I väntan på nya riktlinjer för antibiotikaanvändning

Transkript

1

2

3 LEDARE I väntan på nya riktlinjer för antibiotikaanvändning»kan vi säga nej till att passa snoriga barnbarn?«roland svensson Ordförande roland.svensson@ tandlakarforbundet.se I ett debattinlägg om det nya tandvårdsstödet i Tandläkartidningen nummer 14 önskade undertecknarna ett principbeslut av förbundet med innebörden att tandvård ska jämställas med sjukvård fullt ut. Förbundet anser, liksom who och fdi, att hälsa är hälsa och sjukdom är sjukdom oavsett var i kroppen eller själen problemen sitter. Hur våra politiker väljer att subventionera hälso- och sjukvård och tandvård är emellertid en annan sak; vid ekonomiska prioriteringar ska många faktorer vägas in. I den ansvarsfördelning vi har mellan tandläkarorganisationerna hanteras tandvårdsstödet dock av Privattandläkarna och Tjänstetandläkarna, inte av Tandläkarförbundet. Utvecklingen av multiresistenta mikroorganismer och antibiotikaanvändning diskuteras flitigt. På höstens nationella patientsäkerhetskonferens beskrev Gunnar Kahlmeter, specialist i klinisk bakteriologi, en skrämmande verklighet. Meningen med bakteriernas liv är att sprida sig och genom sin mästerliga förmåga att anpassa sig lyckas de nå sitt mål. Med tanke på att bakterier förökas med 100 generationer på ett dygn kan man kora dem till evolutionens segrare. Redan i dag orsakar de multiresistenta bakterierna stort lidande och höga kostnader och inga snabba lösningar finns i sikte. Utvecklingen av nya antibiotika står stilla. Inte ett enda preparat förväntas nå marknaden inom de närmaste tio åren. Man kan troligen inte heller upphäva resistensen mot antibiotika genom att helt avstå från användning under en viss tid. Vi måste därför använda andra strategier. Slutsatsen av föredraget om förekomsten av de multiresistenta bakterierna i Europa och på våra egna sjukhus är att den som inte vill infekteras av dessa stammar ska stanna hemma och tacka nej till sjukhusvård. Detta är råd som är svåra att ta till sig eftersom det är förenat med viktiga etiska överväganden. Kan vi säga nej till att passa snoriga barnbarn? Det är svårt att välja att bo hemma om tillståndet kräver ett äldreboende. Det är inte lättare att på semesterresan söderut undvika att byta tarmflora med lokalbefolkningen. Om du hamnar på sjukhus ska du inte låta någon ta i dig som inte spritat händerna, vilket förutsätter att du är vid medvetande och i hyfsad form. Råden till vårdpersonal är de gamla vanliga: följ basala hygienrutiner, använd korta ärmar, inga smycken, klockor eller piercing nedanför armbågen och sprita händerna före varje patientkontakt. Det gäller att vi är restriktiva i förskrivning av antibiotika. I ett möte om antibiotikaresistens i Sverige framfördes nyligen ett förslag om att förskrivning av antibiotika skulle vara elektronisk och följa en standardiserad mall för bland annat diagnos, dos och duration. Användningen kan då följas och åtgärder sättas in om så skulle behövas. diskussionen om profylaktisk användning av antibiotika vid operationer och andra blodiga ingrepp pågår inte bara i Sverige utan i hela världen. sbu granskar det vetenskapliga underlaget innan en eventuell förändring av dagens riktlinjer kan ske. Man ska studera vilka preparat, behandlingstider och doser som ger bäst effekt och i vilken utsträckning medicineringen leder till biverkningar och resistensutveckling. Mycket pekar på att praxis varierar stort vid val av preparat och behandlingstid inom sjukvården. Det är också säkert så inom tandvården. För att ta reda på vilka rutiner som används inom tandvården i eu har ced gjort en enkätundersökning. Tjugotre länder svarade och i alla utom två hade man i princip samma riktlinjer som vi, medan Österrike och England inte längre rekommenderar förebyggande antibiotikaanvändning. Det blir därför spännande att se resultatet i sbu:s utvärdering, även om den dröjer ett år. n 3

4 KRÖNIKA Institutioner värda att vårda sveriges tandläkarförbund the journal of the sda (swedish dental association) Årgång 100 Grundad 1909 Jag ska inte författa hyllningstexter, utbrista i leverop eller hurra riktigt än. Men vänta bara! I år är det nämligen hundra år sedan det första exemplaret av Tandläkartidningen plockades ut ur en tryckpress i Stockholm. Denna händelse ska naturligtvis uppmärksammas när själva födelsedagen äger rum fram på vårkanten men till dess ägnar jag mig ett tag till åt att bara känna efter. Vad betyder det att ha ansvar för en hundraåring? Visserligen en mycket pigg och glad åldring med gott minne, men kan jag lita på att de hittills avverkade framgångsrika åren också garanterar ett fortsatt gott och evigt liv? Eller bör jag ta en kurs i defibrillering för att i värsta fall hålla liv i åldringen? I väntan på födelsedagen njuter jag bara av att ha en institution att vårda. Det nordiska samarbete som manifesterar sig i två vetenskapliga temanummer varje år lever också och har hälsan. Det som startade för fjorton år sedan har blivit en uppskattad institution publicerade vi för första gången alla temaartiklarna på svenska och i höstas fick vi en liten uppmuntrande belöning för denna envishet (vid sidan av alla läsartack, förstås) när nätverket Språkförsvaret gav oss ett diplom med motiveringen:»med det massiva tryck Folk sölar sig för publicering på engelska som råder är det igenom akademiska studier. beundransvärda insatser som görs i det tysta De behövs på med dessa tidskrifter, som håller arenor öppna för forskare som vill skriva på sitt bästa arbetsmarknaden och borde klara av pluggandet språk.«snabbare. En avgift på universi- Reportaget i det här numret handlar om teten vore en bra Dorlire Kollari, tandläkarstuderande på ki. piska, säger långtidsutredningen. När vi träffade henne närmade hon sig slutet av första terminen samtidigt som tandläkarutbildningen fyllde 120 år. Och nästa år fyller Den som inser att huvudskälet till långsam studiegång är behovet själva Karolinska institutet 200 år. Här kan att komplettera man tala om väl bevarade åldringar! det magra studiestödet med ar- Allt som är gammalt är förstås inte per betsinkomster definition gott. Men det är inte allt nytt heller. Fast det är så självklart att jag inte tänker häpnar. Med avgift på studierna krävs ödsla trycksvärta på saken. Lika självklart är ännu mer arbete som ytterligare det att vi ska fortsätta att göra vårt bästa för förlänger studietiden. Förstås. n att förena den tradition med den modernitet som Tandläkartidningen står för. n»vad betyder det att ha ansvar för en hundraåring?«christina mörk Chefredaktör Postadress: Box 1217, Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se chefredaktör: Christina Mörk Ansvarig utgivare redaktion: Anita Hagstedt Korrektur, registrering Thomas Jacobsen Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson Reporter Björn Klinge Vetenskaplig redaktör Carina Frohm Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist Layout Janet Suslick Reporter annonser: Elisabeth Frisk Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson Produkt- & platsannonser Inger Kåberg Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se prenumeration: Sverige kronor + 6 % moms Norden kronor + 6 % moms övriga länder kronor TS-kontrollerad upplaga: Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB Klippan ISSN All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4 tandläkartidningen årg 98 nr

5 INNEHÅLL foto: urban orzolek REPORTAGET»När jag är färdig vill jag känna mig säker att jag kan ta hand om patienter och vet vad jag gör.«sid 12 3 ledare I väntan på nya riktlinjer för antibiotika. Roland Svensson 6 i korthet Nödvändigt med ändrat regelverk. Vanligt med nedtappade föremål. 19 ansvarsärenden 22 tandvårdsstödets regelverk irriterar Regelverket är allt för krångligt. Det anser vårdgivare som Tandläkartidningen frågat om tandvårdsstödet. VETENSKAP & KLINIK 33 krönika 6 8 fyllningar om dagen? Thomas Jacobsen 45 böcker 67 i korthet 79 fackpress EMS adapter Korg till DAC TANDLÄKARTIDNINGEN NR VETENSKAP & KLINIK TEMA: BILDGIVANDE TEKNIKER, DEL 1 FÖRBUNDSMÖTET 2008 SID 14 KAMRATHJÄLPEN UTÖKAR SID 30 VETENSKAP & KLINIK: TEMA 2009, del 1: Intraorala receptorer, panoramabilder, profilröntgen och historik år NR Årgång 101 BILDGIVANDE TEKNIKER TEMA Del 1 Framtiden ljus för Dorlire sid 10 Tandvårdsstödets regelverk sid student med framtidsvyer Jobb utomlands och sedan specialist, chef, lärare eller forskare. Dorlire, 19, har redan stora tankar om yrkeslivet. 14 förbundsmöte 2008 Samverkan i stället för konkurrens talade Sveriges Tandläkarförbunds ordförande om i sitt öppningstal på förbundsmötet den 5 december. OMSLAG: Årets två samnordiska temanummer behandlar bildgivande tekniker inom odontologin. Foto: Science Photo/IBL 26 vad hände sen? 27 en strålande gåva Om hur det gick till när en tysk professor gav bort en klumpig men strålande apparat. 30 student Stiftelsen Sveriges Tandläkarförbunds Kamrathjälp har hjälpt många tandläkare»som oförskyllt hamnat i ekonomiskt trångmål«. Nya regler gör att Kamrathjälpen nu även kan hjälpa studenter. 35 nordiskt tema 2009: bildgivande tekniker De tio artiklarna i tema 2009 behandlar de senaste landvinningarna inom odontologisk bildutrustning och diagnostik samt sammanfattar regelverk. Temanummer 80 debatt 83 platsannonser 87 radannonser 90 födelsedagar 92 viktiga adresser 94 kalendarium tandläkartidningen årg 100 nr

6 I KORTHET Utlandsstudenter söker kontakt Svenskar som studerar till tandläkare utomlands vill ha kontakt med Tandläkarförbundets studerandeförening. Jonny Kasskawo som är tandläkarstudent i Rumänien har kontaktat Tandläkarförbundet för att få starta en lokalförening för utlandsstudenter. Han och hans cirka 30 kamrater i landet räknar med att flytta hem till Sverige så småningom och kommer därför att behöva ta del av den information som studenter i Sverige får genom sin förening. I sitt mejl till förbundskansliet nämner Jonny Kasskawo att det, förutom i Rumänien, finns svenska tandläkarstudenter i Polen, Tjeckien och Ungern. Nyhet! Munspegel med ständigt ren och klar spegelbild INGET MER TORKANDE AV SPEGEL! UPPTÄCK NÖJET MED ATT ALLTID SE VARJE DETALJ! ANVÄND TIDEN TILL ATT RENGÖRA TÄNDER - INTE SPEGLAR! Vill du veta mer? Kontakta oss! W&H Nordic AB t , e office@whnordic.se, wh.com Tandläkarförbundet ska nu undersöka möjligheterna att tillfredsställa utlandsstudenternas önskan. cm Munhälsan får egen dag Den 12 september har utsetts till internationell munhälsodag av fdi World Dental Federation. Meningen är att dagen ska ge ett tillfälle att med olika nationella aktiviteter uppmärksamma munhälsan eller hotet mot den. Dagen är vald med tanke på att den både är fdi:s grundare Charles Gordons födelsedag och den dag då världshälsoorganisationen who höll en viktig hälsokonferens i Alma Alta cm Konventionell munspegel EverClear munspegel EverClear baspaket. Spegel inkl 2 st batterier och laddare. Nödvändigt med ändringar i regelverket Det finns förbättringar att göra i föreskrifterna om ersättningsberättigade tandvårdsåtgärder. Det anser både Tjänstetandläkarna och Privattandläkarna i sina remisssvar till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, tlv. Sedan 1 december ansvarar tlv för regelverket kring ersättningsberättigad tandvård. Regelverket måste ses över kontinuerligt, och därför har man begärt in förslag på ändringar. Privattandläkarna påpekar att det är viktigt att förändringar i reglerna görs i god tid och i samverkan mellan tlv, Försäkringskassan, systemleverantörer och vårdgivare. Det är bättre med få omfattande ändringar än flera mindre. En ändring man hoppas ska kunna införas snabbt gäller åtgärderna Den tidigare skrivningen»åtgärden kan inte debiteras mer än en gång per patient, dag och mottagning«, vill man ändra till:»åtgärden kan inte debiteras mer än en gång per käke, dag och mottagning.«tjänstetandläkarna efterlyser flera ändringar: för diagnoskod 4075, 4076 och 4077 vill man ha ersättningsberättigad åtgärd 708. Man har påpekat detta tidigare, men fått besked att tekniska skäl omöjliggjort ändringen. När det gäller diagnoskod 4078 anser Tjänstetandläkarna att definitionen av extremt missfärgade tänder leder till stora tolkningsproblem. För att undvika detta föreslår man att missfärgningsregeln får en ny lydelse:»missfärgningen skall vara mörkare än C4 på en Vitaskala, samt att omgivande tänder är ljusare än C3, A4 eller C4 på samma skala.«åtgärd 441 bör kunna användas även på premolarer och även gälla frakturer. mats karlsson Vanligt med nedtappade föremål Nedtappade och nedsvalda föremål, extraktion av fel tänder samt förväxlingar av remisser är de vanligaste händelserna inom tandvården som rapporteras till Socialstyrelsens tillsynsenhet. Uppgifterna finns i Socialstyrelsens verksamhetsberättelse för Tillsynsenhetens granskningar inom tandvården har riktats mot både privatpraktiserande tandläkare och folktandvårdskliniker. Man har noterat en viss ökning av händelser som handlar om vårdrelaterade infektioner och händelser där läkemedel är inblandade. Antalet anmälningar är dock begränsat, vilket innebär viss osäkerhet om det är en trend. De vanligaste anmälningarna till tillsynsenheten gäller liksom tidigare nedtappade och nedsvalda föremål, att fel tänder dragits ut samt förväxlingar av remisser. mk 6 Tandläkartidningen årg 101 nr

7 I KORTHET Tjänstetandläkarna fick ny vice ordförande Hans Göransson, tandläkare i Flen valdes till ny vice ordförande vid Tjänstetandläkarnas årsmöte den 28 november. Han efterträder Benny Enbuske, som på valberedningens förslag Hans Göransson lämnade styrelsen för att ge plats åt en kvinna, Siv Larsson från Norrbottens tt-avdelning. Benny Enbuske nominerades från golvet till valberedningen och efter sluten omröstning stod det klart att han ersätter Vasilios Bitzekis. Gunilla Rosén blev omvald till valberedningen. Kenth Nilsson valdes om som ordförande för perioden 2009 till Det blev också omval av de övriga styrelseledamöterna: John Bratel, Birgitta Jälevik och Chaim Zlotnik. Tjänstetandläkarnas medlemmar»kommer att i ökande utsträckning återfinnas i annan verksamhet än den vanliga folktandvården«, står det i tt:s verksamhetsplan för 2009.»Föreningen kommer att behöva engagera sig i fler kollektivavtalssystem och också vara beredd att Siv Larsson, från Norrbottens tt-avdelning, är ny i Tjänstetandläkarnas styrelse. handlägga tvister på områden där kollektivavtal inte finns.«arbetsmiljöfrågor blir viktigare för medlemmarna. Det nya tandvårdsstödet ställer nya krav, och ökar den administrativa bördan. foto: urban orzolek Tandvårdsstödet diskuterades länge. Flera ombud tyckte att styrelsen bör vara mer aktiv för att få till ett stöd som bättre speglar dagens odontologiska vardag. Det blev också diskussion om överföring av uppgifter från tandläkare till annan tandvårdspersonal, något som enligt flera ombud på sina håll är ett stort problem, speciellt för yngre tandläkare. Under året kommer styrelsen att se över formerna för medlemsinformationen. Flera ombud efterlyste bättre eller mer information via Tjänstetandläkarnas nätplats eller som e-post. Medlemsavgiften för 2009 höjs för fullbetalande medlemmar med 36 kronor till kronor. janet suslick GUM PerioBalance - nyttiga bakterier för din mun The best thing since fluoride Ny stor studie publicerad i Acta Odontologica Scandinavica - GUM PerioBalance reducerar gingivit med 85% på 2 veckor! Bättre effekt än munsköljprodukter? GUM PerioBalance, som innehåller Lactobacillus reuteri Prodentis, lanserades i början av året. Nu bekräftar en ny studie gjord av Professor Svante Twetman på Tandläkarhögskolan i Köpenhamn att tuggummit reducerar tandköttsinflammation med 85 procent efter bara två veckors användning. Därmed ger GUM PerioBalance bättre effekt än många av de munsköljsprodukter som idag finns på marknaden. Studien visar också att GUM PerioBalance kan reducera volymen vätska i tandfickorna. Samtidigt visar den en minskning av de viktiga immunosubstanser, TNF-α och IL-8, som är de vanligaste inflammationsmarkörerna i gingivalvätska. Det är första gången en sådan förändring noteras kliniskt för probiotiska munvårdsprodukter. Båda minskningarna är statistiskt signifikanta. Studien utfördes av professor Svante Twetman och hans forskare på avdelningen för kariologi och endodonti vid Köpenhamns universitet. GUM Periobalance för en optimal munhälsa Finns också på Apoteket Konsumentkontakt: Sunstar, Tel , info.se@sunstar.com Sunstar Tandläkartidningen nr 1.indd :20:49 Tandläkartidningen årg 101 nr

8 I KORTHET Lätt för tandtekniker att få jobb Tandtekniker har inte alls svårt att få arbete efter utbildningen. Det slår en studie från Umeå universitet fast. Resultatet går emot slutsatserna i Högskoleverkets tidigare rapport för en tid sedan om arbetsmarknadsläget för denna yrkeskår. Enligt studien från Umeå universitet baserades Högskoleverkets undersökning på»historisk statistik«och genomfördes när det rådde stor osäkerhet om arbetsmarknaden för tandtekniker. Denna studie kom för en tid sedan. Undersökningen från Umeå universitet visar att av de tandtekniker som examinerades från utbildningen där 2007 och 2008 är minst 83 procent i arbete. I Stockholm var 62 procent av dem som examinerades 2005 verksamma som tandtekniker 2008, och av dem som examinerades 2008 har i stort sett alla erbjudits tandteknikerarbete. Från utbildningen i Göteborg visar siffror att av dem som examinerades 2007 arbetar cirka 70 procent som tandtekniker eller inom angränsande yrken. mk Prisat tandvårdshus Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2008 tilldelas Tandvårdshuset Älmhult. Tandvårdshuset Älmhult är ett företag inom Praktikertjänst och erbjuder tandvård för barn, ungdom och vuxna. Enligt prismotiveringen har företaget en»stark kvalitetsstruktur«med engagerade och delaktiga medarbetare. Kommunikationsspridningen inom organisationen är rak och omedelbar och ledarskapet engagerat. Tandvårdshuset är enligt juryn ett föredöme. mk Norge skärper sina reklamregler Norges tandläkarförbund har antagit nya etiska regler för medlemmarnas deltagande i produktreklam, men även för hur de marknadsför sin praktik på nätet. År 2007 sa det norska tandläkarförbundet upp samtliga reklamavtal. Anledningen var att man ville undvika faran för oönskade bindningar mellan föreningen och olika leverantörer, samt eliminera risken för att mista allmänhetens förtroende och integriteten i yrket. Reglerna har nu utökats till att även gälla för enskilda medlemmar. Förbundet, eller enskilda medlemmar, får enligt reglerna inte göra reklam för enskilda produkter men får förespråka användning av en sorts preparat eller produkt, till exempel fluortandkräm eller eltandborste. Tandläkarnas marknadsföring får enligt de nya etiska reglerna inte vara osann eller vilseledande. Regeln gäller även hemsidor. För länkar på hemsidor gäller att tandläkaren som är ansvarig för hemsidan även står som ansvarig för innehållet på den sidan man länkar till. ek BISFIL 2B kompositen med obegränsat härddjup Underhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdning tar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling. Lösningen heter BISFIL 2B den flytande underfyllnadskompositen med obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhalten ger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även en gynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis. Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdande komposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare och med bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandande intraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer om våra erbjudanden med Bisfil 2B. Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningen fördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast. HULTÉN & Co ab tel fax Bifil2B½A4.indd :56:46 TandläkarTidningen årg 101 nr

9 I KORTHET NSK introducerar: Nyhet! NSK:s nya serie lågvarvsvinkelstycken har en smidig och smal design som ger dig bra sikt i arbetsområdet. Materialet är som tidigare titan, helt överlägset i hållbar- het och finish, men den nya förbättrade ytbehandlingen ger ett ännu mer greppvänligt och tåligt instrument. Växelsystemet har utvecklats för att ge vinkelstycken med minimal vibration och ännu lägre ljudnivå. X-serien lågvarv har två års garanti. Clean-head-system och kompakt glasstav är standard i nya X-serien lågvarv. X 95L har dessutom keramiska kullager och fyrportsspray. Den nya ytbehandlingen, DURACOAT, ger ännu bättre grepp. Uppväxlad direktväxlade Nedväxlade rak X 95L X 20L, X 25L X 10L, X 12L, X 15L X 65L TS Dental är svensk representant för märket NSK. NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Box 37, Vännäs, Tel , info@tsdental.se, Dentalservice / TandläkarTidningen årg 101 nr

10 REPORTAGET Student med framtidsvyer 19-åriga Dorlire Kollari stormtrivs som student i storstaden. Allt är bra utom trafiken, säger hon om sitt nya liv som tandläkarstuderande i Stockholm. Dorlire Kollari växte upp i Varberg med sin mamma och pappa och fyra yngre syskon. Där cyklade hon till skolan och allting låg nära. Nu åker hon pendeltåg, tunnelbana och buss och har ändrat synsätt. Alla resor under en timme räknas som korta. Dorlire kom till Stockholm för allra första gången i våras, för att skriva Karolinska institutets lokala antagningsprov till tandläkarutbildningen. När hon kom in, sökte hon bostad på Blocket.se. De första månaderna var hon inneboende i Alby, men nu har hon fått en egen studentlägenhet i Huddinge. Att flytta hemifrån och börja på universitetet är en stor omställning. Hon saknar familjen mycket, men är ändå nöjd med utbildningen och chansen att få stå på egna ben. Det känns modigt att lämna föräldrarna och all trygghet. Jag har haft stort ansvar för mina syskon, och saknar den dagliga kontakten. Men jag har inte flyttat för att mista dem, utan för att uppnå ett mål, säger hon. Rätt val Efter en termin på tandläkarutbildningen känner Dorlire Kollari att hon har valt rätt. Jag har lärt mig väldigt mycket om tänderna på ett halvår!, utbrister hon. Jag har alltid haft tanken att jag ska jobba med människor. Jag funderade på läkare ett tag, men tandläkare har bättre arbetsförhållanden och jag vill jobba med händerna, berättar hon. Tandläkarutbildningen på ki var förstahandsvalet, och hon kom in på den lokala antagningen på första försöket. Hon trivs med utbildningen, och speciellt med den tidiga patientkontakten. Det är jättebra med de praktiska övningarna, för då ser man om man har hittat rätt. Studenterna har fått öva kliniskt på varandra under första terminen, och den dagen då vi träffas får Dorlire och hennes kurskamrater assistera Text: Janet Suslick Foto: Urban Orzolek Dorlire Kollari tycker att det är bra med praktiska övningar från termin 1. Klinikpasset är slut och Dorlire klär om för att äta lunch på KI i Huddinge. 10 Tandläkartidningen årg 101 nr

11 REPORTAGET Dorlire Kollari har fått assistera en student som går termin 7. Den tidiga patientkontakten gör att hon känner sig säker på att hon har valt rätt utbildning. Tandläkartidningen årg 101 nr

12 REPORTAGET Första terminen studenter som går sjunde terminen när de träffar består mest av vuxna patienter på kliniken på ki i Huddinge. teoretiska studier Det är ovant och lite spännande att byta om till och det krävs de vita kläderna och verkligen tänka sig in i sin självdisciplin för kommande yrkesroll. att inte komma De första fyra terminerna består dock undervisningen huvudsakligen av teoretiska föreläs- efter. ningar. Första läsåret är Dorlire Kollari mest på ki i Solna. Under höstterminen var det mycket kemi samt cell- och molekylärbiologi. Denna termin handlar det mest om organsystemen. Studietakten är hög och det krävs självdisciplin. Jag brukar läsa igenom mina anteckningar varje dag. Då märker jag om det är något jag inte förstår och jag slipper stressa inför tentorna. Det är svårt, men inte omöjligt, tycker Dorlire Kollari, som ändå ser fram emot termin fyra och de mer praktiska delarna av utbildningen. 12 Tandläkartidningen årg 101 nr

13 REPORTAGET Det känns ovant att plocka ihop kläderna till klinikpasset. Linnea Lindman Kronberg och Dorlire Kollari är kurskamrater. Studenterna redovisar efter ett grupparbete om att söka vetenskaplig litteratur. Dorlire Kollari ringer en kurskamrat för att ta reda på vilket rum de har flyttat till.»att arbeta med patienter innebär en ständig utveckling.«vilka förväntningar har hon på studietiden? När jag är färdig vill jag känna mig säker att jag kan ta hand om patienter och vet vad jag gör. Mycket hänger på att man själv är engagerad, och det är jag absolut, eftersom det är detta jag vill hålla på med, säger hon. Hon funderar några sekunder och lägger till: Samtidigt lever man medan man går i skolan och presterar inte lika bra alla dagar. Dorlire har inte haft svårt att hitta nya vänner bland de 77 kurskamraterna. Eftersom vi strävar mot samma mål har vi mycket gemensamt. Dorlire har också blivit aktiv i Sveriges Tandläkarförbunds östra studerandeförening. Eftersom jag är ny i stan har jag tid med det, och det är intressant att ha kontakt med studenter på de andra skolorna och få veta om skillnader och likheter mellan utbildningarna, säger hon. Framtiden utstakad Efter en termin har Dorlire Kollari i stora drag klart för sig hur yrkeslivet kommer att se ut ända fram till pensionen. Det känns tryggt att veta att efter fem år så har jag ett jobb, säger hon. När hon är klar med grundutbildningen, tänker hon jobba inom folktandvården i ett par år. Sedan vill hon arbeta utomlands en tid. Jag vill resa och uppleva något nytt. På skolan lär vi oss den svenska tandvården, men jag vill ha erfarenhet från andra länder också, säger hon. England och usa lockar mest. Dubai verkar också spännande. Att flytta till födelselandet Kosovo för att arbeta som tandläkare är också en möjlighet. Dorlire kom till Sverige som tvååring i samband med kriget Hemma hos föräldrarna pratar hon albanska, och familjen åker till Kosovo varje år. Vill bli käkkirurg Efter ett par år i utlandet planerar Dorlire Kollari att komma hem till Sverige. Hon vill gärna bli specialist, i första hand käkkirurg. Hur långt räcker kristallkulan? Jag tror att jag stannar i yrket tills jag blir pensionär, säger hon utan att tveka. Hon ser många karriärvägar och tror inte att det blir monotont. Man kan aldrig förutse vad människor gör. Att arbeta med patienter innebär en ständig utveckling. Förutom att hon vill bli specialist är hon egentligen öppen för allting chef, lärare, forskare är alla möjliga val. Att bli sjukhustandläkare eller ha en egen klinik är också tänkbart. Dorlire Kollari rekommenderar tandläkaryrket till alla som vill jobba med människor och händerna och som vill tillämpa teoretiska kunskaper. Tandläkaryrket har många möjligheter. Man kan göra nytta på många sätt. Sådana yrken är framtidsyrken, tycker hon. n Tandläkartidningen årg 101 nr

14 FÖRBUNDSMÖTE 2008 Vad är årets viktigaste fråga för dig som tandläkare? Pär Olemyr, PT Göteborg Relationen till Försäkringskassan känns viktig. Omställningen har varit jobbig, men nu fungerar riktlinjerna mycket bättre. Det är bra att tandvårdsförsäkringen är så pass bra för patienterna. Att det utbildas tillräckligt många nya tandläkare är också en viktig fråga. Robert Hällqvist, PT Kalmar Branschutvecklingen inom tandvården är en viktig fråga. Vem kommer att överleva och vem slås ut? Tandvårdsförsäkringen är också viktig. Det blir spännande att se vad som kommer till under förbättringsarbetet. Kommer pengarna att räcka? Ingela Waller, PT Västgöta-Dal Att utveckla tandvårdsreformen för att få den att fungera är den viktigaste frågan. På organisationsnivån har det hänt mycket med Privattandläkarna. Det är spännande att anställda privattandläkare ska in i organisationen. Åsa Gadler, PT Älvsborg Den nya tandvårdsförsäkringen är fortfarande viktigast, även om det känns tjatigt. Jag är ganska positiv till den, men har hittills trevat mig fram med den. Jag ser fram emot att jobba med tandvårdsstödet med trygghet. Roland Svensson vill att tandläkarorganisationerna fortsätter att samverka i stället för att konkurrera om verksamhetsområden och medlemmar. Samverkan gynnar effektivitet Fortsatt samverkan mellan tandläkarorganisationerna i stället för konkurrens om verksamhetsområden och medlemmar. Det talade Sveriges Tandläkarförbunds ordförande Roland Svensson om i sitt öppningstal på förbundsmötet den 5 december. Antalet medlemmar i tandläkarorganisationerna minskar i takt med att det blir färre tandläkare i Sverige. Därför är det viktigt att arbeta så effektivt som möjligt. All form av dubbelarbete är slöseri med resurser. Om vi inte väljer att samverka, utan tummar på de överenskommelser vi har och börjar konkurrera om verksamhetsområden och medlemmar eller olika medlemsgrupper, riskerar vi att just dubbelarbete och ineffektivitet i det totala arbetet kommer att uppstå i ökande utsträckning, sade Roland Svensson. Han påminde om Krusenbergsöverenskommelsen som träffades för tio år sedan. Tjänstetandläkarna, Privattandläkarna, lärarna, studenterna och Tandläkarförbundet skapade då strukturen för en sammanhållen tandläkarorganisation genom en tydlig ansvarsfördelning i verksamheterna mellan riksföreningarna och förbundet. Jag hoppas och förutsätter att vi kan fortsätta på den inslagna vägen i en sammanhållen organisation och att vi kan utveckla verksamheterna och skapa möjligheter till effektivitetsvinster till glädje för våra medlemmar. Roland Svensson sammanfattade också det gångna året. Ett jubileumsår som detta är det svårt att inte blicka tillbaka, sade han. Firandet inleddes i mars med jubileumsföreläsningar för 600 deltagare. På kvällen samma dag var det jubileumsfesten i Stockholms stadshus med drygt 900 gäster. Det blev också en hearing om den orala hälsan i olika åldersgrupper och en extra jubileumsupplaga av Tandläkartidningen som beskrev förbundets första hundra år. Tandläkarnas världskongress (fdikongressen) i Stockholm var en värdig avslutning på jubileumsfirandet, tyckte Roland Svensson. js Anders Holmlund och Margaretha Lindqvist lämnade förbundsstyrelsen. 14 Tandläkartidningen årg 101 nr

15 FÖRBUNDSMÖTE 2008 Ny policy för efterutbildning Varje tandläkare bör ha en individuell plan för efterutbildning. Planen bör dateras upp varje år. Det rekommenderar Sveriges Tandläkarförbund i sin nya policy för efterutbildning, som presenterades vid förbundsmötet den 5 december. Timantalet kan variera. Det viktiga är att tandläkare utbildar sig kontinuerligt och att efterutbildningen har en bredd som täcker odontologins alla ämnen samt närliggande områden Helén Isaksson får tandhälsopriset Helén Isaksson, pedodontist vid Odontologiska institutionen i Jönköping, har fått 2008 års pris ur Sveriges Tandläkarförbunds fond för tandhälsobefrämjande insatser. Helén Isaksson forskar om Helén Isaksson samband mellan oral hälsa och livsstil hos barn och ungdomar. Hon studerar kariesutveckling i förhållande till kroppsmasseindex (bmi) och kartlägger tanderosioner. Hon tar också reda på hur föräldrarnas utbildningsnivå och inställning till tandvård påverkar 20-åringars orala hälsa. Projektet är en uppföljning av samma personer som studerades som småbarn av Helén Isakssons handledare Lill-Kari Wendt och som tonåringar av Anita Alm. Helén Isaksson får kronor om året i tre år. js Förbundet kräver bättre grundutbildning Tandläkarutbildningen bör förstärkas. Den kliniska färdighetsträningen måste bli bättre, liksom utbildningen i oral kirurgi, ortodonti och oral protetik. som exempelvis informationsteknik, ledarskap och verksamhetsutveckling. Det är den enskilde tandläkarens skyldighet att skaffa sig god efterutbildning och dokumentera genomförda aktiviteter, anser förbundet. För anställda tandläkare, sker det i samråd med huvudmannen eller arbetsgivaren. js läs mer tandlakarforbundet.se Anders Bolin fick medalj Anders Bolin, tidigare ordförande i Sveriges Odontologiska Lärare, fick Gotthard Dahlénmedaljen. Jag tror inte att ni hade kunnat ge den till någon som uppskattar den mer, sade Anders Bolin, som berättade Anders Bolin att han varit med om tre nära döden upplevelser under sju månaders tid på sjukhus i samband med sin kamp mot cancer. Anders Bolin har varit lektor, specialist och övertandläkare i röntgen på Karolinska institutets tandläkarutbildning. Han har varit ordförande i Sol, som fram till 2005 hette Sveriges Tandläkarförbunds lärarförening och var också Sols representant i Sveriges Tandläkarförbunds styrelse. js Det kräver Sveriges Tandläkarförbund i sin policy om tandläkarnas grundutbildning. Tandläkarförbundet anser också att studenterna tidigt bör få kontakt med patienter och forskning, och att kopplingen mellan utbildning och forskning ska vara stark. js läs mer tandlakarforbundet.se Tandläkarförbundet under 2008 Inför förbundsmötet beskriver styrelsen i en lägesrapport vad man har uträttat mellan januari och september I sammandrag ser den ut så här. Grundutbildning Styrelsen har formulerat en policy om grundutbildningen (se notis här intill). Efterutbildning Styrelsen har formulerat en policy om efterutbildning (se notis här intill). 96 kurser har genomförts i kursnämndernas regi. 578 personer har deltagit i Kunskapsträdet. Efterutbildningsrådet har satt igång ett arbete för att utveckla kurserna. Vidareutbildning Styrelsen har fortsatt samtalen med de specialistföreningar som ännu inte är associerade medlemmar i förbundet. Forskning och forskarutbildning Förbundet har tagit initiativ till ett samarbete med Sacos övriga vårdförbund för att stärka den kliniska forskningen. Samarbetet har visat sig i olika aktiviteter för att påverka regeringen inför den forskningspolitiska propositionen. Förbunden har bland annat uppträtt i gemensamma seminarier och uppvaktningar på utbildningsdepartementet. Tandvårdens personal Tandläkarförbundet har som tidigare påverkat Socialstyrelsens så kallade nationella planeringsstöd som beskriver tillgång och efterfrågan på personal inom vårdyrkena. Etik, ansvar och patientsäkerhet Förbundets etiska kommitté har traditionsenligt genomfört en etikdag, den nionde i ordningen, om så kallade whistleblowers, och planerat en ny som äger rum den 16 januari i år. De som anmälts till hsan har erbjudits stöd av förbundets expertgrupp. Medlemmarna i gruppen har, liksom förbundets kollegiala stödpersoner, fått en utbildningsdag under året. Förbundet har på olika sätt påverkat patientsäkerhetsutredningen och deltagit i en nationell patientsäkerhetskonferens. Patientsäkerhet var också ämnet för förbundsmötets ombudskonferens (referat på sidan 18). 15

16 FÖRBUNDSMÖTE 2008 Vad är årets viktigaste fråga för dig som tandläkare? Emily Diep, TT Halland Tandvårdsförsäkringen är den viktigaste frågan. Administrationen tar för mycket tid från patientbehandlingar. Åtgärdskoderna är alldeles för krångliga och svåra att förstå. För att kunna utföra en bra vård bör tandvårdsförsäkringen vara enklare. Magnus Steen, TT Skåne Att få ett itstöd som fungerar är viktigast. Kan vi inte lösa it-frågan kan vi inte jobba som tandläkare. Det är en arbetsmiljöfråga. Folktandvårdens medarbetare i Skåne går på knäna. Vi har haft väldigt stora problem. Man får till exempel springa runt med bärbara datorer mellan undersökningar och rensningar för att ta röntgenbilder. Peter Hall, TT Värmland De viktigaste frågorna är att Försäkringskassan får ordning på den nya försäkringen och itstödet, samt att vi i Värmland får en datorjournal värd namnet. Årets tema på förbundsmötet, patientsäkerheten, är också mycket viktig. Eva Forsberg, TT Mellersta Norrland Att bli vän med tandvårdsförsäkringen känns viktigast. Jag jobbar på fängelse. Det innebär att jag måste använda Försäkringskassans portal, och det har varit ett elände att komma in. FS får disponera högre belopp ur stödfonden Förbundsstyrelsen får disponera ett högre belopp ur stödfonden än hittills. Antalet revisorer minskas från fyra till tre, varav en ska vara auktoriserad. Det beslutade förbundsmötet, som därmed antog fs:s båda propositioner. Enligt ett tidigare beslut vid förbundsmötet har fs rätt att disponera tio basbelopp, cirka kronor, ur stödfonden för att täcka kostnader för aktiviteter som inte är inräknade i budgeten. fs ansåg att beloppet var för lågt, något som förbundsmötets ombud också ansåg och sade ja till höjningen till 15 basbelopp, vilket motsvarar kronor. Detta kommer också att innebära större flexibilitet Nya privattandläkare i styrelsen Per Olof Johansson, Växjö, och Mikael Jansson, Västerås har valts till ordinarie ledamot respektive suppleant på Privattandläkarnas fasta mandat i förbundsstyrelsen. Här är nya förbundsstyrelsen: Roland Svensson, ordförande Gunilla Klingberg, vice ordförande Louise Ericson, ledamot och ordförande i efterutbildningsrådet Per Olof Johansson, Privattandläkarna Anders Wikander, Privattandläkarna Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarna Benny Enbuske, Tjänstetandläkarna när olika projekt diskuteras i fs. Förbundsmötet 2001 beslöt att antalet revisorer skulle öka från tre till fyra personer. Tre av dessa skulle väljas på tre år, den fjärde skulle vara auktoriserad och tillsammans med en suppleant väljas vid varje förbundsmöte. Förbundsstyrelsen föreslog nu i en proposition att man ska återgå till tre revisorer, varav en ska vara auktoriserad. Att minska antalet revisorer är gynnsamt ur både kostnads- och effektivitetsskäl och bör inte påverka kvaliteten i granskningen av förbundets verksamhet. Förbundsmötet sade ja till förändringen. mk Valde förbundsmötet före guldklockan Nils Andersson, tjänstetandläkare i Jönköping, valde förbundsmötet före guldklockan. Det visade sig att utdelningen av gåvor till dem som har jobbat 25 år inom landstinget i Jönköpings län inträffade samma dag som förbundsmötet. Jag förutsätter att jag får min 25- årsgåva ändå, säger han. Numera kan man välja mellan guldklocka och en rad andra presenter efter 25 års tjänst. Nils Andersson väljer ett presentkort på en resa och tror att resan går till en europeisk huvudstad till våren. js Nils Andersson, snart på resa. Claes-Göran Emilson, Sveriges odontologiska lärare Victoria Fröjd, Studerandeföreningen Suppleanter: Mikael Jansson, Privattandläkarna Christina Ternebrink, Privattandläkarna Hans Göransson, Tjänstetandläkarna Birgitta Jälevik, Tjänstetandläkarna Per Tidehag, Sveriges odontologiska lärare Margaretha Lindqvist, Privattandläkarna valdes till ledamot i valberedningen. 16 Tandläkartidningen årg 101 nr

17 FÖRBUNDSMÖTE 2008 Verksamheten och budgeten godkändes Målet för Tandläkarförbundets verksamhet 2009 spikades redan vid förbundsmötet för två år sedan. Då beslutade man vad styrelsen skulle uträtta under hela sin treåriga mandatperiod. För 2009 har en punkt tillkommit under rubriken Material, produkter och metoder: uppdraget att bevaka Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer och kvalitetsindikatorer. Den enda förändringen godkändes. Riksföreningarnas sammanlagda avgift till Tandläkarförbundet blir 12 miljoner under 2009, oförändrad sedan Av intäkterna kommer 40 procent från medlemsavgifter och 60 procent från, till största delen, Tand- Voteringsanläggningen testades men behövde aldrig användas. Studenter kan få kamrathjälp Kamrathjälpens ordförande Anders Mohlin rapporterade för förbundsmötet att man delat ut kronor till 36 personer under 2007 och lika mycket till 51 personer fram till i början av december De som får hjälp är tandläkare eller tandläkares familj som»oförskyllt hamnat i ekonomiskt trångmål«. Det kan handla om tillfälliga försörjningsproblem vid exempelvis sjukdom eller arbetslöshet. Hjälpen ska ta vid där samhällets insatser inte räcker till, vara långsiktig och hanteras på ett obyråkratiskt sätt. Nu ska även tandläkarstudenter kunna söka stöd hos Kamrathjälpen (se artikel på sidan 30) och därför krävdes en konsekvensändring i förbundets föreskrifter för Kamrathjälpen. Den godkändes av förbundsmötet. cm läkartidningens annonser. Styrelsen räknar med ett nollresultat nästa år. Det som hade åstadkommits under förra året fram till förbundsmötet godkändes. (Se också under rubriken Tandläkarförbundet under 2008 här intill.) Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska redovisningen för 2007 godkändes också av förbundsmötet. Av den ekonomiska årsredovisningen framgår att förbundets medlemsantal sjönk med 66 mellan åren 2006 och De aktiva hade blivit 434 färre medan studenter och pensionärer ökade med 200. cm Ny vice ordförande i förbundet Gunilla Klingberg, specialist i pedodonti, är vald till ny vice ordförande i Sveriges Tandläkarförbund. Valet var ett fyllnadsval eftersom Anders Holmlund avgick då ett år återstod av mandatperioden. Gunilla Klingberg är docent, verksam vid Mun-H-Center i Göteborg. Gunilla Klingberg blev tandläkare i Göteborg 1985 och tio år senare disputerade hon på en avhandling med titeln»dental fear and behavior management problems in children: a study of measurement, prevalence, concomitant factors, and clinical effects«. Samma år blev hon specialist. Gunilla Klingberg är ordförande i förbundets etiska kommitté. cm Pedodontisten Gunilla Klingberg är ny vice förbundsordförande. Tandläkarförbundet under 2008 Odontologisk kvalitet Förbundets skriftserie Kunskap & Kvalitet har fått en ny publikation, denna gång om avvikelsehantering. Oral hälsa Förbundet har arrangerat en hearing om oral hälsa. En sammanfattning av föreläsarnas presentationer har sänts till alla medlemmar. Tobaksprevention är ett nytt område som engagerar Tandläkarförbundet. Detta har resulterat i en policy på området. En skrift i serien Kunskap & Kvalitet planeras. Förbundet har också deltagit i ett tobakssymposium arrangerat av Läkaresällskapet.»Tandläkare mot godis och läsk«har fortsatt under året, bland annat har förbundet deltagit i debatter och seminarier om barns hälsa. En kartläggning av sötade mellanmål i förskolan har genomförts och en ny stor nationell konferens om barn, kost och hälsa har planerats. Den äger rum den 4 februari i år. Deltagande i andra organisationer Tandläkarförbundet har stått som värd för den stora internationella fdi-konferensen i Stockholm. Tandläkarförbundet är genom sin ordförande Roland Svensson fortsatt aktivt i den europeiska tandläkarorganisationen ced. Roland Svensson har bland annat deltagit i en rundabordskonferens om gränsöverskridande vård i Europa. Förbundet deltar regelbundet i Sacos aktiviteter för ordförande och kanslichefer. Förbundet 100 år Tandläkarförbundet har firat sitt 100-årsjubileum med en hearing om oral hälsa (se ovan), jubileumsföreläsningar på Grand Hotel i Stockholm och fest i Stockholms stadshus. Förbundet har låtit producera skriften»de första hundra åren«om organisationens historia. Den har sänts till alla medlemmar som bilaga i Tandläkartidningen. Stöd till medlemmar Kamrathjälpen har fortsatt att ge ekonomiskt stöd till tandläkare. En ny broschyr om verksamheten har gått ut till alla medlemmar. De 14 kollegastödjarna har också varit aktiva under året. Remissvar Förbundet har besvarat 17 remisser, de flesta till socialdepartementet och utbildningsdepartementet. Där har förbundet uttryckt sin uppfattning om allt från forskningsfinansiering och läkemedelsfrågor till vårdutbildningar och patientsäkerhet. 17

18 FÖRBUNDSMÖTE 2008 Bättre patientsäkerhet 2010 Flera grupper av ombud diskuterade patientsäkerhet. Grupp två bestod av Katarina Lindhe, Ingrid Frankman, Carina Bergman, Claes Henriksson, Ingela Waller, Gull-Britt Fogelberg, Nils Andersson, Philip Mundt och Peter Hall. Allt för många patienter skadas i vården. Därför är det nödvändigt att förbättra säkerheten, sade Per- Anders Sunesson, huvudsekreterare i patientsäkerhetsutredningen. Vid ombudskonferensen, som låg i anslutning till förbundsmötet, tog han upp några viktiga förslag. De beräkningar som gjorts visar att vårdskadorna i Sverige inom hälsooch sjukvården leder till cirka onödiga sjukdagar. Med tanke på att varje vårddygn inom den slutna sjukvården kostar kronor handlar det om mycket stora belopp. Historiskt sett har vårdgivarna visat ett dåligt engagemang när det gäller att förbättra patientsäkerheten, men under de senaste åren har man börjat ta itu med frågorna på allvar, sade Per- Anders Sunesson, som förklarade att allt för få avvikelser rapporteras in från vården. Förslaget i utredningen att ändra lex Maria-systemet är en väg att öka avvikelserapporteringen; de avvikelser som rapporteras in till Socialstyrelsen inom sju dygn ska inte föras vidare till hsan såvida det inte handlar om mycket allvarliga tillbud eller skador. Han betonade att säkerhetsarbetet inte handlar om att tänka i nya banor; i stället handlar det om att arbeta med redan kända risker. Enligt Per-Anders Sunesson måste ribban för att återkalla legitimationen sänkas. Det finns tyvärr individer som begått ett flertal allvarliga misstag i sin yrkesutövning. I dag kan dessa personer få flera disciplinpåföljder i hsan utan att det leder till skärpt tillsyn. I utredningen föreslår vi därför att tillsynen ska skärpas. Kritik mot EU-regler Ytterligare ett sätt att höja patientsäkerheten är enligt Per-Anders Sunesson att slå fast i en ny lagtext att det är vårdgivarens skyldighet att säkerställa en hög säkerhet. Vårdgivaren ska vara skyldig att göra en analys av de tillbud som inträffar och ha en skyldighet att åtgärda bristerna. Hittills har begreppet verksamhetschef inte funnits inom tandvården, men utredningen vill ändra på detta. Tandvården har inte ansetts vara så komplicerad att det skulle behövas, men utredningen har fått propåer från många håll om att det bör finnas krav på verksamhetschefer inom tandvården. Därför föreslår vi det. Vid ombudskonferensen arbetade ombuden i olika grupper med att diskutera patientsäkerhet utifrån egna erfarenheter. Det framkom bland annat att kunskapsbrist i teamet kan leda till risker för tillbud, likaså problemen med att delegera uppgifter till medarbetare med kompetens. De eu-regler som per automatik leder till att tandläkare med utbildning i andra eu-länder får arbeta i Sverige kan få som följd att patienternas säkerhet äventyras. Enligt Per-Anders Sunesson går det inte att hindra dessa tandläkare att arbeta i Sverige eftersom vi är bundna till de eu-direktiv som finns. Socialstyrelsen kan inte göra en prövning av dem som ansöker om svensk legitimation; har de tandläkarutbildning i ett annat eu-land har Socialstyrelsen bara att utfärda svensk legitimation. Han förklarade att det ändå finns förbättringar att göra för att höja kompetensen hos dessa tandläkare, men detta är vårdgivarens ansvar, det vill säga ägaren till en privatpraktik eller den politiska nämnden inom offentlig tandvård. Det kan exempelvis handla om att se till så att tandläkaren i fråga får bättre språkkunskaper. I gruppredovisningen framkom också att det finns tandläkare som upplever att hsan endast letar syndabockar. Även om ingen disciplinpåföljd delas ut för det tandläkaren anmälts för leder ofta granskningen av journalen till kritik. Fler tandläkare än vad som är fallet i dag är det två borde sitta i hsan:s nämnd. Patientsäkerhetsutredningen skickas ut på remiss under våren. Till hösten kommer regeringen att lägga fram sin proposition, och senast 1 juni 2010 ska förändringarna träda i kraft. Mats Karlsson Text från förbundsmötet: Mats Karlsson (MK) Christina Mörk, (cm) Janet Suslick (JS), enkät Foto: urban orzolek 18 Tandläkartidningen årg 101 nr

19 ANSVARSÄRENDEN Tvång inte acceptabelt trots kaotisk situation SAMMANFATTAT Den årliga undersökningen av patienten, som har Aspergers syndrom, slutade i kaos. Patienten vägrade att öppna munnen, men enligt pappan bände tandläkaren då upp sonens mun och skrek»ligg still pojkjävel!«. Sonen gjorde motstånd och undersökningen fick avbrytas. Tandläkaren förnekar att han svurit, men konstaterar att situationen var mycket kaotisk. Han anser att pappan borde ha informerat honom om att sonen var extra orolig inför besöket. Han hade då i stället kunnat skicka en remiss till specialist. HSAN kritiserar tandläkaren för tvångsinslaget, men ger ingen disciplinpåföljd. Patienten, född 1998, hade besökt den anmälde tandläkaren under flera år. Det hade varit fråga om kliniska undersökningar och förebyggande åtgärder. Eftersom patienten lider av Aspergers syndrom och adhd och ofta är mycket känslig för beröring, hade föräldrarna i samråd med tandläkaren avvaktat med mer omfattande åtgärder som röntgenundersökningar och fissurförseglingar. Enligt pappan ville sonen först inte öppna munnen, men efter övertalning från honom kunde tandläkaren börja undersöka tänderna med spegel. Patienten fick dock kväljningar och vägrade sedan att öppna munnen. Tandläkaren ska då ha sagt att han ämnade skicka en remiss till specialist. I nästa ögonblick grabbade enligt pappan tandläkaren tag i sonens arm och»slängde ned honom i tandläkarstolen«. Han bände upp sonens mun med våld och skrek:»ligg still pojkjävel!«sonen skrek att han höll på att spy, varpå tandläkaren, enligt pappan, skrek:»det bryr jag mig inte om, vi är vuxna och mycket starkare än du.«den anmälde tandläkaren hävdar få färger oändliga möjligheter Ceram X är en nanokomposit som erbjuder hög estetik med minimalt antal färger och finns i två system för olika behov. Ceram X mono för universalt bruk 7 färger som täcker hela VITA-skalan Ceram X duo för högre estetik 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger) som täcker hela VITA-skalan DENTSPLY DeTrey Box 2024 SE Skarpnäck Tel Ceram_174x120mm.indd 1 1/5/07 5:10:46 PM Tandläkartidningen årg 101 nr

20 ANSVARSÄRENDEN att han inte har handlat felaktigt. I sitt yttrande skriver han att patienten var mycket orolig redan då han kom till kliniken. Han skrek flera gånger:»jag ska döda dig, döda dig!«han slog omkring sig. Efter lirkande och skojande från pappans och tandläkarens sida satte sig sonen i stolen, men undersökningen måste avbrytas på grund av sonens oro. Tandläkaren förklarade för pappan att han ämnade skicka en remiss till specialist.»då rusar nn plötsligt mot mig, börjar sparka och fäktar med armar och ben och skriker samtidigt att han ska döda mig. Jag hinner med nöd och näppe kasta mig undan.«tandläkaren skriver att han i detta skede lyfte ner patienten i stolen. Pappan tog tag i sonens ben, en uppgift som pappan förnekar. Enligt tandläkaren skrek patienten att han skulle döda honom. Tandläkaren hann endast göra en hastig inspektion av munnen innan patienten rusade ut ur rummet.»jag blev naturligtvis upprörd av allt detta, höjde säkert rösten, men känner inte igen att jag svurit åt honom. Allt var som taget ur en Lars Norén-pjäs«, skriver tandläkaren, som påpekar att patienten inte är rädd för tandläkare;»han hade bara bestämt sig för att han inte ville«. Enligt tandläkaren borde föräldrarna ha kontaktat honom och meddelat att sonen var mycket orolig; han hade då omgående kunnat skicka en remiss till specialist. hsan påpekar att man endast prövar frågor som rör bemötande om det har direkt betydelse för patientsäkerheten; detta fall är inte ett sådant. Man konstaterar att tidigare undersökningar av patienten gått bra. Vid det aktuella besöket var patienten uppenbarligen mycket orolig. Remiss till pedodontist diskuterades, men det är enligt hsan oklart varför tandläkaren fortsatte sitt försök att undersöka patienten.»för att erhålla ett godtagbart underlag för en remiss till specialist krävs dock en klinisk inspektion av munhålan, speciellt i ett fall som detta då röntgenunderlag inte har varit möjligt att erhålla. Detta innebär emellertid inte att en tandläkare med tvång ska tvinga ett barn att delta i undersökning.«hsan kritiserar tandläkaren för detta tvångsinslag, men friar honom i övrigt. Mats Karlsson KOMMENTAR Det aktuella fallet handlar om en barnpatient med funktionshinder som undersökts mot sin vilja. Tandläkaren, patienten och patientens föräldrar hade sedan tidigare en god kontakt i behandlingssituationen och en överenskommelse när det gällde patientens tandvård. Vid det aktuella undersökningstillfället inträffade någonting som inte var förväntat och som gjorde att tandläkaren tvingade patienten att öppna munnen för att kunna genomföra undersökningen, vilket är anledningen till att pappan anmälde tandläkaren till hsan. Det aktuella fallet berör ett etiskt dilemma som uppkommer då en konflikt uppstår i en vårdsituation. En patient som inte kan medverka till undersökning och reagerar med aggressivitet och en tandläkare som ska genomföra en undersökning för att kunna ställa diagnos och bedöma patientens vårdbehov. I en sådan situation behövs en strategi för konfliktlösning. hälsovinsten måste överväga Det är viktigt att träna sig i och skapa rutiner för att känna igen och hantera sådana situationer. En grundregel är att hälsovinsten vid varje behandling ska väga tyngre än risken för skada. I detta fall har patienten på grund av sitt funktionshinder bristande autonomi och tandläkaren måste vara säker på vilka önskemål föräldern som företräder barnet har och sedan skapa förutsättningar för att behandlingen kan göras utan att barnets integritet kränks. Jag delar uppfattningen om att ett samråd mellan pappan och tandläkaren före besöket om hur undersökningen skulle läggas upp hade varit nödvändigt för att den uppkomna situationen skulle ha kunnat undvikas. Målet med ett förberedande samtal är en lugn och positivt inställd förälder som kommer med sitt barn till kliniken. specialistvården bör utnyttjas I den beskrivna situationen gör jag följande reflektion: Vad blir vinsten i detta fall att genomföra undersökningen mot pojkens vilja? På kort sikt ger det ett underlag för remiss till pedodontist, men kan på lång sikt rasera det förtroende som byggts upp mellan behandlaren, patienten och föräldern under flera år. I detta fall är remissanledningen tydlig; patienten kan på grund av sitt funktionshinder inte medverka till undersökning. Patienten är i tioårsåldern och en grundlig undersökning är motiverad eftersom patienter med funktionshinder har en ökad risk för problem från munhålan och prioriteras därför inom tandvården. Helhetssyn och en bedömning av det långsiktiga behandlingsresultatet för patienten blir vägledande och här ska specialisttandvårdens specifika barnkompetens och resurser utnyttjas. Margaret Grindefjord Övertandläkare i pedodonti, Stockholm Ledamot i Tandläkarförbundets expertgrupp Aspergers syndrom Aspergers syndrom är en autismspektrumstörning och ingår i samma grupp av neuropsykiatriska funktionshinder som autism. Barn med Aspergers syndrom har sällan begåvningshandikapp utan är snarare normal- eller överbegåvade. Syndromet kännetecknas av uttalade svårigheter med socialt samspel, kommunikativ variabilitet och flexibilitet. Förändringar i den dagliga rutinen kan framkalla paniksituationer och aggressivitet. Pedagogik med hög grad av struktur och kontinuitet har visat sig ha en god effekt på autistiska individer. Det är vanligt att barn med autism får sitt huvudsakliga omhändertagande i allmäntandvården och att kontakt tas med specialist i pedodonti vid behov. I tonåren kan ofta problem uppstå då många av dessa barn försämras med oro, självdestruktivitet och förlust av inlärda kunskaper. Det bästa för föräldrar och barn med funktionshinder kan vara ett nära samarbete med pedodontist så att vården kan ges i barnets invanda miljö men med stöd av pedodontist. Klinikkonsultation av pedodontist i allmäntandvården kan vara ett bra exempel. Margaret Grindefjord Ditt nya jobb kan finnas på 20 Tandläkartidningen årg 101 nr