Ytterligare skogsbränslen bör ersätta fossil-el Det ger billigast minskning av koldioxidutsläppen.

Transkript

1 Ytterligare skogsbränslen bör ersätta fossil-el Det ger billigast minskning av koldioxidutsläppen. Vattenfall utveckling AB Det finns biobränslen och teknik för att minska koldioxidutsläppen med mer än 15 miljoner ton per år till låga kostnader genom att använda ytterligare 30 TWh biobränslen från skogen i Sverige per år. Utsläppsminskningen motsvarar ca 25 % av Sveriges nuvarande koldioxidutsläpp. Denna studie visar hur man billigast når så stora effekter. Det tydligaste resultatet är att man genom att använda biobränsle i Sverige för att minska elkonsumtionen eller öka elproduktionen kan reducera fossilbränsleanvändningen för elproduktion i Nordeuropa och därmed nå stora utsläppsreduktioner. Sammanfattning av rapporten Biobränsle från skogen. En studie av miljökonsekvenser och ekonomi för olika användningar.

2 Innehåll Förord Utsläppen kan minskas med 15 miljoner ton Flera bra sätt att reducera koldioxid genom att frigöra el i Sverige Är det fel att räkna med kolkraft? För att förverkliga möjligheterna krävs nya, bättre styrmedel Vad blir det i verkligheten? Vad har denna studie inte tagit med?

3 sid 3 Förord Detta är en sammanfattning av rapporten Biobränsle från skogen. En studie av miljökonsekvenser och ekonomi för olika användningar. Studien har initierats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) energi- och miljöråd, finansierats av Energimyndigheten och utförts av Vattenfall Utveckling AB. (Claes Ekström, projektledare) En särskild styrgrupp har preciserat förutsättningarna och granskat studiens resultat. Sammanfattningen har skrivits av Tomas Kåberger, Ecotraffic ERD3 AB. Frågan studien belyser är hur 30 TWh ytterligare skogsbränslen som tillförs det svenska energisystemet under de närmaste tio åren bäst kan användas för att minska koldioxidutsläppen. Huvudrapporten finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida: och kan också beställas i tryckt form från Energimyndigheten. Stockholm, januari 2002 Göran A. Persson Layout och fotografier Lennart Ljungblom, Bioenergi Förlag Ordförande i IVAs energi- och miljöråd Styrgruppen har bestått av: Göran A. Persson, Ordf. IVAs Energi och Miljöråd Birgitta Palmberger, Energimyndigheten Erik Ling, Energimyndigheten Anna Lundborg, Energimyndigheten Alexandra Norén, Naturvårdsverket Leif Gustavsson, Miljö- och Energisystem, Lunds Tekniska Högskola / Ekoteknik, Mitthögskolan Björn Karlsson, Energisystem, Linköpings Universitet Tomas Kåberger, Ecotraffic ERD 3 AB, tidigare Avd. f. fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola

4 sid 4 Utsläppen kan minskas med 15 miljoner ton Det finns biobränslen och teknik för att minska koldioxidutsläppen med mer än 15 miljoner ton per år till låga kostnader genom att använda ytterligare 30 TWh biobränslen från skogen i Sverige per år. Utsläppsminskningen motsvarar ca 25% av Sveriges nuvarande koldioxidutsläpp. Denna studie visar hur man billigast når så stora effekter. Det tydligaste resultatet är att man genom att använda biobränsle i Sverige för att minska elkonsumtionen eller öka elproduktionen kan reducera fossilbränsleanvändningen för elproduktion i Nordeuropa och därmed nå stora utsläppsreduktioner. I slutet av sammanfattningen beskrivs hur andra förutsättningar kan ge andra prioriteringar. I detta projekt har vi letat efter sätt att använda ytterligare skogsbränslen i Sverige så att koldioxidutsläppen minskas med lägsta möjliga kostnad utan att hota andra miljömål. Kostnaderna är beräknade utan dagens svenska energi- och miljöskatter, men med en värdering av luftföroreningar enligt den Europeiska ExternE studien [ infosys.html]. Eftersom målet är att minska just koldioxid-utsläppen är dessa inte värderade när kostnaderna beräknats. Istället har kostnaderna för att med olika åtgärder minska dessa utsläpp beräknats i studien. I studien har utgångspunkten varit Sveriges energianvändning år De tekniska system som studerats har varit sådana som är tillgängliga eller bedöms Fortsätt att öka biobränslet som under 1990-talet bli praktiskt användbara inom tioårsperioden. Under de senaste 10 åren har biobränsleanvändningen ökat i Sverige, från 65 till 96 TWh/år. Fossila bränslen för värmeproduktion har konkurrerats ut därför att biobränslena blivit billigare och de fossila bränslena belastats med energi- och koldioxidskatt. Skall man gå vidare och använda mer biobränslen för att minska koldioxidutsläpp så finns de billigaste åtgärderna kvar där utsläppen hittills inte varit fullt koldioxidbeskattade, främst finns de vid elproduktion. Effektivitet i hela bränslekedjan viktig Sökandet efter billiga sätt att minska koldioxid med skogsbränslen har lett till viktiga iakttagelser: De bästa åtgärderna består i att införa biobränslesystem med effektivt bränsleutnyttjande och ersätta system som använde fossila bränslen med låg systemverkningsgrad. Det är viktigt att se på hela systemet, från bränslen till nyttighet. Då framstår det som särskilt viktigt att väl

5 sid 5 ta tillvara elens användbarhet. I huvudrapporten redovisas effektiviteten för flera olika sådana system. På längre sikt kan bränsleeffektivitet få stor betydelse om efterfrågan blir så stor att det blir brist på biomassa en utveckling som skulle följa av fortsatta försök att minska koldioxidutsläppen för att bromsa klimatförändringar. Flera bra sätt att reducera koldioxid genom att frigöra el i Sverige Med ökad biobränsleanvändning i Sverige går det att till låga kostnader frigöra el i Sverige både genom att producera mer el i samband med värmeproduktion och genom att ersätta elanvändning med biobränslen. Därmed kan elproduktion i de produktionsanläggningar som är dyrast att hålla igång undvikas. Med en öppen Nordeuropeisk elmarknad innebär detta, via minskad import eller ökad export, att elproduktionen minskar i koleldade elverk i grannländerna. Alla de 30 TWh vi skulle placera i studien kan användas på detta sätt för att reducera koldioxidutsläpp till betydligt lägre kostnad än dagens koldioxidskatt f.n. 530 SEK/ton - i den svenska uppvärmningssektorn. Resultaten illustreras i två figurer där olika användningsområden för ytterligare skogsbränslen ritats in i den ordning det vore ekonomiskt rationellt att utnyttja dem om syftet är att minska koldioxidutsläpp. Figur 1 Potentialer för att billigast reducera koldioxidutsläpp genom att tillföra mer skogsbränsle i Sverige, under förutsättning att all el på marginalen produceras i koleldade elverk. SEK/ton minskat CO2-utsläpp El Massa & Pappersind Kapacitetsutnyttjande Bättre ångcykler Extern ÖH SP Pelletspanna villor jämf.m. epanna bef. marginalel El Fjärrvärme kraftvärme Bio i.st.f. olja, kol y b o t e ed GCC Ersatt el är befintlig kolkondens. Pannor vid Massa & Pappersind Ersättning av olja El kondenskraft Pappersmassabruk mesaugn Pelletspanna flerbostadshus jämf. m. oljepanna Drivmedel Metanol ersätter bensin ,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 Pelletskamin villor minskar direktel bef.marginalel Pelletspanna flerbostadshus jämf.m. elpanna befintlig marginalel Pelletspanna villor jämf. m. oljepanna

6 sid 6 Foto från Kvärner Pulping enligt ExternE, skulle det löna sig att utnyttja de elgeneratorer som finns mer än vad som gjordes Det skulle dessutom löna sig att förbättra ångsystemen genom att anpassa pannor och turbiner efter brukens ångbehov. Redan en liten skatt på utsläpp av koldioxid i elproduktionen skulle göra ytterligare investeringar lönsamma. Vi fann att så kallade externa ångöverhettare i några Bland de billigaste sätten att minska koldioxidutsläppen finns några sätt att öka elproduktionen i massaoch pappersindustrin. av massaindustriers sodapannor då borde installeras. Moderna pelletsbrännare istället för el i värmepannor Pellets tillverkas av skogsbränsle som torkas och formas till små cylindrar med ca en centimeters diameter. Varje rektangel har en längd som visar hur mycket skogsbränslen som kan användas. Rektanglarnas höjd talar om hur många kronor det kostar per ton reducerade utsläpp av koldioxid att ta i bruk biobränslen i den användning rektangeln illustrerar. I det första fallet antas att elutbytet med resten av Nordeuropa inte möter några hinder och att kraftvärmeverk byggs med hög elverkningsgrad, se figur 1ovan. I det andra antas begränsningar i elutbytet bli kvar och traditionella kraftvärmeverk, med enbart ångturbiner, byggs även i framtiden, figur 2 sid 9. Mer elproduktion i skogsindustrin Bland de billigaste sätten att minska koldioxidutsläppen finns några sätt att öka elproduktionen i massa- och pappersindustrin. Med de lite högre elpriser som man får om kolkraftverken belastas med sin miljökostnader Genom att bränslet är torrt och bitarna både små och jämnstora blir det lätt att transportera och dosera. Pellets är särskilt fördelaktiga i små anläggningar eftersom det går lättare att elda en liten mängd pellets med bra miljöprestanda än att elda flis eller ved i liten skala. Den tekniska utvecklingen har inneburit att det idag finns pelletspannor med priser och miljöprestanda som är betydligt bättre än för bara ett par år sedan. Tackvare denna utveckling finns det nu möjlighet att ersätta elpannor i flerbostadshus med lönsamhet redan utan koldioxidskatt om bara fossil-el belastades med de miljökostnader som inte berör koldioxiden. Kostnaden för att minska koldioxidutsläppen genom att ersätta elpannor med moderna pelletspannor i villor är också betydligt lägre än dagens koldioxidskatt i värmesektorn.

7 sid 7 Modern pelletsbrännare monterad i en vanlig villapanna. Ersätt olja och kol i värmeverk Även om fossila bränslen i värmesektorn varit beskattade fanns 1999 fortfarande möjligheter att till låga kostnader ersätta kol och olja med biobränslen. Den potential som syns i figuren håller redan på att utnyttjas med företagsekonomisk lönsamhet, bl.a. genom konverteringen från kol till biobränslen i Västerås fjärrvärmesystem. Moderna pelletssystem med bra miljöprestanda är också nödvändiga för att hus i tätorter skall kunna värmas direkt med biobränslen utan att det skall komma i konflikt med miljömålet om bra luftkvalité. I pelletspannor eldas pellets i en brännare för att värma vatten som sedan ger varmvatten och uppvärmning genom vattenledningar och värme-element. En oljebrännare kan bytas mot en pelletsbrännare utan att man behöver byta själva pannan. Däremot måste oljetanken bytas mot ett pelletsförråd och ett tjockare rör mata pelletsbrännaren med bränsle. Idag tillverkas pellets av träindustrins avfall. Om mer skogsbränslen, i form av grenar och toppar, skall användas som råvara får dessa pellets lite andra egenskaper. De kan lätt eldas i de stora anläggningar som är okänsliga för askhalt, men mindre brännare kan behöva konstrueras om för att smidigt klara sådana skogsbränslepellets. Minska elbehovet med värme från pelletskaminer I en pelletskamin eldas pellets för att producera varm luft till huset. En modern pelletskamin drivs automatiskt med termostat som reglerar bränsleinmatning och fläktar som styr förbränningsluft och den varmluft som sprids i huset. Installation av pelletskaminer kan göras i hus med direktverkande elvärme utan att man installerar vattenledningar eller radiatorer. Kaminen används sällan för att täcka hela värmebehovet, men kan användas under vintern och då minska elbehovet när detta är som störst i systemet. Effektivt bränsleutnyttjande vid samproduktion av el och värme Biobränsleanvändningen i Sverige kan på lite längre sikt öka betydligt mer än med de ytterligare 30 TWh denna studie utgick ifrån. I det perspektivet är det värt att fortsätta följa figur 1 längre åt höger. Där ser man

8 sid 8 att genom ökad elproduktion i kraftvärmeverk med förgasningsteknik, kan man använda ytterligare ca 20 TWh biobränslen för att minska koldioxidutsläpp till en kostnad som fortfarande ligger betydligt under dagens koldioxidskatt för värmesektorn. Till något högre kostnader skulle man också kunna ersätta ca 1 TWh olja i skogsindustrin. Det är först då man börjar producera el utan att kunna nyttiggöra spillvärmen som kostnaderna för reducerade koldioxidutsläpp stiger markant. När man eldar bränslen för att värma hus eller industriella processer kan man samtidigt producera el med mindre extra kostnader än om man bygger separata elproduktionsanläggningar. Vid samproduktion av el och värme utnyttjas bränslets energi effektivare och man får betalt för en större del av den frigjorda energin. I Sverige kan mer el produceras i denna typ av anläggningar än i länder med mindre efterfrågan på värme. I många av Sveriges tätorter finns fjärrvärmenät och i många, men inte alla, av dessa sker redan Ett helt biobränsleeldat verk I Enköping finns en anläggning där man redan idag eldar enbart biobränslen för samproduktion av el och värme i kraftvärmeverket. Under sommaren pro-duceras värmen i en mindre panna som eldas med träpulver. samproduktion av el och värme. På grund av energioch koldioxidskatten på olje- och koleldad värmeproduktion eldar de flesta biobränslen under vintern. Det förekommer att man använder kol motsvarande den mängd el man samtidigt producerar eftersom kolet då inte beskattas. Under sommaren när värmebehovet är lågt är ofta den stora pannan för biobränslen släckt och värmen produceras i en mindre oljepanna eller med el. Därför finns det fortfarande möjligheter att till liten extra kostnad öka biobränsleanvändningen och producera ytterligare el och därmed minska koldioxidutsläppen. I tillägg till dessa förbättringar av nuvarande system bedöms det möjligt att öka fjärrvärmesystemet med tio procent med god ekonomi. Sådan utbyggnad kan minska behovet av kolbaserad el både genom att el produceras i nya kraftvärmeverk och genom att elvärme ersätts i de hus som blir fjärrvärmda tack vare utbyggnaden. Förgasa för att få mer el Den effektivaste processen att elda ett bränsle för elproduktion är den där man först låter bränngaser driva

9 sid 9 en gasturbin och sedan låter gasen koka vatten till ånga som driver en ångturbin. Varken kol eller skogsbränslen kan direkt eldas i en gasturbin eftersom det finns ämnen i bränslet som skulle förstöra turbinen. Därför har det utvecklats teknik för att förgasa bränslet, filtrera bort de ämnen som inte passar och därmed producera en gas som kan eldas i en gasturbin. Tekniken kallas elproduktion med IGCC, Integrated Gasification Combined Cycle. Med sådan teknik kan man producera mer el med en viss mängd bränsle, och dessutom får man mer el från ett verk som försörjer ett värmesystem av en viss storlek. Merkostnaden per ton minskade CO 2 -utsläpp blir högre än för den mängd el som kan produceras med konventionella ångturbiner. Men om man dessutom skall producera ytterligare el ur biobränsle, utan att få avsättning för värmen, är det billigare att förbättra utbytet där man har efterfrågan på värme genom att använda IGCC. Inga biodrivmedel av enbart koldioxidskäl Att tillverka biodrivmedel metanol, etanol eller DME (DiMetylEter) - som ersättning för bensin och diesel framstår med dagens teknik som en större fördyring än att ersätta olja och kol vid elproduktion. Energiförlusterna när man gör el och värme ur skogsbränsle är ungefär lika stora som om man utgår från kol. Dagens produktion av drivmedel från olja är däremot relativt enkel och har mindre förluster än om drivmedel skall tillverkas ur biomassa. Är det fel att räkna med kolkraft? Möjligheten att ersätta el från koleldade verk genom att frigöra el i Sverige finns bara så länge det finns ledig kapacitet i elöverföringssystemet. Dagens system av elledningar är dock begränsat så att maximalt ca 10 TWh el kan föras genom Sverige och till de länder där koleldade verk påverkas. För att kunna få utbyte av alla lokala möjligheter att till låg kostnad frigöra el i Sverige måste således överföringskapaciteten byggas ut så att en verklig gemensam europeisk elmarknad kan fungera. Men de åtgärder som framstår som bäst under en gemensam europeisk elmarknad blir också lika viktiga i ett scenario där elproduktionen i Sverige minskas genom att kärnreaktorer tas ur drift. Endast under förutsättning att elproduktionen i kärnreaktorerna kan hållas igång och den producerade elen inte kan exporteras till länder med högre elpriser får man en annan prioritering i användningen av biobränslen i Sverige. Det är så situationen är idag, och resultaten under sådana antaganden framgår av figur 2.

10 sid 10 Viktiga skillnader mellan dessa utvecklingsvägar är att om elexporten begränsas kommer ytterligare åtgärder för att ersätta olja och kol med biobränslen framstå som mer angelägna än att ersätta el med biobränslen. Pelletkaminer i villor blir mindre effektiva för att minska koldioxidutsläpp, och när biobränslen använts för fjärrvärme och kraftvärme med lågt elutbyte används den el som ändå inte kan exporteras för uppvärmning med värmepumpar i Sverige istället för att ersätta kolbaserad elproduktion i Europa, såsom i alternativet med en gemensam elmarknad. Värmepumpar med bio-el ger bäst energi utbyte av bränslet Eldrivna värmepumpar räknas i det begränsade systemet som biobränsledrivna eftersom den el som produceras med biobränslen i kraftvärmeverk antas omöjlig att exportera. Om värmepumparna inte var i drift skulle denna elproduktion inte ske. En eldriven värmepump tar värmeenergi vid en låg temperatur från omgivningen och levererar den tillsammans med elenergin som värme vid högre temperatur till huset. Mängden värme som levereras till huset är ungefär tre gånger så stor som den mängd el som använts. Om elen producerats i ett bränsleeldat elverk där ca en tredjedel av bränslets energi blir el betyder det att den mängd värme som levereras till huset blir lika stor som den mängd bränsle som använts i anläggningen. Om verket också levererar sin spillvärme för uppvärmning via ett fjärrvärmenät så nyttiggörs 2/3 Figur 2. Potentialer för att billigast reducera koldioxidutsläpp genom att tillföra mer skogsbränsle i Sverige, under förutsättning att maximalt 10 TWh el kan exporteras och ersätta kolbaserad elproduktion. SEK/ton minskat CO2-utsläpp El Massa & Pappersindustri Kapacitetsutnyttjande Bättre ångcykler Extern ÖH SP Fjärrvärme Bio i.st.f. Olja eller kol Pannor vid Massa- & Pappersind. Ersättning av olja El kraftvärme Pappersmassabruk mesaugn ersättning av olja Pelletspanna flerbostads hus jämfört med oljepanna Pelletspanna villor jämfört med oljepanna Drivmedel Metanol ersätter bensin 0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0-200 Pelletspanna flerbostadshus jämfört med elpanna befintlig marginalel Värmepumpar i villor, el från biokraftvärme jämfört med elpanna befintlig marginalel

11 sid 11 av bränslet även där. Totalt levererar systemet mer värme än bränslets energiinnehåll eftersom värmepumpen tar ytterligare energi från omgivningen. För att förverkliga möjligheterna krävs nya, bättre styrmedel Huvudresultatet av denna studie är att det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläpp genom ökad biobränsle användning i Sverige är att använda biobränslen för att ersätta fossilbaserad elproduktion. Dagens styrmedel ger inte ekonomiska skäl att utnyttja dessa möjligheter. Den el som kan köpas på elmarknaden är producerad med koldioxidutsläpp som inte har kostat något, och utsläppen märks inte på priset. Ekonomiskt effektiva signaler kan åstadkommas på minst tre olika sätt: genom bindande utsläppsrestriktioner i alla grannländerna möjligen kompletterade med handel med utsläppskvoter, genom ett nationellt system med konsumtionsskatt och återföring till koldioxidfri elproduktion, eller genom en produktionsdifferentierad nationell elskatt enligt EU-domstolens beskrivning från 1998 ( -> rättspraxis -> domstolens och förstarättsinstansens -> sök mål C-213/96) Det finns andra faktorer som också är viktiga. Idag hindrar komplicerade och svårförutsägbara processer för att köpa, installera och få nödvändiga tillstånd för pelletseldade anläggningar många småhusägare från att göra annars med dagens skattesystem lönsamma investeringar. Åtgärd Skogsbränsle- CO2 reduktion, användning, TWh/år Mton/år Tabell 1 En tänkbar användning av 30 TWh skogsbränsle där de mest effektiva användningarna inte alltid kunnat användas fullt ut. Ökad elproduktion i massa och pappersindustrin 2 2 Skogsbränsle i fjärrvärmeverk 8 3 El från kraftvärme med skogsbränsle 4 4 Pellets i flerfamiljshus ersätter elpannor 3 2 Pellets i flerfamiljshus ersätter olja 5 1 Värmepumpar och pelletspannor i småhus ersätter el 2 2 Värmepumpar och pellets i småhus ersätter olja 3 1 Pelletskaminer i direkt-elvärmda hus 3 2 Total 3017

12 Andra åtgärder för att minska koldioxidutsläpp kan vara billigare Det finns andra sätt att minska koldioxidutsläpp som kan vara effektivare, men som inte varit en del av denna studie. Utan att ändra några andra förutsättningar för studien, kan man också söka efter åtgärder som inte innebär ökad biobränsleanvändning. Då ser man bl.a. följande möjligheter: Lönsamma åtgärder för bättre energihushållning finns som kan genomföras med bättre kunskap, och mer rationellt investeringsbeslut. Med en högre värdering av koldioxidutsläpp skulle dessa möjligheter blir mer lönsamma samtidigt som ytterligare effektiviseringar blir lönsamma. Sådana åtgärder kan vidtas parallellt med den bioenergiutveckling vi beskriver. Det tydligaste resultatet i vår studie är att den ger stora reduktioner av utsläpp om elvärme ersätts med bränslen. Koldioxidutsläppen minskar även om elvärmen ersätts med en panna i huset som eldar ett fossilt bränsle såsom olja eller gas. Också i dessa fall slipper man de stora förlusterna vid produktion av el utan utnyttjande av spillvärmet. Kostnaden för att ersätta el med olja är enligt studien lägre än för biosid 12 Vad blir det i verkligheten? De teoretiska potentialerna som beskrivits kommer aldrig att nås fullt ut. I styrgruppen gjordes följande scenario för hur ytterligare 30 TWh skogsbränslen skulle kunna användas de närmaste decenniet: Biobränsleanvändningen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Det kommande decenniet kommer det vara dags att genomföra de åtaganden om begränsningar av koldioxidutsläppen som gjordes i Kyoto. De svenska biobränsleresurserna kan spela en viktig roll om de används effektivt. Denna studie syftade till att hitta de bästa sätten att använda 30 TWh ytterligare skogsbränslen. Resultatet är att 30 TWh skogsbränslen kan användas i Sverige för att minska koldioxidutsläppen med mer än 20 miljoner ton om de billigaste potentialerna skulle kunna användas fullt ut. Störst effekt får man om man använder bränslen för att frigöra el så att elproduktionen i koleldade elverk minskar. Även om man inte lyckas använda de billigaste potentialerna fullt ut utan löser det genom scenariet i tabell 1, kan man fortfarande nå en stor koldioxidreduktion mer än 15 miljoner ton till en något högre kostnad. Huvuddelen av minskningen skulle då ske genom minskade utsläpp i andra länder. Endast en tredjedel av minskningen skulle synas i den svenska statistiken. Vad har denna studie inte tagit med?

13 för att öka energieffektiviteten. När energin blir dysid 13 bränslen och därmed ett mer kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Med hänsyn till denna möjlighet skulle alltså en begränsad mängd biobränslen användas för ökad samproduktion av el- och värme istället för att eldas som elersättning i fastigheter, medan de tidigare elvärmda fastigheterna istället skulle värmas med olja. Verksamheter som idag inte betalar för sina utsläpp av fossilt kol, skulle kanske kunna stängas med ekonomisk lönsamhet om koldioxidkostnaden utkrävdes. Med större värde på försörjningssäkerhet kan resultaten förändras Större hänsyn till möjligheten att upprätthålla energiförsörjningen även i samband med naturkatastrofer, sabotage, militära angrepp eller internationella konflikter skulle också innebära andra resultat. Med sådana hänsyn blir det en kostnad att värmeförsörjningen i Sverige görs beroende av att elsystemet eller fjärrvärmesystemen fungerar. Hela städer kan då göras obeboeliga och fastigheterna åsamkas stora skador genom att slå ut el- eller fjärrvärmesystemen under en kall vintervecka. Decentraliserade system som inte var beroende av fungerande ledningssystem skulle då stärkas i konkurrensen med el och fjärrvärme. Argument om försörjningstrygghet kan också ge ett ytterligare ekonomiskt värde till oljeersättning, och i synnerhet för en diversifiering av drivmedelsförsörjningen eftersom man då skulle kunna upprätthålla de mest värdefulla transporterna även om oljeförsörjningen stryps. Hårdare krav på lokal luftkvalitet kan också ändra resultaten Förändrade miljökrav kan också få betydelse. Om kraven på luftföroreningar från fordon skärps så kan man ersätta bensin och diesel med mer förädlade, homogena bränslen såsom vätgas, DME, metanol eller etanol tillverkade från fossil råvara. Men då minskar den extra kostnaden för att byta energikälla från fossil råvara till biomassa. Skärpta krav på minskade luftföroreningar kan också öka kostnaden för att bygga de små pelletseldade pannor och kaminer som framstod som lönsamma i vår studie. Får lokala luftföroreningar större vikt jämfört med koldioxid blir alltså större kraftvärmeverk, drivmedel från biobränslen liksom fossil gas mer ekonomiskt gynnsamma. Radikala krav på reduktion av koldioxidutsläpp ändrar förutsättningar Om värderingen av koldioxid blir betydligt större leder det till allmänt högre elpriser och starkare motiv

14 sid 14 rare relativt kapital, kommer fler dyra system med hög verkningsgrad komma före billiga som är mindre effektiva. I en sådan situation skulle t.ex. fjärrvärmeutbyggnad bli lönsamt utöver vad som idag är ekonomiskt motiverat. Bäst utbyte av bränslet får man om el från biokraftvärme används för att driva värmepumpar. Uppvärmning med pellets drar något mer bränsle, och mest bränsle går åt när värmen kommer från el som producerats i kondenskraftverk. Det kan skilja på en faktor 5 mellan de olika fallen som ingår i studien. Om man går så långt i ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen att infångning och deponering av koldioxid blir lönsam, då ökar detta ytterligare fördelen med riktigt storskaliga anläggningar där den producerade koldioxiden billigast kan fångas in. Om det finns lokala förutsättningar för deponering är det möjligt att infångning av koldioxid skulle premieras så att dessa intäkter täcker hela produktionskostnaden. Men om koldioxidutsläppen skulle värderas så högt så skulle flera antaganden för beräkningarna inte längre gälla: Prisrelationerna mellan fossila bränslen skulle påverkas av deras olika kolinnehåll, och de priser och referensalternativ vi räknat med skulle inte längre gälla. Andra förnybara energikällor, först vindkraft skulle få en stark konkurrenskraft och efterfrågan på energi skulle förändras radikalt. Att beskriva en effektiv biobränsleanvändning under sådana förhållanden kräver en helt annan studie än denna. Bränsleutbudet kan förändras De restriktioner som införs i Sverige och andra EU länder mot deponering av avfall ökar utbudet av avfallsbränslen. Svenskt avfall med ett energiinnehåll motsvarande 5-10 TWh förväntas tillföras bränslemarknaden till ett pris som är negativt eller i vart fall tydligt understiger dagens bränslepriser. Det kan öka konkurrenskraften för större anläggningar som klarar sådana bränslen. Utbudet av olja och gas styrs av ett fåtal länder, och reserverna ser ut att i framtiden bli än mer koncentrerade. Detta kan genom ökade priser eller ökad betydelse av oberoende ge större motiv att ersätta olja och gas, snarare än kol, med andra energikällor. Biodrivmedel kräver fler motiv än koldioxid. Om miljökrav motiverar förädlade, homogena drivmedel minskar skillnaden mellan biomassa och fossil råvara. Försörjningstrygghet kan ytterligare motivera att det finns alternativ till olja i drivmedelssektorn. Om man dessutom, såsom EU kommissionen gör i förslaget till direktiv om alternativa drivmedel, sätter ett värde på att man genom att introducera biodrivmedel upprätthåller sysselsättningsmöjligheter i glesbygd under ett

15 sid 15 skede då sysselsättningen i livsmedelsproduktionen skall minskas, då blir förutsättningarna annorlunda än i vår studie. Biodrivmedel är inte det billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen i Europa. Det är inte det billigaste sättet att producera homogena alkohol- eller väte-bränslen. Det är inte det billigaste sättet att åstadkomma Europeisk försörjningstrygghet eller det billigaste sättet att upprätthålla sysselsättning i glesbygd. Men om man samtidigt vill åstadkomma flera av dessa mål kan biodrivmedel framstå som en ekonomiskt effektiv lösning. I verkligheten kan skogbränslen exporteras Om överföringskapaciteten begränsar elhandeln samtidigt som bioenergin kan exporteras kan en följd bli att biomassa från Sverige exporteras för att eldas i danska kolkraftverk. En viss sådan export har redan uppstått som en följd av danska koldioxidrestriktioner på elproducenterna där. En möjlig kombination av åtgärder som denna studie uteslöt av två skäl är att ersätta elvärme med oljeuppvärmning i Sverige och att samtidigt exportera biobränslen för att ersätta kol i existerande kolkraftverk i grannländer. Båda dessa åtgärder uteslöts i studien. Konvertering från el till olja därför att åtgärden inte hade med biobränslen att göra och eldning av biobränslen i befintliga kolkraftverk i grannländer eftersom skogsbränslena skulle användas i Sverige. Det kan bli bättre! Eftersom studien inte kunnat inkludera alla verkliga möjligheter kan det alltså finnas möjligheter till större, eller billigare, reduktioner av koldioxidutsläpp än de vi här beskrivit. Detta förstärker slutsatsen att de skogsbränslen som finns tillgängliga i Sverige kan användas för att effektivt åstadkomma betydande minskningar av koldioxidutsläpp. Ur energisynpunkt innebär export av biomassa ingen betydande effektivitetsförlust. Skillnaden mellan att transportera el och att transportera biobränslet är liten och ofta till bränsletransportens fördel. Inom Sverige sker redan långa transporter av biobränslen med båt och tåg. Om skogsbränslet skall eldas i Sverige eller eldas i något annat land bör i verkligheten avgöras av var man kan få bäst utbyte av förbränningen.