Organisationers mål och rutiner vid systemförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisationers mål och rutiner vid systemförvaltning"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:172 SHU Organisationers mål och rutiner vid systemförvaltning ANNA LINDSTRÖM LINDA ÖHMAN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Data- och Systemvetenskap Vetenskaplig handledare: Alf Töyrä 2004:172 ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Förord Förord Denna uppsats är ett examensarbete som har skrivits vid institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, avdelningen för data och systemvetenskap på Luleå tekniska universitet. Det vi först vill är att tacka vår handledare Alf Töyrä för hans ovärderliga råd och inspiration samt tacka våra opponenter för deras sakliga synpunkter och tips kring ämnesområdet. Vi vill även rikta ett stort tack till intervjudeltagarna, Avantra, Luleå kommun samt Luleå tekniska universitet, utan Er hade uppsats aldrig gått att genomföra. Slutligen vill vi tacka vår stödgrupp, Pontus Österholm och Lars Gustavsson för deras konstruktiva kritik och den hjälp som de givit oss. Det är inte lätt när det är svårt Luleå, maj 2004 Anna Lindström & Linda Öhman

3 Sammanfattning Sammanfattning Mål och rutiner är något som är intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mäter och sätter realistiska mål med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingår i systemförvaltning och ska vara till hjälp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ämnesområdet. Enligt teorier skall målen bl.a. vara mätbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnå målen. Det har visat sig att organisationer får mätbara mål genom att jobba enligt styrkort, utvärderingsrapporter samt tidsstudier. Organisationer sätter realistiska mål genom att se på statistik dvs. ser på är-läget och inte på börläget. De rutiner som ingår i systemförvaltningen är bl.a. felhantering, jourtider och utbildning.

4 Abstract Abstract Goals and routines are of interest to examine, because of how organisations are measuring and how they put realistic goals with their system-administration. The essay will examine those goals and also which routines that contains in the system-administration, it will also be a help for those who works and will work with system-administrations. The theories states that goals are suppose to be measurable and realistically and the routines will help to achieve the goals. It has been shown that organisations get measurable goals through working with scorecard, evaluate reports and time-studies. Organisations put realistically goals by looking at statistics, by that mean; they look at today-position and not on the tomorrow-position. The routines that includes in system-administration are problem-handling, on-call duty and education.

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND FORSKNINGSFRÅGA SYFTE AVGRÄNSNING DISPOSITION 2 2. METOD DATAINSAMLING TILL TEORIDELEN DEDUKTIV OCH INDUKTIV KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATAINSAMLING AV EMPIRIDELEN INTERVJUMETOD ANALYS AV EMPIRI RELIABILITET OCH VALIDITET 5 3. TEORI DRIFT SYSTEMFÖRVALTNING ROLLER INOM SYSTEMFÖRVALTNING SYSTEMFÖRVALTNINGSMÅL VIKTIGA GRUNDKRAV FÖR MÅLFORMULERINGAR SYSTEMFÖRVALTNINGSRUTINER FÖRVALTNINGENS AKTIVITETER FÖRVALTNINGSMODELL ANVÄNDARE OCH KOMMUNIKATION SYSTEMFÖRVALTNINGSAVTAL FÖRVALTNINGSAVTALETS INNEHÅLL EMPIRI PRESENTATION AV RESPONDENTERNA OCH DERAS VERKSAMHET RESULTAT AV KVALITATIV STUDIE FÖRVALTNINGSMÅL FÖRVALTNINGSRUTINER FÖRVALTNINGSAVTAL ANALYS ANALYS AV SYSTEMFÖRVALTNINGSMÅL ANALYS AV SYSTEMFÖRVALTNINGSRUTINER ANALYS AV SYSTEMFÖRVALTNINGSAVTAL 28

6 Innehållsförteckning 6. SLUTSATS OCH DISKUSSION SLUTSATS DISKUSSION VALIDITET OCH RELIABILITET I FÖRHÅLLANDE TILL SLUTSATSERNA REFLEKTION METODDISKUSSION FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER 33 BILAGA

7 Inledning 1. Inledning I detta kapitel klargörs bakgrunden till problemområdet som sedan utmynnar i en forskningsfråga. Därefter beskrivs syfte, avgränsningar samt en disposition av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Vad händer efter att ett färdigt informationssystem implementeras? Slutar allting där eller finns det en fortsättning? Det var frågor vi ställde oss i december Livscykelmodellen är en modell för utveckling av ett informationssystem som beskriver ett informationssystems liv, från tanke till avveckling. Modellen består av faser, problemområden, vilka i sin tur beskriver arbetsuppgifter. 1 Systemutveckling Systemering Förändrings analys Verksa mhets analys Analys Inform ationss ystema nalys Principiell utformning av teknisk lösning Utformning Utformning av utrustningsanpassad teknisk lösning Realisering Implementering Förvaltning & Drift Avveckling Figur 1.1 Livscykelmodellen 2 En fas är förvaltning och drift. Förvaltning och drift är i sig två olika saker men de är intimt sammankopplade. 3 Driftfunktionen ska se till att den dagliga användningen av informationssystemet sker på bästa möjliga sätt. Parallellt med användningen av systemet bör man göra en fortlöpande kontroll av systemets kvalitet, och ibland måste man fatta beslut om förbättringar. Denna uppgift kallas förvaltning. 4 Intresset för systemförvaltning har ökat under senare år. I och med det ökade intresset kan det vilseledas att tro att systemförvaltning är en ny företeelse. Det är det dock inte. Systemförvaltning är nästan lika gammal som systemutveckling, åtminstone när det gäller de aktiviteter som innebär förändring av system. När ett system har tagits i drift uppstår, av olika anledningar, behov av förändringar. Det kan till t.ex. vara förändringar i verksamheten, i datormiljön eller behov av nya funktioner som utlöser en förvaltningsåtgärd i ett informationssystem. Den främsta anledningen till det ökade intresset för systemförvaltning är förmodligen att ingen organisation längre kan blunda för de betydande resurser som systemförvaltningen kräver. 5 1 Andersen, E. (1994) Systemutveckling principer, metoder och tekniker. Studentlitteratur, Lund. 2 Ibid. s.40 3 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning. Studentlitteratur, Lund. 4 Andersen, E. (1994) Systemutveckling principer, metoder och tekniker. s.47 5 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning

8 Inledning Det krävs att mål formuleras med förvaltningen för att den ska kunna fungera på ett kontrollerat sätt och enligt teorier skall målen bl.a. vara mätbara och realistiska. Inom systemförvaltning finns det rutiner vilket definierar vad som ska göras i förvaltningsarbetet. 6 Rutinerna hjälper till att uppnå målen Forskningsfråga Hur uppnår organisationer mätbara och realistiska mål och vilka rutiner ingår i systemförvaltning? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att ge riktlinjer till dem som arbetar eller de som kommer att arbeta med systemförvaltning. Som tidigare nämnts ska målen med systemförvaltning vara mätbara och realistiska. Vi kommer med denna uppsats att undersöka om detta stämmer med verkligheten. På samma sätt vill vi undersöka vilka rutiner som ingår i förvaltning, detta för att rutinerna hjälper till att uppnå målen. Vår ambition med studien är inte att skapa nya teorier utan att lyfta fram och ge en förståelse för systemförvaltning. 1.4 Avgränsning Systemförvaltning är ett vitt begrepp och det finns ingen möjlighet att göra en fullständig analys i denna uppsats. Vi har därför avgränsat oss till att undersöka mål, rutiner samt även avtal. Anledningen till att vi beskriver avtal är att i vissa fall beskrivs mål och rutiner i avtalen och därmed blir det en riktlinje för hur förvaltningsarbete skall bedrivas. 1.5 Disposition Uppsatsen är uppbyggd genom att det först beskrivs vilka metodval som gjorts för att forskningsfrågan skall besvaras. Därefter följer teorikapitlet som inleds med att förklara begreppen drift och förvaltning, detta för att det inte ska råda någon begreppsförvirring. Själva strukturen är uppbyggd på det sättet att mål, rutiner och avtal följer samma ordning i teorin, empiri och i analyskapitlet. Slutligen presenteras slutsatser och diskussioner. 6 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning 7 Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v.6.0. ITligence AB, Stockholm

9 Metod 2. Metod I detta kapitel beskrivs de metoder som använts för att få svar på forskningsfrågan samt en förklaring till varför de är tillämpliga i denna uppsats. 2.1 Datainsamling till teoridelen När forskning genomförs, finns det olika sätt att närma sig ämnet. En metod är ett sätt att lösa problem och få ny kunskap, ett verktyg för att få fram och behandla fakta Deduktiv och induktiv En forskares arbete går ut på att relatera teori och verklighet till varandra. 9 För att kunna dra slutsatser kan antingen deduktiv eller induktiv forskning tillämpas. 10 Dessa två arbetssätt är till hjälp för att beskriver teoriproduktionen. Deduktiv forskning innebär att utifrån befintliga teorier dra slutsatser om enskilda företeelser. Den befintliga teorin ligger till grund för den information som ska samlas in samt för hur informationen ska tolkas. Därefter relateras detta till den befintliga teorin. Induktivt angreppssätt innebär att den som forskar undersöker forskningsobjektet först, istället för att förankra undersökningen i befintlig teori innan. 11 Vår studie kommer att vara deduktiv. Detta för att vi utgår ifrån existerande teorier inom området som sedan ligger till grund för den intervjuguide som vi utformar. Denna intervjuguide använder vi sedan för att jämför teorierna med verkligheten. Vilket därefter resulterar i slutsatser Kvalitativ och kvantitativ Insamlad data kan analyseras och behandlas med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. Gemensamt för de båda metoderna är att de är inriktade på att belysa det som ska studeras, fast på lite olika sätt. Den kvalitativa metoden har ett förstående syfte och är inte inriktad på att pröva om informationen har generell giltighet. Utan används istället för att ge en djupare förståelse för det problemområdet som studeras. Den kvantitativa metoden är formaliserad och strukturerad. 12 Metoden kräver mycket förberedelser och innebär att forskaren med denna metod i större utsträckning styr vilken data som erhålls. 13 Det är därför 8 Holme, I.M. & Solvang, B.K.(1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund 9 Patel, R & Davidson, B. (1991) Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund. 10 Eriksson, L.T. & Widersheim - Paul, F. (1997) Att utreda, forska och rapportera. Edition 5:2. Liber Ekonomi, Malmö 11 Patel, R & Davidson, B. (1991) Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 12 Holme, I.M & Solvang, B.K. (1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 13 Yin, R.K. (2003) Case Study Research, Design and Methods. 3 rd ed. Sage Publications Inc. California

10 Metod som de kvalitativa undersökningarna kan ses som mer flexibla eftersom de inte är lika formaliserade och strukturerade som de kvantitativa undersökningarna. 14 Vi har valt att undersöka vår forskningsfråga utifrån en kvalitativ synvinkel. Detta för att vi ska få ett utförligare resultat och därmed förhoppningsvis även ett bättre resultat. Eftersom kvalitativa studier inte är lika formaliserade och strukturerade som de kvantitativa studierna, anser vi att den kvalitativa metoden kommer att hjälpa oss att uppnå det vi vill få svar på. När vi gör en kvalitativ studie får vi ett utförligare svar eftersom vi, som intervjuare, inte ger respondenten färdiga svar att välja bland. Respondenten blir därmed mer flexibel och kan ge helt öppna svar. 2.2 Datainsamling av empiridelen Fallstudier innebär att det endast rör sig om ett fåtal undersökningsenheter t.ex. en person, ett företag eller ett lokalsamhälle. I den här sortens studier är det processer som är intressant dvs. hur något fortlöper eller utvecklar sig. 15 Fallstudien är mycket användbar i de flesta vetenskapliga undersökningar. Syftet är att ta en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriva verkligheten. Fallet i fråga representerar därmed verkligheten. Fördelen med detta tillvägagångssätt är att det inte krävs någon större beskrivning utan att det på ett begränsat sätt kan ge läsaren en uppfattning om hur något går till eller ser ut. 16 Vi har valt att utföra fallstudier i form av intervjuer för att få fram de data som krävs för att kunna besvara vår forskningsfråga och för att sedan kunna dra slutsatser. Kriterierna vi har till dessa intervjuer är att samtliga respondenter ska ha god kunskap och erfarenhet inom systemförvaltning samt att de arbetar med systemförvaltning i deras dagliga arbete. Därför vänder vi oss till de organisationer som bedriver systemförvaltning. För att se om det finns olika syn på systemförvaltning, beroende på vilken roll personen har inom förvaltningsarbetet, har vi därför valt respondenter med olika roller Intervjumetod Vi har valt att intervjua de olika respondenterna för att kunna besvara vår forskningsfråga. Anledningen till att vi valt intervju istället för t.ex. enkäter beror på att vi tror att det kan resultera i mer än vad en enkät kan. Under intervjun får vi möjlighet att vid intressanta svar ställa följdfrågor. Dessutom känns det mer personlig då vi kan se respondenten i ögonen och läsa av dennes kroppsspråk. Respondenten erhåller även vår fulla uppmärksamhet eftersom vi spelar in intervjun. En nackdel är dock att respondenten kan känna sig besvärad av att det är en bandspelare närvarande. 17 En intervju kan gå till på olika sätt, det finns olika spelregler. Vi kommer att göra en blandning mellan något som kallas faktaintervju och åsiktsintervju. Faktaintervju innebär att en expert intervjuas medan åsiktsintervju innebär att en 14 Holme, I.M & Solvang, B.K. (1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 15 Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund. 16 Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund. 17 Repstad, P (1999) Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur, Lund

11 Metod person får ge sin syn på området. 18 Eftersom vi kommer intervjua en kunnig person inom systemförvaltning kommer vi att få fakta men vi får dessutom en åsiktsintervju eftersom vi får respondentens syn på systemförvaltning. Vi kommer att utgå ifrån en intervjuguide, som innehåller frågor, och den är till för att respondenterna ska möta samma relevanta frågor. Att frågorna är relevanta innebär att de ska vara kopplade till området och den teori som vi funnit samt att de går att relatera till forskningsfrågan. Frågorna kommer däremot inte att ställas i exakt samma ordning vid varje intervju, utan respondenten kommer mer eller mindre att styra intervjun. 19 Med detta menar vi att vi kommer att anpassa oss efter respondentens svar och eventuellt kasta om frågorna beroende på vad denne svarar. Huvudsakligen är det vi, som intervjuare, som styr intervjun eftersom det är vi som ställer frågorna Analys av empiri Innan bearbetningen av intervjumaterialet kan ta vid måste materialet renskrivas, detta eftersom vi kommer att spela in intervjuerna på band. Något som bör tänkas på vid intervjutillfället är att intervjuer ska genomföras som om de inte ska redigeras i efterhand. Under själva redigeringen formas materialet till att det får en mer sammanhängande struktur, detta för att meningen eller budskapet ska bli tydligare. Vi kommer att välja ut, förstärka och klargöra samt eventuellt stryka vissa delar eftersom det som ska presenteras ska vara intressant och relevant. Sammanfattningen ska kunna knytas till forskningsfrågan. Vad vi däremot inte får göra är att lägga till eller ändra något i intervjuerna. 20 Vi kommer att skriva rent materialet direkt efter intervjuerna. Därefter kommer vi att använda oss av färgkodning och klipp & klistra. Färgkodning innebär att vi läser igenom materialet och markerar med olika färger saker som hör ihop. Det kan vara liknande svar som kan sättas in i kategorier. Därefter kommer vi att klippa och klistra ihop de delar som har samma färg, dvs. de delar som vi har sett likheter emellan. 21 Utifrån detta kommer vi sedan att försöka se samband och olikheter. Detta presenteras sedan i empiridelen Reliabilitet och validitet För att mått, parametrar, mätinstrument, test och undersökningsmetoder skall vara användbara och lämpliga måste de vara reliabla och valida. Om dessa krav inte uppfylls, har forskningsresultaten inte något vetenskapligt värde. 22 Validitet och reliabilitet står i ett visst förhållande till varandra som gör att det inte enbart går att koncentrera sig på det ena och låta bli det andra. Tre tumregler är: Hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet, Låg reliabilitet ger låg validitet samt Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet. Instrumentets tillförlitlighet, reliabiliteten, handlar om hur väl instrumentet motstår slumpinflytanden av olika slag 23. Reliabiliteten är ett mått på ett tests 18 Jacobsen Krag, J (1993) Intervju - konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur, Lund. 19 Ibid. 20 Ibid. 21 Repstad P. (1999) Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 22 Ejvegård R. (2003) Vetenskaplig metod. 23 Patel, R. & Davidson, B. (1991) Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. s.85f - 5 -

12 Metod precision, det beskriver alltså hur väl testet mäter det som det mäter. 24 För undvika missförstånd och feltolkningar i vårt fall har vi tänkt använda oss av bandspelare. Vi ska även försöka undvika att ställa ledande frågor samt kommentera inlägg från respondenten. Med validitet avses att det som är avsett att mätas, är det som mäts. 25 När vi kontaktar respondenterna ska vi därför försöka vara noga med att förklara vad det är vi undersöker, detta för att inga missförstånd ska uppstå. 24 Nationalencyklopedin (1994) PAS-ROJ 15 reliabilite t Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 25 Ejvegård R. (2003) Vetenskaplig metod

13 Teori 3. Teori I detta kapitel behandlas de teorier som ligger till grund för den senare analysen. Det börjar med ett inledande avsnitt som förklarar drift och förvaltning, sedan fokuseras det på mål, rutiner samt avtal. 3.1 Drift Som tidigare nämnts är driftbegreppet intimt sammankopplat med systemförvaltning. I vissa situationer har det också visat sig att det kan vara svårt att skilja mellan driftåtgärder och förvaltningsåtgärder. Riksdataförbundet definierade det på följande sätt: 26 drift avser behandling av data i systemet, medan systemförvaltning avser behandling av systemet som sådant. Den här uppdelningen var tydlig när det handlade om stordatorsystem. Tidigare när det talats om systemförvaltning och dess problematik, har det till stor del handlat om centraliserade stordatorsystem. Där anställda, oberoende av var de befann sig i världen, kunde använda samma dator. I och med att det idag finns system som har flera installationer, uppstår en annan förvaltningsproblematik. Skillnaden mellan drift och förvaltning har i praktiken redan tidigare varit ganska otydlig, men med system med flera installationer blir den ännu otydligare. Den tekniska utvecklingen har också bidragit till att skillnaden mellan drift och förvaltning suddas ut mer och mer. Om den som ansvarar för systemet i verksamheten går in i systemets användargränssnitt och konfigurerar om systemet har denne person ägnat sig åt användningen av systemet. Om samma konfigurering istället måste utföras av driftansvarig via en datafil, kallas åtgärden för drift. Om konfigureringen görs via en programfil av en administrativ databehandlingstekniker (ADB-tekniker), skulle åtgärden kallas för förvaltning. Behovet av att särskilja förvaltning och drift beror på hur informationssystemet respektive datorsystemet är konstruerat och används. Mot bakgrund av ovanstående resonemang är Riksdataförbundets (RDF:s) definition av drift inte längre aktuellt. Istället definieras drift som: 27 Arbetet med att, ur teknisk synvinkel, säkerställa verksamhetens tillgänglighet till informationssystemet. I det enskilda fallet är det bra att särskilja drift och förvaltning. Det är viktigt att i samband med avtalsslutning definiera vad som är drift och vad som är förvaltning, och hur detta skall hanteras och organiseras Systemförvaltning Vanligtvis består arbetet med förvaltning av förberedelse, åtgärd, drift och mätning. Syftet med förvaltning kan se olika ut, antingen är förvaltningen aktiv 26 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning. s Ibid. s Ibid

14 Teori (förebyggande, uppsökande) eller passiv (avhjälpande). Aktiv systemförvaltning innebär att ständigt analysera vilka problem som kan uppstå och förebygga dem. Det bygger mycket på erfarenheter. 29 En aktiv förvaltning innebär även en positiv förvaltning. Att ta initiativ, följa upp och bevaka att systemet är fullkomligt och att alla möjligheter utnyttjas. På detta sätt bevakas nyttan med systemet. För att uppnå detta erfordras det en god arbetsmiljö. Personal ska utbildas och assisteras samt teknik och system skall övervakas. En annan fundamental förutsättning är att ha ordning och reda på dokumentationen. 30 Passiv förvaltning i sin tur innebär att fel löses när de uppstår, en mer akut lösning. Alla fel rapporteras till systemägaren. 31 Med hjälp av RDF:s livscykelmodell (se figur 3.1) går det att få en förståelse för vad systemförvaltning är. När systemutvecklingen är klar börjar systemets drift och förvaltningsfas. Denna fas pågår ända till dess att systemet avvecklas. Vid systemförvaltning manipuleras system, program och rutiner för att data och information ska kunna presenteras på ett nytt sätt. 32 Vidareutveckling Systemutveckling Systemförvaltning Rätta fel Anpassa Förbättra Sanera Avvecklingsfas Drift Figur 3.1 RDF: s livscykelmodell 33 Enligt RDF delas förvaltningsarbetet in i följande åtgärder: 34 Rätta fel Anpassa (tvingande förändringar) Förbättra (ny information, nya funktioner) Sanera (ta bort ej använda delar av systemet) Systemförvaltning är detsamma som RAFS, dvs. alla åtgärder som vidtas med systemet under dess drift- och förvaltningsfas och som inte är av typen vidareutveckling. Under systemets livstid händer det att större förändringar i systemet måste genomföras. Detta arbete bedrivs skiljt från systemförvaltningen. Det bedrivs i projektform och kallas enligt RDF för vidareutveckling, som innebär större anpassningar och rättningar av systemet. Under avvecklingsfasen då systemet vanligtvis ersätts med ett nytt, är det viktigt att den fungerande 29 Brandt, P. m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem. Studentlitteratur, Lund. 30 Révay, P. (1992) Modern systemförvaltning. Studentlitteratur, Lund. 31 Brandt, P. m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem. 32 Berndtson, O. & Welander, T. (1991) Fungerande systemförvaltning. DF förlags AB, Stockholm. 33 Ibid s Ibid

15 Teori förvaltningsorganisationen för det gamla systemet förbereds, för att den ska kunna överta det nya systemet när det sätts i produktion, dvs. docka systemet Roller inom systemförvaltning Inom systemförvaltning har personer olika roller i organisationen och här följer några av dem. En central person är den som har ansvaret och som beslutar hur systemet skall utvecklas samt vilka modifieringar som skall göras. Denna person kallas systemägare. 36 Systemförvaltaren är den som får direktiv från systemägaren och önskemål och förfrågningar från användarna. Denna person blir en spindel i nätet eftersom han/hon besitter stort verksamhetskunnande och har god kunskap om ADB-systemet (datasystemet). 37 När ett system skall införskaffas kontaktas en systemleverantör Systemförvaltningsmål När målen med systemförvaltning skall beskrivas, är det viktigt att först beskriva informationssystemets: 39 mål och måluppfyllelse livslängd betydelse förändringsgrad status kända regeländringar åtgärdslista Först därefter kan målen med systemförvaltningen formuleras. Det skall göras utifrån två aspekter, dels avseende kvaliteten på arbetet med förvaltningen och dels avseende kvaliteten på informationssystemet. Informationssystemets mål kan i många fall vara svåra att få fram. Det beror på att systemet kan vara utvecklat för länge sedan, de som arbetade med utvecklingsprojektet är inte kvar i organisationen eller helt enkelt att det inte finns någon som minns längre, eftersom det varit så många turer innan systemet togs i produktion. Det är ibland väsentligt att försöka slå fast vad det ursprungliga målet med systemet var och dessutom graden av måluppfyllelse. Det är ett ofta förekommande misstag att dölja misslyckade måluppfyllelser i utvecklingsprojekt. 40 Det finns många system som tycks leva i det oändliga. Det har naturligtvis inget egenvärde att systemen skall leva en kort tid, men de får inte leva vidare utan medvetna beslut härom. Det finns lägen då beslut om avvecklingen måste tas. Det finns tre faser i ett systems livscykel vilka är nyutveckling, förvaltning samt avveckling. Det kommer naturligtvis att påverka målformuleringen avsevärt om det aktuella systemet nyligen har satts i förvaltning och förväntas leva tio år till, eller om systemet skall ersättas under nästa år. Att vara överens om systemets livslängd mellan berörda parter är mycket väsentligt Berndtson, O. & Welander, T. (1991) Fungerande systemförvaltning.. 36 Brandt, P. m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem. 37 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning. 38 Berndtson, O. & Welander, T. (1991) Fungerande systemförvaltning. 39 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning. 40 Ibid. 41 Ibid

16 Teori Med begreppet betydelse i systemförvaltning menas att olika system kan ha olika betydelse för olika användare i verksamheten. Har ett system en stor strategisk betydelse för hela verksamheten, är det självklart att det ska satsas stora resurser på förvaltningen av det systemet. Systemförvaltningen är olika för olika informationssystem. I somliga system som t.ex. ekonomisystem, är det acceptabelt att användare får ändringar gjorda två gånger om året. I andra system, som t ex ligger nära affärerna, måste ändringar göras ofta och på extremt kort tid. Det ska även tas hänsyn till olika förändringsgrader i systemet vid formulering av mål med förvaltning. Med systemets status menas hur bra eller dåligt ett system är. Studier har visat att detta kan uttryckas med siffror, vilket är ett mycket bra hjälpmedel för att bli överens om är-läget med informationssystemet, när börläget ska formuleras (mål med förvaltningen). Det är inte alltid lätt att veta kommande tvingande åtgärder i form av krav på regeländringar. Det kan t.ex. vara myndighetsbeslut, eller ändringskrav på grund av tekniska miljöförändringar. Finns det emellertid kända eller förväntade regeländringar, när målformuleringar skall göras, skall hänsyn till dessa tas. Ofta finns det en redan befintlig åtgärdslista eller aktiviteter som är beställda men inte genomförda. Detta är också viktigt att ha med som underlag. Vid målformulering finns en risk att lista aktiviteter istället för mål. Mål skall vara en önskad situation vid en angiven tidpunkt. 42 Det skall sättas upp mål för verksamheten som gäller på både lång och kort sikt. På lång sikt bör verksamheten sträva efter kontinuerligt hög kvalitet och lång livslängd för systemlösningen. På kort sikt definieras de resultat som ska uppnås inför den aktuella förvaltningsperioden Viktiga grundkrav för målformuleringar Verksamheten bör formulera mål med förvaltningen för att den skall fungera på ett kontrollerat sätt. Målen skall användas som underlag vid beräkning av resurser för förvaltningen och förvaltningsbudgeten. Målen skall också följas upp. Det inleds med att kraven på målformuleringar ses över. Det finns många skolor när det gäller målformuleringar och det finns en genomgående pragmatisk syn på modeller, metoder och verktyg. De skall vara enkla att beskriva, förstå, acceptera och använda. Det finns två grundkrav på målformuleringar som anses vara mycket viktiga: 44 mätbara (uppföljningsbara) realistiska (åtkomstbara) Det första av grundkravet innebär att målen ska vara mätbara eftersom målen bör kunna följas upp. Det visar sig emellertid att det kan vara svårt att uttrycka mål med systemförvaltningen i mätbara termer, på grund av att första gången målen skall uttryckas är det inte säkert att det finns bra underlag. Det blir betydligt lättare andra gången. En lösning på detta är att göra en mätning med hjälp av NY Systemdiagnos (NYS). Mätningen ger en beskrivning av är-läget avseende kundupplevd nytta. Mätningen ger också en fingervisning om eventuella brister i verksamhetsstödet, hanteringen och systemförvaltningen. Systemdiagnosen är ett utmärkt sätt att få hjälp med att sätta mätbara förvaltningsmål, eftersom den sätter 42 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning 43 Révay, P (1992) Modern systemförvaltning. 44 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning

17 Teori siffror på är-läget. Ett mätbart mål kan således bli att kunskapen om systemet skall i en verksamhet vara tre procentenheter högre vid nästa mätning. 45 Ett annat grundkrav är att målen ska vara realistiska. Det är förvånande att det ofta, när det gäller att formulera mål i olika sammanhang, gärna görs en direkt beskrivning av bör-läget, utan att först ta reda på och bli överens om är-läget. Hur blir då ett mål realistiskt? Det finns flera anledningar till varför är-läget inte beskrivs först. En anledning kan vara att personer i verksamheten redan tycker att de känner till hur det är nu, men det visar sig ofta att de har olika bilder av ärläget. En annan orsak kan vara att det är mer accepterat att blicka framåt. Hur kan de då veta att målen är realistiska om de inte vet hur det ser ut idag? Därför bör är-läget beskrivas innan bör-läget. Därefter kan det vara lättare att utforma en realistisk plan däremellan. 46 När det är dags att formulera mål med förvaltningen, görs detta dels avseende kvaliteten på arbetet med förvaltningen samt dels avseende kvaliteten på informationssystemet. När det gäller kvaliteten på förvaltningsarbetet är det viktigt att mål avtalas för förvaltningsarbetet som sedan kan styra arbetet. Därefter kan det sedan följas upp för att veta hur det gick och få ett underlag för vad som skall göras framåt. Här uttrycks prioriteringar mellan t.ex. nya funktioner och rättningar, mellan kortare ledtider och säkrare ändringar med mera. Det är viktigt att det prioriteras. Ett vanligt fel som görs när mål skall formuleras är att ändringsarbetet skall vara säkert, snabbt, billigt och bra. Det ska istället hållas noga med att försöka få så prioriterade mål som möjligt. Ibland skall det vara både snabbt och säkert, men då är det viktigt att kunna ta konsekvenserna när det gäller resurser. Utgå alltid från är-läget. När det gäller kvaliteten på informationssystemet skall målen uttryckas i termer av kundupplevd nytta. Målen skall formuleras avseende tillgänglighet, användarfrekvens och övriga aspekter som kan vara relevanta för bedömningen av systemkvaliteten. Här har också ärläget stor betydelse som underlag. 47 Som tidigare nämnt i uppsatsen kan mål formuleras med systemförvaltning, det är inte helt lätt men det går. Om målformuleringarna görs mätbara kan de följas upp, och upptäcks avvikelser kan de kommenteras och beslut om åtgärder kan tas på ett bättre sätt. Det här leder till att förvaltningen kan styras. Lösningen är att projektifiera systemförvaltning. Detta innebär att lämplig period bestäms, att mål formuleras, samt att det skapas en projektorganisation med tydliga ansvarsroller. Om livslängden i perioder delas upp, mål formuleras för den närmaste tiden samt att bemanna förvaltningsorganisationens befattning med lämpliga personer, då kan det uttryckta målet nås. Av detta fås en målstyrd och uppföljningsbar systemförvaltning. Lösningen att dela in informationssystemets livslängd i perioder är fördelaktig på flera sätt. Det är till att börja med lättare att realisera ambitionen och att se till att systemstödet stämmer med verksamhetsplaner och budgets. Det är också lättare att sätta realistiska mål. Slutligen kan systemförvaltningsarbetets kvalitet och kundnytta bättre följas upp. Eftersom de 45 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning. 46 Ibid. 47 Ibid

18 Teori flesta verksamhetsplaner och budgets löper på ett år, är det lämpligt att dela upp perioderna årsvis Systemförvaltningsrutiner Systemförvaltningsplan eller förvaltningsplan är ett mycket viktigt instrument som beskriver hur förvaltningsarbetet skall bedrivas för den kommande perioden, vanligtvis årsbaserat. Förvaltningsstyrning bedrivs främst inom den styrande nivån, dvs. av personer som har rollerna systemägare, produktägare, ITresursägare, etc. Förvaltningsstyrning innebär t.ex.: 49 Genomförande (drivande) av förvaltningsmöten. Korrigera och ändra inriktningen på förvaltningsarbetet. Stöd till beställarorganisationen. Sätta mål för förvaltningsarbetet. Utvärdering av förvaltningsarbetet (genom uppföljning). Utvärdering av informationssystem (genom uppföljning). Förvaltningsstyrning är en repetitiv företeelse som syftar till att uppsatta mål förverkligas. Arbetet kan illustreras på följande sätt (se figur 3.2): 50 Följa upp Analysera Planera Besluta Genomföra Figur 3.2 Illustration av förvaltningsstyrning Förvaltningens aktiviteter Systemförvaltning omfattar åtgärder rörande systemet och systemanvändaren av olika slag. Fel skall kunna avlägsnas i informationssystemet, dvs. korrigeringar ska kunna genomföras. Förändringar ska kunna anpassa informationssystemet till ändringar i verksamheten eller i IT-miljön. Åtgärder som syftar till effektivisering eller utvidgning av de nyttofunktioner som systemet ställer till förfogande för användarna kallas för förbättringar. Dessutom ska komponenter, som inte längre är nödvändiga i systemet, tas bort, saneras. Akuta situationer, orsakade av ett fel, måste kunna hanteras samtidigt som arbetet med en större förändring, att hjälpa användare och övervaka säkerheten fungerar. 52 Förutom dessa aktiviteter finns det två områden som inte direkt passar in utan bildar egna kategorier. Den ena är övrigt och den handlar om att registrera/mäta volym och/eller frekvensen på förvaltningsarbete samt innefattar alla andra åtgärder som inte riktigt hör hemma någon annanstans. Den andra kategorin är användarstöd, som ska ge svar på frågor om olika saker som ställs av användarna, men även ge svar till dem som arbetar med systemförvaltning. 53 Det ska finnas aktiviteter till att planera och styra förvaltningen och de innefattar att en förvaltningsplan skapas. Utifrån de direktiv som finns ska 48 Bergvall, M. & Welander, T. (1996) Affärsmässig systemförvaltning. 49 Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v Ibid. 51 Ibid. s Révay, P. (1992) Modern systemförvaltning. 53 Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v

19 Teori förvaltningsarbetet planeras och följas upp under en period. Det är viktigt att följa upp och detaljplanera förvaltningen. Med det menas att planen kontinuerligt ska följas upp och successivt förfinas, allt eftersom kännedomen ökar om precisa behov. Det ska även finnas möjlighet till att omplanera förvaltningen om sådant behov uppstår. Förutom detta ska en löpande skötsel förekomma. Det innefattar alla de aktiviteter som utförs för att vårda systemet, hjälpa berörda samt övervakar att allt är som det ska vara. Det kan röra sig om att assistera användare, se till att de utnyttjar systemet på det sätt som det är avsett och att de använder alla de möjligheter som föreligger. Teknik och system ska övervakas och det ska ske en aktiv förvaltning, dvs. att ta egna initiativ för att söka efter åtgärder som förbättrar systemet. All dokumentation över systemet ska administreras i ett förvaltningsbibliotek och personal ska informeras och utbildas. Nytillkomna användare ska utbildas samt ska ges vidareutbildning vid behov till de existerande och framförallt alla berörda ska informeras vid större förändringar. 54 Att kunna ändra i systemet är en viktig aspekt i systemförvaltning. Det innefattar alla de aktiviteter som ska genomföras vid varje förändring av den ursprungliga lösningen oavsett vad orsaken är. Det handlar om att ta emot och bedöma ändringar, vilket är den första instansen för att ta hand om och granska alla de förslag till åtgärder som dyker upp. Om konsekvenser av en situation är stor kan det vara befogat att omedelbart vidtaga tillfälliga åtgärder innan den slutliga lösningen kan genomföras. Ibland kan åtgärder behöva specificeras och samtliga konsekvenser utredas. Det krävs även fastställande av resurstilldelning, prioritering och beslut om att genomföra ändringsförslaget dvs. den aktivitet där det realiseras, testas och slutligen godkänner det förändrade systemet Förvaltningsmodell Förvaltningsmodellen är ett annat sätt att beskriva vilka aktiviteter som kan genomföras vid förvaltning. Modellen innehåller nio olika etapper som är grupperade i fyra arbetsfaser och kan startas på sex olika ställen, beroende på situationen (i figuren 3.3 markeras det med S1-S6). De fyra arbetsfaserna är: förberedelse, åtgärd, drift och mätning Révay, P. (1992) Modern systemförvaltning. 55 Ibid. 56 Brandt, P m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem

20 Teori S2 S1 Förvaltningsförstudie Initiering Beredning Förberedelse Planering S3 Genomförande Överlämnande Åtgärd S4 S5 S6 Användning och drift Uppföljning Avveckling Drift Mätning Figur 3.3 Förvaltningsmodell 57 Passiv förvaltning börjar vid S3 och S4, medan aktiv förvaltning börjar vid S1, S2 och S5. Avvecklingen som börjar vid S6 är ett led i en vidareutveckling. 58 Den första etappen i arbetsfasen förberedelse är initiering. Detta är främst en administrativ uppsamlingsplats för de olika slags signaler på krav om förändring samt en möjlig ingång (S1) till modellen. Nästa etapp, förvaltningsförstudien kan genomföras separat och därmed även en möjlig startpunkt. Syftet med förvaltningsförstudien är att göra en mer förutsättningslös kartläggning av hur systemet fungerar i verksamheten. Denna etapp handlar om att få ökad kunskap inom det aktuella området, för att kunna fatta bättre beslut. Beredning görs efter initieringsetappen och/eller efter förvaltningsförstudien och syftar till att skaffa ytterligare information inför planering. Den utgör också en första bedömning om systemleverantören kan (till vilken kostnad och när) utföra den önskade förändringen. Beredning är ingen bra etapp att börja vid. Efter att beslut om en viss förändring tagit är det dags för planering. Det är en planläggning av hela åtgärdspaketet och när det gäller systemet måste det göras i nära samarbete med systemleverantören, som ska genomföra själva ändringen. 59 Själva genomförandet utförs i regel av leverantören, men kan även göras av företagets dataavdelning (eller motsvarande), beroende på vilken typ av avtal som är skrivet med leverantören. En situation med delat ansvar för underhållet är inte särskilt ovanligt. Systemleverantören har hand om vissa delar av systemet, medan dataavdelningen har hand om andra delar. Till genomförandet kan det finnas en 57 Brandt, P. m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem. s Ibid. 59 Ibid

21 Teori ingång (S3) och det gäller då främst mindre ändringar som görs löpande. En ännu viktigare etapp än ändringen är överlämnandet. Speciellt om det är flera system som på olika sätt samverkar. Det är här som beställaren av ändring skall godkänna/underkänna utförd ändring. Nästa etapp, användning och drift, är den största etappen. Detta är också en möjlig ingång (S4) i modellen. Denna fas är till för alla små ändringar som sköts löpande i form av driftunderhåll. Uppföljning ingår i arbetsfasen mätning och kan göras som en följd av den nyligen gjorda ändringen. Uppföljningen kan också genomföras som en enskild företeelse och är därför även en möjlig ingång (S5) till modellen. Uppföljning är ett vitt och brett begrepp, men i det här sammanhanget handlar det om att fastställa om avsedda ändringar är genomförda och att de fungerar som det var tänkt. Slutligen avveckling som i regel inte görs efter en sekvens av de tidigare etapperna utan snarare som en engångsföreteelse, med separat ingång (S6). Troligt är att en kombination av beredning, förvaltningsförstudie och planering föregår det viktiga beslutet om avveckling. Ofta ersätts systemet delvis eller helt av ett nytt Användare och kommunikation Att assistera användare är en servicefunktion. Hur denna funktion praktiskt ska organiseras bedöms från fall till fall. Det ska finnas ett samband mellan nivån på den assistans som erbjuds och hur kritisk applikationen är. Nivån på assistansen kan t.ex. uttryckas i: 61 Öppettider, när ska assistansen finnas tillgänglig. Kapacitet, hur många förfrågningar (av olika slag) ska kunna hanteras per dag. Snabbhet, hur snabbt ska servicen fungera. Till sin hjälp finns olika praktiska hjälpmedel såsom: 62 Blanketter för felrapportering, beställning av körningar, önskemål om åtgärder etc. Enkel rutin för administration av handböcker, kursverksamhet, lösenord, etc. En plan för hur förvaltningsarbete ska gå till behövs, följande saker bör tänkas över: om användarna arbetar i en kritisk verksamhet dygnet runt, ska de även ha tillgång till assistans dygnet runt. Är däremot användningen sporadisk och inte kritisk kan jourverksamheten vara på en mycket lägre nivå. Jourverksamheten kan vara allt från telefonpassning dygnet runt till assistans som sköts brevledes. En bra användarhandbok och en gedigen utbildning och träning är ett grundläggande krav för att användarna skall kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Ibland är det dock inte tillräckligt. Det måste finnas någon som kan utreda situationen och ge ett svar på de aktuella frågorna. Alla fel som inträffar ska naturligtvis utredas och korrigeras. En förutsättning för att kunna göra korrigeringen är att situationen då felet uppträdde, fångas upp. När en användare hör av sig och meddelar att allt inte står rätt till skall åtgärder vidtas, dvs. felet ska bedömas. Vid ett verkligt fel ska det utredas vilka konsekvenser det får. Detta för att göra det möjligt att bedöma vilken insats som kommer krävas. Om felet inte kan återupprepas vid ett senare tillfälle brukar det vara omöjligt att lokalisera orsaken. Därför är det viktigt att all 60 Brandt, P. m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem 61 Révay, P. (1992) Modern systemförvaltning. 62 Ibid

22 Teori relevant information kring problemsituationen dokumenteras. Alla fel behöver inte leda till akuta insatser och för att mildra effekterna går det troligen att hitta vägar för att komma runt felet eller undvika den situationen då felet inträffar. 63 Alla berörda användare ska informeras om fel uppstår, detta för att de skall kunna undvika det. När felet senare är korrigerat skall även detta meddelas till användarna. Under en lång förvaltningsperiod kan mycket förändras, nya behov och önskemål kan växa fram. Det ska då finnas möjlighet att diskutera ny inriktning och ambitionsnivå. Även användarna kan komma med krav och idéer och det är viktigt att de känner att även deras åsikter tas i beaktning. Förvaltningens uppgift är då att samla in informationen och nyttja den på ett korrekt sätt. Detta kan sedan ligga till grund för åtgärder som syftar till att förbättra systemet. 64 Användarhandböcker är viktiga för att rutinerna ska utföras på ett korrekt sätt. Handböckerna ska uppdateras och i åtanke bör finnas att nya användare kan tillkomma. I förvaltningens uppgifter ingår att hålla reda på alla handböcker och att nya versioner distribueras på korrekt sätt Systemförvaltningsavtal Det som styr systemförvaltningen är ett förvaltningsavtal, som bl.a. innehåller budget, mål och resurser och detta tecknas av beställare och IT-chef eller motsvarande. 66 Syftet med förvaltningsavtal är att ange ramar och villkor för förvaltningsarbetet. Initiativet och ansvaret för att ett systemförvaltningsavtal kommer till stånd vilar i första hand på systemägaren. För varje system skall det finnas en förvaltningschef, ADB-chef eller motsvarande. Avtalet bör vara ettårigt, eftersom det inträffar många förändringar under ett år Förvaltningsavtalets innehåll I perspektivet att ta fram och teckna förvaltningsavtal finns det en del aspekter och företeelser som tidsmässigt kan komma före och andra som de facto redan bör/måste tas hänsyn till. Det finns även ett antal grundläggande förutsättningar: 68 avtalsstrukturen som avser förvaltningsavtalets struktur. Vad ska ligga fast i huvudtexten och vad ska finnas i bilagan eller bilagorna. påverkande dokument är andra typer av avtal, t.ex. ramavtal, riktlinjer och mål för verksamheten. regelverket avser inte bara förhållandet mellan ramavtal och förvaltningsavtal utan hela regelstrukturen för förvaltningsarbetet (illustreras i figur 3.4). Förutom de avtal och riktlinjer som är överordnande förvaltningsavtalet finns det ofta andra avtal som t.ex. driftavtal och supportavtal som av olika anledningar skrivs separat och som påverkar innehållet i förvaltningsavtalet. 63 Révay, P. (1992) Modern systemförvaltning 64 Ibid. 65 Ibid. 66 Brandt, P. m.fl. (1998) Välja och förvalta standardsystem. 67 Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v Ibid

23 Teori Ramavtal Standard Driftavtal Förvaltningsavtal Koncernriktlinjer Supportavtal Bilagor Förvaltningsguide Figur 3.4 Regelverk 69 tidsperspektivet avser förvaltningsavtalens inplacering i tiden relaterat till andra aktiviteter som förvaltningsplaner och systemdiagnoser (se figur 3.5). Systemdiagnosen innehåller en förteckning över de åtgärder som kräver resurser för den kommande avtalsperioden. Dessa åtgärder och andra åtgärder kan tas fram av systemägaren och/eller systemansvarige. Förvaltningsplanen är en beskrivning av vad ägarsidan vill ha uträttat under den kommande avtalsperioden. 70 Systemdiagnos Åtgärdsplan Förvaltningsplan Förvaltningsavtal Figur 3.5 Tidsperspektiv 71 månad 1 månad 2 månad 3 Avtalsinnehållet varierar av flera anledningar. Generellt går det att säga att ett förvaltningsavtal kan innehålla följande huvudpunkter: 72 allmänt om avtalet arbetstider och tillgänglighet avtalets objekt avtalsparter beställarens åtaganden budget & kostnader dokumentation hantering av fel kvalitetssäkring leverantörens åtaganden rutiner för ändringshantering 69 Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v 6.0 s Ibid. 71 Ibid. s.39f 72 Ibid

24 Teori Ett avtal kan även innehålla följande punkter: 73 Behörighet Förvaltningsorganisationen Information Systembeskrivning Säkerhet Ändringsrutiner I ett vanligt systemförvaltningsavtal på cirka paragrafer beskrivs en hel del aktiviteter som skall göras, när, hur och till vilken kostnad. Det står vilka parter avtalet gäller, hur länge avtalet är giltigt och hur det skall förlängas. Ett systemförvaltningsavtal är en idealiserad bild av vilka speciella aktiviteter som skall göras, ofta kostnads-, tids- och kvalitetsorienterat. Ett förvaltningsavtal innehåller beskrivningar (avbildningar) av hur systemförvaltningsarbetet skall utföras. Ett förvaltningsavtal är en slags modell, där den viktigaste egenskapen är att reglera vad beställaren respektive leverantören åtager sig under avtalsperioden. Dessutom bör det påpekas att det inte alltid bara rör sig om ett förvaltningsavtal utan kanske flera olika avtal, t.ex. ramavtal, releaseavtal, supportavtal, driftavta osv. 74 Leverantörens uppgift är att genomföra ändringar inom gränsen för avtalet. 75 Dessutom bör det tänkas på, vid utveckling av systemförvaltningsavtal, att det händer många förändringar på ett år. Därför bör inte ett avtal vara längre än ett år. Avtalet bör skrivas när samarbetet är som bäst eller innan samarbetet börjar. Spelregler, ansvar och befogenheter ska klargöras noga. Använd gärna historik och statistik som underlag för att skriva bättre avtal. Slutligen gör samma avtalsstruktur på alla avtal (om det går) Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v Ibid. 75 Nordström, M (1993) Praktiskt taget - systemförvaltning. Högskolan i Östersund. 76 Brandt, P. (2000) Systemförvaltningshandboken v

25 Empiri 4. Empiri I detta kapitel kommer en kort beskrivning att ges av hur respondenternas verksamheter ser ut samt vad de gör. Därefter följer resultatet av intervjuerna. 4.1 Presentation av respondenterna och deras verksamhet Avantra i Luleå var den första verksamheten vi besökte och de är utvecklare av bl.a. ett upphandlingssystem, som de övriga två respondenterna använder. Det är ett system för att stödja upphandlingsprocessen och framförallt har de anpassat sig efter dem som följer lagen om offentlig upphandling. Många av deras kunder är därför landssting och kommuner men det förekommer även industrikunder. I och med detta är de vana att arbeta med stora system. John Landeborg arbetar som systemutvecklare på Avantra och har stor kunskap om informationssystem. Avantra är systemleverantör till de övriga två verksamheterna vi besökt. På Luleå kommun träffade vi kommunens systemförvaltare, Leif Laestander. Han är upphandlare, vilket innebär att han förrättar upphandlingar efter lagen om offentlig upphandling (LOU). Han ser till att det går rätt till med samarbete med verksamheten som har ett behov vilket kan vara allt från blöjor till brandbilar, dvs. allt som verksamheten köper in. Han arbetar även som förvaltare för upphandlingssystemet och ett system för elektronisk handel. Upphandlingssystemet har varit i bruk sen 1999 och Luleå kommun var även med och tog fram den kravspecifikation som ligger till grund för systemet. De har alltså stor del i själva systemet och i dess idé samt har därför en nära relation till systemleverantören. Den tredje och sista intervjun vi genomförde var på Luleå tekniska universitet där vi träffade Christer Fjellström. Han arbetar som upphandlingschef sedan ett och ett halvt år tillbaka och är även systemägare för upphandlingssystemet. Han ansvarar i första hand för samordning och utbildning inom upphandlingsbiten samt att Luleå tekniska universitet får bättre förutsättningar för att göra upphandlingar. Dessutom ser han till att de organiserar sig på ett bra sätt. 4.2 Resultat av kvalitativ studie I följande avsnitt kommer vi att presentera en sammanfattning av intervjuerna genom att redovisa en fråga i taget. För att inte skapa förvirring bland begreppen drift och förvaltning inleddes intervjuerna med att respondenten fick klargöra sin syn på dessa två intimt kopplade begreppen. Det fanns även frågor rörande deras förvaltningsorganisation och hur de gick tillväga vid införandet av förvaltning. Eftersom detta inte rör forskningsfrågan kommer det heller inte att redovisas i denna uppsats

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-01-16 Revidering: - Dnr: DUC 2012/63/10 Gäller fr o m: 2012-01-16 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig

Läs mer

Systemförvaltningsmodell för LiU

Systemförvaltningsmodell för LiU 2006-01-11 Bilaga Dnr LiU 447/05-10 1(6) Systemförvaltningsmodell för LiU För att säkerställa att LiUs systemförvaltning bedrivs med fokus på verksamhetens nytta och på ett tydligt och enhetligt sätt använder

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet Systemförvaltning där delarna bli till en helhet Organisation Styrning Processer Jessika Svedberg, Kommunkansliet Verksamhet, IS &IT behov k u n d v e r k s a m h e t Vem bör ha ansvaret? Kundupplevd nytta

Läs mer

Metodbeskrivning. Dataföreningen i Sverige. estimera METODBESKRIVNING 1

Metodbeskrivning. Dataföreningen i Sverige. estimera METODBESKRIVNING 1 Metodbeskrivning Dataföreningen i Sverige estimera METODBESKRIVNING 1 Dataföreningen i Sverige Servi-Data AB Box 451 53, 104 30 Stockholm Tel:08-506 40 400 e-post:estimera@dfs.se www.dfs.se estimera är

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning 2018-08-14 DNR: MIUN 2016/2116 s riktlinjer för systemförvaltning Beslutad av: Lotten Glans Beslutsdatum: 2018-08-14 Publicering: 2018-08-14 Handläggare: Emelie Holmlund ULS Revidering av DNR: MIUN 2016/2116

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Version Datum Kommentar Utfärdare. 1.0a Första utkastet Joakim Jenhagen. 1.0b Andra utkastet Thomas Norlin Joakim Jenhagen

Version Datum Kommentar Utfärdare. 1.0a Första utkastet Joakim Jenhagen. 1.0b Andra utkastet Thomas Norlin Joakim Jenhagen 1 (13) 2 (13) Dokumentinformation Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.4 Godkänd av: Linda Gustafsson, chef IT-stab Datum: 2018-03-26 Förändringshistorik Version Datum Kommentar Utfärdare 1.0a 2008-12-02

Läs mer

Systemförvaltningshandbok

Systemförvaltningshandbok Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Dokument: Objektägare-ITs placering Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning Version A Sida 1 av 9 Datum 2015-03-25 Bil p 820 : 1 Objektägare-ITs placering Innehåll Objektägare-ITs placering... 1

Läs mer

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *) Utbildningsplan Systemvetenskapliga programmet 180 högskolepoäng System Science Program 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-11-14 Gäller fr.o.m. 2013-07-01

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Förvaltningsplan för Ladok

Förvaltningsplan för Ladok 1 Förvaltningsplan för Ladok 2 1 INLEDNING 3 1.1 Revisionshistorik 3 1.2 Sammanfattning 3 2 FÖRVALTNINGSOBJEKTET 3 2.1 Förvaltningsperiod 3 2.2 Övergripande beskrivning 4 2.3 Förvaltningens omfattning

Läs mer

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD LÄSANVISNING OCH BEGREPPSDEFINITION Läsanvisning begreppsdefinition Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Hur kan vi vara säkra på att vi gör den goda affären?

Hur kan vi vara säkra på att vi gör den goda affären? Hur kan vi vara säkra på att vi gör den goda affären? - ett kort seminarium om hur man formulerar, förvaltar och följer upp avtal - Kristian Pedersen, Advokatfirman Delphi - Rikard Blom, e-avrop SOI:s

Läs mer

Riktlinje för Systemförvaltning

Riktlinje för Systemförvaltning Tjänsteskrivelse 2018-05-17 Riktlinje för Systemförvaltning Bakgrund Från och med den 25 maj 2018 gäller EUs dataskyddsförordning (2016/679) för hantering av personuppgifter. Förordningen ersätter personuppgiftslagen,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2009-04-23 57 1. Allmänt... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Begreppet informationssäkerhet

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Ramverk för systemförvaltning

Ramverk för systemförvaltning Peter Yngve IT-centrum 2011-04-29 1.1 1 (8) Peter Yngve IT-centrum 2011-04-29 1.1 2 (8) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 FORUM OCH GRUPPER... 3 LANDSTINGETS LEDNINGSGRUPP... 3 IT-GRUPP... 3 PROGRAMSTYRGRUPP...

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

SYSTEMFÖRVALTNING Användaren i fokus

SYSTEMFÖRVALTNING Användaren i fokus 2003:106 SHU EXAMENSARBETE SYSTEMFÖRVALTNING Användaren i fokus EVA ERICSSON AGNETA LAKSO Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

effekt nu Kunskapsinitiativet

effekt nu Kunskapsinitiativet ITIL v3 och pm 3 i teori och praktik Klas Johansson, effekt nu Kunskapsinitiativet 5 december 2008 Kvalitet Kvalitet Göra rätt saker Göra På rätt rätt saker sätt På Från rätt början sätt Från Förbättra!

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform 2018-11-20 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Modell... 3 2.1 Förvalta plattform och förvalta e-tjänst... 3 2.2 Vilket ansvar behöver finnas kopplat

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Gymnasiearbetsplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Gymnasiearbetsplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Gymnasiearbetsplan Elev: Klass: Övriga gruppmedlemmar: Version på planen: Senast uppdaterad: Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Inledande reflektion Läs igenom responsen som du har fått på vårterminens

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Samverkansavtal avseende drift och förvaltning av XXXXsystem för XXXXXXXX i Kalmar Län

Samverkansavtal avseende drift och förvaltning av XXXXsystem för XXXXXXXX i Kalmar Län Samverkansavtal drift och förvaltning av XXXXsystem för XXXXXXXX i Kalmar Län 1 Parter... 2 2 Bakgrund...2 3 Övergripande organisation... 2 Systemägarråd... 3 Central Systemägare/Systemägare... 4 Systemägaren...

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

(il Högskolan i Östersund

(il Högskolan i Östersund (il Högskolan i Östersund Modern Systemförvaltning "Nuvarande och framtida forskning om systemförvaltning" Projektrapport 1 Malin Nordström 1992-06-30 Handledare: Stig C Holmberg Telefon Nat 063-15 53

Läs mer

Systemägande och systemförvaltning vid Lunds universitet

Systemägande och systemförvaltning vid Lunds universitet BESLUT 1 2017-06-22 Dnr STYR 2017/946 Rektor Systemägande och systemförvaltning vid Lunds universitet Bakgrund Universitetet genererar och hanterar stora mängder information. Denna information måste hanteras

Läs mer

System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning stockholm.se Augusti 2017 Dnr: 1.2.1-264-2017 Kontaktperson: Per Lindberg 3 (11) Innehåll Inledning... 4 Kontrollsystemet... 5 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Förnyad förvaltning. Presentation

Förnyad förvaltning. Presentation Förnyad förvaltning Presentation 2012-05-03 Förnyad förvaltning» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat utredning på styrelsemöte i februari)»

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Nämndernas årliga arbete med uppdragsplaner Del av styrmodellen

Nämndernas årliga arbete med uppdragsplaner Del av styrmodellen Vägledning 2019-05-07 Nämndernas årliga arbete med uppdragsplaner Del av styrmodellen KS 2019/0620 Vägledningen bygger på utdrag ur Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun, KS 2019/0457.

Läs mer

Universitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet

Universitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet Universitetsgemensam förvaltningsmodell 2016-02-21 IT-avdelningen, Stockholms universitet Syfte Förvaltningsmodellens syfte är att: säkerställa att IT-stöd ger avsedd nytta i verksamheten erhålla styrbarhet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

AAE-projekt KTH 2014

AAE-projekt KTH 2014 AAE-projekt KTH 2014 Bedömargruppens intryck av självvärderingsrapporten och intervjuer för delprojektet Upphandling 2014-08-14 Bedömargrupp: Ulrica Carlsson, Göteborgs universitet Christer Fjellström,

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning Riktlinjer Informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Bilagor till riktlinjer... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Målgrupp...

Läs mer

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid

Läs mer

Uppföljningsrapport IT-revision 2013

Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Revisionsrapport Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Solna Stad Raindance Fredrik Dreimanis November 2013 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Granskningens omfattning... 4 Sammanfattning... 5

Läs mer

Förvaltningsplan för Selma

Förvaltningsplan för Selma Förvaltningsplan för Selma Dokumentnamn Förvaltningsplan för Selma Fastställt av Siv Olofsson Dokumentansvarig Ulf Pantzare Version 1,0 Datum 070516 Status Fastställd 1 Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2015:6-042 Reglemente för intern kontroll Antagen av kommunfullmäktige 2015-08-27 102 1 Reglemente för intern kontroll Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: 2018-11-05 Dnr: HDa 1.2-2018/1386 Ersätter: DUC 2014/1879/10 Relaterade dokument: Policy för upphandling, Handläggningsordning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2 2631-2013 Datum 2013-06-13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Att upphandla företagshälsovård. Kristina Öberg, projektledare, Guide för att upphandla företagshälsovård

Att upphandla företagshälsovård. Kristina Öberg, projektledare, Guide för att upphandla företagshälsovård Att upphandla företagshälsovård Kristina Öberg, projektledare, Guide för att upphandla företagshälsovård Varför en guide? Branschen vill arbeta proaktivt och vill med denna guide öka kunskap och kvalitet.

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Anita Ahlman Enhetschef Vuxnas lärande / rektor för upphandlad vuxenutbildning 0300-834583, anita.ahlman@kungsbacka.se

Anita Ahlman Enhetschef Vuxnas lärande / rektor för upphandlad vuxenutbildning 0300-834583, anita.ahlman@kungsbacka.se Det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet beskriver det systematiska kvalitetsarbetet i Kungsbacka kommun och innehåller information om både processen och metoden i gransknings- och uppföljningsarbetet

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet

Läs mer

Förvaltningsplan för websesam IT-stöd för hjälpmedelsförsörjning år 2018

Förvaltningsplan för websesam IT-stöd för hjälpmedelsförsörjning år 2018 Version: Status: Sida: Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel 1.0 Utgåva (1)11 Dokumenttyp: Förvaltningsplan websesam Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Piotr Gabrys 2018-01-30

Läs mer

Systemförvaltningshandbok

Systemförvaltningshandbok Systemförvaltningshandbok Anvisning Diarie-/dokumentnummer: KS2018-0101-1 Beslut: 2018-03-12 Kommundirektör Giltighetstid: 2019-12-31 Dokumentansvarig: Chef Digital Utveckling Senast uppdaterad av: Ingela

Läs mer