Energi & konkurrenskraft. En rapport från Miljöbyrån Ecoplan AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi & konkurrenskraft. En rapport från Miljöbyrån Ecoplan AB"

Transkript

1 Energi & konkurrenskraft En rapport från Miljöbyrån Ecoplan AB

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Detta är en rapport som tagits fram för IVA-projektet Miljöarbetets nya arenas räkning. Mer information och dokumentation från detta projekt finns på projektets webbplats Projektledare: Thomas Malmer Kommunikationsansvarig: Eva Stattin Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 2006 Box Stockholm Tfn: IVA-R 462 ISSN: ISBN: IVA, 2006

3 Introduktion till förstudierna som tagits fram inom ramen för IVA-projektet Miljöarbetes nya arena. Hur stort resursuttag tål jorden? Konsumtionen av världens naturresurser ligger enligt många uppskattningar långt över vad jorden tål, samtidigt hävdar andra att knapphet kommer att driva fram ny teknik. Oavsett utgångspunkt kan man konstatera att efterfrågan på olika naturtillgångar i världen ständigt ökar, inte minst på grund av de nya ekonomiernas framväxt, till exempel Kina och Indien. Det handlar både om förnybara och ändliga resurser, för både energiomvandling och varuproduktion. Sammantaget pekar denna utveckling mot en starkt förändrad framtida global situation. Ökad efterfrågan på naturresurser kommer att påverka priserna och därmed konkurrensförhållandena för näringslivet i Sverige såväl som i andra länder. Givetvis följer miljökonsekvenser av ett ökat resursuttag. Det är också troligt att efterfrågan på återvunna resurser kommer att öka när priset på jungfrulig råvara ökar. Sammantaget förändrar detta inte bara råvarornas värden, även miljöarbetets förutsättningar ändras i grunden. Vi behöver en god överblick over dagens situation för att kunna göra rimliga uppskattningar inför framtiden. Därför har projektet Miljöarbetes nya arena anlitat ett antal forskare som har genomfört ett antal förstudier för projektets räkning. Studierna har olika inriktning och ska ge en bakgrund till: Vad vi kan lära av historien? - Miljöutveckling i efterkrigstid. Hur har miljöarbetes arenor förändrats över tid och hur kan arenorna för dessa frågor utvecklas i framtiden? Hur har de global resursflödena förändrats över tid? Vad kan vi lära av miljöteknikutvecklingen i Japan och USA? Vilka är de svenska styrkeområden inom miljöområdet? Riskkapital och Clean Tech varför tar utvecklingen inte fart? Avsikten med dessa studier är inte att ge fulltäckande svar till frågeställningarna ovan, snarare ska de ses som underlag till fortsatt diskussion. De ska bidra med fakta och diskussionsunderlag och vidgade perspektiv i de expertpaneler som kommer att generera idéer och konkreta förslag till hur olika aktörer kan bidra för att åstadkomma hållbar utveckling. I förstudierna står forskarna och författarna till respektive studie för slutsatser och förslag. Dessa överensstämmer inte nödvändigtvis med uppfattningarna inom projektets styrgrupp eller IVA. Jag hoppas att denna rapport ska bidra med intressant lösning och även till en vidgad diskussion om miljöfrågornas framtid. Thomas Malmer, Project Manager 2

4 Innehåll 1. SUMMERING 5 2. ENERGI OCH KONKURRENSKRAFT MARKNADSMÖJLIGHETER ELPRODUKTION OCH FÖRBRUKNING Nuläge Framtiden Konsekvenser för svenskt näringsliv Slutsatser ELPRISER Nuläge Framtiden, prisutveckling för el Konsekvenser för svenskt näringsliv Slutsatser DRIVMEDELSPRODUKTION Nuläge Framtiden Konsekvenser Slutsatser DRIVMEDELSFÖRBRUKNING, PRIS OCH EFTERFRÅGAN Nuläge Framtiden Konsekvenser Slutsatser SUMMERING AV HOT SUMMERING AV MÖJLIGHETER FÖRSLAG KÄLLOR 59 3

5 en delrapport från Miljöbyrån Ecoplan AB För IVA projektet Miljöarbetes nya arena 4

6 1. Summering Energisystemen är under förändring. Vi har redan sett en betydande prishöjning på energi, både olja och el. Flera nya energikällor vinner mark, exempelvis vindkraft, biobränslen och solenergi. Vilka energikällor som används kommer att fortsätta förändras, troligen mot en betydligt större mångfald jämfört med dagens utbud då ingen enskild energikälla kan ersätta det hittills internationellt dominerande olje- och gasberoendet. Framförallt på grund av den ökande efterfrågan kommer priserna på energi som el och drivmedel, sannolikt fortsätta vara på en hög nivå, kanske högre än idag. Mer variation i priserna kan också förväntas då beroendet av olja och gas från mer politiskt instabila stater kommer att öka. Energisparande lösningar kommer därför också att få ett större genomslag. För den större delen av svenskt näringsliv har detta en mer begränsad betydelse för deras affärsverksamhet. Det finns fortfarande betydande energibesparingspotential inom verkstadsindustri, tjänstesektor och hushåll. Här kan flera ganska lätta och billiga åtgärder medföra betydande energibesparingar. Vi ser därför en växande marknad inom energibesparande tjänster och produkter. Det finns också en outnyttjad effektiviseringsgrad för transporter och drivmedelsanvändning, vilket gör att vi kan möta de prishöjningar som vi sett de senaste åren. Den förväntade ökningen av elförbrukning inom bla EU och USA gör att det kommer att krävas omfattande investeringar i kraftproduktion och distribution. Det ger affärsmöjligheter för leverantörer inom bland annat verkstadsindustrin och tekniska konsulter för projektering och miljöprövning. Utvecklingen har samtidigt inneburit betydande kostnadsökningar för den del av svensk basindustri som använder mycket stora mängder el och företag som är känsliga för ökade transportpriser. Flera av dessa har fortfarande stora möjligheter att effektivisera, men kräver ibland större investeringar för att klara det. Eftersom priserna på tex el har stigit så snabbt, är det svårare för företag med långa investeringar att hänga med i utvecklingen. Några har idag litet utrymme att genomföra ytterligare energibesparingar, då de redan genomfört stora åtgärder. Exempel är främst inom mekanisk pappersmassa, metallindustri, gruvverksamhet och elektrokemisk kemiindustri. För de delar av elintensiv industri som inte kan ställa om, effektivisera eller höja priserna kommer vi troligen se en successiv utflyttning eller nedläggning. Samtidigt kan den ökande efterfrågan på råvara för biobränslen till kraftvärmeproduktion och alternativa drivmedel medföra att priserna på skogsråvara stiger. Det kan medföra väsentligt ökade kostnader för pappersoch massaindustrin. 5

7 För Sverige kan detta sammantaget på sikt framförallt ge påtagliga effekter i glesbygd och på svenska exportintäkter. En nyckel för att underlätta för svensk industri att möta en framtid med fortsatt höga energipriser och en omställning av energiproduktionen är att skapa ett bra klimat för investeringar inom energiproduktion, särskilt förnybar sådan. Det håller dels elprisutvecklingen i schack, dels underlättar det för nya aktörer inom alternativ energiproduktion. Det är i detta sammanhang ett betydande hot att investeringar i Sverige hämmas av lång prövningstid. En annan nackdel är kortsiktighet i politiska beslut som gör det svårt att överblicka investeringar som har avskrivningstider som vida överstiger den tid de politiska besluten gäller. Framtida nya affärsmöjligheter Då det finns behov att finna nya områden för svenska företag att verka, gäller det att Sverige har ett klimat där framtidssatsningar tas tillvara inom landet och ges möjligheter att exportera sitt kunnande eller teknik. En mycket stor möjlighet finns inom energiområdet, som bitvis är marknader med mycket stark tillväxt. Produkter och tjänster inom detta område har ofta högt innovationsbehov, vilket vi i Sverige traditionellt är bra på. Vi är däremot generellt sämre idag på att förvalta innovationer så att det blir kommersiella produkter med exportframgångar. Ett stort problem är tillgången på riskkapital och såddkapital. Ett område som efter betydande forskningssatsningar nu riskerar gå till utländska intressen är solcellstekniken. Vi har försökt att peka på några möjliga tillväxtområden för svenskt näringsliv, inom energiområdet. Då har vi utgått från följande: Marknad i tillväxt. Trender som kan visa på vilka områden med energianknytning som kommer att vara i tillväxtfas. Kunskapsförsprång. Områden där vi i Sverige har ett kunskapsförsprång, exempelvis genom forskningssatsningar eller en etablerad hemmamarknad. Vi landar då i några områden som vi tror på, med vår nulägesanalys som grund för hur vi tror att energifrågan kommer att utvecklas. 6

8 Tabell 6. Sammanställning av möjliga tillväxtmarknader. Marknad Kunskapsförsprång Tillväxt Berörda branscher Biobränsle för kraftvärme Betydande hemmamarknad. Utgör ca 1/3 av både industrins energianvändning och kraftvärmeproduktionen. Avfallsförbränning Betydande hemmamarknad. Idag är ca 11% av kraftvärmen från avfallsförbränning. Långt kommen teknik bla för rening av dioxin. Vindkraft Solcellsteknik Belysningsteknik Konsulttjänster inom projektering och miljö Distribution, produktion och infrastruktur av el och gas Relativt liten andel av elproduktionen i Sverige, men verkstadsindustrin levererar delar till vindkraftverk. Omfattande satsningar på forskning om teknik tex inom tunnfilm och kiselkarbid. Omfattande satsningar på forskning om teknik tex inom lysdioder. Stark hemmamarknad. Miljöprövningar har omfattande krav i Sverige. Väl utbyggt och fungerande infrastruktur på hemmamarknaden jämfört med många andra länder, samt väletablerad verkstadsindustri med exporterfarenhet. I Sverige planeras ytterligare utbyggnad av biobränslen för kraftvärme. Inom EU beräknas 70 miljarder investeras i elproduktion av biobränslen tom Inom EU kommer ett genomslag troligen i samband med implementeringen av direktivet om förbud mot deponi av brännbart avfall. Detta infördes i Sverige 2005 och det planeras mer än en fördubbling av kraftvärmeproduktionen från avfall tom Ytterligare krav på rening av avgaser från förbränningen medför kommande investeringar i reningsutrustning för bla dioxin särskilt i EU. Mycket stark tillväxt internationellt. Inom EU beräknas 115 miljarder investeras i vindkraft tom Mycket stark tillväxt internationellt, initialt framförallt på nischmarknader. Mycket stor potential internationellt. Belysning en viktig del av elbesparingspotentialen hos både konsumenter och företag. Med kommande omfattande investeringar inom EU för energiproduktion kommer ökat behov av konsulttjänster i projekteringsfasen. Den ökande efterfrågan på energi innebär mycket stora investeringar i EU och USA samt tillväxtmarknader som Kina och Indien. Leverantörer av teknik till kraftverk, biobränsleleverantörer och distributörer. Leverantörer av teknik till kraftverk, reningsutrustning, avfallshanteringsföretag för bearbetning av bränslet. Leverantörer av delar till kraftverk. Byggföretag, arkitekter, projektörer, solcellskoncept. Företag som låter tillverka lysdioder och marknadsför internationellt. Tekniska konsulter, konsulter inom miljöprövning. Verkstadsindustri 7

9 Förslag 1. Skapa en hemmamarknad för framtida tillväxtområden För att gynna områden där svenskt näringsliv kan ha möjlighet att växa, knutet till energiomställningen, kan staten satsa mer målinriktat med styrmedel, offentlig upphandling och forskningssatsningar för att i första hand skapa god en hemmamarknad som sedan kan medföra exportsatsningar. Här finns redan en uppsjö med verktyg för att stötta. Det verkar dock som att det finns störst behov av stöd i fasen mellan utveckling och tillväxt. Här finns förstås stort behov av ytterligare satsningar på såddkapital. Vi tycker här att den satsning Energimyndigheten har för stöttning av företag i tidiga skeden genom finansiering och affärsutveckling är en bra modell som bör byggas vidare på. Förutom detta, tror vi mest på de verktyg som bygger på någorlunda marknadsmässiga villkor och hjälper till att driva fram en bättre prestanda ur energisynpunkt. Om vi i Sverige har en bättre prestanda på de etablerade produkterna och tjänsterna, har vi en styrka som kan vändas till en möjlig exportframgång. Ett alternativ är sådant stöd som bidrar till att öka volymen, som information, märkning och skattesubventioner. De har dock en viss förmåga att skapa marknader som blir beroende av subventioner för att vara lönsamma. Se figur nedan. Marknadsvolym Information Märkning Upphandling Subventioner Skatterabatt Lag/standards Teknikupphandling Forskning Prestanda Figur 23. Olika typer av verktyg för att driva fram en bättre teknisk prestanda på marknaden. 8

10 Förslag på verktyg för stöttning är: Större företag eller det offentliga Sverige kan lägga beställningar på ny teknik i form av långa kontrakt. Det är ett sätt att hjälpa dessa företag att få en långsiktig finansiering genom de vanliga kanalerna (banker, riskkapital osv). Ytterligare teknikupphandlingar för att stötta ny ännu inte kommersiell teknik, som svenska myndigheter har en lång och positiv erfarenhet av. Ytterligare forskningssatsningar inom framtidsområden. Vi tycker att det bör främst gynna sådana sektorer där det finns potential att stå på egna ben utan omfattande subventioner och ge exportintäkter på sikt. Huvudområden vi skulle föreslå är: Energibesparande tjänster och utrustningar. Teknik kopplat till miljöfordon och nya drivmedel. Teknik och tjänster kopplat till förnyelsebar energi. Teknik och tjänster kopplat till avfallsförbränningsteknik (BAT). 2. Förbättra investeringsklimatet för energiproduktion Flera grepp måste tas för att förbättra investeringsklimatet för ny energiproduktion. Detta är avgörande för att hålla elprisutvecklingen i schack och för att skapa bra hemmamarknader för ny teknik, som sedan kan utnyttjas som en fördel i exportsatsningar. Vi tycker att det främsta problemet här är bristen på långsiktighet i beslut. Investeringar i energiproduktion har ofta en mycket lång avskrivningsperiod. De kortsiktiga styrmedlen med investeringsbidrag som plötsligt tar slut och är ryckiga i vilken teknik de premierar är direkt skadligt för energiomställningen. Staten borde se till att styrmedlen är stabila över tid. Att de politiska partierna använder energipolitiken som ett spel för att komma överens om hur landet ska styras är skadligt. En bred politisk uppgörelse, även på EU-nivå, borde ligga högt i prioriteringarna för Sveriges framtida företagsklimat. 3. Sprid de goda erfarenheterna Eftersom elintensiv industri länge fokuserat på elbesparingar kan deras erfarenheter tas vara på inom andra branscher. En tanke är att om staten tillsammans med elintensiv industri satsar på innovativa kampanjer för att minska elförbrukningen där de lätta vinsterna fortfarande finns kvar, som hos verkstads- och tjänsteföretag. Det skulle kunna betyda att elpriserna inte drivs upp lika mycket. 4. Satsa ytterligare på energisparkampanjer mot hushållen Hushållen är den sektor där mycket stora besparingar fortfarande kan göras. Kanske kan avsändaren vara svensk processindustri. Att då koppla energibesparingarna till frågan om att bibehålla jobben i Sverige genom förbättrade möjligheter för svensk exportindustri att konkurrera är en variant. 9

11 2. Miljöbyrån Ecoplan AB har fått i uppdrag av IVA att svara på frågan hur energifrågan påverkar konkurrenskraften för dagens och framtidens företag. Vi har inte tagit fram någon ny information utan sammanställt befintlig och gjort en trendspaning. Detta har vi gjort via: Intervjuer av några ledande företrädare för svenskt näringsliv och forskare inom energiområdet. Genomgång av relevanta rapporter, artiklar och sammanställningar. Energifrågan är minst sagt en het potatis i dagens debatt. Vi har sökt vad bedömare inom energisektorn anser om framtiden. Syftet med detta har inte varit att finna en vetenskaplig slutsats om hur framtiden kommer att se ut. För sådan information måste den intresserade söka andra källor än denna skrift. Vi gör en egen bedömning för att sedan kunna finna utgångspunkter i en spaning kring vad som kan utgöra en framtida möjlighet för Sveriges näringsliv. Ansvarig för uppdraget på Ecoplan har varit Lotta Göthe. Även Maria Losman, Fredric Norefjäll och Jana Wignell på Ecoplan har medverkat i uppdraget. Kontakta oss gärna med synpunkter på 10

12 3. Marknadsmöjligheter Helt nya produkter har en lång väg att vandra innan de kan bli framgångsrika exportprodukter. Kostnaden och riskerna för företag med produkter i tidiga skeden är stora. Det är svårt att få tag i finansiering samtidigt som organisationen måste ställa om från produktutveckling till marknadsorientering. Vinst Produktlivscykeln Tillväxt Tid Produktutveckling Marknadsintroduktion Figur 1. Resultat för en produkt över tid. Produktutvecklingsfasen och marknadsintroduktionsfasen är mest kostsamma. Från P. Kotler. För att klara av en lansering av en ny produkt eller tjänst krävs det därför finansiering. I Sverige finns det genomgående ett stort problem med att gapet mellan teknikfinansiering och det kommersiella riskkapitalet är för stort. Det råder helt enkelt en brist på såddkapital. Det tillgängliga såddkapitalet är bara en bråkdel av det behov som finns och räcker inte långt i förhållande till alla de innovationer som svenska uppfinnare och forskare kommer med. 1 Såddkapital får idag till stora delar sökas av privata finansiärer, så kallade affärsänglar, eller finansieras av innovatörerna själva. Den totala mängden tillgängligt såddkapital är svårt att ange, men kan uppskattas till runt 200 miljoner. Det kan jämföras med de 110 miljarder som satsas på forskning och utveckling i Sverige varje år, varav staten står för ca 27 miljarder 2. Just inom energi- och miljöområdet har det varit extra svårt att få tag i riskkapital. Detta beror på att kapitalmarknaden bedömer denna marknad som extra riskfylld då man tror att stora delar är subventionerade och styrs av 1 Finansiering av tillväxt IVA Även Tom Berggren, VD Svenska Riskkapitalföreningen i krönika i Miljörapporten den 17/ en informationssajt finansierad av bla Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Mistra mfl 11

13 politiska beslut. Dessutom är det ofta en bristande kunskap om området, vilket också bidrar att kapitalmarknaden höjer riskpremien. 3 Energimyndigheten arbetar sedan 1 januari 2005 aktivt med affärsutveckling och kommersialisering i en ny funktion, Affärsutveckling och kommersialisering. Syftet är att resultat från forskning och utveckling ska komma ut som kommersiella produkter och tjänster på marknaden. Detta sker dels genom villkorade lån och equity, men även genom att hjälpa företagen med själva kommersialiseringen genom att analysera och utvärdera affärsmodeller och tillförsäkra en bra projekt- och företagsstruktur. Målet är att paketera företagen så att de blir intressanta för det kommersiella riskkapitalet. Att kommersialisera en produkt eller tjänst ställer mycket stora krav på organisationen. Fokus inom organisationen måste på kort till flyttas från teknik och produktutveckling till marknad och försäljning. Ny kompetens måste ofta till, detta i en fas då företaget ofta har dåliga möjligheter att finansiera nya anställningar. Detta kan lösas dels genom kapital, men även genom att finna samarbetspartners som redan har relevanta marknadskontakter. För företag som vill expandera är det lättare att lyckas om de satsar utifrån något de redan har erfarenheter inom. Det kan vara antingen att de har en befintlig produkt som är etablerad exempelvis på en hemmamarknad, som de vill sälja på en ny marknad. Eller en helt ny produkt som de vill börja sälja på en marknad de redan känner, exempelvis där de redan säljer andra produkter. Att satsa på strategin "diversifiering", dvs lansera en helt ny produkt på en för företaget helt ny marknad är mycket svårare att lyckas med. Det är för mycket att lära för organisationen samtidigt. Produkt Gammal Ny Marknad Gammal Marknadspenetration Produktutveckling Ny Marknadsutveckling Diversifiering Figur 2. Tillväxtstrategier. Marknadspenetration är lättast att lyckas med. Diversifiering är svårast. Från P.Kotler mfl. För att marknaden i sig ska vara intressant ur ett ekonomiskt perspektiv, underlättar det om det är en marknad i tillväxt. Det är svårare att slå sig in på en mogen marknad, där konkurrensen generellt är mycket hårdare. 3 Stefan Jakélius, STEM 12

14 Vi har därför utgått från följande när vi försöker peka ut möjliga tillväxtområden för svenskt näringsliv: Marknad i tillväxt. Trender som kan visa på vilka områden med energianknytning som kommer att vara i tillväxtfas. Det innebär inte att de områdena är stora idag, utan att de har en potential att växa i ett 20- årsperspektiv. Kunskapsförsprång. Områden där vi i Sverige har ett kunskapsförsprång, exempelvis genom forskningssatsningar eller en etablerad hemmamarknad. Företag med en hemmamarknad kan bygga upp sin kunskap om hur exempelvis en ny teknik fungerar i verkligheten utan att samtidigt behöva lära sig lika mycket om hur marknaden de verkar på fungerar. Vid export krävs det helt enkelt mer kunskaper än om företaget säljer på sin hemmamarknad. Att först skapa en marknad för en ny teknik i Sverige är därför en styrka för framtida exportsatsningar, även om det inte alltid är avgörande. 13

15 4. Elproduktion och förbrukning Källorna till el kommer att fortsätta variera med en ökande övergång till förnybarhet. För de flesta delar av industrin spelar det inte så stor roll. Huvudsaken är att det finns tillgång till el till ett rimligt pris Nuläge I Sverige kommer elen främst från vattenkraft och kärnkraft, kompletterat med biobränsle och avfallsförbränning. På europeisk basis ser det annorlunda ut, då dominerar kolkraft och kärnkraft. Den energikälla inom EU som vuxit mest för elproduktion är naturgas, samtidigt som kärnkraft har minskat. Figur 3. Elproduktion per invånare för en rad länder inom OECD Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m m Norge Island Kanada Sverige Finland USA Japan Belgien Schweiz Frankrike Danmark Tyskland Nederl. Storbritannien Spanien Italien EU-15 totalt OECD totalt Förbrukningen av el har ökat konstant, både inom Sverige och EU. Den största ökningen står hushållen för. Inom industrin ökar förbrukningen främst inom tjänstesektorn, där kontorsutrustning drar mycket el Elförbrukning EU Totalt Industri & transport Hushåll År Figur 4. Elförbrukning inom EU fördelat på Industri & transport (det senare utgörs främst järnväg) respektive hushåll. Källa: Eurostat. 14

16 Sveriges elproduktion Nettoimport Gasturbiner Kondenskraft Kraftvärme Kraftvärme i industrin Kärnkraft Vindkraft (fr om 1997) Vattenkraft Figur 5. Elproduktion och import i Sverige Källa: Energiläget 2004, STEM. Industrin minskar sin förbrukning i förhållande till förädlingsvärdet. Detta kan ses som ett mått på energieffektivitet, men är inte heltäckande då ett sjunkande värde inte enbart beror på att man producerar mer per kilowattimme. Framförallt kan det ses som ett mått på hur energiberoende företagen är i sin affärsverksamhet, vilket är relevant i detta sammanhang. Elförbrukning i förhållande till produktion 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Figur 6. Elförbrukningen inom industrin i förhållande till produktionsindex. Källa: Energiläget i siffror 2004, STEM. 15

17 4.2. Framtiden Ökad förbrukning I den nyligen presenterade Grönboken för EUs energiframtid görs en rad prognoser för EUs energiförsörjning. Elförbrukningen inom EU väntas öka med nära 60% fram till En orsak är att de nya medlemsländerna förväntas öka sin elförbrukning i samband med sin ekonomiska utveckling. Detta beror mycket på att när inkomsterna ökar, använder man mer el till fler apparater i hemmen. En annan orsak är att servicesektorn kommer att utökas och den använder mycket el till kontorsutrustning. Den förväntade befolkningsökningen kommer också att medföra ökad elförbrukning EU-25 Electricity consumption (TWh) EU EU 10: ca. 9.2 % of EU-25 electricity consumption EU Figur 7. Elförbrukningen inom EU fördelat på totalt (EU25), gamla (EU15) och nya (EU10) medlemsländer. Källa: Eurostat. Det som kan förhindra en sådan fortsatt ökning är om prishöjningar medför att energisnål teknik får ett bättre genomslag eller om den förväntade tillväxten i de nya medlemsländerna uteblir. Ökade investeringar i produktion och distribution EU-kommissionen anser att vid oförändrad politik kommer utökningen av elproduktionen utgöras mest av naturgas, som kommer att fördubblas, samt alternativa energikällor, som tredubblas. Kärnkraften och kolkraften antas minska sin andel. Biobränslen och avfall antas öka sin andel från dagens runt 2% till 8% EU kommissionen vill av säkerhetspolitiska skäl och för att värna den europeiska industrin säkra en stabil, egen elproduktion. Det ökade elbehovet kan inte täckas med nuvarande produktionskapacitet. Därmed finns ett mycket stort behov av att investera i elproduktion i EU. 4 Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). 16

18 Sammantaget beräknar EU-kommissionen att det krävs investeringar i produktion på 800 miljarder de närmaste tjugo åren. Utöver detta tillkommer investeringar i distribution för el och gas på ca 200 miljarder. Tabell 1. Förväntade investeringar inom EU för elproduktion samt distribution av el och gas. Källa: Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). Investeringsområde tom 2025 Miljarder Elproduktion ersättningsinv 625 Vindkraft 115 Biomassa för elproduktion 70 Övrig förnyelsebar elproduktion 30 Elnät 70 Naturgas infrastruktur 100 Behov av större investeringar i energiproduktion och infrastruktur finns även i USA. 5 Kostnaden för investeringar och drift styr till stora delar hur produktionen kommer att se ut. Generellt kan sägas att investeringskostnaderna för flis- och oljekondens samt kraftvärme är relativt höga. Även havsbaserad vindkraft har relativt höga investeringskostnader. Investeringskostnaderna för kärnkraft är beroende på kapacitet samt på hur långt bak och hur långt fram i råvaruavfallskedjan man räknar in i kalkylen. I den befintliga elproduktionen är de rörliga kostnaderna avgörande. Den billigaste produktionen vi har är de redan utbyggda anläggningarna för vattenkraft (3-7 öre/kwh), vindkraft (5-7 öre/kwh) och kärnkraft (8 öre/kwh). Oljekondens och gasturbiner som används vid produktionstoppar har betydligt högre rörliga kostnader (50-75 öre/kwh). Det är rörliga kostnader som ligger över totalkostnaderna för nybyggnation av flera sorters hållbar elproduktion, som vindkraft (30-40 öre per kwh) eller vattenkraft (25-35 öre/kwh). 6 Enligt Elforsks beräkningar av kostnader för nya elproduktionsanläggningar är förnybara energislag som vindkraft och storskalig biokraftvärme konkurrenskraftiga alternativ jämfört med fossilbaserad produktion med nuvarande och föreslagna skatte- och elcertifikatsystem. 7 5 Stefan Jakelius, STEM 6 Elmarknaden 2002, STEM. 7 "El från nya anläggningar", Elforsk

19 Vår bedömning är att satsningarna på förnyelsebara energikällor kommer att öka på grund av att: Förnybarhet har länge varit ett politiskt uttalat mål, ofta över blockgränserna och även på EU-nivå. Med energikällor som vindkraft och solkraft undviks problematiken med att vara beroende av politiskt instabila stater för sin energiförsörjning. Förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser, vilket är en fördel, särskilt med en ökande klimatförändring. De ökande volymerna förnybar energi kommer att driva ner priserna samtidigt som priserna på el som producerats på annat sätt kommer att fortsätta vara höga eller till och med stiga. Kärnkraft Vid en oförändrad politik kommer kärnkraften att minska sin andel inom EU från ca 30% idag till 19% år Med en ökande elkonsumtion, stigande priser, klimatförändringar och oro för att bli för beroende av naturgas, kommer det politiska trycket öka för att bygga ut kärnkraften. Därför tror vi att det kan komma bli en viss ökning av andelen kärnkraft inom EU. Men satsningarna kommer att variera kraftigt mellan länderna. En energiutredning i Storbritannien, som blir klar i sommar, väntas komma till slutsatsen att kärnkraften ska byggas ut. Frankrike, som konsekvent satsat på kärnkraft, planerar en ny generation. 9 Andra länder, som Sverige och Tyskland, har beslutat om en successiv nedläggning av kärnkraften. Vindkraft Sverige har hittills inte fått så stor utväxling på forskningssatsningar på vindkraft.. Men nu ökar intresset, särskilt för havsbaserad vindkraft. Många stora projekt planeras de närmaste åren av de största aktörerna på elmarknaden. Ett exempel är Vattenfall som vill satsa 8 miljarder kronor på en park som ska producera 2 TWh, dvs mer än två gånger så mycket som hela den samlade svenska vindkraften i dag. 10 Nackdelen med framförallt den havsbaserade vindkraften är de höga investeringskostnaderna. Därför har olika former av stöd inrättats. Ett problem har varit att de stödformer som finns inte har varit tillräckligt långsiktiga, tex elcertifikatsystemet. Den förlängning av systemet som nu beslutats kommer troligen att underlätta för den svenska vindkraften även om det fortfarande är svårare för marknaden att förhålla sig till än det gamla investeringsbidragen som föregick certifikaten. Ett annat viktigt hinder är att miljöprövningarna för ny vindkraft tar så lång tid, uppåt tio år. Något som även har uppmärksammats från politiskt håll. 8 Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). 9 Miljörapporten 8/ Energivärlden nr , STEM 18

20 Elproduktion vindkraft i Sverige GWh Figur 8. Produktionen av vindkraft i Sverige Källa: Energiläget 2004, STEM Naturgas Generellt finns det en stor tveksamhet att satsa på naturgas efter den uppmärksammade strypningen av gasleveranser från Ryssland till Ukraina i januari Dessutom följer naturgaspriserna oljepriserna vilket medfört att den ökat kraftigt i pris. Men naturgasnätet har byggts ut och vi tror att utbyggnaden kommer att fortsätta, särskilt på EU-nivå. Detta då energibehovet på kortare sikt troligen inte kan tillfredsställas utan naturgas 11, det finns starka kommersiella krafter bakom naturgasen och investeringarna i kraftverk som använder naturgas är relativt billiga. Det finns däremot ett politiskt tryck för att få fram flera leverantörer, främst av norsk naturgas, för att inte bli för beroende av Ryssland. Biobränslen I Sverige finns det redan en växande marknad för biobränslen. Biobränslen stod 2004 för 103 TWh av Sveriges totala energiproduktion. Av industrins totala energitillförsel står biobränslen för ca en tredjedel Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). 12 Energimyndigheten, "Energiläget 2004" 19

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer