Ytterligare skogsbränslen bör ersätta fossil-el Det ger billigast minskning av koldioxidutsläppen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ytterligare skogsbränslen bör ersätta fossil-el Det ger billigast minskning av koldioxidutsläppen."

Transkript

1 Ytterligare skogsbränslen bör ersätta fossil-el Det ger billigast minskning av koldioxidutsläppen. Vattenfall utveckling AB Det finns biobränslen och teknik för att minska koldioxidutsläppen med mer än 15 miljoner ton per år till låga kostnader genom att använda ytterligare 30 TWh biobränslen från skogen i Sverige per år. Utsläppsminskningen motsvarar ca 25 % av Sveriges nuvarande koldioxidutsläpp. Denna studie visar hur man billigast når så stora effekter. Det tydligaste resultatet är att man genom att använda biobränsle i Sverige för att minska elkonsumtionen eller öka elproduktionen kan reducera fossilbränsleanvändningen för elproduktion i Nordeuropa och därmed nå stora utsläppsreduktioner. Sammanfattning av rapporten Biobränsle från skogen. En studie av miljökonsekvenser och ekonomi för olika användningar.

2 Innehåll Förord Utsläppen kan minskas med 15 miljoner ton Flera bra sätt att reducera koldioxid genom att frigöra el i Sverige Är det fel att räkna med kolkraft? För att förverkliga möjligheterna krävs nya, bättre styrmedel Vad blir det i verkligheten? Vad har denna studie inte tagit med?

3 sid 3 Förord Detta är en sammanfattning av rapporten Biobränsle från skogen. En studie av miljökonsekvenser och ekonomi för olika användningar. Studien har initierats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) energi- och miljöråd, finansierats av Energimyndigheten och utförts av Vattenfall Utveckling AB. (Claes Ekström, projektledare) En särskild styrgrupp har preciserat förutsättningarna och granskat studiens resultat. Sammanfattningen har skrivits av Tomas Kåberger, Ecotraffic ERD3 AB. Frågan studien belyser är hur 30 TWh ytterligare skogsbränslen som tillförs det svenska energisystemet under de närmaste tio åren bäst kan användas för att minska koldioxidutsläppen. Huvudrapporten finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida: och kan också beställas i tryckt form från Energimyndigheten. Stockholm, januari 2002 Göran A. Persson Layout och fotografier Lennart Ljungblom, Bioenergi Förlag Ordförande i IVAs energi- och miljöråd Styrgruppen har bestått av: Göran A. Persson, Ordf. IVAs Energi och Miljöråd Birgitta Palmberger, Energimyndigheten Erik Ling, Energimyndigheten Anna Lundborg, Energimyndigheten Alexandra Norén, Naturvårdsverket Leif Gustavsson, Miljö- och Energisystem, Lunds Tekniska Högskola / Ekoteknik, Mitthögskolan Björn Karlsson, Energisystem, Linköpings Universitet Tomas Kåberger, Ecotraffic ERD 3 AB, tidigare Avd. f. fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola

4 sid 4 Utsläppen kan minskas med 15 miljoner ton Det finns biobränslen och teknik för att minska koldioxidutsläppen med mer än 15 miljoner ton per år till låga kostnader genom att använda ytterligare 30 TWh biobränslen från skogen i Sverige per år. Utsläppsminskningen motsvarar ca 25% av Sveriges nuvarande koldioxidutsläpp. Denna studie visar hur man billigast når så stora effekter. Det tydligaste resultatet är att man genom att använda biobränsle i Sverige för att minska elkonsumtionen eller öka elproduktionen kan reducera fossilbränsleanvändningen för elproduktion i Nordeuropa och därmed nå stora utsläppsreduktioner. I slutet av sammanfattningen beskrivs hur andra förutsättningar kan ge andra prioriteringar. I detta projekt har vi letat efter sätt att använda ytterligare skogsbränslen i Sverige så att koldioxidutsläppen minskas med lägsta möjliga kostnad utan att hota andra miljömål. Kostnaderna är beräknade utan dagens svenska energi- och miljöskatter, men med en värdering av luftföroreningar enligt den Europeiska ExternE studien [http://externe.jrc.es/ infosys.html]. Eftersom målet är att minska just koldioxid-utsläppen är dessa inte värderade när kostnaderna beräknats. Istället har kostnaderna för att med olika åtgärder minska dessa utsläpp beräknats i studien. I studien har utgångspunkten varit Sveriges energianvändning år De tekniska system som studerats har varit sådana som är tillgängliga eller bedöms Fortsätt att öka biobränslet som under 1990-talet bli praktiskt användbara inom tioårsperioden. Under de senaste 10 åren har biobränsleanvändningen ökat i Sverige, från 65 till 96 TWh/år. Fossila bränslen för värmeproduktion har konkurrerats ut därför att biobränslena blivit billigare och de fossila bränslena belastats med energi- och koldioxidskatt. Skall man gå vidare och använda mer biobränslen för att minska koldioxidutsläpp så finns de billigaste åtgärderna kvar där utsläppen hittills inte varit fullt koldioxidbeskattade, främst finns de vid elproduktion. Effektivitet i hela bränslekedjan viktig Sökandet efter billiga sätt att minska koldioxid med skogsbränslen har lett till viktiga iakttagelser: De bästa åtgärderna består i att införa biobränslesystem med effektivt bränsleutnyttjande och ersätta system som använde fossila bränslen med låg systemverkningsgrad. Det är viktigt att se på hela systemet, från bränslen till nyttighet. Då framstår det som särskilt viktigt att väl

5 sid 5 ta tillvara elens användbarhet. I huvudrapporten redovisas effektiviteten för flera olika sådana system. På längre sikt kan bränsleeffektivitet få stor betydelse om efterfrågan blir så stor att det blir brist på biomassa en utveckling som skulle följa av fortsatta försök att minska koldioxidutsläppen för att bromsa klimatförändringar. Flera bra sätt att reducera koldioxid genom att frigöra el i Sverige Med ökad biobränsleanvändning i Sverige går det att till låga kostnader frigöra el i Sverige både genom att producera mer el i samband med värmeproduktion och genom att ersätta elanvändning med biobränslen. Därmed kan elproduktion i de produktionsanläggningar som är dyrast att hålla igång undvikas. Med en öppen Nordeuropeisk elmarknad innebär detta, via minskad import eller ökad export, att elproduktionen minskar i koleldade elverk i grannländerna. Alla de 30 TWh vi skulle placera i studien kan användas på detta sätt för att reducera koldioxidutsläpp till betydligt lägre kostnad än dagens koldioxidskatt f.n. 530 SEK/ton - i den svenska uppvärmningssektorn. Resultaten illustreras i två figurer där olika användningsområden för ytterligare skogsbränslen ritats in i den ordning det vore ekonomiskt rationellt att utnyttja dem om syftet är att minska koldioxidutsläpp. Figur 1 Potentialer för att billigast reducera koldioxidutsläpp genom att tillföra mer skogsbränsle i Sverige, under förutsättning att all el på marginalen produceras i koleldade elverk. SEK/ton minskat CO2-utsläpp El Massa & Pappersind Kapacitetsutnyttjande Bättre ångcykler Extern ÖH SP Pelletspanna villor jämf.m. epanna bef. marginalel El Fjärrvärme kraftvärme Bio i.st.f. olja, kol y b o t e ed GCC Ersatt el är befintlig kolkondens. Pannor vid Massa & Pappersind Ersättning av olja El kondenskraft Pappersmassabruk mesaugn Pelletspanna flerbostadshus jämf. m. oljepanna Drivmedel Metanol ersätter bensin ,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 Pelletskamin villor minskar direktel bef.marginalel Pelletspanna flerbostadshus jämf.m. elpanna befintlig marginalel Pelletspanna villor jämf. m. oljepanna

6 sid 6 Foto från Kvärner Pulping enligt ExternE, skulle det löna sig att utnyttja de elgeneratorer som finns mer än vad som gjordes Det skulle dessutom löna sig att förbättra ångsystemen genom att anpassa pannor och turbiner efter brukens ångbehov. Redan en liten skatt på utsläpp av koldioxid i elproduktionen skulle göra ytterligare investeringar lönsamma. Vi fann att så kallade externa ångöverhettare i några Bland de billigaste sätten att minska koldioxidutsläppen finns några sätt att öka elproduktionen i massaoch pappersindustrin. av massaindustriers sodapannor då borde installeras. Moderna pelletsbrännare istället för el i värmepannor Pellets tillverkas av skogsbränsle som torkas och formas till små cylindrar med ca en centimeters diameter. Varje rektangel har en längd som visar hur mycket skogsbränslen som kan användas. Rektanglarnas höjd talar om hur många kronor det kostar per ton reducerade utsläpp av koldioxid att ta i bruk biobränslen i den användning rektangeln illustrerar. I det första fallet antas att elutbytet med resten av Nordeuropa inte möter några hinder och att kraftvärmeverk byggs med hög elverkningsgrad, se figur 1ovan. I det andra antas begränsningar i elutbytet bli kvar och traditionella kraftvärmeverk, med enbart ångturbiner, byggs även i framtiden, figur 2 sid 9. Mer elproduktion i skogsindustrin Bland de billigaste sätten att minska koldioxidutsläppen finns några sätt att öka elproduktionen i massa- och pappersindustrin. Med de lite högre elpriser som man får om kolkraftverken belastas med sin miljökostnader Genom att bränslet är torrt och bitarna både små och jämnstora blir det lätt att transportera och dosera. Pellets är särskilt fördelaktiga i små anläggningar eftersom det går lättare att elda en liten mängd pellets med bra miljöprestanda än att elda flis eller ved i liten skala. Den tekniska utvecklingen har inneburit att det idag finns pelletspannor med priser och miljöprestanda som är betydligt bättre än för bara ett par år sedan. Tackvare denna utveckling finns det nu möjlighet att ersätta elpannor i flerbostadshus med lönsamhet redan utan koldioxidskatt om bara fossil-el belastades med de miljökostnader som inte berör koldioxiden. Kostnaden för att minska koldioxidutsläppen genom att ersätta elpannor med moderna pelletspannor i villor är också betydligt lägre än dagens koldioxidskatt i värmesektorn.

7 sid 7 Modern pelletsbrännare monterad i en vanlig villapanna. Ersätt olja och kol i värmeverk Även om fossila bränslen i värmesektorn varit beskattade fanns 1999 fortfarande möjligheter att till låga kostnader ersätta kol och olja med biobränslen. Den potential som syns i figuren håller redan på att utnyttjas med företagsekonomisk lönsamhet, bl.a. genom konverteringen från kol till biobränslen i Västerås fjärrvärmesystem. Moderna pelletssystem med bra miljöprestanda är också nödvändiga för att hus i tätorter skall kunna värmas direkt med biobränslen utan att det skall komma i konflikt med miljömålet om bra luftkvalité. I pelletspannor eldas pellets i en brännare för att värma vatten som sedan ger varmvatten och uppvärmning genom vattenledningar och värme-element. En oljebrännare kan bytas mot en pelletsbrännare utan att man behöver byta själva pannan. Däremot måste oljetanken bytas mot ett pelletsförråd och ett tjockare rör mata pelletsbrännaren med bränsle. Idag tillverkas pellets av träindustrins avfall. Om mer skogsbränslen, i form av grenar och toppar, skall användas som råvara får dessa pellets lite andra egenskaper. De kan lätt eldas i de stora anläggningar som är okänsliga för askhalt, men mindre brännare kan behöva konstrueras om för att smidigt klara sådana skogsbränslepellets. Minska elbehovet med värme från pelletskaminer I en pelletskamin eldas pellets för att producera varm luft till huset. En modern pelletskamin drivs automatiskt med termostat som reglerar bränsleinmatning och fläktar som styr förbränningsluft och den varmluft som sprids i huset. Installation av pelletskaminer kan göras i hus med direktverkande elvärme utan att man installerar vattenledningar eller radiatorer. Kaminen används sällan för att täcka hela värmebehovet, men kan användas under vintern och då minska elbehovet när detta är som störst i systemet. Effektivt bränsleutnyttjande vid samproduktion av el och värme Biobränsleanvändningen i Sverige kan på lite längre sikt öka betydligt mer än med de ytterligare 30 TWh denna studie utgick ifrån. I det perspektivet är det värt att fortsätta följa figur 1 längre åt höger. Där ser man

8 sid 8 att genom ökad elproduktion i kraftvärmeverk med förgasningsteknik, kan man använda ytterligare ca 20 TWh biobränslen för att minska koldioxidutsläpp till en kostnad som fortfarande ligger betydligt under dagens koldioxidskatt för värmesektorn. Till något högre kostnader skulle man också kunna ersätta ca 1 TWh olja i skogsindustrin. Det är först då man börjar producera el utan att kunna nyttiggöra spillvärmen som kostnaderna för reducerade koldioxidutsläpp stiger markant. När man eldar bränslen för att värma hus eller industriella processer kan man samtidigt producera el med mindre extra kostnader än om man bygger separata elproduktionsanläggningar. Vid samproduktion av el och värme utnyttjas bränslets energi effektivare och man får betalt för en större del av den frigjorda energin. I Sverige kan mer el produceras i denna typ av anläggningar än i länder med mindre efterfrågan på värme. I många av Sveriges tätorter finns fjärrvärmenät och i många, men inte alla, av dessa sker redan Ett helt biobränsleeldat verk I Enköping finns en anläggning där man redan idag eldar enbart biobränslen för samproduktion av el och värme i kraftvärmeverket. Under sommaren pro-duceras värmen i en mindre panna som eldas med träpulver. samproduktion av el och värme. På grund av energioch koldioxidskatten på olje- och koleldad värmeproduktion eldar de flesta biobränslen under vintern. Det förekommer att man använder kol motsvarande den mängd el man samtidigt producerar eftersom kolet då inte beskattas. Under sommaren när värmebehovet är lågt är ofta den stora pannan för biobränslen släckt och värmen produceras i en mindre oljepanna eller med el. Därför finns det fortfarande möjligheter att till liten extra kostnad öka biobränsleanvändningen och producera ytterligare el och därmed minska koldioxidutsläppen. I tillägg till dessa förbättringar av nuvarande system bedöms det möjligt att öka fjärrvärmesystemet med tio procent med god ekonomi. Sådan utbyggnad kan minska behovet av kolbaserad el både genom att el produceras i nya kraftvärmeverk och genom att elvärme ersätts i de hus som blir fjärrvärmda tack vare utbyggnaden. Förgasa för att få mer el Den effektivaste processen att elda ett bränsle för elproduktion är den där man först låter bränngaser driva

9 sid 9 en gasturbin och sedan låter gasen koka vatten till ånga som driver en ångturbin. Varken kol eller skogsbränslen kan direkt eldas i en gasturbin eftersom det finns ämnen i bränslet som skulle förstöra turbinen. Därför har det utvecklats teknik för att förgasa bränslet, filtrera bort de ämnen som inte passar och därmed producera en gas som kan eldas i en gasturbin. Tekniken kallas elproduktion med IGCC, Integrated Gasification Combined Cycle. Med sådan teknik kan man producera mer el med en viss mängd bränsle, och dessutom får man mer el från ett verk som försörjer ett värmesystem av en viss storlek. Merkostnaden per ton minskade CO 2 -utsläpp blir högre än för den mängd el som kan produceras med konventionella ångturbiner. Men om man dessutom skall producera ytterligare el ur biobränsle, utan att få avsättning för värmen, är det billigare att förbättra utbytet där man har efterfrågan på värme genom att använda IGCC. Inga biodrivmedel av enbart koldioxidskäl Att tillverka biodrivmedel metanol, etanol eller DME (DiMetylEter) - som ersättning för bensin och diesel framstår med dagens teknik som en större fördyring än att ersätta olja och kol vid elproduktion. Energiförlusterna när man gör el och värme ur skogsbränsle är ungefär lika stora som om man utgår från kol. Dagens produktion av drivmedel från olja är däremot relativt enkel och har mindre förluster än om drivmedel skall tillverkas ur biomassa. Är det fel att räkna med kolkraft? Möjligheten att ersätta el från koleldade verk genom att frigöra el i Sverige finns bara så länge det finns ledig kapacitet i elöverföringssystemet. Dagens system av elledningar är dock begränsat så att maximalt ca 10 TWh el kan föras genom Sverige och till de länder där koleldade verk påverkas. För att kunna få utbyte av alla lokala möjligheter att till låg kostnad frigöra el i Sverige måste således överföringskapaciteten byggas ut så att en verklig gemensam europeisk elmarknad kan fungera. Men de åtgärder som framstår som bäst under en gemensam europeisk elmarknad blir också lika viktiga i ett scenario där elproduktionen i Sverige minskas genom att kärnreaktorer tas ur drift. Endast under förutsättning att elproduktionen i kärnreaktorerna kan hållas igång och den producerade elen inte kan exporteras till länder med högre elpriser får man en annan prioritering i användningen av biobränslen i Sverige. Det är så situationen är idag, och resultaten under sådana antaganden framgår av figur 2.

10 sid 10 Viktiga skillnader mellan dessa utvecklingsvägar är att om elexporten begränsas kommer ytterligare åtgärder för att ersätta olja och kol med biobränslen framstå som mer angelägna än att ersätta el med biobränslen. Pelletkaminer i villor blir mindre effektiva för att minska koldioxidutsläpp, och när biobränslen använts för fjärrvärme och kraftvärme med lågt elutbyte används den el som ändå inte kan exporteras för uppvärmning med värmepumpar i Sverige istället för att ersätta kolbaserad elproduktion i Europa, såsom i alternativet med en gemensam elmarknad. Värmepumpar med bio-el ger bäst energi utbyte av bränslet Eldrivna värmepumpar räknas i det begränsade systemet som biobränsledrivna eftersom den el som produceras med biobränslen i kraftvärmeverk antas omöjlig att exportera. Om värmepumparna inte var i drift skulle denna elproduktion inte ske. En eldriven värmepump tar värmeenergi vid en låg temperatur från omgivningen och levererar den tillsammans med elenergin som värme vid högre temperatur till huset. Mängden värme som levereras till huset är ungefär tre gånger så stor som den mängd el som använts. Om elen producerats i ett bränsleeldat elverk där ca en tredjedel av bränslets energi blir el betyder det att den mängd värme som levereras till huset blir lika stor som den mängd bränsle som använts i anläggningen. Om verket också levererar sin spillvärme för uppvärmning via ett fjärrvärmenät så nyttiggörs 2/3 Figur 2. Potentialer för att billigast reducera koldioxidutsläpp genom att tillföra mer skogsbränsle i Sverige, under förutsättning att maximalt 10 TWh el kan exporteras och ersätta kolbaserad elproduktion. SEK/ton minskat CO2-utsläpp El Massa & Pappersindustri Kapacitetsutnyttjande Bättre ångcykler Extern ÖH SP Fjärrvärme Bio i.st.f. Olja eller kol Pannor vid Massa- & Pappersind. Ersättning av olja El kraftvärme Pappersmassabruk mesaugn ersättning av olja Pelletspanna flerbostads hus jämfört med oljepanna Pelletspanna villor jämfört med oljepanna Drivmedel Metanol ersätter bensin 0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0-200 Pelletspanna flerbostadshus jämfört med elpanna befintlig marginalel Värmepumpar i villor, el från biokraftvärme jämfört med elpanna befintlig marginalel

11 sid 11 av bränslet även där. Totalt levererar systemet mer värme än bränslets energiinnehåll eftersom värmepumpen tar ytterligare energi från omgivningen. För att förverkliga möjligheterna krävs nya, bättre styrmedel Huvudresultatet av denna studie är att det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläpp genom ökad biobränsle användning i Sverige är att använda biobränslen för att ersätta fossilbaserad elproduktion. Dagens styrmedel ger inte ekonomiska skäl att utnyttja dessa möjligheter. Den el som kan köpas på elmarknaden är producerad med koldioxidutsläpp som inte har kostat något, och utsläppen märks inte på priset. Ekonomiskt effektiva signaler kan åstadkommas på minst tre olika sätt: genom bindande utsläppsrestriktioner i alla grannländerna möjligen kompletterade med handel med utsläppskvoter, genom ett nationellt system med konsumtionsskatt och återföring till koldioxidfri elproduktion, eller genom en produktionsdifferentierad nationell elskatt enligt EU-domstolens beskrivning från 1998 (http://curia.eu.int/sv/index.htm -> rättspraxis -> domstolens och förstarättsinstansens -> sök mål C-213/96) Det finns andra faktorer som också är viktiga. Idag hindrar komplicerade och svårförutsägbara processer för att köpa, installera och få nödvändiga tillstånd för pelletseldade anläggningar många småhusägare från att göra annars med dagens skattesystem lönsamma investeringar. Åtgärd Skogsbränsle- CO2 reduktion, användning, TWh/år Mton/år Tabell 1 En tänkbar användning av 30 TWh skogsbränsle där de mest effektiva användningarna inte alltid kunnat användas fullt ut. Ökad elproduktion i massa och pappersindustrin 2 2 Skogsbränsle i fjärrvärmeverk 8 3 El från kraftvärme med skogsbränsle 4 4 Pellets i flerfamiljshus ersätter elpannor 3 2 Pellets i flerfamiljshus ersätter olja 5 1 Värmepumpar och pelletspannor i småhus ersätter el 2 2 Värmepumpar och pellets i småhus ersätter olja 3 1 Pelletskaminer i direkt-elvärmda hus 3 2 Total 3017

12 Andra åtgärder för att minska koldioxidutsläpp kan vara billigare Det finns andra sätt att minska koldioxidutsläpp som kan vara effektivare, men som inte varit en del av denna studie. Utan att ändra några andra förutsättningar för studien, kan man också söka efter åtgärder som inte innebär ökad biobränsleanvändning. Då ser man bl.a. följande möjligheter: Lönsamma åtgärder för bättre energihushållning finns som kan genomföras med bättre kunskap, och mer rationellt investeringsbeslut. Med en högre värdering av koldioxidutsläpp skulle dessa möjligheter blir mer lönsamma samtidigt som ytterligare effektiviseringar blir lönsamma. Sådana åtgärder kan vidtas parallellt med den bioenergiutveckling vi beskriver. Det tydligaste resultatet i vår studie är att den ger stora reduktioner av utsläpp om elvärme ersätts med bränslen. Koldioxidutsläppen minskar även om elvärmen ersätts med en panna i huset som eldar ett fossilt bränsle såsom olja eller gas. Också i dessa fall slipper man de stora förlusterna vid produktion av el utan utnyttjande av spillvärmet. Kostnaden för att ersätta el med olja är enligt studien lägre än för biosid 12 Vad blir det i verkligheten? De teoretiska potentialerna som beskrivits kommer aldrig att nås fullt ut. I styrgruppen gjordes följande scenario för hur ytterligare 30 TWh skogsbränslen skulle kunna användas de närmaste decenniet: Biobränsleanvändningen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Det kommande decenniet kommer det vara dags att genomföra de åtaganden om begränsningar av koldioxidutsläppen som gjordes i Kyoto. De svenska biobränsleresurserna kan spela en viktig roll om de används effektivt. Denna studie syftade till att hitta de bästa sätten att använda 30 TWh ytterligare skogsbränslen. Resultatet är att 30 TWh skogsbränslen kan användas i Sverige för att minska koldioxidutsläppen med mer än 20 miljoner ton om de billigaste potentialerna skulle kunna användas fullt ut. Störst effekt får man om man använder bränslen för att frigöra el så att elproduktionen i koleldade elverk minskar. Även om man inte lyckas använda de billigaste potentialerna fullt ut utan löser det genom scenariet i tabell 1, kan man fortfarande nå en stor koldioxidreduktion mer än 15 miljoner ton till en något högre kostnad. Huvuddelen av minskningen skulle då ske genom minskade utsläpp i andra länder. Endast en tredjedel av minskningen skulle synas i den svenska statistiken. Vad har denna studie inte tagit med?

13 för att öka energieffektiviteten. När energin blir dysid 13 bränslen och därmed ett mer kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Med hänsyn till denna möjlighet skulle alltså en begränsad mängd biobränslen användas för ökad samproduktion av el- och värme istället för att eldas som elersättning i fastigheter, medan de tidigare elvärmda fastigheterna istället skulle värmas med olja. Verksamheter som idag inte betalar för sina utsläpp av fossilt kol, skulle kanske kunna stängas med ekonomisk lönsamhet om koldioxidkostnaden utkrävdes. Med större värde på försörjningssäkerhet kan resultaten förändras Större hänsyn till möjligheten att upprätthålla energiförsörjningen även i samband med naturkatastrofer, sabotage, militära angrepp eller internationella konflikter skulle också innebära andra resultat. Med sådana hänsyn blir det en kostnad att värmeförsörjningen i Sverige görs beroende av att elsystemet eller fjärrvärmesystemen fungerar. Hela städer kan då göras obeboeliga och fastigheterna åsamkas stora skador genom att slå ut el- eller fjärrvärmesystemen under en kall vintervecka. Decentraliserade system som inte var beroende av fungerande ledningssystem skulle då stärkas i konkurrensen med el och fjärrvärme. Argument om försörjningstrygghet kan också ge ett ytterligare ekonomiskt värde till oljeersättning, och i synnerhet för en diversifiering av drivmedelsförsörjningen eftersom man då skulle kunna upprätthålla de mest värdefulla transporterna även om oljeförsörjningen stryps. Hårdare krav på lokal luftkvalitet kan också ändra resultaten Förändrade miljökrav kan också få betydelse. Om kraven på luftföroreningar från fordon skärps så kan man ersätta bensin och diesel med mer förädlade, homogena bränslen såsom vätgas, DME, metanol eller etanol tillverkade från fossil råvara. Men då minskar den extra kostnaden för att byta energikälla från fossil råvara till biomassa. Skärpta krav på minskade luftföroreningar kan också öka kostnaden för att bygga de små pelletseldade pannor och kaminer som framstod som lönsamma i vår studie. Får lokala luftföroreningar större vikt jämfört med koldioxid blir alltså större kraftvärmeverk, drivmedel från biobränslen liksom fossil gas mer ekonomiskt gynnsamma. Radikala krav på reduktion av koldioxidutsläpp ändrar förutsättningar Om värderingen av koldioxid blir betydligt större leder det till allmänt högre elpriser och starkare motiv

14 sid 14 rare relativt kapital, kommer fler dyra system med hög verkningsgrad komma före billiga som är mindre effektiva. I en sådan situation skulle t.ex. fjärrvärmeutbyggnad bli lönsamt utöver vad som idag är ekonomiskt motiverat. Bäst utbyte av bränslet får man om el från biokraftvärme används för att driva värmepumpar. Uppvärmning med pellets drar något mer bränsle, och mest bränsle går åt när värmen kommer från el som producerats i kondenskraftverk. Det kan skilja på en faktor 5 mellan de olika fallen som ingår i studien. Om man går så långt i ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen att infångning och deponering av koldioxid blir lönsam, då ökar detta ytterligare fördelen med riktigt storskaliga anläggningar där den producerade koldioxiden billigast kan fångas in. Om det finns lokala förutsättningar för deponering är det möjligt att infångning av koldioxid skulle premieras så att dessa intäkter täcker hela produktionskostnaden. Men om koldioxidutsläppen skulle värderas så högt så skulle flera antaganden för beräkningarna inte längre gälla: Prisrelationerna mellan fossila bränslen skulle påverkas av deras olika kolinnehåll, och de priser och referensalternativ vi räknat med skulle inte längre gälla. Andra förnybara energikällor, först vindkraft skulle få en stark konkurrenskraft och efterfrågan på energi skulle förändras radikalt. Att beskriva en effektiv biobränsleanvändning under sådana förhållanden kräver en helt annan studie än denna. Bränsleutbudet kan förändras De restriktioner som införs i Sverige och andra EU länder mot deponering av avfall ökar utbudet av avfallsbränslen. Svenskt avfall med ett energiinnehåll motsvarande 5-10 TWh förväntas tillföras bränslemarknaden till ett pris som är negativt eller i vart fall tydligt understiger dagens bränslepriser. Det kan öka konkurrenskraften för större anläggningar som klarar sådana bränslen. Utbudet av olja och gas styrs av ett fåtal länder, och reserverna ser ut att i framtiden bli än mer koncentrerade. Detta kan genom ökade priser eller ökad betydelse av oberoende ge större motiv att ersätta olja och gas, snarare än kol, med andra energikällor. Biodrivmedel kräver fler motiv än koldioxid. Om miljökrav motiverar förädlade, homogena drivmedel minskar skillnaden mellan biomassa och fossil råvara. Försörjningstrygghet kan ytterligare motivera att det finns alternativ till olja i drivmedelssektorn. Om man dessutom, såsom EU kommissionen gör i förslaget till direktiv om alternativa drivmedel, sätter ett värde på att man genom att introducera biodrivmedel upprätthåller sysselsättningsmöjligheter i glesbygd under ett

15 sid 15 skede då sysselsättningen i livsmedelsproduktionen skall minskas, då blir förutsättningarna annorlunda än i vår studie. Biodrivmedel är inte det billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen i Europa. Det är inte det billigaste sättet att producera homogena alkohol- eller väte-bränslen. Det är inte det billigaste sättet att åstadkomma Europeisk försörjningstrygghet eller det billigaste sättet att upprätthålla sysselsättning i glesbygd. Men om man samtidigt vill åstadkomma flera av dessa mål kan biodrivmedel framstå som en ekonomiskt effektiv lösning. I verkligheten kan skogbränslen exporteras Om överföringskapaciteten begränsar elhandeln samtidigt som bioenergin kan exporteras kan en följd bli att biomassa från Sverige exporteras för att eldas i danska kolkraftverk. En viss sådan export har redan uppstått som en följd av danska koldioxidrestriktioner på elproducenterna där. En möjlig kombination av åtgärder som denna studie uteslöt av två skäl är att ersätta elvärme med oljeuppvärmning i Sverige och att samtidigt exportera biobränslen för att ersätta kol i existerande kolkraftverk i grannländer. Båda dessa åtgärder uteslöts i studien. Konvertering från el till olja därför att åtgärden inte hade med biobränslen att göra och eldning av biobränslen i befintliga kolkraftverk i grannländer eftersom skogsbränslena skulle användas i Sverige. Det kan bli bättre! Eftersom studien inte kunnat inkludera alla verkliga möjligheter kan det alltså finnas möjligheter till större, eller billigare, reduktioner av koldioxidutsläpp än de vi här beskrivit. Detta förstärker slutsatsen att de skogsbränslen som finns tillgängliga i Sverige kan användas för att effektivt åstadkomma betydande minskningar av koldioxidutsläpp. Ur energisynpunkt innebär export av biomassa ingen betydande effektivitetsförlust. Skillnaden mellan att transportera el och att transportera biobränslet är liten och ofta till bränsletransportens fördel. Inom Sverige sker redan långa transporter av biobränslen med båt och tåg. Om skogsbränslet skall eldas i Sverige eller eldas i något annat land bör i verkligheten avgöras av var man kan få bäst utbyte av förbränningen.

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) 2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Pellets - förädlad bioenergi på frammarsch.

Pellets - förädlad bioenergi på frammarsch. Jan-Erik Dahlström, daglig leder, Kils Energi AB Pellets - förädlad bioenergi på frammarsch. Sverige har en unik erfarenhet av pellets Pellets - en bra förpackning för bioenergi. Pellets är ett förädlat

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Energi & Villaforum 2013. Välkomna!

Energi & Villaforum 2013. Välkomna! Energi & Villaforum 2013 Välkomna! Program 08.00 Frukost 08.30 Välkomna! 08.45 Fjärrvärme Karl-Henrik Rognefjord 09.15 MEX (Helsingborgs Mark & Exploatering) Johan Cedergren Tomtsläpp 2013 och vad händer

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer