DIN INFORMATIONSTIDNING FRÅN KRISTIANSTADS KOMMUN. Miljöspecial aktuellt på internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIN INFORMATIONSTIDNING FRÅN KRISTIANSTADS KOMMUN. Miljöspecial 2004. aktuellt på internet www.kristianstad.se"

Transkript

1 DIN INFORMATIONSTIDNING FRÅN KRISTIANSTADS KOMMUN Miljöspecial 2004 aktuellt på internet

2 2 Heléne Svensson Kristianstad en miljökommun Kristianstad blir allt mer uppmärksammat som en framgångsrik miljökommun. Det säger kommunstyrelsens ordförande Heléne Svensson, (s) och pekar på att det hänt mycket positivt på miljöområdet se senaste åren. Resultatinriktat arbete Vi har tack vare satsningen på fjärrvärme från biobränsle och biogas kraftigt kunnat minska utsläppen av koldioxid. Kretsloppstänkandet har slagit igenom i hushåll, företag och kommunal verksamhet. Och inte minst skolorna gör ett fantastiskt arbete med grön flagg certifieringen. Ett annat resultat är ombyggnaden av ABK:s bostadsområde Österäng som ger både ett bättre boende och en bättre miljö. Heléne Svensson framhåller att det i kommunen finns både en stor kunskap om miljöfrågor och en politisk vilja att åstadkomma resultat. Det gör att vi på ett tydligare sätt än tidigare väger in miljöfaktorer när vi beslutar i olika ärenden. Aktiv miljökommun Att Kristianstad är en aktiv miljökommun visas också genom att Kristianstad är den enda kommunen som fyra gånger fått bidrag från regeringens program för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle LIP. Det har lett till massor av framgångsrika projekt. Vi har också fått en rad utmärkelser, nationella och internationella, för satsningarna på att ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor. Förändrad attityd Uppmärksamheten är naturligtvis en sporre för att fortsätta och bli ännu bättre.och det handlar inte bara om system och ekonomi utan också om att ändra attityder. Det finns knappast någon stad i Sverige som ligger så nära ett myllrande våtmarksområde som Kristianstad. Arbetet med Kristianstads Vattenrike har satt Kristianstad på kartan för naturintresserade i både Sverige och utlandet. Det var många som imponerades när Patrik Olofssons film Vingar över Vattenriket visades på TV. Bra marknadsföring Attraktiv miljö och ett aktivt miljöarbete har också blivit en faktor som spelar en allt viktigare roll när företag ska besluta om etableringar. En god miljö är bra marknadsföring. Nu gäller det att vi fortsätter arbetet för att nå målet med ett långsiktigt hållbart samhälle, framhåller Heléne Svensson. Vägen till en god miljö! Foto: Lars Thorstensson Vi ska ha en bygd i balans. Det fastslog kommunfullmäktige i en miljöpolicy för sex år sedan. På område efter område inom kommunens verksamhet pekas det ut vilken väg som måste tas för att minska miljöpåverkan. Det handlar om att kommunen ska basera den egna energiförbrukningen på förnybara bränslen, att arbeta för en fungerande kollektivtrafik, att avfallet hanteras så att utsläppen till luft och vatten minimeras, att människors hälsa främjas, att det rika växt- och djurlivet ges förutsättningar att bestå och frodas osv. Sammanlagt finns det tolv punkter för en hållbar utveckling i Kristianstads kommun. De finns att läsa i sin helhet på Med utgångspunkt från miljöpolicyn gör förvaltningarna och de kommunala bolagen sina egna miljöplaner som årligen rapporteras till kommunfullmäktige. Miljöpolicyn styrs av tre grundsatser: Invånarna i Kristianstads kommun skall kunna känna förtroende för att kommunens verksamhet främjar hushållningen med naturresurser, bygger på de naturliga kretsloppen och gynnar den biologiska mångfalden. Alla delar av kommunens verksamhet ska medverka till att bygden utvecklas i ekologiskt hållbar riktning. I våra roller som kommunala politiker och personal skall vi vara goda föredömen genom att ta ansvar för en hållbar framtid. Kommunens position i samhället ska användas till att påverka andra, såsom myndigheter, företag, organisationer med flera i en ekologiskt hållbar riktning. Utges av Kris ti an stads kom mun Kommunledningskontoret V. Storgatan 12, Kristianstad Upplaga: ex. Tryck: Norra Skåne Offset. Ansvarig utgivare: Curt Hansson. curt.hansson@kristianstad.se Bilder: Nitton Bilder/MG Produktion: t&t information AB, Kristianstad.

3 3 Från djupa skogar till vidsträckta stränder En större variationsrikedom i naturtyper än inom Kristianstads kommun är svårt att hitta någon annanstans i landet! Kommunen ligger i ett gränsområde dels mellan urbergsområden och kalkrika avlagringar dels mellan barrskogsbälten och den kontinentala lövskogen. I norr finns det kuperade skogslandskapet med sprickdalssjöar. I söder finns Linderödsåsen med bokskogsklädda sluttningar och värdefulla vattendrag som är rika på sällsynta arter. Däremellan finns Kristianstadsslätten med odlingslandskap och värdefulla våtmarker och sjöar. Vid kusten sträcker sandstranden sig obruten hela vägen från Åhus till den sydligaste kommungränsen. Vid Tosteberga finns vid kusten ett flackt, blockigt moränlandskap och grunt skärgårdsområde med flera sällsynta och skyddsvärda arter. Lantbruket Livsmedelsproduktionen och lantbruket mycket betydelsefulla näringar inom kommunen. Det är inte utan anledning som kommunen kallas Sveriges livsmedelscentrum och att just livsmedel, mat & dryck valts som kommunens profil. Men med ett intensivt jordbruk kommer också risken för problem med läckage av näringsämnen som kväve och fosfor. En större tillförsel av dessa ämnen än vad naturen är i behov av orsakar övergödning och därmed problem såsom algblomning och syrebrist i sjöar, alltför snabb skoglig tillväxt med sämre virkeskvalitet som följd, samt en förändrad flora där känsliga växter slås ut av mer näringsgynnade arter. Flera stora sjöar och vattendrag i kommunen är sedan länge övergödda. När det gäller försurning är problemen dock mindre i Kristianstads kommun än på många andra platser i landet. Där bergrunden är kalkrik neutraliseras en stor del av det sura nedfallet vilket gör att effekterna av försurningen begränsas. Våtmarker och grundvatten Även användningen av bekämpningsmedel är bekymmersamt för miljön. Kväve och bekämpningsmedel kan förorena till exempel grundvattnet. Kristianstadsslätten är en av norra Europas största grundvattenreservoarer och är en mycket värdefull resurs och utnyttjas som bas för vattenförsörjningen av både hushåll, lantbruk och industrier. Även om grundvattnet under Kristianstadsslätten på de flesta platser skyddas av jord- och berglager är det utsatt för föroreningshot. Dessutom äventyrar för höga uttag av grundvattnet både kvalitet och tillgång. Kristianstads kommun finns förhållandevis många värdefulla våtmarksområden, trots att troligen mer än 95 % av våtmarkerna på Kristianstadsslätten torrlagts genom uträtade och fördjupade bäckar, dränerings- och täckdikning. De kanske mest värdefulla våtmarkerna är belägna utmed Helge å och utgör Kristianstads Vattenrike. Luftkvalitet och marknära ozon Luftkvaliteten i kommunen påverkas dels av föroreningar från andra länder dels av regionala och lokala utsläpp orsakade av bland annat trafik och andra verksamheter. Marknära ozon är den förorening som fortlöpande överskrider hälsoriktvärden. Även partikelhalten kan befaras vara hög vid de hårdast trafikerade platserna. Halterna av svaveldioxid och kväveoxider har däremot en sjunkande trend. En viktig nöt att knäcka framöver är dock utsläppen från transporter. Trots att utsläppen per bil minskar så ökar antalet bilar. Transporterna bidrar också med ungefär hälften av kommunens utsläpp av koldioxid som i sin tur är en växthusgas som påverkar klimatet. Andra viktiga växthusgaser är metan och lustgas, vilka främst släpps ut från jordbrukssektorn. 40 procent är skog Cirka 40 procent av Kristianstad kommuns areal är skogbevuxen. Bland skogarna i kommunen intar bokskogen en särställning. Barrskogen i Kristianstads kommun består dels av grandominerade områden i den norra kommundelen, planteringar och den kustnära tallskogen. De värdefulla skogsmiljöerna hotas dock bland annat av avverkning, kvävenedfall och försurning. Foto: Tommy Gustavsson Vilken miljö ska vi ge våra barn? Sveriges 15 miljömål samt Skånes miljömål kan du läsa mer om på webben där de finns utförligt beskrivna av länsstyrelsen i Skåne län MILJÖMÅL TAS FRAM I KRISTIANSTADS KOMMUN I Sverige är det övergripande miljömålet att vi till nästa generation ska överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att uppnå detta har riksdagen antagit mål för miljöarbetet inom 15 områden. Enkelt uttryckt handlar det om vilka värden vi vill bevara till våra barn och barnbarn, säger Jeanette Sveder, miljöinformatör på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. I Kristianstad kommun pågår arbetet med att ta fram lokala miljömål och åtgärder. Miljöproblemen ser ju olika ut i olika delar av landet. Hur ska vi t ex skydda de värden som finns i Kristianstads Vattenrike? Tar vi tillräckligt ansvar för den stora grundvattenreservoaren som finns under Kristianstadsslätten? Hur minskar vi övergödningen och de föroreningar som kommer från transporterna? Lokala miljömål Genom lokala miljömål kan vi få igång en diskussion om vad som är viktiga frå- gor för oss i Kristianstad och vad vi kan och bör göra, säger Jeanette Sveder. Som ett underlag för miljömålsarbetet har miljö- och hälsoskyddskontoret tagit fram en beskrivning av miljötillståndet i Kristianstads kommun i dag. De lokala miljömålen arbetas fram i dialog med referensgrupper med representanter från näringsliv, organisationer och föreningar. Miljömålen rör hela den geografiska kommunen och alla som lever och verkar här. Tanken är att kommunen, företag och organisationer ska ta hänsyn till miljömålen i den egna verksamheten, framhåller Jeanette Sveder. Kräver ett stort engagemang För att uppnå miljömålen till nästa generation måste alla viktiga åtgärder i Sverige vara genomförda till år 2020 (2050 när det gäller klimatmålet). För att klara generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället - staten, kommunerna, företagen och inte minst de enskilda människorna. Arbetet med de lokala miljömålen pågår under 2004 och beslutet ska fattas i kommunfullmäktige.

