PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell"

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER 14 december PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell Post- och telestyrelsen

2 Innehåll Innehåll Inledning Ändringar jämfört med utkasten Kommentarer från Tele Jämkning av BU i förhållande till TD Konkurrensbefrämjande åtgärder Marginalklämning Bitström Backhaul Svart fiber beräkningen strider mot BEREC:s mål Hänsyn till offentligt finansierad utbyggnad Anläggningskostnad Samtrafik Efterfrågan Kommentarer från Telenor Prisreglering LLUB och svart fiber Prisreglering samtrafik Kostnadsresultat för bitström VoIP över bitströmsaccess Installationsavgiften för bitström Multicast över bitström Generella pris och volymuppdateringar Kommentarer från TeliaSonera Accessnät Spridningsnätet PTS Skillnader i produktionskostnad Avskrivningstider Timkostnader Samförläggning Skåpyta Konsistens Engångsavgifter för hel och delad ledning Leveransavgift fiber Bitströmsaccess Bitström, VoIP Transport Samtrafik Avveckling av lokal anslutningspunkt Särkostnad Kommentarer från Com Hem Anpassa hela modellen till NGA Common business non network cost Commercial non network cost Driftkostnader Användningen av FWA VoIP och kostnadsberäkning av delad ledning Synpunkter på accessmodellen Volymantaganden Ekonomisk livslängd för fiber Installerad fiber Synpunkter på co-locationmodellen Övergripande Engångsavgift för fiber PTS 1

3 5.6 Synpunkter på Consolidation modellen Kundförluster Samtrafik samkostnader och särkostnader Avslutande synpunkter Uppföljning Branschdialog Yttranden som kom in under notifieringstiden Energikostnaden Bitström Samtrafik och ip Entreprenadskostnader PTS 2

4 1 Inledning TeliaSonera har enligt gällande skyldighetsbeslut på marknaderna för originering (marknad 2), terminering (marknad 3), nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) och bredbandstillträde (marknad 5) en skyldighet att sälja och hyra ut ett antal produkter och tjänster till kostnadsorienterade priser i enlighet med PTS LRICmetod. Med LRIC-metoden avses en metod för beräkning av kostnadsorienterad prissättning som baserar sig på en långsiktig särkostnad för en effektiv operatör som använder sig av modern teknik och inkluderar, där så är lämpligt, påslag för fördelade samkostnader som en effektiv operatör har under konkurrensmässiga förhållanden. PTS fastställer en hybridmodell som ska beräkna kostnader enligt LRIC-metoden. Hybridmodellen används sedan tillsammans med den av PTS fastställda prismetoden när PTS utvärderar huruvida de priser som TeliaSonera tillämpar för samtrafik och accessprodukter, inklusive samlokalisering, uppfyller kravet på kostnadsorientering. Enligt föreskrifterna 1 ska PTS årligen uppdatera hybridmodellen med bl.a. priser för utrustning, kostnader för personal, utfall och prognoser för volymer avseende de tjänster som ingår i hybridmodellen. Uppdateringen av hybridmodellen inleddes den 22 mars 2012 med ett informationsmöte som hölls med marknadsaktörerna där PTS informerade om uppdateringsprocessen och viktiga milstolpar för arbetet. Vid samma tillfälle informerade PTS om den revidering av hybridmodellen som myndigheten hade inlett med anledning av de kommande reviderade skyldighetsbesluten på de berörda marknaderna. Den 20 juni 2012 publicerade PTS ett förslag till en uppdaterad hybridmodell (version 9.0) för det fasta nätet som bygger på gällande LRIC-föreskrifter och skyldighetsbeslut för det fasta nätet, MRP (rev c) och prismetod. Modellen och tillhörande kostnadsresultat samråddes med marknadens aktörer till och med den 27 augusti Följande aktörer inkom med synpunkter på förslaget, Com Hem, Telenor, Tele2 och TeliaSonera. Efter det avslutade nationella samrådet har PTS samrått det justerade förslaget (v9.07) med EU-kommissionen. I samband med detta har TeliaSonera och Tele2 lämnat in ytterligare synpunkter. Detta dokument sammanfattar de synpunkter som PTS erhållit från marknadsaktörerna under det nationella samrådet på utkastet till hybridmodell (version 9.0). De kompletterande synpunkter som inkommit under notifieringstiden behandlas i kapitel 6. PTS kommentarer på operatörernas synpunkter visas inom ram. Sammanfattningsvis har flera inkomna synpunkter berört frågor som i första hand är relevant för SMP/skyldighetsarbetet alternativt att de är av sådan karaktär att de inte ryms inom en uppdatering utan är hänförliga till ett mer genomgripande revideringsarbete. 1 Se 10 Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2004:5) om LRIC-metoden för beräkning av kostnadsorienterad prissättning, senast ändrade genom PTSFS 2011:1. PTS 3

5 Sammantaget kan PTS konstatera att TeliaSonera i första hand fört fram synpunkter som skulle leda till ökade kostnadsresultat medan Tele2, Telenor och Com Hem fört fram synpunkter som går i motsatt riktning. Ett exempel på detta är frågan om avskrivningstider där TeliaSonera anser att PTS har för långa avskrivningstider i modellen medan Com Hem anser att PTS har för kort avskrivningstid på fiber. PTS har inte fått in några synpunkter från SKL, SSNf eller Stokab. 1.1 Ändringar jämfört med utkasten PTS har gjort ett antal ändringar i modellen jämfört med det förslag till uppdaterad hybridmodell som publicerades den 20 juni 2012 (version 9.0), version 9.07 och som samråddes med kommissionen och den slutliga versionen 9.1. Ändringar av modellen framgår av respektive modell och arbetsblad changes. Nedan beskrivs övergripande förändringar. Förändringar i hybridmodell version 9.07 jämfört med samrådet av version 9.0 Kostnaden per kwh (core model, I_building_cost) uppdaterades med utfall för spotpris för kwh till och med 30 september Även antalet ip-tv kunder uppdaterades (core model, I_product_data). Kostnaden för nedkoppling exkluderades från kostnadsunderlaget för leverans av bitström (co-location model, I_resource). PTS tog intryck av de synpunkter som framkom i samrådet och gjorde bedömningen att det behövdes mer tid för att utreda frågan varför myndigheten valde att i uppdateringen inte göra några förändringar jämfört med v.8.1. Kostnaden för nedkoppling exkluderades även från kostnadsunderlaget för leverans av hel ledning, sub loop hel ledning och leverans av svart fiber (colocation model, I_resource). Detta som en följd av att PTS hänsynstagande till förvaltningsrättens dom ( ) av den 4 oktober 2012 som, enligt PTS tolkning, innebär att kostnader för nedkoppling inte ska inkluderas i kostnaden för leverans av hel ledning. I avvaktan på ytterligare utredning av denna fråga inom ramen för revideringen av modellen exkluderas således nedkopplingskostnaden för nämnda leveranser i den uppdaterade hybridmodellen. PTS såg även över prognosen för antal bredbandskunder och användningen av data per kund, som ligger till grund för kostnadsberäkning för bitström i v.9.0, varför PTS i v.9.07 justerade ned antal bredbandskunder samt justerade upp genomsnittsförbrukning i gigabyte per kund i v Kostnadsresultaten för bitström ökade därför jämfört med utkastet till v.9.0. Förändringar i hybridmodellen version 9.1 som gjorts sedan samrådet med EU-kommissionen Kostnaden för Bitstream DSL Pro - hel ledning (tillkommande nätarbete) har rättats till. PTS har i v.9.1 baserat beräkningen av de trafikrelaterade driftkostnaderna på resultat som härleds från modellen. Detta resultat (ca 5 mkr) omvandlas till en 2 Se närmare avsnitt PTS 4

6 procentsats (som i v.9.1 hamnar på 27,5 %) som därefter används i beräkningen av kostnaderna för terminering enligt pure-lric. PTS har i v.9.1 uppdaterat elpriset utifrån utfall för november PTS 5

7 2 Kommentarer från Tele2 2.1 Jämkning av BU i förhållande till TD Tele2 menar att modellens komplexitet och problem tyvärr återigen blir uppenbara. PTS modellerar ADSL- och VDSL-tjänster både som LLUB och som bitströmstjänster men har trots det inte en enda DSLAM med i utrustningslistan utan baserar kostnaden på motsvarande fiberbaserade tjänst. Redan detta visar på svårigheten att kostnadsberäkna kopparbaserade tjänster och fiberbaserade dito i en och samma modell. Inte minst jämkningen mellan en rent framåtblickande BUmodell som inte innehåller några kopparkomponenter med en TD-modell som baseras på TeliaSoneras faktiska, till största delen kopparbaserade nät torde var i det närmaste omöjlig att genomföra. Tele2 begär därför att PTS presenterar en ingående redovisning av hur denna jämkning har gått till och hur den genomförts. PTS tillämpar en kalkylmodell som baseras på nukostnader för moderna likvärdiga tillgångar (MEA), varför modellen inte måste beräkna kostnader utifrån den teknik som faktiskt används. Detta samråd behandlar uppdatering av modellversion 8.1, således inhämtar PTS inte en TD-modell i denna uppdatering. Istället inhämtas uppgifter för att kunna uppdatera värden som exempelvis volymer och antal linjer. Avstämning av TD-modellen och BU-modellen som ligger till grund för v.8.1 gjordes inom ramen för revideringen under 2011 och i samband med detta presenterades en avstämningsrapport, Avstämningsrapport för LRIC bottom up- och top down modellerna Publik version Konkurrensbefrämjande åtgärder Tele2 anser att det är slående och ägnat att förvåna hur PTS trots myndighetens på andra områden idoga arbete med att tvinga operatörerna till åtgärder i syfte att minska kostnaderna för konsumenter, återigen presenterar en tillträdesreglering som inte ger några sådana möjligheter. Som kommenteras närmare nedan innebär LRIC-modellens resultat enbart att de konsumentpriser som TeliaSonera erbjuder konserveras över tid och att det för övriga operatörer är i det närmaste omöjligt att utöva någon egentlig prispress på marknaden. Den konkurrens som PTS säger sig önska blir bara en chimär om konkurrenterna drivs till att enbart erbjuda återförsäljning av TeliaSoneras produktutbud och det enda som räknas är antalet återförsäljare. Det vore önskvärt om tillträdesregleringen gav förutsättningar som verkar i samma riktning som den linje PTS i övrigt driver. Tyvärr nödgas Tele2 åter konstatera att inga sådana tendenser kan skönjas i PTS nu remitterade förslag. Detta samråd gäller ett utkast till uppdaterad hybridmodell som är baserad på tillträdesreglering från 2009 för marknaderna för fast samtalsoriginering (dnr: ) och fast samtalsterminering (dnr: ), samt för marknaderna för nätinfrastrukturtillträde (dnr: /23) och bitströmstillträde (dnr: /23) som båda beslutades Detta innebär att uppdateringen av hybridmodellen inte är en del av pågående marknadsanalyser som PTS arbetar med. PTS 6

8 2.3 Marginalklämning Tele2 uppmanar PTS att genomföra ett noggrant marginalklämningstest för att se om det överhuvudtaget är möjligt att erbjuda samtliga de i modellen ingående tjänsterna till de priser TeliaSonera erbjuder på slutkundmarknaden med dessa underliggande kostnader. Redan LRIC v 8.1 gav uppenbarligt felaktiga priser för t.ex. bitström, priser som oundvikligen leder till just marginalklämning. Fiberpriserna i den modellen gör det också omöjligt att bygga konkurrerande tjänster baserat på fibertillträde med någon form av lönsamhet. Det är enligt Tele2 inte sannolikt att en operatör skulle investera drygt 85 mdr kronor i Sverige mot den intäktspotential som TeliaSonera förväntar sig för 2012, vilket visar att modellens grundantagande om rätta investeringssignaler inte rimmar med övriga antaganden om att hela nätet byggs från scratch. PTS använder LRIC-metoden för att beräkna kostnadsresultat som ska ligga till grund för kostnadsorienterade priser. Beräkningar enligt LRIC-metoden utgår från kostnaderna för en effektiv operatör på en marknad som präglas av konkurrens. Metodens syfte är att såväl ge rätt investeringssignaler som främja en effektiv konkurrens. PTS reglerar inte slutkundspriser. Detta samråd gäller ett utkast till uppdaterad hybridmodell varför PTS samråder uppdatering av marknadsdata i hybridmodellen och därmed inte adresserar frågan om grunden för att beräkna återskaffningskostnader för ett nytt och rationellt nät. Marginalklämningstest som Tele2 föreslår är en möjlig skyldighet som faller in under skyldighetsbeslutet där den kan beaktas. Denna fråga får därmed hänvisas till kommande samråd för skyldighetsbeslut för marknad 4 och Bitström Tele2 noterar att priset för grossistprodukten Bitström, trots den sänkning som föreslagits, fortfarande baseras på alltför höga månatliga förbrukningssiffror. I modellen är dessa desamma som för TeliaSoneras motsvarande slutkundtjänster. Då ska noteras att TeliaSonera bland sina bredbandskunder har (Q1 2012) kunder som också har tv-utbud. Denna tjänst är extra kapacitetskrävande och nyttjandet av tv-tjänsten är rimligen medräknad i TeliaSoneras redovisade genomsnittsförbrukning. För grossistkunder erbjuds dock inte ip-tv, så den förbrukning som motsvarar tvnyttjandet i TeliaSoneras kundstock ska inte ingå i beräkningen av kostnaden för motsvarande grossisttjänst. Det stämmer att den månatliga datavolymen för bitström är lika stor som för slutkundstjänsten (Telia Bredband) i modellen. PTS anser att det är rimligt att tillämpa samma kapacitetsdata för bredband och bitström eftersom PTS anser det vara ett rimligt antagande att en bitströmskund har motsvarande dataförbrukning som en bredbandskund. PTS vill framhålla att förbrukningen av ip-tv inte ingår i genomsnittsförbrukningen för bredband, vilket Tele2 befarar. PTS vill dock understryka att ip-tv ingår i modellen, men inte som en del av bitström, vilket innebär att den får bära sin del av kostnaderna för corenätet. PTS 7

9 2.5 Backhaul Enligt Tele2 har den beräknade kostnaden för Backhaul from street cabinet ingenting med den faktiska kostnaden att göra, inte ens den modellerade faktiska kostnaden, utan beror på en förväntad marknadsandel av det totala antalet anslutningar i kabinettet. Detta gynnar bara TeliaSonera som har mer än 25 % marknadsandel och därför betalar mindre än den verkliga kostnaden, och missgynnar samtliga andra operatörer på marknaden som ingen kommer upp i 25 % andel för egen del och därför får betala ett högre pris per ansluten abonnent. En betydligt mer konkurrensneutral reglering skulle vara att varje operatör, TeliaSonera inkluderad, som vill ha en backhaul-förbindelse betalar ett pris som enbart baseras på kostnaden för begärd kapacitet eller för en svart fiber, oavsett användning, och ingenting annat. I hybridmodellen används en kostnadsfördelning för accessnät som bygger på antalet kunder som är anslutna via FTTH (unik förbindelse från station till lägenhet/hus). Detta innebär att varje kund har en egen förbindelse mellan station och kopplingsskåp. För att fördela anläggningskostnaden för sträckan mellan station och kopplingsskåp används antalet accesser som grund. Tele2 anser att beräkningen i modellen inte har något att göra med den faktiska eller modellerade faktiska kostnaden. Det är något svårt att förstå Tele2:s invändning. PTS beräkning av kostnaden för backhaul är just en modellerad kostnad. Huruvida den ska anses vara faktiskt eller inte är svårt att uttala sig om eftersom begreppet kan ha olika innebörd. Den är inte faktisk i bemärkelsen att det endast finns ett sätt att modellera kostnaden för backhaul. Emellertid anser PTS att det är svårt att hitta något annat sätt att beräkna kostnaden eftersom grunden för fördelningsmetoden för corenätet är kapacitet. I hybridmodellen för geotyp 1 uppgår den totala kostnaden (anläggnings- och driftkostnader) för den delen av nätet (från scorched node/station till PDP/kopplingsskåp) till ca 170 Mkr per år, vilket innebär ca 14 kr per månad per access för geotyp 1. I geotyp 1 finns det 534 scorched nodes (stationer) till vilka det i modellen finns primära distributionspunkter (PDP) anslutna. Låt oss anta att den faktiska kostnaden för anläggningen mellan station till PDP därmed uppgår till 3700 kr per månad (14 Mkr dividerat med 3827). Den centrala frågan är hur kostnader ska kunna återvinnas under förutsättningen att det inte finns något samband mellan antalet kunder och antalet fiberförbindelser i området. Tele2 föreslår att priset enbart ska baseras på begärd kapacitet, dvs. att en fiber är en fiber oavsett hur många kunder som en fiber betjänar. Enligt PTS innebär det en princip som riskerar att bortse från att hela kostnaden för nätet mellan station och kopplingsskåp behöver fördelas för att kunna leda till kostnadstäckning. Enligt PTS bedömning är fördelningsprincipen neutral för TeliaSonera. När den tillträdande operatören har 25 % av kunderna få denne betala (25% x 264 accesser x 14 kr) 924 kr per månad för sin backhaul-förbindelse och resterande andel, 2772 kr (75%) bekostas av TeliaSonera. Totalt ger det ca 3700 kr i kostnadstäckning PTS 8

10 vilket är samma kostnadstäckning ifall TeliaSonera hade haft 100% av slutkunderna i området. 2.6 Svart fiber beräkningen strider mot BEREC:s mål Tele2 uppger att på samma sätt som för backhaul missgynnar den kostnad (läs pris) som redovisas för fiberaccess till Multi Dwelling Units (MDU) alla operatörer utom TeliaSonera, då den redovisade kostnaden baseras på antagandet att den tillkommande operatören får abonnemang motsvarande 44 % av alla lägenheter i en och samma byggnad där TeliaSonera själv har 56 % (gäller geotyp 1, 33 % gäller för övriga geotyper där TeliaSonera har 67 %). Det innebär att modellen förutsätter att bara en konkurrerande operatör kan erbjuda tjänster över fiber till varje enskild MDU, vilket redan det är uppseendeväckande. Den operatören får dock en kostnad per hushåll som är 27 % högre än motsvarande accesskostnad för TeliaSonera (i geotyp 1; 56/44, i övriga geotyoper blir kostnadsskillnaden 100 %; 67/33) givet att TeliaSonera (Skanova) fakturerar sin egen slutkundverksamhet samma pris som det modellen ger. Hur menar PTS att det är ägnat att stimulera konkurrensen? Att sälja tjänster baserade på fiberaccess till enskilda hushåll i MDU:er är inte försvarbart med denna prissättning, och Tele2 har redan tvingats vidta åtgärder baserat på den nuvarande regleringen från 2011 genom att sluta att aktivt marknadsföra sådana tjänster. PTS reglering får som enda följd att Tele2, liksom många andra operatörer tvingas kliva neråt på investeringsstegen till att köpa mer och mer förädlade produkter, ofta ren återförsäljning av TeliaSoneras egna produkter, och erbjuda mindre och mindre av egenproducerade tjänster över hyrd eller egen fiberaccess. Detta står i bjärt kontrast till det uttalande BEREC gör i ett remissvar till kommissionen angående investeringsstegen 3. BEREC skriver: The ladder of investment principle links the two goals of promoting effective competition and efficient investment as it says that through access regulation with a consistent approach to costoriented pricing competition is promoted, because competitors are enabled through a chain of access products to invest in a step-by-step manner. That is, the two goals should be mutually reinforcing (competition drives investment and investment promotes competition). Föreliggande modell ger inte stöd för detta. Att bygga egna fiberaccesser i någon större skala är inte heller möjligt. De kostnader detta skulle medföra ger inte en neutral konkurrenssituation, eftersom ingen operatör kan bygga ens tillnärmelsevis lika billigt som TeliaSonera. TeliaSoneras kostnader för accessnät motsvarar inte på något sätt de kostnader som räknas fram i modellen. TeliaSonera kan bl.a. i sin utbyggnad delvis utnyttja befintlig kanalisation, vilket dramatiskt sänker kostnaden. Denna utväg är inte tillgänglig för övriga operatörer, eftersom PTS valt att inte reglera tillträde till kanalisation och operatörerna inte har egen kanalisation som kan utnyttjas i det enskilda fallet. Däremot motsvarar modellens kostnader något så när de kostnader t.ex. Tele2 skulle behöva betala för att kunna erbjuda konkurrerande accesser. 3 Se BEREC s answer to the Commissions questionnaire on Costing methodologies for key access prices in electronic communications, BoR (11) 65, 9 december 2011, sid. 3, 2:a st. PTS 9

11 Om modellens kostnader också gäller för hyrd kapacitet kommer slutkunderna inte att gynnas, eftersom konkurrerande operatörer inte kommer att ha råd att utöva någon prispress på TeliaSoneras slutkundpriser. Operatörerna har inte heller möjlighet att på samma sätt som TeliaSonera subventionera de dyrare (därför att de generellt sett är nyare) fiberaccesserna med intäkter från befintliga, mycket billigare kopparaccesser. Tele2 verkar har missuppfattat antagandet i modellen. Antagandet bygger inte på att den tillträdande operatören får resterande kunder som finns i flerfamiljshuset (44 %) utan att den får det antal kunder som TeliaSonera har i flerfamiljshuset (56 %). Det stämmer således inte att den tillträdande operatören får en högre kostnad än vad TeliaSonera har i modellen. Kostnaden är lika. PTS antagande bygger således på att den tillträdande operatören ersätter TeliaSonera i flerfamiljshuset. Ovanstående beräkningsprincip används för FTTB i modellen, vilken kan innebära en utmaning för en affärsmodell som förutsätter ett fåtal enskilda hushåll i flerfamiljshuset. Skulle enskilda hushåll å andra sidan vara anslutna med FTTH så gäller en annan princip, dvs. den kostnadsberäknas utifrån att det är en kund som använder förbindelsen. PTS förstår inte Tele2:s kritik om att incitamenten att efterfråga infrastruktur skulle ha försämrats som följd av regleringen och PTS beräkningsmetod. Principen är densamma som gällt sedan lång tid, dvs. kostnaden beräknas utifrån det antal kunder som förbindelsen används för. Tele2 menar vidare att det inte är möjligt att i någon större skala bygga fiberaccess. PTS bedömning är dock att det finns olika uppfattningar hos operatörerna. Vissa marknadsaktörer anser att hybridmodellens kostnadsresultat för fiber är för låga vilket äventyrar deras möjligheter att bygga accesser i någon större omfattning. 2.7 Hänsyn till offentligt finansierad utbyggnad Tele2 anför att hänsyn måste tas i modellen till de uppgifter som framkommer i rapporten Så skapas bredband i världsklass 4. I rapporten visas bl.a. hur stor del av fiberinvesteringar som finansieras med offentliga bidrag i en eller annan form. Under investerades 7,7 mdr kronor i nya nät, varav operatörerna själva stod för 2,3 mdr (30 %). Resterande belopp 5,5 mdr kronor (70 %) utgjordes av stöd från utvecklingsfonder, staten, kommuner och EU-bidrag. Samma rapport estimerar att totala bredbandsstödet t.o.m kommer att utgöra 10,1 mdr kronor. Självklart minskar detta både den ekonomiska risken för den operatör som investerar i ny teknik och det ekonomiska åtagandet för samma investering. I modellen kan detta hanteras på två sätt; antingen minskar man det kapitaliserade värdet av investeringarna med detta belopp, t.ex. genom att ange att alla fiberinvesteringar i geotyp 3 och 4 till 70 % finansieras med bidrag eller så låter man WACC:en reflektera den minskade risken. Tele2 förespråkar den förra vägen. LRIC-metoden innebär, som PTS tillämpar den, att kostnader identifieras med utgångspunkt i ett nät med modern teknik. Nätets utbredning, struktur och trafikvolymer i nätet efterliknar de som TeliaSonera har i verkligheten. I den mån 4 Se Så skapas bredband i världsklass i hela landet, Slutrapport från AG V inom Bredbandsforum. PTS 10

12 TeliaSoneras nät och dess trafikvolymer delvis består av stadsnät, byalagsnät eller andra nät som köpts upp har detta troligen skett på kommersiella villkor. Vad gäller att risken minskar vid köp av t.ex. byalagsnät går det istället att argumentera för att risken ökar eftersom ingen kommersiell aktör initialt valt att bygga infrastruktur. PTS noterar Tele2:s inkomna synpunkter angående huruvida hänsyn ska tas till offentligt finansierad utbyggnad. Detta är en fråga som PTS kan få anledning att återkomma till. 2.8 Anläggningskostnad Tele2 uppger att ovan nämnda rapport anger grävkostnad per meter till 1000 kr i städer, 500 kr i stadsnära miljö, 300 kr i bebyggt område, 210 kr på landsbygd och 150 kr i glesbygd (ungefär motsvarande geotyp 1-5). Det stämmer inte med de grävkostnader som anges i modellen. Tele2 utgår från att den rapport som lades fram för Bredbandsforums styrgrupp av PTS generaldirektör inte innehåller felaktiga siffror. Därför måste samma siffror användas i modellen. Av samma rapport framgår att: För att minska kostnaderna vid byggnation av exempelvis byanät samarbetar Skanova med kommunala företrädare. Detta innebär i praktiken att Skanova dels försöker koppla utbyggnaden mot den lokala samhällsplaneringen för infrastruktur för att försöka ansluta så många potentiella användare som möjligt när byggnationen ändå görs (aggregerad efterfrågan). Det innebär också att Skanova försöker använda nya byggmetoder för att minska anläggningskostnaderna. Detta är något som Tele2 hävdat hela tiden och som också måste inkluderas i modellen. Dessutom pekar samma rapport på att TeliaSonera först låter byalagen investera och ansluta sina medlemmar och först därefter tar TeliaSonera över ägandet, vilket åter minskar risken avsevärt och också den ekonomiska exponeringen. I samband med de stora anläggningsarbeten och byggprojekt som pågår i Kista har Tele2 tillsammans med flera andra operatörer deltagit i ett stort samförläggningsprojekt. Total kostnad för Tele2 för m kanalisation inklusive 16 skarvbrunnar och ett antal 110-rör blev 289 kr/meter. Denna prisnivå bör utgöra riktmärke i modellen för förläggningskostnad i samband med samförläggning. PTS vill understryka att grävkostnaderna enligt rapporten överensstämmer med kostnaderna enligt hybridmodellen eftersom nyckeltalen till rapporten är hämtade från hybridmodellen. I en fotnot i rapporten framgår att Kostnadsuppgifter hämtade och extrapolerade från prisregleringsmodellen för telekommunikation. PTS kan tillägga att i rapporten används endast ett nyckeltal för grävkostnader per geografiskt område medan det i hybridmodellen finns nyckeltal för flera olika förläggningstyper. Viss avrundning har gjorts av nyckeltal i rapporten och dessutom motsvarar de geografiska områdena i rapporten inte fullt ut geografiska områden enligt hybridmodellen. T.ex. är snittkostnaden per kilometer kr för geotyp 1, som alltså inte fullt ut motsvaras av städer i rapporten där kostnaden uppgår till kr. Tele2 hänvisar till anläggningsarbeten i Kista. Tele2 anser att nettovärdet efter samförläggning bör vara omkring 289 kr per meter. I modellen utgör Kista geotyp PTS 11

13 1. Nyckeltalet för anläggningsarbetet exklusive kanalisation och kabelbrunnar framgår ovan är det bruttovärde som gäller före kostnadsdelning med andra nät. Efter kostnadsdelning återstår ca 43 % av bruttokostnaden vilket ger ett genomsnitt på 413 kr per meter efter samförläggning. PTS uppfattar det som att Tele2:s uppgift bekräftar att antagandet i hybridmodellen därmed är rimligt. 2.9 Samtrafik Tele2 anger att IP-interconnect övervägs för närvarande av bl.a. TeliaSonera och kommer enligt planerna att införas under Q och då endast i 2 samtrafikområden. I nuvarande modell finns utrustning för IP-till-PSTNomvandling i gränssnittet till andra operatörer. Modellen måste kunna ge pris för de som har IP-interconnect mot två samtrafikpunkter (POI) där denna utrustning inte ingår och ett annat pris för de som även fortsatt samtrafikerar på PSTN-nivå. Såvitt PTS känner till erbjuder TeliaSonera idag inte en separat produkt för ipbaserad samtrafik (åtminstone inte i gällande referenserbjudande för samtrafik). Utgångspunkten vid uppdateringen av hybridmodellen är att det bör finnas en produkt eller ett referenserbjudande att utgå från. Det är därför för tidigt att införa en produkt för ip-baserad samtrafik i hybridmodellen version 9.1. PTS noterar att det finns planer för att införa ip-interconnect. I nuläget finns i modellen endast ett kostnadsresultat för samtrafik där antagandet bygger på att SMP-operatörens nät är baserat på ip-teknik, men att samtrafikerande operatörer lämnar över trafik baserat på TDM (100 % av all samtrafik). PTS har i utkastet till hybridmodell infört en möjlighet att förändra detta antagande, men tills vidare har PTS angivit att andelen trafik som utväxlas via ipip är noll procent. PTS har därmed inte funnit något skäl att i nuläget förändra detta antagande Efterfrågan Enligt Tele2 anger TeliaSoneras egna data att företaget vid utgången av Q hade abonnenter på fixed voice, PSTN/Centrex (fast)/isdn, varav på PSTN. Därutöver har TeliaSonera VoIP-abonnemang. Dessutom fanns WLR-linjer. Detta speglas inte i modellen. Modellen måste uppdateras med korrekta marknadsdata. Men data i modellen ska tas från TeliaSoneras redovisar då följande siffror: of which Sweden Broadband, subscriptions ('000) Fixed voice, PSTN/Centrex/ISDN-subscriptions ('000) of which PSTN-subscription customers ('000) Fixed voice, outgoing call minutes (millions) VoIP, subscriptions ('000) 385 TV, subscriptions ('000) 515 Wholesale PSTN-subscriptions ('000) 771 Wholesale copper accesses, LLUB ('000) 512 PTS vill påpeka att volymer i hybridmodellen v 9.0 avser Volymerna är därför en prognos per den 31 december Uppgifter för Q1 för 2012 kan således inte användas på det sätt som Tele2 föreslår. PTS 12

14 Tele2:s synpunkter föranleder emellertid PTS att justera antalet tv-kunder (som i utkastet uppgår till ) till i v9.1, vilket i sin tur ger en högre trafiklast för video on demand och corenätet i modellen. PTS vill även hänvisa till vad gäller avvikelser som finns mellan TeliaSoneras operativa data och volymer enligt hybridmodellen till myndighetens kommentar enligt konsultationssvaret för hybridmodellen version 7.0, avsnitt 4.2 ( /23). I TeliaSoneras operativa data redovisas telefoniabonnemangsekvivalenter medan data som TeliaSonera rapporterar till hybridmodellen avser antal accesser i nätet. Skillnaden mellan nyckeltalen förklaras av att i TeliaSoneras operativa data räknas ISDN 2B+D som två abonnemang och ISDN 30B+D som ca 30 abonnemang. Den kvarvarande skillnaden består i att det inom begreppet centrex inryms abonnemang som saknar access (till exempel en kundplacerad nod som kan stå i källaren hos kunden och därför saknar ett accessnät som avses i hybridmodellen) samt centrexanslutningar som är mobila. PTS 13

15 3 Kommentarer från Telenor 3.1 Prisreglering LLUB och svart fiber Telenor anför att uppdatering av antalet aktiva accesser i modellen (färre aktiva accesser på grund av färre POTS-abonnemang) i kombination med en oförändrad omfattning av nätet (antal noder/telestationer och antal kilometer accesser till aktiva och inaktiva nättermineringspunkter) leder till en ökning av kostnadsresultaten. Som Telenor har påpekat tidigare leder dagens prisreglering för LLUB och svart fiber till allt högre kostnadsresultat för LLUB/svart fiber på grund av de minskade antalen aktiva accesser i nätet, samtidigt som slutkundspriserna ligger still eller till och med går ner. Det har nu lett till en situation där alternativa operatörer som köper LLUB och svart fiber inte längre kan konkurrera med SMP-operatören. Kostnadsresultaten för kvartalsavgifterna för LLUB/svartfiber ökar från 265 kr till 291 kr, vilket innebär en ökning med nästan 10 %. Flera av de operatörer som idag tillhandahåller bredbandstjänster till slutkunder med LLUB som insatsvara, har nyligen stoppat nyförsäljningen av dessa slutkundstjänster eller överväger att göra det. Konkurrensen på marknaden för fast bredband har försämrats och kommer att försämras ytterligare som ett direkt resultat av dagens prisreglering på grossistmarknaden för infrastrukturtillträde. För att komma till rätta med denna för marknaden negativa utveckling måste det ske ändringar i prisregleringen. Som Telenor påpekar är det en fråga som rör prisregleringen, i första hand för marknad 4 (nätinfrastrukturtillträde) och grunden för hur beräkningar av kostnadsorienterade priser tillämpas i enlighet med LEK, vilken framhåller att kapitalbasen ska beräknas som ett återanskaffningsvärde. PTS har ett pågående arbete med att analysera denna marknad och i samband med kommande samråd kommer det finnas möjlighet att lämna synpunkter på beslutsutkast. Anledningen till att den periodiska avgiften för LLUB ökar jämfört med v.8.1 är att volymen för aktiva accesser har sjunkit. Vidare får man inte glömma att denna modellversions basår är 2012 och jämfört med v.8.1 som hade basår Prisreglering samtrafik Telenor påtalar att PTS har uppdaterat hybridmodellen med nya antaganden med anledning av TeliaSoneras avveckling av lokal anslutningspunkt ( LAP ). Borttagandet av LAP innebär en effektivisering i SMP-operatörens nät. Det är slående att en sådan effektivisering leder till en väldigt stor procentuell ökning av pure LRIC kostnadsresultat för termineringstjänsten (flera hundra procent högre kostnader, allt annat lika). För LRIC med samkostnader innebär samma effektivisering ett lägre kostnadsresultat. Det visar att införandet av pure LRIC leder till märkliga och oönskade effekter. När SMP-operatören blir mer effektiv ska det förstås leda till lägre reglerade grossistpriser, inte högre priser. Detta fenomenen visar också att förutsebarheten av de reglerade samtrafikpriserna försämras med införandet av pure LRIC. Telenor befarar stora oförutsägbara svängningar i de reglerade samtrafikpriserna framöver, antingen orsakade av ändringar i SMP-operatörens nät eller orsakade av ändringar i PTS sätt att tillämpa pure LRIC konceptet. PTS måste verkligen tänka till innan myndigheten definitivt PTS 14

16 bestämmer sig för att följa kommissionens rekommendation avseende införandet av pure LRIC. Bakgrunden till de nya antagandena i modellen är, som Telenor framhåller, en avveckling av lokala anslutningspunkter (LAP). Till sammanhanget hör även att den tidigare beräkningen av pure LRIC enligt hybridmodellen version 8.1 i vissa delar inte fick den genomarbetning av antaganden som den nu har fått. Det som saknades var bland annat en bedömning av trafikrelaterade driftkostnader, vilka nu ingår i beräkningen av kostnadsunderlaget för pure LRIC. Vidare har analysen expanderats för vilka kostnadskomponenter (core model, I_Design_rules, I_Equipment_Cost) som bör ingå. Borttagandet av LAP innebär en effektivisering som leder till att totalkostnaden för telefoniplattformen minskar med ca 35 %. Det är en följd av att antalet samtrafikspunkter minskat väsentligt, vilket i sin tur kräver mindre utrustning. Nätarkitekturen enligt v9.0 har åtta noder med telefonispecifik utrustning jämfört med v8.1 som har 78 noder, vilket även leder till att kostnader blir mer trafikkänsliga, som i sin tur påverkar kalkylen för pure LRIC. Telenor menar att detta är slående och leder till märkliga och oönskade effekter. PTS delar inte den uppfattningen utan hävdar att det är en naturlig följd av att nätarkitekturen i modellen har förändrats. TeliaSonera genomför ett teknikskifte där lokalsegmentet och metrosegmentet kommer att avvecklas till den 1 januari PTS har beaktat denna förändring i modellen. Det hade inte varit effektivt att behålla 78 samtrafikspunkter för att undvika för stora svängningar i kostnaden för terminering. Enligt PTS ska modellen spegla de aktuella förutsättningarna för att producera samtrafik, bitström, LLUB och svartfiber. PTS noterar Telenors synpunkter och framhåller att vad gäller prisreglering för samtrafik omhändertas den frågan inom ramarna för nu pågående arbete avseende SMP-samtrafik, vilket kalkylarbetet sedan har att implementera. 3.3 Kostnadsresultat för bitström VoIP över bitströmsaccess Telenor noterar att kostnadsresultatet för månadsavgiften för denna tjänst (VoIP, PTS red.) är 19 kronor. Telenor har svårt att se att det kostar så mycket som 19 kronor att producera en logisk kanal på en bitströmsaccess. Det krävs ingen dyr utrustning och dataförbrukningen är minimal. Telenor efterfrågar att PTS i sin remissammanställning närmare förklarar hur månadskostnaden för VoIP över bitströmsaccess har beräknats. PTS har baserat antaganden för VoIP-access utifrån tillgänglig bandbredd som motsvarar den som erbjuds av TeliaSonera. Enligt TeliaSoneras produktspecifikation för Bitstream DSL Consumer (och business) framgår att tillgänglig bandbredd per access uppgår till 300 kbit/s och att trafiken har en QoSklassningen Real Time (RT). Förutsättningarna för VoIP-access i hybridmodellen framgår av coremodellen och kalkylblad I_product_data rad 137 och 138. PTS 15

17 Circuits Mbps Busy hour Gigabits per second #CIRCS MB_CIRC BHG BIT.DSL VoIP access voice RT 1,0 0,10 0,0001 BIT.FTTX VoIP access voice RT 1,0 0,10 0,0001 Enligt kalkylblad I_design_rules och tabell 6.1 framgår att ip-telefoni i modellen använder 99 kbit/s (0,1 MB i tabellen ovan) för att omvandla PSTN-telefoni enligt 64 kbit/s. Detta gäller för den ena talriktningen. Totalt används därför i modellen ca 200 kbit/s för ett samtal. Nästa steg i beräkningen är att avgöra vilken dimensionering som en VoIP-access behöver. Alla ringer inte samtidigt så det bör vara möjligt att låta VoIP-accesser dela på bandbredd. Men det är dock inte uppenbart för PTS vilken dimensionering som bör gälla för produkten. TeliaSonera anger i produktspecifikationen att de använder 300 kbit/s, men enligt PTS bedömning är det inte dedikerad kapacitet. Som en jämförelse används i modellen antagandet att rösttrafik har ett krav på att högsta kapacitet är tillgänglig 5 dagar i veckan och 10 timmar per dygn (bråd timme). En hyrd förbindelse i modellen har ett krav på högsta kapacitet 7 dagar i veckan och 24 timmar per dygn. PTS bedömer nu att VoIP-access kräver hög kvalitet. Därför baseras beräkningen på en kapacitet som motsvarar 99 kbit/s och normen för hyrd förbindelse Installationsavgiften för bitström Telenor påtalar att enligt fliken changes i co-location modellen har antaganden för installation av bitström ändrats ( disconnection included ). Innebär det att kostnaden för framtida avinstallation allokeras till installationstjänsten? Telenor ber PTS att i så fall redovisa i remissammanställningen varför denna ändring har gjorts och med hur mycket den slår på kostnadsresultaten. Det torde vara ovanligt med fysiska avinstallationer av bitströmstjänsten. Redan idag är det få nedkopplingar av DSL-baserade bitströmsaccesser där det görs en fysisk avinstallation på plats på telestation. Bitström används av SMP-operatörernas grossistkunder i områden där inga andra operatörer har möjlighet att erbjuda DSL-tjänster. Det innebär att uppsägning av en bitströmsaccess antingen innebär att en slutkund byter operatör, vilket sker genom omkoppling i TeliaSoneras transmissionsnät, eller så avaktiveras tjänsten på distans. I båda fallen utförs hela arbetet i SMP-operatörens stödsystem och utan fysisk omkoppling på telestation. För bitström över fiber torde det bli ännu vanligare att kunderna byter operatör och ännu ovanligare att det behövs en fysisk nedkoppling. PTS har tagit intryck av synpunkterna från samrådet och behöver därför mer tid för att utreda frågan varför myndigheten väljer att inom ramen för denna uppdatering inte göra några förändringar jämfört med version 8.1. PTS 16

18 3.3.3 Multicast över bitström Telenor uppger att i utkastet finns det nu kostnadsresultat för VoIP över bitström. Varför har inte modellen uppdaterats med kostnadsresultat för multicast också? Det finns indikativa kostnadsresultat och beräkningar för multicast i LRICmodellen, vilka baseras på samma principer som gäller för TeliaSoneras ip-tvtjänst. Dock är Distributed Multicast Replication (DRM) en komplex produkt att kostnadsberäkna som en standardprodukt i LRIC, eftersom kostnaden är beroende av den enskilda och kundunika lösningen. PTS bedömning är att det är rimligt att TeliaSonera tillhandahåller bitström för tv och funktionalitet för DRM mot offert så länge inte förutsättningarna ändras väsentligt. PTS vill påminna om att tillträdet omfattas av skyldigheten att tillhandahålla en kostnadsorienterad prissättning oavsett om PTS i kalkylmodellen beräknat kostnaden för en grossisttjänst eller inte. 3.4 Generella pris och volymuppdateringar Telenor påtalar att enligt PTS missiv har det gjorts generella volym- och prisjusteringar i årets uppdatering av hybridmodellen. Telenor ber PTS att redovisa i remissammanställningen vilka generella prisjusteringar som har gjorts. Har till exempel alla kostnader i modellen justerats upp med en viss procentsats för att täcka inflation? Har det gjorts andra typer av prisjusteringar också? Priserna för nätutrustning går ständigt ner. Operatörerna kan producera allt snabbare tjänster med allt billigare utrustning. Telenor ställer sig frågan huruvida hänsyn tas till trenden med lägre priser på utrustning i modelluppdateringen. Prisjusteringar har gjorts genom att kostnaden för utrustning har uppdaterats utifrån den pristrend som finns angiven i modellen, se t.ex. flik I_Equipment_Cost i Core-modellen. Där kan utläsas att priset på en aggregeringsswitch minskar med 5 % årligen. Det görs således inga generella påslag för att täcka inflation. PTS 17

19 4 Kommentarer från TeliaSonera 4.1 Accessnät Spridningsnätet PTS TeliaSonera vidhåller att avseende kopparnätet måste sträckan väg till hus ingå i underlaget för att beräkna kostnaden för en kopparaccess. TeliaSoneras syn på frågan torde vara välkänd för PTS varför frågan inte utvecklas här. PTS har tidigare, vid upprepade tillfällen, redogjort för anledningen till varför vägtill-hus fortsatt exkluderas ur den periodiska avgiften för tillträde till koppar-, fiber- och bitströmstillträde. En fullständig beskrivning av bakgrund, ställningstagande och motivering återfinns bl.a. i den utredning som PTS publicerade den 12 april 2011 i ärende nr Vidare har Förvaltningsrätten i Stockholm meddelat dom i mål nr , den 4 oktober 2012, vilken kortfattat innebär bl.a. följande. En effektiv operatör låter slutkunden bekosta anläggningen av den sista delsträckan i accessnätet (sträckan från väg till hus) varför kostnaden inte ska belasta den kvartalsavgift som tas ut av grossistoperatören Skillnader i produktionskostnad TeliaSonera påtalar att de verkliga kostnaderna skiljer sig markant mellan en kopparaccess som används för bredband och en access som används för analog telefoni. Kostnadsskillnaderna gäller såväl driftskostnader som kostnaderna för själva accessen. Detta speglas inte i kostnadsresultatet från hybridmodellen enligt TeliaSonera. I hybridmodellen finns inga kostnadsskillnader för en access som används till telefoni jämfört med bredband. I modellen används inte PSTN i accessen. I hybridmodellen kostnadsberäknas ett fibernät och ip-telefoni. Enligt PTS saknas det stöd för att det skulle finnas skillnader i driftkostnad för access i ett sådant nät. Det går heller inte att utesluta att de markanta skillnader som TeliaSonera åberopar har sin grund i att nätet inte är dimensionerat för att erbjuda bredband på ett effektivt sätt, dvs. att nätet i hög grad återspeglar ett nät som anlagts för ett erbjuda telefoni. I hybridmodellen anläggs ett nytt nät som är dimensionerat för att kunna tillhandahålla bredband. Anläggningskostnaderna för det modellerade nätet överstiger markant kostnaderna för kopparaccess i TeliaSoneras nät, oavsett vilken tjänst som erbjuds på accessen. Enligt PTS skulle det innebära en inkonsekvent tillämpning av LRIC-metoden om nätet ska modelleras som om det vore nytt kapitalkostnadsmässigt men att alla fel och brister består driftkostnadsmässigt. Vad beträffar kostnadsskillnader för accessen kan inte PTS se att det finns några skillnader kopplade till användningen. Däremot finns det kostnadsskillnader som beror på var accessen är belägen. Såvitt PTS uppfattar det har TeliaSonera primärt utgått från förhållanden för villor och flerfamiljshus för att hitta kostnadsskillnader och inte från de övergripande geografiska kostnadsskillnaderna enligt geotyperna. TeliaSonera utgår från nationella genomsnittliga kostnadsresultat för hel ledning och fördelar därefter kostnaderna till PSTNaccess och hel ledning utifrån nationella volymer, men bortser från de PTS 18

20 underliggande geografiska kostnaderna för hel ledning och volymer. Detta leder till att kostsamma accesser i geotyper med lägre befolkningstäthet som endast används för telefoni ändå får ett genomslag i kostnadsresultatet för LLUB hel ledning som används i villaområden i tätort. Enligt PTS leder en sådan metod till en felaktig kostnadsfördelning och bör därför inte implementeras Avskrivningstider TeliaSonera menar att avskrivningstiden är för lång i hybridmodellen för grävning, kanalisation och kabelbrunnar. Inom TeliaSonera används [sekr.] års avskrivning för den förläggningsmetod och kanalisation bolaget har i sitt nät. PTS använder enklare (och billigare) typer av förläggning och kanalisation än TeliaSonera faktiskt har i sitt nät. TeliaSonera anser därför inte att det är rimligt att räkna med att kanalisationen fortfarande kan användas efter 20 år, dvs. när den gamla kabeln är uttjänt och ska ersättas med en ny. TeliaSonera anser att dessa antaganden måste ses över i modellen för att få konsistens mellan vald förläggningsmetod och rimliga avskrivningstider. Inför LRIC v.8.1 fick PTS ta del av kalkyler som visar TeliaSoneras förläggningskostnader. TeliaSonera hänvisar till dessa, men vill samtidigt flagga för att en pågående entreprenadupphandling för 2013 tyder på att priserna kommer att öka. TeliaSonera ställer gärna upp med ytterligare information eller möten om PTS så önskar. Inledningsvis vill PTS kommentera påståendet om att kabeln är uttjänt efter 20 år och måste ersättas med ny kabel som ett felaktigt påstående från TeliaSonera. Generellt sett anser PTS att ekonomiska livslängder inte behöver sammanfalla med tekniska livslängder, vilka oftast är längre. I fråga om telenät överstiger de tekniska livslängder oftast väsentligt de ekonomiska livslängderna. Frågan är därför snarare ifall det finns användning för kanalisationen än om den fortfarande kan användas. PTS noterar att TeliaSonera säger sig använda en kostsammare förläggningsmetod med en längre avskrivningstid jämfört med vad som antas i modellen. Företaget lämnar inte någon närmare förklaring till vilken förläggning som avses eller vari skillnaderna består, utan hänvisar till kalkyler (TD-modellen) som lämnats in för v8.1. PTS kan utifrån dessa kalkyler inte se att TeliaSonera använder en förläggningsmetod som skulle vara robustare än den som gäller i modellen. Därmed finner PTS inte skäl att ändra antaganden om avskrivningstider i denna uppdatering av hybridmodellen. I hybridmodellen används avskrivningstider motsvarande 40 år för anläggningsarbete (grävschakt och kanalisation) och 20 år för fiber. För stolpanläggning används 20 år. Avskrivningstiderna är lika för det gemensamma accessnätet och kundunika accessnätet. PTS anser att det kan finnas skäl att analysera vidare om avskrivningstider för det kundunika accessnätet (väg till hus). Men eftersom kostnaderna för väg till hus inte skrivs av utan ersätts genom en engångsavgift, är eventuella ändringar inte nödvändiga inom ramen för denna uppdatering. PTS noterar även att Com Hem har en annan syn på avskrivningstiden för fiber där de anser att avskrivningstiden för fiber är för kort i modellen. PTS 19

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Datum Vår referens Sida 2012-12-14 Dnr: 12-6520 1(5) Konkurrensavdelningen Micael Tiger 08-678 58 74 micael.tiger@pts.se Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Detta dokument

Läs mer

Konsultation av utkast till uppdaterad hybridmodell v.10.0 samt förslag till uppdaterad kalkylränta

Konsultation av utkast till uppdaterad hybridmodell v.10.0 samt förslag till uppdaterad kalkylränta Sidnr 1 (6) Post- och telestyrelsen prisreglering@pts.se Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum 2013-06-03 2013-06-19 Tillhör objekt Er referens 13-1949 Konsultation

Läs mer

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2014-01-01. 1 Allmänt 2.

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2014-01-01. 1 Allmänt 2. PRISER Bitstream Prislistan gäller från och med 2014-01-01 1 Allmänt 2 2 Grundavgifter 2 3 Bitstream Operator Access 3 4 Bitstream Transport 4 5 Installation (ARBIFAS i kombination med Bitstream) 4 6 Bitstream

Läs mer

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2015-02-16. 1 Allmänt 2.

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2015-02-16. 1 Allmänt 2. PRISER Bitstream Prislistan gäller från och med 2015-02-16 1 Allmänt 2 2 Grundavgifter 2 3 Bitstream Operator Access 3 4 Bitstream Transport 4 5 Installation (ARBIFAS i kombination med Bitstream) 4 6 Bitstream

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för nätinfrastrukturtillträde

PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Rapportnummer PTS-ER 2012:15 Datum 2012-04-04 PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för nätinfrastrukturtillträde PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

11-6825 Tele2 svar på remiss om nytt skyldighetsbeslut mobil terminering

11-6825 Tele2 svar på remiss om nytt skyldighetsbeslut mobil terminering SMP@pts.se Peter von Wovern Endat via e-post 2012-04-02 11-6825 Tele2 svar på remiss om nytt skyldighetsbeslut mobil terminering Tele2 Sverige AB (Tele2) har givits möjlighet att kommentera utkast till

Läs mer

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306 Till Post- och Telestyrelsen smp@pts.se Ert ärende 11-9306 Remissvar Sida 1(8) Diarienr 1.6-75/2014 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Yttrande över utkast till analys och reglering

Läs mer

PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen 2010-2011

PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen 2010-2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-04-12 Dnr: 10-420 1(60) Konkurrensavdelningen Emma Närvä 08-6785763 emma.narva@pts,se PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen 2010-2011 Kommunikationsmyndigheten

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer OBS! Denna version av dokumentet är preliminär och avsett att ge en indikation över den funktionalitet som kan erbjudas för TV access och Telefoni

Läs mer

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (6) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-01-17 11-9306, 11-9313 Remiss av PTS PM Substitutionsanalys:

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 7802-12 1 KLAGANDE TeliaSonera AB, 556103-4249 Ombud: Bolagsjuristerna Ann Ekstrand och Peter Holm TeliaSonera AB, Stab Juridik 123 86

Läs mer

DOM 2010-06-29 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-06-29 Meddelad i Stockholm Avdelning 1 2010-06-29 Meddelad i Stockholm Mål nr 7357-09 1 KLAGANDE tillika MOTPARTER 1. Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 2. TeliaSonera AB, 556103-4249 3. TeliaSonera Network Sales

Läs mer

Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning

Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning Post- och telestyrelsen Lars-Erik Axelsson Helena Westergren Kista 2006-09-22 Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning Tele2 Sverige AB (Tele2) har erbjudits möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde andra halvåret 2014

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde andra halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:31 Datum 2014-12-19 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde andra halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:31 Diarienummer 14-933 ISSN 1650-9862 Författare Jennie

Läs mer

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Sida 1 av 8 Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Glocalnet ABs synpunkter på rapporten Pricing of Shared Access in Sweden Glocalnet ger här, på inbjudan av PTS, sina synpunkter på den rapport

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10 BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10 Konkurrensavdelningen Helena Klasson 08-678 57 87 helena.klasson@pts.se Sökande B2 Bredband Holding AB, 556557-5825 B2 Bredband AB,

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

1 21 februari 2012. Välkommen till vår nya värld.

1 21 februari 2012. Välkommen till vår nya värld. 1 21 februari 2012 Välkommen till vår nya värld. I vår nya värld har vi lyssnat mycket på en person. Dig som kund! När Skanova bildades som bolag den 1 januari 2008 började vi kartlägga vad som krävs för

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

DOM 2012-03-19 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-03-19 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 DOM 2012-03-19 Meddelad i Stockholm Mål nr 4316-10 1 KLAGANDE 1. TeliaSonera AB, 556103-4249 2. Telia Sonera Skanova Access AB, 556446-3734 Ombud för 1 och 2: Bolagsjuristerna

Läs mer

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden Jörgen Sandström Därför äger och bygger kommunerna bredband Hindra inte kommunerna att fortsätta bygga Se till att Att kommunerna får bygga utanför kommungränsen

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? PM Datum 2012-01-17 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät

Läs mer

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet Handläggare: 2015-04-08 Kompletteringar Camilla Jönsson PTS/Dnr: 14-13006 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Kompletteringar till Post- och Telestyrelsen, PTS Dnr. 14-13006 pts@pts.se Komplettering - PTS

Läs mer

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Namn Namn Titel Så här ser affärsmodellen ut Slutkund Support Support Support Tjänsteleverantör 1 Tjänsteleverantör 2 Tjänsteleverantör

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet

Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet Post- och telestyrelsen Kista 2010-12-16 Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet, som givits tillfälle därtill, kommenterar nedan PTS samrådsförslag rörande kalkylränta för det mobila

Läs mer

Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007

Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007 DATUM RAPPORTNUMMER: 23 januari 2007 PTS-ER-2008:4 DIARIENR: 06-3299 Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007 Metodbeskrivning och beräkningar Innehåll Sammanfattning...5 1 Inledning...7

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3a)

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3a) Förslag till beslut Datum Vår referens Sida 2014-10-28 Dnr: 11-9306 1(288) Konkurrensavdelningen 08-678 55 00 Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt

Läs mer

Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA)

Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) Cecilia Baksa cecilia.baksa@pts.se Dagordning Bakgrund Syfte med GTA GTA-skyldigheter för TeliaSonera Vad händer nu? Bakgrund Införande av EkomL PTS har analyserat

Läs mer

Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio

Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-11-04 Dnr: 14-9457 1(7) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3a)

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3a) Förslag till beslut Datum Vår referens Sida 2015-01-07 Dnr: 11-9306 1(290) Konkurrensavdelningen Jennie Ljungkvist 08-678 55 00 pts@pts.se Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 4/11 Stockholm Aktbilaga 34 2011-02-08

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 4/11 Stockholm Aktbilaga 34 2011-02-08 MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 4/11 Stockholm Aktbilaga 34 2011-02-08 MARKNADSDOMSTOLEN Christer Fallenius, ordförande, Lars Borg, Lennart Göranson och Anders Stenlund PROTOKOLLFÖRARE OCH FÖREDRAGANDE

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Formellt samråd förslag till beslut på marknaderna för LLUB och bredbandstillträde i form av bitströmstillträde

Formellt samråd förslag till beslut på marknaderna för LLUB och bredbandstillträde i form av bitströmstillträde Post- och telestyrelsen Med E-post (smp@pts.se) 27 augusti 2004 Formellt samråd förslag till beslut på marknaderna för LLU och bredbandstillträde i form av bitströmstillträde Med hänvisning till Post-

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II)

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Post- och Telestyrelsen Att: Anne Ronkainen Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till adress: smp@pts.se Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Com Hem AB (

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman Lindahl KB, Box 1065, 101 39 Stockholm

Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman Lindahl KB, Box 1065, 101 39 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2014-05-14 Dnr 89/2014 1 (11) Anmälande företag 1. TeliaSonera Aktiebolag, 556103-4249, 106 63 Stockholm Ombud: advokaterna Ulrica Salomon och Linda Lausson, Advokatfirman

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Nära 100% fiber! Borderlight Presentation

Nära 100% fiber! Borderlight Presentation Nära 100% fiber! Borderlight Presentation Privatägd kommunikationsoperatör Primärkunder är större fastighetsbolag, kommuner och stora nätägare - exempel: - SUNET, IP-Telefoni och IPTV för upp till 350.000

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

12 december 2001 00-18242. PTS granskning av Telia AB:s priser för tillträde till accessnät

12 december 2001 00-18242. PTS granskning av Telia AB:s priser för tillträde till accessnät DATUM DIARIENUMMER 12 december 2001 00-18242 PTS granskning av Telia AB:s priser för tillträde till accessnät 1 Tillträde till accessnät 1.1 Bakgrund EG-förordningen (nr 2887/2000) om tillträde till accessnät

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a. Underrättelse enligt 7 kap. 4 lagen om elektronisk kommunikation (LEK)

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a. Underrättelse enligt 7 kap. 4 lagen om elektronisk kommunikation (LEK) UNDERRÄTTELSE Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a Konkurrensavdelningen Maria Aust 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom AB Esplanaden 3 Box 1366 172 27 Sundbyberg Underrättelse

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och

Läs mer

(FTTB = Fiber to the Building, lägenhets komplex där man ansluter byggnaden med en fiber och har koppar till lägenheterna.

(FTTB = Fiber to the Building, lägenhets komplex där man ansluter byggnaden med en fiber och har koppar till lägenheterna. 1 2 3 4 FTTH = Fiber to the Home Detta är vad som skall grävas ner i området, nyttja allmänna ytor i största möjliga mån. Avslutas med en Mediaomvandlare/tjänstefördelare i varje fastighet. (FTTB = Fiber

Läs mer

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati 0 ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen

Läs mer

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4)

Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) Förslag till beslut Datum Vår referens Sida 2014-02-07 Dnr: 11-9306 1(228) Konkurrensavdelningen 08-678 55 00 Utkast till beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Svar på Samråd angående PTS överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät

Svar på Samråd angående PTS överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät 1 Svar på Samråd angående PTS överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät Från Bostadsrättsföreningen Tegelpråmen, Kungsholmen, Stockholm. Inledning Samrådet avser de utgångspunkter som

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

Vilken bandbredd kan jag få med Öppen Fiber? Du kan få hastigheter mellan 10 och 1000 Mbit/s, beroende på vilken leverantör och tjänst du väljer.

Vilken bandbredd kan jag få med Öppen Fiber? Du kan få hastigheter mellan 10 och 1000 Mbit/s, beroende på vilken leverantör och tjänst du väljer. Sid 1/5 Frågor och svar Om fiber och Öppen Fiber Vad är fiber? Fiber eller fiberoptik består av överföring av ljus eller data via optiska fibrer. Det är den snabbaste metoden för informationsöverföring

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Lönsamhet och konkurrensförmåga för stadsnät

Lönsamhet och konkurrensförmåga för stadsnät Lönsamhet och konkurrensmåga stadsnät Lönsamhet och konkurrensmåga stadsnät Sten Oscarsson, Borderlight - under 25 minuter skall jag visa: 1. Var är det svårt att nå lönsamhet i stadsnät? 2. Vad kan stadsnäten

Läs mer