2005:32. Statsförvaltningens utveckling
|
|
- Christoffer Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2005:32 Statsförvaltningens utveckling
2 MISSIV DATUM DIARIENR /122-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet Stockholm Uppdrag att ge en samlad redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen I regleringsbrevet för år 2005 uppdrog regeringen åt Statskontoret att ge en samlad redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen, främst beträffande antalet myndigheter och den statliga sysselsättningen på central, regional och lokal nivå. Redovisningen skulle vidare spegla myndighetsstrukturen utifrån en översiktlig uppdelning i huvudsaklig verksamhet, olika verksamhetsområden och myndighetstyper. I uppdraget ingick även att lämna förslag till hur utvecklingen långsiktigt skall följas och redovisas. En delredovisning har lämnats till Finansdepartementet den 27 juni 2005 (Dnr 2005/122-5). Statskontoret överlämnar härmed slutrapporten Statsförvaltningens utveckling (2005:32). Generaldirektören Anders L Johansson har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Enheten för utvärderingsfrågor, avdelningsdirektör Hanna André, föredragande, organisationsdirektör Birgitta Fredholm, avdelningsdirektör Jenny Johansson och avdelningsdirektör Emil Lindqvist var närvarande vid den slutgiltiga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Hanna André POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 Del I Utgångspunkter 11 1 Att beskriva statsförvaltningens utveckling Uppdraget Vad är en myndighet? Något kort om dataunderlaget 17 Del II Utvecklingen i statsförvaltningen 2 Utvecklingsmönster inom den statliga förvaltningen 21 3 Statsförvaltningens utveckling Färre men större myndigheter Statsförvaltningens organisering Statsförvaltningens kronor och ören 32 4 Statsförvaltningens verksamhetsområden Flest statligt sysselsatta inom utbildningsområdet Utbildningsområdet växer Stora förändringar inom Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd omorganiseras Allmänna förvaltningstjänster Myndigheter och sysselsättning minskar i försvaret Näringslivsfrågor Förändringar i övriga verksamhetsområden 47 5 Statsförvaltningens geografi Var finns den statliga förvaltningen? Vilken verksamhet bedrivs var? Statsförvaltningens utveckling i länen Statsförvaltningen och kommunerna 64 6 Statsförvaltningens personal Män och kvinnor i staten Utländsk bakgrund Åldersstrukturen inom staten
4 Del III En långsiktig redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen 7 Framtida redovisning Tillgänglig information om statsförvaltningen Utveckling av statistiken Alternativ för utveckling av statistiken Sammanfattande bedömning Huvudsaklig verksamhet Litteraturförteckning 83 Bilagor 1 Tillvägagångssätt 87 2 Beskrivning av SCB:s statistikkällor över statsförvaltningen 91 3 Förteckning över statliga myndigheter Organisationer som faller utanför myndighetsbegreppet Myndigheter utan egen personal Fallstudie 121 6
5 Sammanfattning Statskontorets uppdrag Statskontoret har på uppdrag av regeringen genomfört en studie av den statliga förvaltningens utveckling. I uppdraget ingick att redovisa utvecklingen av antalet myndigheter och statlig sysselsättning på central, regional och lokal nivå. Statskontoret skulle även lämna förslag på hur den statliga förvaltningens utveckling långsiktigt ska följas och redovisas. Instruktionskriteriet ger 552 myndigheter För att kunna följa utvecklingen av antalet myndigheter har Statskontoret valt att räkna de myndigheter som lyder under regeringen eller riksdagen och som styrs av en instruktion eller en särskild lag. Vår genomgång visar att det fanns 552 myndigheter den 31 maj Antalet myndigheter och sysselsättningen i staten har minskat Vår studie visar att statsförvaltningen minskat i omfattning sedan år 1990, både mätt i antalet myndigheter och i antalet sysselsatta. Även om sysselsättningen ökat under senare år, innebär den sammantagna utvecklingen under perioden att antalet statligt sysselsatta har minskat. De omfattande bolagiseringar som genomfördes under 1990-talet och som berörde över statligt anställda svarar för huvuddelen av den minskade sysselsättningen. När det gäller antalet myndigheter är utvecklingen än tydligare. Där har minskningen pågått under hela perioden. Mediebilden av ett pågående myndighetsraseri och en ständigt svällande byråkrati motsägs alltså av våra resultat. Sammanslagningar av myndigheter minskar antalet De största minskningarna av antalet myndigheter kan härledas till olika sammanslagningsreformer inom myndighetskoncernerna. Försvarsmakten och Skatteverket är exempel på två omfattande sammanslagningar av myndigheter. Antalet myndigheter minskar alltså oftare genom omorganisationer än genom avveckling av verksamheter och nedläggning av myndigheter. Försvarsområdet minskar och utbildningsområdet ökar Trots att både antalet myndigheter och det totala antalet statligt sysselsatta minskar, har vissa områden i staten vuxit sett till antalet sysselsatta. Statens prioritering av olika verksamhetsområden har förändrats över tid bl.a. till följd av förändringar i omvärlden. Statsförvaltningens uppgifter har utvecklats och renodlats under perioden och det statliga åtagandet har i viss utsträckning omprövats. Exempelvis har sysselsättningen inom försvarsområdet minskat, medan den ökat inom utbildningsområdet. 7
6 Flest statligt sysselsatta i storstadslänen Den statliga sysselsättningen är geografiskt koncentrerad till de tre storstadslänen. I Stockholm, Västra Götaland och Skåne återfinns hälften av de statligt sysselsatta. Men det finns även andra län som i förhållande till sin befolkningsstorlek har en hög andel statligt sysselsatta. Det gäller t.ex. Uppsala, Norrbottens och Västerbottens län. Generellt sett är uppgifter som rör ledning och styrning samt specialistkompetenser lokaliserade till Stockholms län, medan mer medborgarnära uppgifter är spridda över landet. Försvarsnedläggningarna och satsningarna på utbildning märks på regional och lokal nivå De utvecklingsmönster inom statsförvaltningen som vi ser på en övergripande nivå fångas väl in på regional och lokal nivå. Sammantaget kan vi konstatera att sysselsättningen har ökat i län och kommuner med myndigheter inom utbildningsområdet, medan antalet försvarsanställda har minskat i nästan samtliga län. Neddragningarna har också lett till att sysselsättningen inom försvaret har koncentrerats till vissa län. Omlokaliseringarna påverkar statens geografiska spridning Under det senaste året har regeringen fattat beslut om omlokalisering av flera myndigheter. Dessa omlokaliseringar kommer att påverka statsförvaltningens karaktär på regional nivå. Männen dominerar fortfarande i staten Sammansättningen av personal inom statsförvaltningen har också förändrats sedan 1990-talets början. Även om männen fortfarande är i majoritet, har könsfördelningen utjämnats och andelen kvinnor ökar. De statligt anställda med utländsk bakgrund har också ökat under de senaste åren, även om deras andel är fortsatt låg. Åldersmässigt har personalen i staten blivit äldre och många pensionsavgångar är att vänta under de närmaste åren. En publik databas bör finnas hos SCB Statskontoret anser att informationen om statsförvaltningen vad gäller antalet myndigheter och sysselsättning bör göras mer tillgänglig genom en publik databas på SCB:s webbplats. I dag saknas en sådan lättillgänglig och samlad information. Ett komplett myndighetsregister bör finnas hos SCB SCB har i dag ingen komplett förteckning över samtliga statliga myndigheter. Statskontoret föreslår att samtliga myndigheter samlas i ett register i SCB:s företagsdatabas, genom att alla myndigheter åläggs att ha ett organisationsnummer. Kravet om organisationsnummer regleras lämpligen i verksförordningen. 8
7 En ny beskrivningsmodell över statsförvaltningen bör inte införas I uppdraget anges att Statskontoret även bör redovisa myndigheterna efter huvudsaklig verksamhet. Vad som avses med detta begrepp beskrivs inte. Flera olika tolkningar och varianter på indelningar kan göras. Efter samråd med uppdragsgivaren har indelningen av verksamheten gjorts enligt den modell som Premfors, Ehn, Haldén och Sundström redovisar i boken Demokrati och byråkrati. 1 Modellen har i detta uppdrag tillämpats i en begränsad studie av några myndigheter. Myndigheternas verksamhet kan omfatta flera indelningar i modellen och nuvarande redovisningssystem ger inte uppgifter om resursförbrukning enligt modellens indelningsgrunder. Om en ny beskrivningsmodell av myndigheternas verksamhet ska införas behöver syftet klargöras och konsekvenserna utredas. Inte minst gäller detta nödvändiga anpassningar av den statliga ekonomiredovisningen. Statskontoret avråder från att införa nya indelningar av statsförvaltningen utöver dem som redan finns i tillgänglig statistik och enligt statsbudgeten. 1 Premfors, R., Ehn, P., Haldén, E., & Sundström, G. (2003) s. 100 ff. 9
8 10
9 Del I Utgångspunkter 1 Att beskriva statsförvaltningens utveckling Här beskriver vi uppdraget och hur vi gått tillväga för att beräkna antalet myndigheter. Dessutom kommenteras de data vi har använt. Vi har valt att räkna de myndigheter som lyder under regeringen eller riksdagen och som styrs av en instruktion eller en särskild lag. Dessa myndigheter är 552 till antalet. Antalet myndigheter har minskat kraftigt sedan år
10 12
11 1 Att beskriva statsförvaltningens utveckling 1.1 Uppdraget Statskontoret fick i regleringsbrevet för år 2005 i uppdrag att göra en studie över utvecklingen i den statliga förvaltningen. I en särskild rapport ska Statskontoret ge regeringen en samlad redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen, främst inriktad på antalet myndigheter och den statliga sysselsättningen på central, regional och lokal nivå. Vidare bör redovisningen spegla myndighetsstrukturen utifrån en översiktlig uppdelning i olika verksamhetsområden samt vara strukturerad så att myndighetstyp och huvudsaklig verksamhet framgår. I uppdraget ingår också att lämna förslag på hur utvecklingen långsiktigt ska följas och redovisas. I juni i år lämnade Statskontoret en delrapport, där myndighetsbegreppet diskuterades och preciserades och de statliga myndigheterna summerades. I delrapporten beskrevs också kortfattat den senaste utvecklingen inom statsförvaltningen. I denna rapport tar vi ett större grepp över utvecklingen inom statsförvaltningen och beskriver hur både sysselsättningen och antalet myndigheter förändrats inom olika områden i staten sedan år Dessutom ger vi förslag till hur en långsiktig redovisning av utvecklingen bör utformas. Rapporten är strukturerad i tre delar. Inledningsvis förs en diskussion om myndighetsbegreppet, och antalet myndigheter beräknas. Därefter, i del två, följer en beskrivning av utvecklingen inom statsförvaltningen sedan år Den tredje och sista delen är inriktad mot hur en långsiktig redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen bör utformas. Detta avsnitt är framtaget i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB). Utvecklingen av sysselsättningen och antalet myndigheter beskrivs i denna rapport med hjälp av underlagsdata från SCB. Vi har också gjort egna studier för att komplettera dessa data. En utförligare beskrivning av våra metoder och källor ges i Bilaga 1. Följande utredare på Statskontoret har deltagit i arbetet: Hanna André (uppdragsledare), Bernt Emanuelsson, Birgitta Fredholm, Jenny Johansson, Emil Lindqvist, Anna Pauloff och Margareta Ringqvist. 13
12 1.2 Vad är en myndighet? En allmänt vedertagen och uteslutande definition av myndighetsbegreppet saknas. 2 Eftersom man kan använda sig av olika definitioner, kan olika uppgifter om antalet myndigheter vara lika giltiga. Det innebär också att en redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen med nödvändighet kräver en klar avgränsning av myndigheterna. Avsaknaden av en definition hänger samman med ambitionen att skapa en flexibel förvaltning. I förarbetena till den nuvarande regeringsformen anges att avsaknaden av en närmare reglering av förvaltningsorganisationen underlättar en mer anpassningsbar förvaltning. Genom en sådan ordning kan myndigheter lätt inrättas och avvecklas, och organiseringen av myndigheterna kan följa aktuella politiska prioriteringar. 3 Samtidigt innebär ett flexibelt myndighetsbegrepp också att möjligheten öppnas för att skapa olika blandformer av organisationer med otydlig status. Detta försvårar en samlad redovisning av statsförvaltningen och försämrar överblicken och kontrollen över förvaltningsapparaten. Det försvårar också medborgarnas möjligheter till insyn och påverkan. 4 Vår avgränsning av gruppen myndigheter kan i detta sammanhang betraktas som ett sätt att förtydliga beskrivningen av statsförvaltningens omfattning och struktur. Instruktion är det avgörande kriteriet Verkförordningsutredningen berörde i sitt slutbetänkande offentliga organ enligt regeringsformen. 5 Regeringsformen skiljer mellan två typer av offentliga organ, beslutande politiska församlingar och myndigheter. I 1 kap. 8 regeringsformen (RF) anges att det för rättsskipning finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Enligt regeringsformens terminologi är samtliga statliga och kommunala organ med undantag för de beslutande församlingarna myndigheter. Även regeringen och domstolarna är således myndigheter. Andra myndigheter än domstolarna och regeringen benämns förvaltningsmyndigheter. Utredningen fortsätter: Utanför myndighetsbegreppet faller, förutom ovan nämnda beslutande politiska församlingar, de rättssubjekt som är organiserade i privaträttsliga former aktiebolag, ideella föreningar, akademier eller stiftelser. Detta även om staten eller en 2 Se t.ex. Finansdepartementet (2004a) och Peterson, O. & Söderlind, D. (1993), s Prop. 1973:90 s Justitiedepartement (2000) s Dir. 2001:117 och Finansdepartement (2004a). 14
13 kommun äger bolaget eller har ett majoritetsinflytande i styrelse eller motsvarande organ. Domstolarna är de allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen), förvaltningsdomstolarna (länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten) och specialdomstolarna (hyresnämnder, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten). Förvaltningsmyndigheter är i första hand en mängd olika organ som ingår som fristående enheter i den statliga eller kommunala förvaltningsorganisationen. Statliga förvaltningsmyndigheter finns antingen under regeringen eller under riksdagen. I vår analys är det de statliga myndigheterna som står i fokus, dvs. domstolar och statliga förvaltningsmyndigheter. En statlig myndighet skapas oftast genom att regeringen utfärdar en förordning med instruktion för myndigheten, efter det att riksdagen anslagit medel. 6 De instruktioner som regeringen utfärdar för myndigheter ges i flertalet fall som en förordning. Det finns dock exempel på myndigheter under regeringen som styrs av en särskild lag i stället för av en instruktion. Det gäller t.ex. universiteten och högskolorna. Myndigheterna under riksdagen styrs genom en av riksdagen beslutad instruktion i lagform. Genom instruktionen eller den särskilda lagen regleras bl.a. myndighetens uppgifter och ledningsform. Varje myndighet har normalt sin egen instruktion eller lag som kompletteras av vissa gemensamma bestämmelser i verksförordningen. I vår egen beräkning av antalet myndigheter har vi tagit fasta på det grundläggande förhållandet att myndigheterna lyder under regeringen eller riksdagen och följaktligen styrs av en instruktion eller särskild lag. Utifrån detta kriterium har vi sammanställt en förteckning över samtliga statliga myndigheter. Förteckningen redovisas i Bilaga 3. Organisationer som saknar instruktion eller särskild lag kommer med denna tolkning inte att ingå i vår förteckning. Kungliga hovstaten har inte tagits med i vår förteckning, eftersom den verkar under speciella förutsättningar och verksamheten styrs genom grundlagarna. Grupper av organisationer som inte ingår i vår förteckning över de statliga myndigheterna men som i viss mening också kan betraktas som myndigheter, beskrivs särskilt i Bilaga 4. Det gäller t.ex. alla kommittéer och delegationer som arbetar med ett tidsbegränsat mandat inom kommittéväsendet under Regeringskansliet. Deras uppdrag kan gälla att utreda en viss fråga. Det kan också gälla att under en begränsad tid ansvara för ett visst område. Exempel är Psykiatrisamordnaren och Nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien. I dessa fall har 6 Finansdepartement (2004a), s
14 regeringen valt att inte inrätta en ny myndighet eller att anförtro en befintlig myndighet uppgiften. År 2004 engagerade kommittéväsendet drygt personer som ordförande, ledamöter, sakkunniga m.m., sekreterare och kanslipersonal. Utgifterna var drygt en halv miljard kronor. Olika typer av myndigheter I arbetet med att beräkna antalet myndigheter har regeringsformens indelning i domstolar och förvaltningsmyndigheter varit vår utgångspunkt. Vid sidan om domstolarna har förvaltningsmyndigheterna delats upp i fem olika grupper: allmänna förvaltningsmyndigheter, affärsverk, universitet och högskolor, myndigheter som ingår i myndighetskoncerner samt myndigheter utan egen personal. Den sistnämnda gruppen har i regel en värdmyndighet som tillhandahåller personal för kansligöromål. Det finns 552 myndigheter Vår genomgång har resulterat i en förteckning som innehåller 552 myndigheter. Förhållandena avser den 31 maj I Tabell 1 redovisas fördelningen av antalet myndigheter i de olika grupperna. De största grupperna är allmänna förvaltningsmyndigheter och myndigheter i myndighetskoncerner. Tabell 1: Antal statliga myndigheter år 2005 fördelat efter myndighetsgrupper. Myndighetskategori Domstolar År Allmänna förvaltningsmyndigheter 199 Affärsverk 3 Högskolor/universitet 37 Myndigheter i myndighetskoncerner 136 Myndigheter utan egen personal 65 Samtliga myndigheter 552 Källa: Egen bearbetning av data från SCB, ESV, bilaga till RK:s instruktion och egen förteckning från Rixlex författningsregister år Jämförs vår förteckning för år 2005 med tidigare studier som Statskontoret genomfört, speglas en utveckling där myndighetsantalet successivt sjunker. 7 År 1990 fanns 1394 myndigheter. År 1995 hade antalet sjunkit till 796. År 2000 hade antalet mer än halverats jämfört med 1990 och uppgick till Jämförelsen av antalet myndigheter bör tolkas med försiktighet, eftersom uppgifter om myndigheter utan egen personal bara ingår åren 2000 och Uppgifterna för år 1990 och 1995 är hämtade från Statskontorets tidigare studier på området. För år 2000 har en uppdatering av förändringarna sedan år 2005 gjorts. 16
15 Under 2000-talet fortsatte minskningen och antalet myndigheter uppgick till 552 år Den främsta orsaken till utvecklingen är att antalet myndigheter i myndighetskoncerner minskat genom bildandet av sammanhållna myndigheter, s.k. enmyndigheter. 1.3 Något kort om dataunderlaget Vår rapport bygger dels på egna studier av antalet myndigheter, dels på dataunderlag från SCB. SCB:s samtliga statistikkällor om statsförvaltningen beskrivs i Bilaga 2. SCB:s data över myndigheterna fångar inte in samtliga myndigheter enligt vår definition. Omkring 250 av de statliga myndigheterna som vi identifierat är dolda i statistiken, eftersom de redovisas tillsammans med andra myndigheter. Detta gäller de domstolar som ingår i domstolsväsendet, vissa av de försvarsanknutna myndigheterna och många av de myndigheter som ingår i myndighetskoncerner. SCB redovisar heller inte de 60-tal myndigheter som saknar egna anställda. Förslag på hur redovisningen av myndigheterna kan utvecklas så att även dessa myndigheter framgår i statistiken diskuteras i kapitel 7. Källorna skiljer sig även när det gäller mättidpunkter. Medan vår förteckning enbart gäller för de statliga myndigheterna år 2005, gäller SCB:s data för år 1990, 1995, 2000 och Sammantaget innebär detta att de SCB-baserade uppgifterna om antalet myndigheter inom olika storleksklasser och myndighetskategorier som presenteras i rapporten skiljer sig från de uppgifter som vi fått fram genom egna beräkningar av myndighetsantalet. Detta gör att våra egna uppgifter inte är jämförbara med SCB:s data. SCB:s uppgifter är emellertid jämförbara sinsemellan, och har därför använts för att ge en bild av utvecklingen inom olika grupper av myndigheter. Den sekretessbedömning som SCB gör innebär att någon fördelning av de försvarsanställda på kommunal nivå inte kan göras. Med hänsyn till SCB:s bedömning görs heller ingen särredovisning av flertalet myndigheter inom försvarsområdet. 8 Undantaget är myndigheten Försvarsmakten, som brutits ut ur försvarsområdet i några fall. 8 Följande myndigheter samlar SCB år 2004 under benämningen försvaret: Försvarets materialverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Statens haverikommission, Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk, Totalförsvarets forskningsinstitut. Följande myndigheter inom försvarsområdet redovisas som egna poster samma år: Folke Bernadotteakademin, Fortifikationsverket samt Inspektionen för strategiska produkter. 17
16 18
17 Del II Utvecklingen i statsförvaltningen 2 Utvecklingsmönster inom den statliga förvaltningen 3 Statsförvaltningens utveckling 4 Statsförvaltningens verksamhetsområden 5 Statsförvaltningens geografi 6 Statsförvaltningens personal Vi beskriver i denna del av rapporten hur myndighetsstrukturen och sysselsättningen inom statsförvaltningen har utvecklats. Inledningsvis tar vi upp ett antal utvecklingsmönster som har präglat den svenska statsförvaltningen sedan 1990-talet och fram till i dag. Vi beskriver sedan statsförvaltningens utveckling i stort vad gäller antal myndigheter och sysselsättningen. Därefter beskrivs utvecklingen inom statsförvaltningens verksamhetsområden. Kapitlet Statsförvaltningens geografi speglar hur sysselsättningen inom statsförvaltningen är spridd över landet. Avslutningsvis behandlas sysselsättningen utifrån de olika kategorierna kön, utländsk bakgrund och ålder. 19
18 20
19 2 Utvecklingsmönster inom den statliga förvaltningen Under 1990-talet, särskilt under den första hälften, genomfördes stora reformer inom statsförvaltningen. Affärsverksamhet bröts ut för att drivas i bolagsform under konkurrens, medan rättsskipning och myndighetsutövning skildes åt. Det statliga åtagandet omprövades och decentraliseringen av statliga verksamheter till kommunal nivå fortsatte. Förändringarna ledde till att statsförvaltningen minskade i omfattning och i sysselsättning. Utvecklingen av statsförvaltningen kom att präglas av faktorer som den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) och införandet av ny informationsteknik (IT). Under 2000-talet har förändringstakten avtagit. Reformerna har under senare år mer handlat om att omstrukturera och effektivisera inom ramen för den befintliga statsförvaltningen, genom omorganisering, utveckling av en elektronisk förvaltning och samverkan mellan myndigheter. Omprövningen av det statliga åtagandet, som var mer framträdande under 1990-talets början, har minskat i intensitet under 2000-talet. I det följande beskrivs några framträdande utvecklingsmönster under perioden Vi har valt att lyfta fram de mönster som har explicita och direkta konsekvenser för myndighetsantalet eller sysselsättningen inom statsförvaltningen. 9 Kapitlet är en förenkling av en komplex utveckling. Försvaret har minskat och utbildningsområdet ökat Försvar och utbildning är de statliga verksamhetsområden där förändringarna mätt i sysselsättning har varit störst. Inom försvarsområdet har sysselsättningen minskat under hela perioden, medan utbildningssektorn expanderat sedan 1990-talets början. Förändringarna inom försvars- och utbildningsområdet är exempel på att statens prioriteringar har förändrats över tid. Argumenten för de olika sparpaketen inom försvarsområdet är likartade under perioden. Sammantaget anser regering och riksdag att det säkerhetspolitiska läget i Sverige har stärkts, främst tack vare det kalla krigets slut och den pågående europeiska integrationen. Ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige bedöms som osannolikt under överskådlig tid, vilket motiverar en minskad personalstyrka inom 9 Vid sidan av dessa finns flera andra mönster, däribland utvecklingstendenser som inte direkt påverkar sysselsättningsmönster eller antalet myndigheter (exempelvis satsningarna på mål- och resultatstyrning). 21
20 området. Av dessa skäl bedömer regering och riksdag att utgifterna för området i fortsättningen kan minskas. 10 Även regeringens satsningar inom utbildningsområdet brukar förklaras av förändringar i omvärlden. Under 1990-talets lågkonjunktur ökade arbetslösheten, vilket ansågs motivera fler utbildningsplatser och nya högskolor och universitet. 11 Även i dag lyfter regeringen fram utbildningens betydelse för välfärd, tillväxt och regional utveckling som skäl för satsningar på området. En bred rekrytering till högskolor och universitet anses även bidra till att minska klyftorna i samhället. 12 Renodling mellan myndigheter och kommersiella bolag Under 1990-talet dominerades de förvaltningspolitiska reformerna av renodlingstanken, som i sin striktaste form inriktats på att skilja affärsverksamhet från myndighetsutövning. Tanken med renodling är även att statsförvaltningen i större utsträckning bör dra nytta av marknadsekonomins fördelar, vilket bl.a. anses bidra till en effektivare användning av resurserna. 13 Som ett led i renodlingen bolagiserades flera av de stora statliga affärsverken under 1990-talet. Marknader som tidigare inte varit konkurrensutsatta kom härmed att öppnas för konkurrens. 14 Bolagiseringarna innebar att antalet sysselsatta i statsförvaltningen sjönk kraftigt, med nästan personer, i och med att bolagens personal inte längre räknades till den statliga förvaltningen. Omprövningen av statens åtagande har utgått från att staten inte bör bedriva kommersiell verksamhet om denna istället kan tillhandahållas på en öppen marknad. Statens ansvar har förändrats till reglering och kontroll av de liberaliserade marknaderna och nya myndigheter har skapats för dessa uppgifter. Så är exempelvis fallet med Post- och telestyrelsen. Renodling mellan myndigheter Sedan 1990-talet har regeringen verkat för renodling också mellan myndigheterna. Under 1990-talet gick utvecklingen mot att skilja juridik från för 10 Se t.ex. prop. 2004/05:5 och Försvarsdepartement (2004). 11 Se t.ex. Statskontoret (1996) s Prop. 2001/02: Se t.ex. Riksrevisionsverket (1996) 14 I samma anda kom flera statliga bolag att privatiseras under denna period (däribland Nordbanken), även om dessa reformer inte berörde utvecklingen inom den statliga förvaltningen. 22
21 valtning eller dömande från övrig myndighetsverksamhet som tillsyn och myndighetsutövning. Under 2000-talet har samma slags renodlingstankar legat till grund för ett fortsatt reformarbete, men nu mer inriktat på att hålla isär myndigheternas tillsynsroll och övrig myndighetsverksamhet. Flera fristående myndigheter med ansvar för tillsyn och granskning har därigenom bildats. Ett exempel är bildandet av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringar år Myndigheten har bl.a. till uppgift att utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna och granska Arbetsmarknadsverket i frågor som rör arbetslöshetsförsäkringen. Med en tydligare uppgiftsfördelning mellan myndigheter anses risken minska för att myndigheterna blir sina egna domare och i den meningen jäviga. 15 Den bärande grundtanken att hålla isär olika typer av uppgifter tycks alltså fortfarande vara aktuell. Under 1990-talets början var reformerna inriktade på vad staten ska göra, medan reformerna därefter har varit mer fokuserade på i vilka former staten ska verka. Europeiseringen ökar arbetsbördan och kräver kontroll Sedan den 1 januari 1995 är Sverige medlem i EU. Medlemskapet har i hög grad påverkat arbetet inom Regeringskansliet och den övriga statsförvaltningen. EU-arbetet sägs också i allt högre grad ha kommit att påverka frågor som tidigare betraktades som inrikespolitiska och många myndigheter har fått anpassa sin organisation och sitt arbetssätt. EU-medlemskapet har bl.a. medfört ökade krav på statlig styrning och kontroll, exempelvis inom jordbruksområdet. För stora delar av statsförvaltningen har EU-medlemskapet inneburit en ökad arbetsbörda, framför allt genom deltagandet i olika EU-relaterade arbetsgrupper. 16 Regeringskansliets expansion kan bl.a. härledas till EUrelaterat arbete. Departementens egna beräkningar visar att de ägnar omkring 40 procent av arbetstiden åt EU-relaterade frågor. 17 Den elektroniska förvaltningen påverkar alla myndigheter Informationstekniken och den elektroniska förvaltningen fick sitt genombrott under 1990-talet, delvis som en följd av att frågan prioriterades inom 15 Se t.ex. Finansdepartement (2004b) s. 51, 55 och prop. 2002/03:100, bilaga 1, prop. 2003/04:100, bilaga Finansdepartementet (2000), Molander, P., Nilsson, J-E. & Schick, A. (2002) s. 39 samt Statskontoret (2000a). 17 Finansdepartement (2000). 23
22 EU, men också genom den svenska regeringens egna initiativ. I den förvaltningspolitiska propositionen våren 1998 skriver regeringen att statsförvaltningen borde ta till vara informationsteknikens möjligheter att effektivisera verksamheten i förvaltningen och ge god service till företag och medborgare. Mer rationella arbetsrutiner och effektivare organisations- och samarbetsformer, bl.a. mellan myndigheter, skulle förbättra servicen och minska kostnaderna. 18 Under 2000-talet har 24-timmarsmyndigheter blivit ett vedertaget begrepp. Innebörden är att myndigheterna bl.a. ska bli elektroniskt tillgängliga för informationshämtande och ärendehantering dygnet runt och servicen till medborgare och företag ska förenklas och förbättras. Samtliga myndigheter har på ett eller annat sätt påverkats av IT-utvecklingen, som bl.a. har lett till omorganiseringar inom myndigheterna. Flera centrala myndigheter har också fått specialuppgifter inom IT-området, däribland Datainspektionen, Post- och telestyrelsen, Statskontoret och Nämnden för elektronisk förvaltning. Decentralisering byts mot centralisering Under 1980-talet och under 1990-talets början var decentralisering av befogenheter och resurser från centrala statliga myndigheter till regionala och lokala statliga myndigheter ett av de viktigare förvaltningspolitiska målen. 19 Decentraliseringen skedde inom de flesta av statsförvaltningens verksamhetsområden, framför allt genom en överföring av arbetsuppgifter från staten till kommuner, och från regeringen och centrala myndigheter till lägre nivåer i statsförvaltningen. Särskilt påtaglig har decentraliseringen varit inom utbildningsområdet. 20 Genom decentraliseringen skulle myndigheterna komma närmare medborgaren, och möjligheterna till insyn, regional anpassning och påverkan skulle öka. 21 De förändringar som senare genomförts har kommit att förändra bilden av en decentraliserad förvaltning. Under senare delen av 1990-talet skedde ett flertal sammanslagningar av lokala och regionala myndigheter, som ombildades till myndigheter med större geografiskt ansvarsområde. Under 2000 talet har sammanslagningen i flera fall blivit fullständig, i och med att flera stora myndighetskoncerner, som i sig inrymt flera myndigheter, slagits samman till sammanhållna myndigheter. Sammanslagningar har skett inom de flesta av statsförvaltningens verksamhetsområden. 18 Prop. 1997/98: Riksrevisionsverket (1996), s Statskontoret (1997), s. 132f 21 Peterson, O. & Söderlind, D. (1993), s. 122f. 24
23 De första regionala sammanslagningarna som skedde under 1990-talet motiverade regeringen med de effektivitetsvinster som kunde göras med en mer sammanhållen organisation, utan att den regionala självständigheten för den skull behövde gå förlorad. 22 De enmyndighetsreformer som genomförts under 2000-talet har också motiverats med effektivitetsargument, men även med att en sammanhållen myndighet är en bättre garant för likabehandling. En förtydligad struktur med utpekad ledning och klara ansvarskedjor anses underlätta både en enhetlig och likformig rättstillämpning och en ökad flexibilitet i organisationen. Regeringen framhåller också att en sammanhållen myndighetsstruktur kan säkra tillgången på specialistkompetens för organisationen, något som också ökar möjligheterna till likformighet i beslutsfattandet. Behovet av nationell samsyn och ökad tydlighet poängteras i anslutning till reformerna Se exempelvis prop. 1997/98:1, utgiftsområde 3 s.15f. 23 Se exempelvis prop. 2002/03:99 och prop. 2003/04:69. 25
24 26
25 3 Statsförvaltningens utveckling 3.1 Färre men större myndigheter Under den senaste 15-årsperioden har antalet myndigheter minskat. År 1990 bestod den statliga förvaltningen av myndigheter. År 2005 hade antalet myndigheter minskat till 552. Sammanlagt rör det sig om en minskning med ca 60 procent. Antalet myndigheter har minskat i snabbare takt än sysselsättningen. Myndigheterna har således blivit färre men större. Under början av 1990-talet minskade både antalet myndigheter och sysselsättningen kraftigt. Den minskade sysselsättningen beror i huvudsak på att affärsverk bolagiserades. Sedan mitten av 1990-talet har emellertid sysselsättningen legat relativt konstant, medan myndighetsantalet fortsatt att minska. Huvudorsaken till det minskade antalet myndigheter står inte att finna i rena nedläggningar av myndigheter. I stället har sammanslagningar av myndigheter genomförts inom flera av statens olika verksamhetsområden. Det gäller exempelvis försvarsområdet, polisväsendet och skogsvårdsorganisationen. Myndighetskoncerner med lokal och regional spridning har fusionerats och de geografiska ansvarsområdena har blivit större eller slagits samman helt genom att s.k. enmyndigheter har bildats. Förändringen av antalet myndigheter bland de allmänna förvaltningsmyndigheterna är inte lika stor. Mellan år 2000 och 2005 minskade dessa med nio stycken. Organisationsförändringarna rör dock ett betydligt större antal av dessa myndigheter och innefattar ett omfattande moderniseringsarbete. 43 myndigheter upphörde genom att verksamheten har koncentrerats till färre myndigheter. 29 tillkom genom renodling eller ombildning av verksamheter. Fem myndigheter inrättades för helt nya uppgifter. Minskad sysselsättning i statlig förvaltning År 1990 omfattade sysselsättningen i den statliga förvaltningen årsarbetskrafter. År 2004 hade sysselsättningen minskat till ca årsarbetskrafter, motsvarande en minskning med 41 procent (se Figur 1). Bolagiseringarna av affärsverken under 1990-talets början svarade för nästan hela nedgången. Utesluts affärsverken ur vår beräkning har antalet statligt sysselsatta minskat med drygt personer, dvs. med cirka 4 procent. 27
26 Figur 1: Utveckling av antalet årsarbetskrafter (absoluta tal) inom den statliga sektorn, Årsarbetskrafter År Källa: Egen bearbetning av data från SCB, Statsförvaltningen en minskande del av arbetsmarknaden Det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden har också minskat sedan år Sysselsättningen i den statliga förvaltningen har emellertid minskat snabbare än på den övriga arbetsmarknaden. Även här är huvudorsaken de omfattande bolagiseringar som genomfördes och som fick till följd att en stor del av de tidigare statligt anställda inte längre räknas som sysselsatta inom statsförvaltningen. År 1990 återfanns 8,5 procent av de sysselsatta på hela arbetsmarknaden i den statliga förvaltningen. År 2004 hade denna siffra sjunkit till 5,5 procent (se Figur 2). Den statliga förvaltningen motsvarar ungefär en femtedel av hela den offentliga sektorn. Figur 2: % Andel (procent) sysselsatta inom statlig sektor av totalt sysselsatta År Källa: Egen bearbetning av data från SCB och SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)
27 3.2 Statsförvaltningens organisering Få stora myndigheter sysselsätter hälften av statsförvaltningen Statsförvaltningens sysselsättning är koncentrerad till ett antal stora statliga myndigheter och myndighetskoncerner, med en sysselsättning på över årsarbetskrafter (se Tabell 2). Nästan alla är rikstäckande myndigheter med stor lokal och regional representation. Deras andel av den statliga sysselsättningen har blivit mindre under perioden. År 1990 utgjorde de största myndigheternas andel 62 procent av den totala statliga sysselsättningen, exklusive affärsverken. År 2004 hade deras andel minskat till 56 procent, främst beroende på de kraftiga neddragningarna inom Försvarsmakten. Tabell 2: Myndighet/koncern Polisorganisationen Försvarsmakten* Allm. försäkringskassor Skatteförvaltningen Arbetsmarknadsverket Kriminalvårdsverket Vägverket Banverket Lunds universitet Domstolsväsendet Utveckling antal årsarbetskrafter och förändring i de tio största myndigheterna/myndighetskoncernerna, exklusive affärsverk, / Summa *Myndigheten Försvarsmakten bildades 1 juli Källa: Egen bearbetning av data från SCB, Att ge en komplett beskrivning över hur sysselsättningen fördelar sig mellan stora och små myndigheter i statsförvaltningen är i dag inte möjligt eftersom många myndigheter redovisas tillsammans med andra. Det gäller exempelvis de myndigheter som ingår i myndighetskoncerner och domstolarna inom domstolsväsendet. Detta innebär att omkring 30 procent av sysselsättningen inom statsförvaltningen inte går att fördela på enskilda myndigheter. Bland de myndigheter där sysselsättningen är redovisad på enskilda myndigheter, dvs. allmänna förvaltningsmyndigheter, universitet och högskolor och affärsverk, visar det sig att de små myndigheterna endast står för en liten del av sysselsättningen (Tabell 3). 29
28 Tabell 3: Antal årsarbetskrafter i myndigheter fördelade efter storleksklass, exklusive myndighetskoncerner, försvar och domstolsväsende, Storlek / Summa Källa: Egen bearbetning av data från SCB, År 2004 stod myndigheter med färre än 100 årsarbetskrafter för ungefär 3 procent av sysselsättningen inom de redovisade grupperna. Myndigheter med mindre än 50 årsarbetskrafter stod för drygt 1 procent av sysselsättningen. Av tabellen framgår att sysselsättningen under perioden har minskat både bland myndigheter med mindre än 250 årsarbetskrafter och bland de myndigheter som sysselsätter fler än årsarbetskrafter. Sysselsättningen har däremot ökat i myndigheter med mellan 250 och 999 årsarbetskrafter. Detta förklaras bl.a. av tillväxten i de regionala högskolorna under perioden. Sammanslagningar minskar antalet myndigheter Antalet myndigheter har under perioden minskat med drygt 800. Den främsta förklaringen till detta är de sammanslagningar som har skett inom myndighetskoncernerna. I kapitel 4 redogör vi mer i detalj för dessa förändringar. Även bortsett från dessa sammanslagningar har antalet myndigheter minskat under perioden, om än marginellt. I Tabell 4 redovisas antalet myndigheter per storleksklass, exklusive delar av försvarsområdet, myndighetskoncerner och domstolsväsende. 24 Under perioden har antalet myndigheter minskat med 7. Huvudsakligen förklaras minskningen av att ett antal små myndigheter lagts ned samt att affärsverk och några andra myndigheter har bolagiserats. Som framgår av tabellen minskade antalet myndigheter under de första åren för att sedan öka något. Förändringarna är emellertid så små att det är svårt att se att det finns en tydlig trend i utvecklingen av antalet myndigheter. 24 De myndigheter inom försvarsområdet som inte redovisas enskilt i SCB:s statistik över sysselsättningen ingår inte i tabellen (se kap.1). 30
29 Tabell 4: Antal myndigheter fördelade efter storleksklass, exklusive delar av försvarsområdet, myndighetskoncerner och domstolsväsende, Storlek / Summa Källa: Egen bearbetning av data från SCB, De allra minsta myndigheterna blir färre Antalet små myndigheter (mindre än 50 årsarbetskrafter), har minskat sedan år 1990 (se Tabell 5). Men förändringen är tämligen marginell, från 79 myndigheter år 1990 till 71 år Ser vi istället på fördelningen inom gruppen, kan vi möjligen ana ett mönster. De riktigt små myndigheterna, dvs. de med mindre än 10 årsarbetskrafter, har kontinuerligt minskat under perioden, bl.a. genom sammanslagningar. Tabell 5: Antal myndigheter med mindre än 50 årsarbetskrafter, fördelade efter storleksklass, exklusive delar av försvarsområdet, myndighetskoncerner och domstolsväsende, Storlek / Summa Källa: Egen bearbetning av data från SCB, Myndigheter utan egen personal En speciell grupp bland myndigheterna är de förvaltningsmyndigheter som saknar egen personal. År 2005 fanns det totalt 65 myndigheter utan egen personal. Av dem var 60 underställda regeringen och 5 underställda riksdagen. Vår studie visar att antalet myndigheter utan egen personal har ökat med 2 sedan år Siffran döljer dock större förändringar inom gruppen. Sedan år 2000 har 7 myndigheter lagts ned (däribland Steriliseringsnämnden och Flygplatsnämnden), medan 9 myndigheter har inrättats (dels Nämnden för lön till riksrevisorer och Nämnden för elektronisk förvaltning, dels en central och sex regionala etikprövningsnämnder). 31
30 Myndigheter i denna grupp kännetecknas av att de har ett avgränsat ansvarsområde och att organisationen är liten. Ofta utgör en nämnd myndighetens ledning. Myndigheternas kansligöromål utförs av en s.k. värdmyndighet. Statskontoret har gjort en separat delstudie av hur stora personalresurser som disponeras hos värdmyndigheterna (se Bilaga 5). Studien visar att resursåtgången för uppgifter i myndigheter utan egen personal varierar, från ett antal timmar till ett tiotal årsarbetskrafter. I vissa fall rör det sig om myndigheter som ska agera som myndigheter först om särskilda kriser inträder. Totalt utförs arbete i förvaltningsmyndigheter utan egen personal motsvarande minst 91 årsarbetskrafter. 25 Detta motsvarar 0,04 procent av sysselsättningen i hela den statliga förvaltningen år I Bilaga 5 ges en kort beskrivning av alla 65 myndigheter utan egen personal samt resursåtgången per myndighet. 3.3 Statsförvaltningens kronor och ören Den minskade sysselsättningen i staten avspeglar sig i de ekonomiska måtten på verksamheten. Värdet av den statliga förvaltningens tjänsteproduktion motsvarade knappt 9 procent av bruttonationalprodukten, BNP, eller 30 procent av produktionen i den offentliga sektorn år Högst var värdet i mitten på 1960-talet, när det uppgick till 12 procent, men då hade försvaret en betydligt större vikt. Sektorns bidrag till BNP, förädlingsvärdet, dvs. produktionen minus förbrukningen av varor och tjänster, uppgick till 5 procent av BNP år Den stora skillnaden mellan produktions- och förädlingsvärdets andel beror på att investeringar inom försvaret som inte bedöms ha någon alternativ civil användning brukar räknas som förbrukning. Även med detta mått mätt får staten, exklusive affärsverken, successivt en allt mindre samhällsekonomisk betydelse jämfört med 1980-talets början då den var som störst. Värdet av de resurser, dvs. utgifter för konsumtion och investeringar, som förbrukades svarade för 9 procent av BNP år Det motsvarade också nära 30 procent av hela den offentliga sektorns resursanvändning. Konsumtionen av statens tjänster ökade under den ekonomiska krisen under 1990 talets början. Det berodde på att utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder ökade, att flyktinginvandringen från före detta Jugoslavien då nådde en topp och att försvaret genom försvarsbeslutet i slutet på 1980-talet tillfälligt fått mer resurser. Trenden efter krisen är vikande. På grund av sin inkomstomfördelande roll har staten en större andel av den offentliga sektorns totala inkomster och utgifter än vad som motiveras av 25 För några av myndigheterna saknas uppgifter om resursåtgång. 32
31 den egna produktionen. År 2004 hade sektorn inkomster på totalt 780 miljarder och utgifter på närmare 800 miljarder kronor, vilket motsvarade 30 procent av BNP. Det innebar att staten fick 55 procent av de totala inkomsterna och betalade ut nästan 60 procent av den offentliga sektorns utgifter samma år. Statens inkomster kommer till allra största delen till över 90 procent från skatter. Dessa inkomster har i princip ökat kontinuerligt och mer än fördubblats räknat i fasta priser sedan 1970-talets början. Under denna tid utgjorde dock tre perioder undantag, då inkomsterna sjönk. Det var i samband med Hagauppgörelserna under 1970-talets andra hälft, den s.k. århundradets skattereform under 1990-talets första år och de skattesänkningar som påbörjades tio år senare och som gjordes i flera steg. Detta dels för att kompensera för de höjningar i egenavgifterna som gjordes under 1990-talet, dels för att allt fler blev skyldiga att betala statlig skatt genom att gränsen inte ändrades i takt med löneökningarna under tiden för budgetssaneringen. Staten har utgifter för den löpande verksamheten, investeringar och räntor på statsskulden, men den dominerande posten är inkomstöverföringar till andra sektorer i samhället. De svarade för två tredjedelar av utgifterna och motsvarade en femtedel av BNP. Drygt hälften gick till hushållen och knappt en fjärdedel var bidrag till kommuner och landsting år Enligt statens resultaträkning uppgick kostnaderna för statens egen verksamhet till 176 miljarder kronor år Detta kan sättas i relation till de totala kostnaderna för statens verksamhet, som var drygt 900 miljarder kronor samma år. Kostnaderna för myndigheternas verksamhet utgör således en mindre del av statens totala kostnader, knappt en femtedel. Den stora kostnadsposten är transfereringar. 26 I kostnaderna för statens egen verksamhet ingår kostnader för personal, lokaler, övrig drift, avskrivningar och nedskrivningar. Uppgifterna är hämtade från Årsredovisning för staten
32 34
33 4 Statsförvaltningens verksamhetsområden Vi ska i detta kapitel närmare beskriva utvecklingen inom statsförvaltningens olika verksamhetsområden. Vi har valt att dela in den statliga förvaltningen i enlighet med den internationella COFOG-standarden. 27 Standarden bygger på tio verksamhetsområden, som i sin tur kan delas upp i 63 underkategorier. Sysselsättningen i den statliga förvaltningen är koncentrerad till sex av de tio områdena. De verksamhetsområden som dominerar statsförvaltningen, mätt i andelen sysselsatta är: utbildning, samhällsskydd och rättsskipning, socialt skydd, allmänna förvaltningstjänster, försvar samt näringslivsfrågor (se Figur 3). Dessa områden rymmer ett stort antal myndigheter med olika inriktning och storlek. År 2004 återfanns 98 procent av sysselsättningen i statsförvaltningen inom dessa sex områden. Figur 3: Antal årsarbetskrafter år 2004 fördelade på verksamhetsområden, exklusive affärsverk Antal årsarbetskrafter Utbildning Sam. skydd o rätts. Socialt skydd Allm. förvalt. tjänster Försvar Näringslivsfrågor Fritid, kultur o religion Hälso o sjukvård Miljöskydd Bostad o samhällsutv. Källa: Egen bearbetning av data från SCB Flest statligt sysselsatta inom utbildningsområdet Det enskilt största verksamhetsområdet är Utbildning. År 2004 återfanns ca 25 procent av den statliga sysselsättningen inom detta verksamhetsområde. Till verksamhetsområdet räknas den statligt administrerade högre utbild 27 Classification of Functions of Government (COFOG). 35
34 ningen, dvs. universitet och högskolor, och myndigheter för utbildningsadministration, som Högskoleverket och Statens skolverk. Även viss utbildning på grundskolenivå ingår, t.ex. Specialskolemyndigheten. 28 Verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning, som är det näst största området inom staten, består huvudsakligen av polisorganisationen, domstolsväsendet och kriminalvården. 29 Totalt återfinns knappt 19 procent av den statliga sysselsättningen inom detta område. Verksamhetsområdet Socialt skydd består i huvudsak av de statligt administrerade delarna av det sociala skyddsnätet. Några av de stora myndigheter som ingår i detta verksamhetsområde är Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan och Migrationsverket. År 2004 svarade detta verksamhetsområde för knappt 16 procent av sysselsättningen i statsförvaltningen. Verksamhetsområdet Allmänna förvaltningstjänster består av myndigheter som har uppgifter som är centrala för statens förvaltning och styrning, t.ex. Regeringskansliet, länsstyrelserna och Skatteverket. År 2004 återfanns 13 procent av sysselsättningen inom detta verksamhetsområde. Verksamhetsområdet Försvar består främst av myndigheten Försvarsmakten, men även bl.a. Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut räknas hit. Totalt återfanns 12 procent av sysselsättningen i statsförvaltningen år 2004 inom detta område. Verksamhetsområdet Näringslivsfrågor inrymmer myndigheter som är inriktade mot infrastruktur, arbetsmarknad, näringsliv och naturbruk. Som exempel kan nämnas Vägverket och Banverket, Arbetsmiljöverket, Konkurrensverket och Skogsvårdsorganisationen. Detta verksamhetsområdes andel av den statliga sysselsättningen var ca 12 procent år Övriga verksamhetsområden är små, med ett mindre antal myndigheter med skiftande verksamhet. Sammanlagt återfinns 2 procent av den statliga sysselsättningen inom dessa fyra områden. Inom verksamhetsområdet Fritidsverksamhet, kultur och religion ingår bl.a. de statliga museerna och Riksantikvarieämbetet. Till området Hälso- och sjukvård hör bl.a. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsoinstitutet. 28 Specialskolemyndigheten har till uppgift att bedriva utbildning för döva och hörselskadade barn. 29 Till kategorin domstolsväsendet räknas här de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna, arrende- och hyresnämnder och Domstolsverket. Specialdomstolarna, dvs. Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen, räknas inte till detta verksamhetsområde utan till Näringslivsfrågor. 36
Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merKommittédirektiv. Utredning om regeringens analys- och utvärderingsresurser. Dir. 2017:79. Beslut vid regeringssammanträde den 27 juli 2017.
Kommittédirektiv Utredning om regeringens analys- och utvärderingsresurser Dir. 2017:79 Beslut vid regeringssammanträde den 27 juli 2017. Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en översyn
Läs merSjukfrånvaron i staten år 2013
Dnr 2014/62-4 Sjukfrånvaron i staten år 2013 myndigheter och sektorer MISSIV DATUM DIARIENR 2014-05-06 2014/62-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-12-19 S2013/9067/SAM (delvis) Regeringen Socialdepartementet
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merDelbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)
Läs merRemissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs merFörvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)
TSG 2009-196 Fi2008/7973 REMISSVAR 1(7) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU
Läs merKommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013
Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur Dir. 2013:15 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra
Läs merFinansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ökad styrning av myndigheternas lokalisering
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ökad styrning av myndigheternas lokalisering Februari 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till förordning om statliga myndigheters
Läs merKommittédirektiv. En expertgrupp för digitala investeringar. Dir. 2017:62. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017.
Kommittédirektiv En expertgrupp för digitala investeringar Dir. 2017:62 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017. Sammanfattning En särskild expertgrupp i form av en kommitté ges i uppdrag att stödja
Läs merVad händer i den offentliga sektorn. En översikt över utvecklingen
Vad händer i den offentliga sektorn En översikt över utvecklingen 2000 2011 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning 9 1.1 Statskontorets uppdrag 9 1.1 Den offentliga sektorn några begrepp 9 1.2 Innehållet
Läs merDet svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen
Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen
Läs merUppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius
Uppföljning och redovisning inom staten Eva Engberg och Mikael Marelius Agenda Rapportering och uppföljning i staten Statens budget Resultat- och balansräkning för staten Nationalräkenskaper Rapportering
Läs merDen offentliga sektorn i korthet 2018
Den offentliga sektorn i korthet 2018 2018 MISSIV DATUM 2018-06-07 ERT DATUM DIARIENR 2018/63-5 ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Den offentliga sektorn i korthet 2018 Inom
Läs merSkapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen
Läs merMöjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merOffentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom
9 I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom redovisas översiktligt vilka verksamheter som bedrivs i den statliga sektorn, medan utvecklingen för
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merUppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND
Uppföljning av en kartläggning av regeringens styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND Program Jämi Jämställdhetsintegrering i staten vid Nationella sekretariatet för genusforskning
Läs merKommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015
Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merTillsyn över Polisen (SOU 2013:42)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 Ju2013/4408/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42) Sammanfattning Statskontoret: tillstyrker Polisorganisationskommitténs
Läs merBeslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:
Sök i Rättsdatabaserna Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:52 Departement: Fi Finansdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-05-12 Rubrik: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar
Läs merDet svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning
Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska
Läs merOmfattning och ansvar Offentlig ekonomi Offentlig sektor Till offentlig sektor räknas alla institutionella enheter som är "övriga icke-marknadsproduce
Offentlig ekonomi Omfattning och ansvar 2 Omfattning och ansvar I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn omfattar. Här beskriver vi
Läs merEn samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets
Läs mer2 Styrning, struktur och nyttjande
Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn
Läs merIntervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.
Metodbilaga Vårt material har vi i huvudsak samlat in genom intervjuer, viss skriftlig dokumentation från myndigheter samt genom en enkät riktad till myndigheter. De olika underlagen beskrivs i de följande
Läs merRegeringens proposition 1996/97:89
Regeringens proposition 1996/97:89 Ändring i lagen om civilt försvar m.m Prop. 1996/97:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 1997 Göran Persson Thage G Peterson
Läs merEnligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.
Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)
Läs merKommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010
Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera
Läs merKommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60
Kommittédirektiv En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Dir. 2016:60 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En kommitté i form av
Läs merIndelningskommitténs betänkande
2018-08-30 100-11586-2018 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se Indelningskommitténs betänkande (dnr Fi2018/106/DF) Länsstyrelsen
Läs merEffektiv vård (SOU 2016:2)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merKommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten
Kommittédirektiv Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för 2006:80 Dir. psykologiskt försvar för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet
Läs merEn kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Läs merKompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen
Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) Utfärdad den 28 februari 2019 Publicerad den 5 mars 2019 Regeringen föreskriver i fråga om säkerhetsskyddsförordningen
Läs merBetänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet
1(10) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning Kronofogden delar utredningens bedömning att Sverige har halkat efter jämförbara
Läs merPraktik i staten INTRODUKTION OM HUR DET ÄR ATT JOBBA OCH HA PRAKTIK I STATEN
Praktik i staten INTRODUKTION OM HUR DET ÄR ATT JOBBA OCH HA PRAKTIK I STATEN 4 Inledning 6 Så styrs Sverige en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt 8 Du är en del av den demokratiska processen
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merSedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU
Läs merDelegering av processbehörighet i arbetstvister
Delegering av processbehörighet i arbetstvister 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Innehåll Förord Delegering av Arbetsgivarverkets processbehörighet Bilaga till Arbetsgivarverkets
Läs merLedamot av myndighetsstyrelse
Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av
Läs merMed tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)
REMISSVAR 1 (6) DATUM 2018-10-22 ERT DATUM 2018-06-28 DIARIENR 2018/146-4 ER BETECKNING Fi2018/02431 Regeringskansliet Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm
Läs merArbetsmarknadsläget juli 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget juli 2013 39 000 fick jobb Av samtliga som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen påbörjade under juli 39 000 personer någon form av arbete, vilket
Läs merUppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete
e Regeringen Regerings beslut 2017-12-21 N2017/07839/RTS IV5 Näringsdepartementet Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018-2020 Regeringens
Läs merErsättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning
Läs merKommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86
Kommittédirektiv Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik Dir. 2018:86 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska närmare
Läs merStatistikperioden september 2015 september 2016
Statistikperioden september 2015 september 2016 Diarienummer: 2017/0272 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges) Förord Sammanfattning
Läs merAnvändningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens
Läs merArbete och försörjning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merLedamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola
Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk
Läs merSTATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 3 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2016 2016 Juni 2017 Dnr: MYH 2016/1389 Innehåll Sökande och sökande per plats 2016...3 1 Antal sökande...3
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merYttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2017-05-15 Diarienummer KSN-2017-1683 Kommunstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merFör Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Kommitténs uppdrag Regeringen tillsatte i juni 2015 en Parlamentarisk Landsbygdskommitté
Läs merMed rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU
Läs merKommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008
Kommittédirektiv Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen Dir. 2008:25 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet
Läs merKommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014
Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering
Läs merTjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?
Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som
Läs merBudgetunderlag för budgetåren
BUDGETUNDERLAG 1 (10) Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag för budgetåren 2019 2021 Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna
Läs merStatskontorets publikationer 2017
Statskontorets publikationer 2017 Vi gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer och på uppdrag av regeringen. Rapporterna används för effektivisering och omprövning av statlig verksamhet. Vi
Läs merAtt styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)
REMISSVAR 2008-02-12 Dnr 2007/01896 Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) Sammanfattning Riksgälden är positiv till utredarens förslag att renodla, förenkla och förtydliga
Läs merRevisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan
Revisionsrapport Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Datum Dnr 2007-04-11 32-2006-0638 Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Riksrevisionen har som ett led i den årliga
Läs merEn ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2016-06-23 Dnr 304/2016 1 (6) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) Fi2016/01153/K Konkurrensverket begränsar
Läs merUppdrag att följa de statliga myndighetemas användning av it och hur myndigheterna tar tillvara digitaliseringens möjligheter 1 bilaga
Regeringsbeslut III 5 REGERINGEN 2016-02-25 N2016/01642/EF Näringsdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 Stockholm EKONOMiSTYRNINGSVERKEr Inkom Uppdrag att följa de statliga myndighetemas
Läs merDen offentliga sektorn i korthet
DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTVECKLING 2012 Den offentliga sektorn i korthet utvecklingen 2012 MISSIV DATUM DIARIENR 2013-06-26 2013/80-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merSTATISTIK I BLICKFÅNGET
STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...
Läs merRemissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merRiksgäldens svar på Förvaltningskommitténs slutbetänkande (SOU 2008:118)
REMISSVAR 2009-05-04 Dnr 2009/00337 Finansdepartementet Riksgäldens svar på Förvaltningskommitténs slutbetänkande (SOU 2008:118) Disposition och vårt allmänna intryck Riksgälden har tagit del av förvaltningskommitténs
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Precisering av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merArbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan
Läs merDen offentliga sektorn i korthet
2017 Den offentliga sektorn i korthet 2017 MISSIV DATUM DIARIENR 2017-06-13 2017/20-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Den offentliga sektorn i korthet 2017 Inom
Läs mer2018:12. Projekt som bidrar till utvecklingen av en tillitsbaserad styrning i staten
2018:12 Projekt som bidrar till utvecklingen av en tillitsbaserad styrning i staten MISSIV DATUM 2018-04-20 ERT DATUM 2017-08-31 DIARIENR 2017/200-5 ER BETECKNING Fi2017/03341/SFÖ Regeringen Finansdepartementet
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i
Läs merDecentraliserade myndigheter och statliga bolag
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merArbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24
Läs merArbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna
Läs merSjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006
Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33
Läs merEn fördjupad redovisning av studietider i sfi
PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merUnionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?
Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet
Läs merRapport Säkerställd intern styrning och kontroll Myndigheternas redovisning i årsredovisningarna för 2013 ESV 2014:36
Rapport Säkerställd intern styrning och kontroll 2014 Myndigheternas redovisning i årsredovisningarna för 2013 ESV 2014:36 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra
Läs merÅtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga
Läs merSCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org
SCB CIVILA SAMHÄLLET Omfattning och avgränsning På uppdrag av Regeringen har SCB i samråd med en referensgrupp tagit fram en studie kring det svenska civila samhället. Referensgruppen har bestått av ett
Läs merEn gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-11-29 U2016/04660/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Läs merArbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?
Promemoria 2019-04-10 Delegationen för senior arbetskraft S 2018:10 Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer? Allt fler seniorer redovisar inkomst av tjänst och deltar i arbetskraften. Men hur mycket arbetar
Läs merUppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)
Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,
Läs mer