4 4 Klimatstrategi på gång i Kristianstad Hur kan vi minska växthusgaserna? Hotet om klimatförändringar är den svåraste miljöfrågan som vi människor ställts inför och den viktigaste att lösa inför framtiden. Påverkar oss Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var de sker och effekterna kommer att påverka alla. En anledning till att agera är att ett förändrat klimat också kan påverka oss som lever i Kristianstads kommun. Effekterna av en höjd havsnivå kan bli stora för Kristianstad, Åhus och det omgivande landskapet som är låglänt. Vem minns inte översvämningarna för två år sedan? Just nu pågår arbete för fullt med att ta fram en lokal klimatstrategi för Kristianstads kommun. Genom att sammanställa en klimatstrategi skapas en överblick över de lokala utsläppen av växthusgaser, möjliga åtgärder, målsättningar och hur dessa kan följas upp i framtiden. För att åstadkomma förändringar behövs ett målinriktat och långsiktigt arbete. Kommunen har en viktig roll genom sitt ansvar för planering, kollektivtrafik, drift av anläggningar, rådgivning m m. Fossilbränslefritt En viktig grundpelare i Kristianstads klimatstrategi är visionen att på sikt bli en fossilbränslefri kommun. Stora satsningar har genomförts, t ex biobränslebaserad fjärrvärme, biogas för fordon och pellets i kommunala fastigheter. Kommunen planerar nu fortsatta satsningar inom samma områden nämligen fjärrvärme och pellets för uppvärmning samt biogas som ersättning för diesel och bensin. Men det räcker inte med att kommunala verksamheter arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser. För att verkligen bli en framgångsrik kommun i klimatarbetet så behövs alla Kristianstadbors hjälp. Vardagliga aktiviteter som vi alla deltar i bidrar till påverkan på klimatet. När vi reser och värmer våra bostäder uppstår utsläpp av växthusgaser. Eftersom utsläppen är kopplade till vår livsstil och att effekterna av utsläppen är så oöverskådliga gör växthuseffekten till ett av de mest svårhanterade miljöproblemen. Lokala utsläpp I Kristianstads kommun står utsläppen från transporter för cirka 50 % av de lokala utsläppen av växthusgaser. Därför är det viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppen från transporter, tex en fortsatt satsning på biogas som fordonsbränsle. Även uppvärmning och elanvändning medför en stor andel av de lokala utsläppen. Andelen energi som produceras av förnybara energikällor måste öka och användningen av energi minska. Genom att åka kollektivt, ta cykeln till jobbet då och då eller att se över vilka möjligheter som finns att spara energi hemma eller på jobbet kan du också bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Se energispartips på kommunens hemsida. Vi vill gärna få dina synpunkter på vad som är viktigt att arbeta med för att minska utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun. Förslaget till klimatstrategi kommer inom kort att läggas på Växthuseffekten ett allvarligt hot PRINCIPEN FÖR VÄXTHUSEFFEKTEN Ivösjön måste skyddas! Om Ivösjön ska vara en tillgång som kan användas och glädjas åt även i framtiden måste Ivösjön skyddas och tas om hand. För att klara den uppgiften bildades Ivösjökommittén i oktober Ivösjökommittens uppdrag är att initiera och samordna de åtgärder som är viktiga för att bevara och förbättra Ivösjöns ekologiska värden. Bakgrunden är de försämringar i Ivösjöns vattenkvalitet och biologi som noterats under senare år. Det finns en naturlig växthuseffekt som är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. Problemet uppstår när människan genom att använda bränslen som kol, olja och naturgas släpper ut stora mängder av växthusgasen koldioxid som i sin tur förstärker växthuseffekten. Även metan och lustgas från t ex jordbruk och avfallshantering är så kallade växthusgaser. Varmare klimat Växthusgaserna kan liknas vid glasrutorna i ett växthus. Rutorna hindrar inte solljuset att ned till jordytan och värma upp den, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som sänds från jorden upp i rymden. Konsekvensen av mer växthusgaser är att mer värme hålls kvar och att vi får ett varmare klimat. Kristianstads satsning på att bli en fossilbränslefri kommun är ett led i att minska utsläppen av växthusgaser. Flera representanter samverkar Kommittén består av representanter för Bromölla, Kristianstads och Olofströms kommuner, länsstyrelserna i Skåne och Blekinge, Ivösjöns fiskevårdsförening, Stora Enso Nymölla, LRF, Skräbeåns vattenvårdskommitté, Trolle Ljungby AB, naturskyddsföreningar m fl. Politikerna Bengt Bergh och Ulf Persson representerar Kristianstads kommun. Mellan kommitténs sammanträden sköter en arbetsgrupp det löpande arbetet. I arbetsgruppen ingår Michael Dahlman från miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstad. Åtgärdsprogram Det finns ett åtgärdsprogram som tagits fram på förhand av en arbetsgrupp, där bland annat miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstad medverkat. Exempel är att försöka motverka syrebristen i bottenhålorna, gå igenom riskabla verksamheter och enskilda avlopp kring sjön, utföra provfisken, klarlägga påverkan från avloppsreningsverk, lantbruk, gäss (!) mm. Problem och åtgärder Miljö- och hälsoskyddsnämnden medverkar även i Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten och driver på bildandet av Österlens vattenvårdsförbund (till vilka kommunens sydligaste åar får ingå). Till skillnad mot vattenvårdsförbunden som mest undersöker och informerar, kommer Ivösjökommittén huvudsakligen att inrikta sig på problem och åtgärder

5 5 ÖVERSVÄMNINGAR OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR Så skyddas Kristianstad mot vattnet Vintern 2002 gick larmet i Kristianstad. Stora delar av staden hotades av översvämning. Efter ett intensivt räddningsarbete med bl a provisoriska vallar kunde räddningsstyrkan så småningom blåsa faran över. Kristianstadsborna har alltid levt med hotet om översvämning. Men de dramatiska händelserna under 2002 ökande medvetandet om en hotande katastrof. Vi måste skydda oss mot vattennivåer som kan bli betydligt högre än de som vi hittills upplevt, säger Fredrik Wettemark, projektledare på C4 Teknik. Riskerna är större än vad som tidigare antagits. Vattenflödet vid Trosebro kraftstation var som störst 225 kubikmeter/sekund under år De nya analyser och prognoser som gjorts visar att det under extrema omständigheter med häftiga regn, snösmältning och tjäle kan bli hela 738 kubikmeter per sekund. Klimatförändring Signalerna om att vi kan vänta oss ett fuktigare och varmare klimat i framtiden till följd av utsläpp av växthusgaser bidrar till att öka riskerna för översvämningar. Nu pågår ett omfattande arbete för att skydda Kristianstad mot översvämningar. Det handlar om ett av de högst prioriterade skyddsarbetena i Sverige. Sammanlagt investeras drygt 200 miljoner kronor fram till år De värden som skyddas uppgår till tvåsiffriga miljardbelopp, framhåller Fredrik Wettemark. Långsiktigt skydd Redan efter högvattnet 1995 påbörjades planeringen för det långsiktiga skyddet av Kristianstad. Det akuta läget 2002 innebar en rivstart på arbetet som sedan dess fortsatt. Bl a påbörjades Hammarslundsvallen där arbetet fortsatte under hösten På en sträcka mellan motorvägen och Hammarsjön är en skyddande vall, Uddevallen, färdig. Omfattande projektering pågår för att fortsätta vallbygget från motorvägen till Tivoliparken. Arbetet planeras genomföras under 2004 och I Tivoliparken byggs ingen vall eftersom ett skydd finns i form av järnvägsbanken. Vallen fortsätter sedan från Norra Kanalgatan längs järnvägsspåren till Härlövsängaleden. Detta arbete sker under 2006 och Barbacka kommer att skyddas med provisoriska åtgärder. Kartan visar åtgärdade sträckor (grön linje), pågående sträckor (röd linje) och planerade sträckor (streckad linje), där åtgärder måste vidtas för att skydda Kristianstad mot översvämning vid dimensionerande flöden (738 m 3 /s i Torsebro) och höga vattenstånd i Helge å och Hammarsjön. Vallar och pumpstationer Längre fram, runt 2008 till 2012 planeras vallar utmed västra sidan av Helge å. Förutom vallarna behöver flera pumpstationer byggas om för att fungera vid de höga vattennivåer som planeringen utgår ifrån. Helt nya pumpstationer planeras 2004 vid det sk Södra Dämmet mellan kv Båten och Lastageplatsen samt 2005 vid Pynten.

6 6 Stora investeringar i ekologisk hållbarhet Kraftigt minskad oljeförbrukning. Effektivare energianvändning. Minskad övergödning. Förbättrad avfallshantering. Det är de mest påtagliga resultaten av det sk lokala investeringsprogrammet (LIP) i Kristianstad för att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kristianstad är den enda kommunen i landet som fyra gånger fått LIP-bidrag från staten till miljöåtgärder. Inte mindre än ett 50-tal olika projekt har genomförts och pågår inom kommunen och näringslivet, säger Lennart Erfors på kommunens LIP/KLIMP-kansli. Minskade utsläpp I Kristianstad har man i första hand satsat på att minska utsläppen av föroreningar till luften och att minska belastningen av närsalter i vattendrag. Högst påtagligt är att utsläppen av koldioxid har minskat med m 3 /år. Några av de största projekten är satsningen på kretsloppsanpassade byggnader och utemiljö på Österängsområdet, utbyggnad av biogasproduktionen, utbyggnad av fjärrvärme, biobränsle, energibesparing, cykelvägar, fosforrening och ökad återvinning. Några av de här projekten finns närmare beskrivna i den här tidningen. Förutom påtagliga miljöförbättringar innebär projekten att det skapats cirka 500 arbetstillfällen varav ett 50-tal beräknas bli bestående. Flera utmärkelser Kristianstad har också, inte minst tack vare satsningen på biogas, fått stor både nationell och internationell verksamhet med många utmärkelser. En rad delegationer har också sökt sig till Kristianstad för att dra erfarenhet av miljöarbetet. LIP har nu ersatts med KLIMP som står för klimatinvesteringsprogram. Skillnaden är att KLIMP fokuserar på utsläppen av växthusgaser, huvudsakligen koldioxid men även metangas och lustgas. KLIMP är också till för att stödja utvecklingen av ny teknik och nya metoder. Åtgärder och investeringar Vi satsar vidare och ansöker om pengar till åtgärder som leder till en fossilbränslefri kommun med investeringar i bl a fjärrvärme och biogas, framhåller Lennart Erfors. Liksom LIP är KLIMP öppet för näringslivet och andra aktörer. Ansökan görs till kommunen som sammanställer ansökan till naturvårdsverket. Jörgen Brådenmark på miljö- och hälsoskyddskontoret mäter regelbundet luftkvaliteten i Kristianstad.

7 7 Renovering av Österäng Solcellerna som finns inbyggda i gaveln på två av de ombyggda loftgångshusen producerar egen el vilket har lett till en minskad elförbrukning i de bägge husen. Dagvattnet tas omhand och leds i kvartersbäckar innan det slutligen når dammar som omges av prunkande växter. Österängs förnyelse är en stor miljösatsning. Den omfattande renoveringen av Österängsområdets södra del med över 560 lägenheter gav inte bara en betydligt bättre boendemiljö. Upprustningen innebar också att hela området miljöanpassades och att sunda material användes vid ombyggnaden. Österäng byggdes på 1970-talet och var en produkt av det s k miljonprogrammet, då det gällde att bygga snabbt och billigt. Följden blev dålig kvalitet och dåliga miljölösningar. Miljöprofil Med tanke på den klara miljöprofilen ingick projektet i det lokala investeringsprogrammet i Kristianstads kommun. Sammantaget är renoveringen av Österäng den enskilt största satsningen i programmet. Området har konverterats från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme producerad av biobränsle från Allöverket. Den tidigare kollektiva mätningen av energiförbrukningen har ersatts av individuell mätning. Förbrukningen av vatten har minskat genom vattensnåla armaturer. Två av loftgångshusen har utrustats med solceller för produktion av el. Elförbrukningen i loftgångshusen har beräknats minskat med 30 procent genom förbättringar av klimatskärmen, individuell mätning av elenergi och varmvatten. Förbättrad närmiljö Dagvattnet tas omhand lokalt istället för att som tidigare ledas ut i Helge å. Förutom minskade utsläpp har det lett till en ökad biologisk mångfald inom området. Vattnet leds nu en relativt lång väg i kvartersbäckar och dammar innan det når dagvattendammar med konstverk i granit och prunkande växter. Mindre miljövänliga material har bytts ut mot material med större beständighet och uthållighet. Problem med flytspackel, PCB, limmer och lacker har eliminerats genom byte till miljövänliga alternativ. Det har inte minst betydelse för att minska allergiska reaktioner som en följd av överkänslighet mot olika ämnen. Vidare har ABK minskat de elektriska och magnetiska fälten. Värdefulla erfarenheterl Renoveringen av den södra delen av Österäng har gett en värdefull erfarenhet om möjligheterna att att renovera på ett miljöriktigt sätt. Det är erfarenheter som ABK tar med sig i kommande renoveringar. Nu har renoveringen av den norra delen av Österäng inletts dock utan ekonomiskt stöd från det lokala investeringsprogrammet. Kretsloppsparken ett centrum för återvinning Till Kretsloppsparken i Snårarp kommer dagligen 200 till 250 privatbilar med kommuninvånare som lämnar återvinningsbart avfall och farligt avfall. Att sortera sitt avfall rätt är A och O för en effektiv och miljöriktig sortering av avfall. Genom att aktivt delta i återvinningen hjälps vi åt att skona miljön, utnyttja våra resurser på ett bättre sätt och minska mängden avfall. Återvinning under tak I Kretsloppsparken kan det återvinningsbara avfallet lämnas under tak och det finns tydliga skyltar men också personal som talar om var avfallet ska läggas. Varje år sorteras och omlastas ca ton avfall i Kretsloppsparken i Snårarp. Dessutom kan anläggningen ta emot ton trädgårdsavfall. Återvinningscentralerna i Åhus eller i Tollarp tar också emot återvinningsbart avfall och farligt avfall. Även Saveko driver sin verksamhet i Kretsloppsparken i Snårarp. Saveko är en daglig verksamhet enligt LSS (lagen om särskilda stöd och service till funktionshindrade). Här arbetar cirka 25 personer arbetar med demontering av vitvaror som spisar, fläktar, tvättmaskiner och torktumlare. Som första daglig verksamhet i Sverige har nu Saveko i Kristianstad miljöcertifieras. Metaller och maskindelar återvinns och säljs vidare. Vidare finns en papperskvarn som strimlar sekretessbehandlingar åt företag och organisationer. Saveko bygger på ett samarbete mellan Sorterarna i Kristianstad AB som driver kretsloppsparken i Snårarp och omsorgsförvaltningens handikappenhet. Returhuset Sorterarna har i sin tur ett avtal med Elkretsen AB om att utföra förbehandling av stora vitvaror. El-kretsen AB ställer numera krav på att de verksamheter som demonterar vitvaror ska vara miljöcertifierade. Kombinationen sysselsättning för funktionshindrade personer och miljöarbete har visat sig vara en bra kombination, säger teamchef Anders Sjöberg på handikappenheten. I Snårarp finns också Returhuset, ett återvinningshus, där man gör vid och säljer saker som annars skulle ha slängts. I Returhuset arbetar sex personer. Även detta är en verksamhet som bedrivs av Omsorgsförvaltningens handikappenhet. I Kretsloppsparken i Snårarp sorteras det återvinningsbara avfallet i olika containrar. Varje dag sorterar cirka 200 kommuninvånare sitt avfall här.

8 8 Lars Carlsson på mark- och exploateringskontoret använder gärna de biogasdrivna bilarna när han ska ut på tjänsteresa. Biogas driver bilpoolen När de anställda i Rådhuskvarteret ska resa i tjänsten kan de välja ett miljövänligt alternativ. På Rådhusgården står elva personbilar som drivs med biogas producerad i Kristianstad. Kristianstads kommun har byggt upp en bilpool med ett datoriserat bokningssystem. Det har inneburit att resor med privata bilar i tjänsten har minskat. Samtidigt minskas behovet av att arbetspendla med bil. En stor andel av de bilar som anskaffas till bilpoolen drivs med biogas. Fullt utbyggd räknar man med att det ska finnas ett 40-tal fordon något som skulle minska utsläppen av koldioxid med 50 ton/år. Bi gas KRISTIANSTAD Biogas på gårdsnivå Hur kan utsläppen av metan och ammoniak minska från gödselhanteringen på gårdar? Sedan några år tillbaka finns en s k Bio-Topp i drift på Önnestadsgymnasiet. Tekniken innebär att samtidigt som utsläppen minskar så produceras energi i form av biogas. Förutom gödsel kan det tillsättas skörderester. I projektets målsättning ingår också att skapa en demonstrationsanläggning för att sprida kunskap om ny teknik till naturbruksgymnasiets elever och lantbrukare i regionen. Erfarenheterna av biogasproduktionen på gymnasiet visar att den här typen av anläggning lämpar sig bäst på stora gårdar där djurhållningen är likartad över en lång tid. Bio-Toppen i Önnestad har genomförts som ett projekt i lokala investeringsprogrammet. Storsatsning K R E T S L O P P F R Å N Kristianstad är en av Sveriges främsta biogaskommuner! I Kristianstad produceras så stora kvantiteter biogas för fordon att det ersätter cirka liter diesel per år. Samtliga stadsbussar kör med biogas i tankarna och allt fler företag och även privatpersoner investerar i biogasdrivna fordon. Kretsloppsanpassat bränsle Kristianstads initiativ att tillverka och marknadsföra ett kretsloppsanpassat bränsle för fordon innebär både bättre luft i stadsmiljön och en minskning av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Biogas är en viktig del i kommunens strävan att bli en fossilbränslefri kommun. I Kristianstad finns flera anläggningar som producerar biogas. Vid det centrala reningsverket framställs biogas av röt- slammet och renas till fordonsbränsle. Vid reningsverket finns också ett av Kristianstads två tankställen. Det andra finns vid bussterminalen på Näsby. Biogas från Karpalund Den största kvantiteten biogas kommer från anläggningen i Karpalund. Här tas det emot avfall från livsmedelsindustrin, källsorterat avfall från hushållen och gödsel från lantbruket. Biogasen går både till upparbetning till fordonsbränsle och till Allöverket för att producera fjärrvärme. I Karpalund finfördelas avfallet och värmebehandlas. Blandningen rötas och bakterier omvandlar avfallet till metan och koldioxid. Förutom gas bildas rötrester som används som gödning på åkermark. Årligen framställs två miljoner m3 gas. Energiinnehållet i gasen räcker till

9 9 på biogas! B O R D T I L L J O R D att värma hushåll. Just nu pågår en utbyggnad som fördubblar kapaciteten. Den totala mängden biogas i Kristianstad motsvarar för närvarande 24 Gwh/ år. När Karpalund har byggts ut ökar den siffran till 44 GWh/år. tet är att erbjuda ett säkert och miljöanpassat transportsätt och minska körningen med privat bil. Biogasdrivna bilar För att få fler biogasdrivna bilar driver Kristianstads kommun tillsammans med Sydkraft en informationskampanj där det bl a pekas på möjligheten att få procent av merkostnaden i bidrag om man skaffar gasbil istället för en bensin- eller dieseldriven bil. En gasbil ger också tjänstebilföraren ett lägre förmånsvärde. Kristianstads kommun har också byggt upp en bilpool med biogasdrivna fordon för anställda inom Rådhuskvarteret. Syf- Foto: Lars Carlsson Kristianstads kommun

10 10 Fjärrvärme ger bättre miljö i Kristianstad Fjärrvärmen kommer från en skorsten i stället för många. Allöverket producerar värme och el på ett miljöriktigt sätt. Minskad oljeeldning har betytt mycket för att förbättra miljön i Kristianstad, säger Karl-Åke Johansson, t f VD, C4 Energi AB. Tidigare kunde man nästan smaka svavel i luften. En kall vinterdag syntes rökmolnen från alla skorstenar i stan. Den totala miljön har blivit mycket bättre sedan vi byggde Allöverket 1994! Massor av oljepannor har nu ersatts av fjärrvärme. Mätningar visar att luften förbättrats. Utsläppen av svaveldioxid minskade med 95 procent när fjärrvärmen infördes. Utsläppen av koldioxid och kväveoxider reducerades med 80 respektive 35 procent. Miljövänligt bränsle används C4 Energi AB förser villa- och fastighetsägare i Kristianstad med fjärrvärme. Bolaget ägs av Kristianstads kommun. Vi levererar i dag fjärrvärme till cirka 500 villor, 500 hyreshus, lokaler och industrier. Flaggskeppet är Allöverket på Näsbyholmsvägen. Allöverket är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Här produceras den största delen av fjärrvärmen i kommunen. Det finns dessutom mindre panncentraler i Fjälkinge, Vä och Åhus. Panncentralerna i Vä och Fjälkinge eldas med flis. I Åhus produceras fjärrvärme med hjälp av pellets. Kretsloppet behålls Fjärrvärmen kommer främst från skogsflis och biogas. Det handlar om inhemska, förnyelsebara biobränslen. Biobränslen ger inget bidrag till växthuseffekten. Den koldioxid som släpps ut ingår i ett naturligt kretslopp. Var kommer biogasen och flisen ifrån? Gas som eldas vid Allöverket kommer dels från biogasanläggningen i Karpalund, dels från Härlövstippen. På Karpalund utvinns biogas från slakteriavfall, biologiska sopor och gödsel från lantbruket. Gasen på Härlövstippen bildas när deponerade sopor förmultnar. Arbete pågår just nu med att renovera ledningar vid tippen. Allt för att öka gasproduktionen. Gasen används även till gasdrivna fordon. Flis består av rester från skogsavverkning, sågverks- och trävaruindustri. Vi tillvaratar energi som annars går till spillo! Kan använda många bränslen En stor fördel med fjärrvärme är att många olika bränslen kan användas. Till cirka 87 procent använder vi miljövänlig flis och biogas för att producera fjärrvärme. I bränslemixen som ger fjärrvärme ingår även mindre delar gasol och el. En annan fördel med Allöverket är att även el produceras med hjälp av biobränslen. Med ökande elpriser och vår handel med elcertifikat har det visat sig att Allöverket är en lönsam investering, säger Karl-Åke Johansson. Rökgasen ger energi Miljön har också blivit bättre genom att rökgaskondensering införts vid Allöverket. En anläggning för rökgaskondensering togs i drift i slutet av Vid rökgaskondensering kyls rökgaser. Därmed kan vi ansluta fler kunder utan att öka förbrukningen av bränsle. Med hjälp av rökgaskondensering sänks temperaturen i skorstenen på Allöverket från 120 till 40 grader. Energin som tas tillvara motsvarar uppvärmning av cirka 2000 villor! Foto: Sven Persson/ Allöverket ligger mellan järnvägsstationen och högskolan i Kristianstad. Här produceras större delen av fjärrvärmen i kommunen. Under vintern förbränns cirka 2000 kubikmeter flis per dygn vid Allöverket. Detta motsvarar 20 fullastade långtradare. Varmvatten via nio mil långa kulvertar Fjärrvärmen ger varma golv och en skön dusch på morgonen året runt. Hur går det till egentligen? Fjärrvärmen når villaägarna genom ett säkert system, berättar Karl-Åke Johansson, tf VD, C4 Energi AB. Fjärrvärmen produceras centralt på Allöverket och i panncentraler i Vä, Fjälkinge och Åhus. Från anläggningarna går varmt vatten till fastigheter genom isolerade rörledningar i marken. Vattnet värmer villor, fastigheter och industrier. Därefter går fjärrvärmevattnet tillbaka till värmeverket via en returledning och värms upp igen. I dag finns ett kulvertsystem som sträcker sig nio mil under Kristianstad! Detta är ett kretslopp som pågår dygnet runt. Alla som är anslutna har alltid obegränsat med värme och varmvatten året om. Stigande intresse Efterfrågan på fjärrvärme i centrala Kristianstad stiger. Snart måste fjärrvärmeproduktionen byggas ut. De två senaste åren har antalet kunder ökat i genomsnitt med tio procent varje år. Försäljningsvolymen har stigit med drygt fem procent om året under den senaste fem års perioden, säger Karl-Åke Johansson. Om vi ska behålla miljöprofilen och använda biobränslen behöver vi utökad kapacitet vid Allöverket. Vi ser närmare på fliseldning, men studerar även andra alternativ. Intresset för fjärrvärme bland villaägarna har också kartlagts. Detta ger vägledning om hur utbyggnaden ska planeras. Först behöver vi veta i vilka villaområden intresset finns. Fjärrvärmen byggs i första hand inom områden där intresset är störst. Det krävs att procent av villaägarna på en gata eller inom ett villaområde ansluter sig om en utbyggnad ska bli av. Foto: Lars Torstensson.

11 11 SVEN SATSADE PÅ FJÄRRVÄRME Stort intresse att värma huset med fjärrvärme Sven Lindquist i Norra Åsum och flera av hans grannar bytte oljepannan till det billigare alternativet fjärrvärme. BILLIGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE Den första oljan jag köpte kostade 145 kronor kubikmetern och den sista kostade kronor. Det säger Sven Lindquist i Norra Åsum och visar upp pärmen där han samlat sina uppgifter om uppvärmningen sedan huset byggdes Då var det inte tal om annat än att det skulle vara oljeeldning. Men så för ett par år sedan började Sven Lindquist fundera på fjärrvärme. Det gick ju en ledning med hetvatten strax intill som försörjde byggnaderna på Åsum Fure (A3) med värme. Jag kontaktade kommunen och C4 Energi som förklarade att det inte är omöjligt om det visar sig att fler i bostadsområdet vill ansluta sig fjärrvärmesystemet. Vi fick också klartecken för bidrag till den nya utrustning som behövdes. Sven tog kontakt med grannarna och det ledde till ett informationsmöte där responsen för en anslutning var stor. Det var många som hade äldre oljepannor som behövde bytas ut. I mars kunde grävningen för en fjärrvärmeledning inledas. I dag är oljepannan borta och har ersatts av ett skåp på väggen som innehåller en värmeväxlare för uppvärmningen och ett för varmvattnet. Oljetanken är också borta. Det gamla pannrummet har blivit tvättstuga och den gamla tvättstugan har blivit ett mysigt utrymme för dusch och relax. Inte dumt att kunna förena lägre kostnader med en bättre miljö, säger Sven och Brita Lindquist och slår sig ner i korgstolarna i den nya relaxavdelningen i källaren Över 230 småhusägare i Kristianstads kommun har fått bidrag för att övergå till fjärrvärme. Intresset är stort bland småhusägare för att gå över till fjärrvärme från olja och el, säger energirådgivare Staffan Branting på Kristianstads kommun. Det var under 2002 som småhusägare fick möjlighet att söka bidrag till de investeringar som behövs för att kunna värma sitt hus med fjärrvärme eller pellets. Bidragspengarna kommer via LIP lokala investeringsprogrammet. Det är många småhusägare som upptäckt att fjärrvärme är bekvämt och underhållsfritt och dessutom billigare. En normalvilla kostar till kronor per år att värma med olja. Med fjärrvärme kostar det till kronor. Stor miljövinst För miljön är vinsten stor. En rad tidigare helt orenade oljepannor skrotas och husen värms istället med biobränsle och vi minskar utsläppen av koldioxid med cirka ton per år. Det är C4 Energi som går ut och erbjuder fjärrvärme i bostadsområdena som ligger inom rimligt avstånd från fjärrvärmecentralerna. Är det tillräckligt många som nappar på erbjudandet längs en gata dras en ledning fram. Mer pengar att fördela I februari kom ett glädjande besked från Naturvårdsverket. Ytterligare kronor finns att fördela till småhusägare som vill gå över till fjärrvärme. Det räcker till ytterligare hus utöver de 250 som var planerade. Det maximala bidraget för övergång från olja till fjärrvärme är kronor och från el till fjärrvärme kronor. Villkor för bidrag I områden som ligger utom räckhåll för fjärrvärme lämnas det bidrag till övergång från uppvärmning med olja till pellets. För övergång till pellets är det maximala bidraget kronor.här är inte intresset riktigt lika stort och cirka 150 fastighetsägare har nappat. Pelletsprojektet fortsätter som tidigare och det finns fortfarande pengar att söka som räcker till ytterligare 150 hus. Staffan Branting påpekat att det är viktigt att man söker bidrag innan åtgärderna påbörjas eftersom det är ett villkor för att bidrag ska kunna ges. Lyckosamma projekt Projekten har varit så lyckosamma att kommunen planerar en fortsättning genom att söka nya medel hos naturvårdsverket i det Klimatinvesteringsprogram som för närvarande arbetas fram, säger Lennart Erfors på LIP-kansliet. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme De områden som närmast är aktuella för fjärrvärmeutbyggnad är delar av Kulltorp, delar av Egna Hem, Lyckans väg och Hammar Gamla (vid ålderdomshemmet). Även Hedentorp, Vä och Fjälkinge är aktuella liksom en del av Åhus. VA D K O S TA R D I N V Ä R M E E N E R G I? Här kommer en jämförelse från energirådgivarna i Skåne. Enligt beräkningen tjänar du kr per år om du byter från olja till fjärrvärme. Detta är beräknat med tanke på ett värmebehov på kwh/år. Lokala skillnader kan finnas. öre/kwh Årskostnad i kr Årskostnad inkl investering OLJEPANNA Oljepris beräknat till kr/kubikmeter. Ny anläggning kostar ca kr. ELPANNA Elpris beräknat till 30 öre handelspris, 15 öre nät- och certifikatsavgift, energiskatt och moms. Framtida elpriset beräknas stiga. Ny anläggning kostar ca kr. FJÄRRVÄRME Fjärrvärme beräknat med 53 öre rörligt pris och kr fast avgift. Ny anläggning kostar ca kr ( med bidrag på kr). VÄRMEPUMP Elpris beräknat med 30 öre handelspris, 15 öre nät- och certifikatavgift, energiskatt och moms. Ny anläggning kostar ca kr. PELLETS Pellets beräknat med 1825 kr/ton. Ny anläggning kostar ca kr. EGEN VED Bra vedeldning kräver miljögodkänd panna och ackumulatortank. Ny anläggning kostar kr.

12 12 Fossilbränsle kommun N O T I S E R Effektiva fönster 30 procent av värme försvinner genom fönsterrutorna om huset har vanliga tvåglasfönster. Det var bakgrunden till den satsning på energieffektiva fönster som genomförts i Kristianstads kommun. 450 fastighetsägare har satt in energisparglas i sina hus och fått bidrag med sammanlagt 2,4 miljoner kronor. Miljöplaner för vår kommun Billigare uppvärmning och plats till en hobbyverkstad i källaren! John Nilsson i Sätaröd är nöjd med att ha bytt ut olja mot pellets för att värma huset. När jag fick veta att det dessutom gick att få bidrag fanns det ingen anledning att tveka. Oljenotan blev ju bara högre och högre. John Nilsson tycker att det ekonomiskt blev en rimlig investering. Sammanlagt kostade det honom kronor att övergå från olja till pellets. Ut med oljepannan I huset strax intill E22 i Sätaröd står en välvårdad oljepannan som sattes in Men i dag har oljetanken slängts ut. Istället för olja matas pannan med en skruv som hämtar pellets från en tunna intill pannan. Jag köper in pellets för en hel årsförbrukning och lägger i uthuset. Då och då bär jag in en 20-kilos säck och fyller på i tunnan. Det känns inte som något större besvär. John är en aktiv pensionär och nu när den stora oljetanken fraktats bort får han utrymme över för att utvidga verkstaden. Här tillbringar han en hel del av sin fritid. Inspiratör för andra Johns pelletsbrännare har väckt uppmärksamhet i grannskapet. Jag har haft många studiebesök och intresset sprider sig. Jag vet att åtminstonde två av mina grannar är på väg att övergå från olja till pellets. Det känns ju bra att kunna inspirera andra. JOHN SATSADE PÅ PELLETS John Nilssons pelletsbrännare har väckt uppmärksamhet bland grannarna som också har planer på att slänga ut oljetanken. PLATS FÖR HOBBYVERKSTAD Billigare uppvärmning och plats till en hobbyverkstad i källaren! John Nilsson i Sätaröd är nöjd med att ha bytt ut olja mot pellets för att värma huset. När jag fick veta att det dessutom gick att få bidrag fanns det ingen anledning att tveka. Oljenotan blev ju bara högre och högre. John Nilsson tycker att det ekonomiskt blev en rimlig investering. Sammanlagt kostade det honom kronor att övergå från olja till pellets. Ut med oljepannan I huset strax intill E22 i Sätaröd står en välvårdad oljepannan som sattes in Men i dag har oljetanken slängts ut. Istället för olja matas pannan med en skruv som hämtar pellets från en tunna intill pannan. Jag köper in pellets för en hel årsförbrukning och lägger i uthuset. Då och då bär jag in en 20-kilos säck och fyller på i tunnan. Det känns inte som något större besvär. John är en aktiv pensionär och nu när den stora oljetanken fraktats bort får han utrymme över för att utvidga verkstaden. Här tillbringar han en hel del av sin fritid. Inspiratör för andra Johns pelletsbrännare har väckt uppmärksamhet i grannskapet. Jag har haft många studiebesök och intresset sprider sig. Jag vet att åtminstonde två av mina grannar är på väg att övergå från olja till pellets. Det känns ju bra att kunna inspirera andra. Genom åtgärderna har energi motsvarande 200 kubikmeter olja kunnat sparas något som motsvarar utsläpp av cirka 600 ton koldioxid, säger energirådgivare Staffan Branting på Kristianstads kommun. Projektet är ett bra exempel på hur en miljöförbättring är lönsam både miljön och privatekonomin. Dessutom finns en rad andra positiva effekter av energieffektiva fönster, säger Staffan Branting. Det blir inget kallras, fönstrena blir stabilare, ljudnivån blir lägre och UV-strålingen som bleker tyg och trä minskar. De bidragspengar som kommunen fått genom Lokala Investeringsprogrammet för att dela ut till energieffektiva fönster är slut. Däremot är ett nytt stöd på gång genom avdrag på skatten. Fika med miljötema Fyra gånger per år bjuder miljöoch hälsoskyddskontoret in företagare till miljöfika. Syftet med miljöfikat är att skapa mötesplatser där kommunen och företagen har möjligheter att informera om aktuella frågor. Här finns det möjligheter att träffas, knyta kontakter och dela med sig av varandras erfarenheter när det gäller miljöfrågor. Annonsering av miljöfikat sker i Kristianstadsbladet och inbjudningar skickas även ut via e-post och vanlig post. Information om miljöfikat finns även på Ändra beteende spara energi Hur mycket energi kan vi spara enbart genom att förändra vårt beteende? För att få svar på den frågan genomförs projektet energisparande och attityder i skolorna i Kristianstad. Under projektets första år deltar Skogsgläntans förskola, Sånnaskolan, Fjälkinge skola samt Villaskolan. Projektet pågår under ett år och elevernas attityd i vissa energifrågor mäts före och efter projektet. Det görs en kartläggning för att se vad skolorna kan göra för att sänka sin energiförbrukning. Förslagen diskuteras med vaktmästare och fastighetsreparatör och vissa åtgärder kan göras direkt, andra kräver större förändringar i fastigheten. Samtidigt med genomgången av den fysiska miljön sker ett pedagogiskt arbete med att öka kunskap, attityd och beteende när det gäller energi. Projektet ingår i LIP det lokala investeringsprogrammet och drivs av Kristianstads Naturskola.

13 13 Naturen världens bästa klassrum! Naturen själv är själva utgångspunkten för naturskolan i Kristianstads kommun. Att barn får positiva upplevelser i naturen är grunden för att lära sig ekologiska samband och förstå miljöfrågorna. Naturskolan är inte ett hus utan ett sätt att lära genom att själv undersöka och se hur saker och ting hänger ihop, säger Sam Petersson som tillsammans med Ola Svensson arbetar som naturpedagog på Naturskolan. Känna, lukta, smaka Att få använda sina egna sinnen, känna, lukta och smaka är lika viktigt som att läsa i en lärobok. Dessutom hör upplevelser i naturen samman med livsstil och hälsa. Naturskolan i Kristianstad är ett stöd för naturundervisningen i skolorna i Kristianstad. Vi handleder arbetslag ofta med ett övergripande tema med anknytning till natur och miljö. Vi hjälper pedagogerna under en termin eller ett läsår och naturligtvis är vi med och träffar barnen. Ofta följs det upp med att eleverna ritar och skriver och redogör för sina forskningsresultat. Uteklassrum En spännande del i Naturskolan är de uteklassrum som finns på Näsby fält och på Balsberget. Här får eleverna möjlighet att arbeta mitt i naturen. Undersöka småkrypen, studera livet i sjön, ringmärka fåglar och titta på fåglar, träd och buskar. Men också att genomföra experiment och tillverka saker. För många elever innebär det en ahaupplevelse när någon visar och förklarar. Naturskolebilen Vattenriket är ett annat viktigt klassrum. Runt om i Vattenriket finns det lådor utplacerade med håvar, burkar och andra verktyg för att studera livet i vattnet. Naturskolan har också en naturskolebil lastad med spännande material som rycker ut till lärare och elever. Naturskolan ställer också upp och hjälper till att skapa gröna utemiljöer runt skolor och förskolor. Syftet är att få en mer kreativ miljö för lek och lärande. Utemiljön runt skolan och förskolan är också ett uteklassrum som kan användas i skolans pedagogiska arbete, säger Sam Petersson. Skalbaggar och alger studeras i detalj av barnen som undervisas i naturens alldeles egna klassrum. Sam Petersson, naturpedagog på Naturskolan, låter barnen använda alla sina sinnen vid undervisningen ute i skog och mark. Kristianstadsskolor duktiga på miljö Österslövs skola är den senaste av de tre skolor i Kristianstads kommun som fått utmärkelsen Miljöskola. Stolta elever mottog utmärkelsen under högtidliga former tillsammans med övrig skolpersonal. Skolorna och förskolorna i Kristianstads kommun ligger i topp i Sverige när det gäller att erövra den internationella utmärkelsen Grön Flagg. Inte mindre än 42 skolor deltar för närvarande i Grön Flagg-arbetet, säger Sam Petersson på Naturskolan. Intresset är stort för att bli miljöcertiferad och vi på Naturskolan fungerar som ett bollplank. Sam Petersson tycker att Grön Flagg är ett bra sätt att få engagemang kring miljöfrågor på skolor och förskolor. De skolor och förskolor som vill delta måste ha ett miljöråd med elever, personal och gärna föräldrar. Man bestämmer sig för fem konkreta miljömål och arbetar aktivt för att uppnå dessa. Ett honnörsord är delaktighet. Grön flagg Efter att ha jobbat något år görs en ansökan hos stiftelsen Håll Sverige Rent som samordnar verksamheten i Sverige. Faller det väl ut får den gröna flaggan hissas som ett tecken på att skolan är duktig på miljöarbete. Tre skolor i Kristianstads kommun har valt att gå ännu längre i sin miljöprofil och fått utmärkelsen Miljöskola. Det är Trolle-Ljungby, Fjälkestad och nu senast Österslöv. För att bli Miljöskola krävs att inte mindre än 75 kriterier ska vara uppfyllda som rör undervisning, samt både den yttre miljön och den psykiska miljön, säger Sam Petersson.

14 14 Att cykla är miljövänligt, ekonomiskt och hälsosamt Arbetet med förbättrad skyltning för cyklister på kommunens cykelleder pågår för fullt. Avståndsskyltar är en nyhet i kommunen med syftet att få fler Kristianstadsbor att utnyttja cykeln istället för bilen. Cykelturen förbättrar såväl vår närmiljö som den egna hälsan. Det ska vara attraktivt att cykla i Kristianstads kommun. FÖRDEL CYKLING Att cykla går fort På 20 minuter når man centrum från Öllsjö, Åsumtorp, Hammar, Kulltorp och Näsby. Cykeln är miljövänlig Om man cyklar 5 km (t ex till jobbet) istället för att ta bilen förbättras luftkvalitén. Utsläppen av följande hälsooch miljöfarliga ämnen minskar: Kväveoxider (irriterar luftvägarna och försurar mark och vatten) Kolväten (cancerframkallande) Koldioxid (bidrar till växthuseffekten) Minskade utsläpp av kväveoxider och kolväten bidrar dessutom till att minska bildningen av marknära ozon (irriterar luftvägarna och skadar växtligheten). Cykeln är energisnål Din bil förbrukar under de första 5 km efter kallstart ca 60 procent mer bensin än under normal körning. Cykeln är billig Du kan spara kr/år räknat på en kostnad för 13 kronor de första 5 km. Cykling är hälsosamt Cykling är ett trivsamt och effektivt sätt att motionera och därmed förbättra hälsan. Under de senaste åren har det gjorts stora satsningar på att erbjuda säkrare och bekvämare cykelvägar. Att öka cyklingen ses som en viktig del i kommunens miljöarbete. Vi har i första hand satsat på att bygga sammanhållande cykellänkar som underlättar pendlandet mellan bostadsområden och arbetsplatser i centrum, säger Patrik Lindblom på C4 Teknik. Det finns fantastiska möjligheter att ta sig fram på cykel i Kristianstad. På 20 minuter når man centrum till exempel från Öllsjö, Åsumtorp, Hammar, Kulltorp och Gamlegården. Nya cykelvägar De senaste åren har det byggts cykelvägar för 15 miljoner kronor i Kristianstad. Det har varit en viktig del i Lokala Investeringsprogrammet LIP. Aktuella satsningar under 2004 är en cykelväg från Pynten via kanten av tryckbanken längs Hammarsjön till bron över E22 samt längs Snälltågsvägen mellan Kung Knuts väg och Malstensvägen. Vidare blir det åtgärder på Söder för att underlätta för cyklisterna. Det finns en strategi och handlingsplan för cykeltrafik Kristianstad cykelkommunen. Här slås det fast att cykeltrafiken i Kristianstads kommun ska öka och ska bli säkrare. Bra underhåll Förutom att bygga cykelvägar handlar det om att se till att det finns tillräckligt många och säkra parkeringsplatser för cyklar, att det finns belysning och att huvudcykelnätet får ett högklassigt underhåll inte minst vintertid. Något som kommer mer och mer är delningsmålning för att sära på cyklister och gående, säger Patrik Lindblom. Ett annat arbete som pågår är att förbättra skyltningen på cykellederna. Med hjälp av färgmarkeringar skiljs de olika stråken åt. Dessutom har ett arbete påbörjats med avståndsskyltar samma service som bilister får. Information är viktigt för att förmå fler Kristianstadsbor att välja cykel. Regelbundet ges det ut cykelkartor över Kristianstads kommun och varje år genomförs en kampanj för att öka cykelpendlingen till jobbet. Många skolor ordnar regelbundet cykeldagar med både teori och praktik. Dessutom finns det mycket information på cykelsajten cykla som utnämnts till Sveriges bästa. Här finns kartor på cykelvägar och cykelturer, trafikregler mm. Här kan allmänheten ständigt nå oss som arbetar med cykelfrågor i kommunen, säger Patrik Lindblom. Den vägen får vi in många synpunkter och kan direkt svara på frågor. Det finns också en cykelgrupp som består av både motionscyklister och arbetspendlare som varje år lämnar synpunkter och önskemål till kommunen.

15 15 N O T I S E R Atelje Lyktan Ateljé Lyktan i Åhus har drastiskt kunnat minska användningen av lösningsmedel vid lackering av lampor. Genom investeringar i en alkaklisk tunneltvätt och anläggning för pulverlackering har utsläppen av lösningsmedel kunnat minska med 75 procent. Miljöinvesteringen i Åhus var ett av de första i det lokal investeringsprogrammet (LIP) i Kristianstads kommun. Förbrukningen av lösningsmedel har minskat med 6,7 ton per år jämfört mellan inköpen av lösningsmedel före och efter pulverlackeringen togs i fullt bruk. Från början fanns en oro för vad kunderna skulle säga om den något ojämnare yta som pulverlackeringen ger. Men kunderna har varit positiva och därmed har en större del av produktionen kunnat läggas om till pulverlackering. Ateljé Lyktan fick kommunens miljöpris för åtgärderna vid lackeringen. Leverantören av pulverlackeringsanläggningen har även spridit erfarenheter från anläggningen genom att hänvisa till Ateljé Lyktan. Arbetsmiljön har också förbättrats avsevärt. De anställda slipper att exponera sig för lösningsmedel och i och med att deltajerna hängs på en ställning innebär föärre lyft och vridningar. Eftersom lackerarna inte behöver arbeta med mask har de fått bättre social konakt med kollegor. Vassodling minskar närsalter Vid Vinnö å pågår ett försök med vassodling för att minska belastningen av närsalter samtidigt som det produceras biomassa. Det näringsrika åvattnet pumpas ut i en anlagd våtmark där det planteras vass. Vassen skördas och används som biomassa för rötning till biogas. Rötresterna återförs till jordbruksmark. Under 2003 togs den första skörden vass som användes vid biogasanläggningen vid Önnestadsgymnasiet. Vassen ska också användas för förbränningsprov och/eller fiberboardtillverkning. Högskolan Kristianstad kommer att under 2004 göra provtagning av näringsreduktion, mäta tillväxten och hitta lämpliga markområden för en storskalig odling i Kristianstads kommun samt göra en utvärdering av de ekonomiska förutsättningarna för avsättning av odlad vass. xxxxxxxxx Agenda 21 tar nytt steg för långsiktig hållbarhet Nu tar Agenda 21 nästa steg i arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle. Hittills har vi kommit en bra bit på väg när det gäller miljöområdet. Nu måste vi bredda oss och även arbeta med de sociala och ekonomiska frågornas betydelse för en hållbara utvecklingen. Det säger Hanna Larsson, projektledare och samordnare för Agenda 21 i Kristianstads kommun. Hon framhåller att det är viktigt att vi förstår att allting hänger ihop om vi ska kunna fortsätta att leva våra liv i en någorlunda säker och god miljö. Kräver engagemang I Kristianstads kommun finns lång erfarenhet av Agenda 21-arbete. Redan i januari 1993, endast några månader efter den uppmärksammade FN konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, fattade miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutet att inleda ett lokalt arbete. Från början stod det klart att för att lyckas måste många medborgare engagera sig. De som har engagemang och vill åstadkomma något ska få hjälp och stöd av Agenda 21-kansliet. Ökad medvetenhet Vi har med Agenda 21 lyckats fjärma oss från myndighetsstämpeln och sprida idén om en hållbar utveckling till andra områden inom samhället, säger Hans Eliasson, chef på miljö- och hälsoskyddskontoret. Det har hänt mycket under de drygt 10 år som Agenda 21 varit verksamt i Kristianstad, säger Hanna Larsson. De allra flesta områden i samhället har på olika sätt påverkats. Jag tror att Agenda 21 bidragit till ökad medvetenhet om nödvändigheten av att skapa ett hållbart samhälle. Positivt är att även många företag insett att arbetet för ett hållbart samhälle har blivit viktigt konkurrensmedel. Hållbar utveckling Från början låg tyngdpunkten i Agenda 21-arbetet i första hand på kretslopp och sopsortering för att sedan övergå till att handla mer om klimatförändringar och effektivare användning av energi. Nu breddar sig verksamheten till att arbeta intensivare med de sociala och ekonomiska frågornas betydelse för att ett hållbart samhälle. Under de senaste åren har Agenda 21 mer och mer kommit att kallas Hållbar Utveckling. Agenda 21 nämns mer som en anda. Ett vanligt uttryck har blivit att vi arbetar för en hållbar utveckling i bästa Agenda 21 anda, säger Hanna Larsson. Tar aldrig slut Under 2004 ska bl a den nuvarande hemsidan göras mer användarvänlig och inspirerande med idéer om vad vi kan göra för att främja en långsiktig hållbarhet i vardagen. Man engagerar sig i olika samarbetsprojekt med t ex folkhälsorådet, C4-lägret, energirådgivaren, ungdomsrådet, lokala Byggkretsloppsrådet och Hållbar Utveckling Skåne. Arbetet med Agenda 21 fortsätter och vi arbetar åt rätt håll även om arbetsuppgifterna aldrig tycks ta slut.

16 Gruppinformation till hushåll och kontor i Kristianstads kommun MILJÖSPECIAL TIDNINGEN KRISTIANSTAD 2004 EN TIDNING ÅTERKOMMER FRÅN KRISTIANSTADS I SEPTEMBER KOMMUN PILOTPROJEKT I SVERIGE Kristianstads Vattenrike internationell modell Kristianstads Vattenrike blir ett internationellt biosfärområde! Kristianstads kommun är nu mitt uppe i arbetet med en ansökan till UNESCO om att bli modellområde för bevarande av biologisk mångfald och hållbar utveckling, ett s k biosfärområde. Till våren kommer ansökan att presenteras för att få in allmänhetens och olika myndigheters synpunkter. Biosfärområdet kommer att omfatta Helgeåns nedre avrinningsområde i Kristianstads kommun och de kustnära delarna av Hanöbukten (se karta). Eftersom namnet Kristianstads Vattenrike nu är en både nationell och internationell inarbetad benämning på hela detta område och att vattnet även framöver i många fall knyter samman området på flera olika sätt bl a ekologiskt, topografiskt och historiskt, kommer benämningen att bli Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Temaområden I ansökan kommer tio temaområden för aktiviteter att anges för biosfärområdet. Det temaområde, där arbetet kommit längs är inom Våtmarksområdet längs Helgeån, men arbete pågår också i flera av de andra föreslagna temaområdena t ex i Vattendrag från Linderödsåsen och Sandiga odlingsmarker med vandrande åkerbruk. Det pågående översiktsplanearbetet i kombination med ett internationellt intresse för Kristianstadsområdet fokuserar även intresset på temat, Staden möter vattnet. I det framtida biosfärarbetet kommer säkert ytterligare teman, utöver de tio föreslagna, att finnas med, Modellområden I världen finns över 400 biosfärområden i ca 100 länder och vart och ett av dem skall vara ett gott exempel på hur man bevarar värdefulla miljöer, växter och djur, men samtidigt utnyttjar värdena varsamt för t ex produktion av livsmedel, eller för ekoturism. Ett exempel är Mallorcas lillasyster, ön Menorca. Där undviker man massturism och har istället utvecklat nischer som ekoturism som bidrar ekonomiskt till öns befolkning, samtidigt som de biologiska värdena som lockar turisterna finns kvar. I ansökan till UNESCO beskrivs hur biosfärområde Kristianstads Vattenrike kan fungera som ett modellområde för hållbar utveckling genom att arbeta med UNESCOs tre funktioner: att bevara biologisk mångfald att befrämja hållbar utveckling att fungera som ett logistiskt stöd. Det finns redan många projekt på gång som visar att vi har förutsättningarna i kommunen att ansluta oss till det internationella nätverket av biosfärområden. BEVARANDE Inom funktionen bevarande skall dels arter, som storken, malen eller gullstånds, och dels landskap, t ex våtmarkerna eller de torra sandiga markerna runt Åhus bevaras. Även kulturellt betingade värden skall bevaras, som Lillö borgruin. UTVECKLING Projektet kring slåtter av våtmarksgräs, initiativ till att få igång fler aktörer inom Ekoturism och att utveckla produktion och marknadsföring av nötkött från naturbetesmarker inom biosfärområdet är några exempel på hållbar utveckling. LOGISTIK Den tredje funktionen är att erbjuda logistiskt stöd till utbildning, forskning och miljöövervakning. Exempel på detta är Ekomuseet med sina besöksplatser, hemsidan och hjälpen till forskare och inventerare ute i fält med lokalkännedom och transporter. Foto: Sven-Erik Magnusson Vattenriket Kortfakta om Biosfärområden I biosfärområden arbetar man med att bevara biologiska och kulturella värden, samtidigt som man arbetar för att främja en hållbar utveckling. Biosfärområden skall tjäna som modellområden i en region dit resurser och forskning riktas i syfte att ta fram ny kunskap och utveckla förvaltningen i samverkan med lokala aktörer och intressenter. I biosfärområdet gäller befintlig lagstiftning. Inga nya lagar skapas för att det blir ett biosfärområde. Biosfärområden nomineras av nationella regeringar. Vissa kriterier och förhållanden måste vara tillgodosedda innan de kan erhålla officiell status av UNESCO. Världsnätverket av biosfärområden består år 2003 av 440 områden i 97 länder. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike utgör ett pilotprojekt i Sverige för biosfärområden och kommer att föras fram som kandidat till UNESCO under Biosfärområde Kristianstads Vattenrike kommer enligt förslaget att omfatta Helgeåns avrinningsområde inom Kristianstads kommun samt en del av Hanöbukten. Biosfärområdets avgränsning och de tio temaområden som arbetet inriktar sig mot: 1. Våtmarksområdet längs Helgeån 2. Vattendrag från Linderödsåsen 3. Sluttningsskogar på Linderödsåsen 4. Dynlandskapet längs kusten 5. Kustnära delar av Hanöbukten 6. Sandiga odlingsmarker med vandrande åkerbruk 7. Balsberget och Råbelövssjön Ej markerade på kartan 8. Värdefulla träd i odlingslandskapet 9. Staden möter vattnet 10. Grundvattnet

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

HÅLLBARA KRISTIANSTAD

HÅLLBARA KRISTIANSTAD HÅLLBARA KRISTIANSTAD Miljömål för en bättre miljö Viktiga lokala miljöfrågor är att begränsa vår klimatpåverkan, minska övergödningen av vattendragen och Östersjön samt att skydda vårt värdefulla grundvatten

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,

Läs mer

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt

Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt A. Förutsättningar och strategiska verktyg 1. Organisation

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energiplan för Vänersborg År

Energiplan för Vänersborg År Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer