tidning från ditt lokala elföretag Nummer årgång 63 EGEN EL Allt fler vill producera själva Elektrisk stämning på DN-galan

Transkript

1 Tidningen:el tidning från ditt lokala elföretag Nummer årgång 63 EGEN EL Allt fler vill producera själva Elektrisk stämning på DN-galan hej då, nummer glödlampan! 3:2009 säkrare elnät SKIPPA STANDBY DIGITALA FOTORAMAR 1

2 ABB-robotar i nya Terminator Christian Bale har huvudrollen i Terminator Salvation, som hade premiär i somras. Men 18 robotar från svenska ABB spelar också stora roller. Tolv robotar av modellen IRB 6620 och sex stycken IRB 1600 medverkade under filminspelningen sommaren Genom specialeffekter mångfaldigades robotarna till en nästan oändligt lång produktionslinje i Terminator-fabriken, som massproducerar den växande armén av Terminators. Precis som med levande skådespelare var många av robotarna rejält sminkade, täckta med svart sot som om de hade slitit hårt under svåra förhållanden i långa tider. Robotarna har sedan inspelningen returnerats till ABB och preparerats för mindre visuella men lika viktiga framtida uppgifter inom industriell tillverkning i den verkliga världen! Jubileum för jul på nöjesfält Fem miljoner juleljus och 6 km ljusgirlanger på husfasaderna. Det är den ljusglittrande grunden för arrangemanget Jul på Liseberg, som i år ordnas för tionde året i rad besökte förra vintern nöjesparken Liseberg i Göteborg under de speciellt ordnade juldagarna i november och december. Hela parken pyntas då för att få fram en speciell julstämning. Förra året invigdes ett konstgjort snölandskap längs parkens huvudstråk. Annars är det själva julmarknaden och julborden som är grunden i evenemanget. I år öppnas Jul på Liseberg den 13 november. Här är ett urval av aktiviteter: Julmarknad med 80-tal bodar och butiker. Skidbacken. Erbjuder prova-på-skidåkning för barn. Design- och konsthantverksmarknaden i LisebergsTornets foajé. Isbanan med isshow och allmänhetens åkning. Lapplandsområdet hantverk, rensläde och lappländska specialiteter. Liseberg Ice Gallery & Bar isbar utskuren ur 37 ton naturis från Torne älv. Ett 20-tal attraktioner håller vinteröppet. Mer info: Hästbajs ska värma Malmös villor Trav- och galoppanläggningen i Jägersro vill göra pellets av gödsel från de 500 till 600 hästar som rör sig på området. Bakom idén står ett småländskt företag, Swebo Bioenergi i Ljungby. Dess projektledare Göran Nylin säger att projektet är i sin linda. Men före taget och Jägersro trav och galopp har haft ett första möte med länsstyrelsen och Malmös miljöförvaltning. Vi hoppas att anläggningen ska vara i drift 2011, säger Jägersros vd Lars-Åke Mårtensson. Anläggningen ska placeras i en förbränningsbyggnad som redan finns på Jägersro. Företaget tänker använda en del av pelletsen till egen försörjning av värme och varmvatten och sälja resten på öppna marknaden. Hästarna kan producera ton pellets per år. Källa: Sydsvenskan Foto: istockphoto 2 nummer 3:2009

3 NUMMER 3:2009 Eget juleljus Okey, vi svenskar är de som bränner av mest glittrande julbelysningar i hela Europa. Så vad då? Hur ska vi annars hitta sprickor i det kompakta vintermörkret som varje år belägrar vårt avlånga land? Vi behöver helt enkelt ljus! Vattenfall har räknat ut att vi under julen gör av med el som motsvarar vad villor drar under ett år. Det är inte lite det. Och dyrt blir det att ha en ljus jul, drygt 150 miljoner kronor. Tänk om vi i stället kunde producera en del av denna el själva. Det skulle få våra plånböcker att bli gladare och vi skulle dessutom säkert få ett och annat isberg att sluta svettas så kraftigt. Mer om egen el kan du läsa om i vårt stora reportage på sidorna 4 7. Hej då glödlampan! Denna kära, gamla ljuskälla är snart ett minne blott. Den 1 sep tember började de fasas ut. Nu ska lågenergilamporna ta över. De mest konservativa lampmänniskorna har hamstrat glödlampor, och en del hävdar att lågenergilampan inte alls är bra ur miljösynpunkt. Men där håller jag med EU, experter och utredningar: Byte av glödlampor till lågenergilampor minskar elanvändningen för belysning i både hushåll och elnät. Att de sedan, än så länge, ger ett lite kyligt ljus är en helt annan sak... Kom förresten på en sak: Varför tänder Finland hälften så mycket juleljus som Sverige? Finländare, och norrmän, har väl det lika mörkt som vi? Där finns något att tänka på. Hoppas din jul blir en glimrande jul! Sid. 4 7 Sid. 9 Omslag: Egen el foto: denny lorentzen Allt fler vill producera egen el 9 av 10 svenskar kan tänka sig att producera och sälja egen energi. Även om alla förutsättningar ännu inte är perfekta, så finns redan i dag bra alternativ. Varför inte satsa på en egen vindsnurra eller solpanel? Vatikanen tar kraft från ovan Vatikanen i Rom ska bli först med att driva ett helt land med solenergi. Solcellerna ska placeras utanför Rom. Vatikanens eget territorium är ingen bra plats för en större solcellsanläggning. Dess totala yta är mindre än en halv kvadratkilometer. Chefredaktör Lars Abelin Sid. 10 Energisnålt i badrummet 3 av 4 unga vill ha miljövänligare och energisnålare badrum. Bland äldre är det m ind r e än hälften som tycker det är viktigt. Det visar en undersökning som tagits fram av Gustavsberg. Sid. 11 Elnäten säkrare än någonsin Sverige står i dag tryggare än någonsin vad gäller elavbrott. Stormen Gudrun 2005 påskyndade miljardinvesteringarna för att säkra elnäten. Till och med 2010 kommer branschen totalt att ha satsat över 35 miljarder kronor på förbättringar i näten. Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresse - organisation för landets elförsörjningsföretag. Sid Glödlampan en slocknande stjärna chefredaktör Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ansvarig utgivare Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se art director Anna-Karin Jakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se layout Madelene Olsson, madelene@thefactoryofdesign.se projektledare Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.se administratör Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2009 upplaga ca ex. Tryckt på miljövänligt papper. Inget är för evigt. Edisons strålande uppfinning som lyst upp miljontals hem runtom i världen i över hundra år ska nu ersättas. Utfasningen har redan startat och snart finns LED-lampan i var mans hem. nummer 3:2009 3

4 Egen el allt fler vill producera själva 9 av 10 svenskar kan tänka sig att producera och sälja egen energi. Även om alla förutsättningar ännu inte är perfekta, så finns redan i dag bra alternativ. Varför inte satsa på en egen vindsnurra eller solpanel? Text: Lars Abelin foto: denny lorentzen En undersökning, där drygt svenskar i åldrarna år tillfrågats, visar att intresset för egen el är mycket stort. Enkäten utfördes av Cint på uppdrag av energibolage t Fortum. Här är några av slutsatserna: 9 av 10 konsumenter är positiva till att själva producera och sälja el. 8 av 10 vill ha ett erbjudande från sitt energibolag för att få hjälp med installation och drift av småskalig energiproduktion. För 4 av 10 räcker det med att tjäna in max 10 % av elräkningen för att det ska vara värt att installera småskalig energiproduktion. 8 av 10 skulle köpa solpaneler för enkel installation hemma om det var lättillgängligt (via exempelvis de stora byggvaru husen). Undersökningen visar att vi svenskar verkligen är intresserade av att producera egen el. Och det är inte enbart för att det på sikt skulle vara ekonomiskt lönsamt. Nej, hushållens största motiv är ädlare än så, nämligen hänsyn till miljön. I forskningsrapporten Småskalig elproduktion för en hållbar utveckling, som presenterades i somras och finansierats av forskningsprogrammet elan och Göteborg Energis forskningsstiftelse, skriver man: När det gäller hushållens motiv för att investera i solceller eller vindturbiner märks framförallt hänsyn till miljön. I vissa fall har hushållen en utpräglat miljövänlig livsstil och att investera i tekniken är ett sätt att göra något på energiområdet. Rapporten behandlar en speciell typ av småskaliga förnyelsebara lösningar som marknadsförs mot de svenska hushållen. 4 nummer 3:2009

5 Egen el i framtiden Smarta hus och nät Solpanelerna och/eller vindkraftverket används för att driva det som behövs med el. Om de alstrar mer energi än vad som behövs för hushållselen kan konsumenten också lagra energi, bland annat i elbilens batteri. När bilen är fulladdad och hushållet inte behöver mer el uppstår möjlighet att sälja extraenergi. Denna överskottsel går då ut i nätet och blir del av den större energiförsörjningen. Källa: Fortum Central och lokal elproduktion. Flödet går åt två håll; ibland är konsumenterna också producenter. Vindkraftverk och solceller ger oregelbunden produktion, som kräver en smartare styrning och anpassning av näten. Grafik: Tomas Öhring Från 2008 har bland andra företagen Egen El i Stockholm och Lundföretaget Home Energy lanserat koncept med småskaliga vindturbine r och solceller som hushållen via en växel riktare (som omvandlar strömmen till 230 volts hushållsel) pluggar in i sitt eluttag så att den egenproducerade elen kan användas direkt. Även Ikea satsar på produkter för närproducerad el och kommer inom några få år att sälja små kraftverk i sina varuhus. Vad är då problemet? Varför har inte fler svenskar börjat producera egen el i större grad? Forskningsrapporten pekar på tre orsaker: Investeringen är för hög. Hänsyn till grannarna. Hitta en plats för produkterna. Men det finns även fler orsaker. Elsäkerhetsverket har också regler kring egenproducerad el, och då rör det förstås just elsäkerheten. Det är exempelvis inte tillåtet att bara plugga in en stickpropp från sitt minikraftverk i en elkontakt. Nej, ett eluttag är till för att ta ut el och inte stoppa in egen energi, säger Mikael Schmidt, avdelningschef för produktsäkerhet på Elsäkerhetsverket. Mikael Schmidt medger samtidigt att det ur elsäkerhetssynpunkt egentligen inte är så farligt att koppla in exempelvis en mindre solcellsanläggning på till exempel 100 w på det befintliga uttaget, men att det rent princip iellt inte är tillåtet. Ansluter man flera solceller eller vinkraftverk till vanliga uttag ökar den totalt installerade effekten och därmed strömmen som går genom ledningarna. Detta kan orsaka varmgång och andra problem med risk för framförallt brand. Det man måste göra är att montera en ny fast anslutning som går till den egna elcentralen, säger han. Och detta måste göras av en behörig elinstallatör. Dessutom måste kunden först kontakta sitt elnätsföretag och skriva avtal om att det är ok att man som kund producerar el. Hur är det då med den el som du som hushållskund producerar? Det finns en del alternativ: Har du enbart befintlig elmätare, så riskerar du faktiskt att få högre elräkning i dag. Många av dagens elmätare mäter enbart totala mängden tillförd energi och inte den energi som matas in på elnätet (från elbolaget och dig själv) respektive din faktiska förbrukning. Lösningen skulle kunna vara en så kallad nettomätare, som innebär att det enbart är nettot (köpt och producerad el) som registreras. Nettomätare är helt lagligt att använda, men tyvärr är inte själva netto mätningen tillåten i dag enligt ellagen. En lösning för att nummer 3:2009 5

6 ändå tillgodogöra sig all producerad el är att teckna ett avtal om netto debitering. Då slipper du betala för den energi du tillför elnätet utan skänker helt enkelt överskottet till ditt elhandels företag. Det finns ändå en teknisk lösning som gör att din självproducerade el mäts. Men då krävs att du har en elmätare som kan registrera producerad el på timbasis och ett så kallat inmatningsabonnemang. Det abonnemanget tar nätägaren ut en avgift för, som kan vara så mycket som över kronor/år. Du kan dessutom tvingas byta eller installera en extra elmätare. Dyrt och omständigt. Ingen bra lösning med andra ord. De alternativ som finns i dag erbjuder uppenbart ingen idealisk lösning för dig som producerar din egen el. Självklart ska du ha betalt för den el du tillför. Energibranschen hade ett gyllene tillfälle att installera elmätare som klarar av nettomätning, när man till den 1 juli i år installerade 5,2 miljoner nya elmätare till en kostnad av cirka 15 miljarder kronor. Det är den mätaren du har i dag och som mäter din faktiska förbrukning. Jag tycker det hade varit bra när man gjorde en så omfattande insats om man samtidigt, som standard, hade passat på att installera elmätare som var förberedda på att hantera dubbla flöden, säger Linus Palmblad, handläggare på Energimyndigheten. Checklista för egen el Det första du bör göra är att kontakta ditt elnätsföretag för informa tion och för att skriva avtal om egenproducerad el. Är din anläggning mindre än 12 k W krävs ingen miljöanmälan, dock eventuellt bygglov. En rotordiameter under 2 meter på vindsnurran kräver inget tillstånd. Med en växelriktare förvandlas strömmen till 230 volts hushållsel. Du måste ha en ny fast anslutning till din elcentral, för att du ska kunna mata in egenproducerad el på elnätet. Anslutningen måste göras av behörig elinstallatör. Den el du inte själv använder kan du låta gå ut på det allmänna elnätet. Kontakta ditt elnätsföretag. Det är ditt elnätsföretag som äger elmätarna och alltså inte ditt elhandelsföretag där du köper din el. (Dessa uppgifter står på din elräkning.) Solfångaren som balkongräcke kommer från Home Energy. Airdolphin är en japansk vindsnurra med 180 cm i diametern på rotorn, som i Sverige saluförs av Egen El. Men det är bara en tidsfråga innan energi branschen och regelverket kommer i kapp och du självklart får betalt för den el du producerar och tillför elnätet. Då får du förstås också en lägre elräkning från ditt elhandelsföretag. Att hantera egenproducerad el är på intet sätt något främmande. I övriga Europa är det vanligt med så kallade inmatningstariffer. Det innebär att man mäter och säljer all egenproducerad el separat och får en viss tariff för denna el som är högre än det elpris som kunden köper av sitt elhandelsbolag. Det kan röra sig om så mycket som en intäkt på 4 5 kr/kwh för solcellsel. Johan Ehrenberg, vd Egen El, känd debattör och ägare av etc, har i flera år förespråkat att vi ska börja producera vår egen el. Men han anser att motståndet mot detta tidigare varit stort: Motståndet handlar nog mest om att branschen länge sett sig som aktörer där konsumenten inte varit så intressant. Vi har gått från en bransch som bara levererade på sina egna villkor till en bransch som måste engagera och få stöd av sina kunder för att hitta rätt lösning. Sedan har branschen varit orimligt orolig för den el folk kan göra själva av ekonomiska skäl. Men egen el är inget hot mot elföretag, inte i en situation där elmarknaden kommer att expandera kraftigt nu när oljan och kolet ska fasas ur. Det finns inga säkerhetsproblem med egen el. Inte mer än det finns med tvättmaskiner eller spisar. Allt ska installeras rätt bara. Och produkterna vara godkända. Men motståndet från energibranschen mot att hushållen producerar egen el verkar i dag vara som bortblåst. I våras gick Svensk Energi ut och stöttade möjligheterna för privatpersoner att börja producera egen el. Branschorganisationens vd Kjell Jansson säger: Möjligheterna för privatpersoner att börja producera egen el är en utveckling som elbranschen välkomnar och stöttar. Regel verket är fortfarande aningen spretigt. Det skulle exempelvis kunna bli tillåtet med nettomätning. Kjell Jansson tror att elkunder som också blir elproducenter är nästa stora omvälvning på elmarknaden. Det finns flera problem som berörda myndigheter och elbranschen snarast behöver analysera, säger han. Från vår sida är inställningen tydlig: ju enklare för kunden, desto bättre. Regeringen är också på hugget. I somras beslutade den att införa ett investeringsstöd för solceller. Det täcker upp till 60 procent av kostnaden för privatpersoner, organisationer och företag. Nästa steg blir att underlätta för den som vill sälja överskottsel till andra, genom att bland annat göra en översyn av ellagen och tillåta nettomätning. I nuläget handlar mikroproduktion främst om mindre vindkraftverk och solpaneler. I samtliga fall rör det sig om relativt stora investeringar för den enskilde. Men här går utvecklingen snabbt åt rätt håll för kunden. Marknaden för de minsta egen el-produkterna förväntas växa, och med fler producenter så pressas priserna. Hur lång tid det tar i dag för att tjäna in sin investering på egen elproduktion är svårt 6 nummer 3:2009

7 Foto: paul tolenaar Foto: Istockphoto Solcellen Solarvente, större bilderna, kommer från Egen El. Småbilderna överst: Energy Ball (Home Energy), vindturbin (Home Energy) och vindsnurran Lillen (Egen El). att säga exakt, men Egen El uppskattar att investeringen är betald inom 7 10 år för vind och cirka 15 år för bidragsgrundande solanläggning. Att använda sin egen, klimatsmarta el innebär också ökat energisparande, säger Johan Ehrenberg, vd för Egen El. Alla blir snåla med sin el om de gör den själva. Samtidigt som mikroproduktionen tros komma starkt, så fortsätter den vindkooperativa vindkraften att öka. Energimyndigheten räknar med en ökning med 20 procent under , från 84 till 100 mw installerad effekt. Det framtida scenariot för elförsörjningen kommer att bli mångfacetterat. Det är också här så kallade smart grids kommer in. Det kan närmast översättas med smarta elnät. Och det är just vad som behövs för att klara att ta hand om all el som kommer från mindre producenter, och inte som i dag från storskaliga kraftverk. I Sverige i dag står vatten- och kärnkraft för 90 procent av elförsörjningen. Här står myndigheter och energibranschen inför en stor utmaning, ivrigt påhejade av konsumenter som värnar om miljön och vill bidra till en klimatneutral och miljövänlig el. Källor: Svensk Energi, Energimyndigheten, ERA, Elsäkerhetsverket Mer info: (Nätverket för vindbruk) (Svensk Energi) (Energi myndigheten) El säkerhets verket) Produktinfo: egenel.etc.se (Egen EL AB) (Home Energy AB) (Solarit) (S-Solar) Håll koll på dina elkostnader Med en energimätare blir du medveten om energianvändningen i ditt hushåll och kan dra ned på onödig användning av el. Du kan exempelvis kolla energiförbrukningen och kostnaden för nätanslutna apparater som värmepumpar, tv-apparater och datorer. Mätaren visar volt, watt, antal kilowatttimmar och totaldrift. Drivs med batteri. Enligt leverantören InVest finns mätaren att köpa hos Gekås i Ullared ( Teknikmagasinet ( och Elgiganten ( Mätaren kostar cirka 200 kronor. Mest juleljus i Europa I jultid är svensken den mest belysningsglada medborgaren i Europa. Men det kostar att ligga på topp, nämligen över 150 miljoner kronor. Nu tändas tusen juleljus Den traditionella julsången stämmer bra in på Sverige. Stjärna i fönstret, elljusstake och ljusslingor både inom- och utomhus... Vattenfall har räknat ut att vi under julen förbrukar el motsvarande vad villor i hela landet förbrukar under ett helt år. I grannlandet Finland tänds bara hälften så mycket ljus som i Sverige. Den främsta konkurrenten för att nå titeln som världens mest julbelysta land är USA. Fjärrvärme dominerar i flerbostadshus Fjärrvärme som uppvärmningssätt fortsätter öka i Sverige. Samtidigt ökar antalet värmepumpar. Oljeeldning som uppvärmningssätt för Sveriges flerbostadshus har minskat stadigt sedan början av 1980-talet och fortsätter att minska. Fjärrvärmen är det fortsatt klart dominerande uppvärmningssättet. Det visar officiell energistatistik från Energimyndigheten. 82 procent av ytan i flerbostadshus värmdes 2007 med fjärrvärme, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Dessutom stod fjärrvärme i kombination med annan uppvärmning för cirka 3 procent. Oljeanvändning för uppvärmning har minskat från kubikmeter/år 1995 till kubikmeter Cirka 1 procent av ytan i Sveriges flerbostadshus värms i dag med i huvudsak olja. Antalet installerade värmepumpar i flerbostadshus fortsätter att öka fanns cirka värmepumpar och 2007 hade antalet ökat till cirka Ungefär hälften var bergvärmepumpar. elmarknad i topp Den svenska elmarknaden fungerar väl och är en av de mest utvecklade i Europa. Den bedömningen gör Energimarknadsinspektionen (EI) i sin årliga rapport till EU-kommissionen där bland annat konkurrens och försörjningstrygghet tas upp. nummer 3:2009 7

8 Solfångare i öknen. Bilden är från det spektakulära solenergiprojektet Kramer Junction i södra Kalifornien. Sahara ska ge Europa solenergi Solenergi från afrikanska Sahara ska täcka stora delar av Europas framtid a energi behov. Det menar aktörerna ba k - om d e t g i g a n t i s k a s o l e n e r g i p r o j e k t e t Deserte c. Ett 20-tal, främst tyska företag bland annat E.ON, Deutsche Bank och Siemens står bakom projektet under namnet Desertec Industrial Initiative. Svenska ABB är också en av aktörerna. Projektet Desertec presenterades i somras. Uppskattningarna om hur mycket av Europas elbehov som ska kunna uppfyllas med soldrivna kraftverk från Afrika går isär. Försiktiga bedömare talar om 15 procent, andra talar om att ökenelen skulle kunna täcka det mesta av EU:s energibehov. Enligt planerna ska ett nätverk av stora solfångare sättas upp i Sahara med omnejd. Sammantaget rör det sig om flera kvadratmil som kommer att täckas av solfångarna. Den största utmaningen blir att lösa transporten av energi genom Nordafrika och Medelhavet. Satsningen planeras kosta cirka 400 miljarder euro. Den första elen från Sahara ska enligt tyska medier kunna börja flöda till Europa om tio år och i full skala först Miljoner till elbilsprojekt Energimyndigheten satsar 15,3 miljoner kronor på två elbilsprojekt. Dels handlar det om att etablera 500 laddningsplatser i Stockholm och Göteborg, dels om att öka användningen av elbilar i förvaltningarna i Göteborg och Trollhättan. Energimyndighetens satsning innebär ett 25-procentigt stöd till totalkostnaden för projekten. Foto: Sandia National Laboratory Skippa standby Många av våra elapparater står i standby-läge när de inte används. Det drar el. Stäng av elapparaterna när de inte används! Så mycket som procent av all energi som dina apparater använder under sin livslängd går åt när de står i standby-läge. Totalt sett kan därför upp till 10 procent av din hushållsel gå åt till standby-läge. Om alla hushåll stängde av hemelektronik som TV, dator, dvd, digitalbox, bredbandsmodem, mobiltelefonladdare skulle ett halvt års elförbrukning för en medelstor stad sparas in. Dessutom är det, ur brandrisksynpunkt, bra att ha TV-apparaten avstängd när den inte nyttjas. Här kommer några tips på hur du sänker elräkningen och gör en insats för miljön: Ett grenuttag med inbyggd strömbrytare är en billig och effektiv strömbrytare. Med en enda knapptryckning släcker du dator, skrivare, förstärkare och allt vad du Djur orsakar strömavbrott Det är inte bara åskan som slår ut vår el. Små och större djur mörklägger också våra hem. Tidningen El har gått igenom sommarens strömavbrott, orsakade av djur, i hela landet. Här kommer en sammanställning i urval: Åmotfors, den 28 juni Fågel (osäkert av vilken art) kommer i kontakt med en spännings förande ledning vid en transformator. Närmare 500 hushåll i Eda blir utan elektricitet. Ett grenuttag med inbyggd strömbrytare är en billig och effektiv strömbrytare. kopplat till datorn. På så sätt används ingen standby-energi i onödan. Du kan själv ställa in att din dator ska stänga av skärmen när du inte har använt den på en stund. Inställningen brukar heta viloläge. Fråga efter energiförbrukningen när du köper en ny tv. En 32-tums lcd- eller plasma-tv drar inte så mycket mer än en vanlig tv i motsvarande storlek. En 40-tummare kan dra så mycket som 300 w. Källa: Energimyndigheten ( Veddige, den 7 juli Mördar snigel tar sig in i ett elskåp mellan fasledaren och metallen i skåpet. Detta leder till kortslutning för fyra hushåll. Storvik, den 19 juni Bäver fäller ett träd över en högspänningsledning. Det blir kortslutning i elledningen, vilket dessutom startar en mindre gräsbrand. 300 abonnenter står utan el. Örkelljunga, den 10 juli Ormvråk sätter sig på en strömförande ledning och orsakar strömavbrott. 183 hushåll drabbas. Foto: Madelene Olsson Halmstad, den 3 augusti Uggla orsakar kortslutning i en transformator. 700 hushåll norr om Halmstad står utan elström. Örebro, juni Myror kryper in i elmätare och orsakar elavbrott för ett tiotal elabonnenter i länet. Grafik: Madelene Olsson/tfod 8 nummer 3:2009

9 Vatikanen tar kraft från ovan Det katolska miniputt-landet Vatikanen i Rom ska bli först med att driva ett helt land med solenergi. Solcellerna ska placeras utanför Rom, på teknikhistorisk mark. Vatikanens eget territorium är ingen bra plats för en större solcellsanläggning. Dess totala yta är mindre än en halv kvadratkilometer. Den är dessutom täckt av historiska byggnader som Peterskyrkan och Sixtinska kapellet. I stället kommer Vatikanen att bygga en Stämningsfulla ljus kan orsaka brand Nu är snart adventsfirandet i gång. Men glöm inte ljusen! Under december inträffar flest bränder orsakade av ljus. December till februari är den period på året då det inträffar flest bränder i bostäder i Sverige. Antalet utryckningar på grund av levande ljus ökar för varje adventsdag och är flest den 4:e advent. Vid tredje advent är brandtillbud i adventsljusstakar extra vanliga. Då har de första ljusen redan brunnit ner ett stycke samtidigt som vaksamheten blivit mindre. Det räcker med en kortare glömska för att branden ska vara ett faktum. Statistiken visar att den vanligaste orsaken till ljusbränder är att ett tänt ljus lämnats helt utan uppsikt. Ibland uppstår branden först när ljuset brunnit ner och antänt ljusstaken eller annat brännbart i närheten. Men det förekommer också tre kvadratkilometer stor anläggning med solceller i närheten av den medeltida byn Santa Maria di Galeria, nära Rom. Det är samma plats där radiopionjären Guglielmo Marconi monterade en stor radiosändare åt Vatikanen Solcellsanläggningen beräknas stå färdig 2014 och ska då täcka Vatikanens hela behov av elektricitet. Det ska även bli el över att exportera till landet där anläggningen står, nämligen Italien. Källa: Bloomberg att ljuset ramlar omkull eller att en gardin fladdrar till och blivit antänd. Här kommer en checklista för att undvika bränder orsakade av levande ljus: Lämna aldrig tända ljus obevakade. Låt inte ljusen brinna ner helt. Somna inte ifrån levande ljus. Värmeljus kan överhettas och börja brinna. Tända ljus måste stå stadigt i sina ljusstakar det är viktigt att ljuset och ljusstaken har samma dimension. Placera ljusen borta från allt som är brännbart. Förbered dig också om olyckan skulle vara framme. En brandvarnare i varje rum larmar direkt när rök utvecklas. Köp en handbrandsläckare eller två om du har mer än en våning och investera i en brandfilt. Att sätta upp en påminnelselapp på ytterdörren som påminner dig om att kolla en extra gång om du verkligen släckt ljusen är också en bra idé. Källa: Räddningsverket Soldrivna leksaker Skippa batterierna och kör på solkraft! Det här är något för klimatsmarta barn och föräldrar förstås. Bland de soldrivna leksakerna finns en gräshoppa som börjar hoppa och dansa i solljus eller under en stark lampa, en miniracer och en helikopter vars rotorblad kan snurra. Mer info: Grön webbplats LivingGreen.se är en ny webbplats som visar hur man med små förändringar kan nå en grönare vardag. Ambitionen är att motivera 90 procent av de svenska konsumenterna att bli 10 procent grönare. Om målet nås skulle det minska utsläppen med ton koldioxid per år. Det motsvarar cirka varv runt jorden med jumbojet per år. På sajten LivingGreen.se finns fakta, konkreta råd och tips på hur man gör för att leva lite grönare. Besökare erbjuds även möjlighet att ställa frågor till experter inom olika områden. Med verktyget Green Target hjälper LivingGreen sina medlemmar att kolla hur mycket de belast ar miljön i dag, sätta upp mål och mäta sin miljövinst. För mer info: Fåglar blev musik Kompositören Jarbas Agnelli fick se en bild i en tidning där fåglar satt på elledningar. Han tyckte att fåglarnas placering på de fem ledningarna påminde om noter. Så då skrev han musik där varje fågel motsvarar en not. Hur resultatet, kallat Birds on the Wires, blev kan du lyssna på och se genom att skriva in länken com/ nummer 3:2009 9

10 Foto: Mathias Nero Burgare med elladdning McDonalds har invigt sin första laddstation i Sverige, i Skärholmen utanför Stockholm. Nu kan gästerna ladda sina elbilar kostnadsfritt medan de äter. Meningen är att fler av matkedjans restauranger ska få laddstationer, med början i västra och östra Sverige. 1 miljon tyska elbilar Tyskland ska bli elbilslandet nummer ett. I augusti sjösatte regeringen en utvecklingsplan med målet en miljon elbilar Regeringen satsar 500 miljoner euro, motsvarande 5,1 miljarder kronor, på elbilsutvecklingen. Det är pengar som finns avsatta i det senaste konjunkturpaketet. Vid sidan av infrastrukturen, att man kan ladda bilarna, är batterierna nyckelfrågan, sade trafikminister Wolfgang Tiefensee. Källa: DN Energisnålt i badrummet 3 av 4 unga vill ha miljövänligare och energisnålare badrum. Bland äldre är det mindre än hälften som tycker det är viktigt. Resultatet kommer från en undersökning som Gustavsberg gjort med syfte att få reda på svenskarnas inställning till inredning, badrumstrender och miljö. Resultatet visar att vi svenskar är minst sagt motsägelsefulla. En stor del av oss vill exempelvis ha miljö vänligare utrustning i våra badrum, men endast 2 procent prioriterar just miljöaspekter när man köper ny utrustning. Produkten som står högst upp på önskelistan är det energislukande bubbelbadkaret. När vi väljer att aktivt ta till vara på våra miljöresurser stänger varannan svensk av vattnet vid tandborstningen. Hela 71 Ett nytt bostadshus på Kungsholmen i Stockholm har i höst utrustats med framtidens energilösningar. Solpaneler på taket producerar energi som kan ladda elbilar i garaget. procent av de svarande i åldern år anger dessutom att de skulle vilja ha miljövänligare och energisnålare utrustning i badrummet. I åldersgruppen år är siffran mycket lägre: endast 42 procent. Så många som en femtedel av männen uppger att de överhuvudtaget inte anpassar sina badrumsvanor med tanke på miljön. Undersökningen i korthet: 51 procent stänger av vattenkranen när de borstar tänderna. 31 procent har valt en snålspolande toalett stol. 27 procent har vattensnål blandare. 9 procent spolar inte varje gång de använde r toaletten. 2 procent anger att miljövänligheten är det viktigaste när de väljer inredning till sitt badrum. Solenergi laddar elbilar i bostadshus Miljöambulans rullar i Stockholm I somras fick Stockholms världens första miljöanpassade ambulans. Beställare är Stockholms läns landsting. Den biogasdrivna ambulansen Sprinter NGT 315 är framtagen av Mercedes-Benz i samarbete med Euro-Lans, Sveriges största ambulanstillverkare. Miljöambulansen drivs på biogas och innebär stora miljövinster för Stockholms hårt trafikerade gator. Bostadshus på Lindhagensterrassen på Kungsholmen i Stockholm förses med solpaneler på taket för lokal produktion av förnyelsebar el. Elen går till olika funktioner i byggnaden men kan också användas för att ladda en elbil via ett tiotal laddstatione r i husets garage och utanför huset. De boende kommer att få tillgång till en elbil via en gemensam elbilspool. En display i husets entré visar information om hur mycket el som solpanelerna producerar och hur mycket el som elbilarna laddas med. I framtiden kommer det också bli möjligt att leverera el från huset till Fortums elnät i Stockholm. Solpanelerna på taket omfattar 35 kvm och kommer att producera ca kwh per år. I projektet ingår tre 16-våningshus med totalt 253 lägenheter och är ett större samarbete mellan Fortum och Skanska, Sustainable Urban Living, som syftar till att utveckla ett integrerat koncept för byggnade r i stadsmiljö med nollkonsumtion eller endast låg nettoanvändning av energi. 10 nummer 3:2009

11 Foto: Istockphoto elnätet säkrare än någonsin Sverige står i dag tryggare än någonsin vad gäller elavbrott. Stormen Gudrun 2005 påskyndade miljardinvesteringarna för att säkra elnäten åtog sig energibranschen gentemot regeringen att bygga bort kvarstående brister i framförallt landsbygdsnäten. Till och med 2010 kommer branschen totalt att ha satsat över 35 miljarder kronor på förbättringar i näten. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007), som drabbade Syd- och Västsverige med stor kraft, påskyndade arbetet. Exempelvis har de tre stora elnätsföretagen (Vattenfall, e.on och Fortum) sedan stormen Gudrun i januari 2005 fram till i dag investerat sammanlagt över 26 miljarder kronor för att undvika kommande elavbrott. Investeringarna har gjorts över hela landet. Totalt sett är nu hela 70 procent av det svenska elnätet förbättrat. Leveranssäkerheten i det svenska elnätet ligger nu på 99,98 procent. I lokalnätet är det främst nedgrävning av Babyboom vid strömavbrott Det kan finnas vissa positiva bieffekter vid strömavbrott. Det visar ett strömavbrott i Holland en decemberdag för ett par år sedan. En helikopter drog ned elledningar som försörjde nio holländska byar med ström. I 50 timmar var invånare i kommunen Maasdriel utan ström. ledningar som gäller. Resten är utbyte av oisolerade luftledningar som ersatts med isolerade. Sammantaget rör det sig om flera tusen mil nya ledningar. Dessutom har elnätsföretagen trädsäkrat hela regionnät (alltså fällt träd i närheten av luftledningarna och även breddat skogsgatorna). e.on uppger till Tidningen El att de fram till och med 2010 kommer att ha åtgärdat nästan alla lokalnät i skogsbygderna. Huvuddelen är i Småland, norra Skåne, östra Halland, norra Blekinge och södra Östergötland. Efter den ekonomiska storsatsningen från stormen Gudrun 2005 fram till i dag, så fortsätter elnätsföretagen även de närmast kommande åren att satsa på att säkra elnäten. Miljarder fortsätter att årligen investeras i säkrare ledningar och automation i nätet så att det kan fjärrstyras från en driftcentral. Miljardinvesteringarna gör att elavbrotten nu ska bli färre än tidigare. Och i de fall det blir avbrott ska dessa bli kortare, eftersom felsökningen underlättas av att Många åkte till närliggande städer för att slippa frysa i midvintermörkret. Men vissa sökte tydligen värme hos varandra, kunde kommunen senare konstatera. Nio månader efter strömavbrottet föddes nämligen 44 procent fler bebisar än samma månad året innan. det är tusentals mil färre luftledningar att kontrollera. Stormarna Gudrun och Per gjorde över en miljon elabonnenter strömlösa. Gudrun var starkare, upp till 45 m/s i vindbyarna, och mer förödande elabonnenter blev utan ström kvällen den 8 januari 2005 när Gudrun drog fram. Nära kilometer av ledningsnätet skadades. Stormen Per ledde till att kunder blev utan el. Om det nu i vinter dyker upp en släkting till Gudrun och Per, så kommer Sverige inte att bli lika sårbart tack vare de miljardinvesteringar som gjorts och görs. Checklista så klarar du elavbrott BELYSNING Extra säkringar Ficklampa Batterier Stearinljus Lyktor (+eventuell lampolja) Tändstickor/tändare Batteridrivna lysstavar VÄRME Reservkamin (fotogen eller gasol) Bränsle till kaminen Sovsäck Filt Liggunderlag Isoleringsmaterial Tätningslister Värmeljus MAT Reservmat (torr foder & h e lk o ns e r v e r ) Sprit- eller gasolkök Bränsle till reservköket VATTEN Dunkar/hinkar HYGIEN Hygienartiklar Husapotek Våtservetter Toalettpapper Plastpåsar/sopsäckar INFORMATION Batteriradio Batterier till radion nummer 3:

12 Foto: Tekniska museet Slutavsyning av Lumalampor från 1950 (svartvita bilden). Peter Bennich, belysningsexpert på Energimyndigheten, granskar olika lampor (lilla bilden i mitten). Glödlampan en slocknande stjärna Inget är för evigt. Edisons strålande uppfinning som lyst upp miljontals hem runtom i världen i över hundra år ska nu ersättas. Utfasningen har redan startat och snart finns LED-lampan i var mans hem. Text: Eva-Maria Fasth Få uppfinningar för hemmet har blivit lika älskade som glödlampan. Om det är det gulvarma ljuset, den bulliga formen, den geniala enkelheten eller det facila priset som gjort glödlampan till en global, sekellång succé är svårt att spekulera i. Förmodligen är det alla dessa praktiska, känslomässiga och ekonomiska faktorer tillsammans som lett fram till den exempellösa framgången. Den självlärda, amerikanska uppfinnaren Thomas Alva Edison uppfann lampan med det elektriska ljuset Att Edison var lika mycket affärsman som uppfinnare bäddade för framgång. Hans företag lät trycka upp skyltar med informationstext för att lugna oroliga besökare i rum som utrustats med nymodiga glödlampor: This room is equipped with Edison Electric Light. Do not attempt to light with match. Simply turn key on wall by door. The use of Electricity for lighting is no way harmful to health, nor does it affect the soundness of sleep. Visserligen var inte Edison först med själva idén att skapa elektriskt ljus. Redan 1801 hade den brittiske apotekaren sir Humphry Davy lyckats få platinaremsor att lysa genom att leda el genom dem. Samma apotekare kunde 1810 visa upp Davylampan genom att skapa en ljusbåge mellan koltrådar kopplade till ett batteri. Glödande tråd låg liksom i luften under det innovativa 1800-talet och många var de vetenskapsmän och uppfinnarjockar som experimenterade med elektriskt ljus. Stearinljusen och gaslamporna, som var det som stod till buds i hem och på arbetsplatser, var inte bara brandfarliga utan gav också ett tämligen bristfälligt ljus. En tyskfödd amerikan, urmakaren Heinrich Göbel, tillverkade 1854 den första glödlampan som går att likna vid dem som vi är vana vid. Tekniken byggde på karboniserad bambuglödtråd i en vakuumbubbla. 12 nummer 3:2009

13 Att skapa ett syrefritt utrymme runt den glödande tråden, för att förhindra att den brann upp, blev nyckeln till den moderna glödlampans skapelse. Göbel försökte senare förgäves hävda att han varit först med glödlampan, men lyckades inte få det amerikanska patentverket på sin sida mot Edison. Under talen drog kapplöpningen igång på allvar. På ena sidan Atlanten fanns den brittiske fysikern och kemisten Joseph Wilson Swan som upptäckte att om man lämnade lite syre kvar i vakuumet så kunde den glödande tråden lysa nästan vitt utan att börja brinna. På den andra sidan den stora oceanen pågick ett nordamerikanskt race mellan kanadensare och amerikaner, däribland William Edward Sawyer samt den person som skulle gå vinnande ur striden entreprenören och inkarnationen av den amerikanska drömmen om the selfmade man, Thomas Alva Edison fick Edison patent nummer på en lampa med glödande koltråd ersattes materialet i tråden med volfram, som tål betydligt högre temperatur. Voilà en glödlampa för alla var född! Som den smarta affärsman som Edison var köpte han upp andra patent som utvecklade och förfinade tekniken och inledde ett samarbete med forne konkurrenten Swan i England som egentligen var ett halvår före Edison med den lysande uppfinningen. Thomas Alva Edison lyckades också vinna en bitter patentstrid mot landsmannen William Sawyer, som hävdat att Edison stulit idén till glödlampan från honom. Thomas Alva Edison var helt enkelt smartast med de största finansiella musklerna på sin sida och följaktligen är hans företag Gene ral Electric i dag, över hundra år senare, rankat som världens näst största företag av den amerikanska tidskriften Forbes. Men den konventionella glödlampan är en smärre katastrof sett ur energieffektiviseringssynpunkt. Bara fem procent av energin som används i en glödlampa är synligt ljus. Resten är värme. Att använda el på detta ineffektiva sätt är naturligtvis illa både för klimatet och för ekonomin. Därför har eu:s ekodesignkommitté beslutat att fasa ut glödlampan, med start nu i höst. Och tidtabellen är ovanligt tajt. Först ut var tillverknings- och importförbudet i september inom eu för alla matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor förbjuds tillverkning och import av 60 watts klara glödlampor och året därpå stoppas resterande sorters glödlampor. Det kan därefter dröja ytterligare något eller några år innan glödlampan helt har försvunnit från affärerna. I stället hänvisas vi nu till lågenergilampan, som är klart dyrare i inköp men som ska hålla tio gånger längre än glödlampan. Totalkostnaden blir därmed lägre på sikt, trots det mycket högre priset. Och bara i Sverige beräknas förbudet mot glödlampor spara tio procent av hushållens elanvändning. Men det resonemanget köper inte hamstrarna, det vill säga konsumenter som köper massor med glödlampor för att ha på lager. Och det kanske inte bara är priset, alltså att en förpackning med två stycken 60 Watts glödlampor kostar tio kronor jämfört med en enda lågenergilampa som betingar ett cirkapris på 50 kronor, som spelar roll för hamstrarna. Den kvicksilverhaltiga lågenergilampan är inte heller bra ur miljöperspektiv. Dessutom var ljuset från de första lågenergilamporna som kom på marknaden kallt och blått och gav det upplysta rummet en känsla av akvarium. Mer info Belysningsbranschen har nu lanserat en ny webbsida med fakta och tips om lågenergi lampor: Även om lågenergilampan har utvecklats och numera även har nästan lika gulvitt sken som glödlampan så tror inte expertisen på den. Lågenergilampan är en parantes och kommer snart att vara överspelad av ledlampan, säger Magnus Frantzell, vd på Belysningsbranschen, men tillägger att det dröjer några år innan priset på led-lamporna har gått ner. De är nämligen ännu dyrare än lågenergilamporna i inköp och än så länge saknas standard för ledbelysning, vilket bidrar till en ojämn kvalitet. led är en förkortning för Light Emitting Diod, det vill säga lysdioder. Tekniken bygger på halvledarmaterial i olika färger och lager där rörelser mellan elektroner i dioden frigör energi i form av ljus och värme. Men hittills har man bara lyckats uppnå 15 procents ljus. Resten är således värme. Forskarna tror dock att det bara är en tidsfråga innan förhållandet är omvänt, det vill säga att 85 procent av energin blir ljus. Men ännu är det dyrt att få fram vitt ljus beroende på en komplicerad tillverkning med dyra råvaror som speciellt fosforpulver. Billiga led-lampor ger ofta ett kallt vitt sken som är långt ifrån någon mysbelysning. De stora fördelarna med led-lampor är dock den långa livslängden ( timmar eller 50 gånger längre än en glödlampa!), att man kan tända och släcka en led-lampa hur många gånger som helst utan att det påverkar livslängden, att den är helt fri från kvicksilver och att man kommer att kunna skapa helt nya ljusmiljöer med led-lampor som inte behöver konventionella armaturer. Men tekniken går så snabbt fram att politikerna inte hänger med. I Ekodesigndirektivet, som nu införs i svensk lag, finns inte funktionskrav för led-lampor med. Varför? Det är svårt att få fram standarder på led-lampor eftersom de har så lång livslängd, men direktivet kommer sannolikt att få revideras ganska snart, konstaterar Peter Bennich, belysningsexpert på Energimyndigheten. Kanske blir det så om ett antal decennier att några nostalgiker träffas i framtida hemliga sällskap i skenet av en glödlampa från en kvarglömd armatur någonstans i Sverige. För belysningen i våra hem kommer att förändras drastiskt. Vi kan snart glömma dinglande taklampor och brännheta glödlampor. Med lysdiodernas intåg i våra hem blir allt möjligt, sådant som ljusdesigners bara kunna drömma om tidigare. Den ljusnande framtiden är med största sannolikhet led-lampans! Ljuskällor: Belysningsbranschen, Energimagasinet nr 4/2009, Energimyndigheten, EU-kommissionens förordning nr 244/2009, Nationalencyklopedin, Wikipedia. nummer 3:

14 A Dyrare elräkning kalla dagar När den kalla årstiden nu närmar sig, så blir din elräkning dyrare. Men det är bara naturligt. De nya mätarna mäter din exakta förbrukning, månad för månad. Bo Hesselgren, chef för Konsumenternas elrådgivningsbyrå, förklarar: Om man är kund som har småhus med elvärme eller bor i lägenhet där vär me inte ingår i hyran brukar elförbrukningen variera kraftigt på grund av års tide n. När man tidigare debiterade en beräk nad förbrukning har fördelningen varit lite mer utjämnad mellan månaderna än den verkliga förbrukningen. Eftersom den verkliga förbrukningen nu ska hamna på fakturan i stället för en beräknad förbrukning kan variationen mellan olika månader bli större. En kall vinter kan förstärka den skillnaden och leda till ovanligt dyra elräkningar under vintermånaderna. För kunder som däremot enbart använder hushållsel är skillnaderna i elförbrukningen betydligt mindre mellan olika månader. 5,2 miljoner elkunder har fått den nya elmätaren, som fjärravläses och ger dig den exakta förbrukningen varje månad. B C Populärt läsa energi på högskolan Nu är det populärt med energiutbildningar. Antalet sökande till höstens intagningar vid högskolor var mer än dubbelt så mång a som föregående år. Intresset för högskoleutbildningar med inriktning mot energisektorn har varit svagt under några år. Att trenden nu vänt glädjer inte minst hela energibranschen, som behöver rekrytera cirka nya medarbetare under den närmaste femårsperioden. Bok sprider ljus Det finns många böcker som handlar om upplysningstiden, men ingen av dessa böcker lyser bokstavligt talat upp! Denna boklampa kan också göra tillvaron ljusare för flera. 10 procent av vinsten går till välgörenhetsprojektet Edukans foundation. Boklampan The Enlightenment är tillverkad av vitt plexiglas. 9 watts energilampa ingår. Mer info: A.Stockholm i gasljus, modern gatubelysning på 1870-talet, litografi av Carl Johan Billmark. B. Reklam för billampor från Luma, C. Modern belysning i kök på 1970-talet. Ljus är livskvalitet Det fleråriga forskningsprojektet Ljusår startade Syftet är att skapa ökad kunskap mellan belysningsteknikens historia och människors sociala liv och kultur. Inom ramarna för Ljusår planeras populärvetenskapliga och akademiska böcker om belysningens sociala och kulturella historia. Dessutom planeras en dvd med titeln Den svenska belysningshistorien. Projektet ska ses i bakgrunden av att det elektriska ljusets betydelse för energifrågor och hållbar utveckling kommer att bli allt viktigare för samhället. Lampor och elektricitet är en förutsättning för den moderna livsstilen. En viktig del av Ljusår är att inleda olika former av samarbete på bred front med bland annat ljusutbildningar, arkitekter, belysningsingenjörer och andra yrkesgrupper som arbetar med belysningsfrågor. Ljusåret ska pågå till 2014 och är ett samarbete mellan branschorganisationen El- Kretsen, Stockholms stadsmuseum och Jan Garnert, etnolog och teknikhistoriker. 14 nummer 3:2009

15 Foto: Per Westergård Energilexikon Fotoramen i trä, metall eller plast har fått konkurrens av den digitala fotoramen, som kräver energi när den används. Laddade fotoramar Trött på dina gamla travelramar? Nu har det blivit vanligare med digitala fotoramar, men de kräver förstås energi för att drivas. De digitala fotoramarna visar bilderna på en 3,5 10 tums stor LCD-skärm. Med en digital fotoram behöver du varken framkalla dina bilder eller samla släkt och vänner runt datorn. Bilderna kan föras över till fotoramen på många olika sätt. Olika modeller har olika möjligheter, som via USB-minne, kabel från datorn eller genom att sätta in kamerans minneskort direkt i ramen. Till de mer avancerade ramarna går det att trådlöst skicka bilderna via bluetooth eller via ett e-postmeddelande. Dessutom är det möjligt att skicka bilden direkt till en skrivare för utskrift. Andra funktioner som att spela upp ljud och egna filmer blir allt vanligare. Extra minne (upp till 1 gb) och fjärrkontroll medföljer vissa modeller. Det finns fotoramar med timer där du kan ställa in när ramen automatiskt ska slå på och av. Inbyggda, uppladdningsbara batterier gör ramen något tyngre men underlättar placeringen eftersom du slipper ha ramen kopplad till eluttaget. Energimyndigheten har mätt energiförbrukningen på två sinsemellan väldigt olika modeller, som representerar bredden i utbudet, en enklare modell för 500 kr och en mer avancerad för kr. Den billigare modellen har en 7 tum och den dyrare en 8 tum stor lcd-skärm. Den mer avancerade digitala fotoramen har bättre upplösning, inbyggt minne för att lagra bilder, ett inbyggt uppladdningsbart batteri och flera andra funktioner. Det krävs att du har ett speciellt program på datorn för att kunna skicka bilderna direkt till fotoramen; programmet följer med när du köper ramen. En enkel bedömning av bildkvaliteten är att fotona ser bättre ut i den avancerade ramen, vilket är väntat med tanke på att den har fler pixlar, 680 x 480, att jämföra med 480 x 234 pixlar för den enklare modellen. Testet visar att den avancerade ramen nästan har dubbelt så hög energiförbrukning som den enklare vid bildspel. Förhållandet är det omvända i standby, då drar den avancerade fotoramen mindre. Den avancerade ramen har en timer så att du kan ställa in när ramen ska slå på och av, men när timern är inkopplad ökar energiförbrukningen den drar fem gånger mer energi med timer än när den står i standby! Andra inställningar som hur snabbt fotona växlar i bildspelet eller att fotona omges av blomrankor eller liknande, i en virtuell ram påverkar inte energiförbrukningen. Det har inte heller någon betydelse om fotona är i svart-vitt eller färg, stora eller små, ljusa eller mörka. Exempel på energiförbrukningen: Om ramen står påslagen och visar bildspel dygnet runt drar den 40 kwh/ år för den enklare modellen och 83 kwh/ år för den avancerade. Om vart hundrade hushåll i Sverige, cirka hushåll, använder den enklare modellen av ram på detta sätt går det åt 1,8 miljoner kwh. Det motsvarar el och värme till cirka 75 villor under ett helt år. Väljer du i stället den avancerade modellen fördubblas energiförbrukningen till 3,74 miljoner kwh/år. motsvarande cirka 150 villor. Mer info: 1 kwh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1,30 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = kwh. 1 GWh (gigawattimme) Motsvarar ungefär elåtgången för 40 elvärmda normal villor under ett år. 1 GWh = kwh. 1 TWh (terawattimme) Motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = kwh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energiråvaror är olja, kol, gas och bio - bränslen. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den inter - nationella standardenheten är uppkallad efter James Watt ( ), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. Källa: Svensk Energi nummer 3:

16 Foto: Vindpark Väner Slutförvaring i Östhammar Vindkraft över Vänern Nu är hela vindkraftsparken på plats och i produktion. De tio vindkraftsverken i norra Vänern ska ge 90 GWh, vilket motsvarar hushållselen för villor. Vattnet sydväst om värmländska Skoghall på Gässlingegrundet i landets största sjö har fått en ny utsiktsplats. Där är plats en för Vindpark Vänern. Parken består av tio vindkraftverk på vardera 3 MW. Varje torn vilar på ett betongfundament på ett djup mellan 3 och 13 meter på berg ute på Gässlingegrund. Tornen är totalt 90 meter höga och väger 220 ton styck. Varje rotorblad är 49 meter långt och rotordiametern är dryga 100 meter. Totalt väger rotorn cirka 65 ton. När rotorerna snurrar som snabbast har de en hastighet av 282 km/tim. Mer fakta: Hälften av tornen är privatägda, medan den andra hälften ägs av de kommunala el- och bostadsbolagen i Karlstad och på Hammarö. Parken förväntas minska koldioxidutsläppen i Norden med ton per år, vilket motsvarar samtliga personbilar i Karlstad. Parken anses vara av riksintresse för vindkraften och stöds därför av Energimyndigheten. För mer info: Forsmark och Östhammars kommun vann kampen om slutförvaringen av använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftverk. Slutförvaret är ett av de största industriprojekten i Sverige på senare år och beräknas ge omkring 700 personer arbete under byggtiden. Vd Claes Thegerström, Svensk Kärnbränslehantering, skb, motiverar varför skb förordade Östhammar framför Oskarshamn: Berget i Forsmark är mycket mer homogent och innehåller mycket mindre rinnande vatten än i Oskarshamn. Frågan om slutförvaring av Sveriges radioaktiva avfall har diskuterats i många år. Det slutförvaret handlar om är det farligaste avfallet från kärnkraftverken, det Sigyn är SKB:s specialbyggda fartyg för transporter av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. använda högaktiva kärnbränslet. Avfallet behöver förvaras i minst år, i urberget på cirka 500 meters djup. I dag förvaras det använda kärnbränslet i Oskarshamn i stora vattenbassänger som kyler bränslet och skyddar omgivningen från strålning. Energibranschen satsar miljarder Mitt under djupaste lågkonjunktur investerar energibranschen under kommande 10-årsperioden cirka 300 miljarder kronor. Investeringarna har stor betydelse för hur Sverige klarar den kraftiga nedgången i ekonomin. Investeringarna i energisektorn kommer att öka med 10 procent samtidigt som industriinvesteringarna totalt sett minskar med uppskattningsvis 7 procent. Energibranschen investerar i nya anläggningar, elnät och uppgraderingar av gamla kraftverk med mera. Investeringarna anses vara särskilt betydelsefulla för kommuner i norra Sverige, som får en välbehövlig skjuts framåt när vindkraften nu byggs ut, och ger arbete åt en mängd underleverantörer. Källa: ERA 16 nummer 3:2009

17 Dolder Grand Hotel, Zürich, Schweiz Bank of Scotland, Glasgow, Skottland Devonshire Square, London, UK Armani, Ginza Tower, Tokyo, Japan Foto: Peter Hebeisen Foto: James Newton ljusdesign världen runt Upplyst palats i Indien En av de bäst upplysta byggnaderna i världen är Mysore Palace i miljonstaden Mysore, i delstaten Karnataka i södra Indien. staden är full av indiska maharadjors storslagna plats och smycket bland dessa är just Mysore Palace. Byggnaden, huvudsakligen av marmor, innehåller gigantisk, utsmyckade salar och är i dag museum med konstskatter från hela världen. På söndagskvällar, helgdagar och festivaler lyses 1800-talspalatset upp av lampor. Illustration: SOM 310 meter hög miljöskrapa Pearl River Tower ska hösten 2010 resa sig 310 meter upp i kinesiska storstaden Guangzhou. Men energiförsörjningen klarar skyskrapan själv. Energiförsörjningen sköts med vindkraftverk, solpaneler och bränsleceller. På 100 och 200 meters höjd finns håligheter i huset som fungerar som vindtunnlar, två på varje nivå. I dessa placeras vertikala vindturbiner som har kapacitet att generera en miljon kilowattimmar per år. Varmvatten produceras med hjälp av solpaneler och ytterligare el produceras av bränsleceller i källaren. Det 71 våningar höga Pearl River Tower får en sammanlagd yta på kvadratmeter. Byggnaden har ritats av arkitektfirman Skidmore, Owings & Merrill i Chicago, USA samma firma som ritat världens högsta hus Burj Dubai (818 meter). Källa: Ny teknik Brittisk byrå i rampljuset Armani, New York, USA Det brittiska ljusarkitektföretaget Speirs & Major Associates har gjort uppmärksammade installationer över hela världen. Många av dem har blivit prisade. I somras vann Speirs & Major prestigefulla Radance Award för andra gången i rad. Det är den högsta utmärkelsen i den årligt återkommande ljusdesigntävlingen som internationella organisationen IALD anordnar. Här bredvid ser vi några exempel på ljussättning som Speirs & Major uppfört runt om i världen. nummer 3:

18 Krysset 3:2009 nyttiga länkar Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Illustration: Lasse Widlund Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. kupong Lösningen sänds senast den 30 november 2009 till: Elkrysset nr 3 09, Tidningen EL, Stockholm. Namn Adress Postadress Priser: 1:a pris Digital fotoram ( 2:a 10:e pris 1 st lågenergilampa Pristagare & lösning Krysset 2:2009 1:a pris Boken Naturreservat & Nationalparker Christina Nilsson, Varberg 2:a 10:e pris En lågenergi lampa Marie Nilsson, Lindesberg Håkan Bindberg, Stenhamra Ulla Abered, Skänninge Ann-Charlotte Gillberg, Tännäs Bertil Carlsson, Nässjö Karin Ahlgren, Falun Georg Nordgren, Habo Birgit Andersson, Skövde Margareta Eriksson, Boden 18 nummer 3:2009

19 frågor & svar Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgivningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan variera hos enskilda elföretag. I Konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Jag ringde en elhandlare i förra veckan och ingick ett ELprisavtal, kan jag ångra mig? Enligt distans- och hemförsäljningslagen och de allmänna avtalsvillkoren för elhandel har du rätt att ångra avtal som ingåtts på distans, till exempel per telefon, Internet eller genom att du svarat på ett avtalsförslag från elhandlaren. Ångerrätten gäller inom 14 dagar från att du fått bekräftelse på avtalet samt information om ångerrätten. Är det någon mening att jämföra elpriser? Jo, det kan skilja en hel del mellan det dyraste och billigaste elpriset. Om du har en årsförbrukning på kwh så är skillnaden cirka kronor i årskostnad för ett fastprisavtal. Väljer du ett avtal med rörligt pris så är skillnaden cirka kronor. Bor du i lägenhet och kanske bara har runt kwh i årsförbrukningen så kan skillnaden i pris var kronor på ett år. Elhandelsföretagen är vid marknadsföring skyldiga att ange så kallade jämförpriser för olika typförbrukningar, kwh, kwh och kwh per år. I jämförpriset ska både de rörliga och fasta kostnaderna som elhandlaren debiterar vara inräknade. När du jämför företagens avtalserbjudanden bör du därför titta på jämförpriset.? Kan jag bryta mitt tidsbestämda avtal i förtid? Om du som kund bryter ett tidsbestämt avtal i förtid gäller enligt allmänna avtalsvillkor som tillämpas i konsumentavtal att elhandelsföretaget har rätt till ersättning för de förlorade intäkter och administrativa kostnader som företaget kan påvisa. Ersättningen/skadeståndet brukar kallas lösenavgift. Ibland preciserar företaget i avtalsvillkoren även hur lösenavgiften ska räknas fram. För att undvika att i onödan drabbas av krav på lösenavgift är det viktigt att läsa villkoren för sitt elprisavtal, särskilt gäller det avtals- och uppsägningstiden. Man måste även vara uppmärksam på att många företag erbjuder avtal som förlängs automatiskt, ofta i ett år, om de inte sägs upp viss tid innan avtalstiden slut. Ska jag ha bundet eller rörligt elpris? Har du inte tecknat något elprisavtal blir du av ditt elhandelsföretag debiterad ett så kallat tillsvidarepris. Detta brukar i längden bli dyrare än att ha ett prisavtal. Det finns två huvudtyper av avtal, avtal om rörligt pris (månadsbörspris) och om fast pris för en bestämd tid. De finns även avtal som innebär en kombination av rörligt och fast pris elpris. Har man små marginaler i sin ekonomi är det säkrast med ett fast elpris, eftersom ett rörligt pris innebär risk för snabba kostnadsstegringar. Ett rörligt månadsbörspris kan innebära mycket lågt pris under vissa perioder men prisbilden kan snabbt förändras. Om man väljer ett bundet prisavtal kan ett sätt att gardera sig mot att binda sitt elpris på en för hög nivå vara att avtala om en bytesrätt/omteckningsrätt. Det innebär en möjlighet att med sitt företag teckna ett nytt motsvarande avtal till ett lägre pris efter en nedgång. För en bytesrätt tillkommer normalt en extra kostnad. Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel mån fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan nummer 3:

20 El gör skillnad.