Några utvecklingstendenser inom geografiska informationsbehandling
|
|
- Anders Sundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några utvecklingstendenser inom geografiska informationsbehandling Lars Harrie Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lars Eklundh Naturgeografiska institutionen Lunds Universitet Inledning För femton år sedan var Geografiska informationssystem (GIS) en teknik som användes av relativt få personer och då nästan endast av specialister inom området. Idag är situationen annorlunda. Tekniken har dock spridit sig snabbt. Enligt en enkät genomförd av ULI (Utvecklingsrådet för Landskapsinformation) använder över personer inom 327 organisationer i Sverige dagligen GIS. Användandet av GIS har sedan 1995 ökat med 39 %. GIS befanns vara en integrerad del av organisationerna i 41 % av fallen, och ytterligare 42 % planerar att integrera GIS (Andersson, 2001). Dessa siffror visar det genomslag som GIS har fått i samhället. Enkäten visar också att den övervägande delen av de tillfrågade organisationernas kartmaterial idag är digitalt. Särskilt viktiga digitala data är fastighetsgränser och samfälligheter med koppling till fastighetsdatasystemet. Andra viktiga data är belägenhetsadresser med koppling till fastigheter och koordinater samt väg- och gatunät. De allra viktigaste användningsområdena finns inom fysisk planering, allmän kartframställning, tekniska försörjningssystem, fastigheter, miljövård och skogsvård (Andersson, 2001). Användningen av GIS har skett samtidigt med en generell ökning av utnyttjande av geografisk information. Idag föreligger behov för geografiska analyser inte bara inom de organisationer som traditionellt använt kartor, utan också inom helt andra sektorer i samhället. Några exempel på nya tillämpningsområden för GIS eller områden där GIS relativt nyligen fått en märkbart större betydelse är: arkeologi, där GIS används för t.ex. dokumentation och presentation av fyndplatser; transportsektorn, där GIS används bl.a. för att optimera transportrutter; totalförsvar och räddningstjänst, där GIS används t.ex. för att effektivisera insatser, analysera katastrofscenarier och kartera minområden; jordbruk, där GIS används bl.a. för att optimera driften och sammanställa arealstatistik; kriminologi, där brott sätts in i sitt rumsliga sammanhang med hjälp av GIS; samt bilindustrin, där GIS och GPS-teknik används för att förse bilar med navigationssystem och system för att hjälpa bilister i nödsituationer. Denna lista kan göras mycket längre. 1
2 Figur 1. Exempel på GIS-program (ArcMap från ESRI). Grafen visar hur analfabetismen varierar i olika distrikt i Uganda beroende på avståndet från huvudstaden (Kampala). Den tekniska utvecklingen av GIS är nära kopplat till den generella IT-utvecklingen. En starkt bidragande orsak till den snabba spridningen av GIS är att program och datorer blivit billigare, bättre och mer användarvänliga (se Figur 1). Inte minst för hårdvara är utvecklingen enastående. Beräkningskapaciten per krona hos persondatorer har i grova tal fördubblats ungefär var 14:e månad under 1990-talet, och hårddiskkapaciteten per krona har fördubblats ungefär var 11:e månad (Blok, 2001). Denna utveckling har varit mycket gynnsam för GIS-utvecklingen eftersom man ofta måste hantera stora geografiska datamängder vilket ställer krav på både hastighet och utrymme. I denna artikel beskriver vi några utvecklingstendenser för lagring, distribution och analys av geografiska data. Andra viktiga områden, såsom insamling och presentation av geografiska data, behandlas inte. Vidare behandlas inte 3-dimensionella geografiska data, även om dessa data blir allt vanligare. Lagring av geografiska data Idag finns ett flertal nya tekniker för att samla in geografiska data (flygbilder, högupplösande satelliter, GPS, totalstationer, etc.). Det är viktigt att alla dessa insamlade data lagras på ett förnuftigt sätt så att data blir tillgängliga för användarna. Exempel på frågor som måste besvaras är: 2
3 Vilka data skall lagras? Hur skall data lagras? Var skall data lagras? Hur dokumenterar man lagrade data? Nedan skall vi studera dessa frågeställningar mer i detalj. Ovanstående lista är långt ifrån komplett var det gäller lagring av geografiska data. Andra aspekter som måste övervägas är vilket geodetsikt referenssystem och vilken kartprojektion som skall användas, hur datakvaliteten skall garanteras, etc. Vilka data skall lagras? För att använda geografiska data i ett GIS måste man veta innebörden av data. Traditionellt har man tillsammans med geografiska data lämnat uppgifter om använt klassificeringssystem, dvs. uppgifter om hur varje objekttyp (eller klass) är definierad. För flera tillämpningar är dock detta förfaringssätt inte tillräckligt. Man måste också veta relationerna mellan olika objekttyper. Dessa relationer är av typen: en fastighet består av ett eller flera skiften, ett servitut belastar en fastighet, etc. Det som behövs för att beskriva detta är, med ett modernt ord, en informationsmodell. Frågeställningen Vilka data skall lagras? kan alltså omformuleras till: Enligt vilken informationsmodell skall data lagras? Inom Stanli (Standardisering av landskapsinformation) har man tagit fram en grafisk notation för att beskriva informationsmodeller (se t.ex. Lantmäteriverket, 1994). Denna notation är en form av modelleringsspråk som används för att skapa informationsmodeller. Samtidigt har de facto standarder för modelleringsspråk kommit fram inom andra tillämpningsområden (t.ex. UML Unified Modelling Language). Dessa modelleringsspråk har använts inom arbetet med att ta fram informationsmodeller (tillämpningsstandarder), som skall användas av skilda organisationer som arbetar inom samma tillämpningsområde. Bland annat har man tagit fram standardiserade informationsmodeller för belägenhetsadresser (SS ) och väg- och järnvägsnät (SS ). Lundholm (2001) har utrett nyttan av dessa två standarder. Han menar att det är svårt att fastställa nyttan av standarderna ur ett rent ekonomiskt perspektiv, men att standarderna har en positiv inverkan på leveranskvalitet och effektivitet. Att bygga informationsmodeller blir allt vanligare inom GIS-området. Bland annat har Lantmäteriet ett pågående projekt för att bygga informationsmodeller över sina grundläggande databaser, och verktyg för informationsmodellering börjar integreras i GIS-program (även om de är långt ifrån användarvänliga idag). Hur skall data lagras? Under GIS-teknikens barndom lagrades alla data i filer. Tidigt insåg man dock att det var fördelaktigt att lagra data i en standardiserad databas; dock fanns det vid den tidpunkten ingen bra teknik för att hantera geometriska data i en standardiserad databas. Lösningen blev att man lagrade attributdata i en standardiserad databas och geometriska data i ett eget lagringssystem. För att skapa en länk mellan attributdata och geometrisk data skapades ett identifieringsnummer som var unikt för varje objekt. Denna lagringsteknik har varit den dominerande inom GIS-området under decennier. Under senare år har databastekniken utvecklats och det är idag möjligt att även lagra geometriska data i samma databaser som attributdata. En trend är att allt fler 3
4 organisationer lagrar alla geografiska data (både attribut och geometri) i en och samma databas. Relationsdatabasen är den vanligaste typen av databas. Den består, något förenklat, av en samling tabeller. Varje tabell är uppbyggd av ett antal rader och kolumner. Varje kolumn beskriver ett attribut och varje rad ett objekt. Relationsdatabasen fungerar bra för data som enkelt lagras i en tabell, t.ex. siffror och text, och den har varit dominerande för lagring av attributdata i GIS. Under senare år har relationsdatabassystem utvecklats som är bra även på att hantera geometriska data. Objektorienterade databaser har blivit vanligare under senare år. En skillnad mot relationsdatabaserna är att en objektorienterad databas inte bara lagrar objektens attributdata utan även knyter metoder till objekten. Exempel på metoder är en funktion som automatiskt beräknar en polygons area när man frågar efter den (istället för att arean är lagrad som ett attribut till polygonen), eller en funktion som ritar ut en linje (genom att sätta linjens utseende som funktion av förändliga variabler kan man dynamiskt ändra utseende på en linje). En annan karakteristik är att objektorienterade databaser är väl lämpade för att lagra komplexa data såsom geometriska data. Således är den objektorienterade databastekniken intressant för GIS. Det finns idag ett antal kommersiella GIS-program som baserat på en objektorienterad databas (främst program från Smallworld och Laser-Scan). Dessa program är dock relativt ovanliga i Sverige. Men även andra programleverantörer, som t.ex. ESRI, börjar bygga in objektorienterade koncept i sina program. Utvecklingen mot objektorienterade GIS kommer nog på sikt att ändra de geografiska analyserna. I traditionella GIS-program har vi vant oss att dela in geografiska data i skikt (vägskikt, markanvändningskikt, etc.). Varje skikt har lagrats skilt från de andra. Bland annat har man bara kunnat definiera topologiska relationer mellan objekt i ett och samma skikt. Inom objektorienterade system fungerar det annorlunda. Utifrån en objektorienterad informationsmodell skapas relationer fritt mellan olika objekttyper, och en indelning i skikt existerar inte. Den objektorienterade utvecklingen kan på sikt låta oss komma bort från (det onaturliga) skikttänkandet i GIS. Var skall data lagras? I många fall är det önskvärt om olika organisationer har ansvaret för att samla in och underhålla olika delar av en gemensam geografisk databas. Ett exempel är den nationella vägdatabasen (NVDB). Vägverket står som huvudman för NVDB, men är beroende av data från kommuner, lantmäteriet och skogsbolag. Rent teoretiskt skulle man kunna tänka sig att varje organisation lagrar sina egna data; dvs. att hela databasen är lagrad på fysiskt skilda ställen. Detta är iden bakom distribuerade databassystem. Det torde dock ta lång tid innan vi får stora geografiska databaser lagrade på detta vis. Ett alternativ till distribuerade databaser är att varje organisation samlar in och uppdaterar sina egna data, men att data också skickas iväg digitalt till en gemensam geografisk databas. Detta är grundtanken bakom, bland annat, NVDB och den nationella digitala registerkartan (NDRK). Den senare kartan skall skapas och underhållas gemensamt av statliga lantmäteriet och kommunerna (Målbild, 2000). Att förverkliga NVDB och NDRK kräver dock att alla organisationer är överens om databasernas innehåll. Därför har man lagt ner stort arbete på att enas om gemensamma informationsmodeller. 4
5 Hur dokumenterar man lagrade data? För en producent är det viktigt att ha kontroll över sina databaser. Och för en potentiell kund är det viktigt att få bra information om vilka geografiska data som finns tillgängliga. Med andra ord: det är viktigt att dokumentera data. Ett sätt att dokumentera data är att använda metadata. Metadata är data som beskriver en samling data, populärt uttryck som: Metadata är data om data (Figur 2). En som söker geografisk data till ett projekt vänder sig lämpligen till en metadatabas, dvs. en databas som innehåller metadata om flera olika databaser (och från flera olika organisationer). Ansvaret för att tillhandahålla en nationell metadatabas ligger oftast på de nationella kartverken. Exempel på nationella metadatabaser, som kan nås via Internet, är MEGI i Sverige (Lantmäteriet, 2001) och Infodatabas i Danmark (KMS, 2001). En metadatabas med god struktur drivs av DGMSÖ (DGMSÖ, 2001b). (DGMSÖ står för Digitalt Geografiskt ManagementSystem för Öresundsregionen, och det är ett EUprojekt där statliga, regionala och kommunala organisationer i Danmark och Sverige ingår). En grundläggande idé med DGMSÖ-metadatabasen är att de olika organisationerna i projektet skall lagra sina metadata digitalt på en lokal server. En central katalogtjänst skall sedan söka upp de olika servrarna, dvs. denna katalogtjänst skall kunna tillhandahålla en metadatabas på Internet för hela regionen trots att de olika organisationerna endast lagrar sina metadata lokalt (DGMSÖ, 2001a; jämför också studier i Östman, 1999). Detta förutsätter att alla organisationer har lagrat sina metadata enligt en specifik standard: CEN-standarden (CEN, 1998). Geografiska data Metadata Datamängdens namn: Ägare: Skala: Geografiskt område: Geodetiskt referenssystem: Kartprojektion: Figur 2. Geografiska data och metadata. Att skapa och tillhandahålla metadata är en förutsättning för att hitta relevanta geografiska databaser. En annan förutsättning är sökmotorer som är anpassade för geografiska data. Dagens sökmotorer på Internet (AltaVista, Google, etc.) är inte anpassade för att söka efter geografiska data. Det pågår dock utveckling för att ta fram verktyg för att kunna söka geografiska data genom att ange geografiska koordinater, klicka i kartor, etc. 5
6 Distribution av geografiska data Det vi avser med distribution i detta avsnitt är hur digitala geografiska data transporteras från leverantören till slutanvändaren. För denna typ av distribution av digitala data har Internet inneburit en smärre revolution. Nedan beskrivs kortfattat några utvecklingstendenser för distribution av geografisk data via Internet och till mobila enheter. Troligt är att det i framtiden blir vanligare med överföring av vektordata via Internet. En fördel med vektordata, jämfört med rasterdata, är att det är lättare att skräddarsy dem för speciella behov; detta beskrivs kortfattat i slutet av avsnittet. Distribution av geografisk data via Internet Distribution av geografiska data via Internet har gått igenom olika faser. Den första användningen var att överföra filer med geografiska data via tjänsten ftp (file transfer protocol). Omkring 1995 slog world wide web (www) igenom. World wide web möjliggör distribution av text och bilder i HTML-format via Internet. Denna teknik har visat sig utmärkt för distribution av rasterkartor. Tekniken möjliggör även viss form av interaktivitet i kartorna. Genom att klicka i en karta (eller i en meny) skickar en användare en önskan från sin dator till webb-sidans dator om hur kartan skall förändras, kartan skapas på webb-sidans dator och skickas till användarens dator i form av en ny rasterkarta. För närvarande är det inte möjligt att läsa en vektorkarta med en vanlig webb-läsare (typ Netscape eller Internet Explorer) utan att använda ett tilläggsprogram (en s.k. plug-in). Anledningen är att inte har funnits någon standard för att distribuera vektordata på Internet. Nu har W3C (World Wide Web Consortium) enats om en standard för överföring av vektordata: SVG (W3C, 2001). Denna standard, som är byggd med hjälp av märkningspråket XML, kommer troligen snart att byggas in i de vanliga webb-läsarna. Dessutom har OGC (Open GIS Consortium) tagit fram en annan XML-standard speciellt för överföring av geografisk data som heter GML (Geographic Markup Language) (OGC, 2001). Eftersom flera av de stora GISleverantörerna är medlemmar i OGC kan man förutse att denna standard kommer att finnas i framtida GIS-program. Skillnaden mellan GML och SVG är följande. GML är anpassad för att beskriva geografiska data. Här kan man lagra uppgifter om koordinatsystem, objektens attribut, etc. SVG är till för presentation och beskriver linjer, ytor, linjebredder, typsnitt för texter, etc. Dessa två standarder kompletterar varandra bra och bildar tillsammans en viktig kedja för att distribuera geografiska vektordata från en leverantör till en slutanvändares webb-läsare (Figur 3). 6
7 Geografisk databas lagrad på webb-sidans dator GML XSLtransformation SVG Figur 3. Geografisk data överförs från webb-sidans dator via en GML-fil. GML-filen översätts till en SVG-fil (i en extern dator) med hjälp av en XSL-transformation. I detta steg kan även viss manipulering av data förekomma. Slutligen visas SVG-filen i webb-läsaren eller i en mobil enhet. Kommer de nya standarderna för vektorkartor att förändra användningen av kartor på Internet? Det finns redan ett stort utbud av kartor i form av rasterkartor; bl.a. finns det kommersiella aktörer som distribuerar kartor över hela världen (se exempelvis Mapquest, 2001). Nationella kartverk tillhandahåller också en hel del kartor, en del gratis och en del mot betalning. Dessutom finns det flera tjänsteföretag och organisationer som använder kartor som del i sina hemsidor. Några exempel är fastighetsmäklare (Bovision, 2001; Hemnet, 2001), Gula sidorna (Gula sidorna, 2001) och kommuner (se t.ex. Malmös översiktplan på Malmö, 2001). Alla dessa tjänster fungerar bra redan idag och man kan ställa sig frågan om och hur de kan förbättras om man går över till vektorkartor. Rent generellt gäller det att vektorkartor är lättare att skräddarsy för användarens behov än rasterkartor. Bland annat är det lättare att integrera olika data och det är lättare att generalisera till önskad skala (se nedan). Om detta kommer att påverka kartanvändningen på Internet återstår dock att se. Vidare kräver vektordata mindre lagringsutrymme än motsvarande rasterdata, vilket gör att överföringshastigheten kommer att öka om man går över till vektordata. Distribution av geografiska data till mobila enheter Under de senaste åren har det lanserats mobiltelefoner (eller skall man säga små bärbara datorer?) som har en så stor skärm att det är meningsfullt att visa en kartor i dem. Det har också utvecklats program för överföring till och visning av enkla kartor i telefonerna. Systemen kan användas t.ex. för att förse servicepersonal med kartor och ritningar i fält. Nya system utvecklas idag där stora delar av informationshanteringen sker centralt i en server och resultatet distribueras till användaren. GSM-system ger 7
8 möjlighet till en grov lägesbestämning av telefonen. Dessa positioner kan användas för lokalbaserade tjänster (eng: location based services) som förutses vara en av de stora områdena inom framtidens mobiltelefontjänster. Ett exempel på lokalbaserade tjänster som finns tillgängliga idag är Gula sidornas wap-tjänst där man från telefonen kan söka upp ett företag i närheten av var man befinner sig. Andra lokalbaserade tjänster har valt GPS för att bestämma positionen, t.ex. i Volvo On Call-tjänsten. Denna tjänst kan sända ut information om t.ex. en olycka eller ett överfall, samt bilens positioner så att en stulen bil kan spåras. Med framtidens snabba mobiltelefoninät kommer distribution av kartor till mobila enheter troligen att bli vanligt. Vi befinner oss idag bara i början på denna utveckling, och exakt hur den kommer att se ut är för tidigt att säga. Kanske kommer en ny typ av kartografi utvecklas som är speciellt anpassad till de mobila enheternas små skärmar. Generalisering och integrering i realtid Med generalisering i realtid menas att geografiska data transformeras så att de anpassas till önskad skala och avsedd tillämpning i det ögonblick data efterfrågas. Denna typ av generalisering skiljer sig från den generalisering som man traditionellt använt inom kartproduktion, där syftet är att skapa en ny geografisk (kartografisk) databas (se Figur 4). Det är främst tre aspekter som skiljer de olika typerna av generalisering. För det första måste realtidsgeneralisering ske omedelbart; en användare tolererar inte någon väntetid för t.ex. en enkel zoomoperation. För det andra tillåter inte realtidsgeneralisering något manuellt ingrepp. Inom generalisering för kartproduktion är det fortfarande så att över hälften av all generalisering sker med manuella eller interaktiva metoder. För det tredje är syftet med realtidsgeneralisering att visa data på en skärm, där skärmens begränsade upplösning och storlek ställer nya kartografiska krav på generaliseringsmetoderna jämfört med papperskartor. De flesta karttjänster som idag finns tillgängliga på Internet bygger på att geografiska data har lagrats i flertal olika skalområden. När man zoomar i kartan levereras data från ett annat skalområde. Det finns dock ett fåtal exempel på program som klarar enklare typ av realtidsgeneraliseringar (såsom förenkla linjer, ta bort objekt, etc.), men några mer avancerade generaliseringar sker inte. I Lehto och Kilpeläinen (2000) beskrivs en teknik för realtidsgeneralisering. Deras metod bygger på en XSLtransformation, i en sådan transformation överförs en XML-fil till en annan XML-fil (jämför Figur 3). I deras studier implementerades borttagning och förenkling av objekt; troligen krävs dock andra tekniker än XSL-transformationer för att genomföra alla nödvändiga typer av generaliseringar. En fördel med vektordata är att det är lättare att integrera data från olika källor (för enkla presentationsändamål går det även bra att använda rasterdata). Integrering av data möjliggör skapandet av tjänster på Internet, eller till mobila enheter, där data finns lagrat på olika ställen. Det finns dock en hel del nya frågeställningar var det gäller integrering av geografisk data i realtid. Hur data skall integreras rent tekniskt för att presenteras snyggt och, i framtiden, stödja analyser är idag en öppen fråga. Troligt är att lösningar som endast bygger på XML-tekniker inte kommer att klara kraven, utan att andra tekniska lösningar måste tas fram. 8
9 Generalisera Figur 4. Exempel på generalisering. En karta (i skala 1:10 000) generaliseras till en mindre skala (motsvarande 1:50 000). (Harrie, 1998; Lantmäteriet, tryckt med tillstånd ) Analys av geografiska data Enligt ULIs användarundersökning (Andersson, 2001) så är presentation en mycket vanligare användning av GIS än analyser. Vad beror detta på? Ett skäl kan givetvis vara att behovet av analyser inte är större. Vi tror dock att behovet av analyser är större än det faktiska antal som utförs idag, och att man delvis måste söka efter orsaker till att så pass få analyser utförs i GIS. Vidare är det så att analys är det område där högskolor och universitet ser det största behovet av FoU inom GISområdet (Andersson, 2001; för alla typer av organisationer anges standardisering som det överlägset mest angelägna FoU-området). Nedan anger vi några potentiella skäl till att antalet analyser i GIS är relativt få. Problem med geografiska data Stor ansträngning läggs ner på att bygga detaljerade databaser med mycket hög noggrannhet. Men, hög noggrannhet gör inte med automatik att en databas är lätt att använda för analyser. I många fall är det tvärtom, detaljeringsgraden är så hög att användningen vid t.ex. översiktlig planering blir mycket svår. Vad användaren behöver är databaser med rätt informationsmängd för önskat skalområde och tillämpning. Automatiska metoder för generalisering av data kan betyda mycket för att underlätta denna dataförsörjning. Ett flertal geografiska databaser har fortfarande inte den topologiska struktur som krävs för att kunna använda dem för analyser i ett GIS. Det gäller t.ex. de stora mängder detaljkartor som byggts upp med CAD-system. Dessa data duger endast för presentation, fast de hade varit användbara i planering för i flertalet kommunala tillämpningar. Brister i programmen Att utföra realistiska analyser i ett GIS-program är fortfarande till stor del ett arbete för personer som är specialiserade på GIS, och inte för personer som är specialiserade inom det tillämpningsområde där analysen skall utföras. Orsaken till detta är att analyser i GIS är för tekniskt komplicerade; de flesta rumsliga analyser ställer stora krav på att omformulera en generell problemställning, t.ex. Vilket samband finns mellan variablerna A och B? till sekvenser av operationer som skall utföras i 9
10 programmen. Dessa sekvenser är ofta långa, och man kan sällan läsa sig till precis hur man skall gå tillväga i programmens manualer. Frågan är om man skulle kunna standardisera sekvenser av operationer för att underlätta analyser. Detta är nog möjligt, i alla fall om man hade tillgång till data lagrade enligt standardiserade informationsmodeller. Datastrukturen är viktigt för analyser i GIS. Ovan har vi nämnt att ett problem med att alla geografiska data inte är topologiskt strukturerade. Ett annat problem är att en topologisk datastruktur i sig inte heller är tillräcklig för många analyser. Topologiskt strukturerade data innehåller explicit lagrad information om topologiska relationer mellan objekt, men ingen information om t.ex. närhetsrelationer. I flertalet forskningstillämpningar använder man därför en datastruktur som stödjer sådana relationer. Dessa datastrukturer är dock mer komplicerade att hantera än de vanliga topologiska datastrukturerna och de används inte generellt i kommersiella programvaror. Frågan är om nyttan av att utöka mängden möjliga analyser överväger problemet med att hantera mer komplicerade datastrukturer. En lösning är att generera datastrukturerna när de behövs för en speciell analys. Eftersom datorerna blir allt snabbare är detta kanske den bästa lösningen. Brist på nytänkande För de flesta är GIS ett presentationsverktyg och det krävs nya idéer för att också använda GIS för analyser. Ett exempel är att alltför få utför rasteranalyser. Idag är vektordata den vanligaste typen av data inom statliga och kommunala organisationer i Sverige. Men vektorsystem har en klar begränsning i att hantera kontinuerliga data som höjd, temperatur, grundvattennivå eller befolkningstäthet, vilket gör att analyser av vektordata i dessa fall ofta blir ohanterliga. För analyser av rumsligt kontinuerliga data är det ofta fördelaktigt att använda rasterdata, men det är idag alltför få organisationer som använder program som tillåter analyser med rasterdata. Slutsatser Vi har sett hur utvecklingen inom GIS har gått hand i hand med den generella ITutvecklingen under de senaste 15 åren. Betydande framsteg har gjorts avseende lagring och distribution av geografiska data. Utvecklingen har gått mot fler och mer detaljerade databaser, vilket dock ställer krav på standardisering. För att de geografiska databaserna skall vara optimala för GIS krävs det att data är lagrade enligt fastlagda informationsmodeller. Avseende lagringen har utvecklingen gått från filer till lagring i standardiserade databassystem. Detta är ett steg i att GIS mer och mer blir en del av den övriga informationshanteringen. Ett annat sådant steg kommer troligen att bli introduktionen av XML-baserade tekniker (GML, SVG, etc.) för överföring av geografisk information på Internet. I framtiden kommer vi att få se flera exempel på tjänster (på Internet eller i mobiltelefonen) där presentation och analys av geografiska data är en integrerad del av en större informationstjänst. Samtidigt ser vi att utvecklingen inom analyssidan inte har följt med. Här krävs det mer samarbete mellan användare och programtillverkare inom GIS-området, samt en satsning på FoU. Referenser 10
11 Andersson, M., 2001, GI i Sverige 2000 Redovisning och analys av ULIs enkät avseende användandet av geografisk information. Rapport från ULI, 2001:3. Blok, R., Trends in computing Bovision, CEN, ENV Geographic information Data description metadata, Central Secretariat, Belgien. DGMSÖ, 2001a. Metadata projektrapport, del C. DGMSÖ, 2001b. Metadatabas för Öresundsregionen Gula sidorna, Harrie, L., Generalisation Methods for Propagating Updates between Cartographic Data Sets, Licentiatavhandling, Avdelningen för Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet. Hemnet, KMS, Infodatabase - metadatabas Lantmäteriverket, 1994, HMK-databaser. Gävle: Lantmäteriverket. Lantmäteriet, MEGI - metadatabas Lehto, L., och Kilpeläinen, Real-Time Generalization of Geodata in the Web. International Archives of Photogrammetry and Remote Sensing, Vol. XXXIII, Part B4, Amsterdam, sid Lundholm, H.-G., Nyttan med standardisering Väg- och järnvägsnät, Belägenhetsadresser, ULI-rapport 2001:2. Malmö, Översiktsplan för Malmö 2000, Mapquest, Målbild, Målbild OGC, Open GIS Consortium, SS Geografisk information Belägenhetsadresser Begreppsmodell, Allmänna standardiseringsgruppen, STG. 11
12 SS Geografisk information Väg- och järnvägsnät Begrepps- och tillämpningsmodell, Allmänna standardiseringsgruppen, STG. W3C, World wide web consortium, Östman, A., Distribuerade geografiska metadata problem och möjligheter, ULI-rapport 1999:2. 12
Geografiska informationssystem användning idag och utvecklingstendenser
Geografiska informationssystem användning idag och utvecklingstendenser Lars Eklundh Naturgeografiska institutionen Lunds Universitet Lars Harrie Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola
Läs merVektorkartor för mobila terminaler
Vektorkartor för mobila terminaler Magnus Janlert 3 juni 2004 Introduktion Externt examensarbete, utfört VT2003 Visualiseringscentrum, c:a tio anställda, en del av Lantmäteriet Handledare: Jerry Eriksson
Läs merStrategi för användning av geografisk information (GIS)
2018-08-31 SID 1/5 Strategi för användning av geografisk information (GIS) Antagen av kommunfullmäktige 2018-08-27 110 Bakgrund Data med koppling till en geografisk angivelse (geodata) används sedan flera
Läs merIntroduktion till geografisk informationsbehandling. Infrastruktur för geografiska data. Användning av geografiska data
Kapitel 1 Introduktion till geografisk informationsbehandling Lars Harrie och Lars Eklundh 1.1 Inledning... 14 1.2 Tillämpningar inom geografisk informationsbehandling... 15 1.2.1 Användning av geografisk
Läs merNVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte
SPECIFIKATION 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org.) Dokumentdatum Version Fastställt av (Efternamn Förnamn, org.) Ärendenummer [Fastställt av person NY] [Ärendenummer NY] Dokumenttitel NVDB Teknisk
Läs merNVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte
Publikation 2011:127 NVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte Titel: Generella insamlingsregler och krav för vägdata som ska levereras till Trafikverkets NVDB/GVT-miljö, version 1.1 Publikation:
Läs merKarta 1:10 000, raster
1(8) Datum: Dokumentversion: 2017-12-19 1.0 Produktbeskrivning: Karta 1:10 000, raster LANTMÄTERIET 2017-12-19 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...
Läs merKFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML
Fastighetsbildning Dokumentation Dokumentnamn Sida KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Status Godkänd av Giltig från Version Gällande Mikael Andersson 2017-05-22 1.0 REGISTERKARTE-GML
Läs merKommunala geodata. Eric Jeansson GIS-chef. Eric Jeansson, 100412
Kommunala geodata Eric Jeansson GIS-chef 1 2 3 Att jobba på kommun hur sexigt är det? 4 5 Kommunala geodata Grunddata Verksamhetsdata 6 Grunddata: Vektoriserad information 7 8 9 Grunddata: Flygbilder 10
Läs merPlaner, bestämmelser och rättigheter Visning
1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-09-12 2,0 1.1 Produktbeskrivning: Planer, bestämmelser och rättigheter Visning LANTMÄTERIET ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (9) Innehållsförteckning 1
Läs merGIS- och geodatastrategi
Bilaga 1 GIS- och geodatastrategi för Finspångs kommun 2016-01-19 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Inledning
Läs merStockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet
Stockholm Open Award 2014 Meet Up 26 mars Trafik och framkomlighet Trafik och parkering Trafikkontoret hanterar en mängd information i sina IT-system som finns åtkomlig som öppen data. Vi kommer här visa
Läs merVärmlands kommuner byter referenssystem till SWEREF 99. Förenklad användning av lägesbunden information
Värmlands kommuner byter referenssystem till SWEREF 99 Förenklad användning av lägesbunden information Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information. Det säkrar även utbytbarheten
Läs merKort beskrivning av GIS:
1 Kort beskrivning av GIS: Geografiska Informations System, GIS, är datorbaserade system för insamling, lagring, bearbetning, analyser och presentation av geografiska data, d.v.s. information som kan kopplas
Läs merProduktbeskrivning: Gränspunkt Direkt
1(8) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-02-01 2.0 1.0 Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Geografisk utsnitt... 2 1.2
Läs merGSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner
1(12) Datum: Dokumentversion: 2018-12-07 2.2 Produktbeskrivning: GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner LANTMÄTERIET 2018-12-07 2 (12) Innehållsförteckning 1 Allmän
Läs merLitteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola
Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer
Läs merArbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata
Arbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata som bygger på standarder Lantmäteriet och SIS/TK 323 Geodata Arbeta Smart inom planering och byggande 2018, Kista 2018-05-02 03 Agneta Engberg, Lantmäteriet,
Läs merGIS-samverkan Södertörn - Åtta kommuner invånare. GIS-samverkan Södertörn
S:t Isidor 1475 - Åtta kommuner - 415 859 invånare Det dagliga arbetet Gemensam utbildning Gemensamt digitalt vägnät Harmoniserade geodata Lokala handlingsplaner Gemensam handlingsplan Strategi för spridning
Läs merIntroduktionskurs i GIS
Introduktionskurs i GIS för kommuner och länsstyrelser Utgåva 1 2001 Inledning StrateGIS-projektet Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna att genomföra en breddutbildning inom GIS Geografiska Informationssystem
Läs merExempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:
Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering
Läs merKom igång med Topocad FDO
Dokumentation Adtollo Academy Kom igång med Topocad FDO Adtollo AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08-410 415 00 info@adtollo.se adtollo.se adtollo-academy.se Innehåll Innehåll... 2 Topocads FDO-inställningar...
Läs merHMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK
HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK Anders Grönlund Lantmäteriet Introduktion HMK C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll
Läs merISO 19100-serien världsstandarder för Geografisk Information
2003-08-18 1 (6) Handläggare Handled by Jörgen Wyke, 08-555 520 24 SIS/TK 323 N 1238 ISO 19100-serien världsstandarder för Geografisk Information Innehåll: BAKGRUND...1 MÅL...1 MER INFORMATION...1 ARBETSPROGRAM...1
Läs merKartografisk visualisering
Kartografisk visualisering Vad är en karta? en tvådimensionell, förminskad och redigerad avbildning av en del av jordytan i en bestämd skala och projektion (enligt Lantmäteriets Handbok Kartografi). 1
Läs merWebbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion
Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida
Läs merPass 4: Metadatastandarder
Pass 4: Metadatastandarder Exempel på metadatastandarder Nu är det dags att ta upp några exempel på metadatastandarder. Jag ska börja med att titta lite snabbt på ett urval av metadatastandarder som vi
Läs merUTKAST till mall för. Geodataplan XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS. TEL FAX E-POST WEBB
2013-11-04 UTKAST till mall för Geodataplan 2014-2016 XXXXXXX kommun XXXXX KOMMUN, BESÖKSADRESS TEL FAX E-POST WEBB www.kommun.se Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syfte med geodataplanen 5 3 Vision
Läs merGIS-verktyget i kyrkogårdens tjänst
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsutveckling GIS-verktyget i kyrkogårdens tjänst Historisk studie av en kyrkogårds förändring
Läs merGIS-strategi för Region Skåne
Regional Utvecklingsledning Per Arvidsson Åke Boalt Daniel Nilsson 2004-01-27 GIS-strategi för Region Skåne 1 Syfte Region Skånes verksamhet ska betjäna befolkningen i hela Skåne och måste vara baserad
Läs merGIT L0005B. ArcGis. Information inför kursstart
GIT L0005B ArcGis Information inför kursstart Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Examination 2 Litteratur 3 Förkunskaper 4 Programvaror 4 Skuggning 4 Windows Messenger 4 Kontakt 4 D enna information ska
Läs merRapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning
1 (6) Handläggare direkttelefon Planering och Normering Ert datum Er beteckning Göran Nordström, 011-19 11 22 2002-03-22 M2001/4139/Hs Miljödepartementet Ivar Frostenson Enheten för hållbart samhällsbyggande
Läs merRAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets
2019-04-16 Dnr: LM 2019/001170 RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2018 Aktivitet 3A Riktlinjer och stöd för specifikationsarbete Aktivitetsledare - Magnus Konnskog, Lantmäteriet Del av fokusområde 3 gällande
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,
Läs merUtbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.
PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress
Läs merPM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.
PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är
Läs merAnvändbarhet. Geodataportalen 2.0 Beta. Testat av GeoTest. RAPPORT fastställd 08-02-2011. Geodataportalen 2.0 Beta testad för användbarhet
Geodataportalen 2.0 Beta Testat av GeoTest Användbarhet RAPPORT fastställd 08-02-2011 Geodataportalen 2.0 Beta testad för användbarhet Testat av GeoTest, en nationell resurs vid Future Position X Bilagor
Läs merSICS Swedish Institute of Computer Science
Ivan Herman !"# #"$%#&''( 2008 W3C SICS Swedish Institute of Computer Science (2) Nationellt forskningsinstitut FoU inom informations- och kommunikationsteknologier (IKT) Mål: Bedriva avancerad
Läs merGIS kopplat till BIM. Annelie Norlin
GIS kopplat till BIM Annelie Norlin GIS Syfte: Att utföra rumsliga analyser av geografisk data, analyser på attribut och geografiska presentationer Krav på data: Strukturerad meta/attributdata, topologisk
Läs merX-jobbs katalog. Medius R&D November 2011
X-jobbs katalog Medius R&D November 2011 Contents ERP och Workflow System... 2 ipad och workflow system... 3 Nya möjligheter med HTML5... 4 Nya alternativ för affärsregelmotorer... 5 Process Intelligence
Läs merPromemoria om förutsättningarna för hur uppgifterna i detaljplaner och planbeskrivningar kan tillgängligöras och behandlas digitalt
Promemoria Datum 2019-05-02 3.2.1 Diarienummer 6352/2018 Enligt sändlista Promemoria om förutsättningarna för hur uppgifterna i detaljplaner och planbeskrivningar kan tillgängligöras och behandlas digitalt
Läs merStandarder för geodata
Standarder för geodata. SIS, Swedish Standards Institute utarbetar tillsammans med företag, organisationer och myndigheter, svenska och deltar i internationell standardisering. Inom området geodata är
Läs merSamhällsmätning i förändring
Samhällsmätning i förändring Förord I kommunerna finns en omfattande mätningsteknisk verksamhet. Denna tillgodoser samhällets behov av detaljerade kartor och annan geografisk information geodata. Informationen
Läs merNär geografisk information blir allas egendom
När geografisk information blir allas egendom Martin Davidson Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-27 Presentation Martin Davidson Affärsenhetschef Utveckling Metria Bor i Luleå med min fru och mina tvillingar
Läs merAnvändarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta
Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta Ideon Science Park Scheelevägen 17 223 70 Lund, Sweden Innehåll Inledning... 3 Om Handboken... 3 Målgrupp... 3 Översikt av Applikationen...
Läs merTopografisk webbkarta, raster
1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-10-23 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta, raster LANTMÄTERIET 2018-10-23 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
Läs merGIS i molnet. GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB. -En del av AddNode
GIS i molnet GISS After Work, 13 oktober 2011 Roger Hamrén Cartesia GIS AB Agenda Så vad menar vi med molnet?» Jo för oss är molnet egentligen en samling servrar som kan nås över Internet eller över ett
Läs merKUNDREGISTER Sid 2(7) Teknisk specifikation
KUNDREGISTER Sid 1(7) Kundregister Innehållsförteckning 1 Allmänt...2 1.1 Inledning...2 1.2 Disposition...2 1.3 Ordlista...2 1.4 Referenser...2 2 Systemöversikt...3 3 Systemlösning...4 3.1 Kundregisterfiler...4
Läs merSlutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008
Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Anders Ardö Elektro- och informationsteknik Lunds Universitet Box 118, 221 00 Lund June 18, 2009 1 Inledning Digitala bibliotek
Läs merHMK SyostGIS
HMK 2014 SyostGIS 2014-11-11 C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll och upphandling av mättjänster 9 delar HMK-Geodesi,
Läs merIntroduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22
Introduktion UML står för Unified Modeling Language. Det är tänkt att fungera som hjälpmedel vid modellering av alla tänkbara typer av utvecklingsarbeten, inte bara inom dataomdrådet. Det största värdet
Läs mer1(7) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Akt Direkt
1(7) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-12-04 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Akt Direkt LANTMÄTERIET 2018-12-04 2 (7) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Geografisk
Läs merSwepoint. DoGps. 3:e generationens gps-pejl är här! trygghet för Dig och Din hund
3:e generationens gps-pejl är här! Swepoint DoGps PRO net BASIC Obegränsad räckvidd Skallindikator och ringuppfunktion Spåra dina kamrater = Trygghet för laget trygghet för Dig och Din hund Topptestad
Läs merLaserdata till Orienteringskartor
2011-05-15 Laserdata till Orienteringskartor Jerker Boman, Gävle Orienterings Klubb Sammanfattning Gävle Orienterings Klubb beslutade tidigt att undersöka hur Laserdata från NNH projektet skulle kunna
Läs merGeodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster
PM 1(13) Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se
Läs merFigur 1. Forestand kompletterar de befintliga standarderna StanForD och papinet
Forestand i korta drag OBS! Denna text är endast ett utkast till kortpresentation av Forestand och ska granskas och redigeras till Skogforsk officiella formatering före publicering En standard för data
Läs merHantera informationspaket i system för bevarande
Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog
Läs merIntroduktion till databaskursen. Välkomna. till kursen. Databasteknik och informationssystem. DD1370 (kursomgång dbtinf12)
Välkomna Introduktion till databaskursen Välkomna till kursen Databasteknik och informationssystem DD1370 (kursomgång dbtinf12) En kurs om grunderna i databasteknik DD1370 (Föreläsning 1) Databasteknik
Läs merekorren e-tjänst Teknisk målbild
e-tjänst Teknisk målbild Innehåll 1. OM DOKUMENTET... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. MÅLBILD... 3 3.1 SKALBARHET... 3 4. ARKITEKTUR... 5 4.1 DATALAGRING... 5 4.2 ÖVERSIKTSBILD FÖR ARKITEKTUR...
Läs merInternets historia Tillämpningar
1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle
Läs merBegrepp Definition Objekttyp Sökväg
Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar
Läs merGeografisk information Representation av förändringar i datamängder
SVENSK STANDARD Fastställd 2006-03-08 Utgåva 1 Geografisk information Representation av förändringar i datamängder Geographic information Representation of changes in datasets ICS: 35.020.00; 35.240.01;
Läs merBjörn Johansson bjorn.gustaf@telia.com
Digital kartforskning Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com Kartmaterialet En del moderna kartor med rutnät i RT90 Äldre kartor utan referenssystem Digital kartforskning 2 Problemet att ange kartornas
Läs merHjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning
1(12) Datum: 2014-05-26 Diarienr: Hjälp vid användning av s Avancerade sökning Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se
Läs merIntressentmöte - Terminologi och kartsymboler för geodataområdet 17november 2008
Intressentmöte - Terminologi och kartsymboler för geodataområdet 17november 2008 10 exempel på hur informationstjänster med kartstöd ser ut i Sverige idag. 1. E-förvaltning, e-tjänster, informationstjänster
Läs merKartografisk visualisering
Kartografisk visualisering för GIS-användare Kap. 2 & 11 (+ lite som tas upp redan i Kap 1.) (+ separat pdf om linjeförenkling) Vad är en karta? en tvådimensionell, förminskad och redigerad avbildning
Läs merLägesbild GI Sverige. Resultat från undersökning riktad till offentliga sektorn GEOINFO 2010, 11 november Lisa Samuelsson, ULI
Lägesbild GI Sverige Resultat från undersökning riktad till offentliga sektorn 2007 GEOINFO 2010, 11 november Lisa Samuelsson, ULI Presentationen Om Lägesbild GI Sverige Resultat från undersökning riktad
Läs merTemadag: Öppna geodata
Temadag: Öppna geodata Måndagen den 19 juni 2017 på Gamla Teatern, lokal Torget SamGIS Jämtland-Härjedalen (SGJH) hälsar alla välkomna till vårt vårseminarium kring Öppna Data. Detta ämne är i år extra
Läs merDigital inlämning av årsredovisningar
Digital inlämning av årsredovisningar Tekniskt ramverk Version 1.0 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Inledning... 3 3 Säker kommunikation... 4 4 Infrastruktur och aktörer... 4 5 Tjänstebeskrivningar...
Läs merPrioriterade standarder, Handledning, Vägledning, Utbildning Mats Åhlin
Prioriterade standarder, Handledning, Vägledning, Utbildning Mats Åhlin 2018-05-03 TK 323 Geodata Vad gör vi? ISO CEN SIS SS-EN ISO 6709 Standard representation of geographic point location by coordinates
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem
Läs merStöd vid genomförande av GIS-projekt Goda exempel - Karttjänster Innehåll
Föredragets innehåll Stöd vid genomförande av GIS-projekt Goda exempel - Karttjänster Innehåll 1. Rapporten och ex. Falkenberg 2. Uddevalla 3. Business region Gothenburg, BRG 4. Österåker 5. Skånekartan
Läs merHur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka
Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att
Läs merRedovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur 2017-11-13 KS 2016/1235 50010 Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merMolntjänster som komplement till din plattform. Anna Bergman och John Smaaland
Molntjänster som komplement till din plattform Anna Bergman och John Smaaland Detta mönster kommer att öppna och sprida GIS Medarbetare Beslutsfattare GIS-proffs Politiker Invånare ArcGIS är ett komplett
Läs merNyheter och framtida planer beträffande geodataprodukter från Lantmäteriet. Håkan Oscarsson
Nyheter och framtida planer beträffande geodataprodukter från Lantmäteriet Håkan Oscarsson Förutsättningar som påverkar projekten Förrättningsverksamhetens uppdrag som fortsatt fokusområde 2018 Gemensam
Läs merBegrepp Definition Version Ändrad
Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar
Läs merRealtids-GIS inom transportsektorn
Realtids-GIS inom transportsektorn Anders Wellving Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, Campus Norrköping 1 Våra utbildningsprogram Kommunikations- och transportsystem Teknisk logistik NYTT Intelligent
Läs mer2.Starta GPSTrack genom att klicka på GPSTrack-programvarans genväg 1.
Användarmanual för GPSTrack-programvara Ladda ned GPS-loggerdata från GPS-locatorn.Anslut GPS-locatorn till datorn med USB-kabeln.. Obs! : Använd USB-kabeln som medföljer GPS-locatorn. Om du använder en
Läs merGeodata för blåljus. Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt. Tryggt & Säkert. Ulrika Johansson Lantmäteriet. i Umeå 30 november Luleå 1 december
Geodata för blåljus Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt Tryggt & Säkert i Umeå 30 november Luleå 1 december Ulrika Johansson Lantmäteriet Det behövs en gemensam Blåljuskarta http://www.lantmateriet.se/blaljus
Läs merIntegration av BIM och GIS
Integration av BIM och GIS Möjligheter och utmaningar Mikael Grönkvist Bakgrund Examensarbete inom geodesi VT 2017 av Mikael Grönkvist & Jonas Bengtsson o "Performning Geographic Information System Analyses
Läs merInformationsmodellering och e-infrastrukturer
Informationsmodellering och e-infrastrukturer Semiotik Sign = Tecken Semiotik = Teckenlära Tecken är representationer Tecken är intentionella Tecken förmedlar information Figure 3.1: Levels of semiotics
Läs merDatakvalitet i samhällsbyggandet
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Datakvalitet i samhällsbyggandet Seminarium om Digitalisering av samhällsbyggandet Lund, 26 april, 2017 Anna Jensen, KTH Innehåll Datakvalitet och digitalisering Geodesi
Läs merVarför ska man lära sig sånt? Välkomna. Vad är databaser bra till? Kursansvarig. till kursen. Databasteknik och informationssystem
till databaskursen Varför ska man lära sig sånt? till databaskursen till kursen Databasteknik och informationssystem Nästan alla större system idag innehåller eller använder data lagrad i en databas Så
Läs merÖrebros digitala översiktsplan
Örebros digitala översiktsplan enligt Boverkets nya begreppsmodell för översiktsplaner Christin Gimberger och Maria Fagrell Örebro stadsbyggnad Webblösning Boverkets begreppsmodell Rullande planering Helt
Läs merRåd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data
UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...
Läs merDataproduktspecifikation Trafikverkskontor. Version 1.0
Dataproduktspecifikation Trafikverkskontor Version 1.0 2 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2015-01-20 Första versionen Jenny Rassmus Dataproduktspecifikation - Trafikverkskontor
Läs merDataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0
Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg Version 4.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen Jenny Rassmus
Läs merOrtnamn. Publicerad: Datamängdens omfattning: Av Lantmäteriet fastställda ortnamn, samt blåljusnamn.
2019-08-12 NATIONELL INFORMATIONSSPECIFIKATION Ortnamn Version av specifikation: 1.0 Denna version: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/lantmateriet---utvecklingsmyndighet-forsamhallsbyggnadsprocessen/nationellaspecifikationer/specifikationer-och-matningsanvisningar/
Läs merSVENSK STANDARD SS
SVENSK STANDARD SS 63 70 05 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 2000-03-14 1 1 (74) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Geografisk
Läs merAdresser i samhället. kommunernas roll. Information från projektet 3-steg i samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet
Adresser i samhället kommunernas roll Information från projektet 3-steg i samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet Adressen en allt viktigare nyckel i samhällets olika IT-system Aktuella och korrekta
Läs merL0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F)
L0009B Moment FL 1: Kursintroduktion. Kursinformation: G:\L0009B\Allmänt\KursInformationL0009B.pdf (F) Kursplan: Se https://portal.student.ltu.se/stuka/kurs.php?kurs=l0009b&lang=swe (F) Allt som markerats
Läs merVerksamhetsnytta är viktigare än Teknik
Verksamhetsnytta är viktigare än Teknik Föredrag vid Jord- och SkogsGIS-seminarium Jönköping den 8 november 2006 040-16 71 33 0734-12 81 33 fredrik.ekelund@sweco.se Verksamhetsnytta är viktigare än Teknik
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte
GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs merWebservice & ERP-Integration Rapport
Webservice & ERP-Integration Rapport Hardwood AB Mustafa Lazem 930916-9713 Jonas Ahrne 920325-0379 Hasan Nerjovaj 940130-7195 Stefan Liden 920628-0639 2014-05-18 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Projektbeskrivning...
Läs merTorbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2017-04-24 Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering Ansvarig tjänsteman: GIS-strateg 2 Inledning Bakgrund Geografiska
Läs merFörenklad användning av lägesbunden information
Oskarshamn och Sveriige byter referenssystem Förenklad användning av lägesbunden information Ett enhetligt referenssystem förenklar användningen av lägesbunden information. Det säkrar även utbytbarheten
Läs mer