Kompassen. frågor och svar om klimatförändringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompassen. frågor och svar om klimatförändringen"

Transkript

1 Kompassen frågor och svar om klimatförändringen

2 Klimatförändringen

3 Innehåll Klimatförändringen, s Vad är klimatförändringen egentligen? Varför har vi först nu vaknat upp i fråga om klimatförändringen? Hur påverkar klimatförändringen livsmiljön? Är de senaste årens torrperioder, översvämningar och stormar en följd av klimatförändringen? Är det energiproducenterna som skall hejda klimatförändringen? Vilka energiformer är skadligast med tanke på klimatförändringen? Hur inverkar kraftverken på luftkvaliteten i tätorterna? Kan en utbyggnad av kärnkraften bromsa växthuseffekten? Gör energiproducenterna något annat för att hejda klimatförändringen och minska utsläppen än att köpa utsläppsrätter? Utsläppshandel, s Vem omfattas av utsläppshandeln? Hur inverkar utsläppshandeln på växthuseffekten? Är det kunderna som får betala för utsläppshandeln? Stoppas kraftverken mitt i smällkalla vintern om utsläppsrätterna är förbrukade? Vem beslutar om utsläppshandeln och utsläppskvoterna? Har också kärnkraftverk utsläppsrätter? Vem mäter hur mycket koldioxidutsläpp det kommer ur kraftverkens skorstenar? Var köper energibolagen utsläppsrätter? Vad kostar utsläppsrätterna? Blir det billigare för ett energibolag att köpa fler utsläppsrätter än att minska utsläppen? Vilka företag drar nytta av utsläppshandeln? Effekterna på el- och värmepriset, s Hur mycket stiger elräkningen om det igen blir en torrperiod i Norden? Hur mycket stiger elpriset på grund av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Påverkas fjärrvärmepriset av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Hur kan klimatförändringen hejdas? s Lönar det sig att spara energi? Kan man påverka energiförbrukningen i ett höghus? Hur kan man spara energi i ett småhus? Vad kan man göra? Hur kan konsumenterna påverka el- och värmeproduktionen? Kan man minska utsläppen genom att gynna förnybar energi? Kan konsumenterna påverka utsläppshandeln och därmed elprisutvecklingen? Inverkar olika uppvärmningsformer på olika sätt? Vilka konsekvenser har vedeldning? Hur kan man minska el- och värmeförbrukningen? Läs mer om klimatförändringen, s. 19 Allmänt om klimatet och om energi Råd om energisparande från energibolagen och på internet Information om grön el Information om sortering av avfall ISBN broschyr ISBN PDF dokument 3

4 Klimatförändringen är ett faktum Jorden är som ett växthus, där temperaturen tack vare växthuseffekten hålls på en nivå som är gynnsam för liv. Växthuseffekten ser till att jordens temperatur som annars skulle vara rejält på minussidan är i medeltal + 15 grader. Som en följd av människans aktivitet håller jordens klimat dock på att förändras i en ogynnsam riktning, och det krävs globala insatser för att hejda klimatförändringen. Växthuseffekten orsakas av växthusgaser, varav koldioxid är den viktigaste. Människan ökar koldioxidhalten i atmosfären bland annat genom att förbränna kol, olja och naturgas samt torv. Däremot ökar koldioxidhalten i atmosfären inte av vattenkraft, kärnkraft, bioenergi, vindkraft och solenergi. Vad är klimatförändringen egentligen? Energiproduktionen och den övriga industriella verksamheten samt trafiken förstärker växthuseffekten, dvs. orsakar en förändring av klimatet. Som en följd av klimatförändringen har jordens medeltemperatur börjat stiga. Jord- och skogsbruket, övrig markanvändning samt soptipparna påverkar också klimatet. Genom internationellt samarbete försöker man begränsa höjningen av jordens medeltemperatur. Man har räknat ut att medeltemperaturen i Finland på grund av klimatförändringen kommer att stiga med högst 4-6 grader fram till år 2080, samtidigt förutspås nederbördsmängderna öka med procent. Det här skulle få vittgående följder för jord- och skogsbruket, livsmedelsproduktionen, fisket, byggverksamheten, industrin, vattentillgångarna och turismen. För klimatet är det av betydelse hur mycket växthusgaser som släpps ut i världen. De största utsläppen härstammar från USA, Japan, Europa, Ryssland samt från utvecklingsländer med stark tillväxt såsom Kina, Indien och Brasilien. Varför har vi först nu vaknat upp i fråga om klimatförändringen? Hotet om en klimatförändring har varit känt redan tidigare. År 1992 ingicks ett internationell avtal om bekämpning av klimatförändringen. Nu vet vi mycket mer om klimatförändringen och växthusgasernas del i den. I dag är klimatförändringen ett allmänt erkänt faktum. En stor del av världens länder har förbundit sig att nå Kyotoprotokollets mål att minska växthusgasutsläppen. En minskning av växthusgasutsläppen förutsätter globala samhällsförändringar, bland annat inom energiproduktionen, industrin och trafiken. Sådana förändringar kräver lång tid. 4 Klimatförändringen

