Kommunikativ ledning och samverkan vid kriser och olyckor en studie av praktiska erfarenheter och forskningsbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikativ ledning och samverkan vid kriser och olyckor en studie av praktiska erfarenheter och forskningsbehov"

Transkript

1 1 Brigitte Mral & Kristin Blomqvist Nellebo Kommunikativ ledning och samverkan vid kriser och olyckor en studie av praktiska erfarenheter och forskningsbehov

2 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Material och metod... 3 Studiens intervjupersoner... 4 Förberedelsefasen... 4 Hanteringsfasen... 5 Lärandefasen... 5 Kapitel Förberedelsefasen... 8 Organisatoriska villkor... 8 Kommunikatörens roll Vardagstillit Övningar Kapitel Hanteringsfasen Samverkan Sociala medier och omvärldsbevakning Omhändertagande och bemötande Kapitel Lärandefasen Utvärderingar inom organisationerna Utvärdering via tredje part Lärande i vardagen Kapitel Efterlysta områden för framtida forskning Goda exempel Lärande Övningar/Övningsscenarior Förtroendefrågor Kommunikationsproblem mellan olika nivåer/intern kommunikation Kommunikatörens roll Frågan om mjuka värden Sociala medier Krisens bild i medierna Offentliga/privata krisaktörer Referenser... 46

3 3 Inledning Bakgrund Kommunikation är en väsentlig del av ledning i krissituationer och vid olyckor. Att hantera en kris handlar till stora delar om förmågan att kommunicera på ett effektivt och trovärdigt sätt. Det gäller inom kommuner, landsting, myndigheter och andra komplexa organisationer, och inte minst gentemot medborgarna. Ledning, samverkan och samordning kräver genomtänkta kommunikativa strategier detta handlar givetvis inte enbart om informationsfrågor. Fakta behöver tolkas och åtgärder förklaras, vilket sker i form av argument och med hjälp av visuella och symboliska handlingar som bör vara väl anpassade till mottagarnas förutsättningar. Det råder således ingen tvekan om att kommunikation är central i krissammanhang, men det finns än så länge relativt lite forskning om hur kommunikationen i praktiken går till, beträffande både interaktion och tal såväl som samtal och i skrift. Syfte När kriser inträffar kan kriskommunikationen bedrivas med mer eller mindre lyckade resultat genom analyser och erfarenheter av dessa kan viktiga lärdomar och kunskaper skapas. Studien syftar till att, ur ett brett perspektiv, undersöka kommunikativa strategier och andra kommunikationsaspekter inom ledning och samverkan, före, under, och efter krissituationer. Målet är att generera ny kunskap om hur ledning och samverkan fungerar kommunikativt inom en krisorganisation och mellan olika krisorganisationer samt hur dessa komplexa processer i möjligaste mån kan underlättas och effektiviseras. Metodologiskt syftar studien till att undersöka kommunikativa aktiviteter och situationer i krissammanhang i komplexa organisationer, där fokus läggs på interaktiva kommunikativa processer, komplexitet, flexibilitet, meningsskapande och det förebyggande arbetet. Från undersökning och utvärdering av verkliga exempel ämnar studien ge konstruktiva idéer som kan bidra till utvecklingen av samhällets skydd och beredskap, där jämförelser mellan olika krisorganisationers arbete avser generera förslag till nya praktiker. Material och metod

4 4 Studien baseras på två olika slags material. Det första är en rad semistrukturerade intervjuer med praktiker inom krishanteringsområdet och det andra en observationsstudie av en krisövning. Studien är av kvalitativ karaktär, d.v.s. den söker gå in på djupet när det gäller praktikers erfarenheter från krisarbetet. Erfarenheterna ska sedan ligga till grund för ett resonemang om framtida forskningsbehov. Studien har genomförts i form av observationer, intervjuer och analyser av kommunikation, främst med hjälp av utarbetade intervjufrågor som legat till grund för semistrukturerade intervjuer med ett flertal personer med ledande positioner inom olika större krisorganisationer. Personerna är i möjligaste mån anonymiserade då syftet är att finna allmänna linjer i erfarenheterna, snarare än en enskild organisations hanterande av krissituationer. Studiens intervjupersoner Intervju 1: Säkerhetschef, universitet Intervju 2: Krisledare, universitet Intervju 3: Prefekt, universitet Intervju 4: Kommunikationsdirektör, kommun Intervju 5: Kommunikationsdirektör med kommunikationsstrateg, landsting Intervju 6: Kommunikationschef, länsstyrelse Intervju 7: Kommunikationschef, sjukhus Personerna valdes ut dels med tanke på deras centrala roll i krisledningssammanhang, dels utifrån deras erfarenhet av just kommunikationsfrågor. Informanterna fick i förväg följande lista av frågor att ta ställning till, indelade i före, under och efter en kris: Förberedelsefasen - Vilka styrkor respektive svagheter upplever du att er organisation besitter i det krisförberedande arbetet, när det gäller förtroendeskapande, samverkan, kartläggning av olika mottagargruppers behov samt upprättande av handlingsplaner? - Hur är attityden till övningar hos organisationens medarbetare och hur (ofta) genomförs dessa?

5 5 - Vad tror du är viktigt för att lyckas skapa förtroende till ledningen? Har du upplevt några attityder som varit särskilt utmärkande och som ni arbetat på i det förberedande skedet? - Hur organiserar/kommunicerar man tvärprofessionella möten för att samordna olika funktioner inom organisationer? - Om en händelse uppstår som betraktas som en potentiell krissituation, vilka är de första kommunikativa åtgärder man vidtar? Hanteringsfasen - Är det tydligt vem som ska kommunicera vad, till vem och när? Vem går ut till allmänheten, vem kontaktar anställda etc.? - Teknologin för information och kommunikation utvecklas ständigt, såväl som omfattningen av de sociala medierna, vilket kan innebära ett ökat krav på snabbt tillgänglig information vid potentiella eller aktuella krishändelser. Hur ser dina erfarenheter ut kring detta? Vad ser du för fördelar respektive nackdelar med detta och hur använder ni det till er fördel? - Vad tror du är viktigt när man ska värdera och skapa mening kring den information som behöver nå såväl samverkande myndigheter som allmänheten? Hur gör man sig förstådd? Hur publikanpassar man budskapet? - Upplever du att er kriskommunikation som oftast följer de framtagna handlingsplanerna, eller tvingas man frångå rutinerna? Lärandefasen - Vilka sätt är, enligt din erfarenhet, effektiva när man ska utvärdera sitt kommunikativa arbete efter en krissituation? Finns det några särskilt starka lärdomar du kan minnas att ni dragit när du tänker tillbaka? - Vilka kommunikativa strategier har varit särskilt lyckade i era tidigare krishanteringsarbeten såväl i den förberedande fasen som under själva krishanteringen? - Finns det några kommunikativa strategier under er ledning, samverkan och samordning som inte fungerat enligt önskan och som behöver utvecklas/förbättras? - Kan du identifiera några återkommande informationsklyftor mellan de aktiva parterna

6 6 under krishanteringsarbetet? (Exempelvis hierarkiskt inom organisationen eller ut mot allmänheten.) - Har du någon gång upplevt att kriskommunikationen varit bristande i någon särskild krisfas (före, under eller efter)? Har du identifierat några särskilt sårbara eller krävande skeden inom hela händelseförloppet? - Vad skulle ni behöva för att bli ännu mer skickliga i framtiden? Frågorna fungerar som grund för de ljudinspelade intervjuerna som genomfördes i form av en timme långa samtal där informanterna fick berätta fritt utifrån frågorna, men där intervjuledarna styrde samtalet in på samtliga föreslagna tema. 1 Intervjuerna har sammanställts och till stor del transkriberats och analyserats. Likheter såväl som skillnader utgör en plattform för en analys av erfarenheter av kommunikativ ledning och samverkan samt en argumentation kring vidare forskning kring kriskommunikation. Att redan innan krisen skapa förutsättningar för framgångsrik ledning och samverkan under krisen är en kommunikativ utmaning. I studierna kring förberedelsefasen har organisationernas proaktiva arbete analyserats och fokus läggs på kommunikationen under planering och övning. Studiens intervjumaterial syftar till att generera kunskap om framgångsfaktorer som är användbara i praktiska, krisförebyggande verksamheter, samt om kommunikationspraktiker som möjliggör eller begränsar olika parters inflytande. Hanteringsfasen analyseras med hjälp av konkreta exempel från informanternas erfarenheter, samt genom utvärdering av en krisövning utförd i december 2013 på ett universitet. Fokus läggs på kommunikationen inom krisorganisationerna och mellan olika ledningsnivåer i samverkan. Hand i hand med kommunikationen i samtliga faser av krisens förlopp går också lärandet, och i studien hamnar fokus på analys av lärande genom (tvär)professionella möten. Lärandefasen studeras genom utvärderingar av vilka effekter kriserfarenheter har för organisationens arbete med handlingsplaner när det gäller kommunikation. Rapporten har följande disposition: I kapitel 2, 3 och 4 återges resultat, citat och reflektioner angående kommunikation i krisers förberedelse-, hanterings- respektive lärandefas. Kapitel 5 ger även förslag på fortsatt forskning, utifrån de erhållna idéerna. I studiens redovisning ingår 1 Ljudfilerna finns hos författarna

7 7 relativt långa och många citat, inte för att redovisa individuella synpunkter, utan för att ge exempel på återkommande resonemang och berättelser med bäring för frågeställningarna.

8 8 Kapitel 2 Förberedelsefasen En väl utvecklad förmåga att leda och samverka under en akut händelse skapas redan innan krisen inträffat 2 - detta viktiga beredskapsarbete omgärdas dock i sin tur av några paradoxer. Detaljerade planer behövs men krishanteringen kräver vanligtvis ett visst utrymme för improvisation när det oförutsägbara väl ska hanteras, vilket detaljerade planer inte alltid ger utrymme för. 3 Å andra sidan ger samma tydliga och detaljerade krishanteringsplaner en känsla av god beredskap och framförhållning, såväl internt inom den egna organisationen som externt i det omgivande samhället. 4 Att redan före krisen skapa förutsättningar för framgångsrik ledning och samverkan under krisen är p.g.a. paradoxerna en kommunikativ utmaning. I det insamlade materialet finns många exempel på skickligt förberedande krisarbete som underlättar kommunikation och samverkan, men även några problemområden berörs. Organisatoriska villkor Samtliga personer vi har intervjuat har beskrivit att de upplever en trygghet i det förebyggande arbetet, där krisorganisationer är upprättade inom den större organisationen och där rutiner och strukturer är tydliga för alla. I flera fall finns goda exempel på krisberedskap, i synnerhet inom sjukhusområdet. Kommunikationsansvarige berättar om väl inarbetade rutiner efter att kriskatastrofledningen tillsammans med bakjoursläkare har avgjort att det finns ett krisläge: Vi har utvecklat en funktion i vår växel där ett textmeddelande läggs in i växeln kort, trycker på en knapp sedan går det ut i telefonerna till alla som behöver veta det här utan att de behöver ringa runt, så då tar det inte många minuter innan det ringer i min telefon och då säger en automatröst vad det är för något. [ ] Då är det bara att lägga benen på ryggen och dra till katastrofledningen och då dra igång det arbetet, och där har vi supertydliga rutiner det är ett, gör det, två, gör det så att man aldrig ska behöva stå och klia sig i huvudet om det var länge sedan man var där sist, och det finns på papper jättetydligt. 5 2 Boin m.fl., Boin & Lagadec, 2000; Clarke, 1999; Holder, McConnell & Drennan, Kommunikationschef, sjukhus, 06:02

9 9 Det finns således tekniska lösningar som möjliggör en snabb larmning vilket tillsammans med väl inarbetade rutiner underlättar en effektiv hantering. Sjukhuset har en egen beredskapsavdelning som jobbar över hela sjukhuset. Deras uppdrag är att jobba över alla verksamheter, brett på hela sjukhuset. De hjälper till ute i verksamheterna och de står för den övergripande handlingsplanen, alltså krisplanen, på sjukhusnivå, sedan är de behjälpliga på varenda enhet när de ska jobba med sina krisplaner, och då känner de till den övergripande och hur alla planer ska struktureras fram och hur man ska jobba och de har väldigt bra koll, de vet, om det är på kirurgen, hur medicinarna jobbar. Det blir en förlängd arm emellan, så utan dem vet jag inte hur man skulle hålla ihop det. [ ] De ansvarar för att hela katastrofledningen ska fungera fysiskt, till exempel. 6 Ett sjukhus är givetvis en organisation som är van vid dagliga kriser av större eller mindre slag och kan därför analyseras som ett gott exempel på en särskilt väl genomarbetad och rutinerad krisberedskap. I de övriga organisationerna aktiveras, när något händer, krisledningsgrupper som innefattar olika kompetenser så som ledningschefer, säkerhetsansvariga och ett antal kommunikatörer och den här typen av etablerad grupp är viktig, som en informant påpekar: jag är väldigt angelägen om att man måste ha en central ledningsgrupp som fungerar. 7 Vidare menar han att den centrala ledningsgruppens kompetenser och mandat är viktigt vem som leder och vad som krävs för att leda en central ledningsgrupp. 8 Principen är alltså densamma oavsett vem vi talat med, däremot kan rutinerna skiljas åt beroende på vilken organisation som betraktas. Vissa arbetsplatser karaktäriseras av ett högt arbetstempo där krishändelser, såväl stora som små, är ett naturligt inslag i vardagen medan andra organisationer bedriver en verksamhet där krissituationer är mer ovanliga (exempelvis universitetet). Skillnaderna medför således också olikheter i det förberedande arbetet samt att behovet av krisberedskap och olika former av kriskommunikation är olika stort. Inom Länsstyrelsen stärker man exempelvis krishanteringsförmågan genom att bygga nätverk för krisledning och kriskommunikation, erbjuda utbildningar och medverka i samhällsplaneringen. Kommunikationschefen berättar: 6 Kommunikationschef, sjukhus, 45:56 7 Krisledare, universitet, 18:41 8 Krisledare, universitet, 19:02

10 10 När vi pratar krishantering och kriskommunikation så är Länsstyrelsen en organisation som behöver rigga igång vår egen krishanteringsorganisation, men så har Länsstyrelsen också ansvaret, inte det totala ansvaret men vi är en aktör utifrån det geografiska områdesansvaret som Länsstyrelsen har, i ett länsperspektiv. Så vi är många gånger den som drar ihop alla krisaktörer i länet och står för forumet så att alla har någonstans att mötas. Vi är samverkansparten som ser till att det blir samverkan i länet, men vi ska även hantera vår egen krisorganisation. 9 Kriskommunikationsnätverket bildades i samband med Nya influensan (H1N1) Det blev så pass uppskattat att det blev permanent efter den händelsen. Vi har därefter arbetat sakta men säkert för att utveckla nätverket, utbildat oss och ensat vår syn på vårt uppdrag och hur vi tillsammans kan samarbeta. Vi har tillsammans tagit fram en länsgemensam strategi för kriskommunikationssamverkan. Den blev klar i våras. Vi har arbetat med strategin i drygt ett år tillsammans med länets kriskommunikationsnätverk. I grunden bygger den på Västra Götalands gemensamma principer för kriskommunikationssamverkan. Sedan har vi anpassat den och lagt till vissa delar utifrån våra förutsättningar. Nästa steg är att skapa en process för hur vi omvandlar strategin till praktik. 10 Här syns alltså hur man drar lärdom av andra krisorganisationer och flexibelt anpassar dem till de egna förutsättningarna. Nätverket består av representanter från länets kommuner, blåljusorganisationer samt Länsstyrelsen som också har samordningsansvaret. Gruppen träffas två gånger per år och genomför utöver detta olika aktiviteter såsom studieresor, krisövningar etc. Kommunikationschefen lyfter tidigt fram en av organisationens styrkor, nämligen att krisberedskap och information befinner sig inom samma enhet något som andra länsstyrelser inte har i sina strukturer. Här kan två organisatoriska lösningar som underlättar ett effektivt agerande i skarpa lägen identifieras; en beredskapsavdelning som i princip är ständigt potentiellt aktiv samt ett nätverk av människor som känner varandra och är samordnade redan innan något inträffar. Kommunikatörens roll 9 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 02:18 10 Mail från Kommunikationschef 13 nov 2013

11 11 En mera problematisk aspekt som flera av informanterna tar upp är kommunikatörens relativt låga status i organisationerna. 11 En informant ger ett exempel från en krishändelse på en mindre ort, där den enda kommunikatören på plats hade upplevt svårigheter i sin roll på grund av den dagliga ställningen som kommunikatörer har att man i vardagen inte riktigt syns men i händelse av kris plötsligt ska inta den mest centrala rollen. När man känner att man i vardagen inte är strategisk eller viktig och när det plötsligt händer någonting så ska man plötsligt vara den som går in i en krisledningsgrupp där det sitter höga chefer som är både två och tre nivåer över en, och då gå in och våga och klara och ha pondus och säga nu behöver vi göra det här. [ ] Om man är i en sådan liten organisation där man är nästan ensam, eller kanske i bästa fall har en till, så är det otroligt svårt. Min erfarenhet är att, i små kommuner och mindre organisationer så blir informatören inte bara informatören, utan informatören blir den som lägger upp hela det kronologiska tidsarbetet den blir projektledaren, den som står för metodik och allting, den blir nästan stabschef och tar nästan över. Då ska den [kommunikatören] våga säga vi behöver göra så, nej vi kan inte säga så att våga stå upp för sin profession när man vet att om en vecka är detta över och då är det vardag igen, och ska jag då göra mig osams med en chef den förflyttningen tycker jag är superintressant. 12 Kommunikatörens roll och status kan således ha en viktig betydelse för effektiv krishantering och kommunikation. När en ensam och kanske orutinerad person får huvudansvar i en krissituation kan det naturligtvis uppstå diverse komplikationer som man redan i förberedelsefasen, d.v.s. vardagsarbetet, måste ta i beaktande och införa i beredskapsarbetet. En annan problematik som påpekas är att kommunikationsavdelningarna ofta anses ha hela ansvaret för både beredskapen och kommunikationen och att andra chefer inte ser det som sitt område. När det sker saker i länet och vi drar igång någonting så är det alltid krisberedskap och alltid information i alla händelser [ ] och då är det bara min enhet. Det tycker jag är en sårbarhet, för då kan den övriga organisationen, övriga chefer, tycka att kriskommunikation inte är någonting som man behöver ta hänsyn till, eller förstå att ibland kan det ta tid, för det är ju något som min enhet sköter. Jag kan ibland tänka att om krisberedskap låg ihop med plan planfrågor, samhällsfrågor / / så skulle det finnas en chef till som känner ansvar, att det skulle finnas två Detta har konstaterats tidigare i forskningen, se t.ex. Grunig (1992), Eriksson (2013) 12 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 57:54 13 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 03:25

12 12 Kommunikationschefen menar att krisberedskap och information alltid blir centralt när något väl händer, och att det är bra att allt är samlat på en enda enhet men att det också är ett resursproblem att allt ska skötas av kommunikationsavdelningen. Hon önskar att man till vardags placerades ihop med andra enheter, för att få fler att känna ansvar och bidra med resurser. Flera informanter nämner vikten av coachning och medieträning för chefer, där kommunikationsavdelningarna har en viktig roll. Sjukhusets kommunikatör berättar om ett fall där rutinerna brast och man riskerade en skandal som hade kunnat bli en stor medial händelse något som följdes av en strategi som framlades med berörda chef för att beklaga att det här hade hänt, förklara vad man i den första konsekvensanalysen hade kunnat se för brister och sedan beskriva att vi måste gå igenom alla rutiner så att det här aldrig kan hända igen. 14 De mediala skriverierna stannade vid denna händelse och något större mediedrev uppstod aldrig. När vi diskuterar just mediehanteringen säger hon att coachning, ur ett kommunikativt perspektiv, är en central del i krishanteringen: Och jag tänker att det är jättemycket coachning till cheferna. Vissa verksamheter har mycket massmediala kontakter, andra har nästan aldrig det och då blir det jättejobbigt för en verksamhetschef som kanske aldrig har gjort något sådant förut. [ ] Mycket frågor och svar, att jag får vara den som säger den här frågan får du räkna med att du får och vad ska du svara då, och om du får den här följdfrågan, vad tänker du svara då. [ ] Vi har medieträning med våra chefer, men det är relativt sällan, men när det händer en sådan här sak får man sätta sig ned med den personen eller den ledningsgruppen och bara prata och försöka förbereda dem på ett scenario. 15 Kommunikatörens arbete handlar dels om att ta fram underlag för uttalanden men också om coachning i vardagen: Vi coachar dem även i vardagen när det gäller händelser, neddragningar, budgetförutsättningar eller förändringar i organisationen ett coachande samtal, vad kommer du förmodligen att ställas inför för frågor, hur tänker du kring de här påståendena, och det handlar både om att hjälpa till att hitta vad det är man egentligen vill ha sagt och vilken verklighet och situation det är man vill beskriva, till att också säga du kommer förmodligen få den här jobbiga frågan. Återigen tillbaka till tilliten och förtroendet kring att nu ska jag hjälpa dig så att du blir ditt 14 Kommunikationschef, sjukhus, 12:56 15 Kommunikationschef, sjukhus, 15:28

13 13 bästa jag i den här situationen, och det kan ju också handla om att du ska möta en personalgrupp, eller en grupp föräldrar utifrån ett kvällsmöte, så den stöttningen har lite olika syften ibland, men den är också väldigt viktig. 16 Kommunikatörens förmåga att coacha ledare framstår här som en mycket viktig del i det förberedande arbetet. En aspekt är också att ett samarbete i vardagen mellan kommunikationsavdelningen och olika chefer bör båda gott för samarbetet i krisläge. Här kommer också frågan upp om att hitta rätt talesperson, vilket, som hon säger, dock oftast bör vara den ansvarige chefen, oavsett om denne är lämpad som kommunikatör eller ej: Vi tänker utifrån vem det är man vill höra säga det här, och det är ofta chef. Även om du kan välja att utse någon annan så kommer du, utifrån det mediala som ofta företräder allmänheten, lära att man vill höra den som är ansvarig för verksamheten. 17 Hon påpekar också att förberedelserna ibland ändå inte har lett till lämpligt agerande, på grund av tidsbrist eller annan press: Inte på grund av att man inte har lyssnat, utan att man kanske har gått igång för fort och gjort för mycket saker direkt innan man har tittat på vad som är steg ett och vad som är steg två. Sedan är det förståeligt att det inte går att göra ibland, men du blir, som ansvarig för en verksamhet som befinner sig i en kris, påställd både från sociala medier, media, anhöriga och andra som står där som vill ha svar nu då är det klart att det är lätt att gå på vissa snabba, enkla lösningar. Du kanske har journalisterna som hänger utanför ditt rum så fort du kommer ut, eller utanför hemmet eller utanför dagis eller går hem till föräldrarna som är drabbade, och så vidare. Då gör man väldigt mänskligt kanske inte riktigt rätt prioriteringar. Dessutom, om man ska se på eftertänksamheten, vi har ju ibland händelser som man inte som verksamhetsansvarig har upplevt vara så allvarliga eller alarmerande, eller att man löser det lokalt, och så smäller det till och tv4 står där på kvällen. 18 I resonemangen kring kommunikatörernas roll blir det mycket tydligt hur stor betydelse ett gott samarbete mellan kommunikationsavdelningen och olika chefer har, speciellt i vardagsarbetet som en förberedelse för kris. Överhuvudtaget är vikten av goda kontakter till vardags något som betonas återkommande. 16 Kommunikationsdirektör, kommun, 22:31 17 Kommunikationsdirektör, kommun, 20:15 18 Kommunikationsdirektör, kommun, 23:40

14 14 Vardagstillit Vardagstilliten är en aspekt som förtjänar ett eget stycke i denna studie, eftersom den visat sig vara så viktig i flera avseenden. Som tidigare nämnt är ett gott samarbete mellan olika avdelningar och nivåer signifikant för ett gott krisarbete, men en god relation till sina närmsta kollegor, i vardagen, är minst lika viktig. Att vi har både krisberedskap och information på samma enhet tycker jag är fantastiskt bra, såklart. Kriskommunikation är en så totalt integrerad del i krishanteringsarbetet och rent mänskligt tycker jag, rent erfarenhetsmässigt så vet vi, i en stressad vardag som alla har de man sitter nära med, de man ofta ser som man känner till, de samarbetar man bättre med, intuitivt. Vi är en liten, eller mellanstor, Länsstyrelse, vi är väl ungefär tvåhundra anställda, alla sitter i samma hus men vi är ensamma i länsstyrelsevärlden om att ha organiserat oss så här. 19 En annan kommunikatör hävdar att en stor framgångsfaktor ligger i samordnade arbetsgrupper, där man känner varandra och har jobbat eller övat tillsammans tidigare. 20 Hon framhäver också vikten av att lita på personalens engagemang och att ge förutsättningar för att grupperna är samspelta: Till exempel de som finns i första linjen, som blir inringda till katastrofledningen, att de känner varandra, att de har övat tillsammans, om någon har hoppat av och det kommer in en ny person så ska den första veckan komma in i det här ifall det skulle smälla till, för det är inte oviktigt att du sitter där och att jag känner dig, vi har jobbat här förut, eller vi har övat här och jag vet vad du gör och du vet vad jag gör det är inte alls oviktigt. [ ] Det är klart att det byts personer och det kommer in nya som hela tiden måste få kompetens och även, tänker jag, att man får ett klimat i katastrofledningsarbetet som känns ganska lugnt och tryggt. Det ska vara ett arbetsklimat som jobbar under press men lugnt och metodiskt. Jag tror inte det är en framgångsfaktor att de som sitter och leder krisen själva går upp i alltför högt adrenalinpåslag. [ ] Trygghet i gruppen ger i bästa fall ett lugnt klimat även i krislägen, vilket främjar effektivt agerande. Hon belyser även vikten av att lita på personalens kompetens och engagemang, att inte enbart se kriskommunikation som en ledningsfråga: När det gäller kriser, skulle jag vilja säga, så kommer det bästa fram i människor. Man vill göra så otroligt gott. Jag har aldrig varit med om att det är svårt att ringa in folk, tvärtom, de ringer till 19 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 03:25 20 Kommunikationschef, sjukhus, 48:12

15 15 sjukhuset oss och frågar behövs jag?, vilket gör att man blir helt varm när man tänker på det. Jag tänker också att när det väl bränner till så finns inte vardagsgny, utan man är där och då och gör det bästa man kan, och man löser situationen. Jag blir imponerad av sjukhuspersonalen för det är där man är väldigt många olika professioner som ska göra saker och ting, men jag blir jätteimponerad av det arbetet man gör. [ ] När det väl händer någonting, när det är på liv och död, då lämnar man sina käpphästar och gör bara gott. De har ju också en otroligt tränad organisation, alltså hur det fungerar på akuten, vad gör ambulansen, vad gör narkosjouren och så vidare. 21 Flera andra informanter är inne på samma spår att lyfta fram kompetensen hos all personal. I händelse av kris blir människor sitt bästa jag, och detta bör vara viktigt att ta tillvara. Någon poängterar vikten av att ge människor olika ansvarsområden och lita på deras förmågor, och markerar också den stora potential som finns. Hur kan den utnyttjas mer? Hur kan man arbeta främjande, i det förebyggande krisarbetet? Hur kan människorna motiveras ytterligare, exempelvis i form av övningar? För samtidigt som vi får veta att de involverade är kompetenta blir det också tydligt hur signifikant tryggheten är, alltså att alla känner sig övade och trygga med vad som förväntas av dem och vem som ska göra vad. Samordning över lag, rent kommunikativt, är centralt och samtidigt mycket svårt att sätta fingret på enligt informanternas erfarenheter. En central aspekt i detta är frågan kring hur förtroende för ledningen skapas. Likt de övriga informanterna anser även sjukhusets kommunikatör att tydlighet, väl inarbetade planer och rutiner är viktiga: Där tänker jag, det här med tydligheten, att man ser till att ha jättetydliga rutiner så att alla vet vad som gäller och alla vet vad ska jag göra man ska inte behöva känna sig förvirrad i det utan det ska vara jättetydligt redan från början, det ska sitta i folks ryggmärg, man ska bara gå in och gå till sin ruta och göra den roll man har just då. Det finns planer på sjukhusnivå, men varje verksamhet har sin egen plan också för att komma nära medarbetarna, men de hör ju naturligtvis ihop. Vad gäller förtroendet för ledningen så, dels skapa riktlinjer för att de här rutinerna ska fungera, men också när det väl smäller till att själv vara tydlig vad det är som gäller. Som ledning i en sådan här organisation blir man väldigt mycket ett stöd för hela händelsen behöver vi ringa in extra personal, hur hanterar vi media, vad behöver folk veta, vad kan vi bespara dem från att veta det är inte så att ju mer information desto bättre, utan vad är det allra viktigaste ju nu Kommunikationschef, sjukhus, 29:56 22 Kommunikationschef, sjukhus, 32:08

16 16 Även kommunens informationschef lyfter betydelsen av vardagstilliten, att man som kommunikatör och informatör måste ha ett arbetssätt i vardagen som är accepterat och som ger en bra plattform att stå på för när det väl händer någonting är det då enklare att lita på varandra och samarbeta väl. 23 Hon säger: Då kommer vi fram till någonting som är väldigt viktigt och det är att vi som informatörer och kommunikatörer i en sådan här jättestor organisation måste ha tillit och förtroende och vi måste ha ett arbetssätt i vardagen som är accepterat och som ger oss en bra plattform i vardagen. Oavsett om det är invigningar eller vad sjutton det än är vi ska jobba med i kommunikation och media, så att när det händer så känner man sig så trygg man kan i en sådan här jobbig situation som chef, att man vet att jag pratar med min informatör och vi jobbar i vardagen också, hon eller han vet mycket om vår verksamhet, och den tilliten är oerhört värdefull. Att komma in som väldigt extern skulle jag tycka var otroligt svårt, för då måste du på något sätt skapa en relation mitt i denna kaosartade situation, så om du har ett arbetssätt och en tillit som fungerar i vardagen så skruvas det här upp i krisen, och när du då sitter i ett krissammanhang, i en krisledningsgrupp, och får en information av polisen om aktuellt utredningsläge [ ] så är vi överens om spelreglerna i rummet. 24 Länsstyrelsens kommunikationschef påpekar att det är viktigt med samarbete över kommungränserna men att det också är en resursfråga. I sin egen organisation anser hon att det finns kommunikationsresurser men att det kan vara sämre ställt i mindre kommuner i länet eftersom kommunikationsavdelningarna ofta har låg status och dåliga resurser. Vi har den här tron på just att lära känna varandra, att träffas i vardagen, för om du inte känner varandra i vardagen så inte sjutton ringer man bara någon mitt när saker brinner till. Jag kan bara leva efter den visionen om jag faktiskt har tillräckligt många huvuden som informatörer. För att vara en mellanstor länsstyrelse så är vi många informatörshuvuden. [ ] Om resursfrågan är sårbar hos mig så är det ingenting emot vad den är ute i kommunerna, och det är därför som vi försöker ha de här träffarna vi har fyra eller fem träffar men det här kriskommunikationsnätverket, per år, och det är för att de ska lära känna varandra. [ ] Jag vet inte någon informatör i någon kommun, förutom de två största, som någon gång har fått en betald utbildning inom detta. 25 Fortbildning är givetvis en resursfråga och samma sak gäller övningar. Samtliga informanter bedömer emellertid dessa som helt centrala för att verksamheten ska fungera i krislägen. 23 Kommunikationsdirektör, kommun, 14:39 24 Kommunikationsdirektör, kommun, 14:35 25 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 42:01

17 17 Övningar Ett sätt att förbereda sig, som samtliga organisationer tillämpar, är regelbundna övningar för personal- och ledningsgrupper. Det kan handla om stora övningar där man kopplar in flera olika aktörer och myndigheter, men också mindre övningar inom den egna organisationen. I flera fall handlar det också om medieträning och coachning av personer i ledarposition. Krisövningar är centrala för både det förberedande, akuta och lärande skedet. Vad som tydligt skiljer sig åt bland de vi intervjuat är upplevelsen av människors attityder gentemot övningar. Även här kan, till viss del, det skiftande behovet av krisberedskap fungera som förklaring. Nyttan med övningen syns helt enkelt inte i samma utsträckning på exempelvis universitetet som på sjukhuset. En informant från universitetet säger: För- och nackdelen i den typ av organisation som universitetet är, är att människor inte bryr sig eller samlar sig eller liksom är förenade inför ett intresse. Fördelen med det är att alla inte blir så himla upphetsade. Nackdelen är att det är svårt att sprida information, att en del inte bryr sig och tar till sig, att det är en disparat organisation där folk springer i alla möjliga riktningar. 26 Hon menar att engagemanget inför övningar inte sällan brister, och att det kanske beror på att man inte inser allvaret just för att man inte utsätts för krissituationer så ofta. Hon föreslår en övning i övningen 27 där folk får tappa kontrollen och uppleva att något händer på riktigt. Det är först då, när man tror att det händer på riktigt, som man verkligen kan få förståelse för hur man skulle reagera. Inom exempelvis landstinget ser attityden däremot annorlunda ut eftersom man ofta ställs inför krisartade händelser. Medvetenheten om hur snabbt något kan urarta finns där, och när liv och död är en del av det dagliga arbetet får man kanske en annan förståelse för vikten av att vara förberedd. Man är taggad 28, säger en informant när vi frågar hur engagemanget inför övningar ser ut. Så hur gör man för att tagga personalen på de mindre krisdrabbade organisationerna? Att det händer så sällan borde egentligen vara ett argument för att öva oftare och mer engagerat, just för att underhålla vanan och kompetensen, för när något väl händer går det snabbt. Hur kan man utforma övningarna så att fler blir motiverade att aktivt delta och ta dem på allvar? 26 Prefekt, universitet, 03:30 27 Prefekt, universitet, 32:10 28 Kommunikationsstrateg, Landsting, 39:35

18 18 En viktig faktor för att motivera deltagarna är givetvis själva scenariot. Det måste vara realistiskt och motsvara möjliga kriser på respektive arbetsplats. Det får inte vara för glesa inspel, men inte heller för tätt och jäktigt. När det gäller den observerade övningen på universitetet fanns det åsikter om att man staplat för många krisscenarion på varandra, och att allt detta skulle ske samtidigt upplevdes inte som verkligt realistiskt. Däremot var upplägget uppenbarligen engagerande, eftersom några av deltagarna gick in för sin roll med liv och lust och närmast glömde att det rörde sig om fiktion. Men vissa av grupperna uppgav att de hade för lite att göra samt att uppgifterna och funktionerna inte var riktigt tydliga. Det är således viktigt att övningsupplägget tas fram i samarbete med organisationen och inte bara utvecklas av externa konsulter. Förutom ett spännande och trovärdigt scenario efterfrågades följande: - att tänka på språket, förklara specialterminologi, att ge råd för att samordna olika kommunikationskulturer - att placera deltagarna rumsligt så att samordning underlättas och så att olika grupper inte jobbar som i separata bubblor - att skapa en tillåtande miljö, särskilt i en annars hierarkisk organisation - att lägga vikt på omvärldsbevakning - att vara uppmärksam på att kommunikationen inåt fungerar Övningar är till för lärande och det innebär att där kan (och kanske bör) uppdagas svagheter i organisationen, bl.a. när det gäller samordningen, utan att prestige står i vägen för lärandet. En annan aspekt som påpekas är att det bör finnas länsövergripande övningar, eller i varje fall övningar där fler organisationer än bara den egna är inblandade, för att skapa gemensamma plattformar och principer för kriskommunikation: I vårt län så behöver vi någonting lika att bygga på, för alla sitter med olika metoder och det går inte. Vi skulle behöva ha någonting gemensamt, för man samlar ändå alltid ihop sig i samverkan och då måste man förstå varandra där [ ] i den bästa av världar skulle det vara så. 29 Att avsätta tid och resurser för övningar är en central uppgift för krisorganisationen. Men här bör även en annan intressant aspekt, som fördes fram av några informanter, beaktas: att se det 29 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 55:39

19 19 vardagliga krisarbetet som ett tillfälle till övning. En informant berättar att under tiden mindre händelser hanteras, passar man även på att öva sig i förebyggande syften för en större kris: Många gånger är det så att, om det händer någonting i länet så har vi för vana att dra igång beredningsgruppen väldigt tidigt. Det kanske inte blir någon kris, utan det kanske bara blir att vi omvärldsbevakar. Vi lever i den tron att det är lättare att dra igång och sedan trappa ner, det är ett tillfälle att träna. Den här lärandeprocessen är så viktig att hålla igång, och det är lättare att skala upp litegrann och sedan skala ner, än att vara superförsiktiga och sedan händer det någonting. 30 Hon talar då om personer som exempelvis ska agera presstalesmän, eller människor som aldrig tidigare haft ett ansvar under en krishändelse, och som, med stöd från en mer van person, får testa. Det är hon som pekar ut vem som exempelvis ska vara presstalesman och vi frågar henne om de har fasta personer för detta eller blir det olika varje gång. Hon svarar: Jag utser utifrån varje situation, men det är utifrån vilka som finns tillgängliga och utifrån kompetensprofil och storlek på händelsen. Man hamnar oftast på en, men Sverige hade inte tagit guld i hockey om man bara hade kört med förstafemman, man måste ha fler femmor i vardagen, precis som i idrott. Man måste få öva någon gång, så det är livsfarligt om man alltid kör med samma för att det är den som är mest erfaren, så när det är mindre händelser eller när vi märker att det inte blir någon kris [ ] så passar vi på att öva nya, för annars händer det där stora på den dagen då alla som är trygga har semester. 31 Här blir det tydligt hur stor betydelse kontinuiteten i den personella kompetensen har. Alla organisationer har en mer eller mindre stor och snabb omsättning av medarbetare där de som deltog i senaste övning eller hade en viktig funktion vid senaste kris, kanske ett halvår senare inte finns kvar på samma position. Att bevara personalens samlade kompetens, inte minst när det gäller kriskommunikation, bör ses som en central uppgift för krisledningen i förberedande syfte. 30 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 06:31 31 Kommunikationschef, Länsstyrelsen, 27:31

20 20 Kapitel 3 Hanteringsfasen När väl krisen har blivit ett faktum kretsar det operativa arbetet med ledning och samverkan till stor del kring att samla och analysera/tolka information, producera information och sprida information. 32 Under den akuta krisen handlar det även om ett kontinuerligt lärande utifrån situationens utveckling. Den forskning som finns, både nationellt och internationellt, om hur kriser hanteras såväl operativt som kommunikativt, ligger ofta relativt långt bak i tiden och fokus på kommunikationsinsatser utåt. 33 I denna studie läggs fokus snarare på kommunikationen inom krisorganisationerna och på samverkan mellan olika ledningsnivåer. Hanteringsfasen tycks vara den fas som är svårast att beskriva och/eller analysera, kanske för att den innehåller så många oväntade och plötsliga aspekter som aktörerna inte kan styra över och kanske heller inte kan komma ihåg. Vad som det emellertid verkar råda enighet om bland flera av de intervjuade, är att det existerar en osäkerhet kring vilka som har ansvar för vad. Osäkerheten gällande ansvarsgränserna är intressant eftersom det i diskussionerna kring förberedelsefasen ändå upplever att det finns en tydligt strukturerad beredskap. Därför är hanteringsfasens centrala fråga den om samverkan. Samverkan En svaghet som flera informanter har uppmärksammat är informationsglappet mellan nivåer och hierarkier att det ibland kan vara otydligt vem som har vilka uppgifter och vem som ska ha vilken information och detta framkommer inte minst under övningar. En informant förklarar att det kan hända att man ibland har två olika organisationer eller ledningsnivåer, där den ena organisationen kanske inte är lika övad som den andra och att det vid övningar blir oklart vem som ska göra vad. Ibland gör båda dubbelt och då blir det otydligt och tvetydigt i kommunikationen, och ibland sitter ena nivån och tror att den andra ska göra någonting men ingenting görs. [Det handlar också om rent rumsliga förhållanden vid den övning hon syftar på, där de båda ledningsfunktionerna satt i två olika rum och inte pratade med varandra. Dessutom hade man delat upp uppgifterna så att den 32 Coombs Johansen & Frandsen (2007)

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Lunds universitet Institutionen för kommunikation och medier MKVA12 Kvalificerad yrkespraktik Praktikrapport Carl Rydh

Lunds universitet Institutionen för kommunikation och medier MKVA12 Kvalificerad yrkespraktik Praktikrapport Carl Rydh Lunds universitet Institutionen för kommunikation och medier MKVA12 Kvalificerad yrkespraktik Praktikrapport Carl Rydh Arbetsplats: Kommunicera PR (pr-byrå) Adress: Norra Vallgatan 90 211 22 Malmö Telefon:

Läs mer

Mall för utvärdering av informationshantering i kris. Högskolan i Skövde. på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Mall för utvärdering av informationshantering i kris. Högskolan i Skövde. på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Mall för utvärdering av informationshantering i kris Högskolan i Skövde på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län 7 september 2011 INSTRUKTIONER Mallens syfte Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY RIKTLINJER FÖR EMMABODA KOMMUNS KOMMUNIKATION. 2012-09-27 Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 4

KOMMUNIKATIONSPOLICY RIKTLINJER FÖR EMMABODA KOMMUNS KOMMUNIKATION. 2012-09-27 Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 4 KOMMUNIKATIONSPOLICY RIKTLINJER FÖR EMMABODA KOMMUNS KOMMUNIKATION 2012-09-27 Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 4 INNEHÅLL 1. Utgångspunkter och principer... 2 1.1 Vision för kommunikationsarbetet

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun Gabriella Signäs 1(5) 2013-04-25 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun 1. Inledning Information och kommunikation är ett strategiskt verktyg för alla

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Mark Boustedt, tf presschef Granskad av Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef Reviderad den 2012-02-06 Version Dnr Kriskommunikationsplan kommunikationsinsatser

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Svenska Cykelförbundets kommunikationspolicy

Svenska Cykelförbundets kommunikationspolicy s kommunikationspolicy 1. Bakgrund s kommunikationspolicy utgör grunden för en gemensam syn på intern och extern kommunikation och anger ramarna för vårt arbete med kommunikation. Policyn fastställer Svenska

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Några råd om krisförebyggande åtgärder och krishantering i skarpt läge

Några råd om krisförebyggande åtgärder och krishantering i skarpt läge Några råd om krisförebyggande åtgärder och krishantering i skarpt läge Problem finns Kriser uppstår om man struntar i problemen och medier eller andra får tag i dem Alltid fredag eftermiddag Nytt blixtsnabbt

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Lathund för hantering av krissituationer

Lathund för hantering av krissituationer 2013-10-23 Lathund för hantering av krissituationer Denna lathund är framtagen som stöd för Svensk Scenkonsts medlemmar när de riskerar att hamna i ett mediedrev och i förlängningen en förtroendekris.

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Övergripande inriktningar Information och kommunikation är strategiska styrmedel. Stadens kommunikationsarbete ska bidra till att utveckla, förmedla och förankra

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1 Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 1. Intern krisledningsorganisation 3 1.1. Krisledningsorganisation...

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer