydda värdefulla naturområden. Dagens anslag är 190 miljoner kr för hela landet höjs anslaget till totalt 340 miljoner kronor. År 2000 kommer 390 miljoner att disponeras och år 2001 blir det 500 miljoner kronor. Detta innebär en höjning med totalt 660 miljoner kronor de kommande tre åren. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har för åren 1999, 2000 och 2001 hos naturvårdsverket ansökt om sammanlagt drygt 100 miljoner fördelat på mer än 100 objekt. Pengarna ska i huvudsak användas till att lösa intrångsfrågor och förvärv av skogsmark i det nya länet. Skogsstyrelsens medel för avsättande av biotopskyddsområden, naturvårdsavtal med skogsägare samt rådgivning höjs även de, med totalt 99 miljoner kronor Kontakt: Lena Åsander,
5 Närmare 400 personer kom till Länsstyrelsens Rådslag om miljömål i Skövde, Borås och Uddevalla i oktober. Det blev ett lyckat sjöslag! Rådslag om miljömål Naturvårdsverket berättade om de nya nationella miljömålen, och hur den fortsatta processen med nationella miljömål skall läggas upp. Riksantikvarieämbetet gav exempel på kulturmiljöns betydelse i miljömålen. Föredragshållare från länet var Vägverket och Skogsvårdsstyrelsen. Strategin för ett miljöanpassat transportsystem i Västsverige samt Aktionsplanen för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk var då givna inslag. Dessutom diskuterades tankar kring en filial i Västsverige till Kunskapscentrum för ekologisk hållbar utveckling. Länsstyrelsen gav några smakprov från den bok om miljön i Västra Götaland som är under produktion - miljöfaktaboken. Den beräknas vara klar för distribution i början av nästa år. Länsstyrelsen redovisade naturligtvis också arbetsmaterialet som skall ligga till grund för miljömålsarbetet i länet. Rapporten Underlag för miljömål i Västra Götaland beräknas vara klar för distribution före årsskiftet. Det trevligaste inslaget på rådslagen var Speakers Corner. Många inspirerande och tänkvärda inlägg gjordes. Allt ifrån den övergripande Grästorpsmodellen enkelt, billigt, roligt till detaljerade tankar om t ex vindkraftens fortsatta utbyggnad. Det fortsatta miljömålsarbetet då? Ja, den modell som presenterades, med ett antal brett sammansatta arbetsgrupper för att precisera vad de nationella miljömålen betyder för Västra Götaland, fick bra gensvar. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kommer därför inom kort att ha överläggningar i dessa frågor, med inriktningen att få en bred förankringsprocess. Här har kommunerna och sektorerna en central betydelse. Kontakt: Tord Wennerblom, Rapport om växtnäring i jordbruksvattendrag Miljöövervakningsresultat från fyra jordbruksdominerade vattendrag i länet har på uppdrag av Länsstyrelsen utvärderats av Sveriges lantbruksuniversitet. Utvärderingen omfattar bl.a. beräkningar av fosfor- och kväveläckaget från åkermarken. I 6 mindre, jordbruksdominerade avrinningsområden i länet undersöks jordbrukets påverkan på vattendragen, särskilt med avseende på växtnäringsämnena fosfor och kväve. Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Länsstyrelsen utvärderat undersökningsresultaten från fyra av dessa områden, Järnsbäcken i Melleruds kommun, Öxnevallabäcken i Marks kommun samt Forshällaån och Vikenbäcken i Uddevalla kommun. I utvärderingen redovisas resultat från inventeringar av odling, djurhållning och avlopp, mätningar i vattendragen av halter av olika ämnen och vattenföring. Beräkningar av ämnestransporter i vattendragen och olika källors bidrag till växtnäringsförluster redovisas också. De beräknade växtnäringsförlusterna för åkermarken i de studerade områdena kan användas som underlag för att uppskatta åkermarkens bidrag till fosfor- och kvävebelastningen i andra avrinningsområden. 5 Utvärderingen redovisas i rapporten Växtnäringsförluster till vatten från fyra jordbruksområden i Västra Götalands län (Ekohydrologi 45). Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen. Undersökningarna fortsätter tills vidare i samtliga områden utom i Forshällaån som utgår ur programmet från och med Kontakt: Dan Hellman,
6 Analysmetoder skapar ett robustare samhälle när ammoniak ersätter freon Freon och andra ämnen som bryter ned ozonskiktet ska till utgången av år 1999 ha ersatts av andra och mer miljöanpassade alternativ. Miljövinsten är stor. Men samtidigt kan det uppstå andra risker om de alternativa ämnena är farliga för människors hälsa. Analyser av risker och robusthet hjälper då till att skapa ett robustare samhälle. Konferens Ammoniak är ett exempel på ett miljöanpassat alternativ till freon i kylanläggningar. Ämnet kan dock utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. Övergången från freon till ammoniak kan därför innebära förändrade förutsättningar för detaljplanering av ett område, berättade arkitekt Margareta Lannér Hagentoft, från Länsstyrelsen på GF konsults konferens den 25 november. Planering för ett robust samhälle var temat för konferensen som bl.a. handlade om kommunernas och Länsstyrelsens erfarenheter av beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och ÖCBs (Överstyrelsen för civil beredskap) och Boverkets samarbete med Räddningsverket och Naturvårdsverket kring skriften Robusthet i den fysiska miljön Ett exempel Margareta berättade vidare: En plan där olycksrisken med ammoniak uppmärksammats är detaljplan för Södra Hamnen i Skärhamn på västra Tjörn. Planen tillåter att ett akvarellmuseum byggs intill en fiskindustri som använder ammoniak i sin kylanläggning. Det har inträffat flera olyckor och tillbud med ammoniak i Sverige under senare år. Då är frågan hur kraven på hälsa och säkerhet kan tillgodoses i kommunernas fysiska planering av stort principiellt intresse Exemplet är ett av de tio i Länsstyrelsens rapport ett säkrare VÄSTRA GÖTALANDS LÄN och visar på ett fruktbart samarbete mellan myndigheter på olika nivåer. Tjörns kommun, fiskindustrin, Länsstyrelsen, Räddningsverket m.fl. ska i ett gemensamt pilotprojekt utforma en riskanalys för fiskindustrin i Skärhamn. Denna riskanalys ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med att ta fram en generell vägledning vid riskbedömning av kylanläggningar med ammoniak. Resultatet av arbetet ska kunna utgöra ett stöd för kommunernas riskhantering i liknande situationer, t.ex. vilka risksituationer som kan föreligga, vilka säkerhetsanordningar som krävs m.m. Drygt en halv miljon kronor är avsatta för projektet under år Tjörns kommun har därtill beslutat upprätta en åtgärdsplan för Västra Hamnen som innebär: att fiskindustrin, enligt en fastställd tidplan, ska genomföra de i riskanalysen föreslagna åtgärderna, att kommunen å sin sida ska: genomföra en beredskaps/insatsplanering som utförs av räddningstjänsten samt en samövning mellan räddningstjänsten, företaget och fastigheterna i närområdet, säkerställa en brandsäker zon runt anläggningen, sprida information Metod för analys av robusthet K G Palmér och Bengt Berglund, företrädare för arbetet med ÖCBs och Boverkets skrift, framhöll att det robusta samhället ställer stora krav på samhällets ekologiska, sociala och tekniska robusthet. Dessa olika aspekter på robusthet måste ses i ett helhetsperspektiv, och allt samhällsbyggande måste utgå från att det tas hänsyn till samtliga dessa aspekter. Ekonomisk robusthet ingår med olika innebörd i samtliga aspekter. Bengt Berglund redovisade också hur den metod för analys av robusthet som ingår i skriften tillämpats på Malmö stad och Kristinehamns kommun som modellområden. Länsstyrelsen har för avsikt att pröva metoden under nästa år i samarbete med någon av länets kommuner. Vill du veta mer läs skriften och rapporten. Skriften ges ut av ÖCB, Box , Stockholm. Länsstyrelsens rapport kan beställas från Miljöavdelningen Göteborg, pris 50 kr inkl moms. Kontakt: Harald Sterner,
7 Vänern - en unik sjö som blivit mycket bättre Vänerns vattenvårdsförbund har kommit ut med en ny informationsbroschyr och en ny årsrapport om Vänern. I broschyren beskrivs Vänerns natur och miljö, hur Vänern har blivit bättre men också vilka miljöfrågor som är aktuella idag och hur vi alla kan förbättra landets största sjö. Vänern har en mycket rik och orörd natur. Du kan segla i timmar och bara uppleva vatten, sjöfåglar, skogsklädda öar och kala skär. Bebyggelsen är sparsam, men mitt i skärgården finns rester av gamla båtleder, från segelskutornas tid. Det är ensmärken, kummel och stenkistor. I skärgården finns också äldre fiskar- och fyrvaktarbostäder. Dessa påminner oss om den tid då fler människor bodde i skärgården och livnärde sig av Vänern. Vänern har Europas största sötvattensskärgård med öar och skär. I Vänern häckar över 30 arter av sjöfåglar och bara måsfåglarna är över Vänern är den sjö i landet som har flest fiskarter, 35 stycken. Fisket är omfattande. Ca 100 yrkesfiskare lever av att fånga fisk från Vänern. Dessutom finns det över fiskare för nät-, utter- och trollingfiske. Dessutom tillkommer alla fritidsfiskare som fiskar med spö och pimpel. Vänern är mycket viktig som dricksvattentäkt. Vattnet i Vänern och Göta älv dricks av över människor. Den totala vattenvolymen i Vänern utgör en tredjedel av allt sötvatten i Sverige. Aktuella miljöfrågor De akuta miljöproblemen för Vänern är åtgärdade men kvar finns de långsiktiga förändringarna av Vänerns miljö. De miljöfrågor som idag är aktuella för Vänern är framför allt följande. Kvävehalterna i Vänern är för höga Lokala åtgärder behövs för att åtgärda över-gödningen i en del vikar i Vänern Miljögifter Hot mot den biologiska mångfalden, hotade arter Igenväxning av skärgårdar, vikar och skär Långsiktiga landskapsförändingar Vänern har blivit mycket renare På 1970-talet var Vänern förorenad. T.ex. betecknades Vänern som en av världens mest kvick-silverförorenade sjöar och fisken hade alldeles för höga halter av kvicksilver. Framför allt skogsindustrin släppte ut stora mängder kvicksilver och fibrer (organiskt material) och den kemiska industrin släppte ut kvicksilver. På 1970-talet skedde stor förändringar inom skogsindustrin. Många små massafabriker lades ned. De fabriker som blev kvar införde omfattande rening av utsläppen. Samtidigt förbättrade kommunerna runt Vänern reningen av avloppen från städerna. Förändringarna medförde att Vänern blev mycket renare. Siktdjupet ökade med nästan två meter, halten av fosfor och organiskt material minskade och kvicksilverhalterna i fisk minskade. Idag är Vänern så ren att vattnet ute i sjön nästan går att använda direkt som dricksvatten. Vitmärlan är det vanligaste djuret på Vänerns botten. Den blir 7-11 mmm och ute i sjön finns över 1500 vitmärlor per kvadratmeter botten. Vill du veta mer om Vänern? Vänerns vattenvårdsförbund har ett kansli, Vänerkansliet. Dit kan du ringa om du har frågor om Vänern eller vill beställa en broschyr. Kansliet finns på Länsstyrelsen i Mariestad och där arbetar Agneta Christensen. Visste du att det finns omkring 3 miljoner olika individer av växtplankton i en liter av Vänerns vatten? Men volymen av planktonen utgör bara 0,2 mm³. Adress till Vänerkansliet: Vänerkansliet, Länsstyrelsen, Mariestad. Tel: E-post: agneta.christensen@o.lst.se Adress till Vänerns vattenvårdsförbunds hemsida: 7
8 ton/år Tio i topp! Länsstyrelsen har sammanställt en tio i topp lista över de största industriella utsläppen till luftföroreningar i Västra Götalands län under I sammanställningen har utsläppet av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC) summerats utan någon värdering av deras miljö- och hälsofarlighet. Listan toppas av raffinaderierna och Göteborgs oljehamn främst p.g.a. deras stora utsläpp av lätta kolväten. Listan består av elva företag eftersom tiondeplatsen delas av två företag. Utsläppet från dessa elva företag var 1997 ca ton av de aktuella luftföroreningarna, vilket motsvarar över 70 procent av industrisektorns utsläpp. Under 90-talet har industrins utsläpp av framför allt svaveldioxid minskat kraftigt. Genom att flera reningsanläggningar har tagits i drift under 1998 och ett flertal planeras, förväntas utsläppen av såväl kväveoxider som flyktiga organiska ämnen att minska ytterligare de närmaste åren. Giftiga flamskyddsmedel i Viskan!! Höga halter bromerade organiska flamskyddsmedel har hittats både i fisk och sediment i Viskan! Detta kan härledas till den användning som skett vid vissa textilindustrier. Utsläppen till vatten kommer när man tvättar utrustningen eller spolar ut kemikalierester. Bromerade organiska flamskyddsmedel är en stor grupp av kemikalier. Många av dessa har mycket allvarliga miljöeffekter som liknar det mera kända miljögiftet PCB. Liksom PCB är dom långlivade och svårnedbrytbara och tas lätt upp i näringskedjorna Bromerade flamskyddsmedel används ur brandsäkerhetssynpunkt i t.ex. datorer, TV-apparater, textilier, inredning i båtar mm. I till exempel textilindustrin har förbrukningen av olika typer av flamskyddsmedel minskat kraftigt. Man har också gått över till mer miljövänliga varianter av flamskyddsmedel. Viskan är dock tydligt påverkad av textilindustrins utsläpp av bromerade flamskyddsmedel Den senaste undersökningen som gjordes 1995 visar att halterna uppströms industrin är måttliga eller låga medan dom nedströms är mycket höga i både fisk och sediment. Det tråkiga är att dessa giftiga ämnen under mycket lång tid kommer belasta Viskan eftersom deras nedbrytningstid är så lång! Kontakt: Siv Hansson, Hans Oscarsson, En man uti Kinna (Appropå flamskyddsmedel i Viskans fiskar) Det var en man uti Kinna som fick fiskar så stinna Men fisken innehöll produkter som avger farliga lukter och som inte kan brinna! 8
9 Vad är trafikgruppen?? Trafikfrågan är en av de viktigaste frågorna då det gäller att uppnå en god miljö, både ur traditionell miljö/naturvårdssynpunkt och ur hälsosynpunkt. Eftersom den spänner över så många delar av vårt samhälle är den på många sätt också svår att hantera. För att förstärka arbetet med trafikfrågorna har vi bildat en särskild grupp, Trafikgruppen, som har fått detta ansvar. I gruppen finns företrädare för de olika enheterna på miljöavdelningen och kommunikationsenheten. Gruppen skall främst koncentrera sig på arbetet strategiska frågor som uppföljning av nyckeltal och förslag på ytterligare uppföljning remisser och uppdrag medverkan i det regionala kommunikationsstrategiarbetet policyfrågor utveckling av samordningen av trafikfrågor inom miljöavdelningen I de mer jordnära diskussioner som pågår just nu inom gruppen finns frågor som kan vi på Länsstyrelsen åka mer kollektivt mellan våra huvudorter? kan vi beskriva bullerfria områden på karta med hjälp av GIS? kan vi finna en bra modell för uppföljning av arbetsplaner och vägplaner? finns projektideer om biobränsle för fordon och hur kan vi samarbeta med Göteborgs hamn och trafikverken? Har du goda ideer eller vill komma i kontakt med Trafikgruppen så är du välkommen! Drakblomma och smalbladig lungört på frammarsch? Länsstyrelsens undersökningar under sommaren 1998 av floran i odlingslandskapet gav både glädjande och oroande signaler. Glädjande var att både drakblomman och den smalbladiga lungörten räknades i fler exemplar än tidigare år. Oroande var att hävden av markerna minskat. På sikt kommer detta att vara negativt för såväl drakblomma, smalbladig lungört och alla andra växtarter som är beroende av att markerna betas eller slåttras. I länet finns cirka värdefulla ängs- och hagmarker. Slumpvis har 176 hagmarker undersökts, och fasta provytor har lagts ut i de flesta av dessa. Dessa provytor skall återinventeras om 5-10 år för att se om naturvärdena finns kvar eller om exempelvis den kvävegynnade floran ökat. Av de 176 hagmarkerna är hela 21 stycken obetade idag. Dessa hagar betades för 10 år sedan, så resultatet är oroande, speciellt då arealen hagmark minskat under hela 1900-talet. För att natur- och kulturvärdena skall bestå är det absolut nödvändigt att markerna betas. Övervakningen av örtrika torrängar, med ibland förekomst av drakblomma och smalbladig lungört, har genomförts på 152 lokaler i Skaraborg. Båda dessa arter, som i Sverige har sin huvudsakliga utbredning i Falbygden och Ätradalen, är sårbara och hör till hotkategori 2 på Artdatabankens rödlista. Totalt hittades fler plantor av både drakblomma och smalbladig lungört år 1998 än tidigare år. Detta är glädjande. Oroande är dock att 62 av lokalerna är ohävdade, samt att det i 38 av dessa finns drakblomma och/eller smalbladig lungört. Kontakt: Benny Lönn Kontakt: Kerstin Harvenberg
10 Resenärer i österled: Per Söderström, Peter Särg, Åmål, Eva Björkman, Berit Olsson, Jerry Jonsson, Christina Christiansson, Ulf Eriksson, Skara, Aino Kreitsman, Paide, Thomas Johansson och Gunnar Almevik, Mariestad Foto: Mats Johansson Foto: Västra Götalänningar i österled Länsstyrelsen i Västra Götaland har av sina föregångare i Älvsborg och Skaraborg ärvt kontakter med kollegorna i Järva län i det centrala Estland. Regeringen har sedan ett antal år lämnat stöd till länsstyrelserna för aktiviteter som syftar till att utveckla demokrati och offentlig förvaltning i de baltiska länderna. Länsstyrelserna i Skaraborg och Älvsborg har sedan tidigare var för sig men inom skilda verksamhetsområden etablerat denna typ av kontakter med länsstyrelsen i Järva län, som ligger i det centrala Estland. Länsstyrelsen i Västra Götaland har under detta år fullföljt dessa kontakter och samordnat verksamheterna i ett ramprojekt med inriktning mot Hållbar utveckling i Järva län. Parallellt med samverkan på länsplanet har också Åmåls kommun ett utbyte med Järvas näst största stad Türi. I september deltog representanter från Västra Götaland i ett seminarium i residensstaden Paide och där diskuterat Agenda 21, kulturmiljövård, länsstrategiarbete, lokal utveckling och GIS. Senare under hösten tog länsstyrelsen emot två grupper på studiebesök med inriktning på byggnadsvård och användande av GIS och IT. Den senare gruppen fick också tillfälle att studera hur Trollhättans kommun arbetar med sitt handläggarstöd SOLEN medan byggnadsvårdsgruppen bland annat fick besöka hantverksskolan Dacapo i Mariestad och Baldersnäs Herrgård i Dalsland. Just frågan om renovering av herrgårdar är av stort intresse i Estland där det finns många gamla herrgårdsbyggnader i stort behov av åtgärder. Ambitionen från länsstyrelsens sida är att fortsätta samarbetet med Järva län inom samma områden som hittills och en ansökan om fortsatt stöd för 1999 har därför lämnats in till SIDA. Samarbetet är ett led i regeringens strävan att få stabilitet kring Östersjön. Kontakt: Per Söderström,
11 O Trädgårdsföreningen i Göteborg har återfått ett smycke I Trädgårdsföreningens lummiga och välplanerade grönska ligger inte bara pampiga byggnader som Palmhuset och direktörsvillan, utan även ekonomibyggnader som vittnar om parkens långa historia som grönområde för Göteborgarna. Bredvid Rosariet ligger det gamla sk stallet, som ritades av Victor von Gegerfeldt år Där rymdes från början stall, förråd, snickeriverkstad, vedbod och fågelhus. Huset har brunnit vid två tillfällen, senast på 1960-talet. Då kunde endast den flygelbyggnad som står kvar idag räddas. Stallet hade stått länge utan nämnvärd funktion, när det 1998 var dags för nya verksamheter och en ansiktslyftning med kulturhistoriska förtecken. Under året har ett mycket ambitiöst arbete med återställande och återanvändning av byggnaden genomförts. Fasaden har med bidrag från Länsstyrelsen återfått 1800-talskaraktär, både vad gäller material och färgsättning. Taket är åter klätt med enkupigt tegel. Fönster, dörrar och övriga snickerier har renoverats varsamt av kunniga hantverkare. Trädgårdspartiet runt huset har, efter många år av anonymitet, givits 1800-talskaraktär. Nu inryms ett Rosencafé i lokalerna och vår, sommar och höst kan man i en historisk parkmiljö se rosor i knoppning och blomning. Kontakt: Karolina von Mentzer, Fotograf: Nils-Olof Sjödin Miljö i Väst Skärgård Ett miljö- och hushållningsprogram för västkustens skärgård håller på att tas fram i samverkan mellan länsstyrelsen och berörda kommuner. Information om projektet kommer inom kort att presenteras och sedan fortlöpande att redovisas på projektets hemsida 11
12 Avsändare: Länsstyrelsen Miljöavdelningen Göteborg O VÄSTRA GÖTALAND din miljö kommer en bit in på det nya året. Den ger en övergripande bild av miljöförhållandena i det nya länet. MILJÖMAGASINET VÄST ges ut i 6 nummer per år av Miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nummer 5-6 Dec 1998 Ansvarig utgivare: Axel Wenblad, miljödirektör Redaktionen för detta nummer var: Hans Oscarsson red.chef Anna-Lena Gerdin, Birgitta Gärdefors, Helene Lindahl Layout och illustrationer: Ulla Bäckman Tryck: Göteborgs Länstryckeri AB Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merGöteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merFörslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.
Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merSamråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)
1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVar rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp
Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merSlutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Läs mermåndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merFörfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merMiljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp
Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merBiotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun
BESLUT 2015-10-29 1(7) Naturavdelningen Ingvar Olofsson 010-224 56 76 Delg.kvitto Margareta Bruto Finntorp Gård 456 47 Bovallstrand bruto@telia.com Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merBehovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merTänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning
Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merDags för uppföljning av Smart Energi
Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merMiljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund
Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön
Läs merMiljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM
Promemoria 2019-04-08 Miljödepartementet Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM Vi står tillsammans inför stora utmaningar. Genom investeringar i klimat och miljö rustar vi samhället
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merKartläggning av farliga kemikalier
Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört
Läs merLänsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten
Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merKommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 08:30 11:45
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 08:30 11:45 Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Bengt-Ola Olsson
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merKommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander
2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merVattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006
Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs mer