Kompassen. frågor och svar om klimatförändringen

Transkript

1 Kompassen frågor och svar om klimatförändringen

2 Klimatförändringen

3 Innehåll Klimatförändringen, s Vad är klimatförändringen egentligen? Varför har vi först nu vaknat upp i fråga om klimatförändringen? Hur påverkar klimatförändringen livsmiljön? Är de senaste årens torrperioder, översvämningar och stormar en följd av klimatförändringen? Är det energiproducenterna som skall hejda klimatförändringen? Vilka energiformer är skadligast med tanke på klimatförändringen? Hur inverkar kraftverken på luftkvaliteten i tätorterna? Kan en utbyggnad av kärnkraften bromsa växthuseffekten? Gör energiproducenterna något annat för att hejda klimatförändringen och minska utsläppen än att köpa utsläppsrätter? Utsläppshandel, s Vem omfattas av utsläppshandeln? Hur inverkar utsläppshandeln på växthuseffekten? Är det kunderna som får betala för utsläppshandeln? Stoppas kraftverken mitt i smällkalla vintern om utsläppsrätterna är förbrukade? Vem beslutar om utsläppshandeln och utsläppskvoterna? Har också kärnkraftverk utsläppsrätter? Vem mäter hur mycket koldioxidutsläpp det kommer ur kraftverkens skorstenar? Var köper energibolagen utsläppsrätter? Vad kostar utsläppsrätterna? Blir det billigare för ett energibolag att köpa fler utsläppsrätter än att minska utsläppen? Vilka företag drar nytta av utsläppshandeln? Effekterna på el- och värmepriset, s Hur mycket stiger elräkningen om det igen blir en torrperiod i Norden? Hur mycket stiger elpriset på grund av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Påverkas fjärrvärmepriset av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Hur kan klimatförändringen hejdas? s Lönar det sig att spara energi? Kan man påverka energiförbrukningen i ett höghus? Hur kan man spara energi i ett småhus? Vad kan man göra? Hur kan konsumenterna påverka el- och värmeproduktionen? Kan man minska utsläppen genom att gynna förnybar energi? Kan konsumenterna påverka utsläppshandeln och därmed elprisutvecklingen? Inverkar olika uppvärmningsformer på olika sätt? Vilka konsekvenser har vedeldning? Hur kan man minska el- och värmeförbrukningen? Läs mer om klimatförändringen, s. 19 Allmänt om klimatet och om energi Råd om energisparande från energibolagen och på internet Information om grön el Information om sortering av avfall ISBN broschyr ISBN PDF dokument 3

4 Klimatförändringen är ett faktum Jorden är som ett växthus, där temperaturen tack vare växthuseffekten hålls på en nivå som är gynnsam för liv. Växthuseffekten ser till att jordens temperatur som annars skulle vara rejält på minussidan är i medeltal + 15 grader. Som en följd av människans aktivitet håller jordens klimat dock på att förändras i en ogynnsam riktning, och det krävs globala insatser för att hejda klimatförändringen. Växthuseffekten orsakas av växthusgaser, varav koldioxid är den viktigaste. Människan ökar koldioxidhalten i atmosfären bland annat genom att förbränna kol, olja och naturgas samt torv. Däremot ökar koldioxidhalten i atmosfären inte av vattenkraft, kärnkraft, bioenergi, vindkraft och solenergi. Vad är klimatförändringen egentligen? Energiproduktionen och den övriga industriella verksamheten samt trafiken förstärker växthuseffekten, dvs. orsakar en förändring av klimatet. Som en följd av klimatförändringen har jordens medeltemperatur börjat stiga. Jord- och skogsbruket, övrig markanvändning samt soptipparna påverkar också klimatet. Genom internationellt samarbete försöker man begränsa höjningen av jordens medeltemperatur. Man har räknat ut att medeltemperaturen i Finland på grund av klimatförändringen kommer att stiga med högst 4-6 grader fram till år 2080, samtidigt förutspås nederbördsmängderna öka med procent. Det här skulle få vittgående följder för jord- och skogsbruket, livsmedelsproduktionen, fisket, byggverksamheten, industrin, vattentillgångarna och turismen. För klimatet är det av betydelse hur mycket växthusgaser som släpps ut i världen. De största utsläppen härstammar från USA, Japan, Europa, Ryssland samt från utvecklingsländer med stark tillväxt såsom Kina, Indien och Brasilien. Varför har vi först nu vaknat upp i fråga om klimatförändringen? Hotet om en klimatförändring har varit känt redan tidigare. År 1992 ingicks ett internationell avtal om bekämpning av klimatförändringen. Nu vet vi mycket mer om klimatförändringen och växthusgasernas del i den. I dag är klimatförändringen ett allmänt erkänt faktum. En stor del av världens länder har förbundit sig att nå Kyotoprotokollets mål att minska växthusgasutsläppen. En minskning av växthusgasutsläppen förutsätter globala samhällsförändringar, bland annat inom energiproduktionen, industrin och trafiken. Sådana förändringar kräver lång tid. 4 Klimatförändringen

5 Växthusgaser De ämnen som orsakar växthuseffekten kallas växthusgaser. De viktigaste växthusgaserna med tanke på klimatförändringen är vattenånga (H 2 O), koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), ozon och dikväveoxid (N 2 O), ämnen som alla även förekommer i naturen. Många syntetiska kemikalier som människan framställer är också kraftiga växthusgaser. De viktigaste av dessa är klorfluorkarboner (CFC och HCFC), fluorföreningar (HFC, PFC och SF 6 ) och bromföreningar (haloner, t.ex. CF 3 Br). De egentliga växthusgasernas andelar (Källa: IPCC 2001) Koldioxid 60 % Metan 20 % Halogenerade kolväten och andra organiska föreningar 14 % Dikväveoxid 6 % Energiproduktionen och trafiken är de viktigaste källorna till växthusgasutsläpp. Koldioxid är den viktigaste gas som förstärker växthuseffekten. Hur påverkar klimatförändringen livsmiljön? Även om väderleken kan växla mer än tidigare kommer klimatet ändå inte att förändras över en natt. I Finland kan det i framtiden vara litet varmare, blåsigare och regnigare än hittills. I naturen skulle växtperioden bli längre, vintrarna nederbördsrikare och den perioden med snötäcke förkortas. Är de senaste årens torrperioder, översvämningar och stormar en följd av klimatförändringen? Enligt prognoserna kan klimatförändringen leda till en ökad förekomst av extrema väderfenomen såsom störtregn, torka, värmebölja, sträng kyla och storm. Stormar, översvämningar och torrperioder har också förekommit tidigare, men kan bli vanligare i framtiden. Klimatförändringen 5

6 Är det energiproducenterna som skall hejda klimatförändringen? Energiproducenterna blir tvungna att minska sina utsläpp. Därutöver behövs det insatser från den övriga industrin, trafiken, markanvändningen, skogsbruket, avfallshanteringen och jordbruket. Hushållen måste också dra sitt strå till stacken för att hejda klimatförändringen. Förutom att minska sin direkta energiförbrukning kan konsumenterna också påverka utsläppen via den indirekta energi som finns i de varor och tjänster de använder, och därmed även klimatförändringen. Över hälften av hushållens energiförbrukning är indirekt. Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet ålägger industriländerna att minska utsläppen av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid). Protokollet godkändes 1997 och trädde i kraft Finland ratificerade Kyotoprotokollet 2002 tillsammans med de övriga EU-medlemsländerna. Bland andra har USA och Australien stannat utanför protokollet. Protokollet kräver inte att u-länderna skall minska sina utsläpp. Vilka energiformer är skadligast med tanke på klimatförändringen? Alla energiformer har sina miljökonsekvenser. En del av konsekvenserna är globala medan andra påverkar luftkvaliteten lokalt. Den koldioxid som frigörs vid användning av fossila bränslen (bl.a. olja, stenkol, naturgas) påskyndar klimatförändringen. Vattenkraft, kärnkraft, biobränslen (bl.a. trä och träavfall samt avfallslut från träförädlingsindustrin, rörflen, biogas och halm), vindkraft och solenergi ökar inte koldioxidhalten i atmosfären. Torv är ett långsamt förnybart biobränsle och användningen av torv anses öka koldioxidhalten i atmosfären. 6 Klimatförändringen

7 Hur inverkar kraftverken på luftkvaliteten i tätorterna? Koldioxiden som uppstår vid förbränning av bränslen inverkar inte på den lokala luftkvaliteten. Den lokala luftkvaliteten påverkas av partikel- och försurande utsläpp. Kraftverksutsläppen renas effektivt från dessa ämnen. Trafiken står för den största luftbelastningen i tätorterna. Fjärrvärmen och kraftvärmeproduktionen har förbättrat luftkvaliteten i tätorterna avsevärt jämfört med de tidigare individuella husuppvärmningssystemen. Hälften av finländarna bor i fjärrvärmehus. Vid kraftvärmeproduktion kan procent av energin utnyttjas. Kraftvärmeproduktion är också en bra lösning med tanke på miljön. Kärn-, vatten- och vindkraft samt solenergi är utsläppsfria. Utsläpp som inverkar på luftkvaliteten I Finland är en stor del av de partiklar som inandas ur stadsluften gatudamm, som av trafiken lyfts upp från marken. Halterna av grova partiklar stiger speciellt i marsapril, då söndermald gatusand och asfaltdamm av trafiken och vinden virvlar upp från gatorna till luften. Partikelhalterna höjs också av utsläpp från energiproduktionen, industrin och trafiken och från vedeldning samt av långdistanstransport. Halterna av ultrafina partiklar är högst i omedelbar närhet av förbränningskällorna, t.ex. vid trafikleder. Kan en utbyggnad av kärnkraften bromsa växthuseffekten? En utbyggnad av kärnkraften minskar utsläppen av växthusgaser, eftersom kärnkraften ersätter användning av fossila bränslen. Användning av förnybar energi minskar likaså växthuseffekten och där det är möjligt försöker man öka användningen av sådan energi. Klimatförändringen 7

8 Gör energiproducenterna något annat för att hejda klimatförändringen och minska utsläppen än att köpa utsläppsrätter? Nya kraftverk är effektivare och utsläppssnålare än gamla. Miljöanpassningar görs också hela tiden i de befintliga kraftverken. Energiproduktionen i Finland är i toppklass vad energieffektiviteten beträffar. Koldioxidutsläppen per producerad energienhet är små även i internationell jämförelse. Hos oss är kraftvärmeproduktionens andel bland de största i världen. I fråga om användning av bioenergi ligger vi långt framme. Finlands femte kärnkraftverk som skall stå färdigt 2009 kommer också att minska utsläppen av växthusgaser. Energibolagen ger också sina kunder råd om effektiv energianvändning. Koldioxidutsläpp från elproduktionen i Finland 2003, g/kwh Klimatförändringen

9 Koldioxidutsläpp från elproduktionen 2003, g/kwh Norge Schweiz* Frankrike** Sverige Litauen Lettland Belgien Österrike* Finland Spanien Portugal Nederländerna De förnybara energikällornas andel av elkonsumtionen 2002 % Österrike Tyskland Italien* Bulgarien Danmark Tjeckien Storbritannien Rumänien Ungern Irland Polen Estland Källa: Eurelectric, *uppgifter för 2002, ** uppgifter för 2001 Geotermisk energi * Vindkraft Biomassa Vattenkraft Sverige Portugal Finland Spanien Danmark Italien Frankrike Tyskland Grekland Irland Nederländerna * Geotermisk energi är värme som uppstår i jordskorpan. Geotermisk energi utnyttjas bl.a. på Island och i vulkaniska trakter i Italien. Källa: Eurostat Luxemburg Storbritannien Belgien Klimatförändringen 9

10 Elanskaffning enligt energikälla 2004 (86,8 TWh, förhandsuppgift) Olja 2,1 % Nettoimport 5,6 % Vattenkraft 17,0 Stenkol 18,2 % Vindkraft 0,1 % Naturgas 11,6 % Torv 7,5 % Biobränslen 11,7 % Kärnkraft 25,1 % Avfallsbränslen 1,1 % Bränslen som använts för kraftvärmeproduktion (55,0 TWh, 2004) Trä 9 % Övriga 2 % Olja 5 % Stenkol 25 % Torv 20 % Naturgas 39 % 10 Klimatförändringen

11 Utsläppshandel Utsläppshandel är ett sätt att minska växthusgasutsläppen. Inom utsläppshandeln köper och säljer man rätter att släppa ut koldioxid i atmosfären och priset på utsläppsrätterna bestäms av marknaden. För EU:s första period av utsläppshandel år har kvoter fastställts för utsläppen från energiproduktionen och industrin. Varje produktionsanläggning som omfattas av systemet med utsläppshandel har tilldelats en egen kvot. I hela EU har anläggningar tilldelats utsläppskvoter, i Finland 550. Drygt hälften av Finlands växthusgasutsläpp omfattas av utsläppshandeln. Utsläppshandeln berör mest energiproduktionen och en del av industrin. Ett företag vars CO 2 - eller koldioxidutsläpp överskrider den tilldelade kvoten måste köpa utsläppsrätter av ett annat företag som producerar mindre utsläpp än det har rätt till. Om ett företag med andra ord producerar mindre utsläpp får det ekonomisk fördel genom att sälja utsläppsrätter till företag som behöver dem. Under handelns senare perioder torde utsläppskvoterna bli mindre än under den första perioden. Eftersom företagen får mindre utsläppsrätter än de skulle behöva, tvingas de vidta åtgärder för att minska utsläppen. Detta gör att utsläppen minskar. Trafiken som är en stor utsläppsfaktor står utanför utsläppshandeln, men det är också nödvändigt att minska utsläppen från trafiken. Vad är utsläppshandel? EU-medlemsländerna har inlett ett system med handel med utsläppsrätter, där anläggningarna har tilldelats utsläppsrätter enligt en nationell fördelningsplan. Utsläppsrätterna gäller bestämda perioder: ; osv. Anläggningarna kan bedriva handel med de utsläppskvoter som de har fått sig tilldelade. Beslutet om hur många utsläppsrätter respektive aktör tilldelas fattas i förväg för hela den aktuella perioden. Vem omfattas av utsläppshandeln? Handeln med utsläppsrätter bedrivs av de företag som orsakar utsläpp. Konsumenterna behöver inte bekymra sig för handeln med utsläppsrätter. Priserna på utsläppsrätter inverkar på företagens kostnadsstruktur och i sista hand slås kostnaderna ut på produktpriserna. Utsläppshandeln antas höja energipriset. Ilmastonmuutos Utsläppshandel 11

12 Hur inverkar utsläppshandeln på växthuseffekten? EU-länderna har förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp. Inom utsläppshandeln har myndigheterna fastställt kvoter för företagens koldioxidutsläpp, och de här kvoterna är mindre än utsläppen skulle vara utan särskilda åtgärder. Därför tvingas energiproduktionen samt skogs-, stål- och cementindustrin minska sina utsläpp. Företagen kan minska sina utsläpp själva eller köpa mera utsläppsrätter på utsläppsmarknaden. Är det kunderna som får betala för utsläppshandeln? I sista hand ja. Utsläppsminskningen medför kostnader. Företagen måste antingen minska sina utsläpp eller köpa utsläppsrätter av andra företag. De här tilläggskostnaderna kommer att märkas i el- och värmepriserna. Stoppas kraftverken mitt i smällkalla vintern om utsläppsrätterna är förbrukade? Nej. El- och värmeleverantörerna är skyldiga att leverera energi till sina kunder alla årstider och alla tider av dygnet. I dylika fall blir energibolagen tvungna att köpa de utsläppsrätter som behövs på marknaden. Det här höjer produktionskostnaderna för el och fjärrvärme och därmed även priserna. I Finland sköts uppvärmningen i städer och tätorter huvudsakligen med fjärrvärme. Vem beslutar om utsläppshandeln och utsläppskvoterna? Finlands riksdag har stiftat en utsläppshandelslag som baserar sig på Europeiska unionens utsläppshandelsdirektiv. Statsrådet fastställer utsläppskvoterna. Energimarknadsverket beviljar utsläppstillstånd. EU övervakar tilldelningen av utsläppskvoter i medlemsländerna. Har också kärnkraftverk utsläppsrätter? Vid produktion av kärnkraftsel uppstår inga koldioxidutsläpp och därför tilldelas kärnkraftsel inga utsläppsrätter. Vem mäter hur mycket koldioxidutsläpp det kommer ur kraftverkens skorstenar? Det här är noga reglerat och övervakat inom utsläppshandeln. Koldioxidutsläppen beräknas 12 Utsläppshandel

13 på grundval av de bränslen som använts. Företagen gör upp en övervakningsplan för utsläppen som skall godkännas av en myndighet (Energimarknadsverket). Detaljerade anvisningar för den här planen har utfärdats både på EU-nivå och i Finland. Dessutom skall varje anläggnings utsläppsrapport kontrolleras av en utomstående kontrollör. För att få verka som kontrollör måste aktören i fråga godkännas av myndigheten. Även kontrollörerna övervakas kontinuerligt. Straffet för felaktig anmälan av utsläpp är strängt, godkännandet kan till och med återkallas. Även andra utsläpp mäts och övervakas av miljöcentralerna. Var köper energibolagen utsläppsrätter? Energibolagen kan köpa utsläppsrätter direkt av ett annat företag, av särskilda mäklare eller via utsläppsbörser som inrättats bl.a. i anslutning till den nordiska elbörsen (Nord Pool). Vad kostar utsläppsrätterna? Priset på en utsläppsrätt bestäms dagligen på utsläppsmarknaden. I början av 2005 kostade en utsläppsrätt 6-30 euro per ton koldioxid. EU:s första inre utsläppshandelsperiod omfattar åren Under den egentliga Kyotoperioden kommer utsläppen att begränsas ännu mer än i dag. Inga beslut har ännu fattats om utsläppshandeln efter Kyotoperioden, men troligen minskas utsläppskvoterna ytterligare. Om det blir brist på utsläppsrätter på marknaden kommer priset på dem att stiga. Ju större efterfrågan är i förhållande till utbudet, desto dyrare blir utsläppsrätterna. Blir det billigare för ett energibolag att köpa fler utsläppsrätter än att försöka minska utsläppen? EU:s utsläppshandel bygger på att företagen själva skall bedöma vilket som är lönsammast för dem: att minska utsläppen eller köpa fler utsläppsrätter. Då kommer utsläppsminskningen inom EU att ske där det är mest ekonomiskt. Vilka företag drar nytta av utsläppshandeln? Utsläppshandeln gagnar företag som har en utsläppsfri produktion eller som på ett lönsamt sätt kan minska sina utsläpp så att de underskrider den tilldelade kvoten och sälja de utsläppsrätter som blir över. Inom energiproduktionen gagnar utsläppshandeln mest de energiformer som är fria från utsläpp. För sådana företag som måste göra dyra investeringar för att minska utsläppen blir det billigare att köpa utsläppsrätter. Utsläppshandel Ilmastonmuutos 13

14 Effekterna på el- och värmepriset En förutsättning för att klimatförändringen skall kunna hejdas är att utsläppen minskas. Utsläppen från energiproduktionen minskas genom en övergång till utsläppsfria och utsläppssnåla produktionsformer, vilket innebär merkostnader. De här kostnaderna slås ut på produktpriserna och i sista hand är det konsumenterna som betalar. Energisystemet i Finland är redan nu effektivt och utsläppssnålt, varför det inte finns så många förmånliga metoder att minska utsläppen ytterligare. Finlands mål för utsläppsminskningen är krävande. Det kommer att bli dyrt att nå målet. De utsläppsminskande åtgärder som behövs kommer att inverka på energipriset. Hur mycket stiger elräkningen om det igen blir en torrperiod i Norden? Ett nederbördsfattigt år i Norden skulle höja marknadspriset på el, eftersom det då blir nödvändigt att använda mera fossila bränslen. En riklig vattentillgång kan i sin tur leda till ett lägre marknadspris på el. Det totala elpriset är sammansatt av elenergi, överföringsavgift och elskatt. Förändringar i marknadspriset på el inverkar på det pris konsumenterna betalar för elenergin. I Norden rådde en ytterst torr period åren , och då steg det totala elpriset för Utvecklingen av elenergipriset inklusive skatt cent/kwh Hushåll Källa: Energimarknadscentralen 14 Energiräkningen

15 de finländska hushållen med procent. Priset på elenergi varierar hos olika bolag och därför lönar det sig för konsumenterna att konkurrensutsätta sina elinköp. Hur mycket stiger elpriset på grund av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Det vet man inte ännu. Mycket beror på hur mycket Finland och det övriga Europa måste minska sina utsläpp i framtiden. De närmaste åren påverkas elpriset mest av den varierande vattentillgången i Norden, världsmarknadspriserna på bränslen samt utsläppshandeln. Uppskattningarna av utsläppshandelns inverkan på elpriset är mycket varierande. Utsläppshandeln påverkar priset på elenergi men inte överföringsavgiften. Elpriset varierar i olika bolag. Därför lönar det sig för konsumenterna att utnyttja konkurrensen på elmarknaden för att få billigare elenergi. Påverkas fjärrvärmepriset av åtgärderna för att hejda klimatförändringen? Prisutvecklingen i fråga om bränslen och utsläppsrätter kommer att påverka fjärrvärmepriset, där skatternas andel är cirka 30 procent. I större städer produceras fjärrvärme och el samtidigt, vilket är både kostnads- och miljöeffektivt. Fjärrvärmepriset påverkas också av fjärrvärmesystemets storlek, värmeverkets ålder, tätortens struktur och investeringarna. Utvecklingen av medelpriset på fjärrvärme fjärrvärmepris levnadskostnadsindex Energiräkningen Ilmastonmuutos Utsläppshandel 15

16 Hur kan klimatförändringen hejdas? Den enskilda individen kan hejda klimatförändringen genom att ge akt på sina energianvändningsvanor. När man lägger om sina vanor gäller det att inte bara tänka på den direkta energiförbrukningen utan även på den indirekta. Omkring hälften av hushållens energiförbrukning utgörs av indirekt energi som ingår i varor och tjänster. Även om vi inte kan stoppa klimatförändringen helt kan vi i alla fall bromsa upp den. Klimatavtalet i Kyoto är ett exempel på många länders vilja att hejda klimatförändringen. Ju större del av jordens befolkning som minskar sin energianvändning, desto större är effekterna. Lönar det sig att spara energi? Det lönar sig för var och en att spara energi, inte bara för att hejda klimatförändringen utan också för att hålla de egna energikostnaderna under kontroll. Det lönar sig att ta del av olika energispartips. Vi förbrukar mycket energi hemma och i trafiken och det finns många sätt att spara. Vi kan börja med att sänka inomhustemperaturen, använda el och varmvatten förnuftigt och undvika onödig bilkörning. Energispartips finns bland annat på de webbplatser som nämns i länklistan. Kan man påverka energiförbrukningen i ett höghus? Ett sätt att påverka energiförbrukningen är att hålla temperaturen i lägenheten på rekommenderad nivå och undvika att slösa med varmvattnet. Vid matlagning och matförvaring kan man välja energisnåla alternativ. När man köper hushållsapparater lönar det sig alltid att välja en energieffektiv apparat. Det finns information att tillgå om olika apparaters energieffektivitet. Genom att placera kyl och frys rätt och underhålla dem regelbundet kan man också spara energi. Det är också bra att läsa apparaternas bruks- och skötselanvisningar. Det går också att spara på belysningen. Lågenergilampor ger samma ljuseffekt som de betydligt mer elslukande glödlamporna. De har också högre livslängd. Att förbättra en byggnads värmeisolering och byta ut eller täta fönstren minskar energiförbrukningen. I framtiden får man information om en byggnads energieffektivitet med hjälp av de energibevis som kommer att införas. När man söker ny bostad är det här till hjälp om man vill hitta ett energisnålt hus. Energibolagen står till tjänst med råd och tips om hur man kan spara energi. Läs också om energisparande på bl.a. och 16 Effekterna

17 Hur kan man spara energi i ett småhus? Den som bor i småhus kan spara energi på samma sätt som den som bor i höghus. Om husets energiförbrukning är hög lönar det sig att utreda hur byggnadens energieffektivitet kunde förbättras. Det kan till och med behövas extra värmeisolering. Att täta dörrar och fönster är ett enkelt och billigt sätt att spara energi. Vad kan man göra? Det effektivaste är att använda energi förnuftigt hemma, på jobbet och i trafiken. Tänk på energieffektiviteten när du väljer bostad eller bil, hushållsapparater, armaturer och uppvärmningssätt. Från ditt eget energibolag och från Motiva får du fler energispartips. Hur kan konsumenterna påverka el- och värmeproduktionen? I Finland kan konsumenterna välja el och andra produkter som har framställts med hjälp av förnybara energikällor eller energieffektivt t.ex. genom kraftvärmeproduktion. Din energileverantör kan lämna en varudeklaration för elen och fjärrvärmen. Kan man minska utsläppen genom att gynna förnybar energi? På marknaden finns flera elprodukter som har producerats med förnybara energikällor. Man kan också minska koldioxidutsläppen från byggnadsuppvärmning genom att använda fjärrvärme, träbränslen, värmepumpar och solenergi. Kan konsumenterna påverka utsläppshandeln och därmed elprisutvecklingen? Den enskilda konsumentens betydelse är begränsad. Konsumenterna kan påverka sin elräkning genom att konkurrensutsätta elinköpen och använda mindre el samt genom att välja produktionssätt för den el de använder. Ilmastonmuutos Utsläppshandel Effekterna 17

18 Inverkar olika uppvärmningsformer på olika sätt? Alla uppvärmningsformer har sina fördelar och miljökonsekvenser. När man använder förnybara energikällor för byggnadsuppvärmning eller fjärrvärme- eller elproduktion ökar koldioxidutsläppen i praktiken inte. Bäst kan man påverka en byggnads uppvärmningsform när man bygger nytt eller bygger om. Vilka konsekvenser har vedeldning? Trä är en förnybar naturresurs och förbränning av trä förstärker inte växthuseffekten. Vid vedeldning bör man följa anvisningarna som minimerar de skadliga rökgasutsläppen och de övriga effekterna på luftkvaliteten i bostadsområdet. Hur kan man minska el- och värmeförbrukningen? Enligt energibesiktningarna finns det många möjligheter att minska energianvändningen i bostadsbyggnader, särskilt i fråga om uppvärmning och användning av varmvatten. Konsumenternas viktigaste metoder att påverka klimatförändringen spara på el, värme och vatten åk kollektivt, cykla eller gå använd fjärrvärme eller elda med ved köp el som producerats med förnybara energikällor köp hållbara och högklassiga konsumtionsvaror reparera och återanvänd saker sortera soporna 18 Effekterna

19 Läs mer om klimatförändringen: Allmänt om klimatet och om energi Klimatförändringen: Finsk Energiindustri: Näringslivets centralförbund: -faktapaket om klimatförändringen: Den nationella klimatstrategin: Miljöministeriet: > Miljöns tillstånd > Klimatförändring Meteorologiska institutet: Kommunikationsministeriet: Klimatförändringen: Utrikesministeriets utvecklingssamarbete: Klimatförändring: global.finland.fi The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC): Råd om energisparande från energibolagen och på internet Information om grön el VaasaEmg Green Watch: Ekoenergi: Information om sortering av avfall Avfallsverksföreningen: Ytterligare Ilmastonmuutos information 19

20 Klimatförändringen orsakas av människans aktivitet. Klimatet blir varmare, men de verkliga konsekvenserna av detta är inte kända. Det är möjligt att temperaturhöjningen har skadliga effekter för hela jorden. Temperaturhöjningen påverkar människornas samt djurens och växternas liv. Det bästa sättet att hejda klimatförändringen är att minska växthusgasutsläppen. Var och en kan göra någonting och medverka till att utvecklingen inte går i en riktning som är ogynnsam för mänskligheten. Den här guiden är avsedd för kundservicepersonalen inom energisektorn. Guiden innehåller de vanligaste frågorna som konsumenterna ställer om klimatförändringens orsaker och följder och experters svar på dem. Guiden har utarbetats av Finsk Energiindustri rf:s medlemmar och sakkunniga. Produktionen har fått ekonomiskt stöd från Programmet för information om klimatförändringen (ilmastonmuutoksen viestintäohjelma). Helsingfors i september 2005 Finsk Energiindustri rf Finsk Energiindustri rf Fredriksgatan B Helsingfors PB 100, Helsingfors tel.: (09) fax: (09) Klimatförändringen