Mer ekologiskt -naturligtvis!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer ekologiskt -naturligtvis!"

Transkript

1 Mer ekologiskt -naturligtvis! 1

2 Innehåll 3 Ekologisk produktion i medvind 4 Samarbete ger tillväxt 5 Ekoproduktion säljer depressionen till trots 6 Efterfrågan hos många livsmedelsgrupper 7 Kan jag få ekoprodukten, tack! 8 Var växer ekoprodukten? 10 Vem köper ekoprodukter? 12 Ekoprodukter vinner terräng 14 Avgörande faktorer Källor: Ekologiskt i Finland 2013 statistik (på finska) Konsumentbarometern för ekoprodukter 2013 (på finska) Luomua lisää (mer ekologiskt) handlingsplan (på finska) Broschyrens källmaterial har publicerats på Pro Luomus webbplats 2

3 Ekologisk produktion i medvind Djurens välbefinnande, klimatet, vattendragen, egna miljövänliga val. Våra dagars konsumenter kan ifrågasätta och kräva alternativ. Maten ska helst vara närproducerad och ekologisk. Ekologisk produktion har medvind och ekologiska livsmedel säljer allt bättre trots depressionen. Ekologisk produktion får stöd både i regeringsprogrammet och i livsmedelsbutiken. I regeringens ekoprogram angavs målet Luomu 20, enligt vilket den ekologiskt odlade arealen i Finland ska utökas till 20 procent av åkerarealen. De ekologiska odlarna ställde upp målet att tredubbla marknaden för ekologiska produkter. År 2013 utgjorde den ekologiskt odlade arealen i Finland nio procent och antalet ekologiska gårdar uppgick till närmare Den ekologiska andelen av livsmedelsmarknaden var 1,6 procent. Hållbar grund för ekologiska varumärken Konsumenterna upplever ekologisk mat som ett gott alternativ för barn samtidigt som ekoproduktionen medför positiva konsekvenser för djur och miljö. Dessutom anser konsumenterna att den som köper ekologiska produkter får genuina och rena smakupplevelser. Även om priset på ekologiska produkter upplevs som det största inköpshindret, fäster konsumenterna numera större vikt vid att även producenten får ett skäligt pris för sina ekoprodukter. Dessa åsikter skapar en hållbar grund att bygga upp varumärken på. Emellertid står de ekologiska produkterna fortfarande långt ifrån livsmedelshandelns ledande produktsortiment. För att få den ekologiska produktionen att motsvara efterfrågan och produktionskedjan att fungera på ett smidigt sätt är det nödvändigt att utveckla ett nära samarbete mellan alla aktörer i branschen. Konsumenternas tilltagande intresse och regeringens stöd säkerställer en miljö där ekologiska producenter och tillverkare tillsammans med handeln och de professionella köken har goda förutsättningar att nå sina mål. Läget är unikt såväl politiskt sett som i marknadshänseende. Tiden för det ekologiska genombrottet är inne. Låt oss packa rejäl vägkost i eko-finlands ryggsäck! 3

4 Samarbete skapar tillväxt Hur känns en trefaldig marknadsökning under perioden ? Det här är de ekologiska aktörernas gemensamma mål för ekomarknaden. De ekologiska odlarnas målsättning är att flytta bort ekoprodukterna från specialhyllorna och göra dem till en del av konsumentens och matkedjans vardag. År 2015 bestämmer man gemensamt ett nytt tillväxtmål för ekomarknaden fram till år Av sig själv kommer tillväxten inte, men genom samarbete är det möjligt att ytterligare förstärka den. Utvecklingsmålen för ekoprodukter har även införts i regeringens program Lisää luomua! Mer ekologiskt! De ekologiska odlarnas och regeringens gemensamma målsättning omfattar ett mångsidigare utbud av inhemska ekologiska livsmedel, en kvantitativ ökning av ekoproduktionen som ska uppgå till 20 procent av den odlade arealen senast 2020 samt ett större utbud av ekologiska livsmedel i synnerhet i den offentliga bespisningen. Målsättningen omfattar dessutom en förbättring av samarbetet och förtroendet mellan aktörerna i ekokedjan och därigenom en starkare ställning för ekoprodukter. Regeringens och de ekologiska odlarnas samstämmiga mål stärker konsumenternas förtroende för ekoprodukter. Mål för mer ekologiskt:: mer ekoprodukter i butikerna mer ekoodlingar i landskapet mer ekoprodukter i bespisningen Finlands ekomarknad har vuxit under de senaste åren. Källa: Expertbedömning från Pro Luomu 4

5 Ekologisk produktion säljer depressionen till trots Allt fler konsumenter vill genom sina val stödja en hållbar livsmedelsproduktion och njuta av en ren och naturlig smak. Det bekräftas av en tilltagande ekokonsumtion även under tider av depression. Livsmedelskonsumtionen har avstannat i västvärlden, men ekokonsumtionen tilltar och försäljningen ökar mer än dagligvaruhandeln i genomsnitt. Även finländska konsumenter har trots depressionen förtroende för ekoprodukter. År 2013 motsvarade ekoprodukternas marknadsandel 1,6 procent av all livsmedelsförsäljning i Finland. Jämfört med året innan ökade försäljningen av ekoprodukter med sex procent. Tillväxten till trots var ekoprodukternas andel av finländarnas matkorg alltjämt blygsam. Exempelvis var andelen ekoprodukter av konsumenternas matkorg i Sverige och Danmark klart större. Även om ökningen av ekoprodukter håller på att avta, finns det enligt expertbedömningar en stor oanvänd marknadspotential för ett flertal olika produktgrupper. I olika länder varierar det belopp som per person används för inköp av ekoprodukter. Finländarnas ekokonsumtion är fortfarande relativt anspråkslös. Källa: FiBL/IFOAM: The World of organic agriculture 2014 Hur ofta köper du ekoprodukter? Minst en gäng per vecka 21% 24% Flera gånger per vecka 7% 9% Källa: Konsumentbarometern för ekoprodukter

6 Efterfrågan i flera livsmedelsgrupper Experter inom handeln ser en tillväxtpotential på marknaden i synnerhet för färskt ekologiskt producerat kött och ekologiska köttprodukter, ekologiskt odlad frukt och ekogrönsaker samt torra livsmedel såsom ekoflingor och ekomjöl. Alla ovan nämnda livsmedelsgrupper har enligt en expertbedömning en tillväxtpotential som motsvarar ca 20 miljoner euro. Tillväxtpotential finns likaså i flytande livsmedel såsom mjölk och olika slags juice. De flesta produktgrupper stadda i tillväxt har redan en relativt stor åtgång på sina ekoprodukter. Ekologiskt odlad frukt och ekogrönsaker såldes år 2013 till ett värde av närapå 40 miljoner euro och ekoflingornas marknadsandel var nästan tio procent. Lansering av nya, innovativa ekoprodukter medför en tydlig ökning av försäljningen av ekoprodukter. I produktutvecklingen av ekoprodukter behövs större ambitioner och kreativitet, då enbart halvbekanta traditionella produkter som framställs som ekoversioner inte får konsumenten att intressera sig för ekoprodukter. 6

7 Kan jag få ekoprodukten, tack! Ekoprodukternas tillväxtpotential är stor inom bespisning och restaurangkök, då de fortfarande utgör sällsynta läckerheter i arbetsplatsbespisning och storkök. Ekoprodukternas andel i de offentliga bespisningstjänsterna utgör fem procent per kilo använda råvaror. Trenden är emellertid positiv, eftersom 13 procent av Finlands kommuner redan har beslutat använda mer ekoprodukter i sin bespisning. Även antalet professionella kök som använder ekoprodukter blir allt större. Mest ekoprodukter serveras i daghem för barn. Ekokvalitet är en imagefördel I den offentliga bespisningen används det alltjämt relativt sparsamt med ekologiska råvaror. Källa: EkoCentria/Taloustutkimus Oy Konsumenterna beskriver ekoprodukter som ett hälsosamt och ansvarsmedvetet alternativ. Då konsumenterna tillfrågas om det viktigaste skälet till inköp av ekolivsmedel, är det första skäl som anges renhet utan tillsatsämnen. På andra plats kommer den goda smaken. Föreställningarna motsvarar verkligheten, då en av ekolivsmedlens fördelar har konstaterats vara en minimal risk för rester av växtskyddsmedel. Det går också lätt att spåra ekolivsmedlens ursprung, vilket är en fördel i synnerhet för professionella kök. Enligt konsumentbarometern för ekoprodukter anser ca hälften av de svarande det viktigt att skolor och daghem, restauranger och arbetsplatskantiner tillhandahåller ett ekologiskt alternativ. Det ekologiska inslaget är faktiskt ägnat att förbättra de professionella kökens och framför allt den offentliga bespisningens image. I den offentliga upphandlingens konkurrensutsättning kan man vid sidan av priset beakta kvalitet och miljövänlighet. Dessutom kan det ekologiska ursprunget tas till ett kriterium för konkurrensutsättningen. 7

8 Var växer det ekoprodukter? Drygt hektar av åkerarealen i Finland odlas ekologiskt. Det motsvarar nio procent av åkerarealen i Finland. Ekologisk spannmål skördas på hektar. Den ekologiska skörden uppgick år 2013 sammanlagt till 90,5 miljoner kilo. Den ekologiska skördens andel motsvarar något över två procent av Finlands spannmålsproduktion. Den ekologiskt odlade arealen visar en jämn tillväxt trots att gårdarna blir färre till antalet. Störst är den ekologiskt odlade arealen i Norra Österbotten med drygt hektar. En finländsk ekologisk lantgård omfattar i genomsnitt 49 hektar. Den ekologiskt odlade arealen har stått för en jämn tillväxt. Källa: Evira Alla ekoprodukter ut på marknaden För att målet 20 procent ekologiskt odlad areal ska nås senast 2020 behövs det en tillväxt på tio procent per år. Även på de befintliga ekologiskt odlade åkrarna kunde mer ekolivsmedel produceras. I dagsläget går nämligen en del av ekoskörden till försäljning som traditionella produkter eller till foder för de kreatur som traditionellt föds upp på gården. Hur används ekologisk spannmål? Nästan 60 procent av den ekologiska spannmålen exporteras. Omkring hälften av skörden består av havre, varav hela 80 procent blir exportvara. Vid sidan av havre omfattar de ekologiska odlingarna vete, råg, korn, rybs, potatis, ärter, bondbönor och blandsäd till foder för ekologiskt uppfödda djur. En stor del av den säd som går till export förädlas och säljs som flingor, mjöl och bröd. Största delen av de gårdar som bedriver ekologisk djuruppfödning är nötgårdar. Källa: Evira Ekomjölken är den mest sålda ekoprodukten Allt fler konsumenter vill försäkra sig om att produktionsdjuren mår bra. Konsumenterna upplever att ekoproduktion 8

9 medför positiva konsekvenser för djur och miljö. Fyrtio procent av ekogårdarna föder upp djur, men en del djurprodukter saluförs alltjämt som traditionella. En stor del av ekogårdarna producerar mjölk eller nötkött. Ekomjölken är konsumenternas favorit och på samma gång Finlands mest sålda ekoprodukt. Det går också lätt att få tag på ekologiskt lammkött och ekologiska ägg. Endast ett drygt tiotal gårdar bedriver ekologisk uppfödning av grisar och utbudet av ekologiskt svinkött är mycket knappt. Det första provpartiet av det efterfrågade inhemska fjäderfäköttet kom ut på marknaden år Potential för tillväxt finns. Världens största ekologiska skogsområde Skördeprodukter såsom bär, svamp och vilda grönsaker kan säljas som ekologiska, om de har skördats på ekocertifierad mark. På ekologiska plockningsområden är det inte tillåtet att använda konstgödsel eller kemiska växtskyddsmedel. I Finland omfattar de ekologiska skogsområdena nio miljoner hektar. Det är världens största statistikförda växtplats för ekologiska läckerheter. Största delen av de ekologiska skogsområdena ligger i Lappland. Ekologiska skogsområden utnyttjas i synnerhet för bärplockning. De mest sålda ekobären är lingon och blåbär. Även hjortron plockas på ekologisk mark. Försäljningen av insamlade produkter kan utökas och bedrivas i betydligt större skala. Förutom bären är vilda grönsaker såsom nässlor, maskrosblad, skott av duntrav och övriga vilda växter som används i sallader och andra vegetariska rätter efterfrågade inom bespisningstjänsterna året runt. Skörden av ekologiska vilda bär varierar i hög grad från år till år. Källa: Mavi/Marsi

10 Vem köper ekoprodukter? Enligt konsumentbarometern för ekoprodukter 2013 är varannan finländare intresserad av ekoprodukter. Vanligtvis är den kund som köper ekologiska produkter en kvinna, småbarnsförälder och bosatt i huvudstadsregionen. De hushåll som inhandlar ekoprodukter flera gånger per vecka har blivit något fler under de senaste åren. En fjärdedel av finländarna är redan aktiva ekokunder som köper ekoprodukter minst en gång per vecka. Minst och mest sällan köps ekoprodukter av män över 60, men även deras grupp har 15 procent aktiva ekokunder. Var fjärde kvinna över 60 hör till de aktiva ekokunderna. I huvudstadsregionen köps det mer ekoprodukter än i andra städer, även om skillnaden håller på att utjämnas. Sämst går försäljningen av ekoprodukter på landsbygden. Var handlar ekokunderna? Enligt konsumentbarometern för ekoprodukter 2013 inköps den avgjort största delen ekoprodukter i dagligvaruhandeln, vilket motsvarar 88 procent av ekoprodukterna. Den är den populäraste inköpsplatsen för alla ekokunder oberoende av hur ofta de köper ekoprodukter. En fjärdedel av konsumenterna angav att de köper ekologiska produkter från torgen. Specialaffärerna är populära i synnerhet bland dem som inhandlar mycket ekoprodukter. Direktinköp på gårdarna görs mest av konsumenter som någorlunda regelbundet använder ekoprodukter. Källan: Konsumentbarometern för ekoprodukter

11 Vad är det som höjer konsumtionen av ekoprodukter? Hälften av konsumenterna ämnar öka sin konsumtion av ekoprodukter inom den närmaste framtiden. Konsumtionens tillväxt håller på att avta, och det som starkast begränsar inköp av ekoprodukter är priserna på dem. Drygt 40 procent av konsumenterna uppger att de med största sannolikhet skulle köpa mer ekoprodukter, om de var billigare. Konsumenterna anser likväl att det är allt viktigare att ekoodlaren får ett skäligt pris för sina produkter. Likaså kan kännedomen om skillnaderna mellan ekoprodukter och traditionella produkter och om vilka produkter som kan fås som ekologiskt odlade enligt konsumentbarometern höja konsumtionen av ekoprodukter. Bland de konsumenter som sällan eller inte alls köper ekoprodukter har konsumtionen konstaterats öka, om man kan övertyga sig om att ekoprodukter är annorlunda. På frågor om faktorer som främjar ekoprodukternas åtgång svarar konsumenterna att de önskar sig ekoprodukter av jämnare kvalitet, med bättre smak och längre hållbarhet. Man vill ha information om ekoprodukters ursprung, olika slags nytta de medför samt olika odlingssätt. På vilken gård har rågen till det här ekorågbrödet vuxit? Hur kan jag veta att det här är en äkta ekoprodukt? Är ekoprodukter hälsosamma? Hur skiljer sig en ekologisk jordgubbe från en traditionellt odlad? 11

12 Ekologiska produkter vinner terräng Förfrågan och produktionen av ekologiska livsmedel växer och branschen har det politiska stödet bakom sig. Attityderna till ekologiskt producerade livsmedel har också blivit mer positiva under de senaste åren. Om den positiva trenden kan utnyttjas och de medel som är avsedda för utveckling av branschen används effektivt, finns det likväl ett behov av långsiktigt, oavbrutet samarbete mellan aktörerna i ekokedjan samt konkreta arbetsverktyg. Ekologiska produkter bildar en liten men mångfacetterad bransch. Därför ska branschens utvecklande betraktas såväl utifrån produktgrupper som distributionskanaler. Verksamheten omfattar tre viktiga parter: näringen, administrationen och myndigheterna samt organisationerna som främjar branschen, samt instanser som ansvarar för forskning, utbildning och utveckling. När det gäller att nå målen har näringens aktörer den viktigaste rollen, eftersom branschen kan växa endast genom näringens egna åtgärder. Vad kan förbättras i ekokedjan? Balans mellan efterfrågan och utbud Balansen mellan efterfrågan och utbud utgör den centrala flaskhalsen mellan en liten marknad och en ekoproduktion i långsamt tempo. Det lönar sig inte att marknadsföra ekologiskt producerade livsmedel om det inte finns tillräckligt av råvaran då konsumtionen ökar. Fastän det produceras ekologiskt kan det hända att små partier inte styrs till marknaden för ekologiska produkter. Den småskaliga inhemska marknaden för ekologiska livsmedel lockar inte industrin att utveckla ekologiska produkter. Å andra sidan begränsas utvecklingen av exportmarknaden av den otillräckliga produktionen. I Ho- ReCa- kedjan förmedlas informationen om produkterna och behovet av dem bristfälligt. 12

13 Byråkratin Regleringarna för ekologisk produktion samt förändringarna och de olika tolkningarna av dem förorsakar ovisshet. Detta dröjer övergången till ekologisk produktion speciellt bland producenterna. EU:s förordningar om ekologisk produktion förnyas för tillfället. I och med det är diskussionen om regleringarna högaktuell eftersom förordningarna styr också den finska ekoproduktionen. Målbilden Med stöd av ekobestämmelserna är det möjligt att bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet. Ekologisk odling är emellertid en svår konst som kräver att såväl kedjans aktörer som innovatörer inhämtar nya kunskaper och färdigheter. De ekologiska kunskaperna har alltjämt luckor och förmedlingen av färdigheterna försvåras av avbrott. Viljan att utvecklas är ett måste för att den ekologiska odlingens möjligheter ska kunna omsättas i praktisk verksamhet. Pris och kvalitet ur konsumentens synvinkel Det största skälet till att konsumenterna avstår från att köpa ekoprodukter är priset. Som ersättning för det högre priset väntar sig konsumenterna att ekoprodukten håller vad den lovar: produkten ska vara av god kvalitet. Omkring 25 procent av finländarna upplever att ekoprodukten är av högre kvalitet, ca 25 procent önskar mer information och 50 procent finner inget skäl att köpa ekoprodukter. Också de offentliga professionella köken behöver ett särskilt skäl att inhandla ekoprodukter. Prisskillnaden mellan en ekologisk och en traditionell produkt varierar stort beroende på produktgrupp och är i vissa av grupper alltför stor för att möjliggöra en marknadstillväxt. Priset på en ekoprodukt bedöms i relation till kvaliteten överlag som utöver produktens egenskaper innefattar de fördelar som det ekologiska produktionssättet utlovar (renhet, djurens välbefinnande, naturens mångfald, ekologisk framställning fri från GMO och med ett minimum av tillsatsämnen). Hurdana flaskhalsar finns det i ekoproduktionen mellan åkern och matbordet? Källa: Pro Luomu: Handlingsplan Luomua lisää, Mer ekologiskt Brist på foder med protein Svårt att få tag på råvaror Kostnaderna för uppsamling av råmjölk Stora variationer i skörden Oenhetliga tolkningar i tillsynen över ekoproduktion Minimal marknadsföring Avsaknad av utbildning eller rådgivning Brist på forskningsresultat Högt pris på produkten Färskvarornas långsamma omlopp i handeln Svårt att få tag på produkter 13

14 Avgörande faktorer EU:s nya programperiod ( ) inleder ett flertal utvecklingsprojekt inom vilka även ekologisk produktion har sin plats. Nedan finns en sammanställning av de åtgärder med hjälp av vilka den ekologiska produktionen kan föras framåt med gemensamma krafter. En marknadskanal för varje ekohektar och ekodjur Hur kan balansen mellan efterfrågan och utbud av ekoprodukter förbättras? En handlingsmodell inspirerad av värdekedjan För en förbättring av ekoproduktionen behövs hela värdekedjan. I de arbetsgrupper för värdekedjan som sammanställts enligt produktgrupp är det möjligt att följa utvecklingen av produktionen av volymprodukter och tillväxten av produkternas efterfrågan. Informationen om de möjligheter distributionskanalerna medför samt om kundernas öönskemål måste förmedlas till hela produktionskedjan. Även för den ekologiska produktionens biflöden är det nödvändigt att finna nya marknadskanaler. Från soloföretag till nätverk För att alla råvaror som producerats på ekologiska villkor ska komma ut på marknaden som ekovarianter måste samarbetet intensifieras dels mellan ekoproducenterna och dels mellan dem och livsmedelsföretagen. Av små partier ekoprodukter kan större partier sammanställas i och med att de ekologiska odlarna bildar nätverk. Exempelvis går det att främja trenden genom mentorverksamhet samt försäljnings- och inköpsringar. Också kontraktsodling bidrar till att föra ut ekoråvaror på marknaden som ekoprodukter. 14

15 Gör statistiken i ordning Det finns inte systematisk och täckande marknadsinformation om efterfrågan av ekoprodukter. Uppföljningen av ekomarknaden kräver ett tillförlitligt system som är ackrediterat av konkurrensmyndigheterna. Ekobestämmelserna och tillsynen ger ekoproduktionen styrka Hur får man byråkratin att tjäna ekoproduktionens syften? Öppen och regelbunden växelverkan Det är fortfarande behövligt att öka det regelbundna samarbetet mellan branschen och övervakningsmyndigheterna. Genom att förbättra samarbetet kunde man minska på oklarheter, hitta på lösningar till de olika tolkningarna och förbereda sig i tid för förändringar i regleringarna. Förutseende i fråga om bestämmelserna De ekologiska odlarna måste själva aktivt samla in information och framlägga den i form av förslag till beredning av föreskrifter. Organisationerna inom branschen intensifierar sitt samarbete och samlar in information och åsikter om det praktiska utfallet av författningsändringar som håller på att utarbetas. Denna information förmedlas till förvaltningen och övriga intressentgrupper. God praxis tas i bruk Förutom författningar behövs närmare anvisningar och exempel på god praxis som gör det ändamålsenligt att omsätta villkoren för ekoproduktion i praktiken. De ekologiska odlarna behöver ett innovationssystem inom vilket näringslivets aktörer, forskare, konsulter och utvecklare arbetar tillsammans för att lösa problemen. Nya forskningsresultat tas i tjänst hos konsulter och producenter via branschens gemensamma informationskanaler. Det är viktigt att utveckla effektivare tillvägagångssätt för att ge ekoprodukterna en mer konkurrenskraftig prissättning. Gårdsrådgivning och utbildning I synnerhet har nya ekoproducenter ett behov av handledning. Även lärarna vid lantbruks- och livsmedelsbranschens läroanstalter inbjuds att medverka i projekt som ska förbättra kunskaperna i ekoproduktion. Anslående konsumentkommunikation Hur ska man få konsumenten att uppskatta ekoprodukter? Effektfull och enhetlig konsumentkommunikation Större synlighet för ekoprodukter genom enhetlig information om hela branschen. Ekologiskt. Naturligtvis är en slogan som fungerar som en utmärkt inledning till ett gemensamt budskap. Den ekologiska aspekten bör inkluderas i matfostran Syftet är att inkludera det ekologiska temat i läroplanen för den grundläggande undervisningen bland annat genom att läromaterial utarbetas för ändamålet. Här utnyttjas också EU:s skolkampanjer. Mer information om konsumenternas önskemål och behov Enkäten Konsumentbarometern för ekoprodukter genomförs varje år. Tillverkarnas uppgift är att utveckla trendiga nya ekoprodukter i vilkas marknadsföring det även är möjligt att betona kvaliteten av ekoprodukter som helhet. Ekoproduktion med högre produktivitet Hur kan ekoproduktionen höjas? 15

16 Läs mer om hur ekoprodukterna utvecklas: (på finska) Ta kontakt: Framställandet av denna broschyr har sponsrats av Kvalitetskedjan (Laatuketju).

Uppdaterad Eko i Finland 2018

Uppdaterad Eko i Finland 2018 Uppdaterad 2.5.2019. Eko i Finland 2018 Innehåll 2. Innehåll 3. Ekobranschens utveckling 4. Ekogårdar 5. Trädgårdsproduktion 6. Växtproduktion 7. Husdjursgårdar 8. Husdjursproduktion 9. Ekologisk insamling

Läs mer

Vad bör utvecklas inom ekobranschen i Finland

Vad bör utvecklas inom ekobranschen i Finland Vad bör utvecklas inom ekobranschen i Finland Ekotankesmedja 1.4. 2016 Marja-Riitta Kottila, Pro Luomu ry 20.5.2015 T-14062 / Pro Luomu/ Luomun Ketjubarometri 2015 / RRI 1 Var är vi nu? Försäljningen av

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

Mera ekologiskt i den offentliga måltiden

Mera ekologiskt i den offentliga måltiden Mera ekologiskt i den offentliga måltiden BAKGRUND 1/3 ca en tredjedel av konsumtionens miljöpåverkan orsakas av matproduktion och -konsumtion där primärproduktionen står för den största belastningen Lähde:

Läs mer

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen Januari Juli 2017 sammanställd av Ekoweb.nu 19 års erfarenhet av ekomarknaden Fortsatta rekord på svensk ekomarknad!

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Pekka Kultti

Pekka Kultti En Finsk familjeföretag som utvecklar, producerar, säljer och marknadsför en bred portfölj spannmålsprodukter för professionella användare och konsumenter. 29.11.2017 Helsingin Mylly Ab milstolpar Grundat

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI

Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation Till: Miljölandstingsråd Anna Wåhlström (MP) 2018-04- 3 Ekologisk kost- bra för hälsa och miljö? Dfr A:fP/(S 7- //* 7 Ekologiska ägg innehåller tre gånger

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofri/gmo-fritt

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofri/gmo-fritt Tiina O Toole Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Eftersom sverket Evira inte föreskrivits någon normgivningsrätt

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig Framtiden är serverad Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig Livsmedelsindustrin Tillverkar ett omfattande urval av allt ifrån råvaror till produkter som underlättar matlagningen samt färdiga

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Ekologiska åkerarealen (eko+ omläggning) år 2017 var totalt ha. Av totalarealen i Nyland år 2017 var den ekologiska åkerarealen 12,40 %

Ekologiska åkerarealen (eko+ omläggning) år 2017 var totalt ha. Av totalarealen i Nyland år 2017 var den ekologiska åkerarealen 12,40 % Ekologiskt i Nyland Ekologiska åkerarealen (eko+ omläggning) år 217 var totalt 22 585 ha 25 Ekologisk åkerareal i Nyland år 211-217 14, Av totalarealen i Nyland år 217 var den ekologiska åkerarealen 12,4

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016 Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och

Läs mer

Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen

Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen Köttgårdens ekonomi och ledning Vasa 15.12.2016 Peter Österman SLF (peter.osterman@slf.fi) Innehåll Vad är trender? Megatrender Livsmedelstrender

Läs mer

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp 1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1 Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Mat för hälsa och hållbarhet

Mat för hälsa och hållbarhet Populärversion Mat för hälsa och hållbarhet handlingsplan för ökad livsmedelsproduktion i Örebro län 2018 2023 1 Mat för hälsa och hållbarhet Vårt mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING. 6 Marknad och trender Marknad och trender 7 EN BRANSCH I FÖRÄNDRING. Vi har identifierat fyra starka trender som påverkar vår omvärld och därmed även dagligvarubranschen. Genom att förstå trenderna och

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

RAPPORT - MEDLEMSNYTTA

RAPPORT - MEDLEMSNYTTA RAPPORT - MEDLEMSNYTTA Kund: Ekologiska Lantbrukarna Kontakt: Maria Dirke, Gun Ragnarsson Datum: 9 november, 2012 Anna Ragnarsson Tel: +46 720 70 04 32 anna.ragnarsson@novus.se Om uppdraget BAKGRUND Att

Läs mer

Ett program för yrkeskök

Ett program för yrkeskök Ett program för yrkeskök Sikta mot Ekostjärna! Anslut er till Stegvis mot eko En anslutning ger din organisation synlighet, du får tillgång till ett tillförlitligt sätt att informera kunderna om användningen

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder Föredragen av Erkki Vesanto Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Anvisningen har beretts i Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland 1. Minst antibiotika i världen 1. Minst antibiotika i världen Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem. De

Läs mer

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter MERVÄRDEN HANDLAR OM FÖRTROENDE OCH TILLIT Man måste kunna lita på Politiska beslut, som underlättar för konsumenterna att göra hållbara val Myndigheternas

Läs mer

REKO-ring Partille. Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad,

REKO-ring Partille. Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad, REKO-ring Partille Regional utveckling där stad möter land, 28 maj 2019 Johan Örneblad, johan@orneblad.se, 073 9756381 REKO = Relationsmat! I REKO-ringen skapas relationer mellan de som föder upp och odlar

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Ekomjölkbönder efter lång väntan

Ekomjölkbönder efter lång väntan För sju år sedan tog Andreas och Maria Ingerström i bruk större fähusytor, och för ett och ett halvt år sedan lade de om till ekologisk mjölkproduktion. I dag har paret närmare hundra årskor i sin produktion.

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter Hur stärker vi konkurrenskraften hos svenska tomater och krukväxter? Lena Ekelund och Fredrik Fernqvist Trädgårdskonferensen, Alnarp 2015-01-27 Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter»sedan 1995

Läs mer

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord 23 Januari Claes Johansson Hållbarhetschef Vår bas är norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk,

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Vetemarknaden ÖSF-konferensen 29 november Erik Hartman

Vetemarknaden ÖSF-konferensen 29 november Erik Hartman Vetemarknaden ÖSF-konferensen 29 november Erik Hartman Dagens ämnen Foder & Spannmål Svensk veteproduktion Användningen av svenskt vete Prisbildning Möjligheter för svenskt vete Foder & Spannmål Ca 50

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Bra måltider i skolan

Bra måltider i skolan Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?

Läs mer

Direktförsäljning av primärprodukter

Direktförsäljning av primärprodukter I broschyren tar man upp de mest väsentliga stegmärkena för att börja med direktförsäljning av primärprodukter. Du får hjälp med alla frågor från Äkta smak-medlemmen i ditt område samt livsmedelstillsynsmyndigheten

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017 Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

14.1 Övergripande åtaganden

14.1 Övergripande åtaganden Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering

Läs mer

Borgås samarbetsbok för turism

Borgås samarbetsbok för turism Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 65 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat Beredning och upplysningar: Minna Ahola, tfn 050 525 2779 Regina

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala

Läs mer