Tillsynsplan

Transkript

1 Tillsynsplan

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad oktober

3 Förord Socialstyrelsen har under 2012 för första gången tagit fram en riskbaserad tillsynsplan. Planen ska tydliggöra Socialstyrelsens omfattande tillsynsuppdrag och redovisa det prioriteringsunderlag som ligger till grund för Socialstyrelsens egeninitierade tillsyn under perioden Myndigheten har som ett led i arbetet med tillsynsplanen tagit fram en metod för att identifiera och värdera risker inom myndighetens olika tillsynsområden samt försökt bedöma hur allvarliga de olika riskerna är utifrån de konsekvenser som kan drabba den enskilde patienten/vård- och omsorgstagaren. Den riskbaserade tillsynsplanen ska revideras årligen. Det framtida arbetet med tillsynsplanen kommer i olika avseenden att fördjupas och breddas. Myndigheten kommer bl.a. att i än högre omfattning än vad nu gjorts inhämta information om vad andra organisationer inklusive patient- och brukarföreningar ser för brister inom de verksamheter som myndigheten har tillsyn över. Ytterligare en viktig informationskälla vid kommande revideringar är den information om brister inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten m.m. som myndigheten erhåller via sin klagomålshantering. En viktig fråga inför framtiden är huruvida myndighetens tillsynsplan enbart ska vara riskbaserad. Myndighetens tillsynsområde är omfattande och en rad verksamheter kommer, om myndighetens tillsynsaktiviteter enbart baseras på var riskerna för t.ex. allvarliga vårdskador är störst, mycket sällan bli föremål för planerad tillsyn. Viktiga dimensioner i begreppet god vård och omsorg, t.ex. kravet på att socialtjänsten ska bedrivas kunskapsbaserad, kommer i så fall sällan eller aldrig bli föremål för tillsyn. Sannolikt inte heller frågor som exempelvis landstingens och kommunernas katastrofberedskap eller effektivitetsfrågor. Myndighetens uppfattning är att tillsynen inte enbart bör vara riskbaserad, utan att det även bör avsättas resurser för någon form av regelbunden bastillsyn inom samtliga verksamheter som tillsynsuppdraget omfattar. För detta krävs dock en översyn av hur tillsynen är resurssatt i förhållande till sitt uppdrag. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Varför behövs en riskbaserad tillsynsplan? 9 Socialstyrelsens tillsynsuppdrag 10 Tillsynens regeringsuppdrag 11 Obligatoriska och egeninitierade uppgifter 12 Tillsynsområdets omfattning 13 Riskanalys 14 Sammanfattande beskrivning av modell för riskanalys 14 Värdera identifierade risker 15 Informationskällor/faktaunderlag 15 Genomförande 16 Plan och inriktning av egeninitierad tillsyn Prioritering av riskområden 17 Bilaga 1. Modell för utarbetande och revidering av tillsynsplan 23 Sammanfattning 23 Bakgrund 23 Syfte 24 Vad är riskanalys? 26 Genomföra riskanalys 26 Förslag till tidplan för att årligen ta fram en riskbaserad tillsynsplan 29 Bilaga 2. Sammanställning tillsynsobjekt 32 5

6 6

7 Sammanfattning Tillsynens insatser ska riktas mot de områden där bristerna är som störst och där säkerheten för patienter, vård och omsorgstagare är som mest ifrågasatt. Vården och omsorgen ska vara utförd på ett säkert sätt, vara ändamålsenlig och kunskapsbaserad, erbjuden i rimlig tid, jämlik, utförd med respekt för individens integritet och specifika behov samt vara rättssäker och effektiv. Därför har Socialstyrelsen inför planeringsperioden åren genomfört riskanalyser inom åtta särskilda sakområden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utifrån dessa riskanalyser har en riskbaserad tillsynsplan tagits fram för den tillsyn myndigheten själv kommer att ta initiativ till. De åtta sakområden där riskanalyser genomförts är: Hälso- och sjukvårdspersonal Akutsjukvård Funktionsnedsättning Äldre Tandvård Primärvård Missbruk, beroendevård, psykiatri Barn Riskanalyserna har genomförts i tillsynsavdelningens så kallade, sakområdesgrupper, som består av inspektörer och sektionschefer från Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter. Information och ytterligare synpunkter/faktaunderlag har också inhämtats vid möten med representanter från Socialstyrelsens övriga avdelningar. Efter genomförda riskanalyser, sammanställning och förankring av identifierade 87 riskområden, har åtta riskområden med störst riskstorlek prioriterats. Därefter har tillsynsavdelningens ledningsgrupp prioriterat och Socialstyrelsens generaldirektör beslutat om föreliggande prioritering av egeninitierad tillsyn och plan för insatser åren Socialstyrelsen kommer för planeringsperioden att prioritera följande områden för den tillsyn myndigheten själv tar initiativ till: 1. Inom området hälso- och sjukvårdspersonal kommer Socialstyrelsen att rikta tillsynsinsatser mot legitimerad personal som överförskriver läkemedel. 2. Inom området akutsjukvård kommer Socialstyrelsen att genomföra tillsyn av ledningssystem kopplat till egenkontroll. Utgångspunkten är den enskilde patienten/vård- och omsorgstagaren och den risk för vårdskada som han/hon utsätts för. 3. Inom området funktionsnedsättning kommer Socialstyrelsen att genomföra tillsyn av ledningssystem kopplat till egenkontroll. Även inom 7

8 funktionshinderområdet måste tillsynen inriktas på sådana brister som innebär att den enskilde vård- och omsorgstagaren inte erhåller goda levnadsvillkor, det vill säga när det gäller kvalitetsfrågor i boende, hälso- och sjukvårdsansvar, begränsningsåtgärder etc. (Koppling ska göras till Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin.) Föreslagen inriktning av tillsynen för samtliga sakområden framgår av tillsynsplanen som presenteras i den här rapporten (se sid 22). Den prioritering som är gjord innebär inte att övriga områden är oviktiga, utan betyder att de tre prioriterade områdena ska komma i första hand vid planering av kommande egeninitierade nationella tillsynsinsatser. Därutöver kommer givetvis att utföras regionala tillsynsinsatser baserade på anmälningar eller andra indikationer på missförhållanden. Underlaget från genomförda riskanalyser, riskanalysprotokoll och sammanställningar, beskriver kortfattat identifierade riskområden, uppmärksammade brister och konsekvenser för den enskilde patienten/vård- och omsorgstagaren. Dessa dokument kan användas som underlag vid planering och genomförande av tillsyn inom samtliga sakområden. 8

9 Varför behövs en riskbaserad tillsynsplan? I propositionen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (prop. 2008/09:160) anger regeringen att en tillsynsplan kan tjäna som en utgångspunkt för att strukturera och systematisera tillsynsverksamheten. Regeringen anser att en tillsynsplan bör tas fram med hjälp av riskanalyser i mycket större utsträckning än vad som görs i dag. En riskanalys kan enligt regeringen vara ett viktigt verktyg då det föreligger ett behov av att prioritera tillsynen efter risk - om tillsynsuppgiften är så omfattande att det är stora svårigheter att hinna inspektera alla verksamheter inom rimlig tid. Socialstyrelsens tillsynsuppdrag är mycket omfattande och det finns inga möjligheter för myndigheten att varje år exempelvis göra inspektioner i alla verksamheter eller att granska alla legitimerade yrkesutövare inom hälsooch sjukvården. Den största andelen av tillsynens resurser är dessutom intecknad av uppgifter som myndigheten ovillkorligen måste göra. Det handlar om lagstadgad tillsyn, det vill säga utpekade verksamhetsområden som kontinuerligt är föremål för tillsyn, så kallad frekvenstillsyn, inkomna anmälningar, uppmärksammade brister, regeringsuppdrag med mera. Behovet av en riskbaserad tillsynsplan har därför aktualiserats även internt inom Socialstyrelsen. Den tillsynsplan som nu presenteras ska ses som en inriktning av Socialstyrelsens egeninitierade tillsyn under planeringsperioden 2013 och 2014 och vara ett underlag för kommande verksamhetsplanering. Tillsynsplanen ska revideras årligen. Det framtida arbetet kommer i olika avseenden att breddas och fördjupas i syfte att utifrån den enskilde patienten/vård- och omsorgstagarens perspektiv effektivisera tillsynen och därigenom bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra förutsättningarna för en god kvalitet i verksamheterna. 9

10 Socialstyrelsens tillsynsuppdrag Socialstyrelsen har enligt sin instruktion till uppgift att ansvara för tillsynen av verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel. Tillsynen omfattar även all hälso- och sjukvårdspersonal, såväl de som innehar legitimation för sitt yrke som övriga som är att betrakta som hälso- och sjukvårdspersonal. Myndighetens tillsynsansvar har utökats betydligt under senare år. Socialstyrelsen fick den 1 januari 2010 ett utvidgat tillsynsuppdrag i och med att den tillsyn länsstyrelserna svarade för på det sociala området överfördes till Socialstyrelsen. Från samma tidpunkt fick Socialstyrelsen även ansvaret för tillsynen över de institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Vidare förändrades den 1 januari 2011 verksamheten vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och anmälningarna från enskilda personer fördes över från HSAN till Socialstyrelsen. Vidare förtydligades från och med den 1 januari 2011 bestämmelsen om tillsyn i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta innebar att det klart framgår att Socialstyrelsens tillsyn ska omfatta all verksamhet enligt lagen, även personlig assistans som utförs av enskilda. Från och med den 1 januari 2011 fick Socialstyrelsen också tillsyn över de företag som bedriver personlig assistansverksamhet. Enligt Socialstyrelsens tillsynspolicy är målet för tillsynen att alla tillsynsobjekt uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, förordningar och föreskrifter. Tillsynens viktigaste uppgifter är att upptäcka och påtala brister som kan påverka säkerheten för den enskilde och för befolkningen samt att kontrollera att lagstadgade krav uppfylls och att en god kvalitet säkerställs i verksamheterna. Tillsynsmyndighetens verksamhet bygger således på krav i lagstiftningen. Lagar och föreskrifter ger både grunden och ramarna för Socialstyrelsens arbete och erfarenheter från tillsynen kan användas för utveckling och tolkning av lagstiftningen. Socialstyrelsens tillsyn regleras i ett stort antal lagar och därmed sammanhörande förordningar. Några av de viktigaste lagarna är: Patientsäkerhetslagen (2010:659), Socialtjänstlagen (2001:453), Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, Patientdatalagen (2008:355), Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, Smittskyddslagen (2004:168), Lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., 10

11 Lagen (2006:496) om blodsäkerhet, Lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, Lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar, Lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Socialstyrelsen styrs inom vissa områden också av mer detaljerade lagstadgade tillsynskrav, bland annat om hur ofta tillsynen ska genomföras. Enligt socialtjänstförordningen (2001:937) stadgas att Socialstyrelsens tillsyn över hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga ska omfatta regelbundna inspektioner. Dessa inspektioner ska göras minst två gånger per år, varav åtminstone en ska vara oanmäld. Den som genomför en inspektion ska samtala med de barn och unga som samtycker till det. En motsvarande bestämmelse har tagits in i förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade när det gäller bostäder med särskild service för barn och ungdomar. Fler författningsreglerade frekvensangivelser finns i lagen om blodsäkerhet samt i lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler. Den som bedriver sådan verksamhet ska inspekteras vartannat år. I patientsäkerhetslagen regleras även Socialstyrelsens hantering av så kallade lex Maria-ärenden, det vill säga vårdgivarnas skyldighet att till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Myndigheten är skyldig att säkerställa att händelser som anmälts till myndigheten också har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivare har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. Socialstyrelsen ska även sprida information till vårdgivarna om inträffade händelser som har anmälts till myndigheten. På motsvarande sätt ska Socialstyrelsen, från och med den 1 juli 2011, hantera lex Sarah-anmälningar. Den nya bestämmelsen gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse. Ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Socialstyrelsen. Myndigheten ska även inom detta område sprida information till vårdgivarna om inträffade händelser som har anmälts till myndigheten. Tillsynens regeringsuppdrag Socialstyrelsen får, vid sidan av de lagreglerade tillsynsområdena, ibland även särskilda regeringsuppdrag i vilka det ställs krav på tillsyn inom avgränsade områden. Under 2012 har Socialstyrelsen särskilda regeringsuppdrag beträffande tillsyn av vård och omsorg för äldre, försöksverksamhet med tillsynsombud för barn och unga placerade i familjehem samt nationell tillsyn av insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 11

12 Obligatoriska och egeninitierade uppgifter Myndighetens uppdrag kan delas in på följande sätt: Det myndigheten ovillkorligen måste göra varje år (kategori A), det myndigheten måste göra om den på ett eller annat sätt blir varse en oegentlighet, brist, risk eller dylikt (kategori B) samt det som myndigheten kan göra i mån av resurser (kategori C). Kategori A: Till kategori A hör: frekvenstillsynen barn, frekvenstillsynen blod, klagomål på hälso- och sjukvården och dess personal, klagomål mot socialtjänsten, lex Maria, lex Sarah, remisser från och yttranden till domstolar och andra myndigheter, ej verkställda beslut, anmälningar rörande legitimerade yrkesutövare från apotek och vårdgivare, regeringsuppdrag. Kategori B: Till kategori B hör sådana uppgifter som myndigheten ovillkorligen måste fullgöra om vissa förutsättningar är för handen. Som exempel kan nämnas att om tillsynen efter en egeninitierad utredning eller via en anmälan kan konstatera att en verksamhet inte är patientsäker eller att en yrkesutövare utgör en fara, då är myndigheten skyldig att agera enligt vad som anges i patientsäkerhetslagen. Kategori C: Till kategori C hör granskning av övrig verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Planering av den årliga tillsynen Verksamhetsplaneringen kan sägas bestå av tre delar. För det första måste det ske en kvantifiering/resursberäkning av den verksamhet som faller inom det obligatoriska området (kategori A-verksamhet), för det andra måste uppskattas hur mycket resurser som kan antas behövas för kategori B- verksamhet. Den tredje delen i verksamhetsplaneringen är att beträffande det utrymme som återstår när all obligatorisk verksamhet samt kategori B- verksamhet är planerad ta ställning till vilka tillsynsaktiviteter som ska genomföras. 12

13 När det gäller att bestämma vad som ska göras i det så kallade fria utrymmet måste man diskutera i vilka verksamheter det är mest angeläget att myndigheten sätter in sina resurser. Men det är även viktigt att rikta tillsynen rätt, det vill säga mot de mest angelägna områdena inom kategorierna A och B ovan. Det är i dessa sammanhang som denna tillsynsplan ska ses. I det följande redovisas bland annat omfattningen av Socialstyrelsens stora antal tillsynsobjekt samt den riskanalysmodell som myndigheten använt som stöd vid val mellan olika tillsynsaktiviteter. Till sist redovisas en konkret tillsynsplan för Socialstyrelsen Tillsynsområdets omfattning En struktur för statistik och en ungefärlig beräkning av antalet tillsynsobjekt, fördelade på respektive sakområde, såväl nationellt som regionalt har tagits fram. (se bilaga 2). Totalt är knappt tillsynsobjekt medräknade, varav cirka inom hälso- och sjukvården och drygt inom socialtjänsten. Antalet legitimerad personal sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården är knappt personer. Det är viktigt att understryka att de siffror vi presenterar är preliminära och kan innehålla vissa fel. Dubbelräkning kan förekomma, men också underskattning av antal verksamheter eftersom till exempel vårdgivarregistret inte är tillförlitligt. Uppgifterna från hälso- och sjukvårdsområdet har hämtats från Cegedim december 2011 (Cegedim är ett företag med adressregister inom hälso-och sjukvårdsverksamhet). Inom socialtjänstområdet har utgångspunkten varit de siffror som gjordes hösten 2010 efter en enkät i de regionala tillsynsenheterna. I varje kommun bedrivs en mängd öppenvårdsverksamheter som omfattar missbruk, barn, äldre och övrig öppenvård inom socialtjänsten. Uppgifter om antalet sådana verksamheter har inte varit möjligt att erhålla, men kommer i framtiden att registreras i ett av myndighetens register (Natilos). Socialstyrelsen har heller inte uppgifter om alla verksamheter som drivs av/med legitimerad personal i privat form. Det kan till exempel vara optiker-, sjukgymnast- och kiropraktorverksamhet. Här är uppgifterna därför begränsade till antalet legitimerad personal som var sysselsatt inom hälsooch sjukvården samt tandvården i november 2010 (Socialstyrelsens statistikdatabas, nov 2010). 13

14 Riskanalys Sammanfattande beskrivning av modell för riskanalys En riskanalys ska identifiera och värdera risker, identifiera orsaker till och konsekvenser av dessa samt ge underlag för åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. Riskanalys är en metod, vars resultat oftast fokuserar på att minska sannolikheten för att enskilda ska drabbas av negativa konsekvenser i ett visst sammanhang. De övergripande stegen i genomförandet av en riskanalys är: 1. Klargör syftet med riskanalysen. Det kan till exempel vara att resultatet ska ge vägledning inför prioritering av tillsynens insatser i samband med utarbetandet/revideringen av en flerårig tillsynsplan och den årliga verksamhetsplaneringen. 2. Samla in fakta. Ju fler informationskällor som används, desto mer träffsäkert kommer resultatet från analysen att bli. Används för få eller olämpliga informationskällor, kan riskanalysens resultat bli felaktigt. 3. Värdera var riskerna förefaller vara störst (det vill säga var sannolikheten är högst att allvarliga konsekvenser uppstår mot bakgrund av insamlad fakta). 4. Prioritera insatser till områden där riskerna värderats vara störst. I detta fall används fastställda prioriteringskriterier som utgångspunkt för prioriteringen. Fokus i riskanalysen ligger på att försöka bedöma om det finns indikationer på områden/verksamhetstyper där kvaliteten och säkerheten förefaller vara låg och där det kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde patienten/vård och omsorgstagaren. De olika begreppen som exempelvis låg kvalitet och säkerhet samt allvarliga konsekvenser måste därför definieras: Verksamheten/området har låg kvalitet och säkerhet om det finns brister som leder till oacceptabla risker. Riskerna är oacceptabla om sannolikheten att de leder till allvarliga och negativa konsekvenser är för hög. Nivåer för hur allvarliga och sannolika konsekvenserna kan bli måste därför också definieras. Socialstyrelsen har definierat nivåer för konsekvenser utifrån den enskilde patientens/vård- och omsorgstagarens perspektiv med utgångspunkt i formuleringar i patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen, lagen och förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och smittskyddslagen. 14

15 Det ska vara fokus på att vården och omsorgen är utförd på ett säkert sätt, är ändamålsenlig och kunskapsbaserad, erbjuden i rimlig tid, jämlik, utförd med respekt för individens integritet och specifika behov samt är rättssäker och effektiv. Värdera identifierade risker Ett syfte med att värdera de identifierade riskerna är att försöka bedöma hur allvarliga de olika riskerna är utifrån vilka konsekvenser som drabbar den enskilde patienten/vård- och omsorgstagaren. Ett annat syfte är att få en uppfattning om hur ofta dessa olika typer av konsekvenser bedöms uppstå om de verksamheter som berörs av risken inte vidtar åtgärder. Nivåer för olika allvarlighetsgrader och sannolikhetsgrader har därför definierats enligt nedan: Allvarlighetsgrad 4: Kritiska konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Dödsfall. Bestående och kritiskt lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Kritiskt ökade vårdbehov. Allvarlighetsgrad 3: Betydande konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Bestående och betydande lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Betydligt ökade vårdbehov. Allvarlighetsgrad 2: Måttliga konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Måttligt lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Måttligt ökat vårdbehov. Allvarlighetsgrad 1: Små konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Obetydligt lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Något ökade vårdbehov. Sannolikhetsgrad 4: Varje dag Sannolikhetsgrad 3: Varje vecka Sannolikhetsgrad 2: Varje månad Sannolikhetsgrad 1: Varje år Informationskällor/faktaunderlag För att kunna genomföra en riskanalys måste information som åtminstone grovt indikerar vilka områden/verksamhetstyper som förefaller ha låg kvalitet och säkerhet användas. Ju fler relevanta informationskällor som används, desto högre träffsäkerhet kan man uppnå i riskanalysen. Om alltför få informationskällor används, kan riskanalysen bli missvisande. Det finns ett antal lämpliga informationskällor, utöver myndighetens egen erfarenhet och kunskap, som i framtiden bör vara informationskällor som 15

16 används i samband med riskanalys inför utarbetande och revidering av den treåriga tillsynsplanen.modell för riskanalys framgår i sin helhet av bilaga 1. Genomförande En kvalitativ riskanalys har genomförts för att ta fram de områden som ur ett patient-/vård- och omsorgstagarperspektiv utgör de största riskerna. Sedan har riskerna värderats utifrån allvarlighets- och sannolikhetsgrad för att de ska inträffa om de aktuella verksamheterna inte kommer tillrätta med problemen. Riskanalyserna har genomförts i de åtta olika sakområdena som tillsynen utgår ifrån: Akutsjukvård, Barn, Funktionsnedsättning (SoL, LSS), Hälsooch sjukvårdspersonal, Missbruk, beroendevård och psykiatri, Primärvård, Tandvård och Äldre. För varje sakområde finns en särskild sakområdesgrupp bestående av inspektörer och sektionschefer från de regionala tillsynsenheterna. Efter genomförda riskanalyser har möten hållits med samordningsansvariga från Socialstyrelsens samordningsområden och representanter från avdelningarna Statistik och utvärdering, Kunskap samt Regler och tillstånd för att informera om tillvägagångssätt och resultat av de sakområdesvisa riskanalyserna. Därefter har deltagarna ombetts, i den mån underlag finns, att förstärka resultaten med referens till aktuella rapporter, statistik och eventuell övrig dokumentation. Efter underlag från övriga avdelningar kompletterades riskanalysprotokollet och fick sin slutliga utformning. 16

17 Plan och inriktning av egeninitierad tillsyn Efter genomförda riskanalyser och prioriteringsdiskussioner har Socialstyrelsen utifrån beskrivna förutsättningar beslutat om tillsynsplanen och inriktningen för den egeninitierade tillsynen åren Planen redovisas utifrån resultatet av prioriteringsdiskussionen i tillsynsavdelningens ledningsgrupp och med Socialstyrelsens bedömning och beslut om inriktning. Prioritering av riskområden Syftet med att prioritera riskerna är att utifrån de högst värderade riskerna bedöma vilka risker/riskområden som är de viktigaste att genomföra tillsyn inom ur tillsynseffektivitetssynpunkt. Kriterier för vad som menas med tillsynseffektivitet har därför definierats enligt nedan. En viktning av vilka kriterier som är viktigast har även gjorts. Prioriteringsdiskussionen begränsades till fyra kriterier Effekt, Externt lärande, påverkan, Produktionskostnad, Tid till effekt A. Effekt: Tillsynsinsatsen förväntas bidra till en ökad säkerhet för vårdoch omsorgstagarna och patienterna som är låg och/eller kortvarig, alternativt hög och bestående. Med hög och bestående effekt menas att riskstorleken minskas med en nivå vilket innebär att konsekvenserna mildras eller inträffar mer sällan. B. Externt lärande, påverkan: Tillsynsinsatsen förväntas bli tydlig, transparent och möjlig att sprida externt i lärande syfte på ett sätt som allmänt kan påverka säkerheten i en omfattning som är låg, alternativt hög. Med hög extern påverkan menas att fler än 50 procent av verksamheterna som berörs av riskområdet påverkas. C. Produktionskostnad: Vad gäller antal persondagar och förvaltningskostnader för tillsynsavdelningen förväntas tillsynsinsatsen medföra en kostnad som är hög, alternativt låg. Med låg produktionskostnad menas en lägre kostnad för insatsen än 1 miljon kronor. D. Tid till effekt: Tiden det tar för tillsynsinsatsen att bidra till en ökad säkerhet för vård- och omsorgstagare och patienter beräknas bli Lång alternativt kort (det går snabbt att genomföra tillsynsinsatsen och att åtgärda upptäckta brister). Med kort tid till effekt menas mindre än ett år. De prioriterade riskområdena för egeninitierad tillsyn är de tre områden som under kommande planeringsperiod kommer att ha den högsta prioriteringen vid den egeninitierade tillsynen. 17

18 Hälso- och sjukvårdspersonal: Legitimerad personal som överförskriver läkemedel. Socialstyrelsens bedömning: Riskområdet utgör en stor patientsäkerhetsrisk och Socialstyrelsen har redan idag viss kännedom om var riskindividerna finns. Myndigheten ser två parallella tillvägagångssätt för insatser; dels att rikta tillsynsinsatser mot legitimerad personal som överförskriver läkemedel, dels att tänka nytt och utveckla våra egna processer med alltför långa ledtider. Effekten av genomförd tillsyn ska följas upp och tillsynens tillvägagångssätt utvecklas och förbättras. Inriktning för kommande planeringsperiod Att rikta tillsynsinsatser mot legitimerad personal som överförskriver läkemedel (så kallade riskindivider). Att tänka nytt och utveckla våra egna processer med alltför långa ledtider. Socialstyrelsen måste utveckla tillsynen så att den blir effektiv. Resursförstärkning från övriga tillsynsområden kommer att behövas. Akutsjukvård: Felaktig eller försenad behandling Socialstyrelsens bedömning: Brister som kan urskiljas är att patienter vårdas vid för låg vårdnivå, brister i läkemedelshantering, brister i prehospital vård och försenad eller felaktig diagnos vid somatisk specialistsjukvård (inklusive akutmottagningar) Vid bedömningen fäster Socialstyrelsen särskild vikt vid bristande egenkontroll, brister i ledningssystem och strukturproblem inom verksamheterna. Det finns brister i kompetens på akutmottagningar delvis orsakade av brister i grundutbildningen. Brister i upphandlingssystem, samverkan och bristande ändamålsenlighet betonas. För att uppnå effekt krävs en utvecklad form av tillsyn. Därför föreslås att tillsynen inom området genomförs i samband med pilottillsyn inom projektet ledningssystem kopplad till egenkontroll. Vid upplägget av en sådan tillsyn är det av väsentlig betydelse att utgå från de brister som uppmärksammats i riskanalysen och som har koppling till ledningssystem och kriterier för minskning av vårdskador. Tillsynen måste undvika kontroll av enbart riktlinjer och rutiner. Fokus ska ligga på resultatet dvs. minskade vårdskador. Det kommer att ta relativt lång tid att nå effekt eftersom patientsäkerhetsarbete är långsiktigt och kräver relativt stora insatser. Effektiva tillsynsformer som till exempel egenkontroll och åtgärder utifrån resultatet av analysen kommer att behöva utvecklas över tid. En aktiv insats med syfte att minska vårdskadorna, och som tydliggör lidandet hos den enskilde patienten om ingenting görs, kan förväntas få relativt högt genomslag i lärandet i många verksamheter. Inriktning för kommande planeringsperiod Att tillsyn inom området genomförs i form av tillsyn av ledningssystem kopplat till egenkontroll och med utgångspunkt utifrån den enskilde patienten/vård- och omsorgstagaren och den risk för vårdskada som han/hon ut- 18

19 sätts för. Vid upplägget av en sådan tillsyn är det också av väsentlig betydelse att i planeringen beakta betydelsen av lärande och spridning av kunskap till andra verksamheter. Modellen för tillsynen bör utarbetas i samverkan med tillsyn i riskområde Brister i enskilda och kommunala boenden inom sakområde Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning: Brister i enskilda och kommunala boenden Socialstyrelsens bedömning: Det är många år sedan lagen om särskild service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde ikraft, men fortfarande är bostadsstandarden inte tillfredsställande för många personer med funktionsnedsättning inom LSS persongrupper. Inom LSS ska goda levnadsförhållanden uppnås, därför blir kvalitetsfrågan särskilt viktig och tillsyn mot ledningssystem och kvalité, liksom god vård, integritet och sekretess. Det är inte ovanligt att personer inom personkretsen blir kvar långa tider på korttidsboende eller HVB. Boendefrågan tar tid att åtgärda men det är en angelägen uppgift och det finns en koppling till andra områden inom socialtjänsten och till arbetet med ej verksställda beslut. Hälso- och sjukvårdsansvaret inom enskild verksamhet är oklart och begränsningsåtgärder förekommer, okänt i vilken utsträckning. Det finns brister inom omsorgsmiljön och rättssäkerheten. Inriktning för kommande planeringsperiod Att tillsyn inom området genomförs i form av tillsyn av ledningssystem kopplat till egenkontroll. Även inom funktionshinderområdet måste tillsynen inriktas på brister som innebär att den enskilde vård- och omsorgstagaren inte erhåller goda levnadsvillkor, det vill säga kvalitetsfrågorna som rör boendet, hälso- och sjukvårdsansvaret, begränsningsåtgärder etc. Vid upplägget av en sådan tillsyn är det också av väsentlig betydelse att beakta betydelsen av lärande och spridning av kunskap till andra verksamheter. Koppling ska också göras till Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. Modellen för tillsynen bör utarbetas i samverkan med tillsyn inom riskområde Felaktig eller försenad behandling inom sakområde Akutsjukvård. Övriga konstaterade ej prioriterade riskområden Tandvård. Tandvårdspersonal med riskbeteende Socialstyrelsens bedömning: Tandvårdspersonal med riskbeteende tillhör oftast den grupp som inte är anslutna till Folktandvården eller Praktikertjänst, där bristerna är betydligt färre. Det är i den tredje gruppen, i huvudsak äldre privatpraktiserande ej organiserade verksamhetsutövare, som den övervägande delen personer med riskbeteende finns. Det är också svårare att med hjälp av enskilda klagomål identifiera dessa, då patienterna ofta är lojala mot sina tandläkare och det krävs relativt grava och icke kompenserade behandlingsskador för att göra anmälan. Det gör också underlaget för beslut 19

20 och anmälan till HSAN mer bristfälligt. Socialstyrelsen gör därför bedömningen att, i jämförelse med andra riskområden, så är det betydligt svårare att nå uppsatta mål för effekt, det vill säga väsentligt minskat antal vårdskador, på tillräckligt kort tid, med inte alltför höga kostnader och med tillräckligt stort lärande som resultat. Inriktning för kommande planeringsperiod Tillsynsinsatsen bör vara att hela den resurs som myndigheten i dag förfogar över inom tandvårdsområdet i huvudsak kan ägna sig åt tillsyn riktad mot tandvårdspersonal med riskbeteende. En sådan inriktning kan ge bästa möjliga effekt för insatta resurser. Samarbete kring modell och utveckling av våra egna processer med alltför långa ledtider kan ske med riskområde Legitimerad personal som överförskriver läkemedel inom sakområdet Hälso- och sjukvårdspersonal. Äldre: Felaktiga eller uteblivna insatser Socialstyrelsens bedömning: Vid bedömningen betonades särskilt det allvarliga med överförskrivning av läkemedel, brister vad gäller bemanning och kompetens samt brister i samverkan och rättssäkerhet för den enskilde. Erfarenheter från demens-/nattillsynen, att det kommer en ny föreskrift om bemanning i demensboende och en reviderad föreskrift om läkemedel, ger goda förutsättningar för genomslag av en tillsynsinsats, relevant till form och innehåll, och möjlighet att testa gränser samt skapa praxis inom området. Att nå effekt kommer dock förmodligen att ta lång tid och kräva stora insatser i form av resurser och utveckling av tillsynsmetoder eftersom det kommer att krävas en omprövning av synen på de äldre och deras rätt till ett gott liv - oavsett sjukdom och åldrande - bland många verksamhetsföreträdare och beslutsfattare. Det faktum att äldreomsorgen varit föremål för ett stort antal tillsynsinsatser under lång tid försvårar möjligheterna ytterligare. Inriktning för kommande planeringsperiod Tillsynen inriktas på genomförande och uppföljning av pågående tillsynsinsatser. Den modell som utarbetas och prövas vid tillsyn i riskområden inom sakområdena Akutsjukvård och Funktionsnedsättning bör i den fortsatta planeringen kunna användas även inom detta riskområde och med utgångspunkt i kommande riskanalys inom sakområdet. Primärvård: Brister i diagnos och behandling Socialstyrelsens bedömning: Vid bedömningen betonades särskilt att det skett och sker en förskjutning/prioritering mot omhändertagande inom primärvården - utan resursförstärkningar och med bristande direktiv och/eller upphandlingsavtal från vårdgivaren. Bristande journalföring och brister i ledningssystem var också områden som understryker behovet av tillsyn. Det är ändå svårt att genom ytterligare tillsynsinsatser bidra till en väsentlig minskning av antalet inträffade vårdskador. Skälet är att Socialstyrelsen vid flera tillfällen genomfört tillsyn och konstaterat att för att nå önskad ef- 20

21 fekt genom ytterligare tillsyn krävs omfattande insatser med utvecklade metoder. Ytterligare en anledning är att vårdskador inom primärvården upptäcks först senare och då ofta i samband med vård inom akutsjukvården. Trots det anser Socialstyrelsen att behovet av kunskap och därmed möjligheten till en god spridningseffekt är stor. Det skulle innebära god hjälp för att förebygga och minska vårdskador enligt vad som lyfts fram som orsaker till identifierade brister. Det förutsätter dock att relativt stora resurser avsätts och man får räkna med relativt lång tid till effekt. Inriktning under kommande planeringsperiod Tillsynen inriktas på genomförande och uppföljning av pågående tillsynsinsatser. Den modell som utarbetas och prövas i riskområdena Akutsjukvård och Funktionsnedsättning bör i den fortsatta planeringen kunna användas även inom detta riskområde och med utgångspunkt i kommande riskanalys inom sakområdet. Missbruk, beroendevård och psykiatri: Brister i verksamhet som utövar tvångsvård Socialstyrelsens bedömning: Vid bedömningen betonades problem med otillåtna tvångsåtgärder, brister i huvudmannaskapet, i vårdkedjan och i vårdmiljön. Lagarna är inte anpassade till behov och förutsättningar och det finns brister som behöver granskas i ledningssystemen. Socialstyrelsen konstaterar att behovet av tillsyn inom psykiatrin är större än behovet inom missbruksområdet. Omfattande insatser har dock gjorts under senare tid inom båda områdena. Bedömningen blir därför att möjligheten att i dag genomföra ytterligare tillsynsinsatser för att avhjälpa de brister som allvarligt och dagligen drabbar enskilda människor är liten. Spridningseffekten bedöms också bli relativt liten och av samma anledning är insatser som skulle bidra till att avhjälpa bristerna på lång sikt relativt kostnadskrävande. Inriktning under kommande planeringsperiod Med hänsyn till att stora tillsynsinsatser genomförts under senare tid, bör ytterligare tillsynsinsatser avvaktas till kommande planeringsperiod. Tillsynen inriktas på genomförande och uppföljning av pågående tillsynsinsatser. Den modell som utarbetas och prövas i riskområdena Akutsjukvård och Funktionsnedsättning bör i den fortsatta planeringen kunna användas även inom detta riskområde och med utgångspunkt i kommande riskanalys inom sakområdet. Barn: Brister i kommunernas handläggning av ansökningar, anmälningar och utredningar som gäller barn och unga Socialstyrelsens bedömning: Omfattande tillsynsinsatser har genomförts inom området Hem för vård eller boende för unga. Det har enligt genomförd riskanalys inneburit att tillsynen av myndighetsutövningen inom verksamhetsområdet kommit i skymundan. Det finns problem med uteblivna beslut, avskrivningar på förhandsbedömningar, kompetensbrister och brister 21

22 i utredningar och i befintliga ledningssystem. Bedömningen blir ändå att ytterligare tillsyn för att avhjälpa de brister som allvarligt och dagligen drabbar enskilda barn och unga inte i dagsläget skulle ge effekt i någon större omfattning. Spridningseffekten bedöms inte heller blir stor. En tillsyn med tillräcklig effekt och med en spridningseffekt av tillräcklig omfattning skulle tydligt behöva beskriva hur bristerna drabbar den enskilde. Effekterna av den typen av tillsyn blir både långsiktig och kostnadskrävande. Inriktning under kommande planeringsperiod Med hänsyn till att stora tillsynsinsatser genomförts under senare tid, bör ytterligare tillsynsinsatser avvaktas till kommande planeringsperiod. Tillsynen inriktas i genomförande och uppföljning av pågående tillsynsinsatser. Den modell som utarbetas och prövas i riskområdena Akutsjukvård och Funktionsnedsättning bör i den fortsatta planeringen kunna användas även inom detta riskområde och med utgångspunkt i kommande riskanalys inom sakområdet. 22

23 Bilaga 1. Modell för utarbetande och revidering av tillsynsplan Sammanfattning Detta dokument innehåller en modell för utarbetande och revidering av den treåriga tillsynsplanen samt hur riskanalys och riskprioritering ska genomföras i samband med detta. Ett flödesschema för riskbaserad tillsyn finns också i dokumentet. Riskanalys är en metod som används inom många olika områden. Det generella syftet är att få vägledning att prioritera inom vilket område det är viktigast att vidta åtgärder för att minska sannolikheten för att det ska uppstå negativa konsekvenser i ett visst sammanhang. Med risk avses i detta sammanhang brister, potentiella händelser eller situationer som kan leda till negativa konsekvenser för patienter och vård- och omsorgstagare. Målet i detta sammanhang är att kunna prioritera tillsynsinsatserna med utgångspunkt i att det ska ske en tillsyn inom det området som är mest riskfyllt. Prioriteringen sker med utgångspunkt i fastställda kriterier för tillsynseffektivitet. Faktaunderlaget för riskanalysen bör hämtas från olika delar av tillsynen och från olika rapporter och sammanställningar, till exempel öppna jämförelser och olika register samt andra informationskällor. Riskanalys ska även genomföras inför revidering av den treåriga tillsynsplanen och resultatet användas inför den årliga verksamhetsplaneringen. Protokoll och sammanställningar från riskanalysarbetet bör användas som underlag vid planering och genomförande av tillsyn. Bakgrund Propositionen (2008/09:160) om samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten Av propositionen framgår att en riskbaserad tillsynsplan kan tjäna som en utmärkt utgångspunkt för att strukturera och systematisera tillsynsverksamheten. Ett krav på tillsynsplan har för länsstyrelsernas del funnits i regleringsbrevet sedan några år tillbaka. Regeringen anser dock att tillsynsplanen i mycket större utsträckning bör tas fram med hjälp av riskanalyser. En riskanalys kan vara ett viktigt verktyg då det föreligger ett behov av att prioritera tillsynen om tillsynsuppgiften är så omfattande att det är stora svårigheter att hinna inspektera alla verksamheter inom rimlig tid. 23

24 Tillsynspolicyn Enligt policyn ska tillsyn, förutom då det i författning eller i särskilda regeringsuppdrag finns särskilda anvisningar, huvudsakligen ske: i verksamheter där kvalitet och säkerhet bedöms vara låg och där detta kan få allvarliga konsekvenser för befolkningen eller den enskilde där verksamheterna inte har fungerande ledningssystem för kvalitet och säkerhet (för ett systematiskt kvalitetsarbete) av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal där misstankar finns att de inte utför sitt yrke på ett tillfredsställande sätt. Syfte Syftet med denna bilaga är att beskriva arbetet med att ta fram en riskbaserad tillsynsplan samt en modell för utarbetande och årlig uppdatering av en treårig riskbaserad tillsynsplan samt användning av resultatet från riskanalysen i den årliga verksamhetsplaneringen och inför prioritering av tillsynsinsatser. 24

25 Riskanalysbaserad tillsyn Sammanställning av tillsynsområden Sortering Uppdragsstyrt? Nej Ja Kan vi styra innehåll? Ja Nej Kvalitativ (och kvantitativ) riskanalys Kvalitativ (och kvantitativ) riskanalys Prioritering - Området behöver tillsyn? Nej Bevakning Ja Bedömning och inriktning In i tillsynsplan In i verksamhetsplan 25

26 Vad är riskanalys? Syftet med en riskanalys är att identifiera och värdera risker, identifiera orsakerna till och konsekvenserna av dessa samt ge underlag för åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. Riskanalys är en metod, vars resultat oftast fokuserar på att minska sannolikheten för att enskilda ska drabbas av negativa konsekvenser i ett visst sammanhang. De övergripande stegen i genomförandet av en riskanalys är: 1. Klargör syftet med riskanalysen, t.ex. som i detta fall att resultatet ska ge vägledning inför prioritering av tillsynens insatser i samband med utarbetandet/revideringen av en treårig tillsynsplan och den årliga verksamhetsplaneringen. 2. Samla in fakta. Ju fler informationskällor man använder, desto träffsäkrare kommer resultatet från analysen att bli. Om man använder för få eller olämpliga informationskällor, kan riskanalysens resultat bli felaktigt. Identifiera risker med insamlad fakta som underlag. 3. Mot bakgrund av insamlad fakta och identifierade risker, värdera var riskerna förefaller vara störst (det vill säga var sannolikheten är högst att allvarliga konsekvenser uppstår). 4. Prioritera insatser utifrån de områden där riskerna värderats att vara störst. I detta fall används fastställda kriterier för tillsynseffektivitet som utgångspunkt för prioriteringen. Genomföra riskanalys Identifiera risker Värdera riskerna Prioritera riskerna Identifiera risker Definiera och avgränsa riskanalysens omfattning. Vilka processer, aktiviteter och moment omfattas? Vilka verksamhetstyper/-områden? Vilka grupper och kategorier? Finns det specifika författningar inom området? Domstolspraxis? Berörs området av speciella inriktningsmål och strategier för myndigheten? Vilka andra sakområden är berörda? Identifieringen av risker sker huvudsakligen genom öppen brainstorming där guppens deltagare förutser alla olika typer av riskområden. För att kunna genomföra en riskanalys måste information som åtminstone grovt indikerar vilka områden/verksamhetstyper som förefaller ha låg kvalitet och säkerhet användas. Informationen fångas med hjälp av erfarenheter från tillsynsenheterna, hos inspektörer och i tillsynsärenden samt andra interna eller externa informationskällor, till exempel Socialstyrelsen, patient-, brukar- och anhörigorganisationer samt patientnämnder. Ju fler relevanta informationskällor som används, desto högre träffsäkerhet kan man uppnå i riskanalysen. Om alltför få informationskällor används kan riskanalysen bli missvisande. 26

27 Eventuella risker kan gälla att vården och omsorgen inte är utförd på ett säkert sätt, inte är ändamålsenlig och kunskapsbaserad, inte är erbjuden i rimlig tid, inte är jämlik eller utförd med respekt för individens integritet och specifika behov, inte är rättssäker och/eller effektiv. En potentiell händelse eller situation kan utgöra en risk när den medför att aktiviteter inte genomförs alls eller genomförs på fel sätt, inte genomförs enligt gällande rätt, inte blir rättvisande och tillförlitligt redovisade, inte genomförs effektivt eller inte genomförs med god hushållning och det inte upptäcks och/eller (hinner) korrigeras innan den enskilde drabbas. I samband med identifieringen av risker fångas även exempel på konsekvenser som uppstår om inte risken åtgärdas samt exempel på orsaker till att risken uppkommer. Även riskens huvudsakliga orsaker identifieras. Alla risker dokumenteras. Begreppen låg kvalitet och säkerhet samt allvarliga konsekvenser Fokus i riskanalysen är att försöka bedöma om det finns indikationer på områden/verksamhetstyper där kvaliteten och säkerheten förefaller vara låg och där detta kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Begreppen låg kvalitet och säkerhet samt allvarliga konsekvenser måste därför definieras. Verksamheten/området har låg kvalitet och säkerhet om det finns brister som leder till oacceptabla risker. Riskerna är oacceptabla om sannolikheten att de leder till allvarliga och negativa konsekvenser är för hög. Nivåer för hur allvarliga och sannolika konsekvenserna kan bli måste därför definieras. Med utgångspunkt i formuleringar och definitioner i patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen, lagen och förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och smittskyddslagen, har sådana nivåer definierats och återfinns nedan under avsnittet om att värdera risker. Värdera risker Ett syfte med att värdera de identifierade riskerna är att försöka bedöma hur allvarliga de olika riskerna är utifrån de konsekvenser som drabbar den enskilde patienten/vård- och omsorgstagaren. Ett annat syfte är att få en uppfattning om hur ofta dessa olika typer av konsekvenser kan fortsätta uppstå om de verksamheter som berörs av risken inte vidtar åtgärder. Nivåer för olika allvarlighetsgrader och sannolikhetsgrader har därför definierats enligt nedan. Allvarlighetsgrad 4: Kritiska konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Dödsfall. Bestående och kritiskt lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Kritiskt ökade vårdbehov. 27

28 Allvarlighetsgrad 3: Betydande konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Bestående och betydande lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Betydligt ökade vårdbehov. Allvarlighetsgrad 2: Måttliga konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Måttligt lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Måttligt ökade vårdbehov. Allvarlighetsgrad 1: Små konsekvenser för enskildas liv, hälsa, personliga säkerhet, ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller aktiva deltagande i samhällslivet. Obetydligt lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom. Något ökade vårdbehov. Sannolikhetsgrad 4: Varje dag Sannolikhetsgrad 3: Varje vecka Sannolikhetsgrad 2: Varje månad Sannolikhetsgrad 1: Varje år Prioritera risker Syftet med att prioritera riskerna är att utifrån de högst värderade riskerna bedöma vilka risker/riskområden som är de viktigaste att genomföra tillsyn inom ur tillsynseffektivitetssynpunkt. Kriterier för vad som menas med tillsynseffektivitet har därför definierats enligt nedan. En viktning av vilka kriterier som är viktigast har även gjorts, vilket framgår av tabellen nedan. Av tabellen framgår även att det ska motiveras vilka riskområden som prioriteras och hur inriktningen för tillsynsinsatsen ska beskrivas. A. Effekt: Tillsynsinsatsen förväntas bidra till en höjning av säkerheten för vård- och omsorgstagarna och patienterna som är 2. låg och/eller kortvarig, 3. hög och bestående B. Externt lärande, extern påverkan: Tillsynsinsatsen förväntas bli tydlig, transparent och möjlig att sprida externt i lärande syfte på ett sätt som allmänt kan påverka säkerheten i en omfattning som är 2. låg, 3. hög C. Produktionskostnad: Vad gäller antal persondagar och förvaltningskostnader för tillsynsavdelningen förväntas tillsynsinsatsen medföra en kostnad som är 1. hög, 2. låg D. Tid till effekt: Tiden det tar för tillsynsinsatsen att bidra till en ökad säkerhet för vård- och omsorgstagare och patienter beräknas bli 1. lång, 2. kort (det går snabbt att genomföra tillsynsinsatsen och att åtgärda upptäckta brister) 28

29 Hög effekt: Riskstorleken minskar motsvarande en nivå (vilket oftast motsvarar en minskning av kritiska konsekvenser/vårdskador för i storleksordningen hundratals vård- och omsorgstagare/patienter räknat på årsbasis). Hög extern påverkan: Fler än 50 procent av verksamheterna som berörs av riskområdet Låg produktionskostnad: Lägre än en miljon kronor Kort tid till effekt: Mindre än ett år Tabell 1. Risk/- område Inriktning för tillsynsinsats och motivering för prioritering A (2 3) B (2 3) C (1 2) D (1 2) Tillsynseffektivitet T T= A x B x C x D (4 36) Förslag till tidplan för att årligen ta fram en riskbaserad tillsynsplan Hösten 1. Fastställ en arbetsgrupp bestående av ansvarig projektledare för upprättandet/revideringen av tillsynsplanen, en riskanalysledare för riskanalysen och riskprioriteringen samt en statistiker. Tidboka, planera och förbered vårens aktiviteter. Kartlägg och gör statistikuttag etc. för respektive sakområde. 2. Sätt samman riskanalysgrupper, en grupp för varje sakområde inom tillsynen. Varje grupp ska ha minst en representant från varje regional tillsynsenhet inom aktuellt sakområde (minst två representanter, en från hälso- och sjukvård respektive socialtjänst i de grupper där sakområdet omfattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst). Även sektionschefsrepresentant bör ingå i riskanalysgrupperna. 3. Samla in fakta inför riskanalysmöte. Inläsning och inhämtande av information inför riskanalysen gäller framförallt för sakområdesrepresentanterna från varje regional tillsynsenhet men även för den ansvarige uppdragstagaren och för riskanalysledaren. Fakta kan bestå av till exempel tillsynsbeslut och rapporter som belyser aktuella brister. En del i faktainsamlingen bör bestå av regionala riskanalyser och/eller annan faktainsamling på hemmaplan, till exempel inom den regionala enhetens sakområdesgrupp. Syftet är att försöka fånga upp vilka riskområden som uppmärksammats, varför dessa utgör riskområden, vilka konsekvenser som kan inträffa om riskområdena inte åtgärdas och vad som kan vara orsaken till att de uppkommit. 29