Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter

Transkript

1 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter ISSN X R 2007:15

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Miljönämnden har angett att utvecklingen mot en effektiv och miljöanpassad energianvändning hos verksamheter inom kommunen är ett prioriterat mål. En effektiv och miljöanpassad energianvändning hos verksamheter i kommunen är en nödvändighet i strävan mot att uppfylla uppsatta miljökvalitetsmål. I denna rapport redovisas en sammanställning av projektet Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter vilket är en del av miljöförvaltningens arbete med energifrågor i tillsynen. Rapporten ska utgöra grund för att bedöma behovet av fortsatta åtgärder och miljöförvaltningens fortsatta tillsynsarbete i frågan. För innehållet i denna rapport svarar Erik Pettersson, miljöskyddsavdelningen. November 2007 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Målsättning 6 Bakgrund 6 Nationella och regionala miljökvalitetsmål 6 Mål- och styrdokument i Göteborgs kommun 7 Vad säger lagstiftningen? 7 Potential för minskad energianvändning 8 Metod/Genomförande 9 Studerat referensobjekt 9 Föreläggande om Energiplan 9 Seminarier 9 Avgränsning 9 Resultat 10 Energikartläggning 11 Energianvändning 11 Energianvändning per energislag 11 Förbrukande enheter 12 Energiåtervinning 14 Förbättring och åtgärder 15 Systembyte 15 Förbättringsmöjligheter 17 Genomförda och planerade insatser 18 Slutsatser 19 Fortsatt Arbete 21 Energikartläggning Tips och råd 21 Jämförbara nyckeltal 22 Fastighetsägarens ansvar 22 Hjälp i tillsynen 23 Referenser 23 Bilagor 24 Sid 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Bilageförteckning: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Föreläggande om energiplan Mall för ifyllande av energiplan Läsanvisning till mall för energiplan Deltagande verksamheter Checklista - Energikartläggning Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Sammanfattning Miljöförvaltningens målsättning med detta projekt är att möjliggöra en effektivare och mer miljöanpassad energianvändning hos verksamheter inom kommunen. Som en del i detta arbete har miljöförvaltningen skickat ut ett föreläggande till tillståndspliktiga verksamheter om att inkomma med en energiplan bestående av dels en energikartläggning och dels förbättringspotential och åtgärder. Dessutom har seminarium arrangerats där verksamhetsutövare har uppmärksammats om deras möjligheter till förbättrad energiplanering, energieffektivisering och användning av alternativa bränslen. Av de redovisade energiplanerna framgår det att verksamheterna har kunnat redovisa uppgifter om sin totala energianvändning och energiförbrukningen per energislag vilket visar att verksamhetsutövarna har en god kontroll på mängden inköpt energi av respektive energislag. De stora verksamheterna står för huvuddelen av energiförbrukningen och elenergi är det energislag som utgör den största delen av energianvändningen näst följt av fjärrvärme. Av de 62 verksamheter som inkommit med en energiplan är det ett tiotal som har lagt ner ett gediget arbete. Resultatet visar att de verksamheter som arbetat aktivt med energifrågan har kunnat göra energibesparingar på %. Det stora flertalet av de redovisade energiplanerna håller dock låg kvalitet. Det är tydligt att många verksamheter saknar kunskap om var i verksamheten energin förbrukas och vilken potential det finns att effektivisera och reducera energiförbrukningen. Miljönämndens målsättning är att elenergiförbrukningen från förnyelsebara energikällor (vind, sol och biobränsle) ska öka hos verksamheter i kommunen. Av energiplanerna framgår det att endast 3 av verksamheterna har redovisat att de använder sig av elenergi från förnyelsebara energikällor. Mot bakgrund av att elenergin utgör den största andelen av energiförbrukningen hos verksamheterna är detta en fråga som miljöförvaltningen bör lyfta i det fortsatta tillsynsarbetet. Miljöförvaltningen kan konstatera att inte någon av verksamheterna använder sig av biobränsle. Av fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser (uppvärmning/belysning/ventilation) hos verksamheterna framgår det att en relativt stor andel energi förbrukas i stödprocesserna. Miljöförvaltningen anser att det bör finnas en stor potential till energieffektivisering bland stödprocesserna. De verksamheter som lyckats att göra störst energibesparingar har alla främst lyckats effektivisera stödprocesserna. Ett av kommunens prioriterade mål i miljöarbetet är att minska användningen av fossila bränslen. Energiplanerna visar att de största verksamheterna generellt sett har hunnit långt i arbetet med att ställa om sina energisystem där de gjort sig av 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 med sitt oljeberoende och istället nu använder sig av naturgas och eller fjärrvärme. Detta syns också i den sammanlagda statistiken där endast 10 procent av energiförbrukningen utgörs av fossila bränslen exklusive naturgas. Miljöförvaltningen ser mycket positivt på detta resultat men då de största verksamheterna står för huvuddelen av energiförbrukningen är potentialen att ytterligare minska oljeanvändningen fortfarande stor. De medelstora och de mindre verksamheterna har däremot inte arbetat för en energiomställning och redovisar små potentialer att ersätta fossilt bränsle. Här finns det enligt miljöförvaltningen på sikt en stor potential att ytterligare minska koldioxidutsläppen, främst genom att välja fjärrvärme eller biobränsle som alternativ vid utbyte av uttjänta oljepannor. Ett annat prioriterat mål inom kommunen är energieffektivisering. Av energiplanerna framgår det att de redovisade besparingsåtgärderna är mycket små. En förklaring till detta är att verksamheterna inte har någon god kontroll över sin energisituation och därför inte kan uppskatta besparingen av sina åtgärder. Ytterligare en förklaring är att många av dessa verksamheter hyr sin fastighet och därför inte anser sig har någon möjlighet att påverka energieffektiviseringsarbetet. Miljöförvaltningens bedömning är att det ändå finns en stor potential för verksamheterna att med förhållandevis enkla medel och till rimliga kostnader ytterligare effektivisera och reducera sin energianvändning. Även den redovisade mängden återvunnen energi hos verksamheterna är sammantaget mycket liten och miljöförvaltningen ser här en stor besparingspotential. Flertalet av verksamheterna ser förbättringspotentialer, knappt två tredjedelar av alla verksamheter redovisar minst en effektiviseringsåtgärd som betalar sig inom tre år. Detta visar tydligt att många verksamheter förstått nyttan med energieffektivisering och att viljan att vidta kostnadseffektiva åtgärder är god. En viktig fråga som framstått som en brist vid sammanställningen av de redovisade energiplanerna är avsaknaden av jämförbara nyckeltal. Det är idag svårt att jämföra olika verksamheter energieffektivitet inom till exempelvis samma bransch. Miljöförvaltningen anser att det är av stor vikt att fortsätta arbetet med energifrågorna inom ramen för tillsynsarbetet. Det första steget i detta arbete bör vara att begära in kompletteringar för det stora flertalet av de bristande energiplanerna. För många utav verksamheterna kommer en sådan komplettering att innebära att de måste genomföra en ordentlig energikartläggning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Målsättning Miljöförvaltningens mål med detta projekt är att driva på utvecklingen mot en effektiv och miljöanpassad energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter inom kommunen. Syftet med projektet är att stödja det pågående energiarbetet i företagen och att få igång energitänket. Som en del i detta arbete har miljöförvaltningen skickat ut ett föreläggande till dessa verksamheter om att redovisa en energiplan. En energiplan bör enligt miljöförvaltningens uppfattning ha som syfte att minska energianvändningen, ge underlag för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål samt ge underlag för att bedriva tillsyn enligt miljöbalken. Miljöförvaltningens mål med denna sammanställning är att den ska komma att utgöra grund för fortsatta åtgärder och miljöförvaltningens vidare arbete med energifrågor i tillsynen. Bakgrund Miljönämnden, som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främsta pådrivare i miljöfrågor, har en tydlig roll i arbetet med att fullgöra kommunfullmäktiges uppsatta mål. Två prioriterade mål är att El-effektiviteten ska öka och att Förbrukningen av fossila bränslen ska minska. Som en del i detta arbete har miljöförvaltningen startat ett särskilt tillsynsprojekt vilket är inriktat på effektiv och miljöanpassad energianvändning hos verksamheter för vilka kommunen är tillsynsmyndighet över. I projektet uppmärksammas verksamhetsutövarna om deras möjligheter till förbättrad energiplanering, energieffektivisering och användning av alternativa bränslen. Nationella och regionala miljökvalitetsmål En viktig utgångspunkt för kommunens miljöarbete är de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt(1). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Energisektorn påverkar alla miljökvalitetsmål på något sätt, men fyra stycken har pekats ut som de mest centrala, där den energirelaterade påverkan är av extra stor betydelse för om miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Några viktiga aspekter som påverkar möjligheten att uppnå dessa miljökvalitetsmål är utsläpp av koldioxid, svavel- och kvävedioxider från energiproduktion, samt energianvändning i bebyggelse. Regionala miljökvalitetsmål har tagits fram för att anpassa, konkretisera och precisera de nationella målen till förhållandena i Västra Götalands län (2). Miljömålet Begränsad klimatpåverkan innebär at halten av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 klimatsystemet inte blir farlig. För Begränsad Klimatpåverkan har följande regionala delmål formulerats: Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Ett flertal riktade åtgärder har föreslagits för att nå målet, varav en åtgärd är att industrier i länet ska upprätta energiplaner för att minska energianvändningen. Mål- och styrdokument i Göteborgs kommun Energieffektivisering och energiomställning är högt prioriterade frågor i Göteborgs Stad. Kommunfullmäktige har i kommunens budget pekat ut två prioriterade mål i kommunens miljöarbete (3): Förbrukningen av fossila bränslen ska minska El-effektiviteten ska öka Göteborgs energiplan (4) är ett styrdokument för kommunens arbete inom energisektorn. I planen redovisas strategierna för hur energieffektiviteten ska öka och hur förbrukningen av fossila ämnen ska minska i kommunen. Den sparade kilowattimmen och kubikmetern olja pekas ut som de mest effektiva insatserna sett ur miljösynpunkt. Elkraftförsörjningen är i de delar som baseras på fossila källor eller kärnkraft inte långsiktigt hållbar. Kommunens verksamheter ska bli effektivare i sin elanvändning och verka för en annan uppvärmningsform än direktel, t.ex. fjärrvärme eller biobränsle. Efterfrågan på förnybart producerad el (vind, sol, biobränsle) ska stimuleras. Oljeanvändningen skall i kommunens verksamheter minska till förmån för biobränslen och naturgas. Naturgas är ett fossilt bränsle men en ökad naturgasförbrukning kan ekonomisera ett utbyggt gasledningsnät som på sikt kan nyttjas för biogas, t ex syntetgas från förgasad biomassa och avfall. Direkt oljeuppvärmning skall minska till förmån för ökad fjärrvärmeanslutning. Effektiv fjärrvärme är ur miljösynpunkt att föredra framför olje- och eluppvärmning. Fjärrvärmen ger värdefullt värmeunderlag för kraftvärmeproduktion och är dessutom ett bränsleflexibelt system med möjligheter att ta tillvara olika bränslen. Vad säger lagstiftningen? Miljöbalkens hänsynsregler ger tillsynsmyndigheten möjlighet och skyldighet att ställa krav avseende en verksamhets energianvändning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Enligt Miljöbalkens Hushållningsprincip (MB 2 kap 5 ) ska alla som bedriver en verksamhet hushålla med råvaror och energi samt nyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Enligt Kunskapskravet (MB 2kap 2 ) ska verksamhetsutövaren ha den kunskap om verksamheten, inklusive energisituationen, som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Enligt Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) ska verksamhetsutövaren iaktta de begränsningar eller vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller motverka att verksamheten/åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas. Skälighetsregeln (MB 2 kap 7 ) innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Krav på energieffektiviserande åtgärder är i stor utsträckning motiverade, då många energieffektiviserande åtgärder rent utav är lönsamma för verksamheten. Enligt Miljöbalkens krav på egenkontroll ska verksamhetsutövaren planera och kontrollera verksamheten så att olägenheter för människors hälsa och miljön förebyggs. Genom egenkontrollen ska verksamhetsutövaren kunna visa hur de uppfyller kraven i hänsynsreglerna, vilket inkluderar att kunna redovisa verksamhetens årliga energiförbrukning samt arbetet för att minska/hushålla med verksamhetens energiförbrukning. Potential för minskad energianvändning Bland de energislag som förekommer inom industriverksamheter står oftast el för den största förbrukningen. Jämförande studier som genomförts inom verkstadsindustrier visar att Sverige har en relativt hög elförbrukning per producerad enhet relativt industrier i övriga Europa. Inom EU finns nu i princip en gemensam avreglerad elmarknad. Den ökade elhandeln mellan länderna har bidragit till ett mer likriktat elpris där trenden är att svenska elkunder får ett allt högre elpris. Detta leder på sikt till att svenska företag förlorar de konkurrensfördelar som ett lågt energipris innebär. Att minska sin energianvändning kan vara ett sätt att stärka sin konkurrenskraft och öka sin lönsamhet. Verksamheter har stora möjligheter att minska sin energianvändning, beräkningar visar att man kan göra energibesparingar på %. Många åtgärder är dessutom kostnadseffektiva och enkla att genomföra. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Metod/Genomförande Studerat referensprojekt Miljöförvaltningen har inför Energieffektiviseringsprojektet studerat och hämtat inspiration från länsstyrelsen i Gävleborgs Projekt Energiplaner (5). Föreläggande om Energiplan Projektet startade under 2006 då miljöförvaltningen med föreläggande begärde att tillståndspliktiga verksamheter skulle redovisa en energiplan i samband med miljörapporteringen för 2006 (till miljöförvaltningen senast den 31 mars 2007). De berörda verksamheterna i projektet har varit B-verksamheter samt de A- verksamheter som miljöförvaltningen har tillsyn över. Med föreläggandet skickade miljöförvaltningen ut en mall samt läsanvisning för ifyllande av Energiplan. Mallen var uppdelad i två delar, Energikartläggning och Förbättring och åtgärder. I delen Energikartläggning ombads verksamheterna redovisa sin energiförbrukning, uppdelad per energislag, samt de största energiförbrukande enheterna och mängden återvunnen energi. I delen Förbättring och åtgärder ombads verksamheterna redovisa effektiviseringsmöjligheter samt planerade och genomförda åtgärder. För en mer utförlig beskrivning, se bilaga 2 och 3. Verksamhetsutövarna fick drygt 8 månaders tid till på sig för att ta fram uppgifter för energikartläggningen. Detta med tanke på att verksamhetsutövarna skulle ha möjlighet att göra en noggrann genomgång av energisituationen på respektive företag. Seminarier Ett seminarium om energieffektivisering arrangerades den 17 oktober 2006 i samarbete med energirådgivarna vid Konsument Göteborg för att ge verksamhetsutövare stöd och inspiration i energiplanarbetet. Vid seminariet medverkade representanter från Energimyndigheten, IVF (Industri, forskning och utveckling AB) och Linköpings Universitet. Ytterligare ett energiseminarium är inplanerat till den 14 november 2007 där miljöförvaltningen i samarbete med Konsument Göteborg återigen bjuder in tillståndspliktiga verksamheter samt ett urval av anmälningspliktiga verksamheter i kommunen. Avgränsning Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun bedriver tillsyn över 135 stycken tillståndspliktiga verksamheter. Föreläggandet om att inkomma med en energiplan skickades ut till drygt hälften av dessa verksamheter. De verksamheter som undantagits är främst energiproducerade anläggningar (44 st), avfallsanläggningar (7st) samt verksamheter med en uppenbart marginell energiförbrukning. Även Länsstyrelsens tillsynsobjekt, däribland de energiintensiva raffinaderierna, är undantagna denna sammanställning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Resultat Av de 62 verksamheter som har redovisat uppgifter enligt den förelagda energiplanmallen är det tydligt märkbart att ett tiotal har lagt ner ett gediget arbete för att ta fram de uppgifter miljöförvaltningen efterfrågat. I några fall har externa konsulter utfört energikartläggningen. Flertalet av energiplanerna håller dock låg kvalitet på grund av bristfälliga redovisningar. Det är tydligt att många verksamheter saknar kunskap om var i verksamheten energin förbrukas och vilken potential det finns att effektivisera och reducera sin energianvändning. Totalt 6 stycken verksamheter har ännu inte inkommit med någon energiplan. För att ge en överskådligare bild av energiförbrukningen hos verksamheterna har de delats upp i tre grupper, baserat på verksamheternas totala energiförbrukning. I den första gruppen redovisas de största och mest energiintensiva verksamheterna med en årsförbrukning på mer än MWh. Den största förbrukaren i denna grupp har en årsförbrukning på drygt MWh. Verksamheterna i denna grupp karaktäriseras av bilindustrin, stora livsmedelsproducenter, sjukhus samt verksamheter knutna till Göteborgs Hamn. En lista över samtliga verksamheter finns i bilaga 4. I grupp två redovisas verksamheter med en medelstor energiförbrukning, mellan och MWh per år. Denna grupp består av många olika typer av industriverksamheter. I den tredje gruppen redovisas verksamheter med en energiförbrukning som understiger MWh per år. Den lägsta årsförbrukningen uppgår till knappt 20 MWh. Gruppen består, likt grupp två, av en blandning av olika industriverksamheter. Fördelningen av verksamheterna framgår av diagram 1. Antal företag i respektive grupp Antal verksamheter Verksamheter med mindre energiförbrukning (<1 000 MWh/år) Verksamheter med medelstor energiförbrukning ( MWh/år) Verksamheter med stor energiförbrukning (> MWh/år) Diagram 1. Fördelningen av verksamheterna. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Energikartläggning Samtliga verksamheter har redovisat noggranna uppgifter gällande den totala energiförbrukningen och energiförbrukning per energislag. Detta visar att verksamhetsutövarna har god kontroll på mängden inköpt energi av respektive energislag. ENERGIANVÄNDNING Totalt uppgår energiförbrukningen hos de deltagande verksamheterna till knappt 618 GWh. Detta utgör 28 % av den totala energiförbrukningen för alla tillståndspliktiga verksamheter som kommunen har tillsyn över. De energiproducerade anläggningarna, som till största delen utgörs av Göteborg Energis anläggningar, har undantagits föreläggande om att inkomma med energiplan. Dessa har också de största energiförbrukarna och står för ca 70 % av den totala energiförbrukningen som kommunen har tillsyn över. Fördelningen av energiförbrukningen mellan de tre grupperna visas i diagram 2. Gruppen med stora verksamheter står för huvuddelen av energiförbrukningen medan de medelstora verksamheternas energiförbrukning utgör 12 %. De mindre verksamheternas energiförbrukning är i sammanhanget marginell. Fördelningen av den totala energiförbrukningen 2% 12% Verksamheter med mindre energiförbrukning (<1 000 MWh/år) Verksamheter med medelstor energiförbrukning ( MWh/år) Verksamheter med stor energiförbrukning (> MWh/år) 86% Diagram 2. Fördelningen av den totala energiförbrukningen mellan de tre grupperna. ENERGIANVÄNDNING PER ENERGISLAG I diagram 3 visas fördelningen mellan energislag för den totala energiförbrukningen hos alla verksamheterna. Mest anmärkningsvärt är att inte någon av verksamheterna använder sig av biobränsle. Elektrisk energi utgör den största energikällan och utgör 59 % av energiförbrukningen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 En tydlig målsättning i kommunen är att förbrukningen av elenergi från förnyelsebara energikällor ska öka. Endast tre stycken verksamheter har redovisat att de använder sig av elenergi som kommer från förnyelsebara källor (miljömärkt el). Dessa verksamheter har en stor energiförbrukning och elenergi från förnyelsebara källor är därför hela 26 % av den totala elenergiförbrukningen. Fjärrvärme utgör det näst största förbrukade energislaget. Andelen fjärrvärme uppgår till 22 %. Andelen fossila bränslen i energiförbrukningen är relativt begränsad och utgör bara 19 % av den totala energiförbrukningen, varav 9 % utgörs av naturgas. Total energiförbrukning, fördelning mellan energislag 22% 0% Elenergi Naturgas 10% 59% Övr. Fossila Bränslen Fjärrvärme 9% Biologiska bränslen Diagram 3. Den totala energiförbrukningen, fördelningen mellan energislag. Det generella mönstret skiljer sig inte så mycket mellan de tre grupperna vad gäller energiförbrukningens fördelning mellan energislag. Elektrisk energi utgör den klart största delen av verksamheternas energiförbrukning i alla grupper. Två tendenser som går att urskilja är dels att andelen elenergi samt oljeförbrukning ökar ju mindre energianvändningen är och dels att andelen fjärrvärme och naturgas minskar ju mindre energiförbrukningen är. FÖRBRUKANDE ENHETER Fördelningen av energiförbrukningen mellan förbrukande enheter, industriprocesser och stödprocesser (uppvärmning, ventilation, kyla och belysning) är generellt sett dåligt redovisad. Hur väl denna redovisning är varierar med storleken på verksamheterna, men även bland de stora verksamheterna finns exempel där man inte särskiljer de olika enheterna i redovisningen. De medelstora och de mindre verksamheterna har svårt att skilja de olika stödprocesserna åt men också att särskilja energiförbrukningen mellan industriprocesser och stödprocesser. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Miljöförvaltningen tolkar detta som att verksamhetsutövarna i de flesta fall inte har någon närmare kunskap om sin verksamhets energisituation. Med detta som bakgrund har miljöförvaltningen valt att gruppera samman stödprocesserna och endast redovisa energianvändningen fördelad mellan industriprocesser (processer och tryckluft) och stödprocesser (uppvärmning, ventilation, kyla och belysning) för att kunna ge en så rättvisande bild som möjligt. Diagram 4-6 visar fördelningen i energianvändning mellan industriprocesser och stödprocesser i de olika grupperna. Mest anmärkningsvärt är den stora energiförbrukningen i stödprocesserna hos de stora verksamheterna (32 %), vilket är i samma storleksordning som hos de mindre verksamheterna (se diagram 4). Den största energiförbrukningen i stödprocesserna går till lokaluppvärmning och ventilation. Generellt sett brukar andelen förbrukad energi i stödprocesserna minska hos större verksamheter. Miljöförvaltningen tror att en orsak till den stora energiförbrukningen i stödprocesserna kan vara att de stora verksamheterna har stora lokaler. Miljöförvaltningen tolkar ändå resultatet som att det finns ett utrymme för effektivisering av energiförbrukningen i stödprocesserna. Energifördelning mellan industriprocesser och stödprocesser vid verksamheter med stor energiförbrukning (> MWh/år) 32% stödprocesser industriprocesser 68% Diagram 4. Fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser hos stora verksamheter. Av diagram 5 framgår det att den redovisade energiförbrukningen i stödprocesserna för de medelstora verksamheterna är 23 %, vilket är väsentligt mindre än för de stora verksamheterna. Diagram 6 visar att de mindre verksamheterna redovisar att andelen förbrukad energi i stödprocesserna är 35 %. Dessa siffror ska dock ses mot bakgrunden att förvånansvärt få verksamheter i bägge dessa grupper inte redovisat någon energiförbrukning för enheten belysning. Generellt sett utgör belysning ca 20 % av verkstadsindustrins energianvändning. Miljöförvaltningen anser därför att det finns en potential till Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 effektivisering i stödprocesserna även hos de medelstora och de mindre verksamheterna. Fördelning mellan industriprocesser och stödprocesser vid verksamheter med medelstor energiförbrukning ( MWh/år) 23% stödprocesser industriprocesser 77% Diagram 5. Fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser hos medelstora verksamheter. Fördelning mellan industriprocesser och stödprocesser vid verksamheter med mindre energiförbrukning (<1 000 MWh/år) 65% 35% stödprocesser industriprocesser Diagram 6. Fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser hos verksamheter med en mindre energiförbrukning. ENERGIÅTERVINNING I tabell 2 visas mängden återvunnen energi för de tre grupperna. Den redovisade mängden återvunnen energi är mycket liten. De medelstora verksamheterna redovisar störst andel återvunnen energi, 5 % av den totala energianvändningen. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 De stora verksamheterna redovisar 4 % och de mindre verksamheterna 1 % återvunnen energi. Drygt hälften av de verksamheter som redovisar att de har någon form av återvinning (exv. värmeväxlare, återvinning av spillvärme) har inte redovisat mängden energi som återvinns. Miljöförvaltningen tolkar detta som ännu ett tecken på att verksamheterna har en bristande kontroll över sin energisituation. Den faktiska andelen återvunnen energi är med detta som bakgrund sannolikt större än den redovisade. En stor del av verksamheterna redovisar dock inte någon återvunnen energi över huvud taget och här ser miljöförvaltningen en stor besparingspotential som bör undersökas ytterligare. Förbättring och åtgärder SYSTEMBYTE Verksamheterna ombads i enkäten att redovisa potentialer och möjligheter att minska koldioxidutsläppen genom systembyte (t.ex. övergång till förnyelsebara energikällor eller fjärrvärme). I tabell 1 redovisas en sammanställning av resultatet. De stora verksamheterna har redan idag hunnit långt i sin energiomställning. 9 av de 12 stora verksamheterna har fjärrvärme redan idag. Flera av företagen har ställt om från oljeförbrukning till naturgas. Detta ser miljöförvaltningen som positivt mot bakgrund att naturgasen på sikt planeras ersättas med biogas. Av energiförbrukningen i gruppen är andelen fossilt bränsle exklusive naturgas relativt låg, ca 9 %. Denna fossila förbrukning utgör dock en stor del av den totala fossila förbrukningen (samtliga verksamheter). Totalt 6 stycken stora verksamheter förbrukar fossilt bränslen, varav en verksamhet står för drygt 90 % av förbrukningen. Två av de stora verksamheterna redovisar att de ser en möjlighet att minska sina koldioxidutsläpp och den redovisade potentialen är stor, den uppgår till 90 % av den fossila energiförbrukningen i gruppen. Miljöförvaltningen ser här en stor möjlighet att minska koldioxidutsläppen från fossilt bränsle exklusive naturgas hos stora verksamheter. Både de mindre och de medelstora verksamheterna förbrukar en relativt stor andel fossila bränslen (17 % respektive 18 %). Knappt hälften av verksamheterna redovisar att de förbrukar fossilt bränsle exklusive naturgas. Bägge grupperna redovisar små potentialer att ersätta fossilt bränsle (3 % respektive 12 %). Bland de mindre verksamheterna är det endast en verksamhet som ser en möjlighet till att minska koldioxidutsläppen genom systembyte. En möjlig förklarning till detta kan vara att dessa verksamheter ofta hyr sin fastighet och därför inte anser sig ha någon rådighet över fastighetens energiförbrukning. Miljöförvaltningen anser att det, även om den fossila förbrukningen i det totala sammanhanget är relativt liten, finns en potential att ytterligare minska koldioxidutsläppen i bägge grupperna. Främst borde det finnas en stor potential genom att ställa om dagens direkta oljeuppvärmning med oljepanna till uppvärmning med fjärrvärme eller biobränsle. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15