5 Växthusgaser De ämnen som orsakar växthuseffekten kallas växthusgaser. De viktigaste växthusgaserna med tanke på klimatförändringen är vattenånga (H 2 O), koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), ozon och dikväveoxid (N 2 O), ämnen som alla även förekommer i naturen. Många syntetiska kemikalier som människan framställer är också kraftiga växthusgaser. De viktigaste av dessa är klorfluorkarboner (CFC och HCFC), fluorföreningar (HFC, PFC och SF 6 ) och bromföreningar (haloner, t.ex. CF 3 Br). De egentliga växthusgasernas andelar (Källa: IPCC 2001) Koldioxid 60 % Metan 20 % Halogenerade kolväten och andra organiska föreningar 14 % Dikväveoxid 6 % Energiproduktionen och trafiken är de viktigaste källorna till växthusgasutsläpp. Koldioxid är den viktigaste gas som förstärker växthuseffekten. Hur påverkar klimatförändringen livsmiljön? Även om väderleken kan växla mer än tidigare kommer klimatet ändå inte att förändras över en natt. I Finland kan det i framtiden vara litet varmare, blåsigare och regnigare än hittills. I naturen skulle växtperioden bli längre, vintrarna nederbördsrikare och den perioden med snötäcke förkortas. Är de senaste årens torrperioder, översvämningar och stormar en följd av klimatförändringen? Enligt prognoserna kan klimatförändringen leda till en ökad förekomst av extrema väderfenomen såsom störtregn, torka, värmebölja, sträng kyla och storm. Stormar, översvämningar och torrperioder har också förekommit tidigare, men kan bli vanligare i framtiden. Klimatförändringen 5

6 Är det energiproducenterna som skall hejda klimatförändringen? Energiproducenterna blir tvungna att minska sina utsläpp. Därutöver behövs det insatser från den övriga industrin, trafiken, markanvändningen, skogsbruket, avfallshanteringen och jordbruket. Hushållen måste också dra sitt strå till stacken för att hejda klimatförändringen. Förutom att minska sin direkta energiförbrukning kan konsumenterna också påverka utsläppen via den indirekta energi som finns i de varor och tjänster de använder, och därmed även klimatförändringen. Över hälften av hushållens energiförbrukning är indirekt. Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet ålägger industriländerna att minska utsläppen av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid). Protokollet godkändes 1997 och trädde i kraft Finland ratificerade Kyotoprotokollet 2002 tillsammans med de övriga EU-medlemsländerna. Bland andra har USA och Australien stannat utanför protokollet. Protokollet kräver inte att u-länderna skall minska sina utsläpp. Vilka energiformer är skadligast med tanke på klimatförändringen? Alla energiformer har sina miljökonsekvenser. En del av konsekvenserna är globala medan andra påverkar luftkvaliteten lokalt. Den koldioxid som frigörs vid användning av fossila bränslen (bl.a. olja, stenkol, naturgas) påskyndar klimatförändringen. Vattenkraft, kärnkraft, biobränslen (bl.a. trä och träavfall samt avfallslut från träförädlingsindustrin, rörflen, biogas och halm), vindkraft och solenergi ökar inte koldioxidhalten i atmosfären. Torv är ett långsamt förnybart biobränsle och användningen av torv anses öka koldioxidhalten i atmosfären. 6 Klimatförändringen

7 Hur inverkar kraftverken på luftkvaliteten i tätorterna? Koldioxiden som uppstår vid förbränning av bränslen inverkar inte på den lokala luftkvaliteten. Den lokala luftkvaliteten påverkas av partikel- och försurande utsläpp. Kraftverksutsläppen renas effektivt från dessa ämnen. Trafiken står för den största luftbelastningen i tätorterna. Fjärrvärmen och kraftvärmeproduktionen har förbättrat luftkvaliteten i tätorterna avsevärt jämfört med de tidigare individuella husuppvärmningssystemen. Hälften av finländarna bor i fjärrvärmehus. Vid kraftvärmeproduktion kan procent av energin utnyttjas. Kraftvärmeproduktion är också en bra lösning med tanke på miljön. Kärn-, vatten- och vindkraft samt solenergi är utsläppsfria. Utsläpp som inverkar på luftkvaliteten I Finland är en stor del av de partiklar som inandas ur stadsluften gatudamm, som av trafiken lyfts upp från marken. Halterna av grova partiklar stiger speciellt i marsapril, då söndermald gatusand och asfaltdamm av trafiken och vinden virvlar upp från gatorna till luften. Partikelhalterna höjs också av utsläpp från energiproduktionen, industrin och trafiken och från vedeldning samt av långdistanstransport. Halterna av ultrafina partiklar är högst i omedelbar närhet av förbränningskällorna, t.ex. vid trafikleder. Kan en utbyggnad av kärnkraften bromsa växthuseffekten? En utbyggnad av kärnkraften minskar utsläppen av växthusgaser, eftersom kärnkraften ersätter användning av fossila bränslen. Användning av förnybar energi minskar likaså växthuseffekten och där det är möjligt försöker man öka användningen av sådan energi. Klimatförändringen 7

8 Gör energiproducenterna något annat för att hejda klimatförändringen och minska utsläppen än att köpa utsläppsrätter? Nya kraftverk är effektivare och utsläppssnålare än gamla. Miljöanpassningar görs också hela tiden i de befintliga kraftverken. Energiproduktionen i Finland är i toppklass vad energieffektiviteten beträffar. Koldioxidutsläppen per producerad energienhet är små även i internationell jämförelse. Hos oss är kraftvärmeproduktionens andel bland de största i världen. I fråga om användning av bioenergi ligger vi långt framme. Finlands femte kärnkraftverk som skall stå färdigt 2009 kommer också att minska utsläppen av växthusgaser. Energibolagen ger också sina kunder råd om effektiv energianvändning. Koldioxidutsläpp från elproduktionen i Finland 2003, g/kwh Klimatförändringen

9 Koldioxidutsläpp från elproduktionen 2003, g/kwh Norge Schweiz* Frankrike** Sverige Litauen Lettland Belgien Österrike* Finland Spanien Portugal Nederländerna De förnybara energikällornas andel av elkonsumtionen 2002 % Österrike Tyskland Italien* Bulgarien Danmark Tjeckien Storbritannien Rumänien Ungern Irland Polen Estland Källa: Eurelectric, *uppgifter för 2002, ** uppgifter för 2001 Geotermisk energi * Vindkraft Biomassa Vattenkraft Sverige Portugal Finland Spanien Danmark Italien Frankrike Tyskland Grekland Irland Nederländerna * Geotermisk energi är värme som uppstår i jordskorpan. Geotermisk energi utnyttjas bl.a. på Island och i vulkaniska trakter i Italien. Källa: Eurostat Luxemburg Storbritannien Belgien Klimatförändringen 9

10 Elanskaffning enligt energikälla 2004 (86,8 TWh, förhandsuppgift) Olja 2,1 % Nettoimport 5,6 % Vattenkraft 17,0 Stenkol 18,2 % Vindkraft 0,1 % Naturgas 11,6 % Torv 7,5 % Biobränslen 11,7 % Kärnkraft 25,1 % Avfallsbränslen 1,1 % Bränslen som använts för kraftvärmeproduktion (55,0 TWh, 2004) Trä 9 % Övriga 2 % Olja 5 % Stenkol 25 % Torv 20 % Naturgas 39 % 10 Klimatförändringen

11 Utsläppshandel Utsläppshandel är ett sätt att minska växthusgasutsläppen. Inom utsläppshandeln köper och säljer man rätter att släppa ut koldioxid i atmosfären och priset på utsläppsrätterna bestäms av marknaden. För EU:s första period av utsläppshandel år har kvoter fastställts för utsläppen från energiproduktionen och industrin. Varje produktionsanläggning som omfattas av systemet med utsläppshandel har tilldelats en egen kvot. I hela EU har anläggningar tilldelats utsläppskvoter, i Finland 550. Drygt hälften av Finlands växthusgasutsläpp omfattas av utsläppshandeln. Utsläppshandeln berör mest energiproduktionen och en del av industrin. Ett företag vars CO 2 - eller koldioxidutsläpp överskrider den tilldelade kvoten måste köpa utsläppsrätter av ett annat företag som producerar mindre utsläpp än det har rätt till. Om ett företag med andra ord producerar mindre utsläpp får det ekonomisk fördel genom att sälja utsläppsrätter till företag som behöver dem. Under handelns senare perioder torde utsläppskvoterna bli mindre än under den första perioden. Eftersom företagen får mindre utsläppsrätter än de skulle behöva, tvingas de vidta åtgärder för att minska utsläppen. Detta gör att utsläppen minskar. Trafiken som är en stor utsläppsfaktor står utanför utsläppshandeln, men det är också nödvändigt att minska utsläppen från trafiken. Vad är utsläppshandel? EU-medlemsländerna har inlett ett system med handel med utsläppsrätter, där anläggningarna har tilldelats utsläppsrätter enligt en nationell fördelningsplan. Utsläppsrätterna gäller bestämda perioder: ; osv. Anläggningarna kan bedriva handel med de utsläppskvoter som de har fått sig tilldelade. Beslutet om hur många utsläppsrätter respektive aktör tilldelas fattas i förväg för hela den aktuella perioden. Vem omfattas av utsläppshandeln? Handeln med utsläppsrätter bedrivs av de företag som orsakar utsläpp. Konsumenterna behöver inte bekymra sig för handeln med utsläppsrätter. Priserna på utsläppsrätter inverkar på företagens kostnadsstruktur och i sista hand slås kostnaderna ut på produktpriserna. Utsläppshandeln antas höja energipriset. Ilmastonmuutos Utsläppshandel 11

12 Hur inverkar utsläppshandeln på växthuseffekten? EU-länderna har förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp. Inom utsläppshandeln har myndigheterna fastställt kvoter för företagens koldioxidutsläpp, och de här kvoterna är mindre än utsläppen skulle vara utan särskilda åtgärder. Därför tvingas energiproduktionen samt skogs-, stål- och cementindustrin minska sina utsläpp. Företagen kan minska sina utsläpp själva eller köpa mera utsläppsrätter på utsläppsmarknaden. Är det kunderna som får betala för utsläppshandeln? I sista hand ja. Utsläppsminskningen medför kostnader. Företagen måste antingen minska sina utsläpp eller köpa utsläppsrätter av andra företag. De här tilläggskostnaderna kommer att märkas i el- och värmepriserna. Stoppas kraftverken mitt i smällkalla vintern om utsläppsrätterna är förbrukade? Nej. El- och värmeleverantörerna är skyldiga att leverera energi till sina kunder alla årstider och alla tider av dygnet. I dylika fall blir energibolagen tvungna att köpa de utsläppsrätter som behövs på marknaden. Det här höjer produktionskostnaderna för el och fjärrvärme och därmed även priserna. I Finland sköts uppvärmningen i städer och tätorter huvudsakligen med fjärrvärme. Vem beslutar om utsläppshandeln och utsläppskvoterna? Finlands riksdag har stiftat en utsläppshandelslag som baserar sig på Europeiska unionens utsläppshandelsdirektiv. Statsrådet fastställer utsläppskvoterna. Energimarknadsverket beviljar utsläppstillstånd. EU övervakar tilldelningen av utsläppskvoter i medlemsländerna. Har också kärnkraftverk utsläppsrätter? Vid produktion av kärnkraftsel uppstår inga koldioxidutsläpp och därför tilldelas kärnkraftsel inga utsläppsrätter. Vem mäter hur mycket koldioxidutsläpp det kommer ur kraftverkens skorstenar? Det här är noga reglerat och övervakat inom utsläppshandeln. Koldioxidutsläppen beräknas 12 Utsläppshandel

13 på grundval av de bränslen som använts. Företagen gör upp en övervakningsplan för utsläppen som skall godkännas av en myndighet (Energimarknadsverket). Detaljerade anvisningar för den här planen har utfärdats både på EU-nivå och i Finland. Dessutom skall varje anläggnings utsläppsrapport kontrolleras av en utomstående kontrollör. För att få verka som kontrollör måste aktören i fråga godkännas av myndigheten. Även kontrollörerna övervakas kontinuerligt. Straffet för felaktig anmälan av utsläpp är strängt, godkännandet kan till och med återkallas. Även andra utsläpp mäts och övervakas av miljöcentralerna. Var köper energibolagen utsläppsrätter? Energibolagen kan köpa utsläppsrätter direkt av ett annat företag, av särskilda mäklare eller via utsläppsbörser som inrättats bl.a. i anslutning till den nordiska elbörsen (Nord Pool). Vad kostar utsläppsrätterna? Priset på en utsläppsrätt bestäms dagligen på utsläppsmarknaden. I början av 2005 kostade en utsläppsrätt 6-30 euro per ton koldioxid. EU:s första inre utsläppshandelsperiod omfattar åren Under den egentliga Kyotoperioden kommer utsläppen att begränsas ännu mer än i dag. Inga beslut har ännu fattats om utsläppshandeln efter Kyotoperioden, men troligen minskas utsläppskvoterna ytterligare. Om det blir brist på utsläppsrätter på marknaden kommer priset på dem att stiga. Ju större efterfrågan är i förhållande till utbudet, desto dyrare blir utsläppsrätterna. Blir det billigare för ett energibolag att köpa fler utsläppsrätter än att försöka minska utsläppen? EU:s utsläppshandel bygger på att företagen själva skall bedöma vilket som är lönsammast för dem: att minska utsläppen eller köpa fler utsläppsrätter. Då kommer utsläppsminskningen inom EU att ske där det är mest ekonomiskt. Vilka företag drar nytta av utsläppshandeln? Utsläppshandeln gagnar företag som har en utsläppsfri produktion eller som på ett lönsamt sätt kan minska sina utsläpp så att de underskrider den tilldelade kvoten och sälja de utsläppsrätter som blir över. Inom energiproduktionen gagnar utsläppshandeln mest de energiformer som är fria från utsläpp. För sådana företag som måste göra dyra investeringar för att minska utsläppen blir det billigare att köpa utsläppsrätter. Utsläppshandel Ilmastonmuutos 13

14 Effekterna på el- och värmepriset En förutsättning för att klimatförändringen skall kunna hejdas är att utsläppen minskas. Utsläppen från energiproduktionen minskas genom en övergång till utsläppsfria och utsläppssnåla produktionsformer, vilket innebär merkostnader. De här kostnaderna slås ut på produktpriserna och i sista hand är det konsumenterna som betalar. Energisystemet i Finland är redan nu effektivt och utsläppssnålt, varför det inte finns så många förmånliga metoder att minska utsläppen ytterligare. Finlands mål för utsläppsminskningen är krävande. Det kommer att bli dyrt att nå målet. De utsläppsminskande åtgärder som behövs kommer att inverka på energipriset. Hur mycket stiger elräkningen om det igen blir en torrperiod i Norden? Ett nederbördsfattigt år i Norden skulle höja marknadspriset på el, eftersom det då blir nödvändigt att använda mera fossila bränslen. En riklig vattentillgång kan i sin tur leda till ett lägre marknadspris på el. Det totala elpriset är sammansatt av elenergi, överföringsavgift och elskatt. Förändringar i marknadspriset på el inverkar på det pris konsumenterna betalar för elenergin. I Norden rådde en ytterst torr period åren , och då steg det totala elpriset för Utvecklingen av elenergipriset inklusive skatt cent/kwh Hushåll Källa: Energimarknadscentralen 14 Energiräkningen

15 de finländska hushållen med procent. Priset på elenergi varierar hos olika bolag och därför lönar det sig för konsumenterna att konkurrensutsätta sina elinköp. Hur mycket stiger elpriset på grund av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Det vet man inte ännu. Mycket beror på hur mycket Finland och det övriga Europa måste minska sina utsläpp i framtiden. De närmaste åren påverkas elpriset mest av den varierande vattentillgången i Norden, världsmarknadspriserna på bränslen samt utsläppshandeln. Uppskattningarna av utsläppshandelns inverkan på elpriset är mycket varierande. Utsläppshandeln påverkar priset på elenergi men inte överföringsavgiften. Elpriset varierar i olika bolag. Därför lönar det sig för konsumenterna att utnyttja konkurrensen på elmarknaden för att få billigare elenergi. Påverkas fjärrvärmepriset av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Prisutvecklingen i fråga om bränslen och utsläppsrätter kommer att påverka fjärrvärmepriset, där skatternas andel är cirka 30 procent. I större städer produceras fjärrvärme och el samtidigt, vilket är både kostnads- och miljöeffektivt. Fjärrvärmepriset påverkas också av fjärrvärmesystemets storlek, värmeverkets ålder, tätortens struktur och investeringarna. Utvecklingen av medelpriset på fjärrvärme fjärrvärmepris levnadskostnadsindex Energiräkningen Ilmastonmuutos Utsläppshandel 15

16 Hur kan klimatförändringen hejdas? Den enskilda individen kan hejda klimatförändringen genom att ge akt på sina energianvändningsvanor. När man lägger om sina vanor gäller det att inte bara tänka på den direkta energiförbrukningen utan även på den indirekta. Omkring hälften av hushållens energiförbrukning utgörs av indirekt energi som ingår i varor och tjänster. Även om vi inte kan stoppa klimatförändringen helt kan vi i alla fall bromsa upp den. Klimatavtalet i Kyoto är ett exempel på många länders vilja att hejda klimatförändringen. Ju större del av jordens befolkning som minskar sin energianvändning, desto större är effekterna. Lönar det sig att spara energi? Det lönar sig för var och en att spara energi, inte bara för att hejda klimatförändringen utan också för att hålla de egna energikostnaderna under kontroll. Det lönar sig att ta del av olika energispartips. Vi förbrukar mycket energi hemma och i trafiken och det finns många sätt att spara. Vi kan börja med att sänka inomhustemperaturen, använda el och varmvatten förnuftigt och undvika onödig bilkörning. Energispartips finns bland annat på de webbplatser som nämns i länklistan. Kan man påverka energiförbrukningen i ett höghus? Ett sätt att påverka energiförbrukningen är att hålla temperaturen i lägenheten på rekommenderad nivå och undvika att slösa med varmvattnet. Vid matlagning och matförvaring kan man välja energisnåla alternativ. När man köper hushållsapparater lönar det sig alltid att välja en energieffektiv apparat. Det finns information att tillgå om olika apparaters energieffektivitet. Genom att placera kyl och frys rätt och underhålla dem regelbundet kan man också spara energi. Det är också bra att läsa apparaternas bruks- och skötselanvisningar. Det går också att spara på belysningen. Lågenergilampor ger samma ljuseffekt som de betydligt mer elslukande glödlamporna. De har också högre livslängd. Att förbättra en byggnads värmeisolering och byta ut eller täta fönstren minskar energiförbrukningen. I framtiden får man information om en byggnads energieffektivitet med hjälp av de energibevis som kommer att införas. När man söker ny bostad är det här till hjälp om man vill hitta ett energisnålt hus. Energibolagen står till tjänst med råd och tips om hur man kan spara energi. Läs också om energisparande på bl.a. och 16 Effekterna

17 Hur kan man spara energi i ett småhus? Den som bor i småhus kan spara energi på samma sätt som den som bor i höghus. Om husets energiförbrukning är hög lönar det sig att utreda hur byggnadens energieffektivitet kunde förbättras. Det kan till och med behövas extra värmeisolering. Att täta dörrar och fönster är ett enkelt och billigt sätt att spara energi. Vad kan man göra? Det effektivaste är att använda energi förnuftigt hemma, på jobbet och i trafiken. Tänk på energieffektiviteten när du väljer bostad eller bil, hushållsapparater, armaturer och uppvärmningssätt. Från ditt eget energibolag och från Motiva får du fler energispartips. Hur kan konsumenterna påverka el- och värmeproduktionen? I Finland kan konsumenterna välja el och andra produkter som har framställts med hjälp av förnybara energikällor eller energieffektivt t.ex. genom kraftvärmeproduktion. Din energileverantör kan lämna en varudeklaration för elen och fjärrvärmen. Kan man minska utsläppen genom att gynna förnybar energi? På marknaden finns flera elprodukter som har producerats med förnybara energikällor. Man kan också minska koldioxidutsläppen från byggnadsuppvärmning genom att använda fjärrvärme, träbränslen, värmepumpar och solenergi. Kan konsumenterna påverka utsläppshandeln och därmed elprisutvecklingen? Den enskilda konsumentens betydelse är begränsad. Konsumenterna kan påverka sin elräkning genom att konkurrensutsätta elinköpen och använda mindre el samt genom att välja produktionssätt för den el de använder. Ilmastonmuutos Utsläppshandel Effekterna 17

18 Inverkar olika uppvärmningsformer på olika sätt? Alla uppvärmningsformer har sina fördelar och miljökonsekvenser. När man använder förnybara energikällor för byggnadsuppvärmning eller fjärrvärme- eller elproduktion ökar koldioxidutsläppen i praktiken inte. Bäst kan man påverka en byggnads uppvärmningsform när man bygger nytt eller bygger om. Vilka konsekvenser har vedeldning? Trä är en förnybar naturresurs och förbränning av trä förstärker inte växthuseffekten. Vid vedeldning bör man följa anvisningarna som minimerar de skadliga rökgasutsläppen och de övriga effekterna på luftkvaliteten i bostadsområdet. Hur kan man minska el- och värmeförbrukningen? Enligt energibesiktningarna finns det många möjligheter att minska energianvändningen i bostadsbyggnader, särskilt i fråga om uppvärmning och användning av varmvatten. Konsumenternas viktigaste metoder att påverka klimatförändringen spara på el, värme och vatten åk kollektivt, cykla eller gå använd fjärrvärme eller elda med ved köp el som producerats med förnybara energikällor köp hållbara och högklassiga konsumtionsvaror reparera och återanvänd saker sortera soporna 18 Effekterna

19 Läs mer om klimatförändringen: Allmänt om klimatet och om energi Klimatförändringen: Finsk Energiindustri: Näringslivets centralförbund: -faktapaket om klimatförändringen: Den nationella klimatstrategin: Miljöministeriet: > Miljöns tillstånd > Klimatförändring Meteorologiska institutet: Kommunikationsministeriet: Klimatförändringen: Utrikesministeriets utvecklingssamarbete: Klimatförändring: global.finland.fi The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC): Råd om energisparande från energibolagen och på internet Information om grön el VaasaEmg Green Watch: Ekoenergi: Information om sortering av avfall Avfallsverksföreningen: Ytterligare Ilmastonmuutos information 19

20 Klimatförändringen orsakas av människans aktivitet. Klimatet blir varmare, men de verkliga konsekvenserna av detta är inte kända. Det är möjligt att temperaturhöjningen har skadliga effekter för hela jorden. Temperaturhöjningen påverkar människornas samt djurens och växternas liv. Det bästa sättet att hejda klimatförändringen är att minska växthusgasutsläppen. Var och en kan göra någonting och medverka till att utvecklingen inte går i en riktning som är ogynnsam för mänskligheten. Den här guiden är avsedd för kundservicepersonalen inom energisektorn. Guiden innehåller de vanligaste frågorna som konsumenterna ställer om klimatförändringens orsaker och följder och experters svar på dem. Guiden har utarbetats av Finsk Energiindustri rf:s medlemmar och sakkunniga. Produktionen har fått ekonomiskt stöd från Programmet för information om klimatförändringen (ilmastonmuutoksen viestintäohjelma). Helsingfors i september 2005 Finsk Energiindustri rf Finsk Energiindustri rf Fredriksgatan B Helsingfors PB 100, Helsingfors tel.: (09) fax: (09) Klimatförändringen

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energiförbrukning 2009

Energiförbrukning 2009 Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad?

Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad? Kosta vad det kosta vill? - eller smart klimatpolitik som gör skillnad? Birgitta Resvik Mars 2008 Minskade koldioxidutsläpp och mer förnybar energi i EU och Sverige vad kostar det? Kosta vad det kosta

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Miljöaffärsverksamhet 2010 Blankettanvisningar

Miljöaffärsverksamhet 2010 Blankettanvisningar Miljöaffärsverksamhet 2010 Blankettanvisningar Denna enkät gäller Ert företags miljöaffärsverksamhet år 2010. Produktionen inom miljöaffärsverksamhet omfattar de produkter och den teknik inom miljöaffärsverksamhet

Läs mer

BILAGA. Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå. till

BILAGA. Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2017 COM(2017) 53 final ANNEX 2 BILAGA Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Bioenergi på stark frammarsch

Bioenergi på stark frammarsch Bioenergi på stark frammarsch Vid klimatkonferensen i Montreal hösten 2005 beslöt de länder som förbundit sig att uppfylla Kyotoprotokollet att arbetet skall gå vidare efter Kyotoperioden 2008-2012. Klimatförändringen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer