Högt elpris. - Prispåverkande faktorers betydelse vid olika prisnivåer. Ekonomihögskolan Lunds universitet. Nationalekonomiska institutionen

Transkript

1 Ekonomihögskolan Lunds universitet Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats Högt elpris - Prispåverkande faktorers betydelse vid olika prisnivåer Författare: Bo Liljefors och Markus Terland Handledare: Fredrik NG Andersson

2 Förord Vi vill tacka Örjan Thorén på Scandem i Örebro för hjälp med insamlingen av data. Vi vill också tacka vår handledare Fredrik NG Andersson för vägledning och goda råd. Abstract Med anledning av de senaste årens höga elpriser avser vi att undersöka vad som är orsaken till dessa genom att undersöka prispåverkande faktorers inverkan på elpriset vid olika prisnivåer när elpriset är högre än genomsnittet under tidsperioden Elpriset som undersöks är det svenska spotpriset på el från Nord Pool. Sverige behandlas som en isolerad marknad på grund av överföringsbegränsningar i de nordiska elnäten. Prispåverkande faktorer väljs utifrån tidigare forskning. De inkluderade prispåverkande faktorerna är kärnkraftsproduktion, priset på utsläppsrätter, priset på Brent-olja samt tillrinning och fyllnadsgrad av vattenmagasinen. Modellen skattas med de utvalda variablerna och undersöks sedan vid de olika prisnivåerna med hjälp av multipel regressionsanalys. Vi finner att priset på Brent-olja är av störst betydelse vid höga elpriser vilket är i linje med teorin om marginalprissättning där den dyraste producerade enheten blir prissättare. Priset på utsläppsrätter visar upp ett visst samband med höga elpriser men inte vid kraftiga pristoppar. Fyllnadsgraden påverkar elpriset i större utsträckning vid låg tillgång på vatten än när fyllnadsgraden är hög. Kärnkraftsproduktionen visar upp ett svagt positivt samband med elpriset, men också låg signifikans vilket leder till att inga större slutsatser kan dras. Nyckelord: Elmarknaden, elpris, Brent-olja, kärnkraft, fyllnadsgrad, utsläppsrätter, Nord Pool, marginalprissättning, överföringsbegränsningar 2

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Elmarknaden Elproduktionen i Norden Elproduktionen i Sverige Flaskhalsar i det nordiska elnätet Teoretisk prisbildning Prisbildning på Nord Pool Marginalprissättare i Sverige Efterfrågans priselasticitet Skattning av modell Beskrivning av datamaterial Elpriset Tillrinning Fyllnadsgrad Kärnkraftsproduktion Handel med utsläppsrätter Brent-olja Analys Modell 1 (tabell 1) Modell 1 utan tillrinning (tabell 2) Modell 2, 3 och 4 (utan tillrinning) Tolkning av resultat Slutsats Referenser Appendix

4 1. Introduktion Under vintern år 2010 nådde priset på el i Sverige nya rekordhöjder. De ekonomiska effekterna av detta blev påtagliga både för privatpersoner och för industrin. Hushållens uppvärmningskostnader sköt i höjden när höga elpriser sammanföll med låga temperaturer (SvD, 2010). Den mest elintensiva industrin 1 tvingades flera gånger under vinterhalvåret göra uppehåll i verksamheten då de höga elpriserna omöjliggjorde lönsamhet (Dagens Industri, 2010). Anledningarna till det höga elpriset tros vara flera, men den skrala kärnkraftsproduktionen har ofta framhållits som den mest betydande (DN, 2010) Att dåligt kapacitetsutnyttjande kärnkraftsproduktionen, på grund av reparationer och effekthöjande åtgärder, är av betydelse för elpriset torde vara givet då kärnkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion. Det svenska elpriset beror dock av fler variabler än bara kärnkraftsproduktionen och för att få en klar bild av vad som orsakar höga elpriser bör också hänsyn tas till andra produktions- och prispåverkande faktorer. Med anledning av den begränsade forskningen kring prispåverkande faktorer inverkan vid höga elpriser, avser den här uppsatsen att undersöka betydelsen av dessa faktorer vid olika prisnivåer. Elpriser som periodvis skjuter i höjden existerade inte tidigare när den svenska elmarknaden var reglerad och kontrollerades av statligt ägda Vattenfall (Appendix 1). På den monopolistiska marknaden reglerades elpriset av genomsnittskostnadspriset och statens avkastningskrav på Vattenfall. Det beräknades som den totala elproduktionen dividerat med kostnaden för all produktion(bergman, 1994). När det statliga monopolet på den svenska elmarknaden upphävdes 1996, grundade Sverige och Norge en nordisk handelsplats för el - elbörsen Nord Pool. År 2005 anslöt sig Finland och Danmark och år 2010 även Estland (Svensk energi, 2010). Efter avregleringen tilläts andra aktörer än det statligt ägda Vattenfall att ge sig in på elmarknaden och principen om genomsnittsprissättning frångicks. Istället infördes marginalprissättning, vilket innebär att kostnaden för den dyraste produktionsmetod som används för att möta efterfrågan blir prissättare. 1 Till exempel skogs- och stålindustrin 4

5 Med marginalprissättning sätts elpris i Norden av utbud och efterfrågan på elbörsen Nord Pool. Överföringen av el sker sedan via de nationella elnäten. Den svenska elmarknaden är integrerad med Danmark, Finland och Norge men förekomsten av överföringsbegränsningar, så kallade flaskhalsar, mellan de nationella elnäten gör att det sällan förekommer ett gemensamt pris. Istället handlas elen till olika priser beroende på land och emellanåt även region (Energimarknadsinspektionen, Årsvis statistik för el, 2010). Med stöd av detta anser vi det rimligt att beakta främst den svenska marknaden, snarare än hela Norden. Därför kommer primärt det svenska elpriset och de faktorer som påverkar det svenska elpriset behandlas, men då utbyte sker mellan länderna anser vi att Nordens elförsörjning är av betydelse för att skapa en helhetsbild. Den svenska elproduktionen består till cirka 95 % av kärnkraft och vattenkraft. Andersson och Håden (2006) angriper vikten av kärnkraftsproduktion i Sverige genom att beräkna kostnaden för samhället ifall kärnkraftsproduktionen skulle avvecklas samtidigt som Sverige väljer att fortsätta följa CO 2 -begränsningarna som följde Kyotoprotokollet och inte bygga ut fossilbaserade kraftslag. Elpriset skulle, enligt författarna, öka markant samtidigt som kostnaderna för samhället vid en reducering av kärnkraftsproduktionen blir betydligt större 2 vid begränsningar av CO 2 -utsläpp än om dessa inte följdes 3. Vattenkraft är Norges största kraftslag och utgör drygt hälften av den svenska elproduktionen. Detta innebär att fyllnadsgraden i kraftbolagens vattenmagasin blir av stor betydelse för elproduktionen i Norden och Sverige. Då nederbördsmängderna skiljer sig över året blir elmarknaden säsongsberoende och nivåerna i vattenmagasinen har visat påverka spotpriset på el (Torró, 2007). Vattenmagasinens påverkan skiftar dock inte bara med nederbörden utan också med hur kraftbolagen reglerar fyllnadsgraden. Elen i sig går inte att lagra, men vattnet i dammarna går att reglera och spara för att kunna användas vid tider då efterfrågan stiger. Problematiken kring utnyttjandet av sparmöjligheten diskuteras av Fehr, Amundsen och Bergman (2005). Författarna behandlar den norska marknaden efter att elpriset under hösten 2002 tredubblades från normalnivå och förblev högt under flera månader. Fyllnadsgraden i vattendammarna hade varit god fram till sommaren men vid början av hösten avtog tillrinningen för att från oktober, som normalt präglas av hög nederbörd, minskade 2 30 % av 1995 års BNP 3 7 % av 1995 års BNP 5

6 tillrinningen nästan till noll. Det har argumenterats att fallet i fyllnadsgrad hade kunnat förhindras ifall beslutsfattarna vid vattenkraftverken hade varit mer restriktiva med produktionen. I samband med detta beskylldes elmarknaden för att inte fungera. Men risken som uppstår är att magasinen hade blivit överfylla och vatten hade gått helt till spillo om tillrinningen hade motsvarat normalnivån. Med stöd av detta konstateras att elmarknaden inte kan beskyllas för att vara ineffektiv när den är så beroende av en så säsongsberoende insatsvara som vatten. Ahlengren, Andersson, Bynell (2007) undersöker sambandet mellan en rad faktorer 4 och Nord Pools systempris 5 i avseende att undersöka om det går att använda detta som underlag för investeringsbeslut på Nord Pool. Författarna finner att priset under kortare tidsperioder kan förklaras utifrån de valda faktorerna men att det inte finns ett tillräckligt starkt samband sett över hela den undersökta tidsperioden. Studien angriper elpriset i syftet att kunna förutspå framtida prisrörelser för investeringar och prissättning på en finansiell marknad. Analyserna behandlar därför elpriset över tid och inget särskilt fokus läggs vid att finna förklaringar till höga elpriser. Fenomenet med höga elpriser har studerats av Weron, Simonsen, Wilman (2003). Pristopparna som undersöktes var de tillfällen då spotpriset på el ökade till tio gånger vad det kostade en timme innan och sedan tillbaka till utgångspriset inom några timmar. Författarna konstaterade att elmarknaden i Norden är synnerligen säsongsberoende gällande såväl utbud som efterfrågan då vi har ett kallt klimat, samtidigt som en stor del av den el som produceras kommer ifrån vattenkraft. Pristopparna förklaras enligt författarna av lagringsbegränsningarna av el och överföringsbegränsningar i det nordiska elnätet. Studien bidrar dock inte till någon ytterligare förklaring av de pristoppar som uppstår över längre perioder. En avreglerad och öppen elmarknad som tillämpar marginalprissättning borde motverka de stigande elpriserna om nyinvesteringar görs i produktionsanläggningar med lägre marginalkostnader. I Rönnbergs (2009) rapport om investeringsmöjligheter på den avreglerade marknaden framförs viss kritik mot marknadens uppbyggnad som beskrivs som investeringshämmande. Författaren sammanfattar kritik mot de stora aktörernas avsaknad av nyinvesteringar i de produktionssätten med låg marginalkostnad. Författaren hävisar till 4 Temperatur, snömängd, priset på utsläppsrätter, import och vattenmagasinsfyllnad 5 Systempriset är genomsnittspriset för de olika lands- och regionpriserna inom Nord Pool 6

7 Sandoffs rapport (2003) där det hävdas att de befintliga aktörerna tjänar på att inte investera i nya produktionsanläggningar då det kan leda till minskade intäkter i de befintliga anläggningarna. Uppsatsen inleds med en beskrivning av elproduktionen i Norden och följs sedan av en teoretisk bakgrund till prisbildningen på elmarknaden. Därefter skattar vi vår modell och redogör för vårt datamaterial. Studien kommer genomföras med hjälp av multipel regressionsanalys och valet av prispåverkande faktorer är baserat på dess relevans vid tidigare forskning inom området. Uppsatsen avslutas med en resultat- och analysdel samt en slutsats som knyter an till frågeställningen. 7

8 2. Elmarknaden 2.1 Elproduktionen i Norden Framställningen av el skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. I Norge kommer elen nästan uteslutande från vattenkraft där övrig värmekraften och vindkraften står för ytterst marginella produktionsandelar. I Danmark kommer cirka hälften av elen från värmekraft medan den resterande delen primärt produceras med hjälp av vindkraft. Finlands elproduktion är spridd över samtliga produktionssätt men kärnkraft utgör det största. ( 2008). Figur 1 och 2. Kraftslag i Sverige 2008 Kraftslag i Norden 2008 Vattenkraft 47% Övrig värmekraft 10 % Kärnkraft 42% Vindkraft 1% Vattenkraft 55% Övrig värmekraft 22% Kärnkraft 20 % Vindkraft 2% Källa: Energimarknadsinspektionen, 2010 Sammantaget utgjordes Nordens totala elproduktion 2008 av 55 % vattenkraft, 22 % övrig värmekraft, 20 % kärnkraft samt 2 % vindkraft. Norden har också ett elutbyte med länder som har stor del värmekraft som är oberoende av nederbörd (Energimarknadsinspektionen, Årsvis statistik för el, 2010). Detta utbyte sker med Tyskland, Ryssland, Nederländerna, Polen Och Estland. Under 2008 exporterade Norden el till samtliga länder utom Ryssland varifrån man importerade desto mer, vilket ledde till att Norden vid året var en nettoimportör av el (Svensk energi, Elåret 2009) 8

9 TWh 2.2 Elproduktionen i Sverige I Sverige dominerar vattenkraft och kärnkraft produktionen av elkraft. Dessa kraftslag står tillsammans för nästan 90 %, eller 130 TWh, av totalt 146 producerade TWh Vindkraft stod för cirka 1.5 % och övrig värmekraft för de resterande delarna. Mellan år 2004 och 2008 har Sverige varit både nettoimportör och nettoexportör av el. Störningar med driftstopp som följd samt lågt utnyttjande av kärnkraftverken har framhållits som en starkt bidragande faktor av höga elpriser. Kapacitetsutnyttjandet mäter hur stor del av den installerade kapaciteten som utnyttjas vid varje år. Figur 8 visar hur kärnkraftsproduktionen har sett ut perioden Den installerade kärnkraftseffekten har ökat från ca MWh i början av 2006 till ca MWh år Noterbart är att produktionen har minskat för varje år sedan Det största produktionstappet skedde 2009 och skylldes på att kärnkraftsreaktorer var ur drift eller kördes med begränsad produktion. Det året utnyttjades endast 53,7 % av den installerade effekten. Anledningen till varför reaktorerna var ur drift påstås vara kapacitetshöjande åtgärder 6.(Svensk energi, Elåret 2005, -2006, -2007, -2008, -2009) Figur Svensk kärnkraftsproduktion Källa: Data från Svenskenergi, Elåret Under året ökade den installerade kärnkraftseffekten från MWh till MWh vid årets slut. 9

10 2.3 Flaskhalsar i det nordiska elnätet Elnäten i de nordiska länderna är uppbyggda för nationell elförsörjning. Vid gränsöverskridande elhandel blir påfrestningarna på elnätet mycket stora. Detta leder till att den fysiska kapaciteten i elnäten emellanåt inte räcker till för att tillfredsställa efterfrågan i olika regioner. Dessa överföringsbegränsningar - flaskhalsar - kan också uppstå vid reparation och underhåll av elnätet och benämns då strukturella flaskhalsar. Dessa flaskhalsar ställer till problem vid prissättningen av el på Nord Pool då tillräckligt med elström inte kan transporteras för att möta efterfrågan. För att komma tillrätta med detta använder man sig av mothandel och prisområden. Mothandel innebär att man aktiverar och stänger ner produktion för att reglera under- och överskott i olika regioner (Energimyndigheten, Energisituationen i Norden, 2003) Prisområdena är uppdelade efter elnätens överföringskapacitet. Totalt består Norden av tio olika prisområden där Norge består av 5, Danmark av 2 samt Sverige, Finland och Estland av 1 prisområde vardera. EU-kommissionen har under året 2010 dock fattat beslutet att Sverige ska delas in i fyra 4 prisområden från 1 november Följden av dessa flaskhalsar är att elpriset skiljer sig åt mellan olika delar av Norden. Under 2008 och 2009 har Norden endast haft ett gemensamt pris 26 % av tiden. Figur 4. Andel av tiden som Norden har haft ett eller flera priser pris 26% 2 priser 31% 3 priser 26% : 4 priser 12 % 5 priser 5% Källa: Data från Svensk energi, Elåret

11 2.4 Teoretisk prisbildning Enligt mikroekonomisk teori börjar marginalkostnadskurvan ofta med en fallande kurva när produktionen ökar från en låg nivå då skalfördelar uppstår. Vid högre produktionsnivåer bidrar minskad skalavkastning till en högre marginalkostnad för företagen. Vid genomsnittsprissättning är kostnaden högre vid låga produktionsnivåer då de fasta installationskostnaderna påverkar priset i större utsträckning. När produktionen ökar minskar genomsnittspriskostnaden, vilket bidrar till en u-formad genomsnittskostnadskurva, till och med en nivå där det krävs allt dyrare investeringar för fortsatt produktionsökning (Krugman, Wells, 2005) Figur 5. Marginal- och genomsnittsspriskurva Källa: Krugman, Wells (2005) 11

12 2.5 Prisbildning på Nord Pool Den fysiska marknaden (Nord Pool Spot ASA) är basen för all elhandel på den nordiska marknaden. Vid Elspot träffas köpare och säljare av fysiska kontrakt på el med leverans 24 timmar efter avtalet, priset på dessa kontrakt kallas spotpris. Systempriset på Nord Pool utgör genomsnittspriset av de olika prisområdenas spotpris. På morgonen lämnar säljarna in bud på hur stor kvantitet de är villiga att sälja till ett givet pris nästkommande dag och köparna hur mycket el de är villiga att köpa till deras givna priser för samma period. Aktörernas auktionsbud aggregeras för var och en av de nästkommande 24 timmarna och bildar tillsammans ett jämviktsläge där skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan utgör spotpriset på el. Jämviktspriset på Nord Pool Spot förväntas uppfylla två krav för att marknaden ska fungera; dels ska priset motsvara kostnaden för den dyraste kilowattimme el i den produktionsform som behövs för att motsvara efterfrågan, dels ska det motsvara det priset köparna är villiga att betala för den dyraste kilowattimme el. Denna typ av prisbildning, där den dyraste produktionsenheten styr priset, kallas marginalprissättning. (Nord pool, price formation, 2010) Figur 6. Jämviktspris på Nord Pool Spot. Källa: Nord Pool Spot,

13 2.6 Marginalprissättare i Sverige I figur 7 visas marginalkostnadsprissättarna i Sverige. När efterfrågan på el ökar under vintertid räcker inte vatten-, vind- och kärnkraftsproduktionen i Sverige till för att möta efterfrågan. Kraftbolagen köper in fossilbaserad kondenskraft från kontinenten 7 vilket illustreras i figur 7 (marginalprissättare) under fossilbaserad kondenskraft. Marginalkostnaden för importen av elkraft från kontinenten är betydligt högre än kostnaden för inhemsk vattenoch kärnkraft vilket bidrar till stigande elpriser under kalla vintermånader. Det beror på att vatten- och vindkraftverk har väldigt låga rörliga kostnader då dessa kraftverk bara behöver vind och vatten för att användas. Marginalpriset på den importerade elkraften blir dyrare då detta är en funktion av dyra råvaror 8, produktionsskatter, frakt samt priset på utsläppsrätter. Utöver import av elkraft finns även gasturbiner som kan tas i drift, dessa har en mycket hög rörlig kostnad och undviks när det finns möjligheter till den billigare importerade elkraften (Andersson, 2007). Figur 7. Marginalkostnadsprissättare på den svenska elmarknaden Källa: Energimarknadsinspektionen (2006) 7 främst från Danmark, Tyskland och Polen 8 exempelvis olja, kol och gas 13

14 När fyllnadsgraden i magasinen är höga under våtår kan vattenkraften producera mer vilket innebär att en större del av efterfrågan kan tillgodoses av billigare marginalprissättare. I Figur 8 illustreras detta på den svenska elmarknaden då vattenkraftskvantiteten utökas längs med x- axeln och några av de dyrare fossilbaserade kraftslagen inte behövs vid jämviktspriset. Effekterna av hög vattenkraftsproduktion i figuren blir att utbudskurvan förskjuts åt höger samt att jämviktspriset minskar. Figur 8. Principiella effekter av våtår Källa: Energimarknadsinspektionen Prisbildning och konkurrens på elmarknaden (2006) 2.7 Efterfrågans priselasticitet I Sverige konsumerar vi mer el när det blir kallt medan man i varmare länder i västvärlden konsumerar mer när det blir varmt på grund av den utbredda användningen av luftkonditionering (Torró, 2007). Att konsumtionen beror av de meterologiska förutsättningarna, snarare än elpriset, bekräftas av att efterfrågans priselasticitet på el är låg 9 (IEA, 2003). Den låga priselasticiteten synliggörs i figur 7 och 8 av efterfrågekurvans branta lutning. Efterfrågans priselasticitet är ett mått för hur konsumtionen av en vara påverkas av förändringar i priset på varan. Detta mått definieras således som kvoten mellan procentuell förändring i konsumtion och den procentuella förändringen i pris. Priselasticiteten hos el skiljer sig på kort och lång sikt. Detta beror dock främst på att de flesta elkunder har avtal 9 0,3-0,7 14

15 som är utformade på så sätt att man inte märker av tillfälliga pristoppar på elspot och inte heller har möjlighet att reagera på dessa (Forsberg, 2006). På längre sikt pekar tidigare forskning på att priselasticiteten för el är mellan (IEA, The Power To Choose, 2003). Enligt rådande normer är en vara med en priselasticitet mindre än 1 att betrakta som oelastisk (Krugman, Wells, 2005). Utöver bindande avtal bidrar också det faktum att konsumenter inte kan lagerhålla el till att det är en oelastisk vara (Nord Pool price formation, 2010). Det förekommer forskning som tyder på att det finns en vilja hos konsumenter att anpassa förbrukningen i större utsträckning, och att priskänsligheten i själva verket är större, men att det saknas alternativ och tillvägagångssätt för att aktivt kunna reagera på pristoppar (Forsberg, 2006). Med priselasticiteter mellan och på längre sikt är el, likt nämnt ovan, en oelastisk vara. Detta innebär att förbrukning inte påverkas nämnvärt av prisförändringar. 2.8 Skattning av modell I Energimyndighetens rapport Energiläget 2009 (2009) nämns vattentillrinningen i Sverige och Norge, driftstatusen på kärnkraftverken i Sverige och Finland samt det internationella prisläget på bränslen och styrmedel som de avgörande faktorerna för elpriset i Norden. Vidare står att läsa i Energimarknadsinspektionens rapport Prisbildning och konkurrens på elmarknaden (2006:13) att följande faktorer är de mest betydande för elprisbildning Hydrologisk utveckling Kapacitetsutvecklingen Interaktionen i den nordiska elmarknaden Interaktionen med kontinentala Europa Bränslepriser Konkurrenssituationen Handeln med utsläppsrätter (från 2005) Utifrån dessa rapporter, samt hur Sveriges energiförsörjning är uppbyggd, med vattenkraft och kärnkraft som de dominerande produktionssätten, avser den här uppsatsen att bortse ifrån interaktionen i den nordiska elmarknaden. Detta då interaktionen med nordiska elmarknaden kraftigt påverkas av överföringsbegränsningar vilket gör det svårt att närma sig ur en prisberoende synvinkel. Interaktionen med kontinentala Europa är förvisso av betydelse men data och användningen av denna är svårtillgänglig och komplex. 15

16 Kapacitetsutvecklingen syftar till utökandet av den totala produktionskapaciteten i Sverige. Då detta syftar till den teoretiska maxproduktionen är den inte av betydelse i vår undersökning då vi använder oss av faktisk output. För att en marknad ska betraktas som starkt effektiv ska all insiderinformation reflekteras i elpriset och spekulation bör därför i längden vara ett nollsummespel (Fama, 1970). Det har framförts kritik mot att detta inte skulle vara fallet på Nord Pool. Korsägandet av kärnkraftverk där EON, Vattenfall och Fortum tillsammans äger 90 % av den svenska kärnkraften har lyfts fram som argument mot att Nord Pool skulle vara en effektiv marknad. Konkurrensverket belyser denna problematik i en rapport från 2007, men konstaterar samtidigt att all gemensam planering av produktionen av el vid de samägda kärnkraftverken upphört under år 2001 (Norgren, 2007). Vidare konstaterade organisationen för energireglering i Norden, NordReg, under 2010 att Nord Pools regelverk var strikt samt att transparensen var hög. Dessutom framhölls att 70 % av den producerade elen i Norden handlas på Nord Pools spotmarknad. Detta tyder enligt NordReg på att Nord Pool är en likvid och effektiv handelsplats (NordReg, Confidence is High for Nord Pool Spot, 2010). Utifrån detta görs ansatsen att marknaden är effektiv och konkurrenssituationen bortses ifrån som prispåverkande faktor. Vi avser använda den hydrologiska utvecklingen, kapacitetsutnyttjandet i kärnkraftsverken samt handeln med utsläppsrätter och bränslepriser. Inom den hydrologiska utvecklingen tas hänsyn till tillrinning och fyllnadsgrad i vattenmagasinen. Kapacitetsutnyttjandet i kärnkraftverken avser den faktiska produktionen av el. Bränslepriser syftar till priser på insatsbränslen vid elproduktion. För att tillgodose detta används priset på Brent-olja i modellen. Modellen av elpriset skattas som en funktion av utbud och efterfrågan utifrån de prispåverkande faktorerna. I rapporten Energiläget 2009 behandlas endast utbudspåverkande faktorer som betydande för elpriset. Att efterfrågan, som främst är temperaturstyrd, inte behöver inkluderas bekräftas av den låga priselasticiteten på el. Avsaknaden av data över temperatur kommer således inte påverka våra resultat. 16

17 Modell 1: För att studera skillnader mellan olika prisnivåer hos elpriset används tre reducerade modeller där data över prisnivåerna 600, 500 och 400 exkluderas. Modell 2: lnelpris när Stosek 600Sek/MWh = α + β 1 *ln(kärnkraft när Stosek 600Sek/MWh) + β 2 *ln(fyllnadsgrad när Stosek 600Sek/MWh) + β 3 *ln(utsläppsrätter när Stosek 600Sek/MWh) + β 4 * ln(brentolja när Stosek 600Sek/MWh)+ β 5 *ln(tillrinning när Stosek 600Sek/MWh) + ε t Modell 3: lnelpris när Stosek 500Sek/MWh = α + β 1 *ln(kärnkraft när Stosek 500Sek/MWh) + β 2 *ln(fyllnadsgrad när Stosek 500Sek/MWh) + β 3 *ln(utsläppsrätter när Stosek 500Sek/MWh) + β 4 *ln (Brentolja när Stosek 500Sek/MWh)+ β 5 *ln(tillrinning när Stosek 500Sek/MWh) + ε t Modell 4: lelpris när Stosek 400Sek/MWh = α + β 1 *ln(kärnkraft när Stosek 400Sek/MWh) + β 2 *ln(fyllnadsgrad när Stosek 400Sek/MWh) + β 3 *ln(utsläppsrätter när Stosek 400Sek/MWh) + β 4 *ln (Brentolja när Stosek 400Sek/MWh)+ β 5 *ln(tillrinning när Stosek 400Sek/MWh) + ε t Med bakgrund den svenska elproduktionen och tidigare forskning är det rimligt att anta att tillrinning och fyllnadsgrad kommer att vara negativt korrelerade med elpriset och att de kommer ha en stor påverkan. Detsamma gäller för kärnkraften då den utgör en nästan lika stor del av elproduktionen som vattenkraften. Priset på Brent-olja och utsläppsrätter bör vara positivt korrelerade med elpriset och av mindre betydelse då dessa utgör en väldigt liten del av Sveriges elproduktion och främst påverkar priset vid import av fossilbaserad el från utlandet. 17

18 3. Beskrivning av datamaterial Perioden som studeras är från och med 2005, då handeln med utsläppsrätter introducerades i EU, till våren 2010 i våra undersökningar. Under denna femårsperiod har det vid ett flertal tillfällen förekommit elpristoppar långt över genomsnittspriset för samma period. Det genomsnittliga elpriset över åren 2005 till 2010 redovisas i diagram nedan. För att kunna studera skillnader i de prispåverkande faktorerna på elpriset vid normalnivå kontra vid olika nivåer av högt elpris används 600-, 500- och 400 Sek/MWh som avgränsningar. Genomsnittspriset för de 273 observationerna mellan januari 2005 och april 2010 var 397 Sek/MWh. Då vi ämnar undersöka vad som orsakar höga elpriser används 400 Sek/MWh som undre gräns vid de reducerade undersökningarna. Elpris över 400 och 500 Sek/MWh används för att undersöka om det finns något mönster vid prisnivåer över genomsnittspriset. Priser över 600 Sek/MWh definierar vi som pristoppar. När elpriset endast är högt under enskilda timmar på dygnet påverkar det inte konsumenterna lika mycket som ihållande höga priser. Därför måste snittpriset på el vara högre än våra valda prisgränser över minst en vecka för att motsvara det vi räknar som pristoppar. Datamaterialet vi använder oss av är insamlat från Nord Pool indirekt via en elmäklare på Scandem 10. I regressionen har vi observationer där varje observation är ett värde på den valda variabelns beräknade genomsnitt per vecka, från februari 2005 till april Växelkurserna som används vid valutakonverteringen av utsläppsrätter (Euro) och oljepriset (Dollar) är hämtade som dagsnoteringar på valutakurserna mot svenska kronor från riksbanken ( Dataserierna bifogas i Appendix Elmäklarfirma baserad i Örebro 18

19 2005v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v Elpriset Figur , , , , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Det svenska elpriset i SEK/MWh Stosek 600SEK/MWh 500 SEK/MWh 400 SEK/MWh Källa: Eget datamaterial Elpriset vi använder oss av är spotpriset för området Sverige i kronor, även kallat Stosek på Nord Pools hemsida. Tydligast blir elpristopparna i slutet av år 2009 och i början av 2010 där volatiliteten och prisnivån är extrema. Även under hösten 2006 och hösten 2008 syns ett snabbt stigande och högt elpris. De utvalda perioderna är inte alltid de veckor där volatiliteten är som högst, det finns veckor där elpriset stiger och sjunker i snabbare takt men vårt intresse rör höga elpriser i större utsträckning än förändringen av elpriset. 3.2Tillrinning Elproduktionen från vattenkraft utgör en stor del av Nordens totala elproduktion. Betydelsen av hur mycket el vattenkraftverken kan producera är därför av central betydelse. Kraftverkens produktion beror av hur stor mängd vatten - tillrinning - som passerar. Tillrinningen är som störst under vår och försommar på grund av snösmältning och regn. Variationen i nederbörd gör att produktionsår med stor tillrinning benämns som våtår, respektive torrår när tillrinningen har varit mindre (Svensk energi, Betydelsen av våtår och torrår, 2010). Tillrinning till svenska vattenmagasin mäts som gigawattimmar per vecka. Genomsnittet för varje vecka är beräknat som genomsnittet av alla observationer för den valda veckan. Då tillrinningen till vattenmagasinen är väldigt säsongsberoende har vi valt att säsongsrensa materialet genom att beräkna avvikelsen från genomsnittet för den aktuella veckan från den genomsnittliga tillrinningen den specifika veckan under hela tidsperioden. 19

20 Procentuell avvikelse från normal tillrinning 2005v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v09 Figur 10. Tillrinning till vattenmagasinen 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00-50,00-100,00 Tillrinning Pris 1800, , , , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Källa: Eget datamaterial Det tydligaste sambandet mellan Stosek och den procentuella avvikelsen från normalnivån i tillrinningen i figur 10 är att vid samtliga pristoppar över 600 Sek/MWh tycks tillrinningen ha varit lägre än vad det brukar vara. När tillrinningen genom nederbörd och snösmältning är högre normalt kan man konstatera att elpriset sällan är över 400 kr/megawattimme. 3.2Fyllnadsgrad Utmed de vattendrag som är utbyggda med vattenkraftverk finns det magasin där vatten lagras. Hur stor del av dessa magasin som är fyllda kallas fyllnadsgrad. När tillrinningen är stor lagras vatten i magasinen för att kompensera för när tillrinningen är mindre. Detta innebär att vattenkraften också får en viktig betydelse som reglerkraft (Svensk energi, Så tillverkas el, 2010). 20

21 2005v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v09 Procentuell avvikelse från genomsnitt Figur 11. Fyllnadsgrad i vattenmagasinen Fyllnadsgrad Pris 1800, , , , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Källa: Eget datamaterial Data över fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen är hämtat som procentuell avvikelse från genomsnitt under den tidsperiod vi valt att avgränsa oss till. För att säsongrensa fyllnadsgraden har vi valt att räkna på samma sätt som vi gjorde vid tillrinningen till vattenmagasinen. Vi har valt att säsongrensa tillrinningen och fyllnadsgraden på det sättet för att undvika det starka säsongsberoende som ser liknande ut varje år och sträcker sig över flera veckor. 3.3Kärnkraftsproduktion Det finns tre kärnkraftverk i Sverige som fortfarande är i bruk. Oskarshamn med 3 reaktorer ägs av Fortum (44.5%) och EON (55.5%). Forsmark med 3 reaktorer ägs av Vattenfall(66 %), Mellansvensk kraftgrupp (25.5%) 11. Ringhals har 4 reaktorer och ägs av Vattenfall (70.4%) och EON (29.6%).Under 2008 var den totala elproduktionen i Sverige 146 TWh varav kärnkraftsproduktionen svarade för 61,3 TWh (41 %). Eftersom så stor del av elen kommer från kärnkraften påverkar produktionsbortfall som till exempel: underhållsarbeten, säkerhetshöjande åtgärder och ombyggnader utbudet och således också elpriset (Svensk energi, Om kärnkraft, 2010). 11 Mellansvensk kraftgrupp ägs till 87 % av Fortum) och EON till 8.5% 21

22 2005v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v09 Sveriges nuvarande regering lade under februari 2009 fram förslaget att det ska bli tillåtet att bygga nya reaktorer i Sverige. Det beslutet ledde till att den äldre överenskommelsen att Sverige ska vara kärnkraftsfritt 2010 revs upp under våren Förslaget som har röstats igenom i riksdagen innebär att det ska vara tillåtet att bygga nya reaktorer från och med 1 oktober Det får bara byggas nya reaktorer i de redan befintliga kärnkraftverken och för att en ny reaktor ska få byggas måste en gammal tas ur bruk ( Figur Kärnkraftsproduktion i GWh Kärnkraftsproduktion Stosek 1800, , , , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Källa: Eget datamaterial Siffrorna gällande kärnkraftsproduktionen i Sverige mäts i Gigawattimmar elkraft som produceras. Även om årstid inte spelar någon roll vid produktionen av kärnkraft finns det tecken på säsongsberoende i data. Sommartid efterfrågas det mindre elkraft samtidigt som vattendammarna brukar vara välfyllda efter is- och snösmältning samtidigt som nederbörden är relativt hög under våren. Då produktionen av el från vattenkraftverk har lägre rörlig kostnad än kärnkraftsverken prioriteras därför vattenkraftsproduktion under sommarmånaderna. Detta visas även i figur 12 där dalarna i grafen över kärnkraftsproduktion motsvarar en produktionsnivå på drygt 800 GWh/dag att jämföras med en produktion på ca 1600 GWh/dag när efterfrågan på elström är högre. Korrelationen mellan kärnkraftsproduktionen och elpriset framgår inte lika tydligt som vid de hydrologiska faktorerna. Endast vid pristoppen under hösten 2006 går det att se ett tydligt samband mellan låg kärnkraftsproduktion och en kraftig pristopp. 22

23 2005v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v09 Priset på utsläppsrätter i SEK 3.4 Handel med utsläppsrätter Handeln med utsläppsrätter infördes av EU 2005 för att minska utsläpp av växthusgaser i Europeiska Unionens samtliga 27 medlemsländer. Varje land delar ut utsläppsrätter till de industrier som påverkas 12 och skickar sedan in planen till EU för godkännande. Med ett utsläppscertifikat får den tilldelade användaren rätten att släppa ut ett ton koldioxid under en viss period. Rättigheterna är inte bundna utan kan byta ägare vilket innebär att den industrin som har fått utsläppsrättigheter kan välja att antingen använda den eller försöka minska sina koldioxidutsläpp och sälja rättigheten till en part som har överskridit utsläppsbegränsningen. Systemet är skapat för att belöna länder/industrier som minskar deras koldioxidutsläpp. Priset sätts beroende av utbud och efterfrågan. Där utbudet är mängden koldioxid som motsvaras av utsläppsrätterna i omlopp och efterfrågan sätts av den mängd koldioxid som släpps ut av berörda industrier. Under den första handelsperioden ( ) med utsläppsrätter trycktes det rättigheter som översteg utsläppet av koldioxid inom Europa med 3,5 % vilket mot slutet av perioden innebar att priset på en utsläppsrätt var 0 Euro. Under den andra handelsperioden med utsläppsrätterna ( ) har EU kommissionen beslutat att minska tilldelningen av utsläppsrätter vilket motsvaras av en minskning på 9,5 % av koldioxidutsläppet jämfört med föregående period ( ). Detta ledde till att priserna på en utsläppsrätt genast steg till 30 Euro (Energimyndigheten, Energiläget 2009). Figur 13. Priset på utsläppsrätter Utsläppsrätter Pris 1800, , , , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Källa: Eget datamaterial 12 Energiintensiv industri samt el- och värmeproducenter) 23

24 2005v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v09 Brent olja i SEK I energimarknadsinspektionens rapport från 2006 nämns priserna på utsläppsrätter som den största orsaken till prisökningen på systempriset på el år Då volatiliteten hos utsläppsrätterna är lägre än vid våra andra faktorer blir det svårt att se ett samband mellan priset på dessa och orsaken till pristopparna på den svenska marknaden. Under pristopparna i Sverige går det inte att konstatera något samband med prisökningar på utsläppsätter. 3.5 Brent-olja Fossila bränslen påverkar elpriset i Sverige främst när vi behöver importera el från våra nordiska grannländer (exklusive Norge, där vattenkraft dominerar produktionen) samt länder på kontinenten som behöver fossila råvaror som insats i deras produktionsanläggningar. Det två största typerna av olja är Brent Oil (Brent-olja) och WTI. Brent-olja syftar till olja levererad i nordsjön. Denna fungerar bland annat som insatsvara vid fossilbaserad elkraftsutvinning samt vid uppvärmning av bostäder. Brent-olja handlas i USD/dygn. Våran data är konverterad till Sek och det genomsnittliga veckopriset. Figur 14. Brent-olja Brent-olja Stosek 1800, , , , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Källa: Eget datamaterial I figur 14, som visar Stosek och priset på Brent-olja, verkar framförallt pristoppen under hösten 2008 kunna förklaras med en kraftig prisökning på fossila bränslen under våren och sommaren samma år. Även vid pristopparna under slutet av 2009 och vintern 2010 går det att se ett samband mellan stigande priser på Brent-olja och skenande elpriser. 24

25 4. Analys Regressionerna är skattade med OLS för tidsperioden Materialet omfattar 273 observationer. Modellen är testad med laggade variabler för att få fram den som passade materialet bäst. För att undersöka hur de utvalda faktorerna påverkar elpriset, skattas först en modell med samtliga observationer som sedan fungerar som referensram för de tre följande modellerna där data med elpriser över 400, 500 och 600 SEK/GWh är exkluderade. Detta görs för att genom analys av förändringar i lutningskoefficienterna, kunna dra slutsatser om vilken/vilka av de prispåverkande variabler som har störst inverkan på elpriset när detta är över dess genomsnittliga nivå. Samtliga variabler är logaritmerade. Det innebär att det som åskådliggörs via lutningskoefficienterna är elasticiteter som visar den beroende variabelns förändring vid en procentuell förändring av någon av de oberoende variablerna. Från regressionerna redovisas output från eviews. Främst ämnar vi att undersöka lutningskoefficienterna för variablerna för att se hur de påverkar priset vid de olika prisnivåerna. Ytterligare ämnar vi titta på p-värde för att se om variabeln är signifikant samt det justerade R 2 -värdet som redovisar förklaringsgraden för modellen. Dataserierna är testade för stationäritet med ett Augmented Dickey Fuller-test. Vi kan förkasta nollhypotesen om icke-stationäritet på 5%-nivån för alla variabler förutom elpriset och priset på utsläppsrätter i dataserien med samtliga observationer där vi kan förkasta nollhypotesen på 10%-nivån. I de reducerade dataserierna kunde nollhypotesen förkastas för samtliga variabler på 5 % - nivån. Vidare är regressionerna testade för heteroskedasticitet med Whites test och för autokorrelation med Durbin Watson s samt Breusch-Godfrey s test. Resultaten från dessa påvisade förekomst av både heteroskedasticitet och autokorrelation. För att komma tillrätta med detta använder vi oss av Newey-Wests estimator för att korrigera för effekterna av heteroskedasticitet och autokorrelation i feltermerna. (Appendix 4) I våra skattade modeller saknade variabeln tillrinning signifikans även på 10 % - nivån. Därför exkluderas tillrinningen från modell 1-4 samt i analysen av resultaten. Tabell 1 redovisar den ursprungliga modellen med tillrinning. Tabell 2-5 modell 1-4 utan variabeln tillrinning.(appendix 3) 25

26 Tabell 1 (alla elpriser inkluderade) Modell 1 med tillrinning: Elpris: Alla Observationer: 273 Justerat R²: 0,67 Variabel Koefficient Standardfel P-värde Kärnkraft 0,178 0,091 0,052 Fyllnadsgrad -0,439 0,057 0,000 Utsläppsrätter 0,238 0,099 0,016 Brent-olja 0,771 0,142 0,000 Tillrinning - 0,072 0,05 0,147 26

27 Tabell 2 (alla elpriser inkluderade) Modell 1 utan tillrinning: Elpris: Alla Observationer: 273 Justerat R²: 0,665 Variabel Koefficient Standardfel P-värde Kärnkraft 0,167 0,091 0,067 Fyllnadsgrad -0,461 0,055 0,000 Utsläppsrätter 0,271 0,103 0,009 Brent-olja 0,79 0,144 0,000 27

28 Tabell 3 (Elpriser under 600Sek/MWh) Modell 2 utan tillrinning: lnelpris när Stosek 600Sek/MWh = α + β 1 *ln(kärnkraft när Stosek 600Sek/MWh) + β 2 *ln(fyllnadsgrad när Stosek 600Sek/MWh) + β 3 *ln(utsläppsrätter när Stosek 600Sek/MWh) + β 4 *ln (Brentolja när Stosek 600Sek/MWh)+ ε t Elpris: 600Sek/MWh Observationer: 250 Justerat R²: 0,598 Variabel Koefficient Standardfel P-värde Kärnkraft 0,156 0,084 0,065 Fyllnadsgrad -0,459 0,057 0,000 Utsläppsrätter 0,343 0,094 0,003 Brent-olja 0,65 0,135 0,000 28

29 Tabell 4 (Elpriser under 500Sek/MWh) Modell 3 utan tillrinning: ln Elpris när Stosek 600Sek/MWh = α + β 1 *ln(kärnkraft när Stosek 500Sek/MWh) + β 2 *ln(fyllnadsgrad när Stosek 500Sek/MWh) + β 3 *ln(utsläppsrätter när Stosek 500Sek/MWh) + β 4 *ln (Brentolja när Stosek 500Sek/MWh)+ ε t Elpris: 500Sek/MWh Observationer: 222 Justerat R²: 0,545 Variabel Koefficient Standardfel P-värde Kärnkraft 0,23 0,08 0,052 Fyllnadsgrad -0,476 0,006 0,000 Utsläppsrätter 0,30 0,084 0,000 Brent-olja 0,636 0,12 0,000 29

30 Tabell 5 (Elpriser under 400 Sek/MWh) Modell 4 utan tillrinning: ln Elpris när Stosek 400Sek/MWh = α + β 1 *ln(kärnkraft när Stosek 400Sek/MWh) + β 2 *ln(fyllnadsgrad när Stosek 400Sek/MWh) + β 3 *ln(utsläppsrätter när Stosek 400Sek/MWh) + β 4 * ln(brentolja när Stosek 400Sek/MWh)+ ε t Elpris: 400Sek/MWh Observationer: 157 Justerat R²: 0,413 Variabel Koefficient Standardfel P-värde Kärnkraft 0,09 0,09 0,2955 Fyllnadsgrad -0,40 0,093 0,000 Utsläppsrätter 0,192 0,09 0,039 Brent-olja 0,521 0,143 0,004 30

31 31

32 4.1 Modell 1 (tabell 1) I modell 1 är p-värdet för variabeln tillrinning till vattenmagasinen 0,1466 vilket tyder på att den saknar signifikans på 10 % -nivån. Då variablerna tillrinning till vattenmagasinen och fyllnadsgrad i magasinen är starkt korrelerade(appendix 5)bör inte exkluderandet av tillrinningen i modellen försämra analysunderlaget i modell 1 utan tillrinning. Kärnkraften har ett p-värde på 0,052 vilket indikerar att den är signifikant vid 10 % -nivån men knappt på 5 % -nivån. 4.2 Modell 1 utan tillrinning (tabell 2) Fyllnadsgraden i magasinen är den enda variabeln med negativt tecken framför lutningskoefficienten. Att ett låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen som försörjer vattenkraftverken med deras insatsvara påverkar elpriset i positiv riktning är i linje med våra förväntningar. Värdet indikerar att fyllnadsgraden är av förhållandevis stor betydelse för elpriset vilket ter sig troligt givet att en stor del av Sveriges totala elproduktion kommer från vattenkraft. Priset på utsläppsrätter har ett lutningskoefficient på 0.27 vilket indikerar ett positivt samband med elpriset. Då det krävs utsläppsrätter för att producera elkraft från kraftverk med fossila insatsbränslen är det ett väntat resultat. Förväntningarna på kärnkraften var ett negativt och förhållandevis starkt samband med elpriset. Resultaten från modell 1 utan tillrinning visar dock ett motsatt samband samt ett relativt lågt lutningskoefficient på Detta indikerar att elpriset skulle sjunka när kärnkraftsproduktionen sjunker. Givet våra förväntningar är detta förvånande. P-värdet på 0,067 indikerar dock att kärnkraftsproduktionen endast är signifikant på 10 % -nivån. Brent-olja uppvisar ett högt lutningskoefficient på 0.79 vilket tyder på ett väldigt starkt samband med elpriset. Att det är ett positivt samband är i linje med våra förväntningar, men ett såpass starkt samband är lite överraskande. Förklaringsgraden (R 2 -värdet) är 0.67 i modell 1 utan tillrinning. Det innebär att 67 % av elpriset kan förklaras utifrån de valda variablerna. Det bekräftar valet av våra oberoende variabler som adekvata i modellen. 4.3 Modell 2, 3 och 4 (utan tillrinning) I de tre reducerade modellerna skiljer sig inte lutningskoefficienten för utsläppsrätter särskilt mycket åt. Det går att notera en något högre lutningskoefficient när de högsta elpristopparna är exkluderade i tabell 3 och 4. Det innebär att förändringar i priset på utsläppsrätter inte har varit en av de större orsakerna till varför elpriset periodvis varit över 600 Sek/MWh. I tabell 5 32

33 är lutningskoefficienten 0.19 vilket tyder på att priset på utsläppsrätter har som störst inverkan på elpriset när pristoppar är exkluderade men fortfarande över genomsnittet. Fyllnadsgraden i magasinen påverkar elpriset i nästan samma utsträckning i tabell 2, 3 och 4. Den enda skillnaden som går att uttyda är att lutningskoefficienten är lägre vid tabell 5 (-0.39 att jämföra med -0.46, och -0.48). Låg fyllnadsgrad i dammarna påverkar elpriset då försörjningen till vattenkraftverken riskerar att minska. Däremot har inte höga nivåer motverkande effekt då magasinen bara går att fylla till en viss nivå. Vid prisnivåer under 400 Sek/MWh är det rimligt att anta att nivåerna i dammarna redan är höga vilket understryks av den lägre lutningskoefficienten i tabell 5. Resultaten från kärnkraftsproduktionen skall tolkas med viss försiktighet då p-värdena i såväl tabell 2 och 3 är 0,067 samt 0,065. I tabell 5 är p-värdet 0,296 vilket tydligt indikerar att den inte är signifikant vid 10 % - nivån. Därför kommer ingen hänsyn att tas till det lutningskoefficienten. I de andra tabellerna skiljer sig lutningskoefficienterna mellan 0.16 och De positiva värdena i tabellerna 3 och 4 visar att kärnkraftsproduktionen även vid de reducerade modellerna förhåller sig positivt till elpriset. Att förväntningarna om ett negativt samband mellan kärnkraftsproduktion och elpriset i regressionerna är felaktiga bekräftas vid en grafisk granskning av materialet då inget tydligt sådant mönster kan skönjas 13. Det tydligaste mönster som går att urskilja ur resultaten med våra modeller är att oljeprisets påverkan på elpriset sjunker ju lägre prisnivå som studeras. I tabell 3 är lutningskoefficienten 0,65, i tabell 4 är lutningskoefficienten 0,64 och i tabell 5 är lutningskoefficienten 0,52. I tabell 2 där pristoppar är inkluderade, är lutningskoefficienten 0,79. Det tydligt avtagande sambandet mellan priset på Brent-olja och elpriset stämmer överens med våra förväntningar. Vid ett högt elpris påverkar fossila insatsbränslen elpriset i större utsträckning då dessa blir marginalprissättare när elen importeras. 13 Se figur 12 sida 22 33

34 4.4Tolkning av resultat Förklaringsgraden mellan våra undersökningar skiljer sig från 67 % i modell 1 utan tillrinning med alla 273 observationer inkluderade, till 48 % i modell 4 utan tillrinning där 157 observationer med elpriser under 400 Sek/MWh är inkluderade. Att förklaringsgraden minskade med antalet observationer var väntat och vi anser förklaringsgraden med 157 observationer tillfredsställande. Priset på utsläppsrätter visade sig ha störst påverkan på elpriset när det låg mellan Sek/MWH. Detta tyder på att priset på utsläppsrätter delvis kan förklara uppgångar i elpriset men samtidigt är av mindre betydelse vid extrema pristoppar. När elpriset är lägre än 400 Sek/MWH har priset på utsläppsrätter mindre påverkan på elpriset, det kan bero på att priset på utsläppsrätter påverkar den svenska elmarknaden främst när inte längre den inhemska vatten-, vind- och kärnkraften räcker till för att täcka efterfrågan. Då värmekraft och andra koldioxidproducerande kraftverk behövs för att möta efterfrågan spelar priset på utsläppsrätter en större roll än vid produktion av vatten- och kärnkraft. Dessa kraftslag påverkas inte av utsläppsrätter som ökar kostnaden för kraftverk med höga koldioxidutsläpp. Det är svårt att dra några slutsatser utifrån tabellerna gällande variabeln fyllnadsgrad. Resultaten pekar dock på att en hög fyllnadsgrad i magasinen påverkar elpriset mindre än en låg fyllnadsgrad. Orsaken till detta kan vara att vattenkraftproduktionen utgör en så pass stor del av Sveriges totala energiproduktion. När inte vattenkraftverken kan producera på normalnivå krävs det dyrare kraftslag för att möta efterfrågan. Förutom vindkraft, som fortfarande utgör mindre än 2 % av all elproduktion i Sverige är vattenkraften den, i särklass, billigaste produktionsmetoden av el. (Energimarknadsinspektionen, Kraftläget 2009) Låga nivåer i dammarna är av större betydelse för elpriset men lutningskoefficienten på vid tabell 5 tyder på att magasinens fyllnadsgrad fortfarande är av stor betydelse för elpriset även när det är under 400 Sek/MWh. Det går inte att lagerhålla el, men välfyllda vattenreserver kan i det närmaste räknas som ett substitut till detta. 34

35 Det positiva sambandet mellan kärnkraftsproduktion och elpris i tabell 2, 3 och 4 kan te sig motsägelsefullt då en ökning av utbudet av ett produktionssätt med förhållandevis låg marginalkostnad borde innebära ett lägre jämviktspris ifall efterfrågan är konstant. Anledningen till varför lutningskoefficienterna visade sig positiva bör således vara en effekt av att kärnkraftsproduktionen ökar när efterfrågan på el ökar, alternativt att vattenkraften inte kan producera tillräckligt för att möta efterfrågan. Under väldigt kalla perioder där efterfrågan på el är högre än vattenkraften och kärnkraften kan täcka, stiger elpriset då dyrare produktionsmetoder blir marginalprissättande. Under dessa perioder utnyttjas kapaciteten i kärnkraftverken fullt ut samtidigt som elpriset kan ligga på väldigt höga nivåer. Samtidigt blir effekten den motsatta under årets varmare månader då ett lägre energibehov och elpris ofta sammanfaller med välfyllda vattenmagasin vilket leder till en lägre kärnkraftsproduktion. Det skulle kunna vara en förklaring till det positiva sambandet mellan de båda variablerna. Priset på Brent-olja visade stark påverkan på elpriset i tabell 2 där lutningskoefficienten blev 0,79. Denna påverkan sjönk när lägre prisnivåer studerades. I tabell 5 var påverkan minst med lutningskoefficienten 0,52. Brent-oljan ökade inverkan på elpriset vid pristoppar stämmer överens med teorin om marginalprissättning. Vid elpristoppar blir produktionssätt med fossila insatsbränslen prissättare och således blir Brent-oljans betydelse större vid högre elpris då den inhemska elproduktionen inte räcker till och import från dyrare kraftslag blir nödvändig. 35

36 5. Slutsats Syftet med uppsatsen var att utifrån valda prispåverkande faktorer att studera hur betydelsen av dessa skiljer sig åt vid olika prisnivåer. Resultatet visade att de utvalda faktorerna har varierande betydelse vid olika prisnivåer. Slutsatser vi kunnat dra är att priset på Brent-olja har större påverkan på elpriset vid pristoppar än vid normalnivå. Priset på utsläppsrätter är en bidragande orsak till ett högt elpris men kunde inte förklara de allra högsta pristopparna. Fyllnadsgraden av vattenmagasinen påverkar elpriset i större utsträckning när nivån i dammarna är låg än vad den påverkar när vattenmagasinen är välfyllda. Resultaten i våra undersökningar gällande kärnkraftsproduktionens påverkan på elpriset i Sverige visade sig vara svår att dra slutsatser kring, såväl vid normalnivå som vid pristoppar. Var för sig räckte ingen av variablerna till för att förklara pristoppar under tidsperioden Utifrån våra resultat och kunskap av den nordiska elmarknaden är det istället rimligt att anta att en kombination av faktorer bidrar till dessa. Med marginalprissättning blir Sverige mer känsligt för fluktuationer i priset på fossila insatsbränslen då elproduktionen är låg och import av el blir nödvändigt. När detta sker blir den svenska elmarknaden också påverkad av priset på utsläppsrätter då dessa i sin tur påverkar priset på elproduktionen från dessa kraftslag då de släpper ut koldioxid vid elproduktion. Att kapacitetsutnyttjandet i den svenska kärnkraften varit låg på grund av reparationer och kapacitetshöjande åtgärder bidrar till en ökad import, men att beskylla den ensam för pristoppar är utifrån resultatet väl tunt. Det bör nämnas att dynamiken på den nordiska/svenska elmarknaden försvårar undersökningar av detta slag. Vi har, med stöd av statistik, behandlat den svenska elmarknaden som en egen marknad, trots att den ingår i den nordiska elbörsen Nord Pool där el handlas och säljs mellan länder. Utbytet av el mellan länder har visat sig fungera bristfälligt på grund av flaskhalsar i elnäten. Trots detta är det ändå en ansenlig del som flödar mellan länderna vilket innebär att hänsyn skulle behöva tas till en rad ytterligare faktorer och parametrar för att, eventuellt, kunna få en heltäckande bild av vad som styr elpriset vid olika prisnivåer. 36

37 6. Referenser Dagens Industri (2010) Industrin: Elpriserna är fruktansvärda. Dagens Industri ( ) Energimarknadsinspektionen (2006) Prisbildning och konkurrens på elmarknaden Forsberg J. (2006) Ekonomi, priselasticitet. Kunskapssammanställning inom ELANprogrammet. Elforsk rapport 06:60 pp. Energimarknadsinspektionen (2010) Årsvis statistik för el. Publicerad Ahlengren, Andersson, Bynell (2007) Nord pools systempris en studie av prispåverkande faktorer. Magisteruppsats Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Vehviläinen och Pyykkönen (2004) Stochastic factor model for electricity spot price - the case of the Nordic market. Fortum Power and Heat Oy Weron, Simonsen, Wilman (2003) Modeling highly volatile and seasonal markets: evidence from the Nord Pool electricity market. Applications of Econophysics, Springer-Verlag, 2003/2004 Torró H. (2007) Forecasting Weekly Electricity Prices at Nord Pool. Fondazione Eni Enrico Mattei Rönnberg (2009) Det där ordnar marknaden investeringspraktik på den avreglerade marknaden. Elforsk Sandoff, A (2003) Teoretiskt ramverk för analys av aktörernas drivkrafter för investeringar. Nordleden slutrapport för etapp 2 Nord pool price formation. Poolspot.com/PowerMaket/Price-formation-at- Nord-Pool-Spot/ ( ) Nord pool spot. Poolspot.com/trading/The_Elspot_market/Pricecalculation/ ( ) Krugman, Wells (2005) Microeconomics. Worth Publishing pp

38 Andersson (2007) Går det att göra något åt de höga elpriserna. Ekonomisk debatt, nr Torró H. (2007) Forecasting Weekly Electricity Prices at Nord Pool. Fondazione Eni Enrico Mattei ss IEA (2003) The Power to Choose Demand Response in Liberalised Electricity Markets. IEA pp Krugman, Wells (2005) Microeconomics. Worth Publishing pp. 110 Forsberg J. (2006) Ekonomi, priselasticitet. Kunskapssammanställning inom ELANprogrammet. Elforsk rapport 06:60 pp. 8 Energimyndigheten (2009) Energiläget Energimyndigheten Svensk energi (2010) ( ) Fama (1970) Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work. American Finance Association. Journal of Finance. NordReg (2010) Confidence is high for Nord Pool Spot. Answer to EMG transparency and revision planning. ( ) Norgren C.(2007) Konkurrensförhållandena på elmarknaden. Rapport 2005:6 Finansinspektionen. Svensk energi (2009) Elåret Svensk energi Statistik från internetkällor International Energy Agency. ( ) Riksbanken. ( ) Svensk energi ( ) Elåret 2005, -2006, -2007, -2008, Svensk energi. 38

39 Energimyndigheten (2003) Energisituationen i Norden nuläge, hotbilder och åtgärder. Energimyndigheten Svensk energi (2010) ( ) Svensk energi (2010) vattenkraft/( ) Svensk energi (2010) Regeringen (2010) ( ) Energimyndigheten (2009) Energiläget Energimyndigheten ABB Financial Consulting (underlagsrapport till Elkonkurrensutredningen SOU: 2002:7) Prisbidning och konkurrens på elmarknaden. Energimarknadsinspektionen mundsen, V.D.Fehr, Bergman (2005) The nordic market: signs of stress? ( ) ( ) Bergman, Lars. m fl (1994) Den nya elmarknaden, 1:a upplagan. SNS Förlag, ISBN (Svensk energi 2007) ( ) Andersson & Håden (2006), Power production and the price of electricity: An analysis of a phaseout of Swedish nuclear power, Working Paper Series in Economics and Finance no ( ) 39

40 7. Appendix Appendix 1 Elprisets utveckling : Källa: Svensk energi, 2007 Appendix 2 Alla dataserier År Pris Utslappsratter Karnkraft Brent Oil Tillrinning Fyllnadsgrad 2006v03 6,05 5,40 7,31 6,24 4,37 3, v06 5,33 4,19 7,37 5,79 4,74 2, v04 5,95 5,39 7,30 6,22 4,55 3, v07 5,46 4,26 7,30 5,84 4,65 2, v05 5,94 5,48 7,31 6,25 5,23 3, v08 5,53 4,39 7,27 5,87 4,50 2, v06 6,01 5,53 7,31 6,21 4,87 3, v09 5,72 4,47 7,26 5,91 4,42 2, v07 5,98 5,55 7,31 6,16 4,59 3, v10 5,59 4,53 7,21 5,93 4,50 2, v08 6,04 5,55 7,31 6,20 4,56 3, v11 5,74 4,61 7,26 5,97 4,38 2, v09 6,09 5,50 7,31 6,24 4,30 3, v12 5,54 4,75 7,26 5,94 4,57 2, v10 6,18 5,49 7,31 6,20 4,28 3, v13 5,55 4,89 7,26 5,96 4,67 2, v11 6,20 5,49 7,31 6,22 4,14 2, v14 5,60 4,98 7,26 6,02 5,35 3, v12 6,27 5,49 7,30 6,19 4,14 3, v15 5,63 4,96 7,25 5,93 5,31 3, v13 6,19 5,52 7,31 6,27 4,62 3, v16 5,69 5,05 7,24 5,96 4,86 3, v14 6,18 5,60 7,31 6,28 4,47 3, v17 5,67 5,03 7,19 5,93 4,82 3, v15 6,13 5,62 7,31 6,30 4,50 3,05 40