Kraftläget Sverige och Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraftläget Sverige och Europa"

Transkript

1 Kraftläget Sverige och Europa Uppdragsgivare: Stefan Lundmark, Vindkraftcentrum i Barentsregionen Utförare: Mia Ahlstrand, TRAB November

2 Kraftläget Sverige och Europa Innehåll 1. Inledning :2 Syfte :3 Avgränsningar Elproduktion och elkonsumtion i Sverige :1 Svensk elproduktion :2 Svensk elkonsumtion Elmarknaden :1 Vad består priset på el av? :2 Vad har vi betalat för elen och vad driver priset på el? :3 Elhandel :4 Elområden och flaskhalsar Sveriges omställning mot förnybar energi :1 Styrmedel i Sverige :1.1 Svensk-norskt elcertifikatsystem Elmarknaden i Europa :1 Elproduktion i Europa :2 Elkonsumtion i Europa Planerad energiomställning i Europa -övergripande mål från EU Vindkraft, nutid och framtid :1 Vindkraft i Sverige :2 Vindkraft i Europa :3 Investeringar i vindkraft :3.1 Investeringskostnader Avslutande diskussion

3 1. Inledning Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Miljömässig hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Redan vid tidigt 1900-tal började lagstiftning, lagtolkningar och omfattande ägarengagemang att bana väg för etablering av kraftstationer, kraftnät samt bildandet av Statens Vattenfallsverk. Under och 60-talen genomförde staten omfattande program för utvecklingen av kärnkraft för att efter oljekriserna på 1970-talet genomföra kraftiga offentliga åtgärder för att komma ifrån oljeberoendet. Senare delen av 1900-talet blev energisektorn allt mer politiserad med ökande skatter och subventioner för att uppnå satta miljömål. Miljöhänsyn har haft ett dominerande utrymme sedan början av 1990-talet. Syftet med svensk energipolitik är, och har alltid varit, att säkerställa billig, säker och miljövänlig energiförsörjning. I och med jordbävningen och tsunamin med efterföljande kärnkraftsolycka i Fukushima 2011 har aktualiseringen av utfasningen av kärnkraft fått förnyad kraft i världen (och i Europa i synnerhet), vindkraften och andra gröna alternativ har därför fått erforderlig skjuts och ökat stöd hos allmänheten. Hur ser nuvarande energimixen i de europeiska länderna ut? Hur kommer den att se ut i framtiden? Hur ser det ut specifikt i Sverige? Vidare är det inte helt intuitivt hur priset på el uppkommer. Priset på en till synes enkel vara som el (två hål i väggen enligt en gammal reklamfilm), sätts numer på en avreglerad elmarknad där utbud och efterfrågan möts. Men denna marknad behöver vara i balans året om och omgärdas därför av en del komplexa beroendeförhållanden. Hur fungerar egentligen avreglerad elmarknad såsom den i Sverige? 1:2 Syfte Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i inledningen ovan bidra med en överblick av det rådande kraftläget, med fokus på vindkraft, i Europa i allmänhet och i Sverige i synnerhet, samt några framåtblickar. 1:3 Avgränsningar På grund av studiens natur och de begränsningar i tid som författaren haft tillgodo erbjuder denna studie endast en översikt av det rådande kraftläget och några framårblickar. Den erbjuder ej någon fullständig analys av vare sig enskilda kraftslag eller företagsspecifika konkurrenssituationer och framtidsutsikter. En sådan analys kräver dels mer tid men framför allt företagsspecifik information ej tillgänglig i denna studie. Således kommer svaren på inledningens frågor och beskrivningen av kraftmarknaden att målas med breda penseldrag. Ambitionen är dock alltjämt hög och ämnar att ge en ej invigd läsare en överblick på hur kraftläget ser ut i Sverige och Europa, samt syftar till att ge en överskådlig bild hur en avreglerad elmarknad fungerar och vad det svenska exemplet resulterat i. Eventuella felaktigheter och oklarheter tillskrivs endast författaren. 3

4 2. Elproduktion och elkonsumtion i Sverige Elektrifieringen har haft en stor betydelse för Sveriges utveckling och välfärd. Fram till sekelskiftet användes elektricitet främst till ljussättning, nästa stora användningsområde för elektricitet var till motordrift. Det statliga kraftverksbyggandet startade tidigt 1900-tal. Till en början med utbyggnad av vattenkraft i de södra och mellersta delarna av Sverige och från 1910 inleddes byggandet av de stora kraftstationerna i övre Norrland. Vattenkraften dominerade helt fram till 1970-talet då vi började bygga kärnkraftverk i Sverige. Tidigare fanns det även en hel del oljeeldade kraftverk som fasades ut i samband med oljekriserna på 1970-talet. Under 1980-talet byggde de kommunala energibolagen stora värmepumpar för att producera fjärrvärme och samtidigt introducerades naturgasen längs västkusten. 2:1 Svensk elproduktion I Sverige är det en mix av kraftslag som utgör vår elproduktion. Elproduktionen består av fyra viktiga byggstenar som alla hänger ihop. 1. Den första är baskraften, som produceras med hjälp av vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme, och som står för 90 % av elproduktionen. 2. Den andra byggstenen är reglerkraften. Det är den del av vattenkraften som kan nyttjas för att snabbt kunna reglera produktionen när efterfrågan på el ökar eller minskar. Händelser som driftstopp, uppstart och effekthöjningar vid kraftverk sker ofta med kort varsel och då är det vattenkraft som hjälper till att jämna ut variationerna i förbrukningen. När vindkraften byggs ut kommer denna så kallade reglerförmåga att bli allt viktigare för att elsystemet ska vara stabilt. 3. Den tredje byggstenen är kompletterande kraft, främst vindkraft. Vindkraft är den förnybara energikällan som ökar mest i världen och är en viktig energikälla i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Vindkraften ger ett värdefullt tillskott till elförsörjningen vilket möjliggör att man kan spara på vattenkrafttillgångarna när vindförhållandena möjliggör vindkraftproduktion. Eftersom vindenergin inte kan lagras och vi inte kan påverka när, var och hur det blåser är det viktigt att vindkraften kan kompletteras med vattenkraft. 4. Den fjärde byggstenen är en välutvecklad infrastruktur. För att möjliggöra en stabil och effektiv elförsörjning är det viktigt att det finns en infrastruktur som möjliggör elöverföring mellan produktion och kund. Idag är vattenkraften fortfarande den största källan för elproduktion följt av kärnkraft (se Figur 1). Det sista decenniet har vindkraften utvecklats kraftigt och fortsätter att göra så. Under 2010 producerade vindkraften 3,5 TWh (ca 3 % av produktionen). Under 2011 producerade vindkraften 6,1 TWh vilket är en ökning med 74 % från föregående år 1, men utgör alltjämt en relativt liten del av den totala produktionen. Bidragande orsaker till vindkraftens utveckling är införandet av elcertifikatsystemet (2003) och påföljande reformeringar. 1 Energimyndigheten (2011). Vindkraftsstatistik 2011, ES 2012:02, Eskilstuna. 4

5 Vattenkraft 46 % Vindkraft 3 % Kärnkraft 38 % Kraftvärme i industrin 4 % Kraftvärme 9 % Kondenskraft Gasturbiner Figur 1 Sveriges elproduktion per kraftslag, (Källa: Energiläget i siffror, Energimyndigheten) 2:2 Svensk elkonsumtion Från början av 1970-talet tills idag har elkonsumtionen mer än fördubblats, från ca 60 till ca 140 TWh. Kompositionen har dock förändrats. I början av 1970 så stod industrin för ungefär hälften av elkonsumtionen i Sverige, och Bostäder och service stod för den andra stora posten (35 %). Idag är konsumtionen den omvända, industrins andel uppgår till 37 % och bostäder och service står för nästan hälften av användningen. Denna förändring drevs fram av oljekriserna då många bostader konverterade från oljepannor till eluppvärmning. Elanvändningens ökningstakt minskade dock under 1980-talet och det kommer återigen främst från att uppvärmning av hus och bostäder konverterades, denna gång från el till fjärrvärme, biobränslen och olika slag av värmepumpar (se Figur 2). Med sin stora andel energiintensiva basindustri svarar industrin för en förhållandevis stor del av den totala energianvändningen i Sverige. Strukturen inom näringslivet har dock förändrats. Industrisektorns andel av BNP har minskat till förmån för en expanderande tjänstesektor. På samma sätt har den traditionella basindustrin (massa och papper, järn-, stål- och metallverk, baskemikalier och gruvor) minskat sin andel av den totala industriproduktionen och trots en kraftig produktionsökning sedan 1970-talet har industrins totala elanvändning inte ökat i samma takt. Orsaken är dels olika effektiviseringsåtgärder och dels förändringar i produktionssammansättningen. Icke desto mindre är energi en betydelsefull insatsfaktor för den svenska industrin. Detta gäller också i högsta grad el. Distributionsförluster ligger alltjämt kring ungefär 10 procent av den totala elanvändningen, och transporter står för ungefär lika stor absolut elanvändning idag som för 40 år sedan (har därmed sjunkt som andel av totala elanvändningen). 5

6 TWh Distributions-förluster Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder och service Transporter Industri Figur 2 Sveriges elkonsumtion per sektor, (Källa: Energiläget i siffror, Energimyndigheten) 6

7 3. Elmarknaden Den svenska elmarknaden avreglerades Huvudsakligen innebar det att produktion och försäljning av el separerades från överföringen av el (nätverksamheten). Arbetet med att omreglera elmarknaden började 1992 då Statens Vattenfallsverk ombildades till Vattenfall AB och det nybildade affärsverket Svenska Kraftnät fick ta över ansvaret för stamnätet. Avregleringen gjorde det möjligt att producera och handla med el i konkurrens. Nätverksamheten, som är ett naturligt monopol, regleras och övervakas av Energimarknadsinspektionen inom Energimyndigheten. Möjligheten att övervaka nätverksamheten är central för att elmarknaden ska fungera bra och för att nätföretagen inte ska kunna missbruka sin monopolställning. Den svenska elmarknaden består av många självständiga aktörer. De är elproducenter, nätägare, systemansvarig (Svenska Kraftnät), elanvändare, elhandelsföretag i rollen som elleverantör och/eller balansansvarig och marknadsplatser (främst elbörsen Nord Pool). Figur 3 nedan beskriver samspelet mellan de olika aktörerna samt hur elen transporteras från producent till användare. Elen produceras av en elproducent som matar in elen i nätet. Sedan är det nätägarna som ser till att elen transporteras vidare till användaren. Det kan ske via stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av Svenska Kraftnät som även är systemansvarig. Det innebär att de ser till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert samt att export och konsumtion matchar produktion och import. Regionnät länkar el från stamnät till lokalnät och i vissa fall till elanvändare med hög förbrukning, exempelvis industrier. Det är sen de lokala näten som distribuerar elen till elanvändaren, exempelvis hushåll, butiker och industrier. Stamnät Elproducent Regionnät Elanvändare Lokalnät Inköp Elhandelsföretag Försäljning Elbörs Figur 3 Elmarknadens aktörer och samspelet dem emellan. (Källa: Den svenska elmarknaden och Svenska Kraftnäts roll, Svenska Kraftnät, 2007) 7

8 Elanvändare tar ut el från elnätet och konsumerar den och måste därför ha avtal både med ett elhandelsföretag för att kunna köpa el och med nätägaren för att få vara ansluten till nätägarens nät (nätabonnemang). Det är elhandelsföretaget som möter elanvändarna och säljer elen till dem. Elhandelsföretaget kan ha rollen som elleverantör (elåterförsäljare) och/eller balansansvarig. Rollerna kan finnas inom samma eller olika företag. En balansansvarig har ett ekonomiskt ansvar för att den el som elhandelsföretaget säljer alltid är i balans med elen som köps in för att täcka konsumtionen. Organiserade marknadsplatser, exempelvis elbörsen Nord Pool, och även mäklare tillhandahåller standardavtal, som underlättar för marknadens aktörer att göra affärer med varandra. 3:1 Vad består priset på el av? Som nämnt ovan så innebar avregleringen att den svenska elmarknaden gick från nationellt monopol till konkurrensutsatt marknad. Därför fungerar prissättning av el som vilken annan marknadsprissatt vara som helst. Det vill säga att utbud och efterfrågan styr priset. Elmarknaden i sig består av flera olika delmarknader och det är hur dessa samverkar som avgör vad konsumenten i slutänden får betala för elen. Kort sagt består elpriset av tre delar; kostnad för elhandel, elnät samt skatter/avgifter 2 (se Figur 4). 40 % Slutkonsumentens elpris uppdelat i tre kostnadsposter. 40 % består av kostnad för elhandel. 20 % 40 % 20 % utgör kostnad för elnät. 40 % går till skatter och avgifter. Figur 4 Elpriset uppdelat i kostnadsposter. Kostnad för elhandel bestäms på kraftmarknaden, det vill säga att elkunden betalar ett grundpris för sin el som utgår ifrån förändringarna på elhandelsplatsen Nord Pool. På Nord Pool sätts dagligen de priser som elhandelsföretagen sedan har att utgå ifrån som grund för deras prissättning. Priset påverkas främst av vattentillgången i de stora vattenmagasinen i Norge och Sverige och det internationella priset på olika bränslen. Men även kärnkraftproduktion i Sverige och Finland och styrmedel påverkar elpriset. I det totala priset för en genomsnittlig privatkund består ca 40 % av kostnad för elhandel. I denna kostnad ingår bland annat kostnader för utsläppsrätter och elcertifikat som beror på politiska beslut (mer om elcertifikat i nästa kapitel). Utsläppsrättigheterna (EU-ETS) 2 Svensk Energi 8

9 påverkar priset på fossila bränslen som används vid elproduktion och påverkar därför elpriset för slutkonsumenten. Kostnaden för elnät är de kostnader för elöverföring i elnäten som återförsäljare tar ut på elleveransmarknaden. Marknaden för eldistribution är reglerad och består av stamnätet (statligt ägt via Svenska Kraftnät) och lokala och regionala nät som ägs och drivs privat. Denna distributionskostnad, nätavgiften, beror på var i landet kunden bor samt på boendeformen och utgör ca 20 % av elpriset. Skatter och avgifter tas ut både vid produktion av el och vid konsumtion av el. Sedan avregleringen av elmarknaden (1996) har skattenivån nästan tredubblats och utgör idag ca 40 % av elpriset. Priset för slutkund innefattar energiskatt på el samt moms med 25 procent på det totala priset för elnät och elhandel. Sammanfattningsvis kan sägas att politiska beslut har en stor effekt på vad slutkunden betalar för el. 3:2 Vad har vi betalat för elen och vad driver priset på el? Historiskt sett har vi haft låga elpriser i Sverige. Som Figur 5 visar så har kostnaden för el stigit från knappa 60 till cirka 160 öre/kwh mellan 1970 till 2010 (öre/kwh i 2010 års priser). Under denna period har nätavgiften varit i stort sett konstant i reala priser. Istället är det de två andra delarna som ökat (dvs. högre kostad för el samt ökade skatter/avgifter). Figur 5 Konsumentpriset på el och eldistribution för hushållskund, inklusive skatter och elcertifikatsavgift, uppdelat på elpris och nätavgift. Öre per KWh i 2010 års priser. (Källa: Elmarknaden och elprisets utveckling före och efter avregleringen: ekonometriska analyser). 9

10 Faktorer som leder till ett högre elpris är främst hög efterfrågan (exempelvis vid kalla vintrar) och kostnadshöjande faktorer i tillförseln, exempelvis driftproblem i kärnkraften, begränsad vattentillgång och högre kolpriser. Figur 5 visar att prisökningstakten ökat markant under 2000-talet, flera faktorer har bidragit till detta. Sedan 1996 har vi bland annat haft en BNP-ökning som lett till ett högre elpris. En annan viktig förklaring till det ökade elpriset är att kolpriset ökat sedan Kärnkraften har reducerats över tiden och även det har bidragit till högre elpriser. Sedan 1990 har vi haft skatteökningar som också bidragit kraftigt till ett högre elpris. Skatterna har nästan tredubblats sedan avregleringen Elcertifikatsystemet (som förklaras närmare i avsnitt 4.1), och därmed vindkraftsutbyggnaden, har lett till ett lägre systempris på Nord Pool (förnybar el har trängt undan dyrare el från marknaden) men en högre kostnad för konsumenterna (det vill säga att konsumenterna bär kostnaden för elcertifikaten). En rapport som genomförts på uppdrag av Näringsdepartementet 3 påvisar varken prishöjande eller prissänkande effekter av avregleringen. Det finns dock en prisdifferens mellan svenskt områdespris och nordiskt systempris. Rapporten indikerar att flaskhalsar i överföring med andra länder ger ett högre genomsnittligt pris i Sverige. Även variationer i priset har ökat markant under 2000-talet. Det kommer bland annat av stora variationer i klimatet samt av driftproblem i kärnkraften. Vid pristoppen 2002/2003 var det underskott i vattenmagasin i kombination av hög efterfrågan som drev upp priserna och 2010 var det driftproblem i kärnkraften. Elmarknaden är relativt prisokänslig vilket gör att priserna svänger kraftigt när efterfrågan förändras (exempel vid låg temperatur). Summa summarum, ett högre elpris drivs främst av hög efterfrågan (exempelvis vid kalla vintrar) och kostnadshöjande faktorer i tillförseln (exempelvis driftproblem i kärnkraften, begränsad vattentillgång och högre pris på kol- och utsläppsrätter) och vise versa: ett lägre elpris ges av milda vintrar, hög tillgänglighet i kärnkraften, bra hydrologisk balans och lågt pris på kol och utsläppsrätter. Av senaste forskningen framgår dock att avregleringen i sig självt inte lett till någon prispåverkan, det vill säga att den varken har haft en prissänkande eller prishöjande effekt. 3:3 Elhandel Nästan all handel med el inom Norden går genom den nordiska elbörsen Nord Pool 4. På Nord Pool finns det en fysisk och en finansiell marknad. Den fysiska marknaden kan förenklat sägas bestå av två produkter, elspot och elbas. Elspot är en 24-timmars marknad för kortsiktig handel med fysiska elkontrakt. På elspot fastställs systempriset (spotpriset) ett dygn i förväg för varje timme på dygnet. Elbas är en fysisk justeringsmarknad för kontinuerlig handel med timkontrakt i de nordiska länderna, Tyskland och Estland. På den finansiella marknaden kan aktörer nyttja finansiella produkter med olika löptider för att säkra elpriset, det vill säga göra en framtida prissäkring. 3 Elmarknaden och elprisets utveckling före och efter avregleringen: ekonometriska analyser 4 Nord Pool är en handelsplats för el. Handelsområdet består av Sverige, Norge, Finland och Danmark. Utifrån anmäld tillgång och efterfrågan sätts varje dag priser för dygnets alla 24 timmar. Priserna för imorgon sätts idag. Priserna kallas ofta spotpriser. Nord Pool ägs av systemoperatörerna i Norge (Statnett), Sverige (Svenska kraftnät), Finland (Fingrid) och Danmark (Energinet.dk). Läs mer på nordpoolspot.com 10

11 3:4 Elområden och flaskhalsar Sverige har tidigare varit ett enda elområde (medan Norge och Danmark redan varit indelade i flera områden), men sedan slutet av 2011 är Sverige indelat i fyra elområden (även kallade prisområden, elprisomsråden, snittområden) som är geografiskt avgränsade från varandra. Dessa gränser går där det finns begränsningar av elöverföring i stamnätet, så kallade snitt eller flaskhalsar. I norra Sverige är produktionen av el större än efterfrågan och i södra Sverige är förhållandet det motsatta. Det gör att överföringskapaciteten inte alltid räcker till (det gäller under vissa timmar med stora elflöden). Beslutet att dela in Sverige i olika elområden ligger i linje med EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Enligt EU:s regelverk är det mothandel 5 och elområden som är tillåtna metoder för att bemöta situationer med flaskhalsar. Indelningen av elområden gör det tydligare att se vart det finns behov att bygga ut och/eller förstärka det svenska stamnätet. Vidare ger det en tydlig indikation på var det finns underskott i elproduktion, det vill säga vart det finns behov att öka elproduktionen för att minska långa transporter av el. Utan flaskhalsar inom Sverige skulle de fyra olika elområdena bilda ett gemensamt prisområde. På samma sätt så skulle hela Nord Pools handelsområde vara ett prisområde om det nordiska elsystemet skulle vara utan flaskhalsar. Figur 6 Karta över elområden och snitten. (Källa: Svenska kraftnät). 5 Mothandel är ett sätt att avlasta ett överbelastat snitt. Svenska kraftnät kan exempelvis beställa uppreglering i området med underskott av produktion. 11

12 I den tidiga analys som Energimarknadsinspektionen gjort 6 visar prisutvecklingen för spotpriset på Nord Pool att det uppstått tydliga strukturella prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Lägst pris är det i prisområde SE1 i norra Sverige för att sedan successivt bli högre desto längre söderut man kommer, klart högst pris är det i prisområde SE4( se Figur 6). Slutkundsmarknaden påverkas av fler faktorer än spotmarknaden och dess volatilitet (se ovan under 3:1 Vad består priset på el av?), men analysen visar att prisutvecklingen för slutkund följer samma mönster som spotpriserna. Det vill säga att det är dyrare priser för slutkund i södra Sverige jämfört med Stockholmsområdet och billigare för slutkund i norra Sverige jämfört med Stockholm. Tidigare begränsade Svenska kraftnät Sveriges export/import för att kunna garantera det svenska elnätets stabilitet. Efter att Sverige delats in i fyra elområden behöver Svenska kraftnät inte längre begränsa utrikeshandeln för att åtgärda begränsningar i överföringskapacitet inom landet. Indelningen av elområden leder således både till en ökad transparens eftersom det blir en förskjutning av både handel och konkurrens mot elspotsmarknaden samt att Svenska kraftnät får bättre möjligheter att driva systemet så effektivt som möjligt. 6 Analysen är gjord på perioden november 2011 till mars Resultaten baseras på de fem första månaderna efter elområdenas indelning (det vill säga införandet av en helt ny modell) samt under höglastmånader och bör därför tolkas med viss försiktighet. Elområden i Sverige; Analys av utvecklingen och konsekvenserna på marknaden (EI R2012:06) 12

13 4. Sveriges omställning mot förnybar energi EU har successivt kommit att driva en alltmera aktiv och ambitiös energipolitik (mer om detta i avsnitt 6). Utrymmet för en självständig svensk politik har därför krympt. De viktigaste initiativen tas idag i Bryssel, inte i Stockholm. Klimatfrågan är av stor betydelse i EU och klimat- och förnybarhetsmålen till 2020 driver länderna mot en grön politik. Andra viktiga frågor som diskuteras är konkurrensfrågor och försörjningssäkerhetsfrågor. Tyngdpunkten kan variera från tid till annan men i grunden är det dessa huvudfrågor som påverkar EU:s, och därigenom även Sveriges, energipolitik; effektivitet, försörjningssäkerhet och miljö (Figur 7). Effektivitet inkluderar frågor som marknad, priser och monopolreglering. Försörjningssäkerheten innefattar geopolitisk instabilitet, marknadsstabilitet och leveransavbrott. Det sista benet i den energipolitiska triangeln handlar om miljöhänsyn, klimatförändringar och föroreningar. Effektivitet Försörjningssäkerhet Miljö Figur 7 Den energipolitiska triangeln. Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU; miljömässig hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Sverige ska enligt överrenskommelse med EU nå en andel av förnybar energi på 49 procent år Sverige har ytterligare höjt ambitionen till att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 50 procent av den totala energianvändningen. Den totala andelen energi från förnybara energikällor i Sverige uppgick år 2010 till 47 % (se den årliga utvecklingen i Tabell 1). Enligt den prognos som presenterades i Sveriges handlingsplan för förnybar energi skulle Sverige nå denna nivå först 2015/2016. Med andra ord så ligger vi före i tidsschemat. Andel förnybar År energianvändning Tabell 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige uttryckt i %. (Källa: Energiläget i siffror, 2011) 13

14 4:1 Styrmedel i Sverige Som vi sett innebär EU:s mål kortfattat att vi ska minska klimatpåverkan, att vi ska öka andelen förnybar energi samt att vi ska effektivisera energianvändningen. Politiska målsättningar ger en signal om vad politiken vill, men utgör i sig inget styrmedel. För att Sverige ska kunna bidra till en ökad effektivitet, en ökad andel förnybar energi samt en bättre miljö så finns det olika styrmedel. Några av de viktigare styrmedlen som är relevant för elproduktion är: Koldioxid- och energiskatter. Handelssystem för utsläppsrätter. Ekonomiska bidrag till producenter. Ekonomiska bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt. Offentlig upphandling. Förenklat regelverk för tillstånd för att bygga. Traditionellt så har skatter varit det främsta styrmedlet för att styra utvecklingen inom energiområdet. Idag går vi mot att allt mer använda oss av marknadsbaserade styrmedel, två starka exempel på detta är elcertifikatsystemet (infördes 2003) och av handeln med utsläppsrätter (infördes 2005). I ett marknadsbaserat styrmedel är resultatet redan givet vid införandet och sedan är det upp till marknaden att avgöra vilka åtgärder som krävs för att resultatet ska nås. Genom elcertifikatsystemet införs kvoter över andelen förnybar energi som marknaden måste tillfredsställa. Utsläppshandeln sätter ett tak för koldioxidutsläppen. 4:1.1 Svensk-norskt elcertifikatsystem Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att öka produktionen av el från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Elcertifikatsystemet pågår till och med utgången av år Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Det innebär att handel med elcertifikat kan ske över landgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och Det motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna. Båda länderna har en lika hög ambitionsnivå. Elcertifikatsystemet berör främst producenter av förnybar el, elleverantörer, elintensiv industri och vissa elanvändare. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Tilldelningsperioden för elcertifikat är 15 år med vissa undantag. Den sista december 2012 går den första tilldelningsperioden för elcertifikat ut. Det betyder att alla anläggningar som är tagna i drift före 1 maj 2003 fortsättningsvis inte kommer att tilldelas elcertifikat för sin el producerad med biobränsle. För den som vill ha fortsatt tilldelning krävs en produktionsökning eller ombyggnad av anläggningen. 14

15 I ett marknadsbaserat stödsystem som elcertifikatsystemet är det givetvis vanskligt att med säkerhet kunna uttala sig om fördelning mellan kraftslag och hur mycket som hamnar i Sverige respektive Norge, meningen med ett marknadsbaserat system är att marknaden ska sköta detta, inte en centralplanerare. Energimyndigheten har dock skattat att en hel del kan komma att hamna i Sverige och under det gemensamma systemets första år har Norge haft en relativt liten elcertifikatberättigad produktion. Elcertifikatsystemet och dess utveckling är omgärdat av stora osäkerheter. Bland annat råder det osäkerhet kring framtida elanvändningen (efterfrågan) och utbyggnadstakt av ny förnybar kraft (utbud), dessa är givetvis kopplade till det rådande ekonomiska läget, meteorologi, ekonomiskt realiserbara potentialer av ny förnybar kraft etcetera. Om något av dessa två inte följer tänkt utveckling justeras kvoterna vid de regelbundna så kallade kontrollstationer (nästa kontrollstation är planerad till 2015). Vidare omgärdas hela systemet av osäkerheter som exempelvis nätutbyggnad; politisk ambitionshöjning samt eventuell anslutning av andra länder. Ska man våga sig på en framåtblick är det bästa antagande om framtiden att systemet framgent kommer att fungera mer eler mindre som idag. Samgåendet med Norge innebär att den politiska risken minskar i och med att två regeringar nu måste vara överens om exempelvis en ambitionshöjning av systemet. 15

16 5. Elmarknaden i Europa Eftersom energi är en naturlig och livsviktig del av vår vardag är energiförsörjning en av de viktigaste frågorna inom Europeiska unionen. EU:s energipolitik ska ta itu med de stora problemen som stigande energipriser, ett ökat importberoende, tryck på energiresurser och klimatförändringen. Politiken omfattar alla energikällor, både fossila källor (olja, gas och kol), kärnkraft och förnybar energi (solkraft, vindkraft, biomassa, jordvärme, vattenkraft och vågkraft) och strävar efter att göra EU till en ekonomi med låg förbrukning av säkrare, konkurrenskraftigare och hållbarare energi. EU:s direktiv om en öppen elmarknad innebär att konkurrens införs stegvis på elmarknaden. I elmarknadsdirektivet finns grundprinciperna för att liberalisera EU:s elmarknader. EU-kommissionen har betonat hur viktigt samarbetet är mellan de systemansvariga företagen. Detta kan bland annat bidra till att få fram tariffer som underlättar elhandeln över gränserna och att utveckla en gemensam elmarknad. 5:1 Elproduktion i Europa Figur 8 visar på en ökad elproduktion över tid i EU:s 27 7 under åren I samband med ekonomiska kriser i Europa sjönk produktionen men återhämtades igen till Energy supplied (in GWh) Figur 8 Elproduktion i EU:s 27 medlemsländer i GWh. (Källa: Eurostat, 2011) Figur 9 visar 2011 års elproduktion per energislag i EU-27. Termiska bränslen (inklusive biobränsle) är den största källan följt av kärnkraft inom EU-27. Vindkraften ökande under 2010 i produktion med 9,1 % och låg på en total andel på ca 5 %. 7 Siffror baseras på Europeiska Unionens 27 medlemsländer samt Norge, Kroatien och Turkiet. 16

17 12% 5% 28% 55% Conventional thermal Nuclear Hydro Wind Figur 9 Elproduktion per energislag i EUs 27 medlemsländer, (Källa: Eurostat, 2011) Figur 10 visar också produktionen per energislag, men nedbrutet till varje land. Av figuren framfår att den koldioxidintensiva elproduktionen (grön stapel) skiljer sig mycket mellan länderna. Malta (MT) har uteslutande koldioxidintensiv kraft, Polen och Nederländerna har mindre än tio procent koldioxidsnål del av sin elproduktion, medan Norge har nästan uteslutande har grön el. Sveriges energimix skiljer sig från de flesta andra ländernas eftersom att användandet av fossila bränslen är mycket mer vanligt förekommande på den europeiska kontinenten. Av de 14 EU-länder som har kärnkraft kommer störst produktion från Frankrike (75.0 %), Slovakien (52.6 %), Belgien (51.2 %), Ungern (42.4 %) and Sverige (38.1 %). Tyskland har beslutat att stänga ner samtliga kärnkraftverk under det kommande decenniet (de hade 2010 en andel på 22.9 %). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% MT EE PL CY NL EL IE IT UK TR DK LU DE CZ LT PT BG EU- HU RO HR ES FI LV EA- BE AT SI SK SE FR NO Conventional thermal Nuclear Hydro Wind Figur 10 Elproduktion per energislag nedbrutet till varje land inom EU-27, (Källa: Eurostat, 2011) 17

18 5:2 Elkonsumtion i Europa Elkonsumtionen drivs på lång sikt av demografiska faktorer och ekonomisk trendmässig utveckling. Europas befolkning ökar konstant och förväntas göra så även i framtiden (se Tabell 2). Detsamma gäller för efterfrågan på elektricitet. Som Tabell 3 visar så har efterfrågan ökat över tid och kommer även att göra så framöver. På kort sikt kommer variationer att uppkomma på grund av svängningar i den ekonomiska konjunkturen (och därmed svängningar främst i industrisektorerna). Efterfrågan dippade rejält (ca 4 %) under 2008 och 2009 i samband med ekonomiska kriser i Europa, men återhämtades till De två länder som konsumerar mest el i världen är Kina med 4693 TWh (2011) och USA med 3741 TWh (2009). När man slår ihop den totala elkonsumtionen i EU-27 så hamnar Europa på en tredjeplats med 3170 TWh (2010). Sverige och Norge kommer på 24 respektive 27 plats, men om elkonsumtionen istället räknas per capita visar det att både Sverige och Norge konsumerar betydligt mer per person. Kallt klimat, liten befolkning och energikrävande produktion bidrar till hög elkonsumtion per person 8. Noterbart är dock att även om den europeiska konsumtionsökningen är måttlig kommer den globala elanvändningen att öka i takt med att fattiga och medelinkomstländer fortsätter växa. Denna konsumtionsökning måste matchas med ökad produktion. Dessa länder kommer då att ställas inför samma målkonlikter (exempelvis miljöhänsyn kontra billig el) som den utvecklade delen av världen som vi i Sverige och Europa ställts/ställs inför. Nästa avsnitt förklarar närmare de europeiska klimatmålen. EU Befolkning Tabell 2 EU:s befolkningsutveckling i miljontal, från slutet av varje år. (Källa: Eurostat, 2011) EU Total Electricity Demand Tabell 3 Total elefterfrågan i EU-27 i TWh. (Källa: Eurelectric, 2011) 8 CIA The World Factbook 18

19 6. Planerad energiomställning i Europa -övergripande mål från EU EU:s mål innebär att vi ska minska klimatpåverkan med 20 procent, uppnå 20 procent förnybar energi och effektivisera energianvändningen med 20 procent, till år EU arbetar för att minska effekterna av klimatförändringen och fastställa en gemensam energipolitik. Som en del av den politiken enades de europeiska stats- och regeringscheferna i mars 2007 om bindande mål för att öka andelen förnybar energi. Senast 2020 ska förnybar energi stå för 20 procent av EU:s slutliga energikonsumtion (8,5 procent 2005). För att nå detta gemensamma mål är varje medlemsstat tvungen att öka sin produktion och användning av förnybar energi för el, uppvärmning och luftkonditionering/ventilation samt transporter. Förnybara energikällor utgör inte bara en del av vår kamp mot klimatförändringen, utan bidrar även till att skapa tillväxt och arbetstillfällen samt öka vår energisäkerhet. Andel ny förnybar kapacitet (annat än vattenkraft) har både ökat i absoluta tal i Europas kraftmix samt förändrats under de senaste åren. Enligt Figur 11 är ungefär 72 % av den totala förnybara energikapaciteten vind (77 GW), cirka 16 % utgörs av biomassa och förbränning av avfall, 6 % kommer från solenergi, 4 % från biogas och resterande 2 % består av geotermisk energi och annan teknik. Sedan slutet av 1980-talet har andelen vind ökat enormt på bekostnad av andra tekniker. Eftersom den förnybara energikapaciteten fortsätter att växa kommer troligen andelen vind (procentuellt sett) att öka från dagens nivåer. Figur 11: Andel förnybar energikapacitet i EU-27. (Källa: Europrognos 2009; Eurelectric) 19

20 Målen i fråga om förnybara energikällor beräknas som den förnybara konsumtionens andel av den slutliga bruttoenergikonsumtionen. Förnybar konsumtion omfattar den direkta användningen av förnybara energikällor (t.ex. biobränslen) plus den andel el och värme som produceras av förnybara energikällor (t.ex. vind, vatten), medan slutlig energikonsumtion är den energi som hushålls-, industri-, tjänste-, jordbruks- och transportssektorerna använder. Distributionsförluster för el och värme samt förbrukningen av dessa bränslen i produktionsprocessen för el och värme ingår även som en faktor i andelen förnybara energikällor. Ländernas ambitioner sammanfattas i så kallade nationella handlingsplaner (National Renewable Energy Action Plans). Varje medlemsstat ska senast den 31 december 2011 och därefter vartannat år, lämna in en rapport till kommissionen om hur främjandet och användningen av energi från förnybara energikällor utvecklas. Den sjätte rapporten, som ska lämnas in senast den 31 december 2021, ska vara den sista rapport som krävs. 9 9 EU Generaldirektoratet för energi och transport, Faktablad om förnybar energi,

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se Energisystemets betydelse för svensk ekonomi Runar Brännlund, CERE, Umeå University www.cere.se Elförbrukningen i Sverige 160" 3500" 140" 3000" TWh) 120" 100" 80" 60" 40" 20" EL"Twh" BNP" 2500" 2000" 1500"

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: N2014/734/E Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer