Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter"

Transkript

1 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter ISSN X R 2007:15

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Miljönämnden har angett att utvecklingen mot en effektiv och miljöanpassad energianvändning hos verksamheter inom kommunen är ett prioriterat mål. En effektiv och miljöanpassad energianvändning hos verksamheter i kommunen är en nödvändighet i strävan mot att uppfylla uppsatta miljökvalitetsmål. I denna rapport redovisas en sammanställning av projektet Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter vilket är en del av miljöförvaltningens arbete med energifrågor i tillsynen. Rapporten ska utgöra grund för att bedöma behovet av fortsatta åtgärder och miljöförvaltningens fortsatta tillsynsarbete i frågan. För innehållet i denna rapport svarar Erik Pettersson, miljöskyddsavdelningen. November 2007 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Målsättning 6 Bakgrund 6 Nationella och regionala miljökvalitetsmål 6 Mål- och styrdokument i Göteborgs kommun 7 Vad säger lagstiftningen? 7 Potential för minskad energianvändning 8 Metod/Genomförande 9 Studerat referensobjekt 9 Föreläggande om Energiplan 9 Seminarier 9 Avgränsning 9 Resultat 10 Energikartläggning 11 Energianvändning 11 Energianvändning per energislag 11 Förbrukande enheter 12 Energiåtervinning 14 Förbättring och åtgärder 15 Systembyte 15 Förbättringsmöjligheter 17 Genomförda och planerade insatser 18 Slutsatser 19 Fortsatt Arbete 21 Energikartläggning Tips och råd 21 Jämförbara nyckeltal 22 Fastighetsägarens ansvar 22 Hjälp i tillsynen 23 Referenser 23 Bilagor 24 Sid 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Bilageförteckning: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Föreläggande om energiplan Mall för ifyllande av energiplan Läsanvisning till mall för energiplan Deltagande verksamheter Checklista - Energikartläggning Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Sammanfattning Miljöförvaltningens målsättning med detta projekt är att möjliggöra en effektivare och mer miljöanpassad energianvändning hos verksamheter inom kommunen. Som en del i detta arbete har miljöförvaltningen skickat ut ett föreläggande till tillståndspliktiga verksamheter om att inkomma med en energiplan bestående av dels en energikartläggning och dels förbättringspotential och åtgärder. Dessutom har seminarium arrangerats där verksamhetsutövare har uppmärksammats om deras möjligheter till förbättrad energiplanering, energieffektivisering och användning av alternativa bränslen. Av de redovisade energiplanerna framgår det att verksamheterna har kunnat redovisa uppgifter om sin totala energianvändning och energiförbrukningen per energislag vilket visar att verksamhetsutövarna har en god kontroll på mängden inköpt energi av respektive energislag. De stora verksamheterna står för huvuddelen av energiförbrukningen och elenergi är det energislag som utgör den största delen av energianvändningen näst följt av fjärrvärme. Av de 62 verksamheter som inkommit med en energiplan är det ett tiotal som har lagt ner ett gediget arbete. Resultatet visar att de verksamheter som arbetat aktivt med energifrågan har kunnat göra energibesparingar på %. Det stora flertalet av de redovisade energiplanerna håller dock låg kvalitet. Det är tydligt att många verksamheter saknar kunskap om var i verksamheten energin förbrukas och vilken potential det finns att effektivisera och reducera energiförbrukningen. Miljönämndens målsättning är att elenergiförbrukningen från förnyelsebara energikällor (vind, sol och biobränsle) ska öka hos verksamheter i kommunen. Av energiplanerna framgår det att endast 3 av verksamheterna har redovisat att de använder sig av elenergi från förnyelsebara energikällor. Mot bakgrund av att elenergin utgör den största andelen av energiförbrukningen hos verksamheterna är detta en fråga som miljöförvaltningen bör lyfta i det fortsatta tillsynsarbetet. Miljöförvaltningen kan konstatera att inte någon av verksamheterna använder sig av biobränsle. Av fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser (uppvärmning/belysning/ventilation) hos verksamheterna framgår det att en relativt stor andel energi förbrukas i stödprocesserna. Miljöförvaltningen anser att det bör finnas en stor potential till energieffektivisering bland stödprocesserna. De verksamheter som lyckats att göra störst energibesparingar har alla främst lyckats effektivisera stödprocesserna. Ett av kommunens prioriterade mål i miljöarbetet är att minska användningen av fossila bränslen. Energiplanerna visar att de största verksamheterna generellt sett har hunnit långt i arbetet med att ställa om sina energisystem där de gjort sig av 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 med sitt oljeberoende och istället nu använder sig av naturgas och eller fjärrvärme. Detta syns också i den sammanlagda statistiken där endast 10 procent av energiförbrukningen utgörs av fossila bränslen exklusive naturgas. Miljöförvaltningen ser mycket positivt på detta resultat men då de största verksamheterna står för huvuddelen av energiförbrukningen är potentialen att ytterligare minska oljeanvändningen fortfarande stor. De medelstora och de mindre verksamheterna har däremot inte arbetat för en energiomställning och redovisar små potentialer att ersätta fossilt bränsle. Här finns det enligt miljöförvaltningen på sikt en stor potential att ytterligare minska koldioxidutsläppen, främst genom att välja fjärrvärme eller biobränsle som alternativ vid utbyte av uttjänta oljepannor. Ett annat prioriterat mål inom kommunen är energieffektivisering. Av energiplanerna framgår det att de redovisade besparingsåtgärderna är mycket små. En förklaring till detta är att verksamheterna inte har någon god kontroll över sin energisituation och därför inte kan uppskatta besparingen av sina åtgärder. Ytterligare en förklaring är att många av dessa verksamheter hyr sin fastighet och därför inte anser sig har någon möjlighet att påverka energieffektiviseringsarbetet. Miljöförvaltningens bedömning är att det ändå finns en stor potential för verksamheterna att med förhållandevis enkla medel och till rimliga kostnader ytterligare effektivisera och reducera sin energianvändning. Även den redovisade mängden återvunnen energi hos verksamheterna är sammantaget mycket liten och miljöförvaltningen ser här en stor besparingspotential. Flertalet av verksamheterna ser förbättringspotentialer, knappt två tredjedelar av alla verksamheter redovisar minst en effektiviseringsåtgärd som betalar sig inom tre år. Detta visar tydligt att många verksamheter förstått nyttan med energieffektivisering och att viljan att vidta kostnadseffektiva åtgärder är god. En viktig fråga som framstått som en brist vid sammanställningen av de redovisade energiplanerna är avsaknaden av jämförbara nyckeltal. Det är idag svårt att jämföra olika verksamheter energieffektivitet inom till exempelvis samma bransch. Miljöförvaltningen anser att det är av stor vikt att fortsätta arbetet med energifrågorna inom ramen för tillsynsarbetet. Det första steget i detta arbete bör vara att begära in kompletteringar för det stora flertalet av de bristande energiplanerna. För många utav verksamheterna kommer en sådan komplettering att innebära att de måste genomföra en ordentlig energikartläggning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Målsättning Miljöförvaltningens mål med detta projekt är att driva på utvecklingen mot en effektiv och miljöanpassad energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter inom kommunen. Syftet med projektet är att stödja det pågående energiarbetet i företagen och att få igång energitänket. Som en del i detta arbete har miljöförvaltningen skickat ut ett föreläggande till dessa verksamheter om att redovisa en energiplan. En energiplan bör enligt miljöförvaltningens uppfattning ha som syfte att minska energianvändningen, ge underlag för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål samt ge underlag för att bedriva tillsyn enligt miljöbalken. Miljöförvaltningens mål med denna sammanställning är att den ska komma att utgöra grund för fortsatta åtgärder och miljöförvaltningens vidare arbete med energifrågor i tillsynen. Bakgrund Miljönämnden, som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främsta pådrivare i miljöfrågor, har en tydlig roll i arbetet med att fullgöra kommunfullmäktiges uppsatta mål. Två prioriterade mål är att El-effektiviteten ska öka och att Förbrukningen av fossila bränslen ska minska. Som en del i detta arbete har miljöförvaltningen startat ett särskilt tillsynsprojekt vilket är inriktat på effektiv och miljöanpassad energianvändning hos verksamheter för vilka kommunen är tillsynsmyndighet över. I projektet uppmärksammas verksamhetsutövarna om deras möjligheter till förbättrad energiplanering, energieffektivisering och användning av alternativa bränslen. Nationella och regionala miljökvalitetsmål En viktig utgångspunkt för kommunens miljöarbete är de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt(1). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Energisektorn påverkar alla miljökvalitetsmål på något sätt, men fyra stycken har pekats ut som de mest centrala, där den energirelaterade påverkan är av extra stor betydelse för om miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Några viktiga aspekter som påverkar möjligheten att uppnå dessa miljökvalitetsmål är utsläpp av koldioxid, svavel- och kvävedioxider från energiproduktion, samt energianvändning i bebyggelse. Regionala miljökvalitetsmål har tagits fram för att anpassa, konkretisera och precisera de nationella målen till förhållandena i Västra Götalands län (2). Miljömålet Begränsad klimatpåverkan innebär at halten av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 klimatsystemet inte blir farlig. För Begränsad Klimatpåverkan har följande regionala delmål formulerats: Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Ett flertal riktade åtgärder har föreslagits för att nå målet, varav en åtgärd är att industrier i länet ska upprätta energiplaner för att minska energianvändningen. Mål- och styrdokument i Göteborgs kommun Energieffektivisering och energiomställning är högt prioriterade frågor i Göteborgs Stad. Kommunfullmäktige har i kommunens budget pekat ut två prioriterade mål i kommunens miljöarbete (3): Förbrukningen av fossila bränslen ska minska El-effektiviteten ska öka Göteborgs energiplan (4) är ett styrdokument för kommunens arbete inom energisektorn. I planen redovisas strategierna för hur energieffektiviteten ska öka och hur förbrukningen av fossila ämnen ska minska i kommunen. Den sparade kilowattimmen och kubikmetern olja pekas ut som de mest effektiva insatserna sett ur miljösynpunkt. Elkraftförsörjningen är i de delar som baseras på fossila källor eller kärnkraft inte långsiktigt hållbar. Kommunens verksamheter ska bli effektivare i sin elanvändning och verka för en annan uppvärmningsform än direktel, t.ex. fjärrvärme eller biobränsle. Efterfrågan på förnybart producerad el (vind, sol, biobränsle) ska stimuleras. Oljeanvändningen skall i kommunens verksamheter minska till förmån för biobränslen och naturgas. Naturgas är ett fossilt bränsle men en ökad naturgasförbrukning kan ekonomisera ett utbyggt gasledningsnät som på sikt kan nyttjas för biogas, t ex syntetgas från förgasad biomassa och avfall. Direkt oljeuppvärmning skall minska till förmån för ökad fjärrvärmeanslutning. Effektiv fjärrvärme är ur miljösynpunkt att föredra framför olje- och eluppvärmning. Fjärrvärmen ger värdefullt värmeunderlag för kraftvärmeproduktion och är dessutom ett bränsleflexibelt system med möjligheter att ta tillvara olika bränslen. Vad säger lagstiftningen? Miljöbalkens hänsynsregler ger tillsynsmyndigheten möjlighet och skyldighet att ställa krav avseende en verksamhets energianvändning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Enligt Miljöbalkens Hushållningsprincip (MB 2 kap 5 ) ska alla som bedriver en verksamhet hushålla med råvaror och energi samt nyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Enligt Kunskapskravet (MB 2kap 2 ) ska verksamhetsutövaren ha den kunskap om verksamheten, inklusive energisituationen, som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Enligt Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) ska verksamhetsutövaren iaktta de begränsningar eller vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller motverka att verksamheten/åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas. Skälighetsregeln (MB 2 kap 7 ) innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Krav på energieffektiviserande åtgärder är i stor utsträckning motiverade, då många energieffektiviserande åtgärder rent utav är lönsamma för verksamheten. Enligt Miljöbalkens krav på egenkontroll ska verksamhetsutövaren planera och kontrollera verksamheten så att olägenheter för människors hälsa och miljön förebyggs. Genom egenkontrollen ska verksamhetsutövaren kunna visa hur de uppfyller kraven i hänsynsreglerna, vilket inkluderar att kunna redovisa verksamhetens årliga energiförbrukning samt arbetet för att minska/hushålla med verksamhetens energiförbrukning. Potential för minskad energianvändning Bland de energislag som förekommer inom industriverksamheter står oftast el för den största förbrukningen. Jämförande studier som genomförts inom verkstadsindustrier visar att Sverige har en relativt hög elförbrukning per producerad enhet relativt industrier i övriga Europa. Inom EU finns nu i princip en gemensam avreglerad elmarknad. Den ökade elhandeln mellan länderna har bidragit till ett mer likriktat elpris där trenden är att svenska elkunder får ett allt högre elpris. Detta leder på sikt till att svenska företag förlorar de konkurrensfördelar som ett lågt energipris innebär. Att minska sin energianvändning kan vara ett sätt att stärka sin konkurrenskraft och öka sin lönsamhet. Verksamheter har stora möjligheter att minska sin energianvändning, beräkningar visar att man kan göra energibesparingar på %. Många åtgärder är dessutom kostnadseffektiva och enkla att genomföra. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Metod/Genomförande Studerat referensprojekt Miljöförvaltningen har inför Energieffektiviseringsprojektet studerat och hämtat inspiration från länsstyrelsen i Gävleborgs Projekt Energiplaner (5). Föreläggande om Energiplan Projektet startade under 2006 då miljöförvaltningen med föreläggande begärde att tillståndspliktiga verksamheter skulle redovisa en energiplan i samband med miljörapporteringen för 2006 (till miljöförvaltningen senast den 31 mars 2007). De berörda verksamheterna i projektet har varit B-verksamheter samt de A- verksamheter som miljöförvaltningen har tillsyn över. Med föreläggandet skickade miljöförvaltningen ut en mall samt läsanvisning för ifyllande av Energiplan. Mallen var uppdelad i två delar, Energikartläggning och Förbättring och åtgärder. I delen Energikartläggning ombads verksamheterna redovisa sin energiförbrukning, uppdelad per energislag, samt de största energiförbrukande enheterna och mängden återvunnen energi. I delen Förbättring och åtgärder ombads verksamheterna redovisa effektiviseringsmöjligheter samt planerade och genomförda åtgärder. För en mer utförlig beskrivning, se bilaga 2 och 3. Verksamhetsutövarna fick drygt 8 månaders tid till på sig för att ta fram uppgifter för energikartläggningen. Detta med tanke på att verksamhetsutövarna skulle ha möjlighet att göra en noggrann genomgång av energisituationen på respektive företag. Seminarier Ett seminarium om energieffektivisering arrangerades den 17 oktober 2006 i samarbete med energirådgivarna vid Konsument Göteborg för att ge verksamhetsutövare stöd och inspiration i energiplanarbetet. Vid seminariet medverkade representanter från Energimyndigheten, IVF (Industri, forskning och utveckling AB) och Linköpings Universitet. Ytterligare ett energiseminarium är inplanerat till den 14 november 2007 där miljöförvaltningen i samarbete med Konsument Göteborg återigen bjuder in tillståndspliktiga verksamheter samt ett urval av anmälningspliktiga verksamheter i kommunen. Avgränsning Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun bedriver tillsyn över 135 stycken tillståndspliktiga verksamheter. Föreläggandet om att inkomma med en energiplan skickades ut till drygt hälften av dessa verksamheter. De verksamheter som undantagits är främst energiproducerade anläggningar (44 st), avfallsanläggningar (7st) samt verksamheter med en uppenbart marginell energiförbrukning. Även Länsstyrelsens tillsynsobjekt, däribland de energiintensiva raffinaderierna, är undantagna denna sammanställning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Resultat Av de 62 verksamheter som har redovisat uppgifter enligt den förelagda energiplanmallen är det tydligt märkbart att ett tiotal har lagt ner ett gediget arbete för att ta fram de uppgifter miljöförvaltningen efterfrågat. I några fall har externa konsulter utfört energikartläggningen. Flertalet av energiplanerna håller dock låg kvalitet på grund av bristfälliga redovisningar. Det är tydligt att många verksamheter saknar kunskap om var i verksamheten energin förbrukas och vilken potential det finns att effektivisera och reducera sin energianvändning. Totalt 6 stycken verksamheter har ännu inte inkommit med någon energiplan. För att ge en överskådligare bild av energiförbrukningen hos verksamheterna har de delats upp i tre grupper, baserat på verksamheternas totala energiförbrukning. I den första gruppen redovisas de största och mest energiintensiva verksamheterna med en årsförbrukning på mer än MWh. Den största förbrukaren i denna grupp har en årsförbrukning på drygt MWh. Verksamheterna i denna grupp karaktäriseras av bilindustrin, stora livsmedelsproducenter, sjukhus samt verksamheter knutna till Göteborgs Hamn. En lista över samtliga verksamheter finns i bilaga 4. I grupp två redovisas verksamheter med en medelstor energiförbrukning, mellan och MWh per år. Denna grupp består av många olika typer av industriverksamheter. I den tredje gruppen redovisas verksamheter med en energiförbrukning som understiger MWh per år. Den lägsta årsförbrukningen uppgår till knappt 20 MWh. Gruppen består, likt grupp två, av en blandning av olika industriverksamheter. Fördelningen av verksamheterna framgår av diagram 1. Antal företag i respektive grupp Antal verksamheter Verksamheter med mindre energiförbrukning (<1 000 MWh/år) Verksamheter med medelstor energiförbrukning ( MWh/år) Verksamheter med stor energiförbrukning (> MWh/år) Diagram 1. Fördelningen av verksamheterna. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Energikartläggning Samtliga verksamheter har redovisat noggranna uppgifter gällande den totala energiförbrukningen och energiförbrukning per energislag. Detta visar att verksamhetsutövarna har god kontroll på mängden inköpt energi av respektive energislag. ENERGIANVÄNDNING Totalt uppgår energiförbrukningen hos de deltagande verksamheterna till knappt 618 GWh. Detta utgör 28 % av den totala energiförbrukningen för alla tillståndspliktiga verksamheter som kommunen har tillsyn över. De energiproducerade anläggningarna, som till största delen utgörs av Göteborg Energis anläggningar, har undantagits föreläggande om att inkomma med energiplan. Dessa har också de största energiförbrukarna och står för ca 70 % av den totala energiförbrukningen som kommunen har tillsyn över. Fördelningen av energiförbrukningen mellan de tre grupperna visas i diagram 2. Gruppen med stora verksamheter står för huvuddelen av energiförbrukningen medan de medelstora verksamheternas energiförbrukning utgör 12 %. De mindre verksamheternas energiförbrukning är i sammanhanget marginell. Fördelningen av den totala energiförbrukningen 2% 12% Verksamheter med mindre energiförbrukning (<1 000 MWh/år) Verksamheter med medelstor energiförbrukning ( MWh/år) Verksamheter med stor energiförbrukning (> MWh/år) 86% Diagram 2. Fördelningen av den totala energiförbrukningen mellan de tre grupperna. ENERGIANVÄNDNING PER ENERGISLAG I diagram 3 visas fördelningen mellan energislag för den totala energiförbrukningen hos alla verksamheterna. Mest anmärkningsvärt är att inte någon av verksamheterna använder sig av biobränsle. Elektrisk energi utgör den största energikällan och utgör 59 % av energiförbrukningen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 En tydlig målsättning i kommunen är att förbrukningen av elenergi från förnyelsebara energikällor ska öka. Endast tre stycken verksamheter har redovisat att de använder sig av elenergi som kommer från förnyelsebara källor (miljömärkt el). Dessa verksamheter har en stor energiförbrukning och elenergi från förnyelsebara källor är därför hela 26 % av den totala elenergiförbrukningen. Fjärrvärme utgör det näst största förbrukade energislaget. Andelen fjärrvärme uppgår till 22 %. Andelen fossila bränslen i energiförbrukningen är relativt begränsad och utgör bara 19 % av den totala energiförbrukningen, varav 9 % utgörs av naturgas. Total energiförbrukning, fördelning mellan energislag 22% 0% Elenergi Naturgas 10% 59% Övr. Fossila Bränslen Fjärrvärme 9% Biologiska bränslen Diagram 3. Den totala energiförbrukningen, fördelningen mellan energislag. Det generella mönstret skiljer sig inte så mycket mellan de tre grupperna vad gäller energiförbrukningens fördelning mellan energislag. Elektrisk energi utgör den klart största delen av verksamheternas energiförbrukning i alla grupper. Två tendenser som går att urskilja är dels att andelen elenergi samt oljeförbrukning ökar ju mindre energianvändningen är och dels att andelen fjärrvärme och naturgas minskar ju mindre energiförbrukningen är. FÖRBRUKANDE ENHETER Fördelningen av energiförbrukningen mellan förbrukande enheter, industriprocesser och stödprocesser (uppvärmning, ventilation, kyla och belysning) är generellt sett dåligt redovisad. Hur väl denna redovisning är varierar med storleken på verksamheterna, men även bland de stora verksamheterna finns exempel där man inte särskiljer de olika enheterna i redovisningen. De medelstora och de mindre verksamheterna har svårt att skilja de olika stödprocesserna åt men också att särskilja energiförbrukningen mellan industriprocesser och stödprocesser. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Miljöförvaltningen tolkar detta som att verksamhetsutövarna i de flesta fall inte har någon närmare kunskap om sin verksamhets energisituation. Med detta som bakgrund har miljöförvaltningen valt att gruppera samman stödprocesserna och endast redovisa energianvändningen fördelad mellan industriprocesser (processer och tryckluft) och stödprocesser (uppvärmning, ventilation, kyla och belysning) för att kunna ge en så rättvisande bild som möjligt. Diagram 4-6 visar fördelningen i energianvändning mellan industriprocesser och stödprocesser i de olika grupperna. Mest anmärkningsvärt är den stora energiförbrukningen i stödprocesserna hos de stora verksamheterna (32 %), vilket är i samma storleksordning som hos de mindre verksamheterna (se diagram 4). Den största energiförbrukningen i stödprocesserna går till lokaluppvärmning och ventilation. Generellt sett brukar andelen förbrukad energi i stödprocesserna minska hos större verksamheter. Miljöförvaltningen tror att en orsak till den stora energiförbrukningen i stödprocesserna kan vara att de stora verksamheterna har stora lokaler. Miljöförvaltningen tolkar ändå resultatet som att det finns ett utrymme för effektivisering av energiförbrukningen i stödprocesserna. Energifördelning mellan industriprocesser och stödprocesser vid verksamheter med stor energiförbrukning (> MWh/år) 32% stödprocesser industriprocesser 68% Diagram 4. Fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser hos stora verksamheter. Av diagram 5 framgår det att den redovisade energiförbrukningen i stödprocesserna för de medelstora verksamheterna är 23 %, vilket är väsentligt mindre än för de stora verksamheterna. Diagram 6 visar att de mindre verksamheterna redovisar att andelen förbrukad energi i stödprocesserna är 35 %. Dessa siffror ska dock ses mot bakgrunden att förvånansvärt få verksamheter i bägge dessa grupper inte redovisat någon energiförbrukning för enheten belysning. Generellt sett utgör belysning ca 20 % av verkstadsindustrins energianvändning. Miljöförvaltningen anser därför att det finns en potential till Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 effektivisering i stödprocesserna även hos de medelstora och de mindre verksamheterna. Fördelning mellan industriprocesser och stödprocesser vid verksamheter med medelstor energiförbrukning ( MWh/år) 23% stödprocesser industriprocesser 77% Diagram 5. Fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser hos medelstora verksamheter. Fördelning mellan industriprocesser och stödprocesser vid verksamheter med mindre energiförbrukning (<1 000 MWh/år) 65% 35% stödprocesser industriprocesser Diagram 6. Fördelningen i energiförbrukning mellan industriprocesser och stödprocesser hos verksamheter med en mindre energiförbrukning. ENERGIÅTERVINNING I tabell 2 visas mängden återvunnen energi för de tre grupperna. Den redovisade mängden återvunnen energi är mycket liten. De medelstora verksamheterna redovisar störst andel återvunnen energi, 5 % av den totala energianvändningen. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 De stora verksamheterna redovisar 4 % och de mindre verksamheterna 1 % återvunnen energi. Drygt hälften av de verksamheter som redovisar att de har någon form av återvinning (exv. värmeväxlare, återvinning av spillvärme) har inte redovisat mängden energi som återvinns. Miljöförvaltningen tolkar detta som ännu ett tecken på att verksamheterna har en bristande kontroll över sin energisituation. Den faktiska andelen återvunnen energi är med detta som bakgrund sannolikt större än den redovisade. En stor del av verksamheterna redovisar dock inte någon återvunnen energi över huvud taget och här ser miljöförvaltningen en stor besparingspotential som bör undersökas ytterligare. Förbättring och åtgärder SYSTEMBYTE Verksamheterna ombads i enkäten att redovisa potentialer och möjligheter att minska koldioxidutsläppen genom systembyte (t.ex. övergång till förnyelsebara energikällor eller fjärrvärme). I tabell 1 redovisas en sammanställning av resultatet. De stora verksamheterna har redan idag hunnit långt i sin energiomställning. 9 av de 12 stora verksamheterna har fjärrvärme redan idag. Flera av företagen har ställt om från oljeförbrukning till naturgas. Detta ser miljöförvaltningen som positivt mot bakgrund att naturgasen på sikt planeras ersättas med biogas. Av energiförbrukningen i gruppen är andelen fossilt bränsle exklusive naturgas relativt låg, ca 9 %. Denna fossila förbrukning utgör dock en stor del av den totala fossila förbrukningen (samtliga verksamheter). Totalt 6 stycken stora verksamheter förbrukar fossilt bränslen, varav en verksamhet står för drygt 90 % av förbrukningen. Två av de stora verksamheterna redovisar att de ser en möjlighet att minska sina koldioxidutsläpp och den redovisade potentialen är stor, den uppgår till 90 % av den fossila energiförbrukningen i gruppen. Miljöförvaltningen ser här en stor möjlighet att minska koldioxidutsläppen från fossilt bränsle exklusive naturgas hos stora verksamheter. Både de mindre och de medelstora verksamheterna förbrukar en relativt stor andel fossila bränslen (17 % respektive 18 %). Knappt hälften av verksamheterna redovisar att de förbrukar fossilt bränsle exklusive naturgas. Bägge grupperna redovisar små potentialer att ersätta fossilt bränsle (3 % respektive 12 %). Bland de mindre verksamheterna är det endast en verksamhet som ser en möjlighet till att minska koldioxidutsläppen genom systembyte. En möjlig förklarning till detta kan vara att dessa verksamheter ofta hyr sin fastighet och därför inte anser sig ha någon rådighet över fastighetens energiförbrukning. Miljöförvaltningen anser att det, även om den fossila förbrukningen i det totala sammanhanget är relativt liten, finns en potential att ytterligare minska koldioxidutsläppen i bägge grupperna. Främst borde det finnas en stor potential genom att ställa om dagens direkta oljeuppvärmning med oljepanna till uppvärmning med fjärrvärme eller biobränsle. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag 2010-10-19 Version 3 Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag Levande dokument: Det här är information och tips för miljökontorens tillsyn av energifrågor vid miljöfarliga verksamheter

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Energiprojekt 2008-2013

Miljö- och hälsoskydd. Energiprojekt 2008-2013 Miljö- och hälsoskydd Energiprojekt 2008-2013 Maria Sandström Erik Eklund Juni 2014 Sammanfattning Miljöinspektörer och energi- och klimatrådgivare från Miljö- och hälsoskydd i Umeå kommun har genomfört

Läs mer

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Energifrågor vid tillsyn Handledning

Energifrågor vid tillsyn Handledning Energifrågor vid tillsyn Handledning Oktober 2007 Huvudmän Länsstyrelserna och Naturvårdsverket Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Utkast 2010-03-12 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650:7703 Statens energimyndighets föreskrifter och STEMFS allmänna råd om statligt stöd till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Energimyndigheten Energimyndighetens verksamhet Vision: Ett hållbart energisystem Analys Teknik Främjande Tillväxt Information och kommunikation Lokal, regional, nationell och

Läs mer

Bilaga 9. Exempel på frågeformulär, information och checklistor

Bilaga 9. Exempel på frågeformulär, information och checklistor Bilaga 9 Exempel på frågeformulär, information och checklistor 101 miljö maj 2009 INFORMATION FRÅN MILJÖKONTORET Tillsyn enligt miljöbalken av energianvändning hos företag All användning av energi påverkar

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter Eva-Britt Eklöf Petrusson Kristina Landfors Miljöbalkens syfte och mål Hälsa och miljö skall skyddas Natur- och kulturområden skall vårdas och skyddas Den

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering

Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering Foto Erik André December 2006 Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering Miljösamverkan Västra Götaland dec 2006 Denna handledning har

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med

Läs mer

Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ]

Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Bild 1 Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk Bild 2 Grundläggande teori Storhet Enhet 1 2 3 4 5 6 Elektr. spänning Elektr. ström U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Effekt

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Klimateffektiv energianvändning

Klimateffektiv energianvändning Klimateffektiv energianvändning - en del av verksamhetsutövarnas egenkontroll Du kan genom att se över energianvändningen minska din verksamhets klimatpåverkan och energikostnader. Potentialen att minska

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys.

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. 1 Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. Samverkan mellan styrsystem för kvalitet, miljö och energiledningssystem enligt ISO 9 000 och ISO 14 000. 1 Varför Energiledningssystem?

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Handläggarstöd vid energitillsyn 2015-04-24

Handläggarstöd vid energitillsyn 2015-04-24 Handläggarstöd vid energitillsyn 2015-04-24 Rapportnummer 2015:1 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats www.miljosamverkansverige.se och

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning och energiplan

Arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning och energiplan Miljösamverkan Östergötland Arbetsbeskrivning och mall för energikartläggning och energiplan För verksamhetsutövare MÖTA:s projekt inom Energitillsyn [2009] Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsbeskrivning...

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor David Hansevi, Mjölby/Boxholms kommun Enver Memic, Norrköpings kommun Projektet energitillsyn i Östergötland MÖTA - bakgrund Deltagare

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad -can/ y'l/?^ U/J>.,^J^C/ -v-^v^s; A Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummerförursprunglig ansökan: 462-2724/2005 Projektets nummer och namn: B104, Konvertering

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0378 Landstingsstyrelsen Skrivelse från Michel Silvestri (MP) angående energieffektivisering av landstingets fastigheter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om program för energieffektivisering; SFS 2004:1196 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Vägledning för energikartläggning i stora företag

Vägledning för energikartläggning i stora företag Vägledning för energikartläggning i stora företag Inför energikartläggningen Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram en representativ bild av energianvändningen Publikationer utgivna av

Läs mer

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Upplägg Kommunernas ambitioner vs Sveriges ambitioner Nära nollhusstrategin Energieffektiviseringsstödet

Läs mer