Arbetarna och klimatförändringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetarna och klimatförändringen"

Transkript

1 Internationella kemi-, energi-, gruv- och fabriksarbetarefederationen (ICEM) Arbetarna och klimatförändringen ICEMs policy Innehåll Inledning Kort bakgrund Möjliga effekter av klimatförändringen En viktig fråga för ICEM Avtalskomplikationer ICEMs principer och ståndpunkter Inledning En stat utan medel till en viss förändring är utan medel att bevaras. (Edmund Burke: Reflektioner om franska revolutionen) I juni 1992 åtog sig världens stater genom ett internationellt avtal Förenta nationernas konvention om globala klimatförändringar (klimatkonventionen) att bekämpa klimatförändringen. I slutet av 1997 antogs obligatoriska mål (det s.k. Kyotoprotokollet) för begränsning och minskning av de utsläpp av växthusgaser från mänsklig aktivitet som bidrar till klimatförändringen. Under år 2000 har det förts intensiva förhandlingar (ej avslutade i början av 2001) för att fastställa de juridiska teknikaliteterna i fråga om de obligatoriska målen. Förändringar i världens klimat får stora följdverkningar för arbetare och deras samhällen i fråga om tillgången och priset på mat, levnadsstandard och livsstil, arbetarskydd och folkhälsa. Åtgärder som vidtas av regeringar som vill begränsa klimatförändringen får också betydande inverkan på sysselsättningen i många industrier, särskilt ICEMs, eftersom många av dessa bygger på utvinning och/eller användning av fossila bränslen, den största källan till utsläpp av växthusgaser.

2 ICEMs industrier tillhör de mest energiintensiva i världen. Många medlemmar i ICEMs medlemsförbund är direkt anställda i energiindustrierna inom kolbrytning, utvinning och förädling av olja och gas samt elproduktion. Majoriteten av de övriga industrier inom vilka ICEM är verksamt kemi-, läkemedels-, gummi- och keramikindustrin är stora energianvändare. ICEM har därför alltid framhållit sitt särskilda ansvar för att hantera miljöutmaningarna i sina industrier. Vid ICEMs världskongress i november 1999 antogs enhälligt en resolution om hållbar utveckling inom ICEMs industrier. I denna sades bland annat följande: ICEM är skyldigt att fullt ut delta i arbetet med att definiera, främja och utveckla principen om hållbar utveckling. ICEM konstaterar att de ekonomiska, sociala och miljömässiga behoven och kravens inbördes dynamik förändras med tiden. Den hållbara utvecklingen kommer att gå snabbare om den klarar att tillgodose dagens och framtida arbetares och deras familjers behov. Kongressen beslutade därför att: ICEM, i samarbete med medlemsförbunden och andra, ska utveckla politik och strategier för en rättvis omställning som tar fasta på de behov hos arbetare och deras familjer som skapas i övergången till en strävan efter hållbar utveckling, inte minst när det gäller storskaliga skiften från gammal till ny, vänligare teknik. ICEM ska stå fast vid synen att frågorna om rättvis omställning och hållbar utveckling måste ses i ett internationellt sammanhang samt, framför allt, agera för stöd till arbetare och deras familjer i utvecklingsländer och länder som omstruktureras. ICEM ska arbeta för att, från industrin och det allmänna, få fram medel för omställningen som kan underlätta den industriella förändringsprocessen och befria arbetarna från den börda av kostnader och osäkerhet som förändringsprocessen hittills fört med sig. ICEM ska utveckla arbetet inom prioriterade områden, till exempel förhindrande av miljömässig dumpning, utveckling av effektivare och renare energianvändning samt avveckling av föråldrade och/eller oönskade produkter och processer. ICEM ska öka sitt samarbete med stora företag, framför allt vad avser utarbetande, genomförande och övervakning av globala avtal avsedda att säkerställa att sådana företag tillämpar strängast möjliga hälso-, säkerhetsoch miljönormer varhelst de är verksamma. Antagandet av resolutionen om hållbar utveckling inom ICEMs industrier speglar medlemsförbundens syn att uppgiften att möta nuvarande och kommande miljöutmaningar däribland klimatförändringen och samtidigt skydda befintliga och skapa nya arbetstillfällen är en av fackets största

3 utmaningar någonsin. För ICEMs förbund är utmaningen större än för andra (till exempel fack inom serviceindustrin). Det krävs inte bara en omfattande omstrukturering av industrin. Facken och regeringarna kan dessutom råka i konflikt om inte stora ansträngningar görs för att finna en globalt rättvis och hållbar lösning. Detta dokument vill beskriva frågan ur ICEMs perspektiv och redogöra för omedelbara och långsiktiga tillvägagångssätt som kan bidra till att arbetarnas intressen beaktas i kampen mot växthuseffekten. Kort bakgrund Vetenskapsmän har övervakat de ökande mängderna av växthusgaser i atmosfären sedan strax efter andra världskriget. Farhågor om att dessa gaser från mänsklig aktivitet kan påverka det globala klimatet började komma till uttryck vid stora vetenskapliga konferenser, där den första var världsklimatkonferensen Atmosfären och dess olika komponenter (varav vattenånga är den största) håller naturligt kvar en del av den solstrålning som träffar planeten. Denna naturliga växthuseffekt bevarandet av solvärmen är en av de nödvändiga förutsättningarna för liv på jorden och håller temperaturen cirka 30 C över vad som annars skulle vara fallet. Det sker kontinuerligt ett utbyte av växthusgaser mellan atmosfär, land och hav. Vad som nu verkar hända är att mänsklig aktivitet förändrar det naturliga systemet orsakar en ansamling av växthusgaser i atmosfären som leder till en förstärkt växthuseffekt. Det faktum att det globala klimatet är resultatet av ett stort antal samverkande faktorer gör det svårt att isolera och mäta inverkan av enda av dem människans utsläpp av växthusgaser. Därför går det kanske inte att få fram ovedersägliga bevis på klimatförändring orsakad av människan än på många år, om någonsin. Vad både vetenskapsmän och regeringar är överens om är att hotet är allvarligt och att det krävs stora insatser för att minska det. Oron ledde till en konferens i Toronto 1988, vilken uttalade sig för en minskning av växthusgaserna till 20 % under 1988 års nivåer fram till 2005 (Torontomålet). Som ett resultat av den utbredda oron genomfördes FNs miljökonferens i juni Vid denna undertecknades FNs klimatkonvention (UN Framework Convention on Climate Change) av världens stater. I konventionen konstateras att människans utsläpp av växthusgaser innebär betydande tillskott till dem som förekommer naturligt i miljön. Om den naturliga miljön inte kan absorbera utsläppen ökar andelen växthusgaser i atmosfären. Det är detta som verkar ske halterna av koldioxid, den viktigaste växthusgasen i atmosfären, har stigit från beräknade 280 ppm före industrialiseringen till cirka 370 ppm idag. Den internationella vetenskapliga auktoriteten i dessa frågor är FNs klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC), vilken 1995 konstaterade att sammantaget pekar bevisen på att människan märkbart påverkar det globala klimatet (IPCC, 1995, s. 22).

4 Datorbaserade matematiska modeller av världens klimat förutspår att dessa höjda gasnivåer kommer att orsaka en förstärkt växthuseffekt. Resultatet blir en ökning av medeltemperaturerna i världen. De flesta prognoser pekar mot att halterna av växthusgaser, i avsaknad av en politik för att ta itu med frågan om klimatförändring, kommer att öka betydligt under det kommande århundradet eftersom koldioxidutsläppen per år från förbränning av fossila bränslen beräknas vara cirka 5 35 GtC (gigaton kolekvivalenter) år 2100 jämfört med dagens utsläpp på cirka 6,3 GtC per år. (Robert T. Watson, ordförande i FNs klimatpanel IPCC, 20 november 2000, i sin rapport till klimatkonventionens sjätte partskonferens.) Genom antagandet av Kyotoprotokollet 1997 stärkte världens stater sitt åtagande att dämpa klimatförändringen. I protokollet anges ett obligatoriskt mål, närmare bestämt en generell minskning av de globala utsläppen av växthusgaser till 5 % under 1990 års nivåer mellan 2008 och Inom ramen för detta globala mål uppställdes delmål för enskilda länder och ländergrupper men inte för utvecklingsländerna. Det finns emellertid stora svårigheter när det gäller mätningen av växthusgasernas olika källor och sänkor. Därför förhandlar staterna fortfarande om hur deras respektive åtaganden enligt protokollet slutgiltigt ska formuleras. Möjliga effekter av klimatförändringen I klimatmodeller baserade på de senaste utsläppsberäkningarna från IPCCs rapport om utsläppsscenarier räknar man med en höjning av den globala medeltemperaturen vid jordytan på 1,5 till 6 C mellan 1990 och Landområden värms upp mer än det globala genomsnittet, särskilt vid mellanoch högnordliga breddgrader. Temperaturförändringarna kommer att åtföljas av förändrade nederbördsmönster och höjda havsnivåer. (Robert T. Watson, ibid) Förändringarna med anledning av detta är svåra att förutspå men kan bli mycket omfattande. Exempel på konsekvenser: 1. Svårare och oftare förekommande naturkatastrofer tornador, cykloner, etc. på grund av ostadigare klimat. 2. Stora klimatzonsförskjutningar skogars och andra miljöers klimat kan flytta flera hundra kilometer från nuvarande placering. Om inte dessa ekosystem kan flytta med klimatet kan de gå under. Detta får omfattande följdverkningar för existerande jordbruksmark och naturvårdsområden. Det kan hota många växt- och djurarters överlevnad. Torra och halvtorra landområden i södra Afrika, Mellanöstern, södra Europa och Australien blir sannolikt ännu torrare än idag. Strukturen och funktionen hos viktiga ekologiska system, särskilt korallrev och skogar, kommer att förändras,

5 vilket påverkar produkter och tjänster som är viktiga för en hållbar utveckling. 3. Jordbruksproduktionen i många tropiska och subtropiska länder kan minska, särskilt i Afrika och Latinamerika. I andra delar av världen (i synnerhet i de nordligare klimaten) kan jordbruksproduktionen öka. Allvarligare väderhändelser kommer dessutom att öka risken för förstörda grödor och matbrist. 4. Låglänta områden kan ställas under vatten och översvämningarna kan öka. Detta får störst konsekvenser för kust- och hamnstäder, våtmarker och vissa ö-nationer. Tiotals miljoner människor kan tvingas flytta på grund av stigande havsnivå i små ö-riken och låglänta deltan. 5. Förekomsten av sjukdomar spridda av smittbärande insekter och djur, till exempel malaria och denguefeber, kommer troligen att öka i tropiska länder och hundratals miljoner fler människor kan komma att drabbas av sådana och liknande sjukdomar. Konsekvenser som dessa påverkar arbetare. Arbetstillfällen kommer att försvinna eller tillkomma i vissa industrier, särskilt inom skogsindustrin och jordbruket. Bostads- och levnadsstandarder kommer att påverkas. Folkhälsan kan bli lidande, särskilt i fattiga regioner där man inte har råd med förebyggande åtgärder. Den förutspådda temperaturförändringen är större än den som ägt rum de gångna åren. Av den enkla anledningen att de flesta förändringar är oberäkneliga, och kan vara negativa, framstår det som förnuftigt att försöka undvika dem. En viktig fråga för ICEM Den största källan till utsläpp av växthusgaser från mänsklig aktivitet är användningen av fossila bränslen till energi olja, kol, lignit, naturgas och torv. När dessa bränslen används för elproduktion och i industrin, hemmen och transportsektorn skapas koldioxid, den viktigaste växthusgasen (se tabell 1). Tabell 1: Relativa tillskott av växthusgaser under 100 år* Koldioxid Metan Kväveoxid och övriga 71 % 21 % 8 % (Källa: UNEP (1999), Climate Change Information Sheet nr 3)

6 * Växthusgaser har olika livslängd i atmosfären. Metan har en starkare växthuseffekt per enhet än koldioxid, men är inte lika långlivad i atmosfären. Utsläppen av den näst största växthusgasen metan kommer till största delen från jord- och skogsbruk. En del kommer dock från utvinning av kol och naturgas. Tabell 2 försöker visa var eller av vilken anledning koldioxidutsläpp från energianvändning uppstår. Cirka två tredjedelar avser stationär användning industri, kontor, hem och jordbruk. En tredjedel används inom transporter. När det gäller stationär användning uppstår utsläppen mestadels inte på själva användningsplatsen utan vid produktionen av den använda elektriciteten. En annan stor utsläppskälla är elproduktionen i sig. Vid denna omvandlar gas-, olje- och kolkraftverk dessutom bara en del av energin från bränslena till elektricitet som kan distribueras för användning. En stor del (upp till 70 % vid koleldade kraftverk) går förlorad. Utsläppen från denna förlorade energi räknas som utsläpp från energiomvandling dvs. uppgiften att omvandla energi från en typ (vanligen fossila bränslen) till en annan (vanligen elektricitet). Tabell 2: Koldioxidutsläpp från energianvändning miljoner ton Källa (prognos) Rörlighet/transport Fossila bränslen för stationär elanvändning industri, service, jordbruk, hushåll Marina bunkrar internationellt Elproduktion Annan energiomvandling Totalt Fasta bränslen Olja Gas Källa: OECD & IEA (1998) World Energy Outlook, Paris, s. 414

7 Energikostnaderna är en stor del av driftskostnaderna för mycken tung industri. Förändringar i typen av använd energi och därmed av industrins energikostnader påverkar förmågan att överleva för många tunga industrier. De påverkar även industrierna för utvinning och produktion av energi. ICEM företräder arbetare inom traditionell energiproduktion, nämligen kolbrytning, olje- och gasindustrin samt elproduktion (vilken till största delen bygger på fossila bränslen). ICEM representerar också arbetare inom kemi-, läkemedels-, gummi-, keramik-, massa- och pappers- samt materialindustrierna, vilka är energikrävande och oftast tungt beroende av fossilt bränsle. Den överväldigande majoriteten av ICEMs medlemmar finns inom industrier som antingen är direkt engagerade i utvinning av eller elproduktion med fossila bränslen eller vars driftskostnader i stor utsträckning är beroende av energipriserna. Åtgärder för att bemöta klimatförändringen kommer att påverka dessa industrier. Om klimatförändringen, som miljöorganisationen Greenpeace International påstår (1999), gör det nödvändigt att på några decennier helt och hållet avveckla industrier som är beroende av fossila bränslen kommer naturligtvis alla eller de flesta arbetstillfällen inom dessa industrier att försvinna. En studie genomförd på uppdrag av Internationella arbetsbyrån om klimatpolitikens effekter på sysselsättningen inom kolgruveindustrin visade att en stabilisering av utsläppen på 1990 års nivå senast år 2010 sannolikt skulle leda till att 1,5 miljoner arbetstillfällen försvann (Polidano, 1997). För andra industrier är det tekniskt möjligt att minska beroendet av fossila bränslen. I många fall skulle emellertid lönsamheten påverkas, vilket skulle leda till en överflyttning av investeringar till andra, mindre energikrävande industrier. Detta har också betydelse för sysselsättningen inom ICEMs industrier. Avtalskomplikationer Med stora belopp, mängder av arbetstillfällen och kapitalintressen inblandade blir förhandlingar om internationella avtal av naturen komplicerade och omfattande. Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet är viktiga exempel på detta. Det var relativt lätt för världens stater att enas om att det fanns ett problem och att något borde göras åt det. Det ursprungliga avtalet kunde därför tas fram ganska snabbt mellan 1988 och 1992, vilket är ganska kort tid för ett internationellt avtal. Sedan dess har det emellertid varit mycket svårt att få till stånd åtaganden och ge dem en juridisk innebörd.

8 Anledningen är att klimatproblemet främst handlar om en av industriländernas mest grundläggande byggstenar (fossila bränslen) och om en av grunderna för ekonomisk utveckling (att ersätta mänsklig ansträngning med ickemänsklig energi). De tidigaste internationella avtalen om miljöfrågor, till exempel CITES (Convention on International Trade in Endangered Species) som reglerar handeln med utrotningshotade djur och växter, berörde i allmänhet problem som var av mindre vikt för de nationella ekonomierna och den internationella handeln. Montrealprotokollet om begränsad användning av substanser som skadar ozonskiktet (ett annat problem med atmosfären) var svårare, men berörde i grunden bara en liten grupp kemikalier som används i vissa tillverkningsprocesser. Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet däremot handlar om nyckelprodukten för viktiga industrier kol, olja och gas och om energianvändningen inom alla sektorer av den globala ekonomin. Det gör konventionen och protokollet till det sammantaget kanske viktigaste avtal om ekonomi och handel som världen någonsin försökt sig på i paritet med svårigheterna i världshandelsorganisationen WTO. I grunden handlar det om att industriländerna (och i slutänden alla länder) tvingas till åtaganden som kräver stora förändringar i deras sätt att framställa och använda energi för industri, hem, kontor och transporter. Att tona ned svårigheterna med denna utmaning blir i slutänden kontraproduktivt. Om inte allmänheten förstår uppgiftens omfattning kommer det inte att finnas acceptans för staternas åtgärder för att nå målen. Exempel Många tjänstemän eller specialiserade arbetare som varken är sysselsatta inom energiindustrin eller energiintensiva industrier tar kanske för givet att åtgärder mot klimatförändringen inte påverkar dem; att det är vid kraftverken och inom den tunga industrin som förändringarna måste ske. Emellertid svarar transportsektorn inte bara för mer än en tredjedel av utsläppen i de flesta industriländer, den är också den snabbast växande utsläppskällan. Européers och amerikaners benägenhet att pendla långa avstånd till och från arbetet med bil måste begränsas för att den typen av utsläpp ska kunna minska, vilket i slutänden kräver stora förändringar i människors bosättningsoch resvanor. Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan resultera i restriktioner i fråga om bilägande, priser och storlek på bilar samt bränslepriser. Bostadspriserna kommer att påverkas priserna i ytterområden kommer att sjunka i förhållande till dem i innerstäderna. De omfattande protesterna mot höjda oljepriser i Europa under 2000 visar att det för närvarande finns mycket liten förståelse för behovet av att successivt höja oljepriserna för att minska konsumtionen. Alla länder eller ländergrupper förhandlar därför intensivt för att lätta sin egen börda enligt det slutliga avtalet och påverkas av olika faktorer i sina ställningstaganden. Några exempel:

9 EU Med små tillgångar av fossila bränslen, begränsat utrymme för att öka skogsarealen och stora utsläppsminskningar under 1990-talet (som ett oavsiktligt resultat av nedläggningen av kolgruvor och tung industri) dominerar åsikten att fossila bränslen bör avgiftsbeläggas och utsläppen minskas snabbt. USA Med en ekonomi baserad på billiga fossila bränslen, inhemska och importerade, har USA svårt att stödja energiskatter. Stora skogsområden och jordbruksarealer som kan fungera som sänkor för växthusgaser gör att man är mer intresserad av att öka sänkorna än att minska utsläppen. Utvecklingsländerna (G77) Eftersom användningen av fossila bränslen och BNP per capita fortfarande är mycket låg i de dessa länder, menar de flesta av dem att växthusproblemet är i-ländernas fel och måste lösas av dem. Samtidigt som utsläppen hittills till största delen härrör från i-världen, förväntas merparten av den beräknade ökningen av utsläpp de närmaste decennierna komma från snabbt industrialiserande utvecklingsländer. Små ö-stater Med stora delar av sina landområden mindre än en meter över havsnivån och avsaknad av tung industri vill dessa nationer ha en minskning av utsläppen oavsett kostnaderna. Stora OPEC-nationer Med risk för stora intäktsminskningar vid högre beskattning av olja vill dessa nationer ha kompensation från de industriländer som föreslår sådana åtgärder. Japan Med en i jämförelse med övriga världen redan mycket energieffektiv tung industri oroar sig japanerna för att ytterligare försök att minska utsläppen blir särskilt dyra för dem. Japan och en del andra länder (till exempel Frankrike) har hittills förlitat sig mycket på kärnkraft. Detta har minskat deras utsläpp av växthusgaser från energiproduktion. De vill att de relativt sett lägre utsläppen ska räknas med i deras mål. Australien Ett industriland i den ovanliga sitsen att de gångna 30 åren ha förlitat sig på den energiintensiva tunga industrins utveckling och som därför ser åtgärder för att bestraffa användningen av fossila bränslen som mycket dyrare för sig själva än för andra industriländer, särskilt EU-länderna. I Australien finns också stora jordbruks- och skogsarealer som skulle kunna användas som sänkor för växthusgaser, varför man föredrar absorption framför minskning av utsläpp. Avtalsförhandlingarna påverkas naturligtvis av dessa skiftande intressen. De kompliceras emellertid ytterligare av våra dåliga kunskaper om källorna till växthusgaser och om växthusgassänkor samt av vår bristande erfarenhet av de metoder, den ekonomiska politik och de juridiska och administrativa strukturer som skulle kunna användas för att mildra problemet. Bland svårigheterna märks: Utgångspunkter: Vilka utsläpp ska tas med? Koldioxidutsläpp från kraftverk och bilar är ganska lätta att beräkna, medan metanutsläpp från jordbruk och

10 kolgruvor är svårare. Vilka var de olika nationernas utsläppsnivåer 1990? Det ligger i de flesta länders ekonomiska intresse att deras utgångspunkt 1990 års nivå är så hög som möjligt eftersom det då blir lättare att uppnå målet för Medräkning av sänkor: Att ta bort växthusgaser från atmosfären är ett lika bra sätt att hantera problemet som att stoppa dem från att överhuvudtaget komma ut. Men vad ska räknas med av den växthusgasabsorption som sker via skogar och jordbruk? Det har varit en livlig debatt om huruvida det är tiden före eller efter 1990 som gäller och om huruvida bara åtgärder vidtagna med anledning av avtalet kan räknas med. Handel med utsläppsrätter: Om länder som en del av sina mål tilldelas utsläppsrätter, har man då rätt att köpa, sälja eller på annat sätt idka handel med dessa rätter som en del av sin strävan att uppnå målet? Vissa länder kan minska sina utsläpp billigare än andra och kommer att vilja göra det om de får handla med de utsläppsrätter som blir över. Mot detta argument, som bygger på konventionella ekonomiska teorier, står det moraliska argumentet att handel med utsläppsrätter bara skjuter upp de svåra beslut som länder måste fatta för att förändra sina ekonomier. Om handel med utsläppsrätter ska tillåtas, vilka nationer ska då få delta? Och hur stor del av sina mål eller rättigheter ska de få handla med? Gemensamt införande: Om en nation hjälper en annan att utveckla industrin på ett sätt som minskar utsläppen, eller åtminstone gör att de ökar långsammare, bör den då få en växthusgaskredit eller någon annan fördel? Hur blir det om den gemensamma aktiviteten utförs av privata företag i stället för stater, eller om den berör olika delar av ett multinationellt bolag? Globala miljöfonden: Detta är en fond med medel från industriländerna som ska användas för att hjälpa utvecklingsländerna att minska sina växthusgasutsläpp (även med andra miljöåtgärder). Hur mycket pengar ska industriländerna behöva bidra med och vilka kriterier ska användas för att bedöma projekt? Inkludering eller exkludering av utvecklingsländer: Ett starkt moraliskt argument säger att industriländerna bör vara föregångare när det gäller att minska utsläppen. Men den globala miljön har ingen moral, den gör ingen skillnad mellan växthusgaser från ett land och ett annat. Eftersom den största ökningen av utsläpp i framtiden beräknas komma från utvecklingsländerna, måste de förr eller senare inkluderas i de globala målen för utsläppsminskning. Vad är en lämplig tidsram? Och på vilken nivå bör man lägga deras utsläppsrätter, med tanke på att de för närvarande ligger mycket lågt räknat per capita? För industriländerna finns dessutom oron att en exkludering av utvecklingsländerna från växthusgasmålen kan detta leda till att viss industri flyttas till dem. Detta må vara bra för utvecklingen i de fattigare länderna, men i-länderna kommer troligen att motsätta sig förlusten av industrier (och därmed arbetstillfällen) särskilt som det inte skulle vara någon fördel för den globala miljön.

11 Kompensation: Ska en nation ha rätt till kompensation från en annan om åtgärder som vidtas av den senare påverkar den förras ekonomi och handel negativt? (Resonemanget kan även föras när det gäller förhållandet mellan industrier och sektorer inom nationer, men detta är inte en del av den internationella avtalsprocessen.) För ICEM som en internationell gemenskap av fackförbund är det naturligtvis olämpligt att ta ställning i bråket mellan länder. Debatten går dessutom så snabbt framåt tillsammans med ekonomiska teorier, ekonomisk praxis och miljövetenskapen att en eventuell samsyn i de svåra frågor som beskrivs ovan sannolikt skulle bli omsprungen av händelseutvecklingen. Däremot är det mycket viktigt att ICEM deltar som representant för arbetarna i många av världens industrier. Det är ICEMs plikt att företräda sina medlemmar snarare än nationella intressen; man kan inte räkna med att staterna ska se till arbetarnas intressen globalt. Det går att beskriva en samling principer som vid behov kan underlätta beslutsfattande. Detta görs i nästa avsnitt. ICEMs principer och ståndpunkter 1997 var ICEM med och publicerade Reforming Energy, Sustainable Futures and Global Labour. I den uttalades nedanstående vägledande politiska principer för energiindustrierna som helhet och inte bara för miljöfrågor. Hållbar utveckling Social rättvisa Ansvar och demokrati Obligatoriska strukturer som säkerställer sociala och miljömässiga mål Försiktighetsprincip Mångfald och flexibilitet I juni 1997 uttalade ICEMs styrelse följande hållning avseende avtalsförhandlingarna vid den tidpunkten: ICEM uppmanar parterna till klimatkonventionen att kräva ändringar i avtalet som: (1) Ger högsta prioritet åt arbetares och konsumenters behov eftersom de får dra det tyngsta lasset i kampen mot den globala klimatförändringen. (2) Främjar investeringar för energieffektivitet i alla länder och som hjälper utvecklingsländer i detta avseende.

12 (3) Anger att skyddet av befintliga arbetstillfällen och skapandet av nya samt en höjning av levnadsstandarden i alla länder ska vara ett viktigt mål för alla klimatavtal. (4) Ger både industri- och utvecklingsländer tillräckligt med tid för att kunna tillgodose miljöns och arbetande människors behov. Vid ICEMs världsenergikonferens i Cork, Irland, i november 1998 antogs ett handlingsprogram med följande huvudpunkter: Nationell valfrihet på demokratisk grund Fackföreningarna måste få medverka och tillfrågas Avreglering kräver strikt reglering Public servicekrav för alla aktörer Sysselsättning och sociala regler som förhindrar dumpning Privatisering och övertaganden: Avtal med nya investerare De offentliga företagen måste utvecklas Behov av internationella regler Globala rättigheter för arbetare i multinationella företag Strukturerna för kollektivförhandlingar måste stärkas Begränsning av de multinationella företagens inflytande Energipolitik, utbildning och program för fackligt uppbyggnadsarbete Organisering är en prioritet Stärkt global solidaritet Omvälvningar och sysselsättningsminskningar inom energiindustrierna till följd av ökad konkurrens och privatisering sysselsatte ICEM och dess medlemmar bland energifacken under hela 1990-talet. Behovet av omfattande åtgärder mot klimatförändringen är en ny och ytterligare komplikation som, om inte annat, betyder att den snabba omstruktureringen av industrin med säkerhet kommer att fortsätta under överskådlig tid. I oktober 2000 beslutade ICEMs världskonferens om gruvindustrin att ta fram ett policydokument (detta) för antagande av ICEMs styrelse i maj/juni Enligt riktlinjerna skulle dokumentet: bygga på ett erkännande av rådande vetenskaplig samsyn och utgå från ett framåtsträvande perspektiv,

13 fokusera, sektor för sektor, på minskningen av mängden växthusgaser särskilt kolhaltiga utsläpp med utgångspunkt från livscykelanalyser, ta upp föreslagna åtgärders potentiella effekter både positiva och negativa för sysselsättningen, ta upp frågan om kolskatt och, i synnerhet, för- och nackdelarna med en sådan skatt, fokusera på utveckling och spridning av ren teknik (t.ex. kraftvärmeverk, virvelbäddsugnar), kunna vara ett stöd i en dialog om hållbarhet med näringslivet och framhålla ICEMs och dess medlemsorganisationers roll som intressenter i hållbarhetsdebatten. I november 2000 lämnade den globala fackföreningsrörelsen, via Fria fackföreningsinternationalen (FFI) och den fackliga rådgivande kommittén vid OECD (TUAC), följande riktlinjer till partskonferensen för klimatkonventionen. Det behövs en stark samsyn om åtgärder mot klimatförändringen för att undvika störningar för framtida generationer, arbetare och industri. För att genomförandestrategier rörande klimatförändringen ska bli framgångsrika krävs ett stort engagemang från arbetare och deras fackföreningar. Om arbetarna ska ge sitt fulla stöd åt ett protokoll eller de önskade mekanismerna för att genomföra det, måste de sociala frågorna beaktas. Därför kräver facket åtgärder för att: Genomföra analyser av sociala effekter Bedöma sysselsättningseffekter Ta fram element till ett program för rättvis omställning Identifiera finansiella och ekonomiska åtgärder Dessa principer och prioriteringar kan inte ge någon exakt vägledning om vad som vore det rättvisaste och effektivaste resultatet av klimatförhandlingarna, och det är svårt att tänka sig några som skulle kunna göra det. Vad som kan verka rättvist för en nation eller grupp av nationer kan med full rätt uppfattas som orättvist av andra. Dessutom kan åtaganden vilka en nation eller nationer i ett internationellt forum bedömer som rättvisa och rimliga, uppfattas som grovt orättvisa av olika sektorer och grupper inom dessa nationer. Exempel Efter andra världskriget genomförde Europeiska unionen ett massivt program för omstrukturering (och nedskärning) av sin jättelika kol- och stålindustri.

14 Enorma summor (med globala mått mätt) satsades på att göra det möjligt för arbetare och företag att gå över till andra branscher. Detta hindrade inte omfattande protester från arbetare som upplevde att de kompenserats dåligt för förlusten av sitt arbete. Möjligheterna att nå målen Detta avsnitt bygger på förutsättningen att nettotillskottet av växthusgaser till atmosfären från mänsklig aktivitet måste minska för att minimera riskerna med klimatförändringen. Utsläppen från mänsklig verksamhet måste reduceras och/eller åtgärderna för absorbering av sådana utsläpp måste stärkas. Slutmålet är att stabilisera nivån av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig antropogen (orsakad av människan) påverkan på klimatsystemet (artikel 2 i FNs klimatkonvention). Ingen kan säkert säga var den nivån ligger, men någon stabilisering kan inte ske utan stopp för ökningen av nettoutsläpp. Bara att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på 1990 års nivåer skulle kräva minskningar av de antropogena utsläppen med mer än 60 % (IPCC, 1990, s. xi). Några ytterligare förutsättningar: Nettoutsläppen bör minskas på ett sätt som, i bästa fall, innebär fördelar för sysselsättning, levnadsstandard och ekonomi. Nödvändiga åtgärder som inverkar negativt på dessa områden bör genomföras på det sätt som ger lägsta möjliga kostnader. Det vill säga att åtgärderna bör vara så verkningsfulla och billiga som möjligt. Åtgärder för att dämpa klimatförändringen måste vara mångsidiga eftersom problemet i sig är mångsidigt. Tekniska alternativ och metoder Man kan hävda att tekniken och metoderna för att radikalt minska utsläppen av växthusgaser redan finns tillgängliga och att det enda hindret är brist på politisk vilja och/eller de multinationella energibolagens ekonomiska intressen. Okunskap eller bristande information har betydelse hushåll, företag och stater tenderar att hålla sig till teknik och metoder som de vet är pålitliga och billiga. Därigenom kanske de struntar i bättre alternativ. I verkligheten handlar det dock om något mer komplicerat än både konspirationsteorier om multinationella bolag och okunskap. ICEMs medlemmar vet att kraftverk och kemiska anläggningar representerar enorma belopp knutna till vissa platser och vissa sätt att göra saker på. Länder och företag som bygger sådana anläggningar är försiktiga och vill inte göra stora investeringar i ny och oprövad teknik. När de en gång byggts vill

15 ägarna ha (och bör rimligen kunna räkna med att få) avkastning på sin investering. Krav på att modifiera eller stänga sådana anläggningar av miljöskäl, t.ex. utsläpp av växthusgaser, kommer att möta motstånd. Samma hänsyn tas också på betydligt lägre nivå, i hushåll och småföretag. Hus som en gång byggts förändras sällan, förutom någon gång vart 20:e år. Kylskåp, värmesystem och andra större energiförbrukande (och växthusgasgenererande) hushållsapparater används i 10 till 20 år. Till denna tröghet och konservatism i fråga om investeringsbeslut ska läggas trender som pekar mot ökade utsläpp per person från både industrier och hushåll. Inom industrin byts mänskligt arbete ut mot energi från fossila bränslen som för närvarande är billigast och i de flesta fall säkrast. Tungt manuellt arbete blir alltmer sällsynt i gruvor och fabriker i i-länderna. Hushållens önskan om högre levnadsstandard har samma effekt. I de kallare delarna av Europa och Nordamerika är den ökade användningen av torkskåp och torktumlare liksom av bil för långa arbetsresor exempel på en trend som är raka motsatsen till vad som är nödvändigt för att reducera utsläppen. Det är tänkbart att torkskåp och torktumlare kan drivas av elektricitet som genereras av vindkraftverk eller solceller, men med nuvarande priser skulle kostnaderna för att torka kläder med sådan el bli mycket högre. Exempel på nu känd utsläppsminskande teknik: Inom elproduktion Förnybar energiteknik Vattenkraft Våg- och tidvattenkraft Vindkraft Solvärme Solceller Geotermisk energi (inte direkt förnybar, men naturligt förekommande) Biomassa, inklusive metan från avfall Renare teknik för fossila bränslen Högeffektiva koleldade kraftverk, t.ex. förbränning i trycksatt virvelbädd (PFBC) och trycksatt förgasning i kombianläggningar (IGCC) Gaskombiverk Kraftvärmeverk (CHP) användning av spillvärme från elproduktion för uppvärmning av närliggande hushåll och företag Annan teknik Kärnkraft Vätgasbaserade bränsleceller

16 Inom transport Fordon drivna med naturgas (CNG) Hybriddrift (el- och förbränningsmotorer) Bränsleceller Det finns dessutom ett antal tekniker och metoder som minskar efterfrågan på energi eller effektiviserar dess användning i hushållen och näringslivet. Bland dessa märks: Isolering och tvåglasfönster Lågenergilampor Energisnåla hushållsapparater och -utrustningar Motorer med variabelt varvtal och rätt storlek Bättre konstruerade byggnader Bränslesnåla bilar och lastbilar Övergång från väg- till tågtransporter Större och bränslesnålare flygplan Inom energisektorn utvecklas dessutom teknik som: Fångar upp metanutsläpp från kolflötser och använder dem för elproduktion istället för att det släpps ut till atmosfären. Minskar fackling på oljefält. Fångar upp koldioxidutsläpp från kraftverk och lagrar dem i övergivna oljefält, under havsytan eller någon annanstans. Även för andra sektorer än energisektorn finns många möjligheter vad avser både metan och koldioxid: Ändrade jordbruksmetoder för att minska utsläppen av metan (särskilt vid risodling och annat konstbevattnat jordbruk) Åtgärder för att öka kollagring i jorden Stopp för röjning av land för jordbruk och ohållbar skogsavverkning Beskogning. Sociala och ekonomiska mekanismer Förutsatt att alla förslag ovan är tekniskt genomförbara, vilka sociala och ekonomiska mekanismer kan möjliggöra deras användning och vilka blir effekterna för arbetarna inom ICEMs branscher? Vissa mekanismer är långt mer kontroversiella än andra, bland annat de med stora effekter på

17 sysselsättningen. Här följer en kort beskrivning av och en mer ingående diskussion om de viktigaste och mest kontroversiella. Skatter och avgifter Direkt och indirekt användning av fossila bränslen kan begränsas genom höjda skatter och avgifter högre bensin- och elpriser, högre kostnader för stora bilar (eller för alla bilar). Regeringar föredrar skatter eftersom de ger dem intäkter som de kan använda efter eget tycke. Subventioner Växthusvänlig teknik kan främjas genom statlig subventionering av kostnaderna för inköp eller drift. Det mesta av världens förnybara elproduktion är statligt subventionerad eftersom den för närvarande inte kan konkurrera med fossila bränslen. Subventioner kan också ges till bättre bilar, skrotning av gamla bilar, system för uppvärmning av hem, energirevisioner i företag, etc. Hushåll och näringsliv föredrar subventioner medan regeringar är negativa av budgetskäl. Vissa ekonomer och regeringar hävdar att avskaffade subventioner för fossila bränslen också kan hjälpa. I många delar av världen både i industriländer och utvecklingsländer är kolproduktion och elpriser subventionerade, vilket gör alternativen mindre konkurrenskraftiga. Skapande av marknad Att skapa utsläppsrätter för en viss mängd växthusgaser och sedan tillåta företag att handla med dessa rätter stimulerar dem som lätt kan minska sina utsläpp att göra det. Livscykelanalys Innan ett visst bränsle eller en viss teknik bestraffas bör det göras en livscykelanalys för att säkerställa att det finns en verklig och betydande skillnad i utsläppen av växthusgaser mellan den aktuella processen eller produkten och det gynnade alternativet. Inom stålindustrin kan till exempel förändringar i tillverkningsprocessen och återanvändning av avfallsprodukter ge större utsläppsminskningar än det dyrare alternativet att övergå från kol- till gasbaserad teknik (ACA, 2000). Direkta regleringar Minimikrav vad avser energieffektivitet eller utsläpp för bilar, hushållsapparater och byggnader. Förbud mot eller restriktioner för viss verksamhet t.ex. inga fler koleldade kraftverk. Föreskrifter om tekniska normer. Huvudfråga kolskatter Den mest kontroversiella åtgärden på nationell nivå är användningen av skatter och avgifter. Detta har kristalliserats i begreppet kolskatt som innebär att man beskattar antingen energiproducenter eller konsumenter baserat på energins kolinnehåll. Den tydliga avsikten med sådan beskattning är att motverka användning av fossila bränslen. Emellertid är det avgörande för både effekter och effektivitet

18 vid vilken nivå skatten tas ut. De flesta ekonomer hävdar att kolskatter måste vara mycket höga om de ska ge några verkliga förändringar av hur vi använder fossila bränslen människors och industriers möjlighet och vilja att ändra sina konsumtionsmönster är begränsad. Höga energiskatter får kraftigt negativa effekter för vissa industrier, sysselsättning och levnadsstandard. En låg kolskatt ger bara en svag signal till marknaden att minska användningen av fossila bränslen men genererar stora intäkter. Regeringarna kan låta dessa ingå i den allmänna budgeten eller öronmärka dem för sysselsättningsskapande åtgärder för att bemöta problemet med förlorade arbetstillfällen inom fossilbränsleberoende industrier (se till exempel Hamilton, Hundloe and Quiggin, 1997, och de Wit, 1994). Tunga industrier hävdar allmänt att skatt på kol påverkar deras internationella konkurrenskraft; att den är en kostnad som deras konkurrenter slipper. Hot om omlokalisering eller minskade investeringar från industrin har gjort att stater i Europa som experimenterat med kolskatter hittills har tenderat att undanta den tunga industrin. De har valt att istället beskatta dem som inte kan hota med omlokalisering hushållen och de mindre företagen. Samtidigt som denna lösning hanterar problemet med storföretagens hot om minskade investeringar, underminerar den den ursprungliga avsikten med kolskatt och förvandlar den till en opportunistisk konsumtionsbeskattning av hushåll och mindre företag. ICEMs förbund bör noga överväga själva principen med kolskatt. Principen är att beskatta resursanvändning hårdare eftersom naturresurserna är ändliga eller eftersom deras användning skapar avfall och miljöproblem med resultatet att annan ekonomisk aktivitet gynnas, vilket skapar sysselsättning i industrier som använder mindre resurser. Om intäkterna från kolskatter används för att minska skatter på arbete eller för att skapa annan sysselsättning förstärks denna tendens. På sikt och som helhet leder höjda skatter på naturresurser, t.ex. en kolskatt på fossila bränslen, till fler jobb i andra industrier. En uppenbar konsekvens blir emellertid också att resurs- och energiintensiva industrier missgynnas. När man bedömer kostnaderna för detta för medlemmarna i ICEMs förbund måste man komma ihåg att många av ICEMs branscher redan drabbats av stora förluster av arbetstillfällen som ett resultat av teknisk utveckling och konkurrens. Kolskatter kommer att förvärra det problemet, men frågan är i hur stor utsträckning. I Australien kostade omstruktureringen av kolgruvorna för att öka den internationella konkurrenskraften en tredjedel av de anställda jobbet under de tre år som föregick En mindre kolskatt skulle sannolikt inte påverka takten i den sysselsättningsminskningen. De arbeten som kan skapas genom sänkta skatter på arbete (som ett resultat av en kolskatt) går inte nödvändigtvis till de arbetare som förlorat sina jobb inom elproduktion och i energikrävande industrier. Och de flesta nya jobb kommer inte att vara i ICEMs branscher. Om ICEMs förbund ställs inför förslag om kolskatt som ett sätt att hantera klimatfrågan bör de förhandla med utgångspunkt från att:

19 Skatten ska vara liten för att omstruktureringen av industrin och sysselsättningsminskningen ska bli så smärtfri som möjligt. Skatteintäkterna ska användas för att: sänka skatter och avgifter på arbete så att nya arbetstillfällen skapas, och finansiera program för rättvis omställning för drabbade arbetare. Huvudfråga handel med utsläppsrätter Detta är en fråga både internationellt (i förhandlingarna om klimatkonventionen) och nationellt. När nationerna väl enats om juridiskt bindande mål kommer det sannolikt inte att ta särskilt lång tid innan stora industrier och nya projekt börjar granskas med avseende på aktuella och beräknade utsläpp. Om vi antar att ett land måste minska sina utsläpp till 5 % under 1990 års nivå till , kan det handla om att minska utsläppen med de facto mer än 20 %. Om ett enskilt stort projekt (till exempel en aluminiumsmältugn eller kraftverk) kan stå för 0,3 % eller kanske ända upp till 1 % till de nationella utsläppen, kommer den aktuella staten att granska det mycket noga eftersom ett tillstånd kommer att leda till lägre tak i andra delar av ekonomin. För att nå målen kanske vissa länder helt enkelt förbjuder stora nya energiintensiva projekt. Detta är en uppenbar möjlighet i fall där regeringar pressas att snabbt göra något, vad som helst, till exempel på grund av protester från gröna grupper. Mer sannolikt är att stater inrättar någon ordning med handel med utsläpp mellan de stora utsläpparna som stimulerar utsläppsminskningar och samtidigt möjliggör nya projekt. Grundprincipen för handel med utsläppsrätter är att stora producenter får en ursprunglig tilldelning eller kvot. De totala utsläppsmängderna och/eller den ursprungliga tilldelningen kan läggas på en fast nivå eller sänkas gradvis med tiden. Utsläppare får sedan handla med sina utsläppsrätter. De som har lätt för att minska sina utsläpp ska göra detta och tjänar då pengar på att sälja sina överblivna rätter. De som har svårt att nå målen eller vill expandera kommer att köpa utsläppsrätter från andra. Priset på rätterna bestäms normalt av tillgång och efterfrågan när regeringarna väl har delat ut kvoterna. Företag som vill starta nya projekt måste köpa utsläppsrätter från existerande producenter. Detta skapar naturligtvis en situation där äldre projekt gynnas och nyare missgynnas. Ett annat problem är att systemet bara tar sikte på stora producenter helt enkelt för att det är för svårt att övervaka eller administrera ett system som även omfattar hushåll och småföretag. System för handel med utsläppsrätter tenderar också att rikta in sig på enbart en

20 växthusgas och en källa koldioxidutsläppen från energiproduktion. Det ger en oproportionerligt kraftig fokusering på en av många orsaker till växthuseffekten en gas och en sektor får bära hela bördan trots att de inte utgör hela problemet. Mot det ska ställas det otvetydiga faktum att koldioxid är den största växthusgasen och att energiproduktion och -användning är den största bidragande orsaken till klimatproblemet. I USA har man erfarenhet av handel med utsläppsrätter för svavel (för att minska problemen med surt regn) och där blev priset för utsläppsrätterna lägre än förväntat. De som släpper ut svavel (huvudsakligen kraftverk) har haft lätt att minska utsläppen, följaktligen finns det gott om billiga utsläppsrätter. För gruvarbetare har olyckligtvis många kraftverk, för att minska sina svavelutsläpp på ett billigt sätt, valt att köpa mer lågsvavligt kol från storskaliga nya gruvor i USAs mellanvästern och mindre kol med högre svavelhalt från de mer arbetskraftsintensiva gruvorna i östra USA. Erfarenheterna från USA är ett bra exempel på hur ett system för handel med utsläppsrätter kan hyllas som en succé i ekonomiska termer samtidigt som det kostar tusentals arbetstillfällen. Om handel med utsläppsrätter tack vare flexibilitet och effektivitet kan bli en populär mekanism på nationell nivå kommer den förmodligen att ge liknande fördelar på internationell nivå (Hinchy m.fl. 1998). Om ett land, eller en grupp industrier inom ett land, har lättare att minska sina utsläpp än ett annat, kan handel med utsläppsrätter vara en sporre för dem som lättast kan minska sina utsläpp att faktiskt göra det. Den totala kostnaden i pengar och förhoppningsvis också i arbetstillfällen minskar om de som enklast kan minska utsläppen uppmuntras att göra det. Om länder och industrier tvingas att skära ned utsläppen utan hänsyn till kostnaderna, kommer vissa nationer och industrier att drabbas av betydligt högre kostnader än andra. Argument mot internationell handel med utsläppsrätter: 1. Det blir för svårt att administrera (eftersom staterna ansvarar för de nationella utsläppsnivåerna men företag och hushåll släpper ut). 2. Det är omoraliskt eftersom det tillåter dem som släpper ut mycket att fortsätta med sina utsläpp i stället för att minska dem. Detta moraliska argument är ett missförstånd och tar inte tillräcklig hänsyn till vem som riskerar att förlora mest på utsläppsreduktioner som görs oavsett kostnaderna. Omoraliska är snarare utsläppsminskningar som kostar ett land eller en industri många gånger så mycket pengar och arbetstillfällen än de skulle göra för ett annat land eller en annan industri. Det är slöseri med ekonomiska resurser och människor, arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Inte heller är det särskilt förnuftigt från miljösynpunkt. Effekten för den globala miljön av en minskning av koldioxidutsläppen med en miljon ton är densamma om den kostar tusentals miljoner dollar eller bara miljoner och om den kostar tusentals jobb eller faktiskt skapar jobb.

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer