Långsiktiga energilösningar för en god miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långsiktiga energilösningar för en god miljö"

Transkript

1 Långsiktiga energilösningar för en god miljö Sverigedemokratisk Ungdoms miljö- och energipolitik Som ett socialkonservativt och nationalistiskt förbund ser Sverigedemokratisk ungdom värnandet om miljön, biologiska mångfalden och hållbara energilösningar i vårt fosterland som vår plikt för att kunna överlämna landet i ett bättre skick till kommande generation. Utöver denna förvaltarskapstanke utgår SDU ifrån en effektiv politik med lösningar som ska vara långsiktigt hållbara och marknadskraftiga. För att uppnå detta förutsätts att ideologisk populism förkastas till förmån för en vetenskapligt förankrad miljö- och energipolitik. SDU ser teknikens möjligheter och satsar således på våra ingenjörer och forskare vilka ska möta nuvarande och framtida tekniska utmaningar. Förvaltarskapstanken SDU menar att merparten av dagens miljöproblem i någon mening är en direkt konsekvens av att samhället inte låtit sig vägledas av den konservativa försiktighetsprincipen i tillräcklig utsträckning. Försiktighetsprincipen är central för den Sverigedemokratiska rörelsen och är särskilt viktig i frågor som rör vår natur och miljö eftersom beslutens konsekvenser ofta är oåterkalleliga. Vårt ansvarstagande sammanfattas bäst med begreppet förvaltarskapstanken, där målet är att lämna över vårt land till våra barn i ett bättre skick än vad det befann sig i när vi tog över ansvaret ifrån våra föräldrar. Målet med vår miljöpolitik är ett hållbart samhälle där jordens ekosystem är i balans. På kort sikt är vårt främsta mål att bryta beroendet av fossila bränslen, men även att säkra och bevara den biologiska mångfalden och begränsa användningen av miljöfarliga och hälsovådliga kemikalier. SDU ser det som självklart att ett hållbart tänkande ska genomsyra all verksamhet inom det energipolitiska området. Den fria marknadens aktörer har som huvudmål att maximera sin egen vinst men hänsyn till miljön är alltför ofta underordnad vinstintresset. För att vi ska få en långsiktigt bra miljö måste staten därför påverka marknaden, dels med lagstiftning och dels genom incitament och beskattning. Miljövänlig energiförsörjning ska stimuleras genom bidrag till forskning, utveckling och anläggningar för miljövänlig energiproduktion. Väl avvägda skattesatser ger styrning såväl mot en generellt sänkt energianvändning som mot miljövänliga energislag. Dessa åtgärder får dock aldrig utformas så att konkurrenskraften för vår industri försämras gentemot vår omvärld. SDU anser att det är nödvändigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning och vi vill se att det inom Sverige skapas ett miljövänligt system för energiförsörjning som är flexibelt, har hög kapacitet och leveranssäkerhet.

2 Energipolitik SDU och kärnkraften I dagsläget står kärnkraften för ungefär 40 procent av Sveriges elenergi och har legat på samma nivå i flera decennier. Kärnkraften har spelat en nyckelroll för svensk elenergi, inte minst för landets industrier. Resultatet för Svensk basindustri är kraftigt beroende av elpriset och givetvis tillgängligheten av el. Det som utmärker kärnkraften är just detta, ett relativt lågt elpris samt en mycket hög tillgänglighet. Eftersom kärnkraften är så tillförlitlig lämpar sig den bäst som baskraft. Ingen annan energikälla kan leverera elektricitet i ett så stabilt flöde. En avveckling av kärnkraften skulle ge förödande konsekvenser vilket kommer leda till att industrierna flyttar utomlands. Ofta till länder med mycket lägre utsläppskrav än i Sverige. Basindustrin i Sverige står för en stor del av landets export vilket gör den oerhört viktig för svensk välfärd, men även för hundratusentals svenska jobb. Kärnkraften kommer även i framtiden att spela en nyckelroll inte bara för vår elintensiva industri utan även för samhället som helhet. SDU anser att kärnkraften fortsatt ska vara en viktig energikälla tills dess att nya och bättre alternativ kan påvisas. Energikoncentrationen i uran är oerhört hög, närmare två till tre miljoner gånger högre än i kol vilket givetvis ger kärnkraften en näst intill oändlig potential. När denna energi skall omvandlas till elenergi frigörs radioaktivitet under fissionsprocessen varför kärnkraften måste skötas med höga säkerhetskrav. Säkerheten hos de svenska kärnkraftverken är oerhört hög, men åtgärder vidtas ständigt för att höja säkerheten och även effekten hos reaktorerna. Problemen med dagens föråldrade reaktorer är att de är beroende av en operator i fall av en olycka. Hos de moderna reaktorerna (generation 3+ och framåt) har så kallats passiv säkerhet anammats vilket höjer säkerheten mångfaldigt jämfört med dagens reaktorer. Med passiv säkerhet innebär att så fort reaktorn agerar felaktigt kliver naturlagarna in och förhindrar härdsmältor, flera säkerhetsfunktioner förhindrar alltså en eventuell olycka. Vid fall av en olycka kommer då temperaturen i reaktorhärden att minska istället för att öka vilket är fallet i dagens reaktorer. Risken för en härdsmälta minimeras och därmed minskar risken för att radioaktivitet ska läcka ut i atmosfären. I dagsläget behöver flera åtgärder vidtas inom elproduktionsområdet för att i framtiden möjliggöra och säkerställa en billig, klimatvänlig och säker svensk elproduktion. Det enskilt största politiska beslutet som behöver fattas inom svensk energipolitik är att skyndsamt starta planeringen för att byta ut de föråldrade kärnkraftsreaktorerna. De nästan 40 år gamla reaktorerna måste ersättas med nya moderna, som har högre effektivitet, är billigare i drift och är flerfaldigt säkrare.

3 Byggandet av en reaktor tar lång tid då det är en komplicerad process med väldigt många säkerhetskrav som måste mötas. Därför är det extra viktigt att börja byggandet i tid för att i framtiden undvika ett underskott på el. SDU är fast beslutna att ny kärnkraft är ett måste för att garantera framtidens elbehov. SDU vill inte bara satsa på att ersätta de gamla reaktorerna, utan också satsa på forskning och bygga forskningsreaktorer. De största fördelarna med en satsning på kärnkraften ligger i den enorma potential som finns i framtidens generation IV-reaktorer. Gemensamt för generation IV-reaktorer är den kraftigt ökade bränsleeffektiviteten, från bara några få procent till nära nog hundraprocentig effektivitet. Tack vare detta kommer det radioaktiva avfallet från generation IV-reaktorerna endast vara några få procent av dagens avfall, den förhöjda effekten kommer även att möjliggöra för återanvändning av det som i dagsläget ansetts vara uttjänt kärnbränsle. Det innebär att Sverige kommer att kunna driva generation IV-reaktorer i tusentals år på gammalt kärnbränsle vilket i sin tur innebär att Sveriges beroende av uran nästan helt kan försummas. Den effektivare förbrukningen av kärnavfallet leder dessutom till betydligt lägre radioaktivitet, från dagens avfall som kommer att vara radioaktivt i hundratusentals år till enbart några hundra år. Dyra och komplicerade anläggningar för slutförvar av kärnavfall kommer helt enkelt inte längre att vara aktuella utan billigare och hållbarare lösningar kommer istället att vara att föredra. Generation IV-reaktorer kan givetvis låta som rent drömtänkande, men faktum är att dussintals testoch forskningsreaktorer byggs runt om i världen, och många fler planeras att byggas. Majoriteten av forskarna på området anger att de första generation IV-reaktorerna kommer att vara redo för storskalig produktion om ca år. Nödvändigt för att framställa kärnkraft är tillgång till uran. Importen av uran är i dagsläget tillfredsställande och uranpriset är i sammanhanget irrelevant då det utgör en marginell summa i den sammanslagna kostnaden för att producera elenergi. Samtidigt går det inte att ignorera varken att uran är en råvara som finns i begränsad mängd, eller att det gjorts uranfynd i Sverige. Möjligheten för svensk uranbrytning har därför lyfts upp och eftersom SDU är ett förbund som driver på en vitalisering av demokratin anser vi, vid en eventuell realitet, att svenska kommuninvånare skall ges möjlighet att delta i både diskussion och beslut huruvida uranbrytning i deras närområde ska tillåtas eller inte. En intressant utveckling är att kärnkraftverken på sikt bedöms kunna använda torium istället för uran som bränsle. Den ökade bränsleeffektiviteten i generation IV-reaktorerna i kombination med reaktorer som kan drivas på torium kommer ge förutsättningar för en kärnkraftsindustri som har tillräckligt med bränsle för att kunna producera el i tiotusentals år. Torium är fyra gånger mer förekommande i jordskorpan än uran och dessutom kräver reningsprocessen av torium betydligt mindre energi än den för uran. Faktum är att en toriumreaktor finns i drift i Indien och levererar el i dagsläget och dussintals fler utvecklas och byggs i Indien och beräknas producera el på kommersiell nivå inom tio år.

4 SDU är positiva till all form av forskning hos generation IV-reaktorerna eftersom det i dagsläget existerar många olika typer som skiljer i form av bland annat kylmedium. Beslutet att sedan välja vilken reaktortyp som skall tas i drift i Sverige är givetvis helt beroende på säkerhetsaspekterna eftersom dessa går före alla andra aspekter. Även i Sverige finns en hel del kompetens gällande generation IV-reaktorer. Forskning drivs på bland annat KTH där en typ av generation IV-reaktor är utvecklad. Möjligheter finns att bygga forskningsreaktorer i närheten av nuvarande reaktorer, men bristen på politiskt intresse har hittills gjort att finansieringen ej givits. En energiutvinningsmetod som till stor del påminner om kärnkraft är fusionskraften där atomkärnorna istället för att klyvas slås samman under extremt hög värme. På lång sikt kan även fusionskraft bli en viktig energikälla. De främsta fördelarna med fusionskraft är att den i väldigt liten utsträckning skapar radioaktivt avfall samtidigt som fusionskraftsbränsle finns i nästintill outtömliga mängder på jorden. SDU står därför bakom en långsiktigt utökad satsning för att ta vara på fusionskraftens möjligheter. En framtida utbyggnad av fissions- och fusionskraftsreaktorer förutsätter en rejäl satsning på utbildning och forskning rörande kärnkraftsområdet. Det är av vikt att främja den inhemska kompetensen för att säkerställa dagens och morgondagens energiproduktion. SDU menar att större anslag till landets universitet är nyckeln till att denna kompetens finns tillgänglig. Om Sverige ska hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna tillgodose behoven av tekniska applikationer, kunskap och spetskompetenser som kommer att uppstå inom området behöver vi börja redan nu. SDU vill därför att en rejäl satsning görs för att redan idag börja planera för morgondagens kärnkraftverk. Det är dags att Sverige återigen intar en världsledande position inom kärnkraftsutvecklingen. Förnybara energier Bioenergi ett framgångskoncept för Sverige Utöver satsningar på kärnkraft anser SDU att mycket fokus bör läggas på bioenergi som de senaste årtiondena har ökat i betydelse för svensk energiproduktion och idag står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energitillförsel. Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid som i form av växter har bundits under relativt kort tid, i ett naturligt kretslopp. Denna koldioxid påverkar därför, till skillnad från fossila bränslens koldioxidutsläpp inte den globala koldioxidbalansen. Dessutom är processen för framställning av fossila bränslen mer smutsig än för framställning av biobränslen. Livscykelanalyser har visat att transport och beredning av biobränsle motsvarar 3-5 procent av energin i bränslet medan motsvarande hjälpenergi för kol och olja är 6-10 procent. Även detta talar till fördel för bioenergin. Skogsrestprodukter står för ungefär 85 procent av bioenergimarknaden och det är också i skogen som den största potentialen finns att öka uttagen av energiråvara. SDU förespråkar en fortsatt satsning på skogsrestprodukter och avfall som biobränsle och menar att det är möjligt att utveckla bioenergisektorn till nästan det dubbla mot dess effekt idag. Vi ser dock

5 ingen anledning till ytterligare satsningar på energiskog och åkerbränsle, eftersom jordbruksmarken behövs för att producera mat. Till biobränslesegmentet hör även biogas. Biogasens råvaror kan bland annat bestå av slam från reningsverk, livsmedelsavfall, gödsel och skogsrestprodukter. Biogas är det biobränsle och fordonsbränsle på marknaden som är mest miljövänligt och medför störst reduktion av växthusgaser. Användandet av biogas är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska koldioxidutsläpp, och samtidigt reduceras utsläppen av sot och partiklar markant vid förbränning av biogas jämfört med andra fordonsbränslen. Sverige har idag kommit långt när det gäller utnyttjandet av biogas och är ett föregångsland för rening av biogas till fordonsgaskvalitet. En satsning på biogasanläggningar har gjorts under flera år, men trots det är efterfrågan på biogas fortfarande större än tillgången. SDU ser biogasen som en viktig del i arbetet med att reducera växthusgaser och föreslår att satsningar görs främst för att öka produktionskapaciteten men även för att kommersialisera biogasen. Vattenkraften Sveriges elproduktion fås till största delen av vattenkraft. Denna energikälla står för ungefär 45 procent av Sveriges elförsörjning. Detta tack vare de goda förutsättningarna från landskapet och en historiskt stor satsning på vattenkraften. I dagsläget ser en utökningen av denna kraftkälla svår ut då de flesta strömmar är fullt utbyggda och då det även påverkar den lokala miljön och biologiska mångfalden negativt. Det finns däremot förutsättningar för utveckling av befintliga kraftverk när det gäller effektivisering av turbiner och generatorer. SDU tycker att effektiviseringar av vattenkraften är fördelaktiga så länge denna är ekonomiskt motiverad. Vattenkraften är beroende av mängden nederbörd, detta gör att vattenkraften inte är helt tillförlitlig som energikälla då mängden nederbörd varierar kraftigt med årstiderna. Detta faktum gör att vattenkraften ej kan användas som en baskraft. Tack vare möjligheten att enkelt att reglera elproduktionen i kraftverken fungerar därför Svensk vattenkraft ypperligt som reglerkraft. Vattenkraften räknas som förnybar energi då den i princip är fri från utsläpp och skadar därför inte miljön globalt. Däremot påverkas landskapen och ekosystemet lokalt, inte minst då djur- och växtliv påverkas negativt. Den stora fördelen med vattenkraften är att det är den enda förnybara energikällan som kan lagra energi. Det är de stora vattenkraftverken med tillhörande dammar som har förmågan till energilagring efter marknadens behov. Det är dock dammarnas storlek och givetvis mängden nederbörd som begränsar möjligheten till energilagring.

6 Dock står vattenkraften inför stora återinvesteringsbehov under kommande decennium. De större kraftverken förväntas klara upprustningarna på marknadsmässiga villkor, genom att investeringen kan räknas hem på den höjda produktionskapaciteten. De mindre verken drivs ofta av småföretagare som har sämre möjlighet att finansiera en omfattande upprustning. Det riskerar att många mindre vattenkraftverk tvingas avsluta sin verksamhet, samtidigt som det redan idag finns över 2000 nedlagda mindre vattenkraftverk. Det är idag oerhört kostsamt och omfattande för småföretagare att erhålla tillstånd för en återstart. För att underlätta tillståndsprocessen för mindre vattenkraftverk föreslår SDU att länsstyrelsen är tillståndsgivande myndighet, eftersom länsstyrelsen redan är tillsynsmyndighet. SDU föreslår också att fastighetsskatten justeras så att vattenkraftsindustrin ges samma förutsättningar som gäller för produktion av övrig förnybar och utsläppsfri energi. Många vattenkraftverk saknar i dagsläget fisktrappor, så kallade omlöp som möjliggör för lekande fiskar att simma uppströms. Avsaknaden av fisktrappor har lett till att den biologiska mångfalden i vattnet har minskat markant. Genom att endast låta några procent av vattnet passera genom en fisktrappa kan flera arter räddas lokalt. Ett stort problem är att när vatten ej flödar genom kraftverket torrläggs marken bakom vilket ger förödande konsekvenser för det lokala djurlivet i och i närheten av vattnet. SDU vill därför se en lagstiftning på krav för fisktrappor i de kraftverk där lekande fiskar passerar. Det finns även stora problem för fisk samt fiskyngel vandrandes nedströms att undvika turbinerna. Tyvärr har vissa kraftverk en dödlighet upp till 100 procent för fisk vandrandes nedströms. Några svenska kraftverk har anammat olika tekniker som möjliggör att låta fisk vandra ovanför turbinerna. SDU vill se mer forskning kring olika tekniska lösningar för att undvika att fiskar dör vandrandes genom turbinerna. Energilagring En stor nackdel med vind, våg och solkraften är att inget av alternativen kan lagra energi. Till skillnad från vattenkraften som kan lagra energi i vattenmagasinen är risken stor att dessa kraftverk aldrig kan ersätta vare sig baskraften eller reglerkraften, utan istället bli ett extremt dyrt och opålitligt komplement till övriga kommersiella energikällor. Tyvärr kan debatten om energilagring ledas in i ren okunskap då batterilösningar diskuteras. Faktum är att oavsett batteriteknik krävs det näst intill oändliga mängder batterier för att lagra den stora mängd energi ett industriland förbrukar. Kontentan blir helt enkelt den att så länge dessa typer av förnybara energikällor helt saknar lagringsmöjligheter kommer de aldrig att konkurrera med vare sig baskraften eller reglerkraften. Solkraft, en orealistisk lösning i Sverige När solen skiner transporteras energirikt ljus mot jorden vilket solceller kan omvandla till el. Idag används framförallt dopat kisel i solcellerna varpå elektriciteten skapas genom en p-n-övergång. Problemet ligger i att de solstrålar som når jorden inte har tillräckligt hög energi för att el ska produceras enligt den fotoelektriska effekten.

7 För kisel vilket används ger det en teoretisk maximal verkningsgrad på 29 procent men som i verkligheten för solceller i kommersiellt bruk idag ligger knappt på 15 procent. Det innebär i svenska förhållanden i vilket instrålningen enbart är 1000kWh/m^2 varje år att det behövs enorma ytor för att solceller ska kunna bidra till en betydande del av vår elproduktion. Jämfört med exempelvis vår nuvarande installerade kärnkraft skulle inte ens en yta motsvarande hela Göteborgs kommun räcka att fylla med enbart solceller för att producera samma mängd el på ett år. Problemet med solceller är dock mer långtgående än så. Solceller producerar el när solen skiner vilket oftast är på sommaren när den svenska elförbrukningen är som lägst. På vintern däremot när elenergibehovet är som högst producerar solcellerna av naturliga skäl som minst el. Det finns alltså en missmatchning mellan årstiderna för när största behovet finns för el och när solceller producerar el. Solcellernas beroende av att solen skiner innebär även att tillgängligheten på morgon och kväll är oerhört låg. Därutöver är det en väldigt dyr energikälla som kostar ungefär tio gånger så mycket per producerad kwh som våra nuvarande elenergikällor. Förbundets uppfattning är således att solkraftens potential i Sverige är ytterst begränsade varpå staten ej ska subventionera eller investera i denna verksamhet. För SDU är det viktigaste att ta ansvar för elpriserna och satsa på teknik med hög potential i svenska förhållanden. Potentialen som finns inom solkraftstekniken går givetvis inte att bortse ifrån, med en satsning i Sverige med de kallaste breddgraderna i världen kommer solkraften knappt göra en märkbar skillnad relativt den höga investeringskostnaden. SDU anser att Sverige istället ska bistå med forskning och kompetens i u-länder där solintensiteten är över 200 procent högre än i Sverige. Solceller i stor skala är ett verktyg i u-länder att ersätta fossila bränslen och därmed minska utsläppen. Vågkraft Vågkraften står tyvärr inför samma dilemma som solkraften. För att få ut mycket elenergi krävs oerhört stora ytor samt investeringar. Med en kort livslängd och en mycket opålitlig drift är risken stor att stora summor kapital investeras helt fel. SDU vill investera i energikällor som i dagsläget är realistiska, hållbara och givetvis konkurrenskraftiga. Våg och solkraften faller tyvärr på samtliga av dessa punkter vilket innebär att ingen av dem är redo att etableras kommersiellt. Vindkraft, en ogenomtänkt felsatsning Vindkraft är en elenergikälla som många partier felaktigt lyfter fram som långsiktigt hållbar. Problemen med vindkraften grundas framförallt i ekonomisk olönsamhet, tekniska problem, kraftverkens väderberoende, påverkan på miljön och säkerheten. Det är en energikälla som är tre gånger så dyr som kärnkraften varför staten idag tvingas subventionera verksamheten. Dessutom krävs väldigt stora ytor i naturen vilket får konsekvenser för ekosystemet.

8 Vindkraften producerar elenergi genom att vindkraftverkens propeller nyttjar en del av vindarnas rörelseenergi. Detta är dock begränsat av att vindhastigheten minskar bakom propellern som följd av kraftverkets upptagna rörelseenergi samt att svenska vindkraftverk enbart kan maximera den upptagna rörelseenergin på vindhastighetsintervallet m/s. Blåser det för lite finns ingen rörelseenergi att ta upp och blåser det för mycket belastar det kraftverken till den grad att dessa måste stängas av. Följden av detta är att vindkraftens elenergiproduktion är beroende av perfekta väderförhållandena och enligt Kungliga vetenskapsakademin är den säkra tillgängligheten av vindkraftsproducerad el enbart 6 procent av den installerade effekten. Detta väderberoende kallas för intermittenta egenskaper vilket i sin tur för vindkraften förutsätter att det finns någon reglerkraft som producerar el de perioder när det inte blåser under perfekta förhållanden. Idag nyttjas vattenkraftverken till detta men är redan maximalt nyttjad för detta ändamål. Konsekvensen blir därför att en utbyggnad av vindkraft förutsätter nästan lika mycket utbyggnad av en icke intermittent energikälla. I dagens förhållanden innebär det framförallt elenergi från kolkraft eller gas vilket ger stora miljöproblem i form av ökade koldioxidutsläpp. En utbyggnad av vindkraft har prövats i Danmark. Resultatet blev att de tvingas importera kolkraft när det inte blåser och av den anledningen har de kraftigt ökat sina koldioxidutsläpp till att idag ligga på tio gånger högre än Sveriges per producerad kwh. Tyvärr blir det även konsekvensen för Tyskland som bygger kolkraftverk för att kompensera för ökad andel intermittenta energikällor. Utöver dessa negativa konsekvenser för miljön är vindkraften en väldigt svårinstallerad energikälla, synnerligen vid skogsmarker i norra Sverige. För att nå upp till de toppar där vinden är som mest energirik måste onödiga infrastruktursatsningar göras där skog måste röjas, berg måste sprängas och oerhört breda grusvägar måste byggas för att möjliggöra för bland annat lastbilar att passera. De höga vindkraftverken måste även stå på en stabil grund som agerar motvikt för kraftverket. Ett gravitationsfundament innehåller upp till 1000 kubikmeter betong samt upp mot 40 ton armeringsjärn. SDU gör mot den bakgrunden bedömningen att samtliga satsningar på vindkraftverk från statens sida måste upphöra. Vi sätter miljön, ekonomin och den tekniska hållbarheten i första hand. Ett modernt elnät för säkra elleveranser Vårt moderna samhälle ställer höga krav på trygg och pålitlig elförsörjning där elberoende utrustning spelar en allt viktigare roll. SDU menar att det är viktigt att säkerställa ett driftsäkert stamnät. Idag är landet indelat i fyra elregioner där abonnenterna betalar olika utifrån vilken elregion man tillhör. Länkarna mellan dessa elregioner är idag relativt svag, medan överföringsbehovet över regiongränserna stundtals är stort. Denna utveckling kräver ett elnät som är mer flexibelt än dagens. SDU menar att elregionerna som system bör avskaffas. Det är inte de svenska elabonnenternas fel att standarden på elnätet är för låg, det är ett nationellt problem.

9 Avslutningsvis kan påpekas att vad gäller Vattenfall anser SDU att det även i fortsättningen ska vara ett statligt bolag med ett tydligt uppdrag att värna svenska energiintressen. Vi menar att Vattenfall skall flytta fokus ifrån expansion i utlandet till att istället prioritera den svenska elförsörjningen ur ett mer långsiktigt perspektiv. Vattenfall måste ges tydliga ägardirektiv om att satsa på hållbar energiutveckling i Sverige och vi ser gärna att företaget får i uppdrag att vara marknadsrepresentant vid utveckling av nya energitekniker. Vattenfall kan bidra med kunnande inom infrastruktur, produktion samt marknadskommunikation. SDU anser att kolkraftsägandet på sikt bör avvecklas men bör fortsätta effektivisera kraftkällan tills det att bättre alternativ för baskraft finnes. Energieffektivisering Svensk miljö- och energipolitik, i synnerhet den förda debatten däromkring, har i alltför stor utsträckning fokuserat på tillförseln av energi och minimering av energiframställningens miljöpåverkan. SDU vill verka för en förändring av detta enkelriktade fokus och få till stånd kraftfulla energieffektiviseringsåtgärder. Tekniken finns ofta tillgänglig men den politiska viljan att genomföra potentiella effektiviseringar saknas. Energieffektivisering är samhällsekonomiskt mycket lönsamt då många åtgärder kan genomföras till ett lägre pris än vad ny elproduktion skulle kosta. Dessutom är miljöeffekten större när utsläpp minskas till följd av ett lägre energibehov än när det sker via renare framställning. Energieffektiviseringspotentialen är stor inom både transportsektorn, industrin och den offentliga sektorn. SDU anser att den offentliga sektorn skall sträva efter att genomföra upphandlingar av tjänster och varor som bidrar till ett mer energieffektivt samhälle. I syfte att skapa en marknad för energieffektivisering föreslår SDU att de verksamheter som genomför effektiviserande åtgärder ges reducerad energiskatt under återbetalningstiden för investeringen inleddes ett statligt program, vilket har möjliggjort för större processföretag att erhålla kunskap om och ekonomiskt stöd för effektiviserande åtgärder. Potentialen finns givetvis även i andra branscher såsom fastighet, handel och mindre industri och SDU menar att även dessa bör ges samma möjligheter. Vi ser också gärna att privatpersoner ges möjlighet att delta i liknande program. Kunskap inom energieffektiviseringsområdet är avgörande för att totalt sett kunna vägleda energikonsumenterna och vinna framgång.

10 Miljöpolitik Internationellt miljöarbete Problemen med de idag alltför höga utsläppen av koldioxid världen över är vida kända. Konsekvenser så som exempelvis ökande årsmedeltemperaturer och smältande polarisar är ett faktum som de flesta Svenska medborgare är väl införstådda med. Det bör dock poängteras att de stora utsläppen av koldioxid inte är något som det Svenska folket skall beskyllas för då Sverige ligger mycket bra till när det görs mätningar på koldioxidutsläpp per capita bland världens länder, vilket delvis kan härledas till vår stora andel vatten- och kärnkraft. Då de stora utsläppen sker i områden utanför Sveriges gränser anser SDU att det är i dessa som de stora insatserna för minskade utsläpp skall göras. Detta innebär inte på något vis att Sverige som nation kan frånskrivas något ansvar. SDU menar att Sverige är en kunskapsrik och forskningsstark nation som har en skyldighet att bidra med vår kunskap för att hjälpa andra nationer att komma tillrätta med sina utsläpp, vilket i slutändan kommer att gynna hela världens befolkning. Svensk miljöpolitik kan alltså inte utgå ifrån att sätta ett egenvärde i att Sverige skall minska sina utsläpp ännu mer, utan snarare att maximera minskningen av de globala utsläppen. Detta måste givetvis göras där utsläppen är som störst. SDU menar därför att en del av dagens utlandsbistånd bör omfördelas till resurseffektivare satsningar mot de globala miljöproblemen, där uppvärmning, vatten och sanitet är de högst prioriterade områdena. Då hjälps befolkningen direkt genom arbetstillfällen och kunskapsförmedling samtidigt som de får bättre förutsättningar för ett liv där svältkatastrofer kan undvikas och naturkatastrofers effekter kan minimeras. Ur miljösynpunkt uträttar vi dessutom långt mer per satsad krona än vi skulle lyckas med genom åtgärder i Sverige. Mångmiljardsatsningar på minskade utsläpp i Sverige bör närmast ses som ett oansvarigt sätt att hantera skattepengar. Regnskogar De tropiska skogarnas fortlevnad är avgörande för att behålla balansen i atmosfären och klimatet. En fjärdedel av människans bidrag till ökningen av koldioxidhalten i atmosfären kan kopplas till nedhuggningen av den tropiska skogen, snarare än ökade utsläpp. Uppskattningsvis har ungefär hälften av jordens regnskog skövlats och huggits ned under de senaste 100 åren. Illegal avverkning för att bereda plats åt exempelvis sojaodlingar är idag ett stort problem. En fortsatt skövling av regnskogarna innebär inte bara en negativ påverkan på klimatet, utan det riskerar även att slå ut en stor del av den för regnskogen unika faunan som rymmer ungefär hälften av jordens arter. Det krävs breda internationella samarbeten för att stoppa skövlingen av regnskogarna. Här spelar världssamfundets organisation UNEP en viktig roll. Sverige måste se sin del i avverkningarna. Därför föreslår SDU extra satsningar för att bevara de för hela vår planets överlevnad viktiga regnskogarna. En åtgärd är handelsstopp av virke och sojabönor som härrör från dessa skogsområden.

11 Nationellt miljöarbete Östersjön Att det finns stora globala miljöproblem att tackla betyder inte att vi lokalt är förskonade från miljöproblem, eller att det inte finns miljöförbättrande åtgärder vi kan ta till i vårt närområde. Ett högst alarmerande lokalt problem är tillståndet i Östersjön med syrebrist, bottendöd, algblomning, utfiskning samt olje- och giftutsläpp. SDU kräver omedelbara åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem. Det är av stor vikt att vi kan finna sätt att långsiktigt bevara det unika innanhavet. På kort sikt behöver alla de tusentals gifttunnor som finns på Östersjöns botten snarast tas om hand. Utfiskning i Östersjön har varit ett aktuellt problem i flera decennier. Alldeles för stora kvoter har tillåtits vilket har gett förödande konsekvenser för fiskbeståndet. SDU ser allvarligt på den problematik som råder gällande fiskbestånden i Östersjön. Bestånden måste ges utrymme att utvecklas och därför är det oerhört viktigt att besluten om fiskekvoter tas med största möjliga samverkan med insatta forskare. På så sätt tas beslut som är belagda för fiskbeståndets bästa möjlighet till utveckling. Alltför ofta nås vi av rubriker om större olyckor till havs med förödande miljöeffekter. Olyckor går inte att undvika, men det är allt som oftast otillräckliga rutiner och bristande utrustning som orsakar olyckor och tillbud på öppet vatten. Det krävs ett helhetsgrepp för att få bukt med oseriösa redare som tar lätt på miljöfrågorna. Som en förebyggande åtgärd mot miljökatastrofer föreslår SDU att framtidens sjöfart planeras utifrån känsliga områden. En ökad bevakning av Östersjön är av vikt för att avstyra eventuella miljöbrott, och ska ske i samarbete med övriga länder kring Östersjön. I Finska viken har man med stor framgång inrättat en trafikledningscentral för all sjötrafik. Vi menar att en sådan ledningscentral bör inrättas för hela Östersjön i syfte att förebygga kollisioner. SDU kräver strängare påföljder för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet. De fartyg som medvetet gjort sig skyldiga till olagliga utsläpp skall beläggas med trafikförbud på svenskt territorialvatten tills rederiet kan påvisa godtagbara rutiner. I syfte att främja kvalitetssjöfarten vill SDU att lotsplikt införs för de fartyg vars utrustning är otillräcklig eller vars besättning inte är tillräckligt kompetent. Som en viktig del i att förverkliga förvaltarskapstanken, bevara naturen och miljön till kommande generationer måste områden värda att bevara skyddas som reservat, detta för att enskilda individer men också samhället i stort inte alltid lever efter förvaltarskapstanken. SDU anser att arbetet med att inrätta fler marina områden ska påskyndas. SDU vill se att kustbevakningen kontinuerligt utbildas i att upptäcka och snabbt åtgärda misstänkt miljöfusk hos oseriösa rederier. De behöver utökade resurser för att kunna säkerställa att dagens miljöproblem i Östersjön inte förvärras ytterligare. Vi måste även säkerställa att alla kommuner som har en kust ingår i ett samarbete med kustbevakningen och att dessa kommuner har egna eller gemensamma rutiner ihop med andra kommuner om riktlinjer och tillvägagångssätt vid miljökriser.

12 I linje med vår kriminalpolitik vill vi även införa generellt hårdare straff och påföljder för miljöbrott, det ska aldrig få löna sig att förstöra miljön. Genmodifierade grödor ur ett miljöperspektiv SDU har som mål att Sverige i framtiden ska vara självförsörjande på matproduktion. Det är grundläggande för ett hållbart samhälle att varje nation har möjlighet att vara självförsörjande. Detta innebär dock flera problem med dagens politik. Den mest effektiva odlingsbara ytan i Sverige är redan vid sin maximala kapacitet och kan inte brukas på något sätt för att producera mer med dagens teknologi. Det är ett stort ingrepp i naturen att förändra ytterligare värdefull skogs- och våtmark till brukbart land och innebär stora risker för många idag redan utrotningshotade djur. SDU ser att det behövs mer forskning på området för att möta framtiden varpå genmodifierade grödor (GMO) är ett framgångsrikt koncept. Med genmodifierade grödor kan produktionskapaciteten öka oerhört mycket, samtidigt som vi inte behöver söka oss längre norr upp i landet där det är svårare och mer resursintensivt att odla. Det är även en miljövinst då högre produktionstäthet innebär att mer grödor fås ut per areal. Forskning visar idag att inom vissa jordbruksprodukter kan produktionskapaciteten dubbleras genom en övergång till genmodifierade grödor. Länder som USA, Brasilien, Kina och många fler har mycket framgångsrikt etablerat GMO inom jordbruket och SDU ser det som en stor potentiell tillgång. SDU vill därför se kraftigt ökade anslag till GMO-forskning. Förvaltarskapstanken är grundläggande även här och försiktighetsprincipen står givetvis som grund för jordbrukets användning av genmodifierade grödor. SDU vill därför se en fortsatt reglerad användning och till en början se över möjligheterna till att använda GMO för odling av grödor som exempelvis används till biobränsle och kemiindustrin. Övergödning Övergödning uppstår då näringsämnen tillförs i onaturlig mängd till naturen vilket leder till att den inte klarar av att bryta ner överskottet. Föroreningar från människans verksamheter, som industrier, trafik och jordbruk förs via regn till vattendrag och slutligen till sjöar och hav. Övergödning kan förändra ekosystemet hos sjöar och hav radikalt då balansen och konkurrensen rubbas hos de naturliga arterna. För stora mängder av dessa näringsämnen leder till ökad tillväxt av bland annat växtplankton. När andelen organiskt material överstiger systemets normala konsumtion bryts inte överskottsmaterialet ner vilket leder till att stora bottenområden drabbas av syrebrist, döda bottnar och därmed en minskning av den biologiska mångfalden. Övergödningen är även en starkt bidragande faktor till överdriven algblomning och igenväxning av sjöar. De värsta källorna till utsläppen är reningsverk, industrier och läckage från jordbruksmarker. Utsläppen från reningsverken har minskat drastiskt senaste decennierna, även industrins utsläpp. Men utsläppen från jordbruksmarker är fortfarande höga. Grundproblematiken är de handelsgödsel som används.

13 Deras syfte är att få grödor att växa bättre, men när dessa ämnen hamnar i vatten är det istället algerna som växer bättre. Tidigare var handelsgödseln belagd med en skatt, som höll användningen av gödsel på en lägre nivå. För att markera gödselns negativa påverkan på naturen förordar SDU en återgång till denna styrande beskattning. Vi menar dock att lantbrukarnas intressen och framför allt de svenska jordbrukarnas förutsättningar i förhållande till omvärlden måste beaktas. När skatten på handelsgödsel togs bort säkerställdes statens inkomster genom en skatteväxling till höjd dieselskatt. För att jordbrukarna inte ska drabbas ekonomiskt bör de därför få motsvarande skatteväxling, och alltså kompenseras med sänkt skatt på diesel. Om mängden gödsel minskas måste detta kompenseras med ökade arealer jordbruksmark vilket SDU inte anser är aktuellt för Sverige i dagsläget då miljön går i första hand. Det går däremot att minska mängden näringsämnen som tar sig till sjöar och hav genom att exempelvis gräva avrinningsdammar i närheten av jordbruken i syfte av att samla ihop näringsämnen som så småningom binds till växter som därefter bryts ned av naturen eller kan tas tillvara på och återanvändas som gödsel. SDU vill som lösning på problemet ge möjlighet till ekonomiska medel till jordbrukare som grävt och underhåller avrinningsdammar intill känsliga områden för att undvika att näringsämnen tar sig till vattendrag och så småningom sjöar och hav. Sverige ett rikt land på våtmark Sverige är ett av de länder i världen som är mest rika på våtmarker. Dessa har stor variationsrikedom och är värdefulla för såväl arter knutna till våtmarkerna som arter knutna till kringliggande ekosystem. Dessutom utgör de populära tillhåll för rastande flyttfåglar. Våtmarker fungerar dessutom som en slags fälla för näringsämnen, vilket reducerar problematiken med övergödning av framförallt kväve. Stora arealer våtmark har under 1900-talet dikats ut och till följd av det avvattnats. SDU anser att det är av stor vikt att arbetet med anläggning och restaurering av våtmarker ges ökat fokus. Det är vidare viktigt att opåverkade våtmarker ges sitt rättmätiga skydd för att framtida kortsiktiga intressen inte skall få förstöra dessa viktiga biotoper. Sveriges fordonsflotta Världens fossilberoende fordonsflotta är ett stort problem. Även om Sverige utgör en liten del av världens utsläpp är det viktigt att vi ställer om vår fordonsflotta till en som är mindre beroende av fossila bränslen. Dessutom är Sveriges bilpark en av Europas äldsta, det är på tiden att Sverige tar ett totalansvar för vår föråldrade och fossilberoende fordonsflotta. Detta gör man inte genom straffskatter på dagens bilar, utan man måste skapa incitament för miljöbilar samt utbyggnad av infrastrukturen för dessa.

14 SDU vill att man tillsätter tydliga spelregler för marknaden som tydligt har sin utgångspunkt i utsläppsproblematiken. Förbundet är fast besluten att det ska premieras att värna om miljön. Viljan att transporteras med minsta möjliga miljöpåverkan saknas inte, utan i dagsläget är det snarare möjligheterna som saknas vilket är där SDU riktar åtgärderna. Förbundet anser därför att miljöbilar ska premieras vid bilköpet genom skattelättnader för att öka tillgängligheten av miljöbilar för gemene man. Återinför skrotningspremien För att råda bot på vår föråldrade bilpark ser SDU att skrotningspremien som avskaffades 2006 återinförs, dels för att få bort gamla bilar, men även för att de inte ska dumpas i vår natur och närmiljö utan skall tas om hand om på ett bra sätt. Premien fungerar ungefär som retursystemet för pantburkar: vid köpet betalas en returavgift som sedan återfås vid inlämning hos auktoriserad mottagare. Det är ett bra incitament för att förmå ägare av gamla bilar att skrota dem till förmån för en nyare och miljövänligare bil. En föryngrad bilpark skulle även leda till högre trafiksäkerhet. Skrotningspremien skall dock ha som krav att den enbart skall inkludera svenskregistrerade bilar, för att motverka eventuella svarta marknader där skrotbilar importeras till Sverige enbart för premiens skull. Storleken på denna premie skall även regleras i syfte att värna veteranbilsentusiaster och inte utarma Sverige på sina gamla klenoder. Elbilen SDU ser elbilen som en av framtidens stora pusselbitar för att kunna minska det fossila beroendet, dock finns ett antal problem med elbilen i dagsläget. Det största av dessa problem är räckvidden vilket gör den oerhört opraktisk för längre färder då många och långa pauser måste göras för att låta batterierna laddas upp. SDU är kritiskt till dagens batteriteknik då den fortfarande är oerhört kostsam och kapaciteten för låg. Batteritekniken är på god väg men är i dagsläget fortfarande inte tillräckligt utvecklad. Samhället måste låta elbilen komma ifatt marknaden tills den tidpunkt att den är marknadsmässigt hållbar. För att underlätta och även påskynda elbilens etablering på marknaden tror SDU att en infrastruktursatsning krävs i form av laddstolpar. Dagens undermåliga tillgång till dessa gör att de som i dagsläget köpt elbilar endast kan färdas vissa sträckor. Att se till att vi har en god infrastruktur är centralt för att underlätta bytet från fossilt till el. SDU vill därför se flera olika satsningar för att få fler laddstolpar i landet. I ett första steg behöver staten ta ett större ansvar och bygga ett basnät med laddstolpar, därefter vill vi även underlätta för privata företag och privatpersoner att installera laddstolpar vid sitt företag eller vid sin bostad. Vid installation av snabbladdstolpar behöver man ofta uppgradera sin elmatning.

15 Detta innebär ökade tariffkostnader på grund av elnätets utformning. Denna kostnad ska självklart inte drabba de som vill byta till ett miljövänligare alternativ utan bör givetvis subventioneras för att öka incitamenten för att göra miljövinster. Återvinning Materialåtervinning är oerhört viktigt och är en av grundpelarna för ett hållbart samhälle. Globalt sett ökar de totala avfallsmängderna och likaså användningen av råmaterial varje år. Det är därför till stor fördel att se avfallet som en resurs. Materialåtervinning innebär inte enbart att spara på jordens resurser utan även att spara stora mängder energi. Det material som inte kan återvinnas förbränns för att på så sätt producera både värme och elektricitet. Energiåtervinning är ett effektivt sätt att ta tillvara på energi ur avfall som ej kan återvinnas på konventionellt sätt. Varje år producerar svenska avfallsförbränningsanläggningar enligt avfallsverige fjärrvärme som motsvarar värmebehovet för cirka genomsnittliga villahushåll. Avfallsförbränningen står för cirka 20 procent av fjärrvärmeproduktionen i landet och ger även el som motsvarar behovet för ungefär villor. Sverige ligger i framkant när det gäller återvinning, men även när det gäller att ta tillvara på energin istället för att lägga det på soptippar. Tack vare denna omtanke för miljön hamnar under 1 procent av allt avfall på soptipparna, eller motsvarande cirka 3 kg per person (att jämföra med 164 kg per person för EU-snittet). I dagsläget är det gratis för privatpersoner men inte för företag att lämna material vid kommunernas återvinningscentraler. SDU vill därför ge kommunerna ekonomiska medel för att slopa denna avgift för små och medelstora företag. På detta vis kommer det inte finnas några ekonomiska hinder för små och medelstora företag att agera miljömedvetet.

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Miljöpolitiskt program

Miljöpolitiskt program Miljöpolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program föreslaget till Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på grunderna för en grön och

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

6 olika energikällor

6 olika energikällor Projektarbete PA1201 28/2 2011 6 olika energikällor För och nackdelar Oscar Bengtsson, NV3A Göran Paulson Sammanfattning Det här arbetet har gått ut på att skapa en övergripande bild av 6 olika energikällor

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer