Transnationell resa Frankrike Mars 2012

Transkript

1 Transnationell resa Frankrike Mars 2012 Grenoble - Aix en Provence Marseille Sammanställt av Kristina Söderlund

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Deltagare... 3 Lärande besök La Peniche, Fontaine La Pausada, Grenoble Enercoop Rhône-Alpes, Fontaine Crédit Coopératif, Grenoble Comité de tennis Isére, Grenoble Philippe Chesnau, miljöpartist, Vicepresident i regionen PACA, Marseille COORACE, Aix en Provence Sammanfattande reflektioner Handlingsplaner Handlingsplan 1. Gemensam kompetensutveckling Handlingsplan 2. Marknadsföring/information/web Bilder från resan hittar du på: CMr9z_aRsLy0hAE&feat=

3 Bakgrund Frankrike har under lång tid arbetat med utveckling av den sociala ekonomin. Bland annat med frågor som samverkan och kompetensförsörjning inom sektorn. De arbetar även mer än Sverige över gränserna med offentlig och privat sektor och har kommit längre med att tillkännage social ekonomi som en egen sektor. Många av dessa frågor är något som den sociala ekonomin i Mellersta Norrland behöver bli bättre på. Genom projekt SEMN kompetent fanns möjligheten att finansiera en resa för 11 personer till Franska Grenoble, Aix en Provence samt Marseille. Resan genomfördes mars Syfte Ambitionen med resan är att dra nytta av Frankrikes erfarenheter för att bygga upp en kompetensplattform inom den sociala ekonomin i Mellersta Norrland. Se hur de arbetar med socialt företagande, affärsutveckling och folkbildning för att få innovativa idéer till vårt eget arbete, vilket kan ge nya arbetstillfällen och utveckla våra verksamheter. Få en generell bild av hur de på samhällsnivå arbetar med social ekonomi, för att ta hem tips och idéer för den sociala ekonomin i Mellersta Norrland. Men även organisatoriska och personliga mål att se hur man kan utveckla sin verksamhet och får nya infallsvinklar, vilket stärker varje organisation och i längden den sociala ekonomin. Deltagare Projektets fem organisationer fick möjlighet att skicka två deltagare vardera på resan, en från distriktsnivå och en från förening/kooperativ nivå. Detta val gjordes för att få en stor spridning av yrkesroller under resan men även fler som kan sprida och få användning av sina nya erfarenheter efter resan. Projekt SEMN kompetent/sisu Idrottsutbildarna: Håkan Pettersson, delprojektledare. Maria Norling, administration/verksamhetsledare samt styrgruppsledamot SEMN kompetent. J-H Idrottsförbund: Lena Jönsson, distriktsnivå JHIF. Christer Norling, Norderöns GK. Västernorrlands Idrottsförbund: Ingela Asplund, Projektansvarig VIF samt styrgruppsledamot SEMN kompetent. Jonny Lundin, klubb,- och distriktsnivå. ABF: AnnaCarin Borgebo, distriktsnivå. Lotta Forsberg, verksamhetsnivå. Studieförbundet Vuxenskolan: Rolf Lindahl, Utvecklingschef, styrgruppsledamot SEMN kompetent. Solveig Håkansson, verksamhetsnivå. Coompanion: Tone Morseth, kooperativet Govido. 3

4 Lärande besök Under resan besöktes Grenoble, Aix en Provence samt Marseille. Totalt gjordes sju lärande besök hos olika organisationer inom den sociala ekonomin. Nedan kan du läsa en kort sammanfattning av vardera organisationen som besöktes. Efter varje besök fick deltagarna i uppdrag att skriva ner några rader om organisationen, med hjälp av nedanstående frågor: Vad har vi lärt oss av detta besök? Vad kan vi tillämpa direkt i vår organisation och inom SEMN? Dessa reflektioner finns sammanfattade under varje organisation. Med finns också handlingsplaner som gjordes på en processinriktad återträff ca 1½ månad efter resan. Organisationer som besöktes: 1. Kooperativet La Peniche 2. Kooperativet La Pausada 3. Energikooperativet Enercoop 4. Bankkooperativet Crédit Coopératif 5. Tennisförbundet Comité de tennis isére 6. Vicepresident i PACA regionen samt miljöpartisten Philippe Chesnau 7. Organisationen Coorace 4

5 1. La Peniche, Fontaine Kontaktuppgifter: La Péniche cooperativ Artis 13, rue de l'abbé Vincent FONTAINE Tel La Peniche är ett kooperativ som arbetar med flera olika områden. De började för femton år sedan med att hyra ut kontor i en fastighet där de även ordnade med tele och datakommunikation. Det har sedan utvecklats till att driva en webplattform (Rhone Alp Solidare) där de samlar aktörer från den sociala ekonomin. Sidan har över besökare varje månad och blanda annat Sylvain Bouchard annonserar de ut arbetstillfällen och marknadsför de olika organisationerna. Man kan även se webplattformen som en kompetensplattform där man delar erfarenheter, resurser och kunskaper. Man strävar efter att arbeta utan hierarki och kollektivt, vara många som arbetar mindre, de är nu sju anställda. För ett par år sedan arrangerades en stor mässa med alla aktörer inom social ekonomi i regionen runt Grenoble. De hade besökare och de aktörer som var med har blivit stärkta. Vi måste bli bättre på att samarbeta mellan organisationerna, vi är starka tillsammans. Bli bättre på att dela på resurser, lokaler, teknik, kunskap med mera. Vilken stor genomslagskraft det blir genom en gemensam webportal. Varje organisation måste själva och tillsammans gå ihop och sprida information och marknadsföra den sociala ekonomin till allmänhet och politiker, för att få dem att förstå nyttan och kraften i vår sektor. Den ekonomiska krisen gör att den sociala ekonomin blomstrar, det måste vi ta till oss. Det finns ett stort behov av att arbeta med värderingar och hur man vill lyfta fram dessa. Vi måste bli bättre på att visa på kvalitet i verksamheterna. Det är också viktigt med verktyg för att mäta samhällsnyttan. De har ett helhetstänk där de köper grön el, biodynamiskt odlade mat, använder bilpool, något som vi borde tänka mer på, tex använda oss av varandra inom den sociala ekonomin mer. Vad kan vi tillämpa i vår organisation och i SEMN? Skapa en webportal inom SEMN, eller följa den tekniska utvecklingen och se hur vi kan marknadsföra oss tillsammans. Genomföra en mässa för marknadsföring mot samhället, politiker, andra sektorer. Arbeta mer med nätverk och media. 5

6 2. La Pausada, Grenoble Kontaktuppgifter: Hélène Couvreur Espace Vaucanson - 82 rue Anatole France Grenoble Tel: contact@lapousada.org La Pausada är ett kooperativ som hjälper företagare att komma igång från konkret idé med affärsplan till att utveckla företaget, i många fall sociala företag. De är verksamma inom innovativa, ekonomiska och kulturella projekt, tex ett handlar om att utveckla verksamhet i bostadsområden med stor social problematik. De stöttar och ger råd hur, erbjuder gemensam kompetensutveckling. De riktar sig framför allt till ungdomar, som vill bli egna företagare. Organisationen ägs av Héléne Couvreur medlemmarna och är icke vinstdrivande. De berättade om sina 3 st företagskuvöser i Grenoble, där olika verksamheter får coachningshjälp (affärsutveckling, juridisk hjälp, utbildning mm) och praktisk hjälp om man önskar i form av billiga lokaler, del i gemensam kontorsutrustning etc. Intressant att notera var att ungefär 8 av 10 företag coachade av La Pausada fortfarande överlever efter 5 år jämfört med det nationella snittet i Frankrike på 5 av 10. Reflektioner: Kan liknas med ALMI, Näringslivskontoret fast här statligt, samma sak eller helt annorlunda? Vi arbetar inte bara för högre värden som jämställdhetsfrågor, solidaritetsfrågor, miljö och hållbarhets, det känns viktigt att det som har det svårt också kan få hjälp. Det är som i Sverige: offentliga får inte ge gåvor till företag även om företagen är icke vinstdrivande. Vad kan vi tillämpa i vår organisation och i SEMN? Kan SEMN göra rådgivningsjobb bättre än staten, utifrån den sociala ekonomins behov? Kanske kunde Coompanion och Pausada ha ett utbyte och lära av varandra? Vi måste återigen samla oss, stötta och sprida kunskapen till framförallt politiker och andra att se nyttan med den sociala ekonomin. 6

7 3. Enercoop Rhône-Alpes, Fontaine Kontaktuppgifter : Enercoop Rhône-Alpes 13 rue Abbé Vincent - Hôtel d'activité Artis Fontaine Tel contact@enercoop-rhone-alpes.fr Enercoop, energikooperativ med tydlig hållbarhetsprofil där lokala producenter och kunder är ägare och tillsammans bestämmer hur el ska produceras (100% förnybar energi) samt vilken nivå elpriset ska ligga på etc. Förutom total transparens mellan producenter och kunder utmärker sig Enercoop som ett socialt och miljömässigt hållbart företag där alla delägares och kunders (samt naturens) intressen står i fokus och inte vinstskapandet. Vinst ska enligt stadgarna återinvesteras i utvecklingen av förnybar energi. De åker också ut och informerar om hur man sparar el. Reflektioner: Producent-konsument kom fram till elpris gemensamt. Greenpeace var med och startade. Intressant för Norrlands inland att man kan producera el och samtidigt vill värna om miljön. Vi kan på våra arbetsplatser bli bättre på att källsortera, köpa grön energi, använda lågenergilampor mm. Men vi måste även bli bättre att marknadsföra oss med den profilen och visa att vi arbetar med miljöfrågor, hållbarhet mm. Det vore roligt om studieförbunden kunde bidra till att människor vågar och får kunskap och stöd inför att starta kooperativ/företag i stil med Enercoop. Vi skulle kunna designa cirkelmaterial, ordna föreläsningar, workshops, mötesplatser för att i folkbildningens namn främja utvecklingen av dylika ting. Vad kan vi tillämpa i vår organisation och i SEMN? Gå ihop och bli självförsörjande på el. (kolla total elförbrukning ) Bli bättre på att sopsortera, använda lågenergilampor, köpa grön el mm Att varje organisation och SEMN marknadsföra sig som en grön/miljömässig organisation. 7

8 4. Crédit Coopératif, Grenoble Kontaktuppgifter: Crédit Coopératif cooperative bank 29, avenue Félix Viallet GRENOBLE En nationell bank, etisk och solidarisk baserat inte bara för vinstdrivande utan strävar efter rätta vägen mellan social och finansiell stabilitet. Banken bildades 1893 av kooperatörer och var från början en nationell bank (vanligare tvärtom att det börjar som en regional bank, växer och blir sedan en nationell). Banken arbetar bara med så kallad Financial establishment, dvs bara lån och krediter (inte alla andra tilläggstjänster som andra banker har). Credit Coopératif stödjer microfinansiering och är i dag den näst största banken i Frankrike. Deras största målgrupp är kooperativ och föreningar och 80% ägs av medlemmarna, 100% av rösterna ägs av kunderna. Banken har speciella sparkonton som heter Agera som är knutna till den sociala ekonomin. Om man vill kan man välja att dela en del av sin ränta med organisationer som arbetar exempelvis för miljöfrågor eller inom sektorn social ekonomin etc. Bara 1% procent av Credit Coopératifs tillgångar investeras på den öppna marknaden. Medlemmarna får regelbundet ta del av bankens ekonomi lokalt och regionalt. Det är i dag kö för privatpersoner Jean Louis att öppna ett konto. Det borde finnas fler liknande banker i Sverige. Vi kan påverka våra styrelser att använda sig av kooperativa banker tex, JAK och Ekobanken. Vi trodde att denna bank skulle vara med lik Jak eller Ekobanken, men den var med lik en modern föreningsbank. Fokus låg på att inte tjäna pengar på kunderna samt att vinst ska gå till goda syften. Vara med och påverka. Vad kan vi tillämpa i vår organisation och i SEMN? ABF-viss del av deltagarav. går till välgörande ändamål i Bolivia!!! Starta SEMN-banken?!! Påvisa alternativ för våra styrelser tex JAK, Ekobanken. Man skulle kunna sammarbeta med kooperativa banker och göra cirklar för att erbjuda andra alternativ till traditionella storbanker. 8

9 5. Comité de tennis Isére, Grenoble Kontaktuppgifter: Comité de Tennis de l'isère tennis association 91 bis, rue du Général Mangin GRENOBLE Tel: Tennisförbundet bildades 1920 och är självstyrande. Den Franka tennisen är uppdelad på 4st organisationsnivåer, det är tennisförbundet, 36 regionalförbund, 86 kommittéer och 8217 föreningar. Det finns idag stycken licensierade spelare fördelade på de ca föreningar och 118 idrottsförbund. Totalt finns 16 miljoner medlemmar och 1 miljon ideella. Tennisförbundet klarar sig själva tack vare Roland Garros - Franska Öppna mästerskapen, som finansierar hela den Franska tennisen. Tennis är den andra största idrotten i Frankrike. Träningen utförs av avlönade tränare, men i övrigt är det på liknande sätt som i Sverige det krävs ideellt arbete såsom funktionärer vid tävlingar, försäljning av lotter, korvar mm för att finansiera delar av Pascal Flamant verksamheten. Anläggningar ägs och sköts till stora delar av resp. kommun. Föreningarna förväntar sig att förbundet är rådgivare, processledare, utbildningsarrangör samt har ett personalansvar. De arbetade med att ta emot arbetslösa ungdomar och att starta upp projekt. Fokus innan besöket var att höra mer om hur de arbetar med projekt i sina föreningar men tyvärr han vi bara höra hur det var organiserade, pga försening och tågtider. Idrotten i Frankrike är ungefär uppbyggd på samma sätt som i Sverige. Man tjänar på att äga hela kedjan. T ex idrotten äger SM. 9

10 6. Philippe Chesnau, miljöpartist, Vicepresident i regionen PACA, Marseille. E-post: pchesneau@regionpaca.fr Hemsidor: Philippe Chesnau Philippe CHESNEAU är en grön demokrat (Europe Ecologic) som arbetar till förmån för solidaritet, respekt mellan människor och sociala innovationer. Han har skapat speciella statsbildningar för att hjälpa arbetslösa att få tillgång till jobb, tex genom att matcha tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden och att integrera arbetslösa som har stora svårigheter. Han har arbetat för att främja social ekonomi sedan Vald för att arbeta fram strukturer för arbetsmarknaden. Från början blev han hånad för sin målsättning att skapa arbetstillfällen inom den sociala ekonomin men i dag har det blivit mer accepterat. Enligt hans uträkningar är det lättare att skapa arbeten inom social ekonomi, dels för att det är billigare, människor har lägre löner. Dels för att det finns en stor drivkraft, människor tror på det dem gör och jobbar av fri vilja, har stort engagemang och gemensamma värderingar. Chesnau beskriver hur aktörerna inom den sociala ekonomin, ca 1000 personer, under tjugo månader arbetat för att ta fram kriterier för social ekonomi. Alla aktörer i sektoren tog fram underlaget och sedan har politikerna utifrån detta, enats om definitionen. Dokumentet bestämmer vilka kriterier som gäller för de företag/organisationer som vill benämna sig som del i den sociala ekonomin men även att det ska vara produkter eller tjänster med samhällsnytta. Certifieringen CSR används. I Frankrike är detta unikt och har gjorts i regionen för att synliggöra och tydliggöra, samt underlätta för, aktörerna inom den sociala ekonomin. Det hela skedde inom ramen för EU-direktiv. Han menar att de kapitalistiska företagen gärna tar över när sociala företag har utvecklat bra verksamhet. Därför är det viktigt för sociala företag att inte förlora sin värdegrund. Det är det som är unikt. Som enskild aktör får man hjälp att utveckla idéer. Det har skapats en sorts plattform där man får gratis coaching och kompetenshöjning från regionen, vid uppstart av verksamhet. Regionen kan stå för säkerhet när man söker lån för att starta verksamhet. Det utbildas inom området social ekonomi, dels för politiker, dels för aktörer. Det har blivit mer vanligt att människor i allmänhet är benägna att ge ekonomiska bidrag till verksamhet inom den sociala ekonomin. Man arbetar för att sociala kriterier ska finnas med vid upphandlingar med mera. Det finns olika former av bidrag till den sociala ekonomin. Regionen ger bidrag till verksamheten och staten ger bidrag till den enskilde (lönebidrag). Han menar att den sociala ekonomin förtjänar bidragen eftersom man gör samhällsnytta. 10

11 Chesnau säger också att det är viktigt för den sociala ekonomin att kunna bevisa vad man gör bra. Man ska kunna beskriva väldigt tydligt samhällsnyttan på individuell och global nivå. Förut var privat, traditionell sektor och den sociala ekonomin skilda världar enligt Chesnau. Men i dag menar han att den privata sektorn har tagit intryck av den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin klarade sig jämförelsevis bäst, under den ekonomiska krisen runt I dag arbetar inte Philippe Chesnau längre enbart för den sociala ekonomin utan för det han kallar den ansvarsfulla ekonomin eller det vi skulle kalla hållbar tillväxt. Just nu pågår ett arbete med att ta fram kriterier för en ansvarsfull ekonomi. Mycket intressant möte, hade varit roligt att få det policy-dokument han pratade om. Återigen, uppvakta politiker och andra att få upp ögonen för vilken samhällsnytta den sociala ekonomin har! Skulle vi kunna genomföra en liknande policy-process i vår region? Samt skapa en kompetensplattform som inte bara arbetar med kompetenshöjning av personal utan även coachar och hjälper människor med nya idéer, kanske en social inkubator. Det finns hopp om att arbeta för att den politiska viljan och aktörerna möts på ett framgångrikt sätt även här hemma. Det känns också upplyftande att en människa som arbetar för den sociala ekonomins förutsättningar under lång tid, har som nästa mål att införliva dessa värderingar i ekonomi i stort. Det kanske måste vara det som är målet? För närvarande (och under de kommande åren) sker i både Jämtland och Västernorrland olika processer för att utarbeta nya regional utvecklingsprogram/strategier eller motsvarande, såväl övergripande som på sektors nivå. Det är angeläget att företrädare för den sociala ekonomin aktivt deltar i dessa processer för att tydliggöra den sociala ekonomins förutsättningar idag och dess möjligheter framåt. Ej social ekonomi utan hållbar ekonomi. Bottna i värdegrunden viktigt! Vad kan vi tillämpa i vår org. och i SEMN? Om och om igen prata värdegrund. Det ligger rätt i tiden. Utveckla Leif Franzens kompetensinsats för varje organisation. Få tag på policydokumentet och titta vad vi kan göra inom den sociala ekonomin i Mellersta Norrland. Uppvakta politiker och visa på samhällsnyttan med social ekonomi. 11

12 7. COORACE, Aix en Provence Kontaktuppgifter: COORACE union in favor of social enterprises and integration Place Romée de Villeneuve de Ligourès AIX EN PROVENCE Tel: Coorace är en organisation som arbetar för utveckling och kompetenshöjning av sociala företag och främjandet av integration. Organisationen finansieras av staten och av medlemmarna. De hjälper små organisationer att exempelvis skriva ansökningar eller hjälpa till med marknadsföring. Coorace vill främja utvecklingen av en hållbar och solidarisk ekonomi genom att vara länken mellan medborgarnaföretagen politikerna. Patrick Faure är jurist och arbetade tidigare för det Patrick Faure offentliga med upphandling. I dag arbetar han för den sociala ekonomins aktörer med att övertyga myndigheter om att ta med sociala kriterier vid upphandling. Målet är att företag måste visa en social redovisning, framför att hålla de lägsta priserna. En viktig fråga är hur man ska kunna mäta detta. Faure vill gärna att social ekonomi ska kunna vara tillgänglig för en större marknad. Han menar att företag inom den sociala ekonomin behöver hjälp med marknadsföring för de stora företagen inom den klassiska ekonomin har så stort försprång med sina traditioner för marknadsföring. Han är orolig för att den klassiska ekonomin om några år kommer att äta upp den sociala ekonomin eftersom de har större ekonomiska muskler och inflytande. Faure beskriver de dokument om social ekonomi som EU tar fram, som farliga. Han menar att man (privata aktörer) vill att den sociala ekonomin ska hållas liten. Han kallar det i sammanhanget en ekonomi för de fattiga och att EU vill hålla isär den sociala och den klassiska ekonomin. Att EU arbetar mer med miljö och hållbarhet samt ser värdet i att satsa på den sociala ekonomi, samt att se det nya EU-direktivet. Tydliggöra vilka värden vi står för och marknadsföra dem. Intressant att de vill främja utvecklingen av en hållbar och solidarisk ekonomi genom att vara länken mellan medborgarna-företagen politikerna Intressant att de erbjuder de praktiska stöd det har och att det vänder sig till den sociala ekonomin. Något för oss? Social ekonomi endast mot utsatta?? Utbyte, utbildning inom Social Ekonomi. Få tag på policydokument för definitioner av SE. Vad kan vi tillämpa i vår organisation och i SEMN? Håll ögonen på EU och hur diskussionerna om social ekonomi utvecklas. Återigen visa vilka vi är, informera, marknadsför och samla oss. 12

13 Sammanfattande reflektioner Det är svårt att utvärdera social ekonomi och se den samhällsekonomiska avkastningen av investeringar i den sociala valuta då det är brist på bra verktyg. Hoppas man kan ta fram ett sådant verktyg, då kommer den sociala ekonomin verkligen gå framåt. Vi måste arbeta lika hårt i Sverige som de gör i Frankrike för att förankra den sociala ekonomin vilket krävs för att kunna växa. Bra att vi kan lära av varandra och dra nytta av varandras erfarenheter. Flera personer vi mötte i Frankrike trodde att den sociala ekonomin i Sverige i första hand arbetade med verksamheter som hjälper långtidssjukskrivna, arbetslösa och andra utsatta grupper och att man inte har ett vidare perspektiv på vad som ingår i den sociala ekonomin. De möten som gett konkreta tips på vad man behöver jobba med för att utveckla en kompetensplattform har varit mycket givande och ger inspiration att arbeta vidare. Det har varit bra att vara personer från olika organisationer i gruppen, vi ser frågor på olikas ätt och kan hjälpas åt att förstå vad vi sett och hur vi egentligen har det hemma. Ett stort ansvar vilar även på den sociala ekonomins aktörer själva att synliggöra och marknadsföra vad den sociala ekonomin i regionen är och kan vara. Inte minst för att öka kunskapen om och delvis förändra bilden av vad social ekonomi är hos såväl allmänheten som beslutsfattare i Jämtland-Härjedalen och Västernorrland. Samtidigt skulle detta också stärka självbilden hos den sociala ekonomins aktörer (och även på individnivå). Vi har redan idag mycket att vara stolta över, även i en internationell jämförelse, när det gäller den sociala ekonomin i Jämtland-Härjedalen och Västernorrland. Vi har också kommit längre än många andra med att bygga upp en kompetensplattform. Bra gäng som åkte och som representerade de olika parterna i projektet. Det finns mycket kunnande och bra spridning. Några av deltagarna värderar att Frankrike inte kommit så mycket längre än Sverige när det gäller att utveckla den sociala ekonomin. Än mer fokus på kompetensutveckling vid varje besök hade varit bra. Eftersom språket tar sin tid att översätta blev det vid några tillfällen bara tid till hur organisationen var uppbyggd och vad de arbetade med, vi kom aldrig till frågorna om kompetensutveckling. Förståelse och perspektiv om SE och sprida vidare inom/utom org. Vad kan vi tillämpa i vår organisation och i en framtida kompetensplattform i SEMN? Stötta och jobba för SEMN större engagemang. Vi måste bli fler för att skapa en kompetensplattform. Starta en Webportal för marknadsföring av samtliga organisationer inom SEMN och där man även kompetensutveckling finns med som ett ben. Bli bättre på att marknadsföra oss. Både generellt vad den sociala ekonomin står för och vad vi vill uppnå. Men även att vi är en affärsmässig sektor att räkna med. 13

14 Handlingsplaner Två återträffar med deltagarna har genomförts och vid dessa tillfällen har processmetoden Ett steg till (Studieförbundet Vuxenskolans modell) använts. Processen har bidragit till de två handlingsplaner som ligger till grund för det framtida arbetet. Handlingsplanerna är framtagna utifrån deltagarnas egna intressen och deras engagemang när det gäller att utveckla den sociala ekonomin. Löpande har även styrgruppen aktivt arbetat vidare med frågan om en kompetensplattform. Detta är något som precis har påbörjat och kommer att fortsätta efter projektets slut. Handlingsplan 1. Gemensam kompetensutveckling 14

15 Handlingsplan 2. Marknadsföring/information/web För frågor om rapporten eller ESF-projekt SEMN kompetent, kontakta oss nedan: Projektledare: Kristina Söderlund Håkan Pettersson SEMN kompetent SISU Idrottsutbildarna Idrottens Hus Box Östersund Besöksadress: Sollidenvägen 62 Tfn: Hemsida: